Länsförsäkringar halland årsredovisning 2014

Länsförsäkringar Halland

Årsredovisning

Vi fortsätter att växa på marknaden och att flytta fram våra positioner. Allt fler inser fördelarna med ett kundägt bolag och det är också något som tydligt skiljer oss från våra konkurrenter. Att vi håller oss i fram-kant när det gäller digitala tjänster spelar också in i vår positiva utveckling. Vi finns tillhands med enkla och lättillgängliga tjänster när våra kunder behöver oss och vi jobbar målmedvetet med att hålla en hög klass och fortsätta lyssna på vad kunderna efterfrågar. Oavsett om det gäller personlig rådgivning på våra kontor, per telefon, i internetbanken eller i vår prisbelönta app till mobilen och surfplattan.

Det är med glädje jag konstaterar att vi även i år gör ett bra resultat. Vi fortsätter också att attrahera privatkunder såväl som företags- och lantbruks- kunder. Och trots att sommarens extrem-väder med översvämningar drabbat många kunder, framförallt lokalt, har skadorna varit begränsade under året. Återigen har våra duktiga skadereglerare visat prov på engagemang och en vilja att ordna allt till det bästa för alla inblandade. Ett bra resultat är viktigt för att kunna fortsätta utveckla verksamheten, samtidigt som det ger oss möjlighet att som kundägt bolag ge tillbaka en del av överskottet till våra kunder – våra ägare. Därför har vi beslutat oss för att dela ut brandsläckare till alla våra boendekunder.

Vårt hållbarhetstänk är en mycket viktig del som går igen i hela vår verk-samhet. Vi samarbetar med andra aktörer

för att förebygga skador och på olika sätt arbetar vi för en bättre miljö. Det är en självklarhet för oss att bidra till ett tryggt Halland att leva och bo i.

På banken växer vi volymmässigt på privatsidan samtidigt som vi fått kvitto på att våra kunder uppskattar det vi gör. Vi har nämligen tagit tillbaka första-platsen som banken med nöjdast kunder enligt SKI, Svenskt Kvalitetsindex. Dess-utom har vi blivit utsedda till Årets Bank enligt tidningen Privata Affärer. En posi-tion som vi är stolta över och tillsammans

kommer att göra vårt allra bästa för att behålla i framtiden.

Jag vill slutligen passa på att tacka alla medarbetare, styrelse samt fullmäktige för ett framgångsrikt 2014. Med hopp om ett bra 2015!

Fortsatt fokus på våra kunder

Foton: göte Karlsson Foto, Christel Lind

vd har ordet 3

När jag summerar 2014 kan jag konstatera att vi haft ett starkt år och att mycket positivt hänt inom bolaget. stora delar av året har präglats av vårt arbete med att organisera vår verksamhet för att tydligare möta marknadens behov och förväntningar. en del i detta arbete är att fokusera på att bli ännu bättre på att ta hand om våra kunder och sätta dem i centrum. allt för att förstärka upplevelsen av att vara kund i ett lokalt och kundägt bolag.

Christian Bille

verkställande direktör

vd har ordet

Inledning 3 vd har ordet

Verksamheten 4 allt under samma tak

6 Året som gick

Finansiell rapportering 8 Förvaltningsberättelse

13 Femårsöversikt

14 resultaträkning

16 resultatanalys

17 Balansräkning

20 Förändring i eget kapital

21 Kassaflödesanalys

22 noter

58 revisionsberättelse och

granskningsrapport

Bolagsstyrning60 Bolagsstyrningsrapport

64 styrelse och företagsledning

66 Fullmäktige

67 ordföranden har ordet

innehÅLL

Lokala bolag erbjuder helhet

aLLt under samma taK 54 aLLt under samma taK

LäNsFörsäkrINgar HaLLaNd äger tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar aB, med kontor i stockholm. inom bank och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla dessa resurser gemensamt. Kunderna möts alltid av ett lokalt bolag – Länsförsäkringar halland har alltid kund-kontakterna här i länet. Länsförsäkringar aBs uppgift är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli fram-gångsrika på sina respektive marknader.

Länsförsäkringars gemensamma varu-märke är mycket starkt i relation till kon-kurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. Under 2014 visade återigen Anseendebarometern, som görs i 30 länder, att Länsförsäkringar har det högsta anseendet bland finansiella varu-märken i Sverige.

Liv- och pensionsförsäkringLänsförsäkringar erbjuder liv- och pen-sionslösningar till företag och privatper-soner. Genom dotterbolaget Länsförsäk-ringar Fondliv erbjuds fondförvaltning, garantiförvaltning och riskförsäkring inom personriskområdet. Länsförsäk-ringars fondutbud består av 30 fonder med eget varumärke och cirka 45 externa fonder.

I Länsförsäkringar Liv sker ingen ny-teckning, men här förvaltas traditionell livförsäkring som är tecknad före stäng-ningen i september 2011. Under 2014 har arbetet med att erbjuda kunder möjligheten att villkorsändra försäkringar till Nya Trad fortsatt.

BankverksamhetLänsförsäkringar Bank är Sveriges femte största retailbank. Bankverksamheten, som enbart finns i Sverige, har en god

tillväxt i volymer och lönsamhet och hög kreditkvalitet. Banken erbjuder privat-personer, lantbrukare och småföretagare ett brett utbud av banktjänster. Strategin utgår från länsförsäkringsgruppens stora kundbas, Länsförsäkringars starka varu-märke och kundägandets principer.

Länsförsäkringar Bank är ett helägt

dotterbolag till Länsförsäkringar AB. I bankkoncernen ingår förutom moder-bolaget Länsförsäkringar Bank också dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek, Länsförsäkringar Fondförvaltning och Wasa Kredit.

Länsförsäkringar har enligt Svenskt Kvalitetsindex Sveriges mest nöjda kunder

på privatmarknaden och fick under året utmärkelsen Årets Bank av tidningen Privata Affärer.

djur- och grödaförsäkringAgria Djurförsäkring är Länsförsäkring-ars specialistbolag för djur- och grödaför-säkring. Agria är marknadsledande i Sve-rige med en marknadsandel på 59 procent. Verksamheten växer sig även allt starkare på marknader utanför Sverige – idag Stor-britannien, Norge och Danmark.

HälsaAffärsområde Hälsa inom Länsförsäk-ringar AB driver produkt- och affärs-utvecklingen inom det växande sjuk-vårds- och gruppförsäkringsområdet. Länsförsäkringar är marknadsledande inom sjukvårdsförsäkring.

sIV – samverkan i västSamverkan i väst, SIV, är ett samarbete inom federationen mellan Länsförsäkring- ar Älvsborg, Länsförsäkringar Halland samt Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. SIV bygger i grunden på kund-fokus. Människor som bor i SIV-området rör sig mycket över länsgränserna. Att bo i Borås, jobba i Göteborg och ha ett fri-tidshus i Varberg är ett av många tänk-bara exempel. För kunden ska bolagssam- arbetet innebära möjligheter och med kun-dens bästa för ögonen samarbetar de tre bolagen utan att göra avkall på det lokala.

övrig samverkanFörutom den samverkan som sker genom Länsförsäkringar AB direktäger de 23

länsförsäkringsbolagen, tillsammans med berörda affärsenheter inom Länsförsäk-ringar AB, även Länsförsäkringar Fas-tighetsförmedling och Länsförsäkringar Mäklarservice.

gemensam utvecklingEn av Länsförsäkringar ABs uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemen-samma utvecklingsarbete för att stärka länsförsäkringsbolagens konkurrenskraft och öka värdet för kunderna.

Under 2014 levererades gemensam utveckling för cirka 450 mkr och en kraft-samling skedde inom det digitala området. Cirka 160 mkr investerades i förflyttningar för att förbättra länsförsäkringsbolagens kundmöten och kundmötesplatser, med syfte att förstärka kundupplevelsen. 2014 kunde länsförsäkringsbolagen ta emot leveranser från ett 30-tal projekt.

Här följer några exempel: • Länsförsäkringsbolagen fattade ett

gemensamt beslut om att investera i ett modernare systemstöd för sakförsäkring. Arbetet startades under året och kommer att pågå under flera år framåt. • Bo-kvar-försäkringen lanserades under

våren. Den ger kunder som har bolån hos Länsförsäkringar möjlighet att försäkra sig om ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och dödsfall – enkelt och prisvärt. • Länsförsäkringars öppna sidor på

internet flyttades till en ny plattform. Samtidigt lanserades ett nytt utseende och flera förenklingar för kunderna. Bland annat fick Länsförsäkringsbolagens

privatkunder tillgång till sin försäkrings-information och sitt pensionssparande via mobila tjänster. • Digitala vägledningar inom spara och

placera har förbättrades under året. • Inom ramen för det gemensamma

arbetet med att effektivisera kundmötena levererades bland annat möjligheter till att följa upp kundmötena bättre samt en ny säljstödsapplikation till företags- och lantbrukssäljare. • Länsförsäkringsbolagens gemensamma

projekt för Solvens 2-förberedelser slut-förde under året merparten av leveran-serna.

aLLt under samma taK

Krafttag som öppnar för stora möjligheter

Året som giCK 76 Året som giCK

Året som giCK

eN sommar med öVersVämNINgar som återigen bevisat styrkan hos skadeorganisationen. ett omfattande besiktningsarbete på företags- och lantbrukssidan. och ett ökat samarbete över bolagsgränserna när det gäller klimatutmaningen. det är några av sakerna som präglat Länsförsäkringar hallands verksamhet under 2014.

under året fått ett tydligt uppsving. Det är följden av ett ökat allmänintresse för nya sparformer och en medveten kommunika-tion om sparprodukter i olika kundmöten.

Kapitalrådgivargruppen har starkt bidragit till sparaaffären. De fina resultaten framför allt på banksidan i den senaste un-dersökningen från SKI, Svenskt Kvalitets- index, är ett tydligt kvitto på att kunderna är fortsatt nöjda.

stort beståndsvårdsprojekt Ett av de stora projekten på försäk-ringssidan inom lantbruksaffären är det beståndsvårdsarbete som startades i början av året och som kommer att prägla verksamheten en tid framöver. Detta både välbehövliga och långsiktiga projekt är ett av de största som någonsin gjorts i bolaget och stort fokus kommer att ligga där under de kommande två åren. Planen är att besöka alla gårdar som är för-säkrade hos Länsförsäkringar Halland och besiktiga byggnaderna för att säkerställa att kunderna är rätt försäkrade. Totalt ska cirka 30 000 byggnader besiktigas. Inför 2015 är man i slutfasen av planeringen, med bland annat rekrytering av personal till projektet.

Inom sakförsäkring på både företag och lantbruk har 2014 varit ett bra år och resultatet visar över budget. Bolaget kon-staterar att man i större grad attraherar mindre företag men saknar de stora affä-rerna. Ny mark behöver även brytas inom mäklaraffären. Under året har det märkts ett uppsving i antalet offertförfrågningar från mäklare och utvecklingen är trots allt, om än svagt, positiv.

fortfarande hanterar skador från förra höstens stormar.

På försäkringssidan har tillväxten för motoraffären varit fortsatt starkt positiv under året. Utvecklingen för villa- och hemaffären har däremot varit svag men satsningen fortsätter, med sikte på att ta marknadsandelar 2015.

På banksidan har tillväxten haft med-vind och en ljuspunkt är sparaaffären som

Som helhet har det gångna året varit ett relativt stabilt år i den privata sektorn jämfört med förra året, både resultat- och skademässigt. Detta trots en del oväders-relaterade händelser, framför allt som-marens översvämningar, som krävt stora insatser med skadereglering lokalt. Dock har bolaget varit förskonat från stora bränder, stormar och andra storskador, vilket hjälper upp resultatet, även om man

När det gäller bank på företagssidan har lönsamheten förbättrats jämfört med 2013, på grund av bättre intjäning. Volymtillväxten fortsätter, bland annat tack vare satsningen på större objekt. Dock är det en bit kvar till uppsatta mål. För bankaffären på lantbrukssidan har efterfrågan varit lägre under året och man har tappat inlåning, något som dock sett bättre ut under det sista kvartalet. Sammanfattningsvis står företaget inför utmaningar framöver, inom både företag och lantbruk. De möts nu med en ny stark organisation, nätverksbyggande och strate-giskt jobb i grupp.

Livaffären var budgeterad för under-skott inför 2014 och glädjande nog kan bolaget konstatera att resultatet blev bättre än beräknat. För att nå svarta siffror behöver marknadsandelar tas när det gäller mäklade affärer och för att komma dit behöver erbjudandet ytterligare kom-pletteras och tydliggöras.

ökad trygghet och en bättre miljöDet är välkänt att hållbarhetsarbetet ligger Länsförsäkringar Halland varmt om hjärtat. Under året har, i vanlig ordning, många aktiviteter genomförts för att bidra till ett tryggare Halland att leva och bo i.

Svart Kung – en film om ungdomars utanförskap och dess konsekvenser som bolaget varit medfinansiär till – har färdig-ställts och börjat visas i skolorna. Andra hållbarhetsfrämjande aktiviteter som enga-gerat bolaget är Akutinsats, Reflexmorgon, Säker sommar, olika cykelsäkerhetsprojekt och Grannsamverkan. Nytt för i år är Läns-försäkringar Hallands medverkan i Ung

och trygg – en mässa som är den första i sitt slag i Sverige och som främjar ungas goda val i livet, förhindrar utanförskap och utvecklingen av kriminella livsstilar.

miljöarbete och samhällsengemangInom Länsförsäkringar Halland pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla och integrera miljöarbetet med samhälls- engagemanget. Ett exempel är återvin-ningstjänsten för lantbrukare som startats under året. Via den tar man om hand bekämpningsmedel, spillolja, oljefilter, färgavfall, lysrör och skrot i form av

gamla maskiner och maskindelar som blivit kvar på gårdar runt om i länet.

En annan mycket viktig och angelägen del i hållbarhetsarbetet är klimatutma-ningen. Tillsammans med Länsförsäk-ringar Skåne har det under året startats ett samarbete över bolagsgränserna om hur Länsförsäkringar som försäkringsbolag kan vara opinionsbildare och tillsammans med offentlig sektor och privata aktörer vidta åtgärder, nu och i framtiden.

Förvaltningsberättelse

FörvaLtningsBerätteLse 9 8 FörvaLtningsBerätteLse

Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Halland avger härmed årsredovisning för år 2014, bolagets 126:e verksamhetsår.

VerksamhetenLänsförsäkringar Halland är ett ömsesi-digt försäkringsbolag som verkar inom Hallands län. Privatpersoner, lantbruk och övriga företag erbjuds ekonomisk trygghet genom ett helhetserbjudande inom bank, försäkring och fastighets-förmedling. Bolaget är marknadsledande i länet inom sakförsäkring.

Bolaget är självständigt och bolags-formen är ömsesidigt försäkringsbolag, vilket innebär att bolaget ägs av kun-derna, bolagets sakförsäkringstagare. Dessa har inflytande på verksamheten genom rätten att delta i valet av 61 full-mäktigeledamöter, som sedan företräder dem på bolagsstämman. Bolagsstämman utser bolagets styrelse, som består av åtta ledamöter. Därutöver ingår verkställande direktören och två personalrepresentanter i styrelsen.

Länsförsäkringar Halland ingår som ett av 23 lokala och kundägda bolag i länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger

dessa bolag Länsförsäkringar AB som i sin tur äger bland annat Länsförsäkringar Fondliv och Länsförsäkringar Bank. Länsförsäkringar Halland äger 3,7 procent av aktierna i Länsförsäkringar AB.

Huvuddelen av sakförsäkrings- affären inom Länsförsäkringar tecknas av länsförsäkringsbolagen. Den affär som bedrivs inom Länsförsäkringar ABs sakkoncern är hälsaförsäkring, djurför-säkring samt transportförsäkring. Även gruppens återförsäkringsskydd och mottagen internationell återförsäkring hanteras av Länsförsäkringar AB.

Väsentliga händelser under året • Länsförsäkringar Sak har per

2014-12-30 överlåtit ett bestånd av trafik-försäkringar under avveckling till Läns-

försäkringar Halland. Överlåtelsen inne-fattar försäkringsbestånd som tecknats av Länsförsäkringar Sak i Halland fram till och med 2004 och innehåller trafik-skador som ännu är oreglerade samt de skadelivräntor som hör till trafikförsäk-ringsbeståndet. De skadereserver som överlåtits till Länsförsäkringar Halland återförsäkras i sin helhet i Länsförsäk-ringar Sak, för att i nästa led kvotåterför-säkras till länsförsäkringsbolaget. Syftet är att utjämna resultatet i hela länsför-säkringsgruppen.

Totalt överläts åtaganden motsvarande 278 mkr till Länsförsäkringar Halland, varav 175 mkr avser skadelivräntor.

Nyteckning av trafikförsäkring, med undantag för viss företagsmotoraffär, övergick till Länsförsäkringar Halland förfallomånadsvis 2004 och det nu över-låtna beståndet avser skador för försäk-ringar med huvudförfallodag 2004 eller tidigare.

Den överlåtna affären ger upphov till en resultateffekt om 5,2 mkr vid över-tagandet, då bolaget omvärderar reser-verna till de redovisningsprinciper som bolaget tillämpar. • Ny chef för Affärsområde Privat,

Carl Sande, tillträdde sin tjänst under april 2014. Carl har en lång och gedigen erfaren-het av arbete inom bank. • Lennart Vänerö utsågs till ny kund-

ombudsman och började sitt uppdrag den 1 januari 2014. • I samband med bolagsstämman i

mars 2014 verkställdes valet av 30 full-mäktigeledamöter av totalt 61 för de närmaste fyra åren. Ledamöterna valdes av respektive valdistrikt vid valmöten i november 2013. Sju nya ledamöter invaldes och 23 omvaldes. • Försäljningen av fastigheten Hörnan 2

i Halmstad slutfördes under våren 2014. • Länsförsäkringar har för tredje gången

utsetts till Årets Bank av tidningen Privata Affärer. Juryns motivering lyder ” Den minsta storbanken växer utan växtvärk och låter vinster gå tillbaka till nöjda kunder”. • Länsförsäkringar har åter Sveriges

mest nöjda bankkunder på privatmarkna-den enligt Svenskt Kvalitetsindex kund-nöjdhetsmätning.

Väsentliga händelser efter verksamhetsårets slut • Länsförsäkringar Halland, som kund-

ägt bolag, har beslutat att dela ut en del av överskottet 2014 i form av ett synligt bevis, en brandsläckare, till alla boendekunder. • Beståndsvårdsprojekt Lantbruk startar.

Planen är att besöka alla gårdar som är för-säkrade hos Länsförsäkringar Halland och besiktiga byggnaderna för att säkerställa att kunderna är rätt försäkrade.

I övrigt finns inga händelser av väsentlig betydelse att rapportera.

resultat och ekonomisk ställning

sakförsäkringFörsäkringsbeståndet inom sakförsäkring ökade med 1 921 försäkringar till totalt 189 031.

Premieinkomsten brutto ökade under året med 17 procent till 745 (615) mkr där 103 mkr är en engångseffekt kopplat till den överlåtna trafikförsäkrings-affären. Exklusive denna effekt uppgår

premietillväxten till 27 mkr, vilket är över 4 procent, och är en följd av både ökade bestånd inom stort sett alla produkter och premiehöjningar.

Kostnaden för premier för bolagets åter-försäkringsskydd uppgick till 106 (58) mkr. Ökningen är hänförbar till den över-låtna trafikförsäkringsaffären där bola-gets som engångseffekt belastat resultatet med 51 mkr.

Trots hård konkurrens har Länsför-säkringar Halland en stark ställning som ledande sakförsäkringsbolag inom verk-samhetsområdet och variationerna mellan åren är marginella. Marknadsandelarna i Halland framgår av tabellen nedan.

skadekostnaderSkadekostnaden efter erhållen ersättning från återförsäkraren uppgick till 466 (458) mkr. Ökningen är hänförbar till den över-låtna trafikförsäkringsaffären där bolaget

som engångseffekt belastat resultatet med 56 mkr. Bortsett från denna engångs- effekt har skadekostnaden minskat med 48 mkr. Under 2014 har bolaget varit för-skonade från stora bränder, stormar och andra storskador, så trots sommarens översvämningar blev skaderesultatet betydligt bättre än föregående år.

Skadekostnaden reduceras med åter-försäkrarens andel i de fall där skadekostnaden i enskild skada överstiger bolagets valda självbehåll som för 2014 uppgick till 9 mkr. Skadekostnaderna, efter erhållen ersättning från återför-säkraren, uppgick till 74 (84) procent av premieintäkten.

Antalet anmälda skador under 2014 uppgick till 26 298 (26 936).

BankverksamhetenBankverksamheten i Länsförsäkringar Halland har under året haft en positiv tillväxt och affärsvolymen har ökat med 8 procent eller 981 mkr till 13 701 mkr. Bolagets satsning på en kapitalrådgivar-grupp har visat sig väldigt framgångsrik och sparavolymen (som ingår i totalvoly-men ovan) uppgick vid årsskiftet till 1 150 (855) mkr vilket ger en ökning med hela 35 procent. Det ökade allmänintresset för nya sparformer och en medveten kom-munikation om sparaprodukter i olika kundmöten är också bidragande orsaker till den goda tillväxten.

Antalet kunder i bankverksamheten i Halland ökade med 639 till totalt 34 512.

Resultatet före kreditförluster för Länsförsäkringar Bank i Halland uppgick till minus 5,3 (-18,3) mkr, en resultat-

Total affärsvolym (mkr) 2014 2013

Sakförsäkring

Premieinkomst brutto 745 615

Livförsäkring

Premieinkomst 246 273

Finansiella tjänster

Bank inlåning 3 298 3 067

Bank utlåning 9 253 8 798

sparaprodukter (marknadsvärde) 1 150 855

Premieinkomst sakförsäkring (mkr) 2014 2013

Privat 135 127

olycksfall 18 18

Företag, lantbruk och fastighet 179 166

motorfordon och trafik 271 258

överlåten trafikaffär mottagen 103 0

mottagen återförsäkring 39 40

summa premieinkomst 745 615

skadekostnader (efter återförsäkrares andel) sakförsäkring (mkr) 2014 2013

Privat 103 118

olycksfall 12 11

Företag och fastighet 86 126

motorfordon och trafik 176 151

överlåten trafikaffär mottagen 56 0

mottagen återförsäkring 33 52

summa skadekostnader 466 458

100,0

80,0

60,0

40,0

20,0

0,0

Lastbil PersonbilFöretag villahemLantbruk hem

55,1

25,4

80,0

30,6 32,939,0

marknadsandelar i procent

Källa: Enligt tidningen Privata Affärer och

Svenskt Kvalitetsindex Bank, privat 2014.

bestånd, vilket skadeutfall och resultat under många år bekräftat, även om vissa enstaka år kan vara mer skadedrabbade.

Den genomsnittliga skadeprocenten, efter erhållen ersättning från återförsäk-rare, på 81 (81) procent under den senaste femårsperioden återspeglar försäkrings-risken. För att begränsa riskerna tecknar bolaget återförsäkring, skyddet beskrivs mer ingående i not 2.

I kapitalförvaltningen har bolaget identifierat marknadsrisker bestående av aktiekurs-, valuta-, fastighets- samt ränterisk. I not 2 lämnas mer ingående redogörelse över bolagets risker och risk-hantering.

koncernenLänsförsäkringar Halland äger dotter-bolagen Länsförsäkringar Halland För-valtningsaktiebolag (556596-0837) vars verksamhet består i att förvalta fast-ighetstillgångar och Länsförsäkringar Halland Holding AB (556972-5376) vars verksamhet består i att förvalta finansiella instrument. Under året har dotterbolaget Halmstad Hörnan 2 AB (556919-3658) avyttrats. Detta dotterbolags verksamhe-ter bestod i att förvalta fastighetstillgång-ar. I koncernen ingår även intressebolaget Försäkringsmäklarna Väst Tommy An-dersson AB (556524-9769) med en ägar- andel om 48 procent.

Förslag till resultatdispositionModerbolagetTill bolagsstämmans förfogande står:

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att sammanlagt 1 018 980 tkr balanseras i ny räkning. Inga avsättningar till bundna reserver ska göras i koncernen.

kapitalförvaltningMarknadsvärdet på moderbolagets place-ringstillgångar ökade med 483 mkr och uppgick vid årets slut till 2 959 mkr. Ök-ningen är delvis hänförbar till den över-låtna trafikförsäkringsaffären där bolaget erhållit realränteobligationer till ett värde på 153 mkr. Kapitalförvaltningens resul-tat i moderbolaget uppgick till 253 (185) mkr vilket motsvarar en totalavkastning på 10,3 (8,2) procent. Av detta resultat avsåg 158,3 (95,5) mkr orealiserade vär-deförändringar på placeringstillgångarna.

Placeringsstruktur

resultatÅrets resultat före dispositioner och skatt uppgick till 252 (128) mkr varav det försäkringstekniska resultatet svarade för

Förvaltningsberättelse

10 FörvaLtningsBerätteLse FörvaLtningsBerätteLse 11

29 % 35 %

20 %

16 %

Fastighetsrelaterade tillgångar

aktier Länsförsäkringar aB

räntebärande tillgångar

aktierelaterade tillgångar

förbättring som till stor del beror på stigande volymer, bättre marginaler och stort fokus på driftskostnaderna. Konstate-rade kreditförluster uppgick till 34,9 (20,2) mkr varav 22,2 mkr reserverats tidigare år. Årets avsättning till befarade kredit- förluster uppgick till 15,7 (18,8) mkr.

LivförsäkringLivverksamheten i Länsförsäkringar Halland har haft ett förhållandevis svagt år vad gäller försäljning och premiein-komst. Orsaken är främst hårdare kon-kurrens samt en svagare marknad. Ny-försäljning i Halland av pensions- och kapitalförsäkringar nådde upp till 307 (451) Mkr, vilket är en minskning med 30 procent, där större delen är hänförbar till förlorade marknadsandelar när det gäller den mäklade affären.

Länsförsäkringar Liv har vidtagit en rad åtgärder för att förstärka kunderbju-dandet och erbjudandet kommer att ytter-ligare kompletteras och tydliggöras under 2015. Premieinkomsten uppgick till 246 (273) mkr.

Livförsäkringsverksamheten i Halland uppvisar ett resultat på minus 2,0 (-0,3) mkr.

FastighetsförmedlingFastighetsförmedlingen är en integrerad del av Länsförsäkringars helhets-

erbjudande. Målet är att erbjuda kunder en trygg bostadsaffär. Verksamheten be-drivs i franchiseform där Länsförsäkring-ar Halland är franchisegivare för de fem bobutikerna i Hallands län.

Den första butiken i Halland startades i Halmstad 2009. Den starka tillväxten har fört upp Länsförsäkringar Fastig-hetsförmedling till positionen som tredje största aktör på marknaden.

I april startade samarbetet med nya Blocket Bostad, som är utvecklat till-sammans med landets åtta största mäklar-kedjor. Antalet förmedlade bostadsaffärer i Halland uppgick till 672 (564).

Marknadsandelarna framgår av dia-grammet nedan.

71 (16) mkr. Under 2014 har bolaget varit förskonat från stora bränder, stormar och andra storskador, så trots sommarens översvämningar blev skaderesultatet be-tydligt bättre än föregående år. Totalkost-naden, det vill säga skade- och driftskost-nader för egen räkning i förhållande till premieintäkt för egen räkning, uppgick till 92 (102) procent.

miljöLänsförsäkringar Hallands verksamhet bedrivs i enlighet med miljölednings- systemet ISO 14001. Certifieringen inne-bär bland annat att bolaget på ett struk-turerat och uthålligt sätt arbeta med miljöfrågor, integrerat i den löpande verk-samheten.

Förväntad framtida utvecklingLänsförsäkringar Hallands förväntan är fortsatt kontrollerad tillväxt inom samt-liga kärnaffärer – sak, liv och bank med fokus på lönsamhet och kostnadseffekti-vitet.

Bolagets medarbetare strävar efter att ständigt göra saker lite bättre och lite effektivare. Beträffande sakförsäkrings-rörelsen kommer fortsatt stora insatser att ägnas åt den skadeförebyggande verk-samheten, vilket ska skapa förutsättning-ar för ett gynnsamt skadeutfall och en ökad konkurrenskraft.

Ökningen av naturrelaterade skador är ett allvarligt hot som på sikt kan komma att påverka såväl premiesättning som försäkringsvillkor. Vidare är det viktigt för bolaget att kunderna även i framtiden är landets mest nöjda. Bolagets målsättning är att alla affärsområden ska generera ett långsiktigt positivt resultat och som ett led i detta arbete fokuseras på att öka antalet kunder som samlar sina bank- och försäkringslösningar och därmed blir bolagets Guldkunder.

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorerFörsäkringsriskerBolagets sakförsäkringsrörelse inne-håller riskmässigt ett välbalanserat

- balanserat resultat 833 878 tkr

- årets resultat 185 102 tkr

1 018 980 tkr

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

Kungsbacka halmstadvarberg LaholmFalkenberg

5,7 7,05,6

25,4

29,8

marknadsandelar i procent

resuLTaT, koNCerNeN, mkr 2014 2013 2012 2011 2010

Premieintäkt f e r 629,6 543,0 526,9 497,5 480,9

Premieinkomst f e r P 639,0 556,9 527,5 524,0 491,0

Kapitalavkastning 22,6 27,2 24,6 24,1 46,2

Försäkringsersättningar f e r -466,3 -457,5 -402,8 -442,9 -405,5

driftskostnader f e r -112,6 -96,7 -98,1 -98,5 -96,9

Återbäring och rabatter 0,0 0,0 0,0 -23,7 -18,1

övriga tekniska intäkter och kostnader -2,5 0,0 0,0 0,0 0,0

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 70,8 16,0 50,6 -43,5 6,6

Kapitalförvaltningens resultat 230,6 157,2 97,0 -88,1 122,6

delägarbonus -11,5 0,0 0,0 0,0 0,0

övriga intäkter och kostnader -38,0 -45,0 -41,1 3,0 -17,5

resultat före dispositioner och skatt 251,9 128,2 106,5 -128,6 111,7

Årets redovisade resultat 216,3 105,2 125,4 -90,8 83,3

ekoNomIsk sTäLLNINg, koNCerNeN

Placeringstillgångar, verkligt värde 2 960,6 2 476,1 2 274,1 2 136,1 2 187,9

Försäkringstekniska avsättningar f e r a 1 213,7 926,0 866,1 866,2 774,4

konsolideringskapital

Beskattat eget kapital 1 532,8 1 313,7 1 208,4 1 083,1 1 166,0

uppskjuten skatt 289,8 253,5 230,5 249,6 286,0

summa konsolideringskapital K 1 822,6 1 567,2 1 438,9 1 332,7 1 452,0

kapitalbas * 1 753,8 1 506,7 1 380,9 1 260,9 1 396,9

erforderlig solvensmarginal * 130,4 109,3 105,8 99,2 94,4

Nyckeltal försäkringsrörelsen, %

skadeprocent f e r 74 84 76 89 84

driftskostnadsprocent f e r 18 18 19 20 20

Totalkostnadsprocent f e r 92 102 95 109 104

konsolideringsgrad, % K/P 310 281 273 254 296

soliditet, % K/a 150 169 166 154 188

Nyckeltal för kapitalförvaltning, %

direktavkastning * 0,3 0,5 0,8 1,8 1,3

totalavkastning * 10,3 8,2 5,7 -3,0 8,3

* värden avser moderbolaget

FemÅrsöversiKt 13

Femårsöversikt

12

resultaträkning för koncernen

TekNIsk redoVIsNINg aV skadeFörsäkrINgsröreLse, Tkr Not 2014 2013

Premieintäkt för egen räkning

Premieinkomst före avgiven återförsäkring 3 745 031 614 659

Premie för avgiven återförsäkring -106 040 -57 739

Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

- före avgiven återförsäkring -9 355 -13 898

629 636 543 022

kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen 4 22 652 27 237

Försäkringsersättningar för egen räkning

utbetalda försäkringsersättningar

- före avgiven återförsäkring 5 -539 857 -430 059

- återförsäkrares andel 5 124 696 18 531

Förändring i avsättning för oreglerade skador


- överlåtna trafikskadereserver 27 227 206 0

- återförsäkrares andel -125 291 -14 039

-466 305 -457 546

driftskostnader för egen räkning 6 -112 619 -96 699

övriga tekniska kostnader 7 -2 500 0

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 70 864 16 014

ICke-TekNIsk redoVIsNINg

Kapitalförvaltningens intäkter 8 127 610 116 832

orealiserade vinster på placeringstillgångar 8 206 419 98 255

Kapitalförvaltningens kostnader 8 -33 104 -28 098

orealiserade förluster på placeringstillgångar 8 -48 070 -2 935

andel i intresseföretags resultat 18 366 384

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 5 -22 652 -27 237

delägarbonus -11 500 0

övriga intäkter 9 75 078 67 999

övriga kostnader 10 -113 071 -113 015

resultat före skatt 251 940 128 199

aktuell skatt 12 -148 0

uppskjuten skatt 12 -35 527 -22 948

Årets resultat 216 265 105 251

raPPorT öVer ToTaLresuLTaT 2014 2013


övrigt totalresultat

omvärdering av rörelsefastigheter 3 667 0

skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat -807 0

Årets totalresultat 219 125 105 251

resuLtaträKning 15

resultaträkning för moderbolaget

TekNIsk redoVIsNINg aV skadeFörsäkrINgsröreLse, Tkr Not 2014 2013


Premieinkomst före avgiven återförsäkring 3 745 031 614 659

Premie för avgiven återförsäkring -106 040 -57 739



629 636 543 022

kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen 4 22 652 27 237


utbetalda försäkringsersättningar

- före avgiven återförsäkring 5 -539 857 -430 059

- återförsäkrares andel 5 124 696 18 531

Förändring i avsättning för oreglerade skador


- överlåtna trafikskadereserver 27 227 206 0

- återförsäkrares andel -125 291 -14 039

-466 305 -457 546

driftskostnader för egen räkning 6 -107 112 -94 859

övriga tekniska kostnader 7 -2 500 0

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 76 371 17 854

ICke-TekNIsk redoVIsNINg

Kapitalförvaltningens intäkter 8 127 610 117 383

orealiserade vinster på placeringstillgångar 8 206 419 98 603

Kapitalförvaltningens kostnader 8 -33 096 -28 090

orealiserade förluster på placeringstillgångar 8 -48 070 -3 146

andel i intresseföretags resultat 18 0 576

Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 5 -22 652 -27 237

delägarbonus -11 500 0

övriga intäkter 9 75 078 67 999

övriga kostnader 10 -113 071 -113 015

resultat före bokslutsdispositioner och skatt 257 089 130 927

Bokslutsdispositioner

Förändring säkerhetsreserv 11 -45 000 0

resultat före skatt 212 089 130 927

aktuell skatt 12 -148 0

uppskjuten skatt 12 -26 839 -23 353


raPPorT öVer ToTaLresuLTaT 2014 2013


övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 0 0

Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0

Årets övriga totalresultat 0 0

Årets totalresultat 185 102 107 574

14 resuLtaträKning

Resultaträkning

resultatanalys för moderbolaget

skadeFörsäkrINgsröreLseNs TekNIska resuLTaT, Tkr Totalt 2014

sjuk- och olycksfall

Hem, villa, fritidshus

Företag, lantbruk, fastighet motorfordon Trafik

summa direkt

försäkring

mottagen åter-

försäkring

Premieintäkt f e r (not a) 629 636 16 824 127 216 141 380 159 635 44 563 489 618 140 018

Kapitalavkastning överförd från kapitalförvaltningen 22 652 2 130 2 895 3 749 2 364 4 895 16 033 6 619

Försäkringsersättningar f e r (not B) - 466 305 -11 816 -102 902 -85 778 -109 645 -16 461 -326 602 -139 703

driftskostnader -107 112 -3 157 -24 560 -31 637 -29 694 -16 956 -106 004 -1 108

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter

78 871 3 981 2 649 27 714 22 660 16 041 73 045 5 826

övriga tekniska kostnader -2 500 0 0 0 0 -2 500 -2 500 0

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 76 371 3 981 2 649 27 714 22 660 13 541 70 545 5 826

skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 2013 17 854 6 390 -17 829 -19 710 20 294 35 141 24 286 -6 432

avvecklingsresultat

avvecklingsresultat, brutto 92 138 702 12 955 66 339 -624 10 119 89 491 2 647

Återförsäkrares andel -52 976 5 699 -1 160 -61 069 703 2 851 -52 976 0

avvecklingsresultat f e r 39 162 6 401 11 795 5 270 79 12 970 36 515 2 647

Försäkringstekniska avsättningar

avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -265 126 -9 575 -64 196 -66 385 -74 153 -47 653 -261 962 -3 164

avsättning för oreglerade skador -1 253 735 -127 973 -61 004 -158 080 -25 902 -462 699 -835 658 -418 077

summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring

-1 518 861 -137 548 -125 200 -224 465 -100 055 -510 352 -1 097 620 -421 241

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

avsättning för oreglerade skador 305 155 47 888 1 133 72 434 3 183 697 305 155 0

summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

305 155 47 888 1 133 72 434 3 183 697 305 155 0

summa försäkringstekniska avsättningar för egen räkning -1 213 706 -89 660 -124 067 -152 031 -100 052 -326 655 -792 465 -421 241

Not a


Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 745 031 18 350 134 921 179 041 166 390 104 519 603 221 141 810

Premier för avgiven återförsäkring -106 040 -241 -5 402 -38 259 -3 219 -58 919 -106 040 0


-9 355 -1 285 -2 303 598 -3 536 -1 037 -7 563 -1 792

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker

0 0 0 0 0 0 0 0

summa premieintäkt 629 636 16 824 127 216 141 380 159 635 44 563 489 618 140 018

Not B


utbetalda försäkringsersättningar (före avgiven återförsäkring) -539 857 -9 251 -116 823 -211 833 -105 655 -57 495 -501 057 -38 800

Återförsäkrares andel 124 696 582 9 181 112 736 1 743 454 124 696 0

Förändring i avsättning för oreglerade skador 74 147 -8 263 15 081 187 123 -4 783 -14 108 175 050 -100 903

Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för oreglerade skador

-125 291 5 116 -10 341 -173 804 -950 54 688 -125 291 0

summa försäkringsersättningar - 466 305 -11 816 -102 902 -85 778 -109 645 -16 461 -326 602 -139 703

BaLansräKning 17

Balansräkning

16 resuLtanaLys

Resultatanalys

Balansräkning för koncernen

TILLgÅNgar, Tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

Immateriella tillgångarandra immateriella tillgångar 14 1 843 3 683

materiella tillgångarrörelsefastigheter 15 159 500 0

Placeringstillgångar

Förvaltningsfastigheter 15 94 421 315 221

aktier i intresseföretag 18 9 042 11 916

Andra finansiella placeringstillgångar

aktier och andelar 19, 21 1 670 374 1 463 719

obligationer och andra räntebärande värdepapper 20, 21 894 468 658 379

depåer hos företag som avgivit återförsäkring 407 4 759

2 668 712 2 453 994


avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 26 0 0

avsättning för oreglerade skador 27 305 155 430 445

305 155 430 445

Fordringar

Fordringar avseende direkt försäkring 22 167 277 155 397

Fordringar avseende återförsäkring 1 370 6 805

övriga fordringar 33 332 3 798

201 979 166 000

andra tillgångar

materiella tillgångar 23 8 424 9 686

aktuell skattefordran 4 770 4 865

uppskjuten skattefordran 13 2 718 4 014

Likvida medel 24 130 979 26 940

146 891 45 505

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

upplupna ränte- och hyresintäkter 491 0

Förutbetalda anskaffningskostnader 25 8 500 9 000

övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 701 12 649

28 692 21 649

summa tillgångar 3 512 772 3 121 276

egeT kaPITaL, aVsäTTNINgar oCH skuLder , Tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

eget kapital 30reservfond 5 000 5 000

omvärderingsreserv 2 860 0

Balanserad vinst eller förlust inklusive årets resultat 1 524 973 1 308 708

1 532 833 1 313 708


avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 26 265 126 255 770

avsättning för oreglerade skador 27 1 253 735 1 100 676

1 518 861 1 356 446

avsättningar för andra risker och kostnader

Pensioner och liknande förpliktelser 34 12 353 15 206

aktuell skatteskuld 12 0 0

uppskjuten skatteskuld 13 292 531 257 494

304 884 272 700

skulderskulder avseende direkt försäkring 5 868 5 613

övriga skulder 28 55 099 77 284

60 967 82 897

upplupna kostnader och förutbetalda intäkterövriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 95 227 95 525

summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 512 772 3 121 276

Upplysning om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 32 och 33.

BaLansräKning 19 18 BaLansräKning

Balansräkning

Balansräkning för moderbolaget

TILLgÅNgar, Tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

Placeringstillgångar

Byggnader och mark 16 253 921 315 221

Placeringar i koncernföretag

aktier i dotterföretag 17 260 266 186 632

aktier i intresseföretag 18 8 840 12 080

Andra finansiella placeringstillgångar

aktier och andelar 19, 21 1 410 247 1 277 325

obligationer och andra räntebärande värdepapper 20, 21 894 468 658 379

depåer hos företag som avgivit återförsäkring 407 4 759

2 828 149 2 454 396


avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 26 0 0

avsättning för oreglerade skador 27 305 155 430 445

305 155 430 445

Fordringar

Fordringar avseende direkt försäkring 22 167 277 155 397


Fordringar koncernbolag 8 8


201 987 166 008

andra tillgångar

materiella tillgångar 23 8 424 9 686



Kassa och bank 24 130 834 26 701

146 746 45 266

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

upplupna ränte- och hyresintäkter 491 0

Förutbetalda anskaffningskostnader 25 8 500 9 000


28 692 21 649

summa tillgångar 3 510 729 3 117 764

Balansräkning för moderbolaget forts.

egeT kaPITaL, aVsäTTNINgar oCH skuLder, Tkr Not 2014-12-31 2013-12-31

eget kapital 30

reservfond 5 000 5 000

uppskrivningsfond 46 325 46 325

Balanserat resultat 833 878 726 304


1 070 305 885 203

obeskattade reserver 11

säkerhetsreserv 542 000 497 000

utjämningsfond 48 900 48 900

590 900 545 900




1 518 861 1 356 446

avsättningar för andra risker och kostnader


uppskjuten skatteskuld 13 162 129 136 587

174 482 151 793

skulder

skulder avseende direkt försäkring 5 868 5 613

övriga skulder 28 55 086 77 284

60 954 82 897

upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 95 227 95 525

95 227 95 525

summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 510 729 3 117 764

Poster inom linjen

ställda panter för egna skulder 32

För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar 1 646 550 1 113 716

eventualförpliktelser / ansvarsförbindelser 1, 33

övriga eventualförpliktelser / ansvarsförbindelser (se not 1) - 34 928

Ansvarighet för Humlegården Fastigheter HBs förbindelser som ägare av detta bolag med 2,6 procent.

Med bolagets medlemskap i Trafikförsäkringsföreningen följer ett solidariskt ansvar för föreningens förpliktelser.

KassaFLödesanaLys 21

Kassaflödesanalys

20 Förändring i eget KaPitaL

Förändring i eget kapital

rapport över förändringar i eget kapital, tkr

koNCerNeN reservfond omvärderingsreserv Balanserat resultat Årets resultat summa eget kapital

Ingående eget kapital 2013-01-01 5 020 0 1 078 034 125 403 1 208 457

vinstdisposition -20 125 403 -125 383 0

Årets resultat tillika totalresultat 105 251 105 251

utgående eget kapital 2013-12-31 5 000 0 1 203 437 105 271 1 313 708

Ingående eget kapital 2014-01-01 5 000 0 1 203 437 105 271 1 313 708

vinstdisposition 105 271 -105 271 0

Årets resultat tillika totalresultat 2 860 216 265 219 125

utgående eget kapital 2014-12-31 5 000 2 860 1 308 708 216 265 1 532 833

Bundet kapital Fritt eget kapital

moderBoLageT reservfond uppskrivningsfond Balanserat resultat Årets resultat summa eget kapital

Ingående eget kapital 2013-01-01 5 000 46 325 623 837 102 467 777 629



utgående eget kapital 2013-12-31 5 000 46 325 726 304 107 574 885 203

Ingående eget kapital 2014-01-01 5 000 46 325 726 304 107 574 885 203



utgående eget kapital 2014-12-31 5 000 46 325 833 878 185 102 1 070 305

kassaflödesanalys (direkt metod), tkr

koncernen moderbolaget

2014 2013 2014 2013

den löpande verksamheten

Premieinbetalningar 634 115 624 939 634 115 624 939

utbetalningar av premier till återförsäkrare -40 553 -26 600 -40 553 -26 600

skadeutbetalningar - 456 135 -370 977 -456 135 -370 977

Beståndsöverlåtelse 247 347 0 247 347 0

inbetalningar från återförsäkrare avseende återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar

121 798 10 154 121 798 10 154

inbetalningar avseende provisioner och garantier -29 123 42 205 -29 123 42 205

driftskostnader -246 047 -245 425 -245 953 -245 690

skatteutbetalningar -5 820 -5 820 -5 820 -5 820

kassaflöde från den löpande verksamheten 225 582 28 476 225 676 28 211

Investeringsverksamheten

Förvärv av

- aktier och andelar -131 927 -182 299 -131 927 -182 299

- obligationer och andra räntebärande värdepapper -435 133 -229 000 -435 133 -229 000

- byggnad och mark 0 0 0 0

avyttring av

- aktier och andelar 198 529 154 136 198 529 187 428

- obligationer och andra räntebärande värdepapper 223 526 186 632 223 526 186 632

- byggnad och mark 15 099 41 564 15 099 8 272

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 027 -1 916 -1 027 -1 916

avyttring av materiella anläggningstillgångar 0 200 0 200

ränteinbetalningar 2 906 3 681 2 906 3 681

erhållna utdelningar 6 484 8 603 6 484 9 730

kassaflöde från investeringsverksamheten -121 543 -18 399 -121 543 -17 272

Årets kassaflöde 104 039 10 077 104 133 10 939

Likvida medel vid årets början 26 940 16 863 26 701 15 762

Likvida medel vid årets slut 130 979 26 940 130 834 26 701

Likvida medel består av delkomponenterna kassa- och banktillgodohavanden, not 24.

1 redoVIsNINgsPrINCIPer

1. allmänna förutsättningarÅrsredovisningen avges per 31 decem-ber 2014 och avser Länsförsäkringar Hal-land som är ett ömsesidigt försäkrings-bolag med säte i Halmstad. Bolaget har sitt huvudkontor i Halmstad med adress Strandgatan 10, 302 46 Halmstad och organisationsnummer är 549202-0028.

Årsredovisningen har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 25 februari 2015 och kommer att bli föremål för fastställande på bolagets års-stämma den 26 mars 2015.

Normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) så som de har antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Tillämpliga delar i Finansinspektionens föreskrifter om (FFFS 2008:26) årsredovisning i för-säkringsföretag har även tillämpats i koncernredovisningen.

Moderbolaget tillämpar samma redo-visningsprinciper som koncernen med de undantag som beskrivs i avsnittet om Moderbolagets redovisningsprinciper.

Värderingsgrunder Länsförsäkringar Hallands funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Till-gångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärde förutom vissa finan-siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Även fastigheter värde-ras till verkligt värde.

Bedömningar och uppskattningarAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företags-

noter 23 22 noter

ledningen gör ett antal bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings-principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kost-nader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållande syns vara rimliga. Resultatet används sedan bland annat för att bedöma de redovisade värdena på sådana till-gångar och skulder vars värde inte tydligt framgår från externa källor. Det verkliga utfallet kan avvika från de bedömningar och uppskattningar som gjorts.

De antaganden som ligger till grund för uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet. Förändringar i gällande bedömningar och uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period.

De mest kritiska bedömningarna som företagsledningen gör är antagande om ränteparameter i anslutning till diskon-tering av bolagets långsvansade skade-reserver. En förändring av ränteantagan-det med en procentenhet får stor påverkan på bolagets resultat, beräkningar fram-går av Känslighetsanalys försäkringsav-tal not 2. En annan väsentlig uppskattning är bedömningen av direktavkastnings-kravet på bolagets förvaltningsfastighe-

ter, beräkningar framgår av Känslighets-analys fastighetsrisk not 2. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av försäk-ringstekniska avsättningar, i synnerhet avsättningen för oreglerade skador, har en betydande inverkan på de finansiella rap-porterna. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redo-visning av försäkringsavtal samt i not 2 där upplysningar om risker i verksamhe-ten lämnas.

ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föran-ledda av nya eller ändrade IFRSNedan beskrivs vilka ändrade redovis-ningsprinciper som bolaget tillämpar från och med den 1 januari 2014. Övriga änd-ringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bolagets redovisning.

Koncernen tillämpar sedan den 1 januari 2014 IFRS 10 Koncernredovis-ning. Det har inneburit att principen för att bedöma om bestämmande inflytande föreligger avseende investeringar har ändrats. Modellen i IFRS för bedömning av när bestämmande inflytande föreligger baseras på vilket inflytande som förelig-ger, vilken exponering mot rörlig avkast-ning från sitt engagemang i investeringen

som föreligger samt möjligheter att utöva inflytandet över innehavet går att påverka den egna avkastningen. I samband med övergången till IFRS 10 har en ny bedöm-ning gjorts av koncernens investeringar. Denna bedömning har inte lett till någon förändring av bolagets redovisning.

IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag har inneburit utökade upp-lysningar, se not 17 och 18.

Nya IFrsEtt antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räken-skapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rap-porter. Nedan beskrivs nya eller ändrade IFRS som kan få effekt på bolagets finan-siella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bolagets rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehål-ler nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) ned-skrivningsmodell och förenklade förut-sättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft den 1 januari 2018 och tidi-gare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att god-känna standarden under 2015. Bolaget har ännu inte gjort någon detaljerad utvärde-ring men preliminärt bedöms inte IFRS 9 medföra någon förändring av bolagets redovisning.

resultatredovisningResultatet redovisas i två huvuddelar. Ska-deförsäkringsrörelsens tekniska resul-tat samt ytterligare ett icke-tekniskt resultat som omfattar den del av kapi-talavkastningen som återstår efter över-förd avkastning till skadeförsäkringsrö-relsen, intäkter och kostnader avseende förmedlad affär till Länsförsäkringar

Fondliv, Länsförsäkringar Bank, Läns-försäkringar Fastighetsförmedling och Agria samt kostnader som avser bolagets samhällsengagemang.

Kapitalavkastningen inkluderar orealiserade värdeförändringar. Orealiserade värdeförändringar med avdrag för upp-skjuten skatt redovisas inom Eget fritt kapital. Den till skadeförsäkringsrörelsen överförda kapitalavkastningen har beräk-nats på halva premieintäkten f e r (för egen räkning) samt genomsnittet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f e r. Vid beräkning av räntesats används en stabil och marknadsanpassad modell som bygger på ett långsiktigt anta-gande och en marknadsanpassad del. Det långsiktiga antagandet uppgår till 4,5 pro-cent och har en vikt på 50 procent. Den marknadsanpassade delen motsvarar för affär med kort avvecklingstid räntan på 90 dagars statsskuldväxlar och för affär med lång avvecklingstid, räntan på sjuårig svensk statsobligation. Den marknadsan-passade delen av räntan har en även den en vikt på 50 procent.

För perioden 2014 uppgår tillämpade räntesatserna till 2,30 procent respektive 2,45 procent.

2. konsolideringsprinciperdotterbolagDotterföretag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moder-bolaget. Bestämmande inflytande förelig-ger om moderbolaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt enga-gemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkast-ningen. Vid bedömningen om ett bestäm-mande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto kontroll föreligger.

Dotterbolag redovisas enligt förvärvs-metoden och tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transak-

tion varigenom koncernen indirekt för-värvar dotterbolagets tillgångar och över-tar dess skulder.

IntressebolagIntressebolag är de bolag där koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav från 20 procent och upp till 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovi-sas andelar i intressebolag enligt kapita-landelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intressebolaget motsvaras av koncernens andel i intressebolagets egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra even-tuella kvarvarande värden på koncern-mässiga över- och undervärden.

I koncernens resultaträkning redovi-sas som ”Andel i intressebolagets resultat” koncernens andel av intressebolagets net-toresultat efter skatt. Erhållna utdelningar från intressebolaget minskar det redovi-sade värdet på innehavet i intressebolaget.

Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande infly-tandet över intressebolaget upphör.

Transaktioner som eliminerasKoncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

3. IntäkterIntäkter hänförliga från försäkringsavtal behandlas under avsnittet Redovisning av försäkringsavtal.

Intäkter för förmedlade affärerLänsförsäkringar Halland erbjuder ett brett utbud av försäkringar inom Agria- och liv-affär samt bank- och fondtjänster genom avtal med Länsförsäkringar AB och dess

Noter

helägda dotterbolag. För de förmedlade affärerna har bolaget ansvaret för kundre-lationerna och erhåller ersättning för detta.

Intäkterna redovisas i det icke-tekniska resultatet under Övriga intäkter. Intäk-terna redovisas i den takt de tjänas in, det vill säga när tjänsten utförts.

4. Finansiella instrumentFinansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs-sidan kundfordringar, aktier och andra eget kapital instrument, lånefordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulderna och eget kapital återfinns leve-rantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapital instrument samt låneskulder.

redovisning i balansräkningenFinansiella tillgångar eller finansiella skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovis-ning). Kundfordringar tas upp i balans-räkningen när de faktureras. Leveran-törsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits).

noter 25 24 noter

Noter

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk-ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Finansiella tillgångar och skulder pre-senteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavanden netto. I dessa fall presen-teras posterna netto.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen. Affärs-dagen utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

klassificering och värderingFinansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument.

Ett finansiellt instrument klassifice-ras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades.

Klassificeringen avgör hur det finan-siella instrumentet värderas efter första

redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde.

Finansiella tillgångar värderade till verk-ligt värde via resultatetLänsförsäkringar Halland förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, ränte-bärande placeringar och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verk-ligt värde inte kan fastställas på ett tillför-litligt sätt.

I uppföljningen av kapitalförvalt-ningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealise-rade resultat. Detta innebär att även place-ringar i onoterade aktier, som huvudsak-ligen består av Länsförsäkringar AB och Länsförsäkringars Private Equity-fond, ingår i denna värdering.

Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med vär-deförändringarna redovisade över resul-taträkningen ger den bästa information till läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Halland alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen för-utom när verkligt värde inte kan faststäl-las på ett tillförlitligt sätt och när redovis-ningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person.

Aktier intressebolag värderas i moderbolagets balansräkning till anskaff-ningsvärdet. Eventuellt nedskrivnings-behov prövas regelbundet.

Lån, kundfordringar och likvida medelLån och kundfordringar värderas till upp-lupet anskaffningsvärde. Vid varje rap-porttillfälle utvärderar bolaget om det finns indikationer på att lån och kund-fordringar är i behov av nedskrivning. Om det finns indikationer som tyder på ned-skrivningsbehov som betraktas dessa till-gångar som osäkra och skrivs ner över resultaträkningen. En nedskrivning åter-förs om nedskrivningsbehovet inte längre finns. Likvida medel består av omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatetBestår av finansiella skulder som innehas för handel och har ingår derivat med nega-tiva värden. Förändring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulderAndra finansiella skulder utgörs i balans-räkningen av övriga skulder och skulder till kreditinstitut. Dessa värderas till upp-lupet anskaffningsvärde.

metoder för bestämning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (nivå 1)För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt

värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen (i de fall köpkurs inte finns tillgänglig har senaste betalkurs använts). Ett finansiellt instru-ment betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en mäk-lare, branschorganisation eller företag som tillhandahåller aktuell prisinformation och då dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande mark-nadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Sådana instrument återfinns på balans-posterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande placeringar.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad (nivå 2 och nivå 3)Om marknaden för ett finansiellt instru-ment inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik, som i så hög utsträck-ning som möjligt bygger på marknads-uppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt.

Bolagets aktieinnehav i Läns-försäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde.

Eftersom aktierna innehas med hem-budsförbehåll enligt vilket aktierna i för-sta hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris motsvarande substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktier-nas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Andelarna i Länsförsäkringars Private Equity fond värderas utifrån förvaltarens senaste rapporterade NAV (Net Asset Value) jus-terat för efterföljande kassaflöden.

Undantaget är de fondandelar som förvärvats i samband med eller efter för-valtarens senaste NAV-rapporttillfälle. Dessa värderas till anskaffningsvärde justerat för efterföljande kassaflöden. De finansiella instrumenten delas också

upp i tre nivåer, verkligtvärdehierarki, med utgångspunkt från hur verkligt värde bestäms. • Nivå 1: Enligt priser noterade på en

aktiv marknad för samma instrument • Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt

observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

• Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbar på en marknad

5. övriga tillgångarImmateriella tillgångarImmateriella tillgångar avser balanserade utvecklingskostnader för inom länsför-säkringsgruppen gemensamt finansierad egenutveckling av nytt motorförsäkrings-system. Sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella till-gångar redovisas som en tillgång i balans-räkningen endast då de ökar de fram-tida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningsbara immateriella till-gångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Avskriv-ningarna redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade nyttjandepe-rioden. Den beräknade nyttjandeperio-den för redovisad immateriell tillgång är fem år, 20 procent per år. Avskrivningen påbörjades den 1 januari 2011 då delsyste-met Sally togs i drift. Nyttjandeperioden omprövas varje år.

FörvaltningsfastigheterFörvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att få hyresintäkter och/eller avkastning genom värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inklude-rar till förvärvet direkt hänförbara utgif-ter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde.

Hela fastighetsbeståndet värderas årligen internt med hjälp av ett fastig-

hetsvärderingsprogram som beräknar det verkliga värdet på fastigheterna enligt kassaflödesmetoden. Vart tredje år vär-deras även beståndet av utomstående obe-roende värderingsman med erkända kva-lifikationer och med adekvata kunskaper i värderingar av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Verk-ligt värde fastställts med en kombine-rad tillämpning av ortsprismetod, utifrån jämförelseköp, och avkastningsmetod. Avkastningsmetoden är baserad på nuvär-desberäkning av framtida faktiska kas-saflöden i form av driftsnetto under fem år samt nuvärdet av bedömt restvärde år 2018. Värderingen för samtliga förvalt-ningsfastigheter är klassificerade i nivå 3 i verkligtvärdehierarkin. Såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redo-visas i resultaträkningen.

När en rörelsefastighet, vilken redo-visats som materiell anläggningstillgång, omklassificeras till förvaltningsfastig-het till följd av ändrad användning, redo-visas en orealiserad värdestegring direkt mot övrigt totalresultat i omvärderingsre-serven. Denna orealiserade värdestegring motsvaras av skillnaden mellan verkligt värde vid omklassificeringstidpunkten och det redovisade värde som rörelse-fastigheten hade omedelbart innan den omklassificerades till förvaltningsfas-tighet. Vid eventuell framtida avyttring omförs den aktuella fastighetens andel av omvärderingsreserven från omvärde-ringsreserven till balanserade vinstmedel. Om förlust uppkommer i en sådan trans-aktion redovisas denna i årets resultat i anslutning till avyttringen.

Om en förvaltningsfastighet över-går till att användas i egen verksamhet, omklassificeras denna från förvaltnings-fastighet till rörelsefastighet. Fastighetens verkliga värde vid omklassificeringstid-punkten utgör därefter underlag för fram-tida komponentavskrivningar. Om kon-cernen påbörjar en ombyggnation av en befintlig förvaltningsfastighet för fortsatt användning som förvaltningsfastighet redovisas fastigheten även fortsättnings-

noter 27 26 noter

Noter

vis som en förvaltningsfastighet. Sådan förvaltningsfastighet redovisas också enligt verkligtvärdemetoden och omklas-sificeras således inte till materiell anlägg-ningstillgång under ombyggnadstiden.

rörelsefastigheterRörelsefastigheter är fastigheter där bola-get bedriver egen verksamhet, i mer eller mindre betydande omfattning.

Koncernen Länsförsäkringar Hal-lands fastigheter där egen verksamhet bedrivs har under 2014 omklassificerats från Förvaltningsfastigheter till Rörelse-fastigheter enligt reglerna i IAS 16. Fast-igheternas verkliga värde vid omklassi-ficeringstidpunkten utgör underlag för komponentavskrivningar.

Rörelsefastigheter redovisas enligt omvärderingsmetoden, vilket innebär att fastigheterna redovisas till sina omvärde-rade belopp, vilket är det verkliga värdet efter avdrag för ackumulerade avskriv-ningar och justeringar på grund av omvär-deringar på omvärderingsdagen. Verk-ligt värde baseras på rådande priser på en aktiv marknad för likande fastigheter på samma plats och i samma skick. Värde-ringarna genomförs på samma sätt som nämnts ovan för Förvaltningsfastigheter.

Värdeökningar till följd av omvär-dering redovisas normalt mot en Omvär-deringsreserv vilket redovisas som en ökning i Övrigt totalresultat och acku-muleras i Omvärderingsreserven i Eget kapital.

Om ökningen utgör återföring av tidigare redovisad värdenedgång avse-ende samma tillgång redovisas ökningen som en minskad kostnad i resultaträk-ningen. Minskningar som utjämnar tidi-gare ökningar av samma tillgång förs från reserver till Övrigt totalresultat. Alla övriga minskningar resultatförs.

Rörelsefastigheter består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperio-der. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på kompo-nenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består

emellertid av flera komponenter vars nytt-jandeperioder varierar.

Använda avskrivningsmetoder och till-gångarnas restvärde samt nyttjandeperiod omprövas vid varje års slut.

materiella tillgångarMateriella tillgångar redovisas som till-gång i balansräkningen om det är san-nolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materi-ella tillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för acku-mulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att få den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leve-rans, hantering och installation.

Avskrivningar redovisas i resultat-räkningen linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Förväntad nyttjande-period för materiella tillgångar varierar mellan tre och tio år. Vinst eller förlust vid avyttring eller utrangering av en tillgång fastställs som skillnaden mellan försälj-ningsintäkten och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen.

NedskrivningsprövningDe redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinnings-värde. Återvinningsvärdet är det högsta

av verkligt värde och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonte-ras framtida kassaflöden med en diskonte-ringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speci-fika tillgången.

6. redovisning av försäkringsavtalFörsäkringsavtal redovisas i enlighet med IFRS 4. Enligt IFRS 4 ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäk-ringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäk-ring. Kontrakt som inte överför tillräck-lig risk redovisas som antingen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Enligt de kontrakt som Länsförsäkringar Hal-land tecknat utgår olika belopp vid försäk-ringsfall, beroende på skadans omfattning och kontraktstyp. Samtliga Länsförsäk-ringar Hallands försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4.

PremieinkomstSom premieinkomst redovisas samt-liga premier för vilka ansvarighet inträtt, det vill säga när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning, för direkt försäkring och mot-tagen återförsäkring.

PremieintäktSom premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av pre-mieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansda-gen avsätts till premiereserv i balansräk-ningen. Beräkning av avsättning till pre-miereserv sker i normalfallet genom att premieinkomsten periodiseras strikt uti-från det underliggande försäkringskon-traktets löptid

FörsäkringsersättningarFörsäkringsersättningar utgörs av redo-visningsperiodens kostnader för inträffade skador vare sig de är anmälda till bolaget

eller inte. I de totala försäkringsersätt-ningarna ingår under perioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. Åter-vinning avseende redan kostnadsförda skador redovisas som en reducering av skadekostnaden

Försäkringstekniska avsättningarFörsäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt avsättning för oreglerade skador och motsvarande förpliktelser enligt ingångna försäk-ringsavtal. Alla förändringar i försäk-ringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen.

Avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande riskerAvsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskost-naden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsätt-ningen beräknas normalt strikt tidspro-portionellt, så kallad pro rata temporis-beräkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de för-väntade skade- och driftskostnaderna, förstärks de med ett tillägg för kvar-dröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bland annat upp-skattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av nivåtillägg.

Avsättningar för oreglerade skadorAvsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalning-arna för samtliga inträffade skador, inklu-sive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kallad IBNR-avsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kost-nadsökning. Uppskattningen av avsätt-ningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder. Det mest väsent-liga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall

kan användas för beräkning av framtida skadekostnader.

För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsätt-ningarna för de oreglerade skadorna är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning, efter-som en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklings-resultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsre-sultat återfinns i resultatanalysen. Ris-ken för en felaktig avsättning kommente-ras vidare i not 2. Där åskådliggörs också nuvarande avsättning för oreglerade ska-dor genom en beskrivning av skadekost-nadens utveckling över tiden.

Bolaget diskonterar trafikskadereser-verna och skadelivräntorna på grund av skadornas mycket långa avvecklingstid. Vissa utbetalningar kan dröja upp till 30 år. Diskonteringsräntan för trafikreser-verna är baserad på medelvärdet av räntan på en sjuårig svensk statsobligaton över åren 2010-2014, där värdet för 2014 beräk-nas på perioden januari till augusti. Meto-den ger ett avrundat värde på 2,0 procent, från detta värde görs ett allmänt riskav-drag på 20 procent av räntesatsen, vilket ger en diskonteringsränta på 1,5 procent. Diskontering sker även av reserverna i mottagen och avgiven trafikaffär.

Avsättningen för skadelivräntor beräknas enligt vedertagna livförsäk-ringstekniska metoder och diskonteras till marknadsränta enligt FFFS 2011:22.

ÅterförsäkringKostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Pre-mier för mottagen återförsäkring redovi-sas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäk-ring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäk-ringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivnings-behov avseende denna post genomförs

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

stomme 80 år

stomkompletteringar, innerväggar m m

50 år

installationer; värme, el, vvs, ventilation m m

20-40 år

yttre ytskikt; fasader, yttertak m m

40 år

inre ytskikt; maskinell utrustning m m

15-50 år

löpande och per balansdagen. Nedskriv-ningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen.

Förutbetalda anskaffningskostnaderFörsäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkrings-avtal och som bedöms generera en margi-nal som minst täcker anskaffningskostna-derna har aktiverats.

Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyan-det av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonal. Anskaff-ningskostnader avskrivs på tolv månader.

7. andra redovisningsprinciperavsättningar och ansvarsförbindelserEn avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell för-pliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det också är tro-ligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekono-miska resurser vars storlek kan uppskat-tas tillförlitligt.

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före-komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Fondliv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbe-talningsskyldigt om en kund slutar att betala in sina premier.

Denna risk är relativt begränsad då annullationsansvaret bara är treårigt. Bolaget sätter dock av till en annullations-reserv för ej längre aktiva livförsäkrings-säljare. Reserven bedöms årligen utifrån

noter 29 28 noter

Noter

de tre senaste årens annullationskostnader per säljare.

I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bola-get ska ha för den förmedlade bankaffä-ren. I detta avtal framgår även att Länsför-säkringar Halland ska stå för 80 procent av de kreditförluster, som eventuellt upp-kommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Vid samma tillfälle som en befarad förlust identifie-ras avräknas 80 procent av förlusten från bolagets ersättning, i normala fall redan upparbetade ersättningar men ännu ej utbetalda. Om förlusterna i extremfall inte täcks av upparbetade ersättningar kom-mer återstående förlustbelopp att avräk-nas eventuella framtida ersättningar. Bolaget behöver dock aldrig, inte ens om förlusterna i undantagsfallet skulle bli extremt stora, göra några återbetalningar till Länsförsäkringar Bank.

Av trafikskadelagen och trafikförsäk-ringsförordningen följer att försäkrings-bolag som meddelar trafikförsäkring i Sverige är skyldiga att vara medlemmar i Trafikförsäkringsföreningen. Av reglerna följer att medlemsbolagen har ett solida-riskt ansvar att finansiera verksamheten i Trafikförsäkringsföreningen. Detta han-teras genom att det årliga nettounderskot-tet fördelas mellan medlemsbolagen på basis av bolagens premievolym för tra-fikförsäkring. Av det solidariska ansvaret följer att det enskilda medlemsbolaget kan ha en eventuell tillkommande förpliktelse gentemot Trafikförsäkringsföreningen i det fall något annat medlemsbolag inte kan fullgöra sina egna förpliktelser eller i det fall de reserver för oreglerade skador som hålls av Trafikförsäkringsföreningen visar sig otillräckliga.

skatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redo-visas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital då även den tillhörande skatteef-

fekten redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska beta-las eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs-punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värdering av upp-skjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förvän-tas bli realiserade eller reglerade. Upp-skjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avse-ende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kom-mer att kunna utnyttjas. Värdet på upp-skjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

ersättningar till anställdaEnligt Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2011:2 bör en redogörelse för före-tagets ersättningar lämnas i samband med att årsredovisningen fastställs.

Beredning och beslut Bolagets styrelse har inom sig utsett ett Ersättningsutskott med uppgift att bland annat ansvara för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt beslut om åtgär-der för att följa upp tillämpningen av bola-gets Riktlinje för ersättning. Ersättnings-utskottet består av styrelsens ordförande och vice ordförande. Utskottets samman-sättning och uppgifter regleras i Instruk-tion för ersättningsutskottet. Utskottet har inget beslutsmandat.

Ersättningsutskottet har ansvarat för beredning och framtagande av bolagets

Riktlinje för ersättning. Riktlinjen har fastställts av bolagets styrelse 2014-02-28. Styrelsens beslut grundades på analys av vilka risker ersättningsriktlinjen kan vara förknippad med.

Ersättningsmodell och kriterier för ersättningarUtgångspunkten för ersättningsmodellen är att den ska bidra till att skapa goda för-utsättningar för bolaget att på ett tillfreds-ställande sätt utföra sitt uppdrag. Ersätt-ningsmodellen ska stimulera till goda prestationer och bidra till att göra bolaget till en attraktiv arbetsgivare som kan kon-kurrera om rätt kompetens på marknaden. Ersättningsmodellen ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv risk-

hantering och inte uppmuntra till ett över-drivet risktagande eller motverka bolagets långsiktiga intressen.

Anställda inom bolaget ska ha mark-nadsmässiga anställningsvillkor. Med detta menas att ersättningarna ska vara i nivå med branschen på den geogra-fiska marknad där företaget är verksamt. Utformning och nivå på ersättningar ska vara rimliga, präglade av måttfullhet och vara väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet.

Basen i ersättningsmodellen ska utgö-ras av fast ersättning, det vill säga fast kontant månadslön. Den fasta ersätt-ningen ska vara på rätt nivå för att attra-hera och behålla rätt kompetens och ska

sättas individuellt på en nivå med en tyd-lig koppling till anställdas arbete och pres- tation. Utöver fast ersättning tillämpar bolaget målrelaterad ersättning och provi-sionsbaserad ersättning.

Den målrelaterade ersättningen ska uppmuntra och belöna goda prestatio-ner som långsiktigt leder till att bola-get utvecklas positivt. Styrelsen ska årli-gen besluta om modell för målrelaterad ersättning och genomföra en riskanalys inför beslut om utbetalning med möjlighet att sätta ersättningen till noll om bolagets finansiella ställning väsentligt försämrats.

Målrelaterad ersättning kan utgå till anställda inom bolaget enligt följande.a. Målrelaterad ersättning – resultatb. Målrelaterad ersättning med fokusmål c. Målrelaterad ersättning – stimulans,

kan delas ut till fast avlönade personal-grupper i syfte att stimulera till vissa resultat. Dessa ersättningar ska vid varje tillfälle beslutas av vd och snarast anmälas till Ersättningsutskottet.

Den målrelaterade ersättningen – resul-tat kan endast utgå om bolagets totala resultat är positivt och beloppsmässigt ger utrymme för beräknad resultater-sättning. Om inte reduceras den målre-laterade ersättningen till hälften. Till vd och kontrollfunktionerna compliance och riskkontroll utgår ingen målrelaterad ersättning utan endast fast lön.

under räkenskapsåret 2014 kostnadsförda totalbelopp för ersättningar:

Fast ersättning

tkrrörlig ersättning

tkr

antal personer med fast ersätt-

ning

antal personer med rörlig ersättning

anställda i ledande positioner 7 744 186 8 7

övriga anställda som kan påverka företagets risknivå

3 252 186 7 7

övriga anställda 55 711 3 544 151 150

Totalt 66 707 3 916 166 164

Kategorin ”anställda i ledande positioner” omfattar företagsledningen. Kategorin ”övriga anställda som kan påverka företagets risknivå” omfattar underwriter, riskingenjörer, it-ansvarig, ledamöter i lokal kreditdelegation och kreditcontroller.

ovan kostnadsförda ersättningar är intjänade under räkenskapsåret 2014 och huvudsakligen utbetalade under 2014. undantaget är årsavräkningar för säljare med rörlig lön reglerat i lokala kollektiva avtal samt målrelaterad ersättning – resultat, där utbetalning sker under räkenskapsåret 2015. inga ackumulerade utestående uppskjutna ersättningar föreligger.

noter 31 30 noter

Noter

För anställda som i tjänsten utövar eller kan utöva ett inte oväsentligt inflytande på företagets risknivå (riskbärare) utbetalas 60 procent av målrelaterad ersättning först efter tre år i de fall den målrelaterade ersättningen överstiger ett prisbasbe-lopp. Beloppsgränsen för uppskjutande av målrelaterad ersättning säkerställer att det inte skapas incitament till ett för högt risktagande och inte heller äventyrar bolagets långsiktigt hållbara resultat.

Provisionsbaserad ersättning kan utgå till säljande personal. Provisions-baserad ersättning regleras i lokala kollektivavtal.

Bolaget kan, utöver kontant ersätt-ning, erbjuda anställda förmåner till exempel i form av rabatter på bank- och försäkringsprodukter eller förmåner inom motion och friskvård. Vid extra-ordinära arbetsinsatser kan även grati-fikationer delas ut efter beslut av vd för medarbetare och av Ersättningsutskottet avseende företagsledning.

För vd och andra befattningshavare i företagsledande ställning kan styrel-sen avtala om särskilda pensions- och avgångsvillkor inom ramen för bolagets generella principer för ersättning.

Bolagets pensionsplanerBolagets pensionsplaner för kollektiv-avtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Bolaget har från och med 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelserna i kollektiv-avtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och avgiftsbestämd plan för alla födda 1972 eller senare där den förmånsbestämda delen utgör dem största kostnaden.

Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer för ersättningar efter avslutad anställning redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de upp-står. Förmånsbestämda planer för ersätt-ning efter avslutad anställning redovi-sas på samma sätt som avgiftsbestämda. Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet

med IAS 19 och redovisar därför i enlig-het med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare.

När ersättning erbjuds för att upp-muntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudan-det kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbju-dandet tillförlitligt kan uppskattas. Utö-ver ovanstående gör bolaget avsättning för pensioner utöver tryggandelagens reg-ler för de anställda som omfattas av den så kallade ”62-årsregeln”, vilken innebär att alla anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Grun-den för avsättningen görs med utgångs-punkt från tidigare observationer och en förväntad löneutveckling.

8. moderbolagets redovisningsprinciperAv detta avsnitt framgår på vilka punk-ter moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens.

Moderbolagets redovisning är upprät-tad enligt Lag om Årsredovisning i för-säkringsföretag (ÅRFL) samt Finansin-spektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) med ändringsföreskrifter FFFS 2011:28 samt FFFS 2013:6. Bolaget tillämpar även rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer utgi-ven av Rådet för finansiell rapportering. Reglerna i RFR 2 innebär att moderbola-get ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS så långt det är möjligt inom ramen för lagar och med hänsyn till samban-det mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Byggnader och markI moderbolaget definieras fastigheterna som förvaltningsfastigheter. Samtliga fastigheter är värderade till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i resul-taträkningen. Då värderingen sker till verkligt värde sker ingen avskrivning på fastigheterna.

Fastighetsbeståndet värderas årligen internt med hjälp av ett fastighetsvärde-ringsprogram som beräknar det verkliga värdet på fastigheterna enligt kassaflö-desmetoden. Vart tredje år värderas även beståndet av utomstående oberoende vär-deringsman med erkända kvalifikatio-ner och med adekvata kunskaper i värde-ringar av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Verkligt värde fastställts med en kombinerad tillämp-ning av ortsprismetod, utifrån jämförelse-köp, och avkastningsmetod. Avkastnings-metoden är baserad på nuvärdesberäkning av framtida faktiska kassaflöden i form av driftsnetto under fem år samt nuvärdet av bedömt restvärde år 2018.

skatter och obeskattade reserverI moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I kon-cernredovisningen delas däremot obe-skattade reserver upp på uppskjuten skat-teskuld och eget kapital.

koncernbidrag Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterbolag redovisas enligt samma principer som utdelningar det vill säga som en finansiell intäkt. Kon-cernbidrag som ett moderbolag lämnar till ett dotterbolag redovisas av moder-bolaget som investering i aktier i dotter-bolag. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos mottagaren, i den mån nedskrivning inte krävs.

rIsker oCH rIskHaNTerINg

InledningRisk och riskhantering är en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Hal-land. Denna not omfattar en beskrivning av bolagets riskhanteringssystem samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om bolagets risker.

Per 2014-12-30 överlät Länsförsäk-ringar Sak AB en avvecklingsaffär inom trafik till Länsförsäkringar Halland. Sam-tidigt övertog Länsförsäkringar Halland den skadelivränterörelse som finns kopp-lad till trafikaffären. Sammantaget bety-der det att reserver motsvarande 278 mkr med tillhörande placeringstillgångar mot-togs. Den sammantagna överlåtelsen påverkar i huvudsak bolagets risker inom marknadsrisk, skadeförsäkringsrisk samt livförsäkringsrisk.

FöretagsstyrningssystemBolagets företagsstyrningssystem syftar till att säkerställa en tillfredställande styr-ning och ledning av bolaget och uppfyll-nad av dess uppdrag och mål inom ramen för beslutad risktolerans och uppsatta regelverk.

Ansvaret för bolagets riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om bola-gets övergripande styrdokument, såsom policys och riktlinjer. Styrelsen har tre utskott till sitt förfogande, finansutskott, ersättningsutskott samt risk- och revisions-utskott. Utskottens möten protokollförs och rapporteras till styrelsen. Utskotten består av ordföranden, vice ordföranden och ytterligare två styrelseledamöter enligt ett rullande schema. I finansutskottet ingår även vd. I ersättningsutskottet ingår endast ordförande och vice ordförande.

Finansutskottet är av styrelsen utsett att strategiskt leda, besluta och bevaka bolagets förvaltning av dess placerings-tillgångar. Ersättningsutskottet ansvarar för att bereda väsentliga ersättningsbe-slut. Utskottet tar årligen del av resultatet från den uppföljning av företagets ersätt-ningar som genomförts av compliance

2

Vd

Compliance

riskkontroll

affärsområdeschefer

riskbedömningskommittéer

kreditchef/bankchef

Lokal kreditdelegation

kreditcontroller

säkerhetsgrupp

Bank- och kreditutskott

sakutskott

risk- och revisionsutskott Finansutskott

Internrevisionersättningsutskott

styrelse

samt bedömer hur väl efterlevnaden av gällande Riktlinje för ersättning varit. Risk- och revisionsutskottet ska svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets interna styr-ning vad gäller finansiell rapportering, egen solvens- och riskanalys, riskhante-ring och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Risk- och revi-sionsutskottet gör detta genom att ta del av information från och föra dialog med företagsledning, extern och intern revi-sor, riskkontroll och compliance. För-utom ovanstående biträder revisions-utskottet valberedningen i dess arbete inför bolagsstämmans beslut om att utse externrevisor.

system för riskhantering, intern styr-ning och kontrollLänsförsäkringar Hallands verksamhet är förenad med risktagande vilket med-för att bolaget måste ha ett ändamåls- enligt system för riskhantering och regel-efterlevnad. För att uppnå effektivitet måste systemet vara väl integrerat med

företagstyrningen och innehålla metoder för intern styrning och kontroll. Målet med riskhanteringssystemet är att verk-samheten bedrivs med ett medvetet risk-tagande som aldrig äventyrar bolagets långsiktiga lönsamhet och existens. Risk-hanteringssystemet stödjer bolaget i att hantera och medvetet styra de risker bola-get utsätts för, så att onödiga risker und-viks eller inte på något sätt uppmuntras.

Riskbaserad verksamhetsstyrningSyftet med bolagets riskbaserade verk-samhetsstyrning är att stödja verksamhe-ten och dess mål genom att på ett effektivt sätt hantera och ta hänsyn till risk. Bola-gets riskfilosofi innebär att risktagande ska utgå från bolagets mål och medvetna beslut. Detta innebär inte nödvändigt-vis att riskerna ska minimeras men de ska vara befogade utifrån förväntad målsätt-ning. Bolaget ska därför arbeta struktu-rerat och disciplinerat med riskhantering för att skapa möjligheter till beslut som understödjer de långsiktiga målen och därmed undvika förluster.

rIsker oCH rIskHaNTerINg

noter 33

Noter

32 noter

Riskhanteringssystemet behandlar samt-liga risker i riskkartan inklusive under-kategorier. I bolagets styrande dokument samt Ersa (bolagets Egen risk- och solvens-analys) dokumentation beskrivs bolagets tolerans mot risker samt hur respektive riskkategori ska hanteras.

Styrelsen har det övergripande ansva-ret för bolagets riskhantering och vd ansvarar för riskhanteringen inom den operativa verksamheten enligt styrel-sens föreskrifter. Varje affärsområde leds av en chef som rapporterar till vd i bola-get. Chefen ansvarar för att bedriva arbe-tet enligt de styrande dokument, processer och arbetsinstruktioner som finns samt säkerställa efterlevnaden av dessa. Alltså ansvarar respektive chef för den interna styrningen och kontrollen och riskhante-ringen inom sitt verksamhetsområde.

I bolagets operativa riskorganisation finns vd, sakutskott, riskbedömnings-kommittéer, kreditcontroller, bank- och kreditutskott, lokal kreditdelegation samt en säkerhetsgrupp.

Sakutskottet ska följa, stödja och utveckla bolagets skadeförsäkringsaffär. Utskottet ska även behandla och besluta i övergripande ärenden som riskurvalsreg-ler, befogenhetsregler med mera. Riskbe-dömningskommittéer har till uppgift att

marknadsrisk

operativa risker

skadeförsäkringsrisk Livförsäkringsrisk

affärsriskerLikviditetsrisk

övriga risker

motpartsriskränterisk aktiekursriskFastighetsriskvalutariskspreadriskKoncentrationsrisk i placeringstillgångar

interna oegentligheterextern brottslighetanställningsförhållanden och arbetsmiljöaffärsförhållandenskada på fysiska tillgångaravbrott och störning i verksamhet och systemtransaktionshantering och processtyrning

PremieriskreservriskKatastrofrisk

LivfallsriskKostnadsriskomprövningsrisk

strategiska riskerintjäningsriskryktesrisk

motpartsrisk i placeringstillgångarmotpartsrisk i återförsäkring

Länsförsäkringar Hallands riskkarta

bedöma nya och befintliga risker inom skadeförsäkringsverksamheten avseende respektive affärsområde.

Bank- och kreditutskottet ska följa, stödja och utveckla bankens verksamhet i linje med Länsförsäkringar Bank ABs policybeslut och instruktioner samt följa upp kreditgivningen i bolaget.

Kreditcontrollern har som huvudupp-gift att driva och utveckla bankens arbete med kreditkontroll samt att svara för att arbetet drivs i enlighet med gällande poli-cyer, riktlinjer, förordningar och lag-stiftning. Det finns även en lokal kredit-delegation som fattar beslut i enskilda kreditärenden som ligger utanför indivi-duella mandat.

Bolaget har dessutom en säkerhets-grupp som har till uppgift att löpande arbeta med operativa säkerhetsfrågor. Säkerhets- och riskarbetet är även sam-ordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB. Bolaget har också ett miljöledningssystem vars syfte är att minska risken för miljöpåverkan i vår omvärld.

Riskhanteringsarbetet fördelas i tre försvarslinjer:

Första försvarslinjen, verksamhe-ten, ansvarar för att risker omhänder-tas och åtgärdas. Respektive chef ansva-

rar för alla risker inom sin underliggande verksamhet.

Riskkontrollfunktionen som är en del av andra försvarslinjen, är organisato-riskt direkt underställd vd. Funktionen är objektiv gentemot bolagets affär och fri från påverkan från andra funktioner inom bolaget. Funktionens övergripande mål är att ge en allsidig och saklig bild av bola-gets risker, analysera utvecklingen av ris-kerna samt agera rådgivare till vd och sty-relse i riskhanteringsfrågor. Vidare utgör riskkontrollfunktionen ett övergripande stöd för första försvarslinjen i att identi-fiera, värdera, styra och rapportera risker så att dessa kan fullgöra sitt ansvar att bedriva verksamheten med god riskkont-roll. Riskontrollfunktionen rapporterar kvartalsvis till vd, styrelse, risk- och revi-sionsutskott och ledningsgrupp samt lämnar en årlig sammanställning över utfört arbete under året.

Compliancefunktionen, som är en del av andra försvarslinje, är ett stöd för att bolaget ska arbeta enligt gällande reg-ler och har bland annat till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regel-efterlevanden i bolaget. Compliancefunk-tionen ska löpande informera bolagets vd,

styrelse, revisionsutskott och lednings-grupp rörande iakttagelser i regelverks-frågor. Kvartalsvis rapporteras regel-verksrelaterade händelser, pågående aktiviteter, regelverksförändringar och inträffade incidenter skriftligen..

Den tredje försvarslinjen, Internre-vision, arbetar på uppdrag av styrelsen. Internrevision kontrollerar att verksam-heten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentio-ner och riktlinjer genom att utvärdera den interna styrningen och kontrollen. Risk- och revisionsutskottet har till uppgift att med utgångspunkt från bolagets riskbe-dömning föreslå styrelsen inriktning och omfattning för internrevisionens arbete. Internrevisionen följer också upp riskkon-trollfunktionens och compliancefunktio-nens arbete.

Egen risk- och solvensanalys (Ersa/Flaor)Enligt förberedande riktlinjer avseende Flaor och kommande Solvens 2-regel-verk, krävs att försäkringsföretag genom-för en egen risk- och solvensanalys (Ersa). Det övergripande målet med Ersan är att säkerställa att bolagets kapital är, och för-blir, tillräckligt för att bära de risker som följer av realiserande av bolagets lång-siktiga affärsplan/strategiplan. Under de senaste åren har därför bolaget utveck-lat en arbetsprocess för Ersan, där bland annat analyser har genomförts som inklu-derar krävande men realistiska stresstes-ter. Resultatet av genomförda analy-ser har sammanställts i en Ersarapport som syftar till att ge styrelsen och före-tagsledningen ökad förståelse för frågor kring kapitalbehov och beredskap för att vid behov reducera riskerna eller se över kapitalanskaffningen. Årets Ersa beslutades på styrelsemöte i december och rapporterades strax därefter in till Finansinspektionen.

rapportering av riskBolaget har en intern beräkningsmodell för att mäta totalrisk som baseras på kom-mande Solvens 2-regelverk. Mätetalet

är i form av ett kapitalkrav som förväntas svara mot det sämsta årsresultatet som skulle kunna uppstå under tvåhundra slumpmässiga verksamhetsår, givet dagens riskexponering och de i modellen antagna diversifieringseffekterna mellan och inom de olika riskslagen. Modellen är ett led i anpassningen till det nya Solvens 2-regelverket som kommer att införas 2016. Under hösten 2014-2015 gäller Eiopa (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) interims-regelverk som Finansinspektionen beslutat att följa.

I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper: skadeförsäkrings-risk, livförsäkringsrisk, marknadsrisk, motpartsrisk och operativ risk. Kapital- kvoten beräknas sedan genom att det totala riskbeloppet (kapitalkravet) ställs i relation till bolagets kapitalbas (konsolideringskapital).

Bolagets styrelse och ledningsgrupp får kvartalsvis en riskrapport, där det bland annat framgår hur de olika riskerna utvecklats över tiden, samt hur kapital-kvoten har utvecklats.

Bolaget är styrt av ett stort antal legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finan-siella bolagen. Varje kvartal rapporte-rar bolaget in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Bolaget rapporte-rar även in uppgifter enligt det så kallade

330

310

290

210

230

250

270

190

170

1502010 2011 2012 2013 2014

KonsolideringsgradKapitalkvot

kapitalkvot och konsolideringsgrad i procent

trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finan-siella marknaderna. Bolaget uppfyller med god marginal de minimikrav som ställts av Finansinspektionen.

skadeförsäkringsriskSkadeförsäkringsverksamhet går ut på att överföra risk från försäkringstagaren till försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren tar in premier från ett stort antal försäk-ringstagare och förbinder sig att ersätta dem om en försäkrad skadehändelse inträffar. Med skadeförsäkringsrisk avses risken för förluster till följd av att skade-kostnaden blir större än förväntat. Bola-get tecknar såväl direkt skadeförsäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdom och olycksfallsförsäk-ring, egendom, ansvar, motorfordon och trafikförsäkring.

För att begränsa riskerna i försäk-ringsrörelsen deltar bolaget i ett risk-utbyte, återförsäkring, tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen. Hante-ringen av riskutbytet administreras inom Länsförsäkringar Sak AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begrän-sar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa fastställda belopp (självbe-håll). Bolagets självbehåll 2014 uppgår till 9,0 mkr. Återförsäkringen tar alltså sikte på att begränsa bolagets kostnad för egen räkning, i första hand per enskild skada, i andra hand per händelse och i tredje hand det totala årsresultatet.

Den del av skadekostnaden som över-stiger självbehållet, netto efter återvinning från de skydd som Länsförsäkringar Sak AB i sin tur upphandlat på den externa åter-försäkringsmarknaden, sprids ut över läns-försäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak AB, med fastställda andelar, som beror på affärsvolym, valda självbehåll och historiskt skadeutfall. Återförsäkrings-programmen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapa-citet att teckna risker upp till vissa

noter 35 34 noter

Noter

känslighetsanalys av försäkringsrisker, tkr

2014 2013

1 procentandels förändring av totalkostnadsprocenten

resultateffekt 5 777 5 430

inverkan på eget kapital 4 506 4 236

1 procents förändring i premienivån



1 procents förändring i skadeantal



10 procents förändring i premier för avgiven återförsäkring



1 procents förändring i diskonteringsräntan



Ovanstående tabell visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av förändringar i olika parametrar.

skadeår 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

uppskattad skadekostnad:

- i slutet av skadeåret 359 854 340 323 326 679 385 094 376 792 429 919 611 910 515 224 380 157

- ett år senare 350 475 332 096 311 186 418 631 372 054 419 000 512 628 478 074

- två år senare 349 894 320 644 312 166 423 829 364 769 417 395 468 082

- tre år senare 341 833 320 585 303 851 421 339 362 455 414 085

- fyra år senare 339 827 317 331 304 488 412 337 359 771

- fem år senare 329 834 320 812 297 946 410 745

- sex år senare 328 050 323 519 296 431

- sju år senare 315 742 324 607

- åtta år senare 315 245

Varav kvarstående skadekostnad 24 683 43 251 27 527 23 977 29 061 34 162 107 144 76 975 188 166

skadekostnadsutveckling före återförsäkring, tkr

beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automa-tiska kapaciteten återförsäkras på mark-naden för fakultativ återförsäkring. Pro-grammen gäller kalenderårsvis och förnyas eller omförhandlas varje år.

Det externa katastrofskyddet har under året varit begränsat till 8 miljarder kronor totalt för länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak AB tillsam-mans. För katastrofskador som överstiger 8 miljarder kronor har det under verksam-hetsåret funnits ett internt återförsäk-ringsskydd inom länsförsäkringsgruppen.

Skyddet för trafikskador är anpassat till begränsningarna i Trafikskadelagen. För skador som inträffar utomlands i länder med obegränsat ansvar finns en tilläggsförsäkring som ger ett obegränsat skydd.

Skadeförsäkringsrisken består av premierisk, reservrisk och katastrofrisk. Innebörden i dessa begrepp och bolagets generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan.

PremieriskPremierisk är risken för oförutsedda för-luster till följd av att det kommande årets skador blir större än förväntat. Det är alltså slumpmässigheten i kom-mande års skadeutfall som avses och inte underprissättning.

Det finns olika metoder att redu-cera premierisken. Riskminskningen med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkoms dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är obero-ende av varandra, dels genom att säker-ställa en i organisationen väl förank-rad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen.

För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs justeringar av dessa. Bola-get har även upprättat detaljerade

riskurvalsregler för att säkerställa en korrekt bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker.

Riskurvalsreglerna anger också kvan-titativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområ-den (limiter).

I riktlinjerna fastställs inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geo-grafiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk. På så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. Bolaget har särskilda riskbedömningskommittéer, där man löpande utvärderar olika risker och vid behov föreslår lämpliga åtgärder.

I stort sett alla skadeförsäkringskon-trakt, undantag bland annat kommunför-säkringar, löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra vill-kor och förutsättningar vid förlängning.

ReservriskReservrisk är risken för förluster till följd av negativt utfall vid avveckling av avsätt-ningarna för oreglerade skador. Den han-teras främst genom att utvecklade aktua-riella metoder används vid avsättning till reserver och att en noggrann kontinuer-lig uppföljning sker av avvecklingsresul-tatet, det vill säga en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till för att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessutom gör alla skadehand-läggare genomgångar av sina oreglerade skador för att kontrollera att den kvarva-rande reserven är tillräcklig för att slut-reglera skadan.

Generellt är reservrisken störst i skade- portföljer med lång avvecklingstid, det vill säga skador där de stora utbetal- ningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märk-bart inom trafik-, sjuk- och olycksfalls-försäkring, vilket tillsammans utgör en relativt stor andel av bolagets avsättning

för oreglerade skador avseende direkt försäkring. När det gäller trafikskador finns även en osäkerhet om den framtida kostnadsutvecklingen på grund av att förändrad lagstiftning och myndighets-beslut i efterhand kan påverka hur trafik-försäkringen belastas med kostnader.

KatastrofriskBolagets verksamhetsområde är begränsat till Hallands län, vilket innebär att de risker bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrab-bade vid en större skada som exempel-vis en brand eller storm. Främst är det olika typer av egendomsförsäkring som är känslig för denna geografiska koncentration.

Bolaget är också exponerat för kata-strofskador som inträffar i de övriga länsförsäkringsbolagen (se ovan beskrivna riskutbyte med de 22 övriga

länsförsäkringsbolagen). Åtagandet är bolagets enskilt största risk som träder in då gruppens externa katastrofskydd är uttömt.

Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtalAvsättningar för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som antytts ovan. Känslig-heten för förändringar av några av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exem-pelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen.

Nedanstående känslighetsanalys har genomförts genom att mäta effekten på resultat före skatt och eget kapital av rim-ligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts anta-gande för antagande, med övriga antagan-den konstanta och utan hänsyn till eventu-ella diversifieringseffekter.

Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningarUtöver känslighetsanalysen utgör också tidigare års skattningar av skadekost-naden för enskilda skadeår ett mått på bolagets förmåga att förutse den slutliga skadekostnaden.

Tabellen nedan visar kostnadsutveck-lingen exklusive skaderegleringskost-nader i direkt försäkring för skadeåren

2006-2014 före återförsäkring. Av tabellen framgår hur skattningen av den skade-kostnaden per skadeår utvecklats årsvis.

LivförsäkringsriskI samband med överlåtelsen av avveck-lingsaffären inom trafik mottog även Länsförsäkringar Halland livränterörelse. De övertagna skadelivräntorna uppgår till 175 mkr. I och med övertagandet av ska-delivräntorna kommer Länsförsäkringar Halland att exponeras mot nya risker inom riskkategorin livförsäkringsrisker (liv-fallsrisk, kostnadsrisk och omprövnings-risk). Livfallsrisken är den huvudsakliga risken i skadelivränterörelsen och innebär risken för att livräntetagarna lever längre än de antaganden som finns i den dödlig-hetsmodell som ligger till grund för vär-deringen av livräntan. Den övertagna skadelivränteaffären medför även en exponering mot kostnadsrisk och ompröv-ningsrisk. Kostnadsrisken innebär risken för att kostnaden för administrationen av försäkringarna blir högre än vad som antagits och omprövningsrisken inne-bär risken för att ny lagstiftning påverkar framtida utbetalningar. Livförsäkrings-risken har en låg korrelation med övriga skadeförsäkringsrisker och diversifie-ringseffekten blir därför stor. Andra risker som är förknippade med den nya affä-ren är ränterisk. Då skulden är lång till

sin karaktär (gäller både trafik- och ska-delivränteaffären) kommer det att uppstå resultateffekter vid ränterörelser såvida skulden inte durationsmatchas.

marknadsriskMed marknadsrisk avses risken för för-lust till följd av ändringar av räntor, mark-nadspriser på finansiella tillgångar och valutakurser som leder till värdenedgång på bolagets placeringstillgångar. Även de försäkringstekniska avsättningarna påverkas vid en räntejustering, de diskon-terade avsättningarna ökar när räntan som används för diskontering sjunker. Mark-nadsrisken delas in i kategorierna aktie-kursrisk, valutarisk, fastighetsrisk, ränte-risk, koncentrationsrisk och spreadrisk.

Bolaget har styrande dokument, Policy för kapitalförvaltning, Riktlinjer för förvaltning av bolagets placeringstill-gångar, Riktlinjer för skuldtäckning, som anger hur bolaget får placera tillgångarna och till vilken risk detta får ske. I dessa dokument har bolaget även tagit hänsyn till de legala krav som kan påverka hur bolaget får placera kapitalet. De styrande dokumenten revideras minst en gång per år och beslutas av styrelsen.

Det övergripande målet för Länsför-säkringar Hallands kapitalförvaltning är att säkerställa att bolagets åtagande gentemot försäkringstagarna alltid kan

räntebärande placeringar uppgår totalt till 1 025 (692) mkr. Några räntebärande finansiella skulder finns inte. Bolagets räntebärande portfölj består huvudsak-ligen av realränteobligationer utgivna av svenska staten och fonder som placerar i statsobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer.

Den genomsnittliga durationen i rän-teportföljen uppgick vid årsskiftet till 3,7 (2,0) år.

Bolaget redovisar diskonterade avsätt-ningar för oreglerade skador i trafikför-säkring. Detta innebär att bolaget även har en ränterisk inbyggd i de försäkringstek-niska avsättningarna.

Totalt uppgår de diskonterade avsätt-ningarna brutto till 486 mkr. Den acku-mulerade diskonteringseffekten, det vill säga skillnaden mellan diskonterade och odiskonterade reserver uppgår till 60 mkr.

Länsförsäkringsgruppen har ett team av ansvariga aktuarier som bland annat har till uppgift att rekommendera vilken diskonteringsränta som bär användas för diskontering av skadereserver i trafik-affären. Bolaget har valt att följa denna

ValutakursriskValutarisk är risken för förlust till följd av ändringar av valutakurser. Bolaget har både tillgångar och skulder i utländsk valuta. På skuldsidan är risken mycket begränsad och är endast hänförlig till ett enskilt återförsäkringskontrakt.

På tillgångssidan förekommer expo-nering mot utländsk valuta genom place-ringar i fonder där innehaven är i utländsk valuta även om fonden är noterad i SEK. Nettoexponering med valutarisk får maximalt uppgå till 25 procent av bolagets aktivt förvaltade placeringstillgångar enligt bolagets regelverk, vilket motsvarar 585 mkr per balansdagen.

Exponeringen netto, det vill säga efter fondernas eventuella valutasäkring, upp-går till ett sammanlagt värde på 414 (407) mkr. Någon valutasäkring föreligger inte vid balansdagen.

Valutakursexponeringen fördelar sig enligt följande:

ringar i räntebärande värdepapper finns begränsningar om hur mycket man kan placera hos olika emittenter och fördel-ning mellan olika ratingklasser i Rikt-linjen för förvaltning av bolagets pla-ceringstillgångar. Dessa begränsningar styrs med utgångspunkt från gällande skuldtäckningsregler.

Bolaget har inga finansiella tillgångar som är förfallna till betalning eller som är nedskrivna. Bolaget har inte någon pant, annan säkerhet eller garantier utställda av tredje part för de finansiella tillgångarna.

Motpartsrisk i avgiven återförsäkringLänsförsäkringar Halland köper all åter-försäkring genom Länsförsäkringar Sak AB. Länsförsäkringsgruppen har ett antal interna återförsäkringspooler som ger länsförsäkringsbolagen återförsäkrings-

rekommendation och räntessatsen uppgår för närvarande till 1,5 procent.

KoncentrationsriskKoncentrationsrisk är risken för förlust till följd av att placeringstillgångarna inte är väl diversifierade.

Bolagets strävan är att ha en väl diver-sifierad placeringsportfölj avseende till exempel sammansättningen av till-gångsslag, geografiska marknader och enskilda emittenter. Limitnivåer i Rikt-linjer för förvaltning av bolagets pla-ceringstillgångar säkerställer att detta uppnås. Bolaget har en stor koncentra-tionsrisk genom det stora strategiska inne-havet av aktier i Länsförsäkringar AB. För att begränsa övriga koncentrations-risker finns därför limiter som ska säker-ställa god diversifiering i resterande del av placeringsportföljen.

motpartsrisk (kreditrisk)Motpartsrisk avser risken för förlust till följd av att motparter inte fullgör sina åtaganden och att eventuella säkerhe-ter inte täcker fordran. Bolaget har valt att dela in motpartsriskerna i katego-rierna motpartsrisker inom placerings-tillgångarna och motpartsrisker utom placeringstillgångarna.

Motpartsrisker i räntebärande placeringarFör att begränsa kreditrisken i place-

FastighetsriskFastighetsrisk är risken för förlust till följd av ändrade priser på fastigheter till följd av olika omvärldsförändringar. Mark-nadsvärdet på bolagets direktägda fastig-hetsbestånd uppgår per balansdagen till254 (315) mkr. Fastigheterna är belägna i Hallands län. Antalet fastigheter upp-går till nio stycken, varav sex inrym-mer bolagets kontor i länet. Bolaget stra-tegi är att äga de fastigheter som man har verksamhet i. Övriga fastigheter är bostadsfastigheter.

RänteriskRänterisk är risken för förlust till följd av ändring i marknadsräntorna. Då majoriteten av reserverna och tillgång-arna är räntekänsliga påverkas både till-gångar och skulder av en förändring av marknadsräntorna. Per 2014-12-30 har den skuld och tillgångar som mottogs i överlåtelsen av trafikaffär och skadeliv-räntor en balanserad räntekänslighet, varför resultateffekten av marknadsrän-teändringar är liten. Bolagets innehav i

fullföljas. Förvaltningen ska eftersträva en stabil avkastning över tid, vilket inne-bär att avkastningen inte bör fluktuera i för hög grad mellan åren.

Bolagets finansutskott och styrelse erhåller regelbundet en finansrapport där det framgår hur förvaltningen gått och hur bolagets placeringstillgångar är placerade. Alla typer av avvikelser gente-mot bolagets policy och riktlinjer rappor-teras i finansrapporten.

Bolagets placeringstillgångar fördelar sig enligt följande:

AktiekursriskAktiekursrisk är bolagets enskilt största marknadsrisk. Totalt har bolaget per balansdagen en aktieexponering på 1 680 (1 468) mkr. Den svenska portföljen består främst av direktägda aktier med en sprid-ning på olika branscher medan de utländ-ska aktieplaceringarna sker via fonder. Genom att placera i flera olika geografiska regioner samt hos flera olika förvaltare minskar den totala aktiekursrisken.

noter 37 36 noter

Noter

känslighetsanalys, aktierisk (tkr) 2014 2013

10 procents förändring aktiekurser



Ovanstående visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av en nedgång i aktiemarknaden.

känslighetsanalys, fastighetsrisk (tkr) 2014 2013

1 procents förändring av direktavkastningskrav



10 procents förändring av hyresnivån



Ovanstående visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av förändringar på fastighetsmarknaden.

känslighetsanalys, nominell ränterisk (tkr) 2014 2013

1 procentenhet förändring av räntenivån uppåt

resultateffekt -16 152 -9 068

inverkan på eget kapital -12 598 -7 073

1 procentenhet förändring av räntenivån nedåt



Ovanstående tabell visar vilken effekt en förändring i räntenivån har på bolagets resultat före skatt och eget kapital.

15

10

5

0

-52010 2011 2012 2013 2014

Totalavkastning i procent 2010-2014

Diagrammet visar totalavkastningen på bolagets placeringstillgångar de senaste fem åren.

mkr 2014 2013

aktier och andelar 1 063 919

räntebärande placeringar 1 025 692

Fastigheter 254 315

Länsförsäkringar aB 617 549

2 959 2 475

känslighetsanalys, valutarisk (tkr) 2014

10 procents nedgång i usd

resultateffekt 18 785

inverkan på eget kapital 14 652

10 procents nedgång i eur

resultateffekt 4 615

inverkan på eget kapital 3 600

Ovanstående visar hur valutakursförändringar påverkar resultat och kapital.

Tkr 2014

usd 187 858

eur 46 156

hKd 37 507

inr 26 826

övriga valutor 115 422

413 769

östeuropaPacific

övriga världen

västeuropanordamerika

geografisk fördelning globala aktier

Diagrammet visar hur bolagets globala aktiefonder fördelas geografiskt.

36 %

23 %27 %

12 %

2 %

övrigtemittent med rating lägst BBB-

emittenter med rating lägst aaemittent med rating lägst a

rating räntebärande placeringar

18 %

34 %

10 %

38 %

räntebärande tillgångar fördelade på löptid (mkr) 2014 2013

Löptid < 1 år 306 319

1 år ≤ löptid < 3 år 312 210

3 år ≤ löptid < 5 år 226 121

5 år ≤ löptid < 10 år 74 40

Löptid ≥ 10 år 107 2

1 025 692

noter 39 38 noter

Noter

Löptider för respektive kategori av tillgång/skuld, mkr

2015 2016-2020 2021-2024 2025- utan löptid Totalt

Finansiella tillgångar 306 538 74 107 1 641 2 666

Finansiella skulder 0 0 0 0 0 0

Försäkringstekniska avsättningar f e r 418 253 105 184 253 1 213

skydd. Varje återförsäkringspool köper externt återförsäkringsskydd för att täcka stora skador. Återförsäkringsrisk är risken att betalning inte erhålls från åter-försäkringsgivare i enlighet med återför-säkringsavtal. För att begränsa denna risk har länsförsäkringsgruppen ett särskilt regelverk för vilka externa återförsäk-ringsgivare som får användas. Minimi-kravet är att återförsäkringsgivaren ska ha minst A-rating enligt Standard & Poor s när det gäller affär med lång avvecklings-tid och minst BBB-rating på övrig affär. I detta avseende är affär med lång avveck-lingstid affär som beräknas ha en längre avvecklingstid än fem år. Dessutom efter-strävas en spridning på ett flertal olika återförsäkrare. Bolaget har på balansda-gen en återförsäkringsfordran på 305 mkr avseende återförsäkrares andel av oregle-rade skador.

operativa riskerMed operativa avses förluster till följd av icke ändåmålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felak-tiga system eller externa händelser. Målet

för Länsförsäkringar Hallands arbete med operativa risker är att säkerställa att de operativa riskerna inte ska begränsa möjligheterna att nå uppsatta verksam-hetsmål. En viktig del av bolagets risk-hantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksam-heten ska bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för avdelningarnas ris-kanalyser, aktiviteter har sedan planerats in i respektive avdelnings affärsplan för att åtgärda/minska riskerna som identi-fierats i riskanalysen. I bolagets processer finns ett flertal betydande operativa ris-ker, till exempel fel i samband med ska-deutbetalning, införsäkring av större ris-ker eller kreditgivning. För att minimera dessa typer av risker finns riktlinjer och instruktioner som beskriver hur arbetet ska utföras. Bolaget har även infört kon-troller med syfte att säkerställa att proces-sernas genomfört på ett korrekt sätt.

Incidentrapportering är en annan vik-tig del av riskarbetet. De incidenter som inträffar loggas och hanteras i ett särskilt system för att möjliggöra analys och före-byggande åtgärder. En central del i pro-cessutvecklingen är att arbeta med stän-diga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara.

Riskkontroll, compliance och intern-revision har, som tidigare beskrivits, bland annat till uppgift att på olika sätt stödja verksamheten i att identifiera och hantera samt granska bolagets operativa risker.

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för förlust till följd av att egna åtaganden inte kan full-

följas på grund av brist på likvida medel. För Länsförsäkringar Halland är likvidi-tet normalt inget problem eftersom pre-mierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. För att säkerställa bolagets likviditet upprät-tas en årlig likviditetsprognos som stän-digt uppdateras och bevakas. Genom detta arbetssätt kan likviditeten hela tiden hål-las på en rimlig nivå och beredskapen blir hög. För oförutsedda händelser har bola-get placeringstillgångar som kan göras likvida med kort varsel. Under en normal månad har bolaget utbetalningar avseende bland annat driftskostnader, skadekostna-der och återförsäkringspremier på totalt 55 - 60 mkr. Inbetalningar i form av bland annat premier, ersättningar från återför-säkrare och provisionsersättningar från Länsförsäkringar Bank och Länsförsäk-ringar Liv uppgår till totalt 60- 65 mkr.

Finansiella tillgångar och skulder samt försäkringstekniska avsättningars löptidsfördelning visas nedan

affärsriskAvser risk för förluster till följd av effek-ter av strategiska beslut, en sämre intjä-ning eller rykten. Affärsrisker är därmed en följd av dels interna händelser men även externa händelser som konsument- eller konkurrentbeteende. Bolagets arbe-tar därför kontinuerligt med bevakning av interna och externa händelser som kan innebära risker eller möjligheter. Inom ramen för arbetet med bolagets långsiktiga strategiska plan och mer kortsiktiga affärs-plan identifieras affärsrisker som sedan löpande hanteras i företagsledning och sty-relse. Skeende som inte kan förutses leder

ej ratadeBBB-

aaa

rating återförsäkringsfordringar

45 %

39 %

3 %

13 %

till ytterligare behandling på lednings- och styrelsenivå, när behov av det uppkommer.

övriga riskerFörutom skadeförsäkringsverksamheten säljer bolaget livförsäkringar och bank-produkter till kunderna för Länsför-säkringar Fondliv respektive Länsför-säkringar Banks räkning. För dessa förmedlade affärer ersätts bolaget med provisioner. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Fondliv är till viss del förenad med ett annullations-ansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldigt om en kund slu-tar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad dels för att annulla-tionsansvaret bara är treårigt och dels för att denna återbetalning enbart uppgår till cirka 1 Mkr per år. Bolaget gör årligen en prövning av reserveringsbehovet utifrån de tre senaste årens annullationskostnader per säljare.

I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bola-get ska ha för den förmedlade bankaffä-ren. I detta avtal framgår även att Länsför-säkringar Halland ska stå för 80 procent av de kreditförluster, som eventuellt upp-kommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Vid samma tillfälle som en befarad förlust identifie-ras avräknas 80 procent av förlusten från bolagets ersättning, i normala fall redan upparbetade ersättningar men ännu ej utbetalda. Om förlusterna i extremfall inte täcks av upparbetade ersättningar kom-mer återstående förlustbelopp att avräk-nas mot eventuella framtida ersättningar. Bolaget behöver dock aldrig, inte ens om förlusterna i undantagsfallet skulle bli extremt stora, göra några återbetalningar till Länsförsäkringar Bank. Under 2014 hade bolaget kostnader på 34,9 (20,2) mkr för konstaterade kreditförluster.

PremIeINkomsT, Tkr koncernen moderbolaget

2014 2013 2014 2013

direkt försäkring i sverige 603 220 574 861 603 220 574 861

mottagen återförsäkring 141 811 39 798 141 811 39 798

summa premieinkomst 745 031 614 659 745 031 614 659

3


2014 2013 2014 2013

överförd kapitalavkastning 22 652 27 237 22 652 27 237

räntesats trafik- och olycksfallsaffär, procent 2,45 3,32 2,45 3,32

räntesats övrig affär, procent 2,30 2,62 2,30 2,62

Principerna för beräkning av kalkylräntesats redovisas under not 1.

kaPITaLaVkasTNINg öVerFörd FrÅN kaPITaLFörVaLTNINgeN, Tkr4

uTBeTaLda FörsäkrINgsersäTTNINgar, Tkr


2014 2013 2014 2013

direkt försäkring i sverige -463 515 -377 973 -463 515 -377 973

mottagen återförsäkring -38 800 -18 517 -38 800 -18 517

driftskostnader för skadereglering -37 543 -33 569 -37 543 -33 569

utbetalda försäkringsersättningar, brutto -539 858 -430 059 -539 858 -430 059

Återförsäkrares andel av utbetalda försäkringsersättningar 124 695 18 531 124 695 18 531

utbetalda försäkringsersättningar netto -415 163 -411 528 -415 163 -411 528

5

drIFTskosTNader, Tkr


Funktionsindelade driftskostnader 2014 2013 2014 2013

anskaffningskostnader 65 018 58 346 65 018 58 346

Förändring av förutbetalda anskaffningskostnader -500 -2 000 -500 -2 000

administrationskostnader 47 646 39 903 42 139 38 063

Provisioner i avgiven återförsäkring 454 450 454 450

driftskostnader netto 112 618 96 699 107 111 94 859

kostnadsslagsindelade driftskostnader

Provisioner mottagen återförsäkring 1 108 1 123 1 108 1 123

Personalkostnader 135 229 129 789 135 229 129 789

Lokal- och kontorsomkostnader 8 471 10 530 8 471 10 530

ombudsersättningar 20 949 23 493 20 949 23 493

avskrivningar 7 864 4 391 2 357 2 551

övriga driftskostnader 68 529 64 617 68 529 64 617

Provision för all förmedlad affär -48 016 -52 224 -48 016 -52 224

Totala driftskostnader 194 134 181 719 188 627 179 879

avgår:

driftskostnader kapitalförvaltning -5 980 -6 435 -5 980 -6 435

skaderegleringskostnader -37 543 -33 569 -37 543 -33 569

övriga intäkter 75 078 67 999 75 078 67 999

övriga kostnader -113 071 -113 015 -113 071 -113 015

driftskostnader netto 112 618 96 699 107 111 94 859

6

Noter


orealiserade vinster på placeringstillgångar 2014 2013 2014 2013

Fastigheter 0 0 0 0

aktier och andelar 206 419 82 622 206 419 82 970

obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 15 633 0 15 633

summa orealiserade vinster på placeringstillgångar 206 419 98 255 206 419 98 603

öVrIga TekNIska kosTNader, Tkr7

trafikförsäkringsföreningen (tFF) är ett samarbetsorgan för de försäkringsbolag som har rätt att meddela trafikförsäkring i sverige. tFFs huvuduppgift är att reglera trafikskador som orsakats av okända, oförsäkrade och utländska fordon. intäkterna utgörs främst av betalda trafikförsäkringsavgifter. driftskostnaderna och skadekostnaderna överstiger regelmässigt intäkterna och det uppkommer årligen ett nettounderskott i tFFs verksamhet. av reglerna i trafikskadelagen följer att medlemsbolagen har ett solidariskt ansvar att finansiera detta nettounderskott. nettounderskottet redovisas i enlighet med Finansinspektionens uttalade uppfattning och en branschgemensam rekommendation.


kostnader i kapitalförvaltningen 2014 2013 2014 2013

driftskostnader fastigheter 21 131 19 973 21 123 19 965

Kapitalförvaltningskostnader 8 150 8 125 8 150 8 125

realisationsförluster

aktier och andelar 0 0 0 0

obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 0 0 0

fastigheter 3 823 0 3 823 0

summa kostnader i kapitalförvaltningen 33 104 28 098 33 096 28 090

kaPITaLFörVaLTNINgeNs INTäkTer oCH kosTNader, Tkr


Intäkter i kapitalförvaltningen 2014 2013 2014 2013

hyresintäkter fastigheter 22 663 26 464 22 663 26 464

erhållna utdelningar 9 534 7 899 9 534 8 450

ränteintäkter räntebärande värdepapper 4 183 4 960 4 183 4 960

valutakursvinster 0 0 0 0

realisationsvinster


obligationer och andra räntebärande värdepapper 19 641 7 371 19 641 7 371

förvaltningsfastigheter/byggnader och mark 0 24 294 0 5 623

summa intäkter i kapitalförvaltningen 127 610 116 832 127 610 117 383


orealiserade förluster på placeringstillgångar 2014 2013 2014 2013

Fastigheter 42 378 1 564 42 378 1 775


obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 452 0 2 452 0

summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 48 070 2 935 48 070 3 146

8

noter 41 40 noter

temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade respektive skattemässiga värden är olika. uppskjutna skattefordringar och skatteskulder hänför sig till följande poster.

uppskjuten skattefodran uppskjuten skatteskuld

koncernen 2014 2013 2014 2013

orealiserat resultat placeringstillgångar 0 0 152 348 126 835

skattemässiga avskrivningar byggnader 0 0 9 781 9 752

temporära pensioner 2 718 3 345 0 0

underskottsavdrag 0 669 0 0

immateriella tillgångar 0 0 405 810

uppskjuten skatt på obeskattade reserver 0 0 129 997 120 097

uppskjuten skatteskuld/fordran 2 718 4 014 292 531 257 494

uPPskjuTeN skaTTeskuLd oCH uPPskjuTeN skaTTeFordraN, Tkr13

moderbolaget 2014 2013 2014 2013

orealiserat resultat placeringstillgångar 0 0 152 348 126 835

skattemässiga avskrivningar byggnader 0 0 9 781 9 752

temporära pensioner 2 718 3 345 0 0

underskottsavdrag 0 669 0 0

uppskjuten skatteskuld/fordran 2 718 4 014 162 129 136 587

Förändringen mellan åren har redovisats som uppskjuten skattekostnad.


2014 2013 2014 2013

intäkter förmedlad livaffär 22 683 25 963 22 683 25 963

intäkter förmedlad bankaffär 50 200 38 436 50 200 38 436

intäkter förmedlad agriaaffär 1 732 3 210 1 732 3 210

intäkter Länsförsäkringar Fastighetsförmedling 463 390 463 390

summa övriga intäkter 75 078 67 999 75 078 67 999

noter 43 42 noter

Noter

öVrIga INTäkTer, Tkr9


2014 2013 2014 2013

Kostnader förmedlad livaffär 24 718 26 251 24 718 26 251

Kostnader förmedlad bankaffär 83 938 80 624 83 938 80 624

Kostnader förmedlad agriaaffär 1 543 2 736 1 543 2 736

Kostnader Länsförsäkringar Fastighetsförmedling 42 524 42 524

Kostnader samhällsengagemang 2 830 2 880 2 830 2 880

summa övriga kostnader 113 071 113 015 113 071 113 015

öVrIga kosTNader, Tkr10

säkerhetsreserv 2014 2013

ingående balans, 1 januari 497 000 497 000

Årets förändring 45 000 0

utgående balans, 31 december 542 000 497 000

utjämningsfond

ingående balans, 1 januari 48 900 48 900

Årets förändring 0 0

utgående balans, 31 december 48 900 48 900

summa obeskattade reserver 590 900 545 900

BoksLuTsdIsPosITIoNer oCH oBeskaTTade reserVer, Tkr11

Årets nettovinst eller nettoförlust per kategori av finansiella instrument

koncernen moderbolagetFinansiella tillgångar identifierade som poster värderade till verkligt värde över resultaträkning 2014 2013 2014 2013


obligationer och andra räntebärande papper 17 189 23 004 17 189 23 004

summa 291 957 150 099 291 957 169 118

Bolaget har inga finansiella skulder.

skaTT PÅ ÅreTs resuLTaT, Tkr12


aktuell skatt 2014 2013 2014 2013

Årets skatt -148 0 -148 0

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 0 0 0

summa aktuell skatt -148 0 -148 0

uppskjuten skatt

uppskjuten skatt på orealiserade vinster -25 513 -18 303 -25 513 -18 303

uppskjuten skatt skattemässiga avskrivningar -29 -501 -29 -501

uppskjuten skatt avseende pensionskostnader -628 -483 -628 -483

uppskjuten skatt underskottsavdrag -669 -4 066 -669 -4 066

uppskjuten skatt övriga temporära skillander 1 212 405 0 0

uppskjuten skatt övrigt - 9 900 0 0 0

summa uppskjuten skatt -35 527 -22 948 -26 839 -23 353

Totalt redovisad effektiv skattekostnad - 35 675 -22 948 -26 987 -23 353

avstämning årets skatt

redovisat resultat före skatt 251 940 128 199 212 089 130 927

skatt enligt gällande skattesats 22 procent -55 427 -28 204 -46 660 -28 803

skatteeffekt av

ej avdragsgilla kostnader -7 458 -1 068 -7 458 -1 068

ej skattepliktiga intäkter 27 980 7 825 27 980 7 825

skatt hänförlig till tidigare år 0 -567 0 -567

schablonintäkt investeringsfonder -849 -740 -849 -740

övrigt 79 -194 0 0

Totalt effektiv skattekostnad -35 675 -22 948 -26 987 -23 353

gällande skattesats i procent 22,0 22,0 22,0 22,0

effektiv skattesats i procent 14,2 17,9 12,7 17,8

forts. Not 8 kaPITaLFörVaLTNINgeNs INTäkTer oCH kosTNader, Tkr

kontors- och affärsfastigheter Flerbostadshus

2014 2013 2014 2013

Ingående verkligt värde 157 000 154 000 158 221 167 021

ingående anskaffningsvärde 170 019 170 019 81 342 85 367

Tillkommande

anskaffningskostnad köpta fastigheter 0 0 0 0

avgående sålda fastigheter

anskaffningsvärde 0 0 -18 922 -4 025

verkligt värde 0 0 -68 800 -23 600

orealiserade värdeförändringar 2 500 3 000 5 000 14 800

utgående verkligt värde 159 500 157 000 94 421 158 221

utgående anskaffningsvärde 170 019 170 019 62 420 81 342

moderBoLageT

rörelsefastigheter Förvaltningsfastigheter

2014 2013 2014 2013

Ingående verkligt värde 0 0 315 221 335 021

ingående anskaffningsvärde 0 0 251 361 269 597

Tillkommande

anskaffningskostnad köpta fastigheter 0 0 0 0

aktiverade förbättringar 0 0 0 0

omklassificering

anskaffningskostnad 170 020 0 -170 020 0

verkligt värde 157 000 0 -157 000 0

avgående sålda fastigheter

anskaffningsvärde 0 0 -18 922 -18 236

verkligt värde 0 0 -68 800 -37 600

ackumulerade avskrivningar -3 667 0 0 0

värdeförändringar förvaltningsfastigheter 0 0 5 000 17 800

omvärderingar rörelsefastigheter 6 167 0 0 0

utgående verkligt värde 159 500 0 94 421 315 221

utgående anskaffningsvärde 170 020 0 62 419 251 361

Förvaltnings- och rörelsefastighets påverkan på periodens resultat

hyresintäkter 12 322 0 7 527 26 464

driftskostnader -7 571 0 -3 418 -19 973

övrig information om fastigheter

- antal 6 0 3 10

- areal kvm 10 899 6 860 24 803

- verkligt värde, tkr 159 500 0 94 421 315 221

- verkligt värde per kvm i kronor 14 634 0 13 764 12 709

- direktavkastningskrav vid värdering 4,5 0 4,5-6,5 4,5-6,5

noter 45 44 noter

Noter


2014 2013 2014 2013

ingående anskaffningsvärde 22 063 22 063 0 0

Årets inköp 0 0 0 0

utgående anskaffningsvärde 22 063 22 063 0 0

ingående ackumulerade avskrivningar -18 379 -16 540 0 0

Årets avskrivningar -1 839 -1 839 0 0

utgående ackumulerade avskrivningar -20 218 -18 379 0 0

Bokfört restvärde 1 845 3 684 0 0

immateriella tillgångar avser balanserade utvecklingskostnader för inom länsförsäkringsgruppen gemensamt finansierad egenutveckling av nytt motorförsäkringssystem. avskrivningstiden är fem år, 20 procent per år.Årets avskrivningar ingår i raden driftskostnader f e r i resultaträkningen.

ImmaTerIeLLa TILLgÅNgar, Tkr14

FörVaLTNINgs- oCH röreLseFasTIgHeTer, Tkr15koNCerNeN

samtliga fastigheter förutom personalstuga ligger inom Länsförsäkringar hallands verksamhetsområde.under 2014 har förvaltningsfastigheten hörnan 2 i halmstad sålts till ett helägt dotterbolag.i den egna verksamheten utnyttjas cirka 5 370 kvm av bolagets fastigheter vilket motsvarar cirka 30 procent av totala fastighetsbeståndet.värderingsmetod framgår av not 1. Fastigheterna kategoriseras som nivå 3 tillgångar

ByggNader oCH mark, Tkr16

17 akTIer I doTTerFöreTag, Tkr

moderbolaget 2014 2013

Ingående ackumulerade anskaffningsvärde 48 202 51 047

Kapitaltillskott 0 0

inköp 50 100

Försäljningar -100 -2 945

utgående ackumulerade anskaffningsvärde 48 152 48 202

Ingående ackumulerade uppskrivningar 46 324 46 324

Årets uppskrivningar 0 0

utgående ackumulerade uppskrivningar 46 324 46 324

Ingående ackumulerade nedskrivningar 0 -9 237

under året återförda nedskrivningar 0 9 237

Årets nedskrivningar 0 0

utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0

Ingående orealiserade värdeförändringar 92 105 76 828

ändrade redovisningsprinciper 0 0

Årets värdeförändringar 73 684 15 277

utgående orealiserade värdeförändringar 165 789 92 105

Bokfört värde 260 265 186 631

specifikation av moderbolagets direkta innehav av aktier i dotterföretag

Länsförsäkringar Halland Förvaltningsaktiebolag

organisationsnummer 556596-0837

Företagets säte halmstad

ägarandel, procent 100

antal andelar 100

Bokfört värde 212 662

Länsförsäkringar Halland Holding aB




antal andelar 500


noter 47 46 noter

Noter

2014 2013

moderbolaget Verkligt värde anskaffningsvärde Verkligt värde anskaffningsvärde

noterade svenska aktier 168 929 93 253 158 075 92 888

noterade svenska andelar 183 161 133 607 137 674 114 730

noterade utländska aktier 12 360 4 908 7 960 4 908

noterade utländska andelar 373 975 260 105 333 849 278 643

onoterade svenska aktier och andelar 635 528 214 017 627 794 354 122

onoterade utländska aktier och andelar 36 293 61 916 11 973 11 917

summa aktier och andelar i moderbolaget 1 410 246 767 806 1 277 325 857 208

koncernen

onoterade aktier och andelar 260 128 94 477 186 394 94 527

summa aktier och andelar i koncernen 1 670 374 862 283 1 463 719 951 735

akTIer oCH aNdeLar, Tkr19

aktiernas redovisade värde, koncernen 2014 2013

redovisat värde vid årets ingång 11 916 13 479

Förvärv av intresseföretag 0 0

andel i intresseföretagets resultat efter skatt 366 384

andra förändringar i intresseföretagets egna kapital -3 240 -1 947

aktiernas redovisade värde vid årets utgång 9 042 11 916

aktiernas redovisade värde, moderbolaget 2014 2013

ackumulerade anskaffningsvärde

vid årets början 13 451 13 451

inköp 0 0

Försäljning 0 0

utgående anskaffningsvärde 13 451 13 451

ackumulerade nedskrivningar

vid årets början -1 371 0

Försäljning 0 0

Årets nedskrivning -3 240 -1 371

utgående nedskrivning -4 611 -1 371

Bokfört anskaffningsvärde 8 840 12 080

Finansiell information i sammandrag avseende intresseföretag 2014 2013

intäkter 3 608 3 901

resultat efter skatt 366 384

tillgångar 2 046 2 207

skulder 708 1 235

eget kapital 1 338 972

aktierna är onoterade, intressebolaget har bokslutsdag 30 juni, vilket innebär att redovisade siffror är beräknade med hjälp av företagets delårsrapport (ej reviderat) för att få fram helårssiffror för 2014 respektive 2013. resultatandel för intresseföretag ingår i koncernens resultat för kapitalförvaltning.

akTIer I INTresseFöreTag18

Försäkringsmäklarna Väst Tommy andersson aB




antal andelar 480


oBLIgaTIoNer oCH aNdra räNTeBäraNde VärdePaPPer, Tkr20

2014 2013

moderbolaget Verkligt värde anskaffningsvärde Verkligt värde anskaffningsvärde

andelar i räntebärande fonder 657 961 612 195 501 648 462 610

svenska staten 151 442 152 318 0 0

övriga svenska emittenter 53 814 51 832 126 029 122 088

övriga utländska emittenter 31 251 28 771 30 702 28 771

summa obligationer och andra räntebärande värdepapper i moderbolaget 894 468 845 116 658 379 613 469

varav noterade värdepapper 872 293 823 372 615 418 591 726

Positiv skillnad till följd av att verkligt värde överstiger nominella värden 63 975 2 975

negativ skillnad till följd av att verkligt värde överstiger nominella värden 0 -210

denna not är lika för koncernen och moderbolaget.

noter 49 48 noter

Noter

kaTegorIer aV FINaNsIeLLa TILLgÅNgar oCH skuLder oCH deras VerkLIga VärdeN, Tkr21

koncernen 2014

Finasiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningLånefodringar

summa redovisat värde

Verkligt värde anskaffningsvärde

Tillgångar som bestämts tillhöra

kategorin

Innehav för handelsändamål

Finansiella tillgångar

aktier och andelar 1 670 374 - - 1 670 374 1 670 374 862 283

obligationer och andra räntebärande värdepapper 894 468 - - 894 468 894 468 845 116

upplupna ränteintäkter 491 - - 491 491 491

depåer hos företag som avgivit återförsäkring

- - 407 407 407 407

summa tillgångar 2 565 333 0 407 2 565 740 2 565 740 1 708 297

koncernen 2013




upplupna ränteintäkter 0 - 0 0 0 0


- - 4 759 4 759 4 759

summa tillgångar 1 935 704 0 4 759 1 935 704 2 126 857 1 569 963

moderbolaget 2014

Finasiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningLånefodringar

summa redovisat värde

Verkligt värde anskaffningsvärde

Tillgångar som bestämts tillhöra

kategorin

Innehav för handelsändamål




upplupna ränteintäkter 491 - - 491 491 491


- - 407 407 407 407

summa tillgångar 2 305 206 0 407 2 305 613 2 305 613 1 613 820

moderbolaget 2013




upplupna ränteintäkter 0 - 0 0 0 0


- - 4 759 4 759 4 759 4 759

summa tillgångar 1 935 704 0 4 759 1 940 463 1 940 463 1 475 436

det finns inga finansiella skulder i koncernen eller moderbolaget.

i nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. uppdelningen av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer:nivå 1; enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentnivå 2; utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas nivå 1nivå 3; utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

koncernen 2014 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 summa


aktier och andelar 738 426 876 778 55 170 1 670 374

obligationer och andra räntebärande värdepapper 853 350 41 118 - 894 468

upplupna ränteintäkter 491 - - 491

summa tillgångar 1 592 267 917 896 55 170 2 565 333

koncernen 2013



obligationer och andra räntebärande värdepapper 618 379 40 000 0 658 379

upplupna ränteintäkter - - - 0


moderbolaget 2014 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 summa




upplupna ränteintäkter 491 - - 491


moderbolaget 2013




upplupna ränteintäkter - - - 0


2014 2013

specifikation av nivå 3 aktier och andelar Totalt aktier och andelar Totalt

ingående balans 89 863 89 863 80 903 80 903

redovisade vinster och förluster i årets resultat -29 764 -29 764 8 969 8 969

anskaffningsvärde förvärv 0 0 0 0

Försäljningslikvid vid försäljning -4 929 -4 929 -9 -9

utgående balans 55 170 55 170 89 863 89 863


forts. not 21 kaTegorIer aV FINaNsIeLLa TILLgÅNgar oCH skuLder oCH deras VerkLIga VärdeN, Tkr

FordrINgar aVseeNde dIrekT FörsäkrINg, Tkr22

2014 2013

Brutto Återförsäkrarens andel Netto Brutto Återförsäkrarens andel Netto

inträffade och rapporterade skador -588 545 304 152 -284 393 -582 548 321 826 -260 722

inträffade men ej rapporterade skador (iBnr) -475 601 126 293 -349 308 -451 056 122 658 -328 398

avsättning för skaderegleringskostnad -36 530 0 -36 530 -35 093 0 -35 093

Ingående balans -1 100 676 430 445 -670 231 -1 068 697 444 484 -624 213

Förväntad kostnad för skador som inträffat under den innevarande perioden -557 848 52 381 -505 467 -327 345 -103 845 -431 190

utbetalt/överfört till försäkringsskulder eller andra kortfristiga skulder 539 857 -124 695 415 162 430 059 -18 531

411 528

Förändring av förväntad kostnad som inträffat under tidigare år (avvecklingsresultat) 92 138 -52 977 39 161 -134 693 108 337 -26 356

Effekt av beståndsöverlåtelse

verkligt värde beståndsöverlåtelse trafik -51 693 0 -51 693 0 0 0

skadelivränterörelse -175 513 0 -175 513 0 0 0

utgående balans -1 253 735 305 154 -948 581 -1 100 676 430 445 -670 231

Utgående balans består av

inträffade och rapporterade skador -453 431 144 035 -309 396 588 545 -304 152 284 393

inträffade men ej rapporterade skador (iBnr) -586 628 161 119 -425 509 475 601 -126 293 349 308

skadelivräntor -175 513 0 -175 513 0 0 0

avsättning för skaderegleringskostnad -38 163 0 -38 163 36 530 0 36 530

utgående balans -1 253 735 305 154 -948 581 1 100 676 -430 445 670 231


För trafikaffären tillämpas diskontering med en ränta på 1,5 (1,75) procent. avsättningen före diskontering av trafikskadereservernai direktförsäkring uppgår till 368 383 (294 764) tkr. motsvarande belopp efter diskontering är 324 338 (253 338) tkr.

noter 51 50 noter

Noter

LIkVIda medeL/kassa oCH BaNk, Tkr

maTerIeLLa TILLgÅNgar, Tkr

FöruTBeTaLda aNskaFFNINgskosTNader, Tkr

24

23

25


2014 2013 2014 2013

Fordringar hos försäkringsföretag 21 315 18 210 21 315 18 210

Fordringar hos försäkringstagare 145 962 137 187 145 962 137 187

summa fordringar avseende direkt försäkring 167 277 155 397 167 277 155 397


2014 2013 2014 2013

Likvida medel/kassa och bank 130 979 26 940 130 834 26 702


Inventarier 2014 2013 2014 2013

ingående anskaffningsvärde 47 005 45 526 47 005 45 526

Årets inköp 1 099 2 060 1 099 2 060

Årets försäljningar till anskaffningsvärde -696 -581 -696 -581

utgående anskaffningsvärde 47 408 47 005 47 408 47 005

ingående ackumulerade avskrivningar -37 319 -35 350 -37 319 -35 350

Årets avskrivningar -2 357 -2 550 -2 357 -2 550

Försäljningar och utrangeringar 692 581 692 581

utgående ackumulerade avskrivningar -38 984 -37 319 -38 984 -37 319

Bokfört planenligt restvärde 8 424 9 686 8 424 9 686

Planenliga avskrivningar har gjorts på inventarier efter dess nyttjandetid varierande från tre till tio år.


2014 2013 2014 2013

ingående avsättning för förutbetalda anskaffningskostnader 9 000 7 000 9 000 7 000

Årets avskrivning -9 000 -7 000 -9 000 -7 000

Årets avsättning 8 500 9 000 8 500 9 000

utgående avsättning för förutbetalda anskaffningskostnader 8 500 9 000 8 500 9 000

samtliga anskaffningskostnader skrivs av på ett år.

aVsäTTNINg För ej INTjäNade PremIer oCH kVardröjaNde rIsker, Tkr

aVsäTTNINg För oregLerade skador, Tkr

26

27

2014 2013

Brutto Återförsäkrarens andel Netto Brutto Återförsäkrarens andel Netto

avsättning för ej intjänade premier

ingående balans -255 770 0 -255 770 -239 871 0 -239 871

Premieinkomst -745 032 106 040 -638 992 -614 660 57 739 -556 921

intjänad premie under perioden 736 676 -106 040 630 636 598 761 -57 739 541 022

utgående balans -264 126 0 -264 126 -255 770 0 -255 770

avsättning för kvardröjande risker

ingående balans 0 0 0 2 000 0 2 000

tidigare års avsättningar som tagits till resultatet 0 0 0 -2 000 0 -2 000

nya avsättningar under perioden -1 000 0 -1 000 0 0 0

utgående balans -1 000 0 -1 000 0 0 0

summa avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker -265 126 0 -265 126 -255 770 0 -255 770


ytterligare information om det egna kapitalet finns i rapport över förändring i eget kapital.

noter 53 52 noter

Noter

öVrIga uPPLuPNa kosTNader oCH FöruTBeTaLda INTäkTer, Tkr

egeT kaPITaL

FörVäNTade ÅTerVINNINgsTIdPuNkTer För TILLgÅNgar oCH skuLder, Tkr

29

30

31


2014 2013 2014 2013

Förskottspremier 67 129 60 569 67 129 60 569

semesterlöneskuld 6 481 6 426 6 481 6 426

upplupna löner 1 485 1 825 1 485 1 825

sociala avgifter 2 417 2 478 2 417 2 478

övrigt 17 715 24 227 17 715 24 227

summa övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 95 227 95 525 95 227 95 525

koncernen

Tillgångar Högst 1 år mer än 1 år Totalt

andra immateriella tillgångar 1 843 1 843

rörelsefastigheter 159 500 159 500

Förvaltningsfastigheter 94 421 94 421

aktier i intressebolag 9 042 9 042

aktier och andelar 1 670 374 1 670 374

obligationer och andra räntebärande papper 176 075 718 393 894 468

depåer hos företag som avgivit återförsäkring 407 407

avsättning för oreglerade skador 103 753 201 402 305 155

Fordringar avseende direkt försäkring 167 277 167 277



materiella tillgångar 8 424 8 424

aktuell skattefordran 4 770 4770


Likvida medel 130 979 130 979

upplupna ränteintäkter 491 491

Förutbetalda anskaffningskostnader 8 500 8 500


summa tillgångar 2 316 622 1 196 150 3 512 772

moderbolaget

Tillgångar Högst 1 år mer än 1 år Totalt

Byggnader och mark 253 921 253 921

aktier i dotterbolag 260 266 260 266

aktier i intressebolag 8 840 8 840

aktier och andelar 1 410 247 1 410 247

obligationer och andra räntebärande papper 176 075 718 393 894 468

depåer hos företag som avgivit återförsäkring 407 407

avsättning för oreglerade skador 103 753 201 402 305 155

Fordringar avseende direkt försäkring 167 277 167 277


Fordringar koncernföretag 8 8


materiella tillgångar 8 424 8 424


uppskjuten skattefordran 2 718 2 718

Likvida medel 130 834 130 834

upplupna ränteintäkter 491 491

Förutbetalda anskaffningskostnader 8 500 8 500


summa tillgångar 2 059 076 1 451 653 3 510 729

koncernen

skulder Högst 1 år mer än 1 år Totalt




aktuell skatteskuld 0 0

uppskjuten skatteskuld 292 531 292 531

skulder avseende direktförsäkring 5 868 5 868

övriga skulder 55 099 55 099

övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 95 227 95 227

summa skulder 848 465 1 131 474 1 979 939

moderbolaget

skulder Högst 1 år mer än 1 år Totalt




uppskjuten skatteskuld 162 129 162 129

skulder avseende direktförsäkring 5 868 5 868

övriga skulder 55 086 55 086

övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 95 227 95 227

summa skulder 848 452 1 001 072 1 849 524

forts. not 31 FörVäNTade ÅTerVINNINgsTIdPuNkTer För TILLgÅNgar oCH skuLder, Tkr


2014 2013 2014 2013

trafikpremieskatt 18 121 17 751 18 121 17 751

Leverantörsskulder 14 688 9 460 14 688 9 460

Befarad utebliven bankersättning 0 42 782 0 42 782

övrigt 22 290 7 291 22 277 7 291

summa övriga skulder 55 099 77 284 55 086 77 284

öVrIga skuLder, Tkr28


2014 2013 2014 2013

För försäkringstekniska avsättningar (f e r) registerförda tillgångar 1 646 550 1 113 716 1 646 550 1 113 716

Bolagets registerförda tillgångar enligt 7 kapitlet 11§ försäkringsrörelselagen uppgår till 1 646 mkr. i händelse av obestånd har försäkringstagarna förmånsrätt i de registerförda tillgångarna. under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångar in och ut ur registret så länge som samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen.

PeNsIoNer, Tkr

PersoNaL oCH LöNer

NärsTÅeNde, Tkr

noter 55

Noter

34

35

Bolaget har fr o m 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och avgiftsbestämd plan för alla födda 1972 eller senare. avsättning görs ej i balansräkning då pensionerna tryggas genom försäkring hos FPK med löpande betalning. utöver ovanstående gör bolaget avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler för de anställda som omfattas av den så kallade “62-årsregeln”, vilken innebär att alla anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder.


2014 2013 2014 2013

ingående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 15 206 17 400 15 206 17 400

Årets upplösning/avsättning -529 360 -529 360

gjorda utbetalningar -2 324 -2 554 -2 324 -2 554

utgående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 12 353 15 206 12 353 15 206

36

de två dotterbolagen har inga anställda, vilket gör att moderbolaget och koncernens antal anställda är lika.

män kvinnor Totalt Totaltmedelantalet anställda 2014 2014 2014 2013

verkställande direktör 1 0 1 1

övriga tjänstemän 60 88 148 148

Totalt 61 88 149 149

omräkning har skett till heltidsanställda.

män kvinnor Totalt Totaltkönsfördelning ledande befattningshavare 2014 2014 2014 2013

styrelseledamöter 6 5 11 11

övriga ledande befattningshavare 4 4 8 8

Totalt 10 9 19 19

med övriga ledande befattningshavare avses de sju personer som tillsammans med verkställande direktören utgör företagsledningen. verkställande direktören ingår både i bolagets styrelse och företagsledning.

Lön och andra ersättningar samt sociala kostnader, tkr

de två dotterbolagen har inga anställda, vilket gör att moderbolaget och koncernens löner och ersättningar är lika.

styrelse, fullmäktige och verkställande direktör 2014 2013

Löner och ersättningar 3 593 3 507

sociala avgifter 1 832 1 789

varav pensionsavgifter 653 657

Tjänstemän 2014 2013

Löner och ersättningar 64 799 63 505

sociala avgifter 33 047 32 388

varav pensionsavgifter 14 058 15 062

redovisade pensionsavgifter inkluderar inte avsatta pensioner utöver tryggandelagens regler.

Ersättning till anställda ersättningar till anställda framgår av not 1.

Närståenderelationermoderbolaget har en närstående relation med sina dotterbolag, se not 17.

sammanställning över närstående transaktioner 2014 2013

dotterbolag

Försäljning av varor och tjänster till närstående 0 0

inköp av varor och tjänster från närstående 0 0

övrigt (till exempel räntor och utdelningar) 0 0

Fordringar på närstående per 31 december 8 8

skulder till närstående per 31 december 0 0

transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

under 2014 har bolaget haft transaktioner med Länsförsäkringar aB och dess koncernbolag. dels utgörs dessa transaktioner av kostnader för gemensam service och gemensam utveckling och dels av provisionsersättningar avseende försäljning och kundvård för den av Länsförsäkringar halland förmedlade affären, vilket framgår av not 9. utöver detta har även transaktioner skett vilka syftar till att reglera den interna och externa återförsäkringsaffären.

32

eVeNTuaLFörPLIkTeLser/aNsVarsFörBINdeLser, Tkr

sTäLLda PaNTer, Tkr

33


2014 2013 2014 2013

övriga eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser - 34 928 - 34 928

se not 1.

54 noter

56 noter

arVode oCH kosTNadsersäTTNINgar TILL reVIsorer, Tkr

Noter


kPmg 2014 2013 2014 2013

revisionsuppdrag 288 288 288 288

revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 222 207 222 207

skatterådgivning 18 47 18 47

Lekmannarevisorer

revisionsuppdrag 55 51 55 51

med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. allt annat är andra uppdrag.

Halmstad den 25 februari 2015

Karin Starrin ordförande

Maria Lundgren

Johan Sedelius Hörberg

Peter Ginstfeldtpersonalrepresentant

AnnaKarin Hamilton

Jan-Olof Arnäs

Christian Billeverkställande direktör

Mikael Elströmvice ordförande

Mats Rydholm

Karin Åkesson

Linda Petterssonpersonalrepresentant

Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisninghar avlämnats den 25 februari 2015

Ronnie Wernerssonauktoriserad revisor

KPMG AB

37

ersättningar till ledande befattningshavare, tkr

medelantalet anställda styrelsearvode/grundlön övriga förmåner Pernsionsavgifter Totalt

styrelsens ordförande Karin starrin 285 0 0 285

styrelsens vice ordförande mikael elström 150 0 0 150

styrelseledamot Jan-olof arnäs 99 0 0 99

styrelseledamot mats rydholm 97 0 0 97

styrelseledamot Johan sedelius hörberg 116 0 0 116

styrelseledamot Karin Åkesson 90 0 0 90

styrelseledamot annaKarin hamilton 87 0 0 87

styrelseledamot maria Lundgren 101 0 0 101

Fullmäktige 660 0 0 660

verkställande direktören 1 908 137 653 2 698

andra ledande befattningshavare 5 836 216 2 407 8 459

Totalt 9 429 353 3 060 12 842

PrinciperFrågor om principer för förmåner till de anställda och beslut om förmåner och övriga anställningsvillkor för vd behandlas i den samlade styrelsen. den årliga lönerevisionen för vd och företagsledning behandlas i ett särskilt ersättningsutskott bestående av ordförande och vice ordförande.

Ersättning till ledande befattningshavaretill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Personalrepresentanterna erhåller ej styrelsearvode. ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast grundlön, övriga förmåner och pension.med övriga förmåner avses tjänstebil (endast vd), lunchförmån och ränteförmån. med andra ledande befattningshavare avses de sju personer som tillsammans med vd utgör företagsledningen.mer information kring ersättningar framgår av not 1.

Pensionervd har rätt att gå i pension vid 60 års ålder. en premiebaserad pensionsplan utgörande 35 procent av lönen har för detta ändamål tecknats av bolaget. i övrigt gäller lagstadgade försäkrings- och pensionsförmåner enligt gällande pensionsavtal mellan Fao-FtF. i samband med pensionsavgång slutbetalas FtP.

Avgångsvederlagmellan bolaget och vd, gäller en ömsesidig uppsägning om sex månader. vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

forts. not 36 PersoNaL oCH LöNer

Försäkringsklasser Totalt 2014olycksfall

och sjukdommotorfordon

övriga klasser

Brand- och annan egen-domsskada

allmän ansvarighet

motorfordon ansvar mot tredje man rättsskydd

summa direkt

försäkringmottagen

återförsäkring

Premieinkomst, brutto 745 031 32 104 166 390 278 309 9 806 104 519 12 093 603 221 141 810

Premieintäkt, brutto 735 676 30 617 162 854 276 875 9 825 103 482 12 005 595 658 140 018

Försäkringsersättning, brutto -465 711 -27 017 -110 438 -110 759 -2 483 -71 603 -3 708 -326 008 -139 703

driftskostnad, brutto -107 111 -5 652 -29 694 -49 795 -1 736 -16 956 -2 170 -106 003 -1 108

resultat av avgiven återförsäkring -102 575 3 960 -2 449 -96 425 -5 132 1 029 -3 558 -102 575 0

skadeprocent, brutto 63,3% 88,2% 67,8% 40,0% 25,3% 69,2% 30,9% 54,7% 99,8%

TILLäggsuPPLysNINgar För moderBoLageT aNgÅeNde FörsäkrINgsröreLseN,Tkr38

noter 57

revisionsBerätteLse 59 58 revisionsBerätteLse

Revisionsberättelse

rapport om årsredovisningen och koncernredovisningenJag har utfört en revision av årsredovis-ningen och koncernredovisningen för Länsförsäkringar Halland för år 2014. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direk-tören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och en koncernre-dovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i försäkringsfö-retag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktighe-ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredo-visningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sveri-ge. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredo-visningen inte innehåller väsentliga fel-aktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om be-lopp och annan information i årsredovis-ningen och koncernredovisningen. Revi-sorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis-ningen och koncernredovisningen, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar re-visorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprät-tar årsredovisningen och koncernredovis-ningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän-digheterna, men inte i syfte att göra ett ut-talande om effektiviteten i bolagets inter-na kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verk-ställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsre-dovisningen och koncernredovisningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-liga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovis-ningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvi-sande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Koncernredovis-ningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflö-den för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i för-säkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att årsstäm-man fastställer resultaträkningen och

balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäk-ringar Halland för år 2014.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen en-ligt försäkringsrörelselagen.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min re-vision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträf-fande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revi-sion av årsredovisningen och koncernre-dovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse-ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelse-ledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om års-

Till årsstämman i Länsförsäkringar Halland, org nr 549202-0028

Lekmannarevisorernas granskningsrapport enligt 12 kap 56 § försäkringsrörelselagen.

ronnie WernerssonFödd: 1955, auktoriserad revisor, halmstad, ordinarie revisorKPmg aB

Peter ZellFödd: 1949, auktoriserad revisor, halmstad, suppleantKPmg aB

revisorer

redovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-liga som grund för mina uttalanden.

UttalandenJag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsbe-rättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfri-het för räkenskapsåret.


ronnie Wernersson auktoriserad revisor kPmg aB

Vårt uppdrag är att granska att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och till-fredsställande sätt samt säkerställa en demokratisk insyn i och kontroll av bolagets verk-samhet utifrån ett kundägt perspektiv.

Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2014. Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed.

Vi har vid vår granskning inte funnit något annat än att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig. Enligt vår bedömning föreligger inte någon anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.


göran Barkevall Hans johansson

Av bolagsstämman i Länsförsäkringar Halland utsedda lekmannarevisorer.

Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Halland org nr 549202-0028

Granskningsrapport

göran BarkevallFödd: 1946, lantmästare, varberg, lekmannarevisor

Hans johanssonFödd: 1949, redovisningskonsult Kungsbacka, lekmannarevisor

BoLagsstyrningsraPPort 61

Länsförsäkringar Halland är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Bolagsformen innebär att bolaget i sin helhet ägs av skadeförsäk-ringstagarna och att de i sin egenskap av delägare kollektivt står risken för kapita-let i bolaget.

Regler för styrning av Länsförsäkring-ar Halland finns främst i Försäkringsrörel-selagen, Finansinspektionens och Euro-peiska tillsynsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd samt i rekommendatio-ner utgivna av relevanta organisationer, exempelvis Svensk kod för bolagsstyr-ning (koden). Koden riktar sig främst till noterade bolag men även till bolag med stor ägarspridning till exempel ömsesidi-ga försäkringsbolag. Styrelsen för Läns-försäkringar Halland har därför beslutat att bolaget ska följa koden i tillämpliga delar. Dessutom finns regler om styrning av bolaget i Bolagsordningen och i ett stort antal av behöriga bolagsorgan fast-ställda interna policys och riktlinjer.

Bolagsstyrningsrapporten för 2014 är huvudsakligen upprättad i enlighet med kodens bestämmelser, men avvikelser kan förekomma utan att förklaring läm-nas. Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av revisorerna.

ansvarsfördelningStyrning och kontroll av Länsförsäkring-ar Halland fördelas mellan bolagsstämma, styrelse och vd i enlighet med reglerna i det externa ramverket, Bolagsordningen och det interna regelverket som fastställts av styrelsen.

Länsförsäkringar Halland tillämpar liksom övriga länsförsäkringsbolag ett representativt system, som innebär att delägarnas rätt att besluta på bolagsstäm-man, ska utövas av en fullmäktigeför-samling. Fullmäktige utses av delägarna enligt den ordning som anges i Bolags-ordningen. Nomineringskommittéer tar in nomineringar och föreslår ledamöter till fullmäktige enligt Instruktion för nomineringskommittéer. Antalet full-mäktigeledamöter uppgår till 61 represen-tanter, proportionellt fördelade på samtliga

kommuner i länet. Dokument som rör bo-lagets styrning, t ex Bolagsordning, samt beskrivning av fullmäktigeorganisationen finns publicerat på Länsförsäkringar Hallands hemsida www.LFhalland.se.

BolagsstämmaBolagsstämman är högsta beslutande organ i Länsförsäkringar Halland. Här utövas fullmäktiges rätt att besluta i bolagets angelägenheter.

Ordinarie bolagsstämma ska hållas under första tertialet i Hallands län på den ort som styrelsen bestämmer. 2014 genomfördes bolagsstämman i Halmstad. På ordinarie bolagsstämma behandlas bolagets utveckling och beslut tas i ett antal centrala ärenden såsom föränd-ringar i Bolagsordningen, ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelse och revi-sorer samt ersättning till dessa. Bolags- stämman utser ordförande i styrelsen medan styrelsen inom sig utser vice ord-förande.

Fullmäktiges deltagande på bolags-stämman förutsätter fysisk närvaro. I Bolagsordningen beskrivs förfarandet vid

bolagsstämman i detalj. Länsförsäkringar Halland eftersträvar alltid att styrelsen, ledningsgruppen och minst en extern revisor samt en lekmannarevisor är när-varande vid bolagsstämman.

ValberedningVid bolagsstämman utses en valberedning med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse och revisorer, samt ersättning till dessa. Valberedningens ledamöter väljs normalt för en mandattid om tre år.

Valberedningens uppgifter och arbets- former framgår av Instruktion för val-beredningen. Instruktionen fastställs årligen av bolagsstämman. Valbered-ningen ska enligt instruktionen presentera sina förslag för fullmäktige senast i kal-lelsen till respektive bolagsstämma. För-slagen ska motiveras och redogörelse för hur valberedningens arbete har bedrivits ska beskrivas. Se tabellen på nästa sida.

styrelsenStyrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst nio ledamöter.

BolagsstyrningsrapportStyrelsen består för närvarande av åtta ordinarie stämmovalda ledamöter. Där-utöver ingår vd och två ordinarie per-sonalrepresentanter. Mandattiden för de stämmovalda ledamöterna är tre år. Mandattidens längd baseras på bedöm-ningen att styrelsearbetet i ett försäk-ringsbolag är av särskilt komplex natur och kräver en relativt sett lång inlärnings-tid.

styrelsens arbeteStyrelsen fastställer årligen sin årsarbets-plan, bestående av kalendarium för året och Årsagenda. Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2014 valdes vice ordföranden samt utsågs leda-möterna i styrelsens utskott. Styrelsen har fastställt arbetsordningen för sitt arbete, Styrelsens arbetsordning, vilken finns tillgänglig på www.LFhalland.se.

I arbetsordningen stipuleras att styrel-sen är ytterst ansvarig för bolagets organi-sation och förvaltning. Styrelsen har därför beslutat i frågor som är av väsentlig bety-delse och av övergripande natur rörande bolagets verksamhet under året. Styrelsen har även fastställt strategier och övergri-pande mål för Länsförsäkringar Halland samt upprättat övergripande interna regel-verk för bolagets riskhantering. Styrelsen fastställde den 11 december bolagets FLA-OR/ERSA-rapport, vilken har skickats till Finansinspektionen. Styrelsen har via löpande rapporteringar följt bolagets eko-nomiska och finansiella ställning.

Styrelsen har även under året över-vakat att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets

verksamhet. Styrelsen har utvärderat företagsstyrningssystemet, inklusive risk-hanteringssystemet, med hjälp av den rap-portering som internrevision, riskkontroll och compliance lämnat samt med hjälp av resultatet från bolagets kontroller och den löpande rapporteringen av risker och incidenter som sker. Den av styrelsen fastställda internrevisionsplanen är risk-baserad och långsiktig, vilket innebär att företagsstyrningssystemet och bolagets viktigaste processer granskas under en flerårsperiod. Under året har styrelsen även fortsatt fördjupa sig i frågorna som berör det nya kommande regelverket Sol-vens 2 och EIOPA:s förberedande riktlin-jer som trädde ikraft den 1 januari.

Styrelsen har under 2014 genomfört sju ordinarie sammanträden. Styrelsemötena har hållits i Halmstad. Ett av styrelsemötena genomfördes i samband med ett styrelse-seminarium i Laholm med fördjupning kring olika strategiska frågor. Styrelsens sekreterare är Anette Johansson, vd-stab.

utvärdering av styrelsens arbeteStyrelsen genomför årligen en utvärdering av styrelsearbetet. Som metod används ett digitalt frågeformulär som sammanställts och behandlats på ordinarie styrelse-möte. Styrelsen har också genomfört en utvärdering av vd:s insatser utan dennes närvaro. Mellan styrelsemötena har ord-föranden och vd haft täta kontakter där avstämningar och dialog skett i angelägna frågor.

styrelsens utskottI syfte att effektivisera styrelsearbetet har styrelsen inrättat ett antal utskott.

Utskottens arbete regleras av styrelsens och utskottens arbetsordningar. Utskotten rapporterar till styrelsen och mötena protokollförs. Protokollen delges även styrelsen. Utskotten består av ordfö-randen, vice ordföranden och ytterligare två styrelseledamöter enligt ett rullande schema. I finansutskottet ingår även vd. I ersättningsutskottet ingår endast ord-förande och vice ordförande. Utskottens ledamöter under året redovisas i samman-ställning nedan.

FinansutskottFinansutskottets uppgift är att strategiskt leda, besluta och följa bolagets förvalt-ning av dess placeringstillgångar. Fi-nansutskottet har under året haft sex or-dinarie möten, två extra möten samt ett gemensamt möte med två andra länsbolags finansutskott för att utbyta erfarenheter.

risk- och revisionsutskottRisk- och revisionsutskottet ansvarar för beredningen av styrelsens arbete med att

VaLBeredNINgeN BesTÅr aV FöLjaNde LedamöTer:

Namn Födelseår Bostadsort sysselsättning Invald mandattid

mats ingvarsson 1965 Kungsbacka verkställande direktör 2011 -2017

ulla Johansson 1946 varberg äggproducent 2006 -2017

Kjell eriksson 1956 Falkenberg Lantbrukare 2010 -2016

marie stigson 1963 hyltebruk säljare 2007 -2016

Kjell hugosson 1957 våxtorp Lantbrukare 2012 -2015

magnus Karlsson, ordförande 1964 halmstad Fotograf 2005 -2015

60 BoLagsstyrningsraPPort

62 BoLagsstyrningsraPPort

Bolagsstyrningsrapport

kvalitetssäkra bolagets interna styrning vilket innefattar ett antal uppgifter som t ex övervakning av bolagets finansiella rapportering, riskhantering och risk-kontroll och regelefterlevnad samt bereda samtliga riskrelaterade frågor och styrel-sens del i FLAOR/ERSA-processen inför beslut i styrelsen. Sex möten har genom-förts under året.

ersättningsutskottErsättningsutskottet ansvarar för att bereda väsentliga ersättningsbeslut. Utskottet tar årligen del av resultatet från den upp-följning av företagets ersättningar som genomförts av Compliance samt bedömer hur väl efterlevnaden av Riktlinje för ersättning varit. Tre möten har genom-förts i ersättningsutskottet under 2014.

möten och närvaroNärvaro i respektive sammanträden redo-visas i tabell nedan.

externrevisionVid bolagsstämman 2014 utsågs aukto-riserade revisorn Ronnie Wernersson till ordinarie revisor och auktoriserade revisorn Peter Zell till revisorssuppleant. Båda är anställda vid KPMG i Halm-

stad. Utöver dessa har stämman utsett två lekmannarevisorer, Göran Barkevall och Hans Johansson.

Risk- och revisionsutskottet, bolagets lekmannarevisorer och vd sammanträder med revisorerna vid minst två tillfällen per år. Vid dessa sammanträden behand-las bolagets utveckling och förvaltning. En gång per år, i samband med styrelsens behandling av årsbokslutet, träffar extern-revisorn styrelsen och redovisar sina iakt-tagelser från revisionen.

Bolagets kvartalsrapporter granskas inte av revisorerna.

InternrevisionBolaget har en funktion för internrevision. Tjänsten är upphandlad från Länsförsäkringar ABs internrevisions-enhet som har särskild kompetens inom området. Internrevisions revisionsplan behandlas i revisionsutskottet i samråd med den externa revisorn och fastställs av styrelsen.

Utfallet av internrevisions arbete re-dovisas årligen för risk- och revisionsut-skottet och styrelsen.

Verkställande direktörenChristian Bille är sedan 1 april 2009

Länsförsäkringar Hallands verkställande direktör (vd).

Vd:s uppdrag inom länsförsäkrings-gruppen är styrelseledamot i Länsför-säkringar Bank och styrelseledamot i Länsförsäkringar Hypotek. Förutom för-troendeuppdrag inom länsförsäkrings-gruppen har Christian förtroendeuppdrag i Halmstads Näringslivsråd.

Vd ingår i Länsförsäkringar Hallands styrelse. För den operativa verksamheten har styrelsen upprättat en särskild vd- instruktion, Instruktion för vd.

Vd har inga aktieinnehav eller delägar-skap i företag som Länsförsäkringar Hal-land har betydande affärsförbindelser med.

möTeN oCH NärVaro: närvaro i respektive sammanträden redovisas i tabell.

styrelsemöte Finansutskott risk- och revisionsutskott ersättningsutskott

antal sammanträden: 7 9 6 3

Närvaro vid resp sammanträde:

Karin starrin 7 9 6 3

mikael elström 7 8 6 3

Christian Bille 7 9 6*

annaKarin hamilton 7 2

maria Lundgren 7 3 2

Karin Åkesson 7

Jan-olof arnäs 7

mats rydholm 7 2 2

Johan sedelius hörberg 7 8 6

Arbetstagarrepresentanter:

Linda Pettersson 6

Peter ginstfeldt 6

* Föredragande

Christian Bille

63

64 styreLse

Född: 1947, styrelsens ordförande, t. landshövding och generaldirektör, heberg. mandattid utgår: 2017

Karin Starrin

Född: 1968, styrelsens vice ordförande, lantbrukare, Laholm. mandattid utgår: 2017

MiKael elStröM

Född: 1963, kontorschef, Långaryd. mandattid utgår: 2017

Karin ÅKeSSon

Född: 1957, egen företagare, varberg. mandattid utgår: 2015

MatS rydholM

Född: 1962, verkställande direktör

ChriStian Bille

Född: 1969, direktör, halmstad. mandattid utgår: 2015

Johan SedeliuS hörBerg

Född: 1957, marknadskonsulent, eldsberga. mandattid utgår: 2016

annaKarin haMilton

Född: 1945, direktör, Kungsbacka. mandattid utgår: 2016

Jan-olof arnäS

Född: 1963, sälj- och marknads- ansvarig, Kungsbacka. mandattid utgår: 2016

Maria lundgren

Styrelsens ledamöter är genom sin långa erfarenhet från olika områden och branscher en stor tillgång för bolaget. Ledamöternas lokala förankring garanterar samtidigt att bolaget behåller närheten till sina kunder och fortsätter att utveckla helhetserbjudanden efter kundernas behov och önskemål.

Styrelsens ledamöter

Född: 1968, Compliance officer, styrelsesekreterare, adjungerad i ledningsgruppen

Född: 1973, kundklagomålsansvarig, personalrepresentant i styrelse och ledningsgrupp.

linda PetterSSon

Född: 1954, försäkringsrådgivare företag, hälsaansvarig, personalrepresentant i styrelse och ledningsgrupp

Peter ginStfeldt anette JohanSSon

Född: 1962 verkställande direktör

ChriStian Bille

Född: 1963 ekonomichef

anette Mellgren

Född: 1968 bankchef

ola anderSSon

Född: 1957 affärsområdeschef företag/lantbruk

BörJe gunneSSon

Född: 1966 affärsområdeschef privat

Carl Sande

Född: 1962 skadechef

lena nilSSon

Född: 1959 personalchef

Stina lindahl

Född: 1958 chef verksamhetsutveckling

liSBeth BJörfJäll

Styrelse FöretagsledningVårt uppdrag sträcker sig lite längreFöretagsledningen arbetar utifrån styrelsens riktlinjer, såväl med frågor som rör den dagliga verk-samheten som övergripande mål och långsiktiga strategier. Kundnöjdheten står alltid i fokus. I ett kundägt bolag som vårt ställs extra höga krav på kunddialog och fysiska möten. Genom våra lokala kontor kan vi hålla nära kontakt med kunderna på vår marknad.

FöretagsLedning 65

66 FuLLmäKtige

Fullmäktige

Mandattid: Stämma 2012-2016

Kungsbackaarne ahlquist Åsa

Barbro Jöckert Fjärås

Bengt andersson Frillesås

Christer samuelsson Frillesås

hans Johansson Frillesås

ingela Blom hansson Kungsbacka

Falkenbergeva Christiansson Falkenberg

hans svensson ullared

Kjell eriksson Falkenberg

mats andersson glommen

torbjörn Carlsson slöinge

Halmstadalf andersson getinge

anders Carell halmstad

Björn hacklou halmstad

gunnel Bengtsson eldsberga

Lars Persson halmstad

nils ola hessel halmstad

sylvi Karlsson oskarström

Varberganders olthammar veddige

anders thompson skällinge

gerd Wetteholm varberg

Karin Warefelt varberg

mikael schwartz träslövsläge

nina Kvint tvååker

Hyltebrukanna roos Långaryd

Lennart erlandsson Långaryd

marie stigson hyltebruk

Laholmgunnar gullander Laholm

inger nilsson våxtorp

rose marie Bengtsson våxtorp

tommy andersson hishult

Mandattid: Stämma 2014-2018

Kungsbackaanne-sofie andersson onsala

annika hedman Fjärås

inge andersson Fjärås

mats ingvarsson Kungsbacka

Per-olof Christenson onsala

roger Zackrisson Kungsbacka

tomas Åkesson Frillesås

FalkenbergCeline Lilliehöök Långås

anna Johnsson vessigebro

martin Jakobsen Falkenberg

sven-olof Bengtsson ätran

Halmstadann-marie Winterbol eldsberga

elenor nilsson gullbrandstorp

Kristin oretorp getinge

Lennart Bengtsson getinge

magdalena Petersson oskarström

magnus Karlsson halmstad

martina eilind Kvibille

morgan Karlsson getinge

Varbergandreas nilsson grimeton

gert svensson väröbacka

Kristina Botin Pierlo Kungsäter

magnus henningsson väröbacka

ulla Johansson varberg

ulla öhman varberg

Hyltebrukarne svensson unnaryd

ove Bernström torup

Laholmeskil hartman mellbystrand

Kjell hugosson våxtorp

Per-olov davidson Laholm

Ordföranden har ordet

ordFöranden har ordet 67

I en tid när samhälle, teknik och företa-gande snurrar snabbare runt oss är det glädjande att konstatera att Länsför-säkringar Halland är en pigg och stabil 126-åring med framtiden för sig. Sedan 1889, när vi startade som Hallands Läns Brandstodsbolag, har vi funnits i hallän-ningarnas vardag med vardagsnära tjänster som utvecklats i takt med tiden.

attraktiva tjänster i tiden Vår styrka är framför allt att vi är lokala och kundnära. Vi finns där våra kunder finns, både fysiskt och digitalt, och vi känner våra marknader. Vi finns på våra olika kontor i våra sex kommuner, och med teknikens hjälp är vi tillgängliga för våra kunder dygnets alla timmar – via vår prisbelönta app för mobil och surf-platta, vår hemsida som under året fått ny design och andra digitala kanaler. Att vara tillgängliga när vi behövs, och er-bjuda attraktiva tjänster i tiden, är a och o för oss och även nödvändigt för att att-rahera och behålla yngre kunder. Vi vill vara det självklara valet för våra kunders vardagsekonomi och trygghet med vårt breda erbjudande inom bank, försäkring, fastighetsförmedling och larm.

ett tryggt Halland att leva och bo iGenom att utforma banktjänster och för-säkringar på vårt sätt och genom att enga-gera oss i det som händer i länet bidrar vi till att det ska vara tryggt att leva och bo i Halland. Det jobbar vi för varje dag och det är också det som är vår vision. Därför har vi ett tätt och lokalt samarbete med räddningstjänsten, polisen, intresseorga-nisationer och andra som också är nära våra kunders vardag.

Vi får ständigt bevis för att vårt håll-barhetsarbete är uppskattat, och att det behövs. Bland mycket annat ökar intresset för Grannsamverkan år från år och finns nu på 380 ställen i länet, Säker sommar lockar allt fler femteklassare och vår nya återvinningstjänst för lantbrukare har fått en start över förväntan. Också vårt

Till sist vill jag tacka styrelsen, fullmäk-tige, vd och alla medarbetare för ännu ett år med mycket gott samarbete.

Bästa hälsningar

påbörjade samarbete med Länsstyrelsen och andra myndigheter om klimatanpass-ningen har fått mycket positiv uppmärk-samhet. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att kräva mycket engagemang under många år.

Hela Halland är vår arbetsplats och vi finns hela tiden där det händer, det vill säga hos våra kunder. Vi finns till för våra kunder, genom alla skeden. För ett tryggt Halland gynnar oss alla som bor här. Det leder inte bara till minskade kostnader för skador utan ökar också vår livskvalitet.

karin starrin

ordförande i Länsförsäkringar Halland

Årsredovisning_h

alland_14

02

tryck: Just nu

Halmstad strandgatan 10, tfn 035-15 10 00 | Falkenberg nygatan 37, tfn 0346-485 00 | Hyltebruk storgatan 12, tfn 0345-186 00 | kungsbacka storgatan 8, tfn 0300-306 00 | Laholm östertullsgatan 5, tfn 0430-794 00 | Varberg östra vallgatan 36, tfn 0340-66 68 00 | e-post [email protected]

LFhalland.se

Small Business & Entrepreneurship

Länsförsäkringar halland årsredovisning 2014