Embed Size (px)
DESCRIPTION
Program fortbildningsdagar för lärare, årskurs 7-gymnasiet, Umeå universitet, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Citation preview
Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap
För högstadie- och gymnasielärare30–31 oktober 2012
Tisdag 30 OKTOBER08.30 registrering och kaFFe [Brashörnan, Universum]
10.00 Välkommen [Aula Nordica] Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Susanne Hjort, utbildningsledare, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
10.15 DNA, DATA OCH DESPERATION [Aula Nordica] Göran Spong, institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU
11.00 VetenskaPsPUBlikation Vs VetenskaPskommUnikation [Aula Nordica] Louise Fornander, institutionen för fysikalisk kemi, Chalmers tekniska högskola
11.45 lUnch [Universum]
13.00 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N300] •Frånkalfjälltillvitsippslund–fjällandskapetsförvandlingiettvarmareklimat •Hurpåverkarrenarvegetationenifjälleniettföränderligtklimat? 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N320] •Intracellulärkommunikation:Hurkanviförståorganellernasspråk? •Världensstörstapussel–kartläggningenavgranensochtallensarvsmassa 3. Föreläsningar: ljus i naturvetenskap/solljus som bränsle[KB3A9/KB3B1] •Frånnanomaterialtillsolceller •Konstgjordfotosyntesöppnarvägtillhållbarenergi(föreläsningpåengelska) 4. Föreläsningar: kemi [KB3B1] •Såtyckerelevernaattkemiärderasbästaämne •Konstgjordfotosyntesöppnarvägentillhållbarenergi(föreläsningpåengelska) 5. Workshop: mikrodatorteknik[Mötesplats:Brashörnan] •Inbyggdasystemmedmikrokontroller 6. Workshop: marinbiologi [Buss från Universum kl 13.00 till UMF, Norrbyn] •Frånbakteriertillsälar–omhavetochhurdetmår 7. Workshop: energi [Buss från Universum kl 13.00 till Umevatoriet] •EttENERGIsktpass 8. Workshop: Fascinerande växter [Mötesplats:Brashörnan] •Växtceller,DNAochfenotyper •Modernskogsbioteknik–optimeringavegenskaperived
14.30 KaFFE [Brashörnan, Universum]15.00-16.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N300] •Varfördörarterut? •Gäddanärmörtensbästavän 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N440] •Växtensrörmokeri-hurväxtenbildarrörsomledervatten(föreläsningpåengelska) •Hurvetväxterattdetärkalltute?(föreläsningpåengelska) 3. Föreläsningar: ljus i naturvetenskap/solljus som bränsle [N360] •Laserteknikföratthittafarligaämneniutsläpp,avgaserochutandningsluft •Allaärviolika–specielltaspar 4. Föreläsningar: kemi [KB3B1] •Jaktenpånyasättattbekämpasjukdomsframkallandebakterier •Proteinerhittarrättmedrättadresslappochguide 5. Workshop: mikrodatorteknik [forts] 6. Workshop: marinbiologi [forts UMF i Norrbyn] 7. Workshop: energi [forts Umevatoriet] 8. Workshop: Fascinerande växter [forts]
18.30-21.00 BuFFé [KBC-huset]
Onsdag 31 OKTOBER08.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200] •Äterstorspiggenuppsinablivandefiender? •Mernäringger(skenbart)mindrealg-ochfiskproduktion 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220] •Sparaellerslösa-växtensvalreglerartillväxten •Frångrönttillgult(föreläsningpåengelska) 3. Föreläsningar: modelleringar av levande system [N230] •Informationsspridningimikrobloggarochsocialamedier •Hurmycketkanvilitapåprognoser? 4. Workshop: robotik [Mötesplats:Brashörnan] •Robotar–iteorinochpraktiken 5. Workshop: molekylärbiologi [OBS09.30!Mötesplats:Brashörnan] •Vadärmolekylärbiologi? 6. Workshop: Design & arkitektur [Buss från Universum kl 08.30] •Attbyggaförframtiden •Attprototypa-enpedagogiskstrategi 7. Workshop: sjukhusfysik [Mötesplats:Brashörnan] •Fysikochteknikisjukvården-enlivsviktiginsats
10.00 kaFFe [Brashörnan, Universum]10.30 Parallella sessioner 1. Föreläsningar: ekosystem i förändring [N200] •Älgenspåverkanpåekosystemet(föreläsningpånorska) •Borealaekosystemsbetydelseföratmosfärensväxthusgasbalans 2. Föreläsningar: Växt- och skogsbioteknik [N220] •Vimåsteåtervinna–detbaraärså •Varskalljagvara?Omstorspovensval 3. Föreläsningar: modellering av levande system[N230] •Skogenäreneftertraktadresursmedmångamöjligheter •Renskötselienkomplexvärld–olikamarkanvändningpå samma marker 4. Workshop: robotik [forts] 5. Workshop: molekylärbiologi [forts] 6. Workshop: Design & arkitektur [forts.Bussåtertillcampus11:45] 7. Workshop: sjukhusfysik [forts] 12.00 lUnch [Universum]13.00 VarFör är Det så sVårt att lära sig matematik? och VaD kan Vi göra åt Det? [Aula Nordica] Mogens Niss, Roskilde universitet, hedersdoktor, Umeå universitet (föreläsningpåengelska) 13.45 kUnskaPsnätVerk: Digital kUltUr och nya sammanhang För läranDe [Aula Nordica] Simon Lindgren, institutionen för sociologi, Umeå universitet
14.30 aVslUtning [Aula Nordica]
KÄRa KOnFEREnsdELTagaRE!
För16:eåretiradarrangerarteknisk-naturvetenskapligfakultet,Umeåuniversitet,ochSverigeslantbruksuniver-sitet,SLU,fortbildningsdagarförgrundskole-ochgymnasielärareinorraSverige.
Arrangemangetärenviktigdelivårsatsningpåsamverkanmedskolanochpågårundertvådagar. Duärvälkommenattdeltaunderhelaellerdelaravprogrammet.Somvanligtärprogrammetkostnadsfrittochvi bjuder på lunch, buffé och fika.
Iårerbjuderviettbrettochvarieratprogrammedfyraolikateman:Ekosystemiförändring,Växt-ochskogsbi-oteknik,Ljusinaturvetenskap/SolljussombränsleochModelleringaravlevandesystem.Därutöverkandudeltaienmängdolikaworkshopsochlaborationer.Fördigsomärkemilärareanordnasettsärskilttemamedföreläs-ningarochstudiebesökisamarbetemedNationalkommitténförkemi.TillsammansmedKungligaIngenjörsve-tenskapsakademienochUmevatorieterbjudsdessutomenhalvdagpåtematEnergi.
Vårförhoppningärattprogrammetgerdignyakunskaperinomteknikochnaturvetenskap,attdufårutbytaerfarenhetermedlärarefrånandraskolorochattprogrammetisinhelhetkanblieninspirationskällaidinegenundervisning.
Anmäldigviavårhemsida:www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/fortbildningsdagar
Varmt välkommen!
Ps Vi finns också på Twitter: #lärardagar
registreringRegistreringskeriBrashörnan,Universumfrånkl08:30-10:00tisdagenden30oktober.
lUnch och FikaDinnamnbrickagällersombiljetttillluncherochfika.Sedärförtillattdinnamnbrickaärvälsynlig.
BUFFéBufféndukasuppiKBC-husetochärkostnadsfriförföranmälda.Namnbrickormärktamed”Buffé”fungerarsom entrébiljett.
UtVärDeringarVivillvetavaddutyckeromfortbildningsdagarna.Påvårhemsidakommerdetattfinnasettwebbaseratutvär-deringsformulärsomvigärnavillattdufylleri.Viskickarenpåminnelseomdettatilldigefterfortbildningsda-garna.
gemensamma föreläsningar: Tisdag 30 oktober kl 10.15-11.45Dna, data och desperation [Aula Nordica]Hurkanvianvändadensnabbautvecklingeninommolekylärgenetikenförattförståekologiskaochevolutionäraprocesser?Vadkangenetiskadataanvän-dastill?Hurkänsligaärmetodernaochhurmycketkanviutläsafrånettprov iettplaströr?OmdethandlarGöranSpongsföreläsning.
Vetenskapspublikation vs Vetenskapskommunikation [Aula Nordica]MedinfallsvinkelfråndenakademiskavärldengerLouiseFornandersinper-sonligasynpådetstorakommunikationsgapetmellanforskningochallmän-het.Denakademiskavärldenbärettstortansvarattutbildaallmänheten,ettansvarsomimångafallkanliknasviddetlärarehariklassrummen.Hondelarockså med sig av många av de erfarenheter hon fått i sitt arbete med film-produktionochvetenskapskommunikation.DefilmersomuppmärksammatsmestärdeninspirerandeochfartfylldaserienKemikalendernpåYoutube,vilkenharsommålattinspireraungdomarochvaraenhjälpiklassrummet.
Parallella sessioner 1: Tisdag 30 oktober kl 13.00-14.30
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N300]
Från kalfjäll till vitsippslund – fjällandskapets förvandling i ett varmare klimat Klimatetochdessförändringarharenavgörandebetydelseförfjällnaturensekologiskastrukturochfunktion.LeifKullmanberättaromdensenasteforsk-ningenomhurfjällensväxtlighetförändratsidetvarmareklimatsomutveck-latsunderdesenaste100åren.Hansätterindennautvecklingiettlängreperspektivbakåtitidenochdiskuterathurfjällklimatetiframtidenkankommaatt gestalta sig.
hur påverkar renar vegetationen i fjällen i ett föränderligt klimat?Vegetationenifjällenpåverkasbådeavettändratklimatochavbetandedjursomrenar,sorkarochlämlar.JohanOlofssonsforskningvisaratteffekternaavbådadessafaktoreroftapåverkarväxtlighetenimotsattriktning.Handisku-teraromrenbetekananvändassomettverktygattminskaeffekternaavenglobaluppvärmningpåfjällvegetationenochhurrenskötselnifjällenkanhaåterkopplingar på ett framtida klimat
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N320] intracellulär kommunikation: hur kan vi förstå organellernas språk?Cellkärnanärcellens”huvudkontor”därdetmestaavdengenetiskainfor-mationenfinns.Cellernasenergifabrikerärdelsväxternaskloroplaster,därljusenergiomvandlastillkolhydrater,delsmitokondriernadärenergiutvinnsurkolhydraterna.Dessasåkalladeorganellerharegnagener,vilketgörattdetkrävsettkomplextnätverkavsignalermellancellkärnaochorganellerförattkoordineragenuttrycksomskerpåolikahåll.Förväxtenärsignalsyste-metnödvändigtförutveckling,tillväxtochstresstolerans.Ökadförståelseavkommunikationenkanpåsiktledatillbättremetoderattmodifieraväxtersstresstoleransochproduktivitet.Resultatbaseradepåväxtcellerärocksåvik-tigaförvårkunskapommänskligaceller.ÅsaStrandberättarvilkastrategierforskarnaanvänderförattdechiffreraorganellernasspråk.
göran spong ärlektorvidinstitutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges Lantbruksu-niversitet, SLU. Hans special-områdeärmolekylärgenetik. Hanärocksåenavfåsvenskaexperterpålejon,efterattifleraårhalevtnäraoch
studerat vilda lejon i Tanzania.
louise Fornander doktorerar i fysikalisk kemi på Chalmers Tekniska Högskola. Hon stude-rarstruktureravolikaDNA-komplex,somiframtidenkanske kan leda till mediciner riktade mot specifika gener. Desenasteårenharhonockså
arbetatmedwebbaseradfilmsomutbild-ningsmaterial.
leif kullman ärprofessori naturgeografi vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Undernärmare40 år har han arbetat med forskning och akademisk
undervisning med inriktning på klimat-relateradeekologiskaförändringarochmarkanvändningifjällnäraområden.
Johan olofsson ärdocent i ekologi vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning handlar om hurväxtätandedjur
påverkar vegetationen i arktiska och alpina ekosystem och hur dessa processer i sin tur påverkas av klimatförändringarna.
åsa strand ärdocentiväxtmolekylärbiologivid Umeå universitet ochUmeåPlantScienceCentre. Hennes forskar-grupp studerar kom-munikationen mellan cellkärnanochcellens
energifabriker, organellerna. För att förstå hur detta signalsystem fungerar använderdeArabidopsisthaliana,backtrav, som modell.
konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energi (lokal: kB3B1)Fotosyntesenärväxternassättattomvandlasolensstrålartillbränsle.JohannesMessingerbeskriverhurdennaturligafoto-syntesenfungerar–ochhurprocessenkanhärmasförattgörakonstgjordfotosyntes.Konstgjordfotosyntesärenlovandeteknikförutvecklingavhållbarenergi.Solenerginsomnårjordenär5000gångersåstorsomheavärldensenergiförbrukning.Attkunnatatillvaradennaenergikällaochlagradenskullehjälpatillattlösamänniskansalltmerakutaenergiproblem.JohannesMessingerberättaromutvecklingenpådettasnabbtväxandeforskningsfältochpresenterardesenasteforskningsresulta-ten om konstgjord fotosyntes.
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]
så tycker eleverna att kemi är deras bästa ämneJagharundervisatimångaårochhaftmångaidéer.TillsammansharvikemilärarepåErikDahlbergsgymnasietiJönköpinghjälptsåtattförbättraundervisningensåattkemiundervisningenblirtrevligochlärorik.Viärmångabrakemilärarepåminskolaochvisamarbetarallihopochdraråtsammahåll.Hurkanmanvisaolikademonstrationexperimentochförsökikemi?Kanmangörasmåförsökellerlåtaelevernavisaochberättasåattdekännerattdetärdesomkan?Någrasmådemonstrationsförsökvisasunderföreläsningenochjaggertipspåhurvifårkemiämnetattvaraettavskolanspopulärasteämnen.Hoppasattdufårvissinspirationochsenkommerattdelgemignyatips och idéer.
konstgjord fotosyntes öppnar väg till hållbar energiFotosyntesenärväxternassättattomvandlasolensstrålartillbränsle.JohannesMessingerbeskriverhurdennaturligafoto-syntesenfungerar–ochhurprocessenkanhärmasförattgörakonstgjordfotosyntes.Konstgjordfotosyntesärenlovandeteknikförutveck-lingavhållbarenergi.Solenerginsomnårjordenär5000gångersåstorsomheavärldensenergiförbrukning.Attkunnatatillvaradennaenergikällaochlagradenskullehjälpatillattlösamänniskansalltmerakutaenergiproblem.JohannesMessingerberättaromutvecklingenpådettasnabbtväxandeforskningsfältochpresenterardesenasteforskningsresultatenomkonstgjordfotosyntes.
Johannes messinger ärprofessoribiologiskkemi vid Umeå uni-versitet och leder den starka forskningsmiljön Solljussombränsle.Hans forskargrupp ar-betar med att utveckla
detkonstgjordabladet,därnaturligfotosynteshärmasförattgörahållbar,lagringsbar energi.
Johannes messinger ärprofessoribiologiskkemi vid Umeå uni-versitet och leder den starka forskningsmiljön Solljussombränsle.Hans forskargrupp ar-betar med att utveckla
detkonstgjordabladet,därnaturligfotosynteshärmasförattgörahållbar,lagringsbar energi.
Per lindgren ärkemi-ochmatematiklärarepåErikDahlbergsgym-nasietiJönköping.Kommunen har en stor satsning med många somläserextrakurser
i kemi. Han har varit ledare för svenska landslaget i kemi-olympiaden under många år. Har fått IngvarLindkvistprisetförannorlundaundervisningsidéer.
thomas Wågberg ärlektor i fysik vid Umeå universitet.Isinforsk-ning arbetar han bland annatmedenmängdolika kolmaterial med häpnadsväckandeegenskaper.Särskilt
intresseradärhanavdestarkakolna-norören som ser ut som hoprullade hönsnät.
Pär ingvarsson ärprofessor i evolutions-genetik vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forsk-ning handlar om hur olikaväxteranpassar
sigtillsinaväxtmiljöerochhanlederprojektetmedattkartläggatallensochgranens arvsmassa.
2. Forts [N320]
Världens största pussel: kartläggningen av tallens och granens generGranochtalldominerardesvenskaskogarnaochderasevolutionärahistoriakanspårasflerahundramiljonerårtillbaka.Trotsdetvetviväldigtliteomderasarvsmassa,framföralltförattdenärsåstor.EngrancellinnehållertillexempelsjugångermerDNAänenmänniskocellochgranensarvsmassainnehållertroligen25–30procentflergeneränvår.Varförärdetsåochvilkakonsekvenser har det för vår förståelse av hur dessa arter överlevt och kan klaraframtidamiljöförändringar?PärIngvarssonberättarhurtallensochgra-nensarvsmassorkartläggsvidUmeåPlantScienceCentreochvadresultatenkananvändastilliframtiden.
3. Föreläsningar: lJUs i natUrVetenskaP & teknik/ sollJUs som Bränsle [KB3A9/KB3B1]
Från nanomaterial till solceller (lokal: kB3a9)Nanomaterial har revolutionerat material- och elektronikforskningen de se-naste20åren.Mernyligenharnanomaterialensegenskaperocksåuppmärk-sammats inom energisektorn. Under detta seminarium får du höra mer om vilka egenskaper olika typer av kolmaterial och andra organiska molekyler har ochhurdekananvändasialltfrånkatalytiskareaktionertillsolcellertilldetultimata målet att imitera fotosyntesen.
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
5. WorkshoP: mikroDatorteknik[Mötesplats:Brashörnan]inbyggda system med mikrodatorkontrollerEnmikrokontrollerärenlitenstyrdatorsomfrämstanvändsisåkalladeinbyggda system, alltifrån eltandborstar till mobiltelefoner och skogsma-skiner.Underdennaworkshopfårduprovapåattbyggaettlitetmikroda-torsystemochprogrammeradetförnågraolikafunktioner.Dufårocksåsevilka komponenter och utvecklingsverktyg som finns tillhands.Dufårbehålladenhårdvaraochmjukvaravianvänderunderworkshopen.Detärbraomduharprogrammeratinågothögnivåspråktidigare,helstC.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:6personer.
6. WorkshoP: marinBiologi [Buss avgår från Universum 13.00] Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
FörutsättningarnaförlivibrackvattenhavetBottniskavikenärmycketspeciella.Helanäringsvävenpåverkasavdetstorainflödetavsötvattenfrånälvarna.Enkortföreläsningochpraktiskövningvidmikroskopetgerdigkunskapomvadsomutmärkernäringsvävenihavet.Hurnäringsvävenserutsägerocksånågotomhurhavetmår.Hurmätshavetshälsotillstånd?EfterenturmedforskningsfartygetR/VLotty,därföreläsningvarvasmedprov-tagningsövningar,kommerduävenatthafåtteninblickidet.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:20personer.
7. WorkshoP: energi [Buss avgår från Universum 13.00]ett energiskt pass
UtifrånbokenEnergi–möjligheterochdilemman,pratarochlaborerarvi,SO-ochNO-läraretillsammans,kringbiobränsleniframtiden.Utgåendefrånskogenfårvisehurhelaprocessenviatorrifieringochrostningtillfärdigtbiobränslegårtill.Passetinnehållerföreläsningochfilmvisning,menfokusligger på diskussioner och laborationer.
Arrangör:KungligaIngenjörsvetenskapsakademien,IVA,isamarbetemedUmevatoriet.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:15personer.
Kontaktperson:PetraHellgren,Umevatoriet.
8. WorkshoP: FascineranDe Växter [Mötesplats:Brashörnan]Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
Workshopenbeståravtvåmoment.Deltagarnaarbetarigrupperomfemoch grupperna byter plats med varandra efter halva tiden.
1.Växtceller,DNAochfenotyper.Dufårsjälvisoleracellerochkromosomerfrånbladavväxtenbacktrav,taframsnittpåväxtochväxtorganochstu-dera de olika anatomiska strukturerna i mikroskop.
2.Modernskogsbioteknik–optimeringavegenskaperived.Medvårtnyacellkultursystem studerar vi hur vattenledande vedceller utvecklas. Cellerna delarsig,bildartjockacellväggarochdörförattkunnaledavatten.Dufårsjälvanalyseracellernaiolikaskedenavutvecklingen.Dustuderarhurvat-tentransporterasiträdstamochbladochkanjämföragenetisktmodifieradeväxtermedickemodifierade.
Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen.
Maxantaldeltagare:10personer.
Kontaktperson:JudithFelten.
nils-erik eriksson ärlärareielektronikvidinstitutionenförtilläm-pad fysik och elektronik, Umeå universitet. Han undervisar huvudsakli-gen inom området da-
torteknik och inbyggda system.
agneta andersson ärärprofessoripelagialekologi. Hon forskar bland annat om hur den marinanäringsvävenpåverkasnärklimat-förändringarnaorsakarökad nederbörd och
därmedstörreinflödeavsötvatten.
Johan Wikner äruni-versitetslektor i mikro-biologi och miljöanaly-tiker. Han forskar bland annatomhurämnenfrånälvarochvatten-drag påverkas bakte-riernas aktivitet i havet.
Han arbetar också med att analysera havetshälsotillstånd.
Parallella sessioner 2: Tisdag 30 oktober kl 15.00-16.301. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N300] Varför dör arter ut?
För150årsedanutveckladeCharlesDarwinsinevolutionsteori:attpopulationerocharterförändraslångsamtpågrundavnaturligturval.Dennateoribetraktasoftasomuniversell,menomarterharförmågaattanpassasigtillmiljöföränd-ringarärdetmärkligtattöver99procentavallaartersomnågongångfunnitspåjordenhardöttut.Förattkunnaförståvarförarterdörutkrävsberäkningsin-tensiva analyser av moderna genetiska data från olika arter. Analyserna visar att Darwinsteorikanskeinteärsåuniversellsommångatror.
gäddan är mörtens bästa vänVarförfinnsdetgäddaivissasjöarochöringiandra–ochvarförfinnsdetsåmångaolikatyperavsikivårasjöar?Hurkommerdetsigattförekomstavgäddaärbraförmörtenochhurpåverkasvårafiskarteromklimatetblirvarmare?FörattsvarapådessafrågormåstevikännatillhurSverigessjöarkoloniseradesefteristiden, hur de olika arterna påverkar varandra och hur de påverkas av vattnets kemiskaochfysikaliskaegenskaper.GöranEnglundförklararmedexempeldirektfrån forskningsfronten.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N440] OBs! dessa två pass utgår pga för få anmälda
Växtens rörmokeri – hur växten bildar rör som leder vatten
Närenplantasskottskjuteruppurjordenmåstevattenochmine-ralertransporterasfrånrotentilldespirandebladen.Detskerviaenspecialiseradvävnadiväxtensomkallasxylem.Denbeståravcellersomimikroskopliknarenluftstrupe,mentransporterarsaviställetförluft.Celler-nafästermotvarandrakantikantochbildarledningargenomhelaväxten.Dessa”rörmokarceller”fyllersinfunktiontackvareattdekanstärkasinstrukturgenomattförtjockasinaväggarellerurholkasgenomprogrammeradcelldöd.Denfors-kargruppEdouardPesquetingåriarbetarmedattförsökaförståhurväxternasrörsystemutvecklas.Deharutvecklatencellkultursomkaninducerastillattbilda”rörmokarceller”somikombinationmedflerabiologiskateknikeranväntsförattkartläggaivilkenordningolikahändelserinträffarnärrörsystemetbildas.
Hur vet växter att det är kallt ute? Växtersförmågaattanpassasigtillenomgivningdärtemperatur,ljus,koldioxidhaltochtillgångtillnäringväxlar,bådefråndagtilldagochberoendepåsäsong,hängerpåtvåviktigafaktorer.Delsväxtensgenetiskauppbyggnadsomstyrvilkenpotentialartenharattacklimatiserasig.Delsförmåganhosväxtenattregleragenernasuttrycksomreaktionpåförändringarimiljön,tillexempelljus,temperaturochtillgångpånä-ringochvatten.Vissaarteruppvisarenförbluffandeplasticitetochävenombådafaktorernahängerihopmedvarandraärdetväxtensförmågaattändraformochfunktionsomstyrdessproduktivitetochgeografiskaspridning.VaughanHurryberättarhurväxterkänneravsignalerfrånomgivningen,tillexempeltemperatur-förändringar,ochhurdekanändrasinämnesomsättningsomreaktionpådessa.
3. Föreläsningar: lJUs i natUrVetenskaP/sollJUs som Bränsle [N360] Laserteknik för att hitta farliga ämnen i utsläpp, avgaser och utandningsluftLasrarsänderutljusavendastenvåglängdåtgångenochfriaatomerochmole-kylerkanbaraabsorberaljusavvissavåglängder.Därförkanmanmedlaserba-serademätteknikermedhögkänslighetmätanärvaronavatomerochmolekyleriolikatyperavgaser,tillexempelförbränningsgaserochutandningsluft.Detkanhjälpatillattminskaohälsosammautsläppochgenykunskapomvåromgivning.OveAxnerbeskrivergrundernafördevanligasteteknikernaochgerexempelpåvissatillämpningar.
edouard Pesquet ärforskarassistent i fysio-logisk botanik vid Umeå universitet och Umeå PlantScienceCentre.Hans forskning hand-laromdemolekylära
mekanismer som ligger bakomutvecklingenavväxtersavan-cerade rörsystem för att transportera vatten från rötterna till bladen.
Vaughan hurry ärprofessor i fysiologisk botanik vid Umeå uni-versitetochUmeåPlantScience Centre. Hans forskargrupp försöker förståhurväxterkänneravförändringarimiljön
ochhurdeanvänderdeninformatio-nenförattförändragenuttryckochsättaigånganpassningsmekanismer.
ove axner ärärprofes-sor i fysik vid Umeå universitet. Hans forskning hand-lar huvudsakligen om utveckling av laserba-serade spektroskopiska teknikerförkänsligde-
tektion av atomer och molekyler.
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
Folmer Bokma ärforskare vid institutio-nen för ekologi, miljö och geovetenskap och vidIcelabstvärve-tenskapliga modelle-ringscentrum på Umeå
universitet. Han forskar ommakroevolution,detvillsägabiologisk evolution över mycket långa tidsperioder.
göran englund ärprofessor vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning handlar bland annat om vilka faktorer somstyrsammansätt-
ningen av fiskarter i våra sjöar och vattendrag, samt hur framtida klimat-förändringarkanpåverkadetta.
alla är vi olika – speciellt aspar
Tekniska genombrott har gjort att vi i dag har fått helt nya möjligheter att stu-deragenernasomgörossvadviäroch,framförallt,”somgörossolika”.Inommedicinsk forskning har detta inneburit att vi i dag identifierat generna som styr mångaavdesjukdomarsomberorpåärftligafaktorer.Påsammasättstuderasförståsväxter,ochettavdemestintressantaresultatenärattmångaväxter,specielltträd,harenförbluffandestorgenetiskvariationinomarten.Vistude-rartillexempelvårvanligaasp,ochdetharvisatsigattdetärenavdemestvariabla arter som studerats hittils; två aspar i skogen verkar i genomsnitt skilja siglikamycketpågennivåsomenmänniskaochenchimpans!Idettaföredragberättasdetomhurmankommerframtilldetta,varfördetkanvarasåochvaddet har för betydelse.
4. Föreläsningar: kemi [KB3B1]Jakten på nya sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier
Antibiotikansintågimänniskanstjänstärutantvivelenavdemedicinskaupp-täcktersomhaftstörstbetydelseförvårvardag.Förutomattkortalångvarigaochutdragnasjukdomsförloppharocksåenheldellivpåjordenräddats.Idagvet vi också att långvarigt, och ibland felaktigt, nyttjande av antibiotika genom årenlettframtillattflerochflersjukdomsframkallandebakteriernumeraärresi-stentamotantibiotika.Ivårforskningletarviefternyakonceptförattbekämpabakterieinfektioner som också ska ha en bra potential till mycket långsammare resistensutveckling.
Proteiner hittar rätt med adresslapp och guide
Cellernasarbetshästarutgörsavproteiner.Deutföralladereaktionersombehövs för att cellen skall fungera. Olika celler innehåller olika proteiner vid olika tidpunkterochdetärdärförcellernakanutförasåmångaolikauppgiftersamtse så olika ut. Alla våra proteiner tillverkas på en och samma plats i cellen, men förderasfunktionmåstemångaavdomtransporterastillenannanplats–inomellerutanförcellen.Såhurhittarproteinernarätt?Detharvisatsigattproteinersom måste förflytta sig har inbyggda signaler kopplade till sig - en slags adress-lapp.Dessutomfinnsdetandraproteinersomfungerarsomguider.Föredragetkommer att fokusera på proteiner och samspelet mellan olika proteiner i cellen.
5. WorkshoP: mikroDatorteknik [forts]inbyggda system med mikrodatorkontroller
6. marinBiologi [forts, buss åter kl 16.30] Från bakterier till sälar – om havet och hur det mår
7. WorkshoP: energi [forts Umevatoriet, buss åter kl 16.30]
ett energiskt pass
8. WorkshoP:FascineranDe Växter [forts] Fascinerande växter med molekylär växtbiologi
stefan Jansson ärprofessoriväxtfysiologivid Umeå universitet och Umeå plant science centre.Ihansforskar-grupp studeras dels hurväxternafångari
solljus och utför foto-syntes,delsvadsomgörträdolika,tillexempelvadgällernärdeblirgulapåhösten,hurbradeväxerochomdedrabbas av insekter.
elisabeth sauer-eriksson ärforskarevidinstitutionen för kemi på Umeå universitet. Hon forskar på kopp-lingen mellan proteiners struktur och funktion.
Fredrik almqvist ärprofessor i organisk kemi vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Han forskar inom syntetisk organisk kemi, kemisk biologi ochläkemedelskemi.
Parallella sessioner 3: Onsdag 31 oktober kl 8.30-10.00
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N200]
Äter storspiggen upp sina blivande fiender? Effekter av ökande tätheter av storspigg på aborr- och gäddbestånd
Denökandemängdenstorspiggharkopplatssammanmedrekryteringspro-blemochminskandebeståndavkustensrovfiskarabborreochgäddasamteutrofieringssymptomiformavenökadförekomstavpåväxtalgerigrundavikar.PärByströmsforskningvisarpådemöjligamekanismernabakomdessamönsterochdiskuterarnärochvardessakanhabetydelseförkustensabborr-ochgäddbestånd.
Mer näring ger (skenbart) mindre alg- och fiskproduktion i våra sjöar
Allavetattövergödningkanledatillalgblomningochdetärallmäntvederta-getattmernäringgerhögrealgbiomassa.Men,förnågraårsedanupptäck-tesattdetintestämmeridenäringsfattigasjöarsomdominerardetsvenskaskogs-ochfjällandskapet.Därärbådealg-ochfiskproduktionenhögstisjöarmeddelägstanärsalthalterna.Nyforskningvisarattorsakentillfenomenetdelvisfinnspåland,mensjälvaförklaringentycksliggaienojämnkonkurrensomljusochnärsaltermellanplanktonalgerochbottenlevandealger.SebastianDiehlredogörförforskningsrönenochförklararvarfördenpågåendeklimatför-ändringenspåsledatillsjunkandeproduktionimångasvenskasjöar.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N220]
spara eller slösa – växtens val reglerar tillväxten
På1970-talethadesparbankenenkampanjförbarnomSparaochSlösa,tvåflickorsomanvändesinaresurserpåolikasätt.Sparavaridealet,honladesinapengarpåhöghosbanken.Växterkanocksåanvändasinaresurserförtillväxteller spara dem. Hur mycket som sparas eller investeras avgörs av ett reglersys-tem bestående av proteiner. Beroende på situationen kan olika beslut tas. Har växtentillexempelbristpåvattensparardenmerochväxermindre.JohannesHansonsforskninghandlaromattförståhurväxtenfattardessabeslut.
Från grönt till gultEttbladsomgulnargenomgårbådemorfologiskaochmeta-boliskaförändringar.Dennaprocesskallas”senescens”ochenförbättradförståelseavdessmekanismerärviktig,bådeurettgrundvetenskapligt perspektiv och för potentiella bioteknologiska applikationer.Föreläsningenfokuserarpåfleraviktigaaspekteravdecelluläraochmetaboliskamekanismersomkontrollerar”senescensen”medtonviktpåmitokondriernas bidrag till denna process.
3. Föreläsningar: moDelleringar aV leVanDe system [N230] informationsspridning i mikrobloggar och sociala medier
Pånätetflödarinformationen,inteminstibloggarochsocialamediersomFacebookochTwitter.FaribaKarimiförklararvarfördessamedierärintressantaförforskarnaochhurdeanvänderdem för att undersöka olika modeller för informationsspridning. Hon presen-terar pågående forskningsprojekt och visar resultat från några av dem för att belysahurmodelleringaridatornkananvändasförattförstådetsamhällevileveribättre.
sebastian Diehl ärprofessor vid insti-tutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hans forskning tar avstamp i en fascination över det
dynamiska samspelet mellan arter i ekosystem som hör sam-man med vatten.
Johannes hansson ärlektor i fysiologisk bota-nik vid Umeå universitet ochUmeåPlantScienceCentre. Hans forskning handlar om att försöka förståhurväxterkanförändrasinmetabolism
förattöverlevatillexempelbristpåvatten eller ljus.
olivier keech ärpostdoc vid institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och UmeåPlantScienceCentre. Hans forskning handlar om hur cel-
lens energimetabolism ärreglerad,särskiltunderbladenssenescens.
Fariba karimi ärdoktorand i fysik vid Umeå universitet och knuten till den kreativa miljönIcelab.Hennesforskning handlar om människorsbeteendeisocialanätverkpåinter-
net och om vilka mekanismer som styr interaktionen dem emellan.
Pär Byström ärärdocent i ekologi vid in-stitutionen för ekologi, miljö och geoveten-skap, Umeå universitet. Hans forskning handlar bland annat om hur storleksberoende
interaktioner påverkar fiskbeståndens tätheterochakvatiskaekosystemsfunktion, samt hur dessa processer i sinturpåverkasavklimatförändringar.
Föreläsningenges på engelska
Föreläsningenges på engelska
hur mycket kan vi lita på prognoser?Prognoserför(framtida)skeendenkonstruerasoftautifrånmatematisk-statistiskamodellerbaseradepåinsamladedata.Prognosenisigärviktig,menännuviktigareärattförståhurbraprognosenär,detvillsägahurlångtifrånsanningenprognosenkantänkasvara.Dettagällerinteminstförbeslutsfattare.Hurgårmantillvägaförattuppskattaosäkerhetenförprognoser?Härärdenstatistiskavetenskapenmycketanvändbar.Nyateknikerochmetoderutvecklasständigtförattkunnamötauppda-gensalltmerkomplexastruktureriinsamladedata,påvilkaprognoserbaseras.SaraSjöstedtdeLunaberättaromprognoserochhurmankanuppskattaderasosäker-het.
4. WorkshoP: roBotik [Mötesplats:Brashörnan] Robotar – i teorin och praktiken
Sedanganskamångaårärvivanaattserobotarinomindustrin.Deutförmonotonauppgiftersomattsvetsaellermåla.Viärmindrevanaattserobotarageraienmervardagligmiljö.Visstfinnsenochannansomdammsugerellerklippergräset,menänsålängeingarobotarsomsköterandrahemmasysslorsomattföljabarnentillskolan eller köra bil. Utvecklingen går dock otroligt fort framåt. Workshopen ger en inblickivarforskningenkringrobotarstår.Vivisarvarfördetvaritsvårtattbyggarobotarsomkanhanteraenvardagligmiljöochgerexempelpåmaskinersomkanbliverklighet i framtiden. Workshopen innehåller en övning med robotar som verktyg i undervisningen.Vivisarhurrobotarkananvändasförattkonkretiseramatematiskaproblemochintroduceraprogrammering.UnderworkshopenanvändsLegoMind-storms.Ingaförkunskaperiprogrammeringkrävs.
Maxantaldeltagare:16personer
Obs!Passetpågårhelaförmiddagen.
5. WorkshoP: molekylärBiologi[Mötesplats:Brashörnankl09.30] Vad är molekylärbiologi? (OBs! Passet är 2 timmar, notera starttiden 09.30)
Molekylärbiologiomfattarstudieravstrukturochfunktionavbiologiskaprocesserpåmolekylär-,cellulär-ochorganismnivå.Underworkshopenvisarvibakterierochsvamparochhurdessakanorsakasjukdomarhosossmänniskor.Viförklararhurbakterierpratarmedvarandraochhurmankananvändadenfluorescerandemoleky-lenGFPiforskning.Dufårävenstiftabekantskapmednågraavmolekylärbiologinsvanligastemodellorganismer,bananfluganDrosophilamelanogasterochnematodenCaenorhabditis elegans.
Maxantaldeltagare:20personer.
Handledare:LindaWestermark
6. WorkshoP: arkitektUr & Design [Bussavgårkl08.30utanförUniversum.Bussåtertillcampuskl11.45]att bygga för framtiden
Vadberättarhusenföross?Viprövarpåarkitektensarbeteochskaparbyggnaderförframtiden.Framtidensbostäder,skolorochstäderståricentrumochviläravhistorienförattformaochförbättramänniskorsvardag.Kandenantikastadsplane-ringenläraossnågotidag?Ärdengotiskakyrkoarkitekturenintressantförframti-densarkitektekter?
att prototypa - en pedagogisk strategi
Iarbetetmedattbyggakunskapochframtidsvisionerärprototyperettoumbärligtredskapförkommunikation,såvälfördenegnatankeprocessensomiinteraktionmedandra.PåDesignhögskolanfårduprovapå,samtfåeninblickihurprototyperkananvändassåväliundervisningsomprofessionellt,bådeinomdesignfältetochiandra verksamheter.
WorkshopenledsavNiklasAnderssonochCatharinaHenje,lärareochforskarepåDesignhögskolaniUmeå.
Maxantaldeltagare:25personer
OBS!Passetpågårhelaförmiddagen.
katrin holmqvist sten ärprefektvidArkitekt-högskolan och lektor i arkitekturhistoria. Hen-nes forskning rör bygg-naderssymbolvärdenisåvälettsamtidasom
ett historiskt perspektiv.
linda Westermark ärdoktorand i moleky-lärbiologividUmeåuniversitet. Hon stu-derar hur bakterien Yersiniapseudotuber-culosis interagerar med
och undviker det tidiga immunförsvaretnärdeninfekterarsinvärd.
niklas andersson ärlärareochforskarei interaktionsdesign vidDesignhögskolaniUmeå. Hans forskning handlarommänniska-dator interaktion från ettkonstnärligtperspek-
tivmedfokuspåanvändarupplevelseriIT-vardagen.
catharina henje ärutbildad sjukgymnast, industri- och inter-aktionsdesigner och verkarsomlärareochforskarepåDesignhög-skolan, Umeå universi-
tet. Hon undervisar bland annat i ergonomi, designmetodik och kreativa processer. Hennes forskning handlar bland annat om idéhantering och utformandet av riktade kreativa processer.
erik Billing ärErikBil-lingärfilosofiedoktori datavetenskap vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om hur man bygger robotar somkanlärasigfrånmänniskor.Inspiration
tas från kognitionsvetenskap och neurofysiologi, med målet att bygga robotarsomlärsigpåliknandesättsommänniskor.
sara sjöstedt de luna ärprofessorimate-matisk statistik vid institutionen för mate-matik och matematisk statistik, Umeå univer-sitet. Hennes forskning
utvecklar statistiska metoderförattuppskattaosäkerheteni prognoser och andra uppskattade kvantiteter.
7. WorkshoP: sJUkhUsFysik [Mötesplats:Brashörnan]Fysik och teknik i sjukvården – en livsviktig insatsSjukhusfysiker och medicinsktekniska ingenjörer arbetar i en miljö med snabb tekniskutveckling-ettspännandemötemellanteknikochvård.Supraledandemagneterochantipartiklarvisarhjärnansfunktion.Avanceradröntgenteknikgertre-dimensionellabilderavkroppensinre.Acceleratorerförcancerbehandlinganvänderelektronersomgårfortareänljuset.Rörelseanalysinomsjukvårdenärettannatnyttområde.
LennartOlofssonochFredrikÖhberghålleriettkombineratprogrammedföreläs-ning, studiebesök på sjukhuset och praktiska övningar. Obs!Passetpågårhelaeftermiddagen. Maxantaldeltagare:32st
Parallella sessioner 4: Onsdag 31 oktober kl 10.30-12.00
1. Föreläsningar: ekosystem i FöränDring [N200]Älgens påverkan på skogsmarken
Attälgarpåverkarträdengenombetningärvälkäntochettpro-blemförskogsägareochindustri,mendetärlångtifråndenendapåverkanälgarochandrastorahjortdjurharpåfloraochfauna.Föreläsningenhandlaromhurviexperimentelltharvisathurolikahögaälgtäthetergenomsittbetepåverkarviktigamarkprocessersomtillexempelkvävetillgång.Hurpåverkasträdensdynamik,tillväxtochproduktivitetavklövvilt-bestånden?Hurpåverkasväxternapåmarkenavhögvilttäthet?Vadhändermedmarkensnäringstillgångochrespiration,samtmångfaldochsammansättningavandra djurarter.
Boreala ekosystems betydelse för atmosfärens växthusgasbalans
Olikaekosystemsupptagochavgivningavväxthusgaserpåverkasistorutsträck-ning av klimatet såsom inkommande solljus, nederbörd och temperatur. Under de senastedecenniernadetävenvuxitframkunskapomattolikaekosystemmycketaktivtpåverkarsammansättningenavväxthusgaseriatmosfärenochdärmedocksåvädret.Idagpågårforskningöverhelavärldenomhurekosystemensbetydelseförklimatetändrassomettresultatavökadehalterväxthusgaseriatmosfären.MatsNilssonsforskninghandlaristorutsträckningomnordligamyrarsrollföratmosfä-renssammansättningochhurdettapåverkarklimatet.
2. Föreläsningar: Växt- och skogsBioteknik [N220]
Vi måste återvinna – det bara är så
Vileveriendynamiskvärldmedenökandebefolkningochminskandenaturresur-ser.Viärdärförtvingadeattåtervinnasåmycketsommöjligtavnaturresurserna.Algerkananvändasförattrenavattenochluftsamtidigtsomdekanproduceravärdefullanyttighetersombioenergi,kemikalier,gödselochfoder.SLUiUmeå,UmeåEnergi,UmevaochRagnSellssamarbetariettprojektsomsyftartillattundersöka om alger kan rena spillvatten och rökgaser samtidigt som de produce-rarvärdefullbiomassa.NyligenharenpilotanläggningbyggtshosUmeåEnergipåDåva,10kmnorromUmeå.
Var skall jag vara? Om storspovens val
Precissommänniskorharstorspovarolikabehovsommåstetillgodosesförattdeskallkunnaöverlevaochfortplantasig.Iochmedattdekanförflyttasigställsdeinförfråganvilkenplatssomärbästvidvarjegiventidpunkt;somnärviväljerrestaurangförlunchenellerskolaförvårabarn.IenvärldutanFörsäkringkassaochmataffärkanresultatetavattväljafelplatslättbliödesdigert.Genomattstuderavarstorspovarnauppehållersigkanviläraossmycketomhurdeväljerochvilkatillgångersomkrävsförattstorspovbeståndetskallförblilivskraftigt.
Francesco gentili ärforskare vid institutio-nen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå.
adriaan de Jong studerar jordbruks-landskapetshäckfåglar(främststorspovar)ochsädgässvidinstitutio-nenförVilt,fiskochmiljö, SLU i Umeå.
mats nilsson ärprofes-sor i markvetenskap med inriktning mot bio-geokemi vid institutio-nen för skogens ekologi och skötsel, SLU.
ingalill Persson kom-mer från Hedmark i Norge och disputerade 2003. Hennes forskning handlarfrämstomhjortdjurens påverkan
på biologisk mångfald, ekosystemprocesser och vilt.
lennart olofsson ärlektor i strålningsfysik vid instititutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, och ansvarar för grundutbild-ningen för sjukhusfysiker
och medicintekniska ingenjörer.
Fredrik öhberg ärsjukhusingenjör på medicinsk teknik och informatik vid Norrlands universitetssjukhus och forskar inom rörelse-analys.
Föreläsningenges på norska
tomas lämås ärdocenti skoglig planering. Han ledde det forsk-ningsprogram som under 00-talet utveck-lade Heureka-systemet. Heurekaärettanalys-och planeringssystem
för ett mångbruksinriktat skogsbruk. TomasärnuledareförSkogligaHåll-barhetsanalyser, SHa, vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.
simon lindgren ärprofessor i sociologi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om hur digitala medier förändrarochformarsociala mönster inom områden som politik,
kulturochlärande.
mogens niss ärprofes-sor vid Roskilde Uni-versitetiDanmarkochenavvärldensmesterkändaforskareinomområdet matematikdi-daktik. Hans forskning
spännerövermångaolikadelområdenoch har har publicerat över hundra vetenskapligaartiklarochmeräntolvböcker.DessutomharhanvaritmycketdrivandenärdetgällerutvecklingavskolmatematikeniDanmark.2012utnämndeshantillhedersdoktorvidUmeå universitets teknisk-naturveten-skapliga fakultet.
3. Föreläsningar: moDelleringar aV leVanDe system [N230]
skog är en eftertraktad resurs med många möjligheter
Skog har alltid varit en viktig resurs och lokalt har det många gånger lett till ett överutnyttjande.Somförallanaturresurseräruppföljningavskogensutvecklingettviktigtledföretthållbartbrukande.Likaviktigtärdetattseframåt;vadhändermedresursenberoendeavhurviväljeratthanteraden,vilkamöjligheterfinnsochhurhittarvibraalternativ?Förskogärdetmöjligtattmedmodellerbeskrivadessutvecklingpåkortochlångsiktochdessproduktionavvarorochtjänster,somvirkes-ochbiobränsleproduktion,tillgängligahabitatförolikaarter,skogenslämp-lighetförrekreationochmängdenkolsomlagrasiniskogsekosystemet.Enradmodellerkansättassammantillstörremodellsystemföranvändningiskogliganalysochplanering.EttexempelärdetvidSLUnyligenutveckladeHeureka-systemet.SkogligaHållbarhetsanalyser(SHa)vidSLUärocksåennyligenformadverksamhetsom–blandannatmedHeurekasomtekniskplattform–utföranalyseravskogensmöjligheter.
Renskötsel i en komplex värld – olika markanvändning på samma marker
Renskötselbedrivspå55procentavSverigeslandarealochöverlapparitidochrummedmängderavandraaktiviteter(t.ex.skogsbruk,gruvdrift,infrastrukturut-byggnad,friluftsliv,vattenochvindkraft).Ettfungerandesambrukkanbarauppnåsgenom en fungerande, kunskapsbaserad dialog. Som ett steg i att söka lösningar påkomplexamarkanvändarfrågorjobbarSkogsstyrelsenochSLUtillsammansmed51samebyarmedattutvecklasåkalladeRenbruksplaner.VerktygetföratttaframRenbruksplanerochdetcentralastödetimarkanvändardiskussionerärettskräd-darsyttochspecialproduceratGIS(geografisktinformationssystem)somanvändsavrenskötare.PerSandströmgerexempelfrånmarkanvändarfrågorochhurGISanväntssomettkommunikationsverktygförattbibehållasammanhållna,ekologisktfungerande landskap.
4. WorkshoP: roBotik [forts]
5. WorkshoP: molekylärBiologi [forts]
6. WorkshoP: Design & arkitektUr [forts,busstillcampus11.45]
7. WorkshoP: sJUkhUsFysik [forts]
gemensamma föreläsningar: Onsdag 31 oktober kl 13.00-14.30
Varför är det så svårt att lära sig matematik? Och vad kan vi göra åt det? [Aula Nordica]
Deflestamänniskor,tillochmedforskareimatematik,uppleverdåochdåsvårigheternärdeförsökerlärasignymatematik.MogensNissföreläsningfokuserarpånågraavdetydligasteorsakerforskarekunnat identifiera till att sådana svårigheter dyker upp. Att identifiera avgörande hinderärnödvändigtförattkunnagöranågotåtdeproblemforskningenobser-verat.Åandrasidanräckerintedet.Vadvetviomförutsättningarnaförochmöj-ligheternatillenframgångsrikundervisningsommotverkarinlärningssvårigheterimatematik?Denfrågantasocksåuppiföreläsningen.
Kunskapsnätverk: digital kultur och nya sammanhang för lärande [Aula Nordica]
SimonLindgrenkommerattprataomdenyaförutsättningarochsammanhangföroftalekfulltlärandesomdigitalamediermöjliggör.Medutgångspunktienteoretisköverblickmednyckelordsom”participatoryculture”,”collectiveintelligence”och”communitiesofpractice”kommerhanattgöranedslagiegnaforskningsexempelsomhandlarombloggande,fildelningochnätforumförattproblematiseravillkorenför hur potentialen i de nya medierna kan förverkligas, eller inte.
Per sandström ärvilt-ekolog och jobbar som forskarepåInstitutionenför skoglig resurshus-hållning på SLU i Umeå.
Föreläsningenges på engelska
