View
16
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC)
Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder
ü GC=”gaschromatography”ellerpåsvenska”gaskromatografi”.
ü HPLC=”high performance liquid chromatography”ellerpåsvenska”högupplösandevätskekromatografi”.
ü HPLCärenavanceradform avvätskekromatografi.Detfinnsävenandraenklareochmerbegränsadeformeravvätskekromatografi,t.ex.papperskromatografi,tunnskiktskromatografi,jonbyteskromatografiochgelfiltrering.
ü Namnet”kromatografi”kommeravdetgrekiskaordet”chroma” sombetyderfärg.Ibörjananvändeskromatografiska metoderendastförfärgadeämnenmennuanvändsdessaäventillofärgadeämnensånamnetärdärförlitemissvisande.
Vad används GC och HPLC till?
1. Separera(rena)olikaämnensomfinnsiettprov:Vikanskeharettprovsominnehållerettstortantalolikaämnen,menviärenbartintresseradeavettavdessaämnen.VikandåanvändaGCellerHPLCförattsepareraämnenafrånvarandraochdärmed”isolera”detämneviäruteefter.
2. Undersökavilkaokändaämnensomfinnsiettprov:Vikanidentifieraokändaämnen(t.ex.gifter,droger,dopingpreparat,miljögifterellerläkemedel)meddessametoder.OmvidessutomkopplarvårGCellerHPLCtillenmasspektrometer(enspecielldetektor)fårviettmycketkraftfulltverktygförattidentifieraokändaämnen.
3. Bestämmakoncentrationenavolikaämnensomfinnsiettprov:GCochHPLCkanocksåanvändaskvantitativtförattmätakoncentrationenavdeämnensomfinnsiettprov.
4. Renhetstester:Vikanundersökaomettprovärförorenatmedandraämnensomintebörfinnasdär(t.ex.renhetstesteravläkemedelellerlivsmedel).
3 saker är gemensamt för både GC och HPLC
ü Prov:IbådeGCochHPLCtillsättsettprovinnehållandeolikaämnensomskaanalyseras.
ü Mobilfas:IbådeGCochHPLCfinnsens.k.mobilfas(rörligfas).DenmobilafaseniGCbeståravengas(helium,kvävgasellervätgas)medandeniHPLCbeståravenvätska(enblandningavolikaämnen).Syftetmeddenmobilafasenäratttransporteraprovetgenomgas- ellervätskekromatografen,alltsågenomdenmaskinsomskautförasjälvaanalysen.
ü Stationärfas:IbådeGCochHPLCfinnsenkolonn(ettihåligtrör)sompåinsidanärbekläddmedenstationärfas(stillaståendefas)sombeståravolikamolekyler.Denstationärafasenkanvaraifastformellerbeståaventrögflytandevätska.Molekylernasuppgiftidenstationärafasenärattbindatilldeolikaämnenaiprovetsåattdessaämnenbromsasuppinutikolonnen.Vissaämnenkanbindamycketstarkaretillmolekylernaidenstationärafasenochtardärförlängretidpåsiggenomkolonnen.
Principen bakom GC
DetektorMobilfas
Iinjektorntillsättsprovet.
Injektor
Detektorn”kännerav”närmolekylernaavettämnepasserarochregistrerarämnetsretentionstidochsignalstyrkan(hurmycketdetfinnsavämnet).
Detektorngörettkromatogramdärvarjetoppmotsvararettämneiprovet.
Gasbehållaremeddenmobilafasen(gas).
Ugn
Kolonnmedstationärfas
Enugnförgasarämnenaiprovet.Temperaturenäröverämnenaskokpunkter.
Temperaturenikolonnenärvanligtvislägreänämnenaskokpunktervilketinnebärattämnenakondenseraribörjanpåkolonnen.Temperaturenhöjssedangradvisinutikolonnenenligtettförprogrammeratschema.
Ikolonnenseparerasämnenaiprovetfrånvarandraeftersomolikaämnenharolikakokpunkterochövergårigasformolikalätt(vidolikatemperaturer).Debinderocksåolikalätt/olikastarkttilldenstationärafasenikolonnen(dettagällerfrämstvidpolärkolonn).Ämnenakommerdärförutvidolikatidpunkter.Denstationärafasenäroftaentrögflytandevätskasomtäckerinsidanpåkolonnen.
Ett exempel på temperaturprogrammering i en GC
ü Injektornstemperatur:Iinjektornärtemperaturen180grader.Dennatemperaturäröverkokpunktenfördeämnensomingåriprovet(ijustdethärexemplet).
ü Kolonnenstemperatur:Ikolonnenärtemperatureninitialt110graderi2minuter,därefterskerenokningmed14grader/minupptill200grader.Dennasluttemperaturhållssedaniytterligare2minuterförattviskavarasäkerpåattallaämnentarsigigenomsystemetuttilldetektorn.
ü Detektornstemperatur:Idetektornärtemperaturen230graderförattsäkerställaattingaämnenblirkvar.
En gaskromatograf (GC)
Exempel på ett kromatogram
Bildkälla:"Hplc-perfume-chromatogram"byLukke - Own work.Licensed underCCBY-SA3.0viaCommons -https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hplc-perfume-chromatogram.png#/media/File:Hplc-perfume-chromatogram.png
Retentionstiden
Intensite
ten(signa
lstyrkan)
ü Retentionstiden:Retentionstidenärspecifikförvarjeämneiettgivetsystemochdärförkanvianvändaretentionstidenförattidentifieraolikaämnen(kvalitativanalys).
ü Toppensarea:Detektornmäterintensiteten(signalstyrkan)avvarjeämnesompasserar,vilketmotsvararhurmångamolekyleravämnetsompasserardetektorn.Utifråndetritasentopputikromatogrammet därareanavtoppenmotsvararhurhögkoncentrationviharämnet(kvantitativanalys).
Retentionstiden i en GC bestäms av 2 faktorer:
Ämnenaskokpunkter
Ämnenaspolaritet
Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer:
Molekylernaspolaritet
Molekylernasstorlek
Molekylernasgeometriska
form
Molekylernas storlek har betydelse för kokpunkten
Namn:PentanSummaformel:C5H12Kokpunkt:36,1 °CMolekylmassa:72,15u
Namn:MetanSummaformel:CH4Kokpunkt:-161,6 °CMolekylmassa:16,04u
ü Omvijämförkolvätet”pentan”medkolvätet”metan”serviattdetärstorskillnadpåderaskokpunkter.Viserävenattdetärstorskillnadpåderasmolekylmassor.Pentanharenbetydligthögremolekylmassa(72,15u)jämförtmedmetan(16,04u).
ü Ingenavämnenakanbildavätebindningarellerdipol-dipolbindningarutanskillnadenikokpunktberorpåstyrkanavvanderWaalsbindningarna(antaletvanderWaalsbindningar).
ü Ideflestafallgällerföljande: MolekylmassavanderWaalsbindningar Kokpunkt
Ämnen med stora molekyler kan skapa fler van der Waalsbindningar och får därmed högre kokpunkt
Pentanbeståravstoramolekylermedmångaatomerochmångabindningardärdetkanuppståenojämnelektronfördelning(detkanalltsåuppståmångasmådipoler/dipolmoment)isammamolekyl).DetfinnsalltsåmångaatomermedpartiellaladdningarsomkankommaikontaktmedvarandraochskapavanderWaalsbindningarmellanmolekylerna.
Metanbeståravsmåmolekylermedfåatomerochfåbindningardärdetkanuppståenojämnelektronfördelning.DetfinnsalltsåfåatomermedpartiellaladdningarsomkankommaikontaktmedvarandraochskapavanderWaalsbindningarmellanmolekylerna.
Pentan Metan
Molekylernas geometriska form har också betydelse för kokpunkten
Summaformel:C5H12Kokpunkt:27,8 °CMolekylmassa:72,15u
Summaformel:C5H12Kokpunkt:36,1 °CMolekylmassa:72,15 u
2-metylbutan(isopentan) Pentan(normalpentan)
Mer avlånga molekyler kan skapa fler van der Waalsbindningar mellan varandra
ü Pentanmolekylernakanskapaennågotstörrekontaktytamellanvarandra,tackvaredenmeravlångastrukturen,vilketmöjliggörflervanderWaalsbindningar.Pentanhardärförennågothögrekokpunkt.
Pentan(36,1 °C)2-metylbutan(27,8 °C)
Kokpunkten för kolväten av olika storlekKolväten: Molekylformel: Kokpunkt(oC):
metan CH4 -164etan C2H6 -89
propan C3H8 -42butan C4H10 -0.5pentan C5H12 36hexan C6H14 69heptan C7H16 98oktan C8H18 125nonan C9H20 151dekan C10H22 174
undekan C11H24 196dodekan C12H26 216eikosan C20H42 343
triakontan C30H62 450
ü VarjeenskildvanderWaalsbindning ärsvagmeniämnensomäruppbyggdaavstoraochavlångamolekyler(t.ex.storaochavlångakolväten)förekommerdetväldigtmångavanderWaalsbindningarmellanmolekylernavilketinnebärattdentotalastyrkanblirväldigtstorochdärmedocksåkokpunkten.
ü ÄmnenmedenbartvanderWaalsbindningarkandärförhaenhögrekokpunktänämnenmedvätebindningar.”Mångasmåärstarkareänfåstora”!
Polära ämnen och polaritetü Poläramolekyler/ämnen:Poläramolekylerärmolekylersomharensida/delavmolekylensomärpartiellt
positivtladdadochensida/delsomärpartielltnegativtladdad.Poläramolekylerochdipoleräriprincipsammasak.
ü Poläramolekylerkanskapavätebindningarellervanligadipol-dipolbindningar(ochvander Waals-bindningarsomallamolekylerkanskapa).Opolära molekylerkanenbartskapavander Waalsbindningar.
δ+
δ-
δ+
δ-
Metanol Vatten Dietyleter
δ+
δ-
Polära ämnen och polaritetü Polaritet:Molekylerkanvarapoläraelleropolära.Dennaindelningärdockintesvartellervitutanvissa
molekylerärmerpoläraänandra.Destomerpoläramolekylernaärdestohögrepolaritetsägermanattdessahar.Polaritetenbestämsbl.a.avhurmångaochhurstarkavätebindningarmolekylenkanskapa,hurlångkolvätekedjamolekylenhar(lång=lägrepolaritet)ochavhurtydligtdipolmomentet är(avståndetmellanladdningarnaochstorlekenavdepartiellaladdningarna).
ü Poläramolekylerkanlösasigivatten:Poläramolekyler,somkanskapavätebindningar,kanlösasigbraivatten.Vattenmolekylerharsjälvvätebindningarmellansinamolekyleroch”trivs”därförmedandraämnensomocksåkanerbjudastarkavätebindningar.Poläraämnensomenbartkanerbjudavanligadipol-dipolbindningarmedvattenharmycketmindrelöslighet.Opolära ämnenlösersigdockinteallsivatten.
δ+
δ-
Metanolärettpolärtämneeftersomdenp.g.a.OH-gruppenharensida/delsomärpartielltpositivtladdadochensida/delsomärpartielltnegativtladdad.OH-gruppenmöjliggörocksåförmetanolattskapavätebindningartillandrametanolmolekylerellertillandramolekylersomocksåkanskapavätebindningar,t.ex.tillvattenmolekyler.Metanolharhöglöslighetivatteneftersommetanolkanskapavätebindningarmedvatten.
δ+δ-
Metanolmolekyl
VattenmolekylVätebindning
Molekylernas polaritet har betydelse för kokpunkten
ü Omvijämförde3ämnenahärnedanförsåserviattdetärstorskillnadpåkokpunktentrotsattmolekylstorleken/molekylviktenärlikvärdig(deharalltsåungefärlikamångavander Waalsbindningar).Förklaringentillskillnadenikokpunktäriställetpolaritetenochförmåganattskapavätebindningar.
ü ÄmnenmedOH-grupperharoftaenhögpolaritet:MolekylermedOH-grupperharoftahögpolaritetochkanskapavätebindningarmellanvarandraeftersomettpartielltpositivtvätepådenenamolekylenkanbindatillettpartielltnegativtsyreochettavdessfriaelektronparpådenandramolekylen(Hydro-FON-regelnäruppfylld).DestoflerOH-grupper,destoflervätebindningarkanmolekylenskapa.
1,2-butandiol:Molekylvikt: 90,1uKokpunkt:194 °C
Heptan:Molekylvikt:100,2uKokpunkt:98,4 °C
Högpolaritet Medelhögpolaritet Ingenpolaritet(opolär)
Pentanol:Molekylvikt:88,1uKokpunkt:138 °C
GC-analyser kan utföras på 2 olika sätt
Molekylermedlågkokpunktåkerutförst
Polärstationärfas(OH-grupper)
Polärkolonn(kokpunktenochpolaritetavgör)
Opolärkolonn(kokpunktenavgör)
Mobilfas(t.ex.kvävgas)
Mobilfas(t.ex.kvävgas)
Molekylersomäropolära ochharlågkokpunktåkerutförst
1. Opolärkolonn(kokpunktenavgör):Dettaärdenvanligastemetoden,användsalltidnärdetärenbartopoläraämneniprovet.Deämnensomharlägstkokpunktövergårlättastigasformochåkerdärförfortastgenomkolonnen.Dessaämnenfårdärförkortastretentionstid.
2. Polärkolonn(kokpunkten+polaritetenavgör):Användsoftanärmanvetellermisstänkerattdetfinnspoläraämneniprovet.Opoläraämnensomävenharlågkokpunktkommerfåkortastretentionstideftersomdessaövergårifasform lättastochävenbindersvagasttilldenpolärastationärafasenikolonnen.
Opolärstationärfas(kolväten,t.ex.C18)
Separationen beror på kokpunkt vid opolär kolonn
Mobilfas(t.ex.kvävgas)
Opolärstationärfas(kolväten,t.ex.C18)
ü Molekylermedhögkokpunkt(stora,avlångaoch/ellerpolära)kommerfålängstretentionstid omdetärenopolärkolonn.Dessamolekylerkommerkondenseraibörjanavkolonnenochkommersedankrävaenhögtemperaturförattövergåigasformochbörja”vandra”igenomkolonnen.Dessamolekylerharalltsåsvårareattbefinnasigigasformp.g.a.destarkaintermolekylärabindningarna.
ü Molekylermedlågkokpunkt(små,rundaochopolära)hardäremotmycketlättareattövergåigasform.Dekommerdärförintestannasomvätskaibörjanavkolonnensärskiltlänge.Dessamolekylerharalltsålättareattövergåigasformp.g.a.desvagaintermolekylärabindningarna.Molekylermedlågkokpunktfårdärförkortastretentionstid.
ü Ämnenabinderinteisärskilthöggradtilldenopolärastationärafasenikolonnen:Närtemperaturenharblivittillräckligthögikolonnensåattettämneharövergåttigasformsåkommerämnetsmolekylerattåkaigenomdenopolärakolonnenutanattintegrerasärskiltmycketmedkolonnen.
MotdetektornMyckethögkokpunktMycketstor,avlångochpolärmolekyl Högkokpunkt
Litenpolärmolekyl
HögkokpunktStor,avlångochopolärmolekyl
LågkokpunktLitenopolärmolekyl
Separationen beror på kokpunkt och polaritet vid polär kolonn
ü Kokpunktenharbetydelseävennärvianvänderossavenpolärkolonn.Polaritetenpåverkarsomsagtkokpunkten,mennuharävenpolaritetenstorbetydelsesomenskildfaktor.
ü Skillnadenmedenpolärkolonnärattpoläraämnenkommer”fastna”mycketmerpåsinväggenomkolonnen(oavsettkokpunkt)eftersompoläraämnenkanskapastarkavätebindningarmeddeämnensomfinnsikolonnen.Ävenomtemperaturenhargjortattämnetsmolekylerharövergåttigasformsåkommerpoläramolekylerkunnahakafastikolonnenpåsinvägigenom(skapavätebindningarmedmolekyleridenstationärafasen).
ü Småpoläraämnenfårdärföroftaenlängreretentionstidänstora,opoläraämnenomkokpunkternainteskiljeralltförmycket.
Mobilfas(t.ex.kvävgas)
Polärstationärfas(OH-grupper)
MotdetektornMyckethögkokpunktPolärmolekyl
HögkokpunktOpolär molekyl
HögkokpunktPolärmolekyl
LågkokpunktOpolär molekyl
Exempel på hur en GC-analys fungerar
Ämne Retentionstid(min)
4,5
7,0
9,5
Mobilfas
Opolärstationärfas
Opolärstationärfas
C16C8C5 C16C16
DetektornC8C8C5
C5
Provetkondenseraribörjanpåkolonnen,temp.höjssedangradvisvilketfårdeolikaämnenaiprovetattförångasiolikaordning.
De 3 ämnena får olika retentionstid beroende på deras kokpunkt (opolär kolonn)
Ämne: Retentionstid(min): Kokpunkt:
4,5 Låg
7,0 Medelhög
9,5 Hög
ü Retentionstiden:Dentiddettarförämnetattpasseraigenomkolonnenochframtilldetektorn.
ü Retentionstidenärspecifikförvarjeämneiettgivetsystemochvikandärföranvändaretentionstidenförattidentifieradeämnenviharivårtprov.
C5
C16
C8
Ett kromatogram visar retentionstiden för de 3 ämnena
0
2
4
6
8
10
12
1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9,5 10 10,5 11ü Retentionstidenärspecifikförvarjeämneochvisardärförvilketämnetär(kvalitativanalys).
ü Toppensareaavslöjardäremothurstorkoncentrationviharavämnet(kvantitativanalys).
Retentionstiden
Ämne1 Ämne2 Ämne3
Intensite
ten(signa
lstyrkan)
Vi kan förbättra separationen i kolonnen genom att ändra olika faktorer
ü Åtgärderförattförbättraseparationenochfåenbättreupplösningikromatogrammet:
1. Användaenkolonnmedenannanstorlek:Ienlängreoch/ellersmalarekolonnkommerdeolikaämnenaiprovetbindaflergångertilldenstationärafasenochdärmedseparerasfrånvarandra ihögreutsträckning.
2. Sänkahastighetenavdenmobilafasen: Omvisänkerdenmobilafasenshastighetsåkommerämnenaiprovethalängretidpåsiginutikolonnenochdekommerhinnabindaistörreutsträckningtilldenstationärafasen.Detledertillenbättreseparation.
3. Ändrakolonnenspolaritet:Omvifårendåligseparationpåenopolärkolonnsåkanvitestamedattbytautdenmotenpolärkolonn(ellertvärtom).
4. Ändradenmobilafasenspolaritet(HPLC):IHPLCkanviökaellerminskapolaritetenavdenmobilafasengenomattpåverkasammansättningenavdeämnensomingår.
5. Ändratemperaturen(GC):IGCkanvisänkatemperaturenvilketinnebärattämnenakommerhalättareattbindatilldenstationärafasen(övergårinteigasformlikalätt).Detledertilltotaltsättflerinteraktionermellanämnenaochdenstationärafasenochdärmedenbättreseparation.
ü Iblandblirupplösningenintetillräckligtbra.Ikromatogrammetkandetdetvarasåatttopparnafrån2olikaämnensammanfallervilketinnebärattdetärsvårtattvetavilkentoppsomärfrånvilketämneochdetärsvårtattgöraenkoncentrationsbestämningavämnena.
Uppgift 1: Ett prov som innehåller cyklohexan (80,7 °C), pentan (36,1 °C) och
etanol (78,4 °C) analyseras i en GC som har en opolär kolonn. Vilket ämne får längst retentionstid?
Cyklohexan EtanolPentan
Lösning:IenGCmedenopolär kolonnärdetenbartkokpunktensomavgörretentionstiden.Cyklohexan ärdetämnesomharhögstkokpunktvilketinnebärattcyklohexanmolekylerna harsvårastattövergåigasform.Cyklohexanmolekylerna kommerdärförtalängsttidpåsiggenomkolonnenochframtilldetektorn(detärdockintesåstorskillnadmellancyklohexan ochetanol)ochfårdärmedlängstretentionstid.
Uppgift 2: Ett prov som innehåller cyklohexan (80,7 °C), pentan (36,1 °C) och etanol (78,4 °C) analyseras i en GC som har en polär kolonn. Vilket
ämne får längst retentionstid?
Cyklohexan EtanolPentan
Lösning:IenGCmedenpolär kolonnärdetkombinationenavkokpunktochpolaritetsomavgörretentionstiden.Pentanuteslutervip.g.a.denlågakokpunkten.Cyklohexan ochetanolharlikartadkokpunktvilketinnebärattdetärderaspolaritetsomkommervaraavgörandeidethärfallet.EtanolärettpolärtämnetackvareOH-gruppensommedförattetanolkanskapavätebindningarmeddenpolärastationärafasenikolonnen.Cyklohexan däremotärettopolärt ämnesomejkanskapavätebindningarmeddenstationärafasenikolonnen.Etanolhardärförlängstretentionstid.
Uppgift 3: Ett prov med okända ämnen analyseras med hjälp av GC (polär
kolonn). Tre retentionstider erhålls; 2,5, 7,7 och 12,3. Kemisterna identifierar nedanstående tre ämnen i provet. Men vilken retentionstid
tillhör vilket ämne?
Butan ButanolGlycerol
Butan:Opolärt ämnep.g.a.enbartkol-ochväteatomer,lågkokpunkt,kanejbildavätebindningarellerdipol-dipolbindningarmeddenpolärakolonnen.Harretentionstiden;2,5.
Glycerol:Glycerolärettpolärtämnep.g.a.3OH-grupperochkandärförskapamångavätebindningar.Glycerolfårdärförhögkokpunktochkanävenbindastarkttilldenpolärakolonnen.Harretentionstiden;12,3.
Butanol:Polärtämne p.g.a.1OH-grupp.Relativthögkokpunktochkanbildavätebindningarmeddenpolärakolonnen.Dockfärrevätebindningarjämförtmedglycerol.Harretentionstiden;7,7.
Lösning:IenGCmedenpolärkolonnärdetkombinationenavkokpunktochpolaritetsomavgörretentionstiden.Alla3ämnenharlikartadstorlek/molekylmassaochgeometriskform.Deraspolaritetskiljersigdockåt.Polaritetenpåverkarbådederaskokpunktochderasförmågaattbindatilldenpolärakolonnen.Vianalyserarvarjeämne:
Uppgift 4: Ett prov med okända ämnen analyseras med hjälp av GC (opolär
kolonn). Tre retentionstider erhålls; 2,5, 7,7 och 12,3. Kemisterna identifierar nedanstående tre ämnen i provet. Men vilken retentionstid
tillhör vilket ämne?
Pentan Butanol2-metylbutan
Pentan:Opolär molekyleftersomdenenbartinnehållerkolochväte,menavlångstrukturvilketmöjliggörflervanderWaalsbindningar ijämförelsemed2-metylbutan.Harretentionstiden;7,7.
2-metylbutan:Opolärt ämnemedenmersfärsisk/rundformijämförelsemedpentan.DettainnebärattantaletvanderWaalsbindningarblirfärre.Harretentionstiden;2,5.
Butanol:Polärmolekyl(OH-grupp)vilketmöjliggörstarkavätebindningarochdärmedenjämförelsevishögkokpunkt.AvlångstrukturvilketgerlikamångavanderWaalsbindningarsomhospentan.Harretentionstiden;12,3.
Lösning:IenGCmedenopolärkolonnärdetkokpunktensomfälleravgörandet,menpolaritetenärdockenfaktorsomharstorinverkanpåkokpunkten.Kokpunktenbestämsävenavmolekylstorlekenochdengeometriskaformen.Allaämnenharlikvärdigmolekylstorleksådetärderaspolaritetochgeometriskaformsomframföralltförklararskillnadenikokpunkt.Vianalyserarvarjeämne:
För den bästa kvalitativa analysen krävs dock en masspektrometer som detektor
ü Mångaproverärkomplexaochinnehållerettstortantalämnenmedlikartaderetentionstider.DessaärdärförsvåraattidentifieramedenbartGCellerHPLCkoppladtillen”vanlig”detektor.OmvidäremotkopplarvårGCellerHPLCtillendetektorsomheter”masspektrometer”(MS)såkommervifåettmycketkraftfulltverktyg.DessaanalysmetoderkallasförGC-MSresp.HPLC-MS.
ü Medhjälpavenmasspektrometerkanmassanavdeolikaämnenaiprovetbestämmas.Masspektrometernkanäven”lista”utvilkadelarsomfinnsideolikaämnenasmolekylereftersommolekylerna”slåssönder”imindrebeståndsdelarochsedanvägsvarjebeståndsdel.Varjebeståndsdelimolekylenkandåidentifierasochvikangöraenstrukturbestämningavhelamolekylen.Masspektrometernskaparpådettasättettkemisktfingeravtryckförvarjeämne.Därmedkanviidentifieraheltnyaämnen(t.ex.heltnyadroger).
Vad är de viktigaste skillnaderna mellan GC och HPLC?
ü Olikamobilafaser:Igaskromatografianvändsengassommobilfas(helium,kvävgasellervätgas)medanenvätska(enblandningavolikaämnen)användsvidHPLC.
ü HPLCkananvändasförflerämnen:GCkanenbartsepareraochanalyseraämnensomärflyktiga(kanövergåigasformrelativtlätt)ochsomärvärmetåliga.GaserochlättflyktigavätskorkananalyserasmedGCmedandeflestavanligavätskorejkananalyseras.Detärenbartämnensomharenlägrekokpunktän350gradersomkananalyserasmedGC,vilketmotsvararca15-20%avallakändaämnen.HPLCkandäremotanvändasävenförickeflyktigaämnenochförämnensomärvärmekänsliga ochhardärförettstörreanvändningsområde (t.ex.användsHPLCförkolhydrater,fetterochproteinerochhardärförstorbetydelseinombiokemi,medicinetc.).
ü FördelenmedGCframförHPLCärframföralltattdetärensnabbareochliteenklaremetodattgenomföra.
SegärnaflerfilmeravNiklasDahrén:http://www.youtube.com/Kemilektionerhttp://www.youtube.com/Medicinlektioner
Recommended