Upload
geological-survey-of-sweden
View
119
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Grundvattnets sårbarhet och
vattenskyddsområden
Cecilia Karlsson
018-179029
Geologi för samhället
Vårt underlag används bland annat för
• samhällsplanering
• bygg- och anläggningsverksamhet
• dricksvattenförsörjning.
Vattenförsörjningen i Sverige idag
Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på:
• Ytvatten, 50%
• Grundvatten, 50 % varav 25 % är konstgjord
grundvattenbildning
Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon
• I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade
brunnar
Fritidshusboende,
• ytterligare drygt 1 miljon
Vattentäktsarkivet innehåller
information om alla större vattentäkter
Grundvattenmagasin
• Ett grundvattenmagasin är
en geologisk formation (t.ex.
en rullstensås) med en
sammanhängande
grundvattenzon.
• Magasinen kan vara stora,
t ex i våra rullstensåsar, eller
små som i morän.
Sand- och grusavlagringar (rullstensåsar)
Sedimentär berggrund
Andra tillgångar; i urberg och i morän
Grundvattenförekomst, pot. uttag
Isälvsavlagring, >125 l/sIsälvsavlagring, 25 - 125 l/sSedimentär berggrund, > 150 l/s
Större grundvattenförekomster
Källa: Nationalatlasen
Förekomsten av större
grundvattenmagasin
lämpliga för stora uttag är
begränsade
Vissa områden i Sverige är
bristområden på större
grundvattenmagasin
Grundvattentillgångar i Sverige
Möjligheten till vattenuttag styrs även av
vattenkvaliteten
Naturliga förhållanden
• Järn
• Mangan
• Hårt vatten
• Salt grundvatten
• pH, alkalinitet
• Radon, Uran
• Svavelväte
• Fluorid
• Arsenik
• Kadmium
Påverkade förhållanden
• Trafikolyckor - Petroleumprodukter,
diverse industrikemikalier, mm
• Vägar - Vägsalt, Metaller, PAH, mm
• Avlopp - Kväveföreningar, Fosfat
• Jord/skogsbruk - Nitrat,
Bekämpningsmedel, Humus, mm
Geologin styr sårbarheten
Hög genomsläpplighet - hög
sårbarhet
Kristallina berggrundens
spricksystem - mycket
sårbart
Finkorniga sediment - låg
genomsläpplighet, låg
sårbarhet
Moränmark – måttlig och
varierande
genomsläpplighet, måttlig
sårbarhet
Hög sårbarhet
Låg
Sårbarhet
Måttlig
sårbarhet
Inströmningsområde
Utströmningsområde
Grundvattnets
sårbarhet
Foto Lena Blad
1 droppe diesel ger
smakförändringar på
1 m3 vatten
Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om
tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför
grundvattenytan
• Från NV rapport 4852, Bedömning av
grundvattnets sårbarhet.
1 m 5 m 10 m
Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h
Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år
Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -
Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år
Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år
Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -
Jordart Vattenhastighet
Djup till grundvattenytan
Tid till grundvattenytan
Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den
mättade zonen
Spridningen av en förorening beror av
• Utsläppt förorening och mängd
• Läget för utsläppet i terrängen
• Jordartens genomsläpplighet
• Avståndet till grundvattenytan
• Grundvattnets strömningsriktning
• Grundvattnets strömningshastighet
• Grundvattenmagasinets storlek
Egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!
Viktiga faktorer vid olyckor
Tiden för vertikal transport mellan utsläppspunkt och grundvattenytan
Tiden för horisontell transport mellan utsläppspunkt och vattentäkt i händelse av att
föroreningen nått grundvattnet
”4 meters regeln”, möjligheten att sanera snabbt
Infiltration av föroreningar till bergets spricksystem, sanering i stort sett omöjlig
Om sanering inte hinner utföras innan föroreningen når grundvattenzonen måste en väl
tilltagen uppehållstid mellan utsläppspunkt och vattentäkt finnas för att kunna åtgärda
föroreningen innan den når vattentäkten
Viktiga sårbarhetsfaktorer
• Topografin antyder grundvattenytans läge,
gäller ej Isälvsavlagringar
• Vegetationen ger indikation på
inströmning resp utströmningsområde
• Hårdgjorda ytor
• Extra sårbara områden, t ex där
jordmånsprofilen tagits bort och
fastläggningen är reducerad (grustag,
vägdiken, urban mark)
• Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och
grundvattenrör
• Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn
• Tätskikt, geomembran längs vägen
• Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)
Att tänka på:
Finns en beredskapsplan? Vad är min roll? (se nästa bild)
Ta snabbt reda på utsläppets storlek. Viktigt för bedömning av hur snabbt åtgärder behöver utföras.
Ta snabbt reda på jordartsförhållanden och djupet till grundvattnet. Viktigt för bedömning av hur snabbt utsläppet sprider sig i mark och ner till grundvattnet. Rör det sig om minuter/timmar eller veckor/månader?
Ta hand om fri fas på/i jorden så fort det är möjligt. Pumpa, sug eller med absorberande medel.
Kontrollera alternativa spridningsvägar (t ex ledningsgravar, ledningar, brunnar etc.).
Det är lättare att sanera jord än grundvatten (och en mindre volym än en större). Snabb åtgärd, t ex bortgrävning, av jord innan föroreningen sprids är att föredra. Spridning av förorening ger en större volym jord och grundvatten att sanera, dessutom på en djupare nivå. Kostsamt!
Försiktighet vid hantering av klass 1 produkter (t ex bensin). Explosionsrisk, inandning av ångor, hudkontakt.
Roller vid en sanering
Roll/uppgift:
• Ställer åtgärdskrav (skall inte leda saneringsarbetet)
• Saneringsledning/ saneringsåtgärder i akut skede
• Saneringsåtgärder efter akut skede
• Saneringsledning (efter akut skede), provtagning, miljökontroll, kontrollprogram, myndighetskontakter, saneringsrapport
• Beställare av provtagning, saneringsledning och saneringsåtgärder
Utförs av:
• Tillsynsmyndighet (oftast miljökontor,
länsstyrelsen vid större utsläpp/olyckor)
• Räddningstjänsten
• Saneringsentreprenör
• Miljökonsult
• Förorenaren eller dennes försäkringsbolag (restvärdesledare) – eller kronofogde/tillsynsmyndighet (”verkställighet/ rättelse på den felandes bekostnad”)
Vattenskyddsområde Vattentäktszon kring brunnen/brunnarna
Primär skyddszon, inströmningsområde 100 dygn
Sekundär skyddszon, 1 års uppehållstid Tertiär skyddzon, resterande tillrinningsområde
Underlag vattenskyddsområden och dess tillsyn
SGUs roll i arbetet med vattenskyddsområden
3. Tillhandahålla geologisk information - underlagsmaterial för vattenskyddsområden
1. Ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet
2. Svara på remisser om vattenskyddsområden (enl. 26 § förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt miljöbalken)
Vad ska skyddas och varför?
• Generellt svårt/omöjligt att rena förorenat grundvatten
• I första hand se till att undvika potentiellt förorenande verksamheter
och markanvändning
• I andra hand, se till att upptäcka föroreningen i tid och hinna sanera
• I tredje hand, nedbrytning, fastläggning eller utspädning
Information - tillgänglig via SGU
Underlag och vägledning för tillsynen
• Databaser, t.ex. • brunnsarkivet
• parameterdatabasen
• jorddjup
• grundvattennivåer
• geolagret
Information - tillgänglig via SGU forts.
• Kartmaterial, både digitalt och tryckt, bland annat – berggrund
– geofysik
– grundvatten
– jordarter GRANITER
BASITER
GNEJSER
Isälvs-
sediment
Isälvssediment
under silt
Älvsediment
Svallsediment
Berg
Morän
Mäktiga finsediment
grundvattentillgångar
kan finnas
Mindre goda uttagsmöjligheter
i urberg
Mycket stor
grundvattentillgång
i jordlager
Grundvattnets
strömningsriktning
Grundvattennivå
Mycket stor
grundvattentillgång
under täta jordlager
Planering =
Grunden till en hållbar utveckling
Att tänka på vid handläggning av
tillstånd och dispenser
• Varje plats är unik, tänk efter varje gång och använd tillgängligt underlag
• Väg risken för förorening mot värdet på vattentäkten/vattenförekomsten, (tänk gärna även regionalt och på framtida vattenbehov)
• Beakta försiktighetsprincipen…
• Verka för att skyddande jordlager hålls intakt
Vad är vatten värt, och förstår vi värdet?
• Stor vattentäkt 1100 MSEK
• Mindre vattentäkt 100 MSEK
• Stora samhällskostnader vid störningar 100-500
MSEK (rapport 7, 2009 VAS-rådet)
Vattenförsörjning, materialförsörjning eller bara ett bra ställe att bo på?