Vad gör Kent i Bryssel?

Tidningen C har svareT

annie lööf laddar inför

framtids­stämman

Han är idésprutan i den eKonomisKa deBatten

Karolina rocKar i Gnosjö

tidningen c från centerpartiet • NUMMER 1-2013

Vi ser hela landet”

tema:

’’

13 raka frågor:

värva medlemmar och vinn fina priser!Välkommen att vara med i Centerpartiets medlemsvärvartävling 2013. Priserna är fina och reglerna är enkla. Tävlingen riktar sig till hela centerrörelsen i hela landet, så du kan värva medlemmar till Centerpartiet, Centerkvinnorna, CUF och/eller Centerstudenter.

Varje månad lottar vi ut vinster till dem som har varit med och värvat. Det räcker att du värvat en enda ny medlem under månaden för att få vara med i utlottningen. Den person eller det lag som värvat flest nya medlemmar under månaden är med i en särskild dragning i februari 2014 då man kan vinna extra fina priser:

1:a-pris en resa för två personer till New Yorkmed ett besök på FN-högkvarteret.

2:a-pris en resa för två personer till London med ett besök på Liberal International

3:e-pris en resa för två personer till Brysselmed ett besök på Europaparlamentet.

Läs mer om tävlingen på: centralen.centerpartiet.se/varvartavling eller skicka ett mail till medlemsservice@centerpartiet.se så skickar vi mer information till dig.

Lycka till!

medlemsvärvar-tävling 2013

vindkraft sedan 1990

vindkraft sedan 1990

Kontakta oss på tel 010 199 88 00 eller info@eolusvind.com | www.eolusvind.com | Listat på Firsth North

Investera i vindkraft!

En investering i vindkraft ger möjlighet att

kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.

Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsam

investering för din kommun, ditt företag eller dig

som privatperson.

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, lokala företag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energi-bolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare.

No 1-2013

en tidning från centerpartiet

redaKtionenredaktionsledarepernilla melanderansvarig utgivareJenny perssonannonseralexander Westessonadviseralexander@adviser.seTel: 040-97 04 38

V isst har början av 2013 varit en turbulent tid för Centerpartiet. Det är inget att sticka under stol med. Sveriges mest omtalade dokument – för­

slaget till nytt idéprogram – har väckt omfattande debatt och starka känslor.

Denna virvelvind är också en stor möjlighet för oss. Människor inom och utanför vårt parti diskuterar politik som aldrig förr. Mätningar visar att bilden av Center­partiet snabbt har förändrats. Allt färre tycker att Cen­terpartiet är ett försiktigt och enformigt parti. Allt fler ser oss som optimistiska, framtidsinriktade och modiga.

Vår framtidsstämma i mars är en mycket viktig milstolpe. Där kan vi slå fast en gemensam politisk kurs för de kommande åren. En kurs som är hållbar, jordnära och full av möjligheter. En kurs som är väl förankrad runt om i centersverige.

Efter stämman är det dags att ta nästa steg. Att visa vad våra idéer betyder i praktiken. Därför startar vi en omfattande vårkampanj för utveckling i hela Sverige. En kampanj där ”Vi ser hela landet!”.

Det finns många domedagsprofeter som trumpetar ut sin misstro mot den svenska landsbygden. Som tror att tillväxt och jobb, det är nå´t som kan kommenderas ut från Drottninggatan i Stockholm.

Vi i Centerpartiet vet att det inte är så. Vi vet vilken kraft som finns i bygder, i småföretag och hos eldsjälar i hela vårt land. Från Kiruna i norr till Karlskrona i söder. Från Kungsbacka i väst till Kapell­skär i öst. Om vi släpper loss växt­kraften och ger den goda förutsätt­ningar.

Låt oss använda den spirande vå­ren till att föra dialog och kampanj om detta. Vi behöver få många fler att se hela landet!

låt fler se hela landet!

michael arthursson

06. TEMA: Vi SEr hELA LAnDEt06. SVErigE SKA bLi VärLDEnS

bäStA LAnD Att ViStAS, VErKA OCh VäxA i

08. FörEtAgArnA är MOtOrn För LAnDSbygDEn

10. DEn håLLbArA VägEn tiLL jObb OCh tiLLVäxt

12. VitAMinKur För KOMMunEr

14. CEntErpArtiEt SEr hELA LAnDEt

”jAg ViLL VArA MED OCh påVErKA”

18. En typiSK VECKA MED KEnt

24. 13 rAKA MED MArtin åDAhL

28. DuELLEn: SKOLA OCh utbiLDning

34. CEntErpArtiEt VärnAr OM öppEnhEt MOt OMVärLDEn

36. AnniES KröniKA

18.

postadresscenterpartiets riksorganisationtidningen cBox 2200, 103 15 Stockholmtel: 08-617 38 00tidningenc@centerpartiet.se prenumerationtel: 08-617 38 00E-post: prenumerationsservice @centerpartiet.se

adressändring kontakta ditt distrikt eller ring. tel: 08-617 38 00ts-Kontrollerad upplaga42 700Tryck: V-TAB, VästeråsMiljöcertifierade enligt ISO141001, certnr. 1410718omslagsBild stephan Bozic

16.

tidninGen C • 3

inlandsresan – början till framtidencenterpartiets partistyrelse vill se en mer positiv bild av Norrlands inland. Därför tillsat­tes en arbetsgrupp som ska ta fram förslag på hur man kan bidra till tillväxt och utveckling. Förslagen ska bli en rapport. Den första turen gick från Öster­sund till Jokkmokk med många stopp längs vägen. Man besök­te olika företag, vårdc entraler och utbildningsanordnare. Dessutom ordnade resenärerna några kvällsseminarier med Stu­dieförbundet Vuxenskolan om bland annat landsbygdens möj­ligheter och utmaningar, integra­tion och samhällsservice.

I arbetsgruppen ingår Tomas Mörtsell, kommunalråd i Stor-uman och ordförande i arbets­gruppen, riksdagsledamöterna Heléna Lindahl, Emil Källström och Pelle Åsling, Majvor Sjölund , vice ordförande för distriktet i Norrbotten och gruppledare i Piteå, samt Maria Kristoffersson och Calle Jonsson från regionenhet Norr.

framgångsrik skola börjar i politiken

under kommundagarna i örebro träffades det nya skolnätverket i verkligheten för första gången och dis­

kussionerna gick heta. En intressant fråga i fokus var vikten av att centerpartiets politiker tar ledarskap och använder sin politiska kraft till att sätta rätt saker i fokus. Exempelvis när en politiker i Götene krävde en skola på nolltolerans mot mobbning, då nådde skolan målen. På frågan om hur det blev en

framgång var svaret enkelt: ”Politikerna frågade ju efter det”. Andra områden som bubblade var lärares

administrativa börda och betygsättning. Vill du diskutera skolfrågor? Gå med i Centerpartiets

skolnätverk på Facebook och lägg in nästa nätverksträff i kalendern, Stockholm den 11 april. Eller kontakta elin.skoldulf@centerpartiet.se.

Kareby – en pigg 95-åringKareby centeravdelning i Kungälv är en debattglad 95-åring med ett fyrti­otal medlemmar som ses regelbundet. Då, precis som nu kretsar diskussio­nerna kring dagsaktuella lokalpolitiska frågor. Bilden här till höger visar avdel­ningens första protokoll från årsmötet den 4 november 1918. Grattis, alla centervänner i Kareby!

Värdera naturens tjänster nu har centerpartiet och regeringen tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå metoder för att värdera ekosystemtjänster, men vad innebär det?

– Ekosystemtjänster pekar på den självklara sanning­en att människan är beroende av naturen och de tjäns­ter som den ger, säger miljöminister Lena Ek. För att säkra stora ekonomiska värden för samhället och före­tag vill vi lära oss att värdera ekosystemtjänster, som till exempel pollinering och dess roll för livsmedels-produktionen.

Utredningen ska redovisas senast den 30 septem­ber 2013.

små slakterier ökade med 32 procent mellan

2007–2011*

Vis

st

e du att:

livsmedels-företag har ökat med 11 procent

mellan åren 2008–2012*

*Visar en utvärdering av Matlandet4 • tidninGen c

– man måste Vara rädd om energin i en idé, säger gunnar Selberg entusiastiskt när vi pratas vid i telefon en isande kall vinterdag.

Det är energi som gun­nar Selberg och Centerpar­tiet i Kiruna förvaltat väl. Som nybliven medlem i val­rörelsen 2002 var gunnar Selberg med om att gå från inget mandat till två. år 2006 ökade antalet röster ytterliga­re, 2010 tog man åtta mandat och blev näst största parti.

Det är knappast en slump att ökningen inträffade när gunnar Selberg blev med­lem.

han antog att det fanns ett givet första­namn och kunde acceptera det men längre ner än nummer två ville han inte hamna, han gick med för att påverka och förändra.

– Men de ringde omedelbart och var så glada för att jag kunde tänka mig att vara förstanamn.

Han sKrattar ocH fortsätter:– Vi fick chansen att börja på något helt nytt. Och den tog vi.

till att börja med har man inga lokaler och ingen personal. Så gott som alla resurser går till marknadsföring och den handlar framfö­rallt om att nå ut i Kiruna annonsblad, en an­nonstidning som kommer ut en gång i veckan och som de flesta läser. Varje idé blir någon form av annons i annonsbladet, och varje ny medlem presenteras med en intervju.

– jag säger det till alla, gör en annons, prata inte med mig först. Man måste hugga tillfället.

Däremot utvärderas alla annonser efteråt, precis som andra aktiviteter. För gun­nar Selbergs del handlar det framförallt om feed­back från övriga i styrelsen. Mellan dem pågår ett stän­digt mejlande och han lyssnar noga på vad de har att säga, för att göra saker bättre till nästa gång.

– Det är bättre än att dra det genom en hel organisa­tion och i bästa fall få ut något vattnat på slutet.

mycKet Kretsar alltså kring gunnar Selberg själv, men det handlar inte bara om

spontanitet och entreprenörskap. Det finns en större tanke med att låta honom bli ett tydligt varumärke i en kommun där social­demokratin haft makten länge.

han jämför med en fotbollssupporter, som stöder laget i medgång och ännu mer i motgång.

– Om vi demolerar sossarna i en debatt blir motståndet bara starkare.

Men de har hittat en väg runt problemet. genom att ha fokus på gunnar Selberg sna­rare än Centerpartiet och genom att prata om Kirunas framtid snarare än partipolitik har man lyckats lägga gamla partilojaliteter åt sidan. Många kommer på Centerpartiets möten för att de är intresserade av gunnar Selberg, och är noga med att tala om att de inte är Centerpartister.

– Men 80 procent av Sveriges befolkning är ju i själ och hjärta Centerpartister. Förr eller senare börjar de alltid prata om ”oss i Centerpartiet”.

i röda Kiruna spirar gröna utmaningar. 1994 åkte centerpartiet ur kommunfullmäktige, men inför 2014 är målet att bli största parti. Möt mannen bakom planen, Gunnar selberg. text: annika eriksson

Ta vara på energin i en idé”

Kommu-nikativt ledarskapKommunikativt ledarskap handlar om ett kommunikativt beteende hos ledaren, så här gör man:

Strukturera: Sätt tydliga mål och förväntningar . Förmedla varför varje uppgift är menings full.

Utveckla: coacha medarbetarna, återkoppla, upp­muntra självstyr­ning och hjälp till att lösa problem.

Interagera: skapa öppenhet, stötta vid konflikt och medverka till lösning .

Representera: Företräd gruppen i omvärldsbevak­ning, nätverka och skapa resurser för gruppen.

Källa: Johansson, Miller , Hamrin: Kommunikativt ledar-skap, Mittuniversitetet

Gunnar Selberg

Det är viktigare med energin i en första idé än att alla tycker lika.

tidninGen C • 5

te Ma VI SeR hela laNdet

för att en Kommun eller region ska kunna locka till sig befolkning, besökare, företag och investeringar måste samhället skapa förutsättningar att kunna bo och leva i hela landet. Det måste bland annat finnas bredband, en möjlighet att bygga strandnära och tillgång till grönområden i våra städer.

– precis som Centerpartiets politik har Attraktionskraft Sverige ett tydligt underi­frånperspektiv. Attraktiva boende­ och livsmiljöer är inget som går lagstifta fram. Mycket handlar is­tället om dialog och sam­verkan och om att kunna gräva där man står. Det vill säga ren och skär decentra­lisering, säger Marita Ljung.

det Har Varit ViKtigt att hitta lämpliga aktörer att samarbeta med såsom SKL, Företagarna, SmåKom, LrF, Visita och Arena för tillväxt. hon tror

att dessa kommer att vara beredda att bidra lite extra i arbetet.

projektet går ut på att få människor, kommu­ner, regioner, civilsamhälle och närings­

liv att förstå vikten av att utveckla den plats man är engagerad i för att

göra den mer attraktiv att leva på. tidigare har jobb och ut­

bildning i regioner varit av­görande för ett område, men så är det inte idag. på många orter finns lediga jobb, men ingen som är beredd att ta dem.

Enligt Marita Ljung är det ur ett centerperspektiv

centralt att vi har lika vill­kor i hela landet. hon tyck­

er inte att det ser ut så idag och bevakar därför dessa frå­

gor i regeringskansliet.– historiskt sett har byar och

samhällen kommit och gått och det kommer även fortsättningsvis vara så.

attraktionskraft sverige

Projektet fokuserar på fem områden som handlar om att bo och leva, men också

om att besöka och uppleva Sverige.

De fem fokusområdena är:• Kommersiell service • Kultur, fritid och det civila

samhället • Digital kapacitet och tillgänglighet • Kulturella och kreativa näringar, destinationer

och upplevelser • Boendemiljöer

Attraktionskraft Sverige har alla olika typer av geografier i fokus. Det omfattar så väl kommuner

och regioner som småorter, förorter, lands-bygden men också våra små och med­

elstora städer liksom storstads-regioner.

Attraktionskraft Sverige (AKS) är ett projekt som löper till våren 2014 och som drivs av bland an-dra Marita Ljung, statssekreterare på näringsdepartementet. Tanken är att lyfta betydelsen av attraktiva boende- och livsmiljöer och ge det uppmärksamhet i samhällsdebat-ten. Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i. text: alexandra cederquist foto: Johan Willner

”Sverige ska bli världens bästa land att vistas, verka och växa i”

6 • tidninGen c

roland Karlsson, ulricehamn Vi har lagt kommunens näringslivsverk­samhet i ett gemensamt bolag tillsam­mans med näringslivet sedan några år tillbaka. Det innebär bland annat att vi får in synpunkter i god tid och kan age­ra mer långsiktigt. Det fungerar jättebra!

ida andersson, svalöv I Svalöv arbetar vi bland annat med att uppmuntra företag att ta emot prakti­kanter. I samarbete med Arbetsförmed­lingen får företagarna hitta och tillsam­mans utforma lösningar som bidrar till fler jobb på sikt.

andreas seinegård, HaningeVi arbetar med att bygga ut stadskär­nan och binda ihop med ett köpcen­trum och en ny bussterminal. Vi vill också utveckla bilpoolar och etablera

en biogasmack. Det kommer att skapa nya jobb i kommunen.

Vad gör din kommun

för att skapa tillväxt och jobb?

elena fridfelt, aleDet jobbar vi jättemycket med. Vi erbjuder service för att hjälpa och stödja de företagare som vill ha sup­port, bland annat har en näringslivs­chef tillsatts. Det är också viktigt att

företagarna ser att vi faktiskt jobbar med våra utma­ningar och hur vi löser dem.

micHael cornell, ödeshögVi arbetar för att skapa förutsättningar för ett positivt företagsklimat bland annat i samarbete med Almi och Ung Företagsamhet. Ett konkret exempel är en ny småbåtshamn med boende för att skapa en attraktiv miljö. Vi bygger ut bredband, infrastruktur och kikar på nya lösningar för kollektiv-trafik. Bilpoolar är intressant och kanske kan fungera inom kommunen eller via boenden för hyresgäster.

frågar

5Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som skapas i

landets alla regioner. idag ser vi att det finns regioner som har en outnyttjad potential, att vi går miste om en massa tillväxt. Det vill Marita Ljung komma tillrätta med.

det Hon ser fram emot mest i projektet är att få ta del av de initiativ som redan nu börjat växa fram underifrån. Attraktionskraft Sverige blir som bäst när det sipprar ner i nya spännande strategier och kon­stellationer. Svenska Fotbollsför­bundet är ett bra exempel tycker Marita Ljung, för det väljer att ta sitt ansvar för att göra landsbygden mer attraktiv. hon är medveten om utmaningarna i projektet.

– Många departement är inblan­dade och det finns viss risk för att arbetet blir tungrott. Men samtidigt ger departementen också styrka åt pro­jektet.

Av det Marita Ljung brinner mest för av sina sakfrå­gor är bristen på byggande av nya bostäder. Det ser hon som ett stort framtida problem. när det byggs nytt i 200 av landets kommuner så är marknadsvärdet på den fär­diga bostaden mindre än kostnaden för den nya bygg­nationen. hon undrar vilken effekt de utökade möj­ligheterna till statliga kreditgarantier som regeringen beslutade om förra året får i praktiken.

centerpartiet är i dag det parti i regeringen som är mest drivande i de frågor som omfattas av Attrak­tionskraft Sverige. hon ser fram emot många spännande förslag på nästa stämma. Förslag som sedan ska drivas i regeringen. Centerpartister är duktiga på att driva opi­nion och påverka på lokal nivå.

– inte sällan är det vi som ser till att föreningar söker bredbandspengar eller hittar kreativa lösningar för att behålla byskolan, säger Marita Ljung.

Om sin egen roll i projektet förklarar hon att det är Annie Lööf som är initiativtagare och målar upp visio­nerna och att det är hon själv som är ”verkstaden”. hon leder det dagliga arbetet på departementet och tar fram förslag, åtgärder och beslut.

sVeriges HållBara tillVäxt är inte enbart beroende av näringslivets villkor. Den är också beroende av de mil­jöer människor bor och verkar i. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkur­renskraftiga och bidra till den nationella tillväxten.

marita ljung

tidninGen C • 7

Eskil Erlandsson, landbygdsminister och Helena Jonsson, förbundsordförande, LRF träffas regelbundet för att äta fru-kost och dela tankar och idéer om nya möjligheter för hela vårt land. Tidningen C passar på att ställa några frågor.

Hur ser du på landsbygdens roll i dagens samhälle? HJ: jag tycker att jordbruket har en väldigt stor roll, därför att stad och land är beroende av varandra. Kanske har inte alla som bor i staden riktigt förstått sambandet. bara för att det blir färre lantbrukare innebär inte det att beroendet minskar, snarare tvärtom. De gröna näringarna är också ryggra­den i landsbygdens utveckling, att det till exempel finns skola och omsorg, men de är också nyckeln till våra stora utmaningar som energi­ och livsmed­elsförsörjning. ee: Landsbygden sitter på det gröna guldet – maten och energin. Stad och land går hand i hand och knyter sam­man områden som besöksnäringar och rekreation. Sådant som vi alla vill och behöver uppleva emellanåt.

Mellan 2009-2012 startade 500 nya företag på lands bygden, vilken typ av företag är det? ee: Det handlar många gånger om någon typ av sidoverksamhet som en förlängning av det man redan håller på med– att förädla skogen som man brukar eller det som växer på åkern. Vi ser att antalet småskaliga slakterier ökar. Det kan vara mjölkbonden som startar mejeriverksamhet eller nya kvarnar som maler böndernas skörd till ett speciellt mjöl.HJ: Vi har ett ganska bra nyföreta­gande inom våra sektorer, framför allt inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är naturligtvis roligt. jag ser också gårdar där en i familjen varit aktiv, men genom att utveckla och förädla varan kan fler i familjen, till exempel barnen, vara aktiva i företaget.

Vad tror ni är motorn bakom trenden med nystartade företag? HJ: Det finns olika anledningar till varför man blir egenföretagare ­ en del är entreprenörer som kan sälja sand i Sahara. Det finns också de personer som vill bo kvar i områden med få möjligheter till anställning. Andra ser ett problem eller utma­ning, exempelvis brist på barnom­sorg, så de startar till exempel en förskola och blir företagare på köpet. ee: Att utnyttja de möjligheter som finns på en gård eller i en by tror jag har drivit många företagare. när man ser att det finns en möjlighet att skaffa sig, och kanske en kompis, ett jobb. Ordet frihet tror jag också betyder mycket, att kunna påverka sin egen vardag.

Antalet sysselsatta inom jordbruk, skog och fiske har ökat med 4000 personer mellan 2006 och 2010. Vilka företag är det som anställer?ee: Man ser i länsstatisk att de som har generationsväxlat också har ex­

Företagarna är motorn för landsbygdentext: pernilla melander Bild: christian saltas

te Ma

8 • tidninGen c

panderat i samband med att en yngre person tar över. Eller så har man ut­vecklat företaget och skaffat fler ben att stå på, vilket kan leda till att man behöver anställa någon ytterligare.

Var finns tillväxtmöjligheterna på landsbygden under de närmsta 10 åren? HJ: Möjligheterna finns på många olika ställen. i LrFs livsmedelsstrategi har vi definierat flervärdesmarknader där man kan förädla sin vara ytter­ligare ett steg och då komma när­mare sin slutkund. Det här bygger på konsumenternas intresse av att veta varifrån maten kommer och veta hur den har producerats. bara varannan tugga som vi äter är svensk mat, det betyder att vi också har en tillväxtpo­tential när det gäller mer odling och mer djurhållning. på energisidan har vi en stor utmaning att öka produk­tionen. Vi behöver faktiskt öka mäng­den producerad livsmedel och energi. Sedan har vi turism och entreprenad som vi ser ökar. ee: Mat och energi, rekreation, yt­terligare förädling på skogssidan, vi är duktiga på att koka papper och göra plankor, men det finns mycket mer som vi inte gör idag. i Danmark gör man till exempel mer möbler än i Sverige, trots att kunnande och skogen finns här.

Hur arbetar LRF med att långsiktigt bidra till ökad tillväxt och jobb i hela landet? HJ: Vi jobbar på många sätt, bland annat vill vi försöka skapa goda för­utsättningar för våra företagare. Det kan till exempel handla om beskatt­ning och regelförenkling. Vi arbetar också med att identifiera marknader för att se var möjligheter till affärer finns. Men också mer övergripande frågor som infrastruktur, bredband och kommunikationer. Vi ser att det är tätortsnära landsbygd som verkli­

gen blomstrar, men ju längre från en större tätort desto besvärligare blir det.

Vilka politiska förutsättningar ser ni behov av för att skapa en hållbar landbygdsutveckling?HJ: Man behöver göra en tydligare konsekvensanalys innan man tar poli­tiska beslut för att se hur det påverkar alla delar av landet. nu är det ofta så att man i efterhand konstaterar att det kanske inte var så himla bra för landsbygden.

ee: Landsbygdssärkring har precis introducerats i regeringsarbetet och innebär att landsbygdens perspektiv ska vävas in i varje större regerings­beslut, man ska helt enkelt i förhand ställa sig frågan om förslaget bidrar till jobb och tillväxt på landsbygden eller inte.

Centerpartiet ser landsbygden som en motor för hållbar tillväxt i hela landet, hur ska det gå till?ee: grunden är att det finns jobb, och det kan finns runt maten, energin och rekreationen. Därtill fodras det en mängd andra saker som att vägen är farbar alla årets dagar – att människor och produkter kan åka till och från landsbygden. telefoni och el är av­görande för att skola, lanthandel och vårdcentral kan finnas kvar och ut­vecklas. Men jobben är grunden och där är det företagarna som är motorn, finns inga jobb så flyttar man.

Hur kan Centerpartiet och LRF samarbeta för att öka tillväxten i hela landet? ee: Vi har en öppen dialog som jag hoppas är till gagn för oss båda.

Vi träffas regelbundet och äter fru­kost där vi delar tankar och idéer om nya möjligheter för hela vårt land.HJ: LrF är en opolitisk organisation, men vi samarbetar gärna med bland annat Centerpartiet eftersom ni lig­ger nära oss i flera frågor.

Vad kan ni göra för att bidra till en mer positiv generationsväxling av gårdar?HJ: grundförutsättningen är det arbete vi gör för alla lantbrukare. Det handlar bland annat om villkor för företagare, vi vill försöka underlätta för företagarna och därmed locka fler att vilja ta över. Så gör vi en del arbete på lantbruksskolor för att visa att det är ett modernt yrkesval att vara före­tagare inom de gröna näringarna.

historiskt sätt har man ärvt lant­bruk inom familjen, nu är det en ut­maning för oss att hitta andra per­soner som kan ta över om barnen inte är intresserade. Vi jobbar för att hitta länken mellan unga före­tagare som har lust och vilja, men ingen fastighet att ärva, och företag som behöver nya krafter. Det hand­lar också om möjligheter att kunna ta över driften utan att behöva köpa hela fastigheten. ee: Det är jätteviktigt att fler unga människor får upp ögonen för de gröna näringarna. En del i det är att få fler som utbildas på naturbruks­gymnasium, men det är också viktigt att vi ser över vilka skatteregler som gäller när en gård inte ärvs inom familjen och att unga får tillgång på kapital. regeringens nya beslut om investeraravdraget är ett exempel på en sådan åtgärd.

Det måste vara roligt att bo på lan­det och att driva företag. Annars sticker man, om inte lusten finns. Och då är kultur och fritid också jät­teviktigt, de unga måste ha något kul att göra. Var rädda om lusten för landsbygden!

Det måste vara roligt att bo på landet och att driva företag

tidninGen C • 9

te Ma

Vägen till fler jobb och ökad tillväxt i hela landet kan gå i olika riktningar, beroende på vem som håller i ratten. Tidningen C frågade Elisabeth Tand Ringqvist, VD i Företagarna och Håkan Sörman, VD för SKL och bemöter deras svar med Centerpartiets politiska lösningar.

Här Kommer frågorna:

1. Var ser du att det finns jobb & tillväxt på landsbygden de närmaste 10 åren?

2. Vilka politiska åtgärder behövs för att skapa en hållbar lands­bygdsutveckling och möjlighet till jobb i hela landet?

3. Vad kan din organisation göra för att långsiktigt bidra till ökad tillväxt och jobb i hela landet?

Den hållbara vägen till jobb och tillväxt

elisabeth tand ringqvist, Vd, företagarna

1. Landsbygdens företagande hand­lar för oss om entreprenörer som har landsbygden som utgångspunkt för sitt företagande, inte bara lantbrukare. jag möter många företagare ute i landet i

vitt skilda branscher som it­utveckling och matbranschen, men också tillverk­

ning av nya produkter. nyligen besökte jag åre kafferosteri som drivs av Eva och pär och under samma dag träffade jag också Stefan som driver åre Skidfabrik. Det finns stora möjligheter till många nya företag i hela landet om förutsättningarna är de rätta.

2. Ett generellt bra företagarklimat är det allra vikti­gaste – oberoende av var företagen finns. Det finns emel­lertid vissa frågor som blir än mer påtagliga för företa­gande på landsbygden, en sådan är infrastrukturen. Vare sig det gäller tillgång till postservice, förskola, digital infrastruktur eller kollektivtrafik, så är det en viktig fråga för att kunna bedriva någon som helst verksamhet.

3. Vår största uppgift är att få våra politiker att förstå att fyra av fem nya jobb skapas i de små och medelstora företagen. Vi som organisation, såväl som politikerna, kan bidra till ökat företagande genom att skapa framtidstro hos människorna som bor på landet eller väljer att flytta dit. tror människor inte på att de pengar man satsar och investerar kan ge något i framtiden så satsar man inte.

Håkan sörman, Vd, sKl

1. Där människor upp­muntras och tillåts att för­verkliga sina idéer kommer tillväxt och utveckling att skapas. Framgångsfaktorn är att skapa en miljö som är beredd att ta hand om idé­

erna på ett bra sätt i form av offentlig och kom­mersiell service, effektiv myndighetsutövning, tillgång till kapital osv. Många nya verksamheter växer fram i besöks­ och upplevelseindustrin.

2. Det måste ges utrymme för lokala och regionala initiativ, tillåt till exempel satsningar på bredband med strukturfondsmedel. nya jobb kommer eftersom kommuner och landsting fram till 2020 behöver anställa 420 000 medar­betare. Detta beror på stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. SKL har därför en stor satsning som vi kallar ”Sveri­ges Viktigaste jobb”.

3. SKL arbetar bland annat med att förbättra den offentliga servicen och myndighetsutöv­ningen. Ett exempel är att vi tar fram jämförel­ser av företagsklimatet i kommunerna. Ett annat är att vi tillsammans med tillväxtverket tagit fram utbildningsprogrammet ”Förenkla helt enkelt”.

10 • tidninGen c

så här tycker centerpartiet1. Centerpartiet ser stora möjligheter inom skogs­sektorn, jordbruket och besöksnäringen. inom skogs­ och jordbruk tror vi på en ökad andel förädlingsarbete. Exempelvis inom skogsbruket utvecklas produkter som traditionellt sett inte förknippas med träråvara som for­donsbränsle. i regeringen har Centerpartiet framgångs­rikt drivit den it­politik som ger förutsättningar för att företag inom tjänstesektorn ska kunna etablera sig utanför större städer. 2. Centerpartiet vill se fler satsningar som utgör en förutsättning för en levande och expansiv landsbygd. Företag ska ha bra vill­kor oavsett var i landet de ligger, det tjänar vi alla på.

Men för att möta de utmaningar som företagare på lands­bygden stöter på i hö­gre utsträckning än andra, exempelvis till­gången till riskkapital, så vill vi införa ett inves­teraravdrag för människor som investerar i ett företag. på så sätt ökar vi incitamenten att investera i mindre snabbväxan­de företag och därmed öka tillgången på kapital i tidiga skeden för företag.

Vi behöver satsningar på bredband så att exempelvis ingenjören ska kunna rita kopplingsschemat oavsett var hen befinner sig. regelbördan måste minska så att det blir enklare och roligare att vara företagare. grundläg­gande service är också viktigt. Människor ska inte be­höva välja bort landsbygden för att skola, vård, omsorg, mackar och mataffärer inte finns. i övrigt behövs sats­ningar på infrastruktur så att geografin inte avgör om du kan utveckla din företagsidé.

nyligen antog riksdagen den infrastrukturproposition

som regeringen presenterade tidigare i höstas, och som måste betraktas som en stor Centerframgång, med en satsning på 522 miljarder kronor på infrastruktur i hela landet. i satsningen finns såväl kraftig upprustning av järnvägen som historiskt stora satsningar på det enskil­da vägnätet med.

Vi vill också se en utbyggnad av högskolan för att stödja hela landets möjligheter att leva och er­

bjuda en mångfald av högre utbildning och forskning i hela landet. Sam­

verkan mellan akademi och nä­ringsliv har positiva effekter

både på näringslivets ut­veckling och den veten­

skapliga kvaliteten vid universitet och hög­skolor.

3. Centerpartiet listar i ”Agenda för landsbygden” 25 angelägna åtgärder för att stärka den svenska

landsbygden. här kommer ett axplock:

Sverige behöver ett robust och sammanhållet trans­

portsystem. Vi vill därför i enlighet med det som sägs i

infrastrukturpropositionen satsa på väg­ och järnvägsnätet samt förverkliga

regeringens bredbandsstrategi. Det ska vara enkelt att starta och driva företag, vi vill därför fortsätta att förenkla för företagen och minska kostnaderna för att anställa, exempelvis genom att sänka de socialavgif­terna.

genom att öka den svenska matproduktionen kan vi stärka jordbrukets konkurrenskraft.

De attraktiva boendemiljöerna på landsbygden skulle kunna utnyttjas bättre genom att säkerställa att intentio­nerna med den nya strandskyddslagen uppfylls. Se ”Agenda för landsbygden” på www.centerpartiet.se.

tidninGen C • 11

Vitaminkur för kommuner – företagsamhet, samarbete & ansvar

mitt i telefonsamtalet med Daniel nilsson, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i borgholm, hör jag ett råmande i bakgrunden. Det visar sig att Daniel nilsson förlöst en kalv under vårt samtal, och när jag drar efter andan skrattar han.

– Det kan man väl kalla praktisk tillväxt?

Och det får jag hålla med om. Men det finns fler sätt att prata om tillväxt på, och ett är befolknings­utveckling. Daniel nilsson berättar om hur hans hembygd, Kalmar län, har ett mönster av utflyttning sedan 1880, men att borgholm kommun visar en annan, mer svårtolkad ten­dens. De har nämligen positiv in­flyttning samtidigt som befolkning­en minskar, eller i alla fall följer en konstant nivå.

BorgHolm Har nämligen blivit det Daniel nilsson kallar Sveriges Florida, en kommun dit många äldre flyttar till men också avslutar sina dagar i. Varje sommar växer dessutom befolkningen tio gånger, tack vare sommarboende och turis­ter. Daniel nilsson berättar om att

man lärt sig se resurserna i deras speciella situa­tion. äldre kommer till exempel med en extra utjämningsslant, och

renoveringar av som­marstugor ger jobb till traktens hantverkare.

Kommunen har ett le­vande företagsklimat som 2010 tilldelades utmärkel­sen årets Företagarkom­mun av organisationen

Företagarna. Daniel nilsson tror att kommunens decentraliserade struk­tur är en viktig grund, det finns inget enskilt företag som domine­rar och det finns ingen enskild tät­ort som samlar resurser. Ett rikt för­eningsliv är också viktigt, och både företag och föreningar har lärt sig att ta vara på de stimmiga sommar­månaderna. Företagen tar chansen att sälja, föreningar står parkerings­vakter, hjälper till vid konserter, och ofta figurerar samma personer i bäg­ge grupperna. Det ger resurser och gemenskap, och det sätter igång en positiv spiral som fortsätter in i de stillsamma vintermånaderna.

dessutom trycKer Daniel nils­son på ölandskommunernas sam­verkan som länge varit samlat i ett

kommunförbund med Mörbylånga, och som gett resurser för att driva projekt, hålla kontakt med myndig­heter och organisera kompetens­utveckling. Eftersom övriga partier i Alliansen inte sett samma värde kommer näringslivsdelen att läggas ned, men Daniel nilsson menar att sättet att tänka lever kvar. Det är inte självklart att allt ska hamna i den egna kommunen, alla vinner på att ett stort företag hamnar någonstans i regionen.

även Marie­Louise Wernersson, kommunråd i Falkenberg, talar om regionsamarbete som viktigt för till­växt. Och hon vet vad hon talar om, som representant för årets tillväxt­kommun 2012. En utnämning som ingen skulle ha drömt om för tio år sedan. Men lika låg som stämning­en var då, lika hög är den idag. Och regionalt samarbete i all ära, vänd­ningen kom tack vare ett samarbete inom den egna kommunen.

– befolkningen minskade, arbets­platser lades ner, kommun och nä­ringsliv krigade om vems fel det var. Det kändes helt ogenomträngligt. Vi ville göra något där de som såg möjligheter fick mer utrymme än de som gett upp, säger Mari­Louise Wernersson.

te Ma

Tillväxt gör varje kommunpolitikers liv lättare. Men hur uppnår man det? Och hur gör man det till mer än en enstaka puckel i statistiken? Tidningen C har pratat med tre kommuner som alla på olika sätt har vänt en negativ utveckling. text: annika eriksson Bild: Patrik Trädgård

Borgholm blev Årets Företagarkommun år 2010. Daniel Nilsson är förste vice ordfö­rande i kommunfull­mäktige.

12 • tidninGen c

så Bildades ”Broa öVer” ett projekt där 60 personer handplocka­des av kommunens näringsråd. Det var kommunpolitiker, företagare, föreningsaktiva, tjänstemän, en bro­kig grupp som hade det gemensamt att de trodde på bygden och hade idéer. projektet startade 2002 och höll på ett par år, med nya deltagare i varje omgång.

Sedan började det hända saker. rättare sagt, sedan började man se till att det hände saker. bryggeriet Carlsberg bestämde sig för att läg­ga ner tillverkning i göteborg och Stockholm och satsa på Falkenberg, livsmedelsföretaget netto valde att lägga sitt huvudlager i Falkenberg, man inlett samarbeten med högsko­lan i halmstad, bland annat i form av studentanställningar.

År 2002 bestämde sig också Alli­ansen för att bli bättre på att samar­beta och la fram ett gemensamt in­vesteringsprogram för bostäder och infrastruktur. Mari­Louise Werners­son tycker det är förenklat att säga att kommunens investeringar satte igång företagens, de har gått hand i hand. Men det har ett stort värde i att en kommun visar att man ser

på sig själv som en plats människor kommer att flytta till, inte ifrån.

– Det ger sig inte självt, man får aldrig sluta arbeta. Det har hänt att vi tappat sugen, då har vi påmint varandra.

Liksom Daniel nilsson tar Ma­ri­Louise Wernersson upp betydel­sen av kommunens starka tradition av föreningsliv, som man uppmunt­rar med exempelvis billiga lokaler. Och om det finns en gemensam nämnare mellan de tre kom­munerna så är det just det här, ett le­vande föreningsliv där människor tar ansvar för sin hembygd och sin vardag.

– Får man ansvar tar man an­svar, säger Sofia jarl, kommunalråd i gagnef.

liKsom BorgHolm är tillväxten inte så dramatisk i gagnef, men i regionen avviker man ändå på ett positivt sätt med låg arbetslöshet och ett bra befolkningsnetto med en låg men stabil ökning.

Det handlar om praktiska om­ständigheter, det är en bygd där många familjer väljer att skaffa många barn. Men många års Cen­terstyre i kommunen har också ska­pat en decentraliserad struktur, lik­nande borgholms. här finns många större byar istället för en centralort, och många små företag.

gagnefs tradition av gott samar­bete mellan kommun och närings­liv har varit svagare under några år, men i och med att man börjat arbe­ta aktivt med att välkomna och upp­muntra privata initiativ har det vänt. Sofia jarl har till exempel som mål att besöka varje företag i kommunen innan mandatperiodens slut.

priVata initiatiV innefattar också i högsta grad föreningslivet. här finns ett civilsamhälle som tar stort ansvar för allt från vägskötsel till musikkvällar. Kommunen försöker underlätta med lokaler som kan hyras billigt och ”snabbslanten”, en

tusenlapp med ett minimum av byråkrati till den som vill ordna något för allmänheten.

Sofia jarl tycker att diskussio­nen om tillväxt alltför ofta hand­

lar enbart om hårda siffror, arbets­tillfällen, handel, industri. hon vill

lyfta fram mjuka värden, upplevelser, kultur, gemenskap och tillhörighet.

– ingen kan veta vad som ska hända i morgon. Men där det finns glädje och samhörighet finns det be­redskap att möta den, hur den än ser ut.

Sofia Jarl, kommunalråd i Gagnef med mål i sikte att besöka varje före­tag i kommunen innan mandatperio­dens slut.

Bryggeriet Carlsberg satsning i Falkenberg är ett resultat av pro­jektet ”Broa över”.

tidninGen C • 13

Centerpartiet ser hela landetVåren är här och med den Centerpartiets nya vårkampanj – Vi ser hela landet – med fokus på jobb, företagande och grön omställning. Vi ser den lokala kraften och växtkraften. Vi ser de nya jobben, företagen och innovationskraften. Vi ser potentialen i hela landet. Det är det vi vill berätta om i kampanjen. text: pernilla melander

under Våren Kommer vi att besöka företag och orga­nisationer i hela Sverige och ställa frågor. Vad brinner ni för? Vad behöver ändras för att vi ska skapa ett hållbart Sverige? hur ska hela Sverige kunna växa?

Kampanjens innehåll tar avstamp i ett av Framtidsa­gendans prioriterade politikområden, regional utveck­ling, och ramas in av vår gemensamma profilering Ett hållbart val.

– Det är jätteviktigt att vi fortsätter jobba med temat ett hållbart val under hela 2013 för att skapa den platt formen som vi behöver inför valet 2014. Då ska vi förknippas med att vara det hållbara valet i svensk politik, säger jenny persson, kommunikationschef i Centerpartiet.

den nya KampanJen kommer att lanseras internt under Framtidsstämman 22­24 mars. Därefter kom­mer information och material att finnas på Centralen samtidigt som ett paket för stöd och inspiration skickas ut till kretsarna.

Den 5­6 april är startdatum för extern kommunika­tion med kampanjhelg i hela landet. Startskottet är ett rapportsläpp laddad med politik för jobb och företagan­de kopplat till hur vi vill skapa livskraft i hela landet.

– Vi kommer att arbeta med pr i dagspress och fack­press, men även använda köpt annonsplats. Dessutom kommer kretsarna att få ta del av förslag på aktiviteter att köra ute i landet för att träffa folk och skapa dialog, säger jenny persson.

under Våren planeras ytterligare lanseringar av politiska rapporter, varav en i samband med Almedalen i juli.

jenny persson pekar på vikten av att var och en i organisationen får inspiration, känner engagemang och glädje i att prata politik.

– Vi på riksorganisationen kan ge stöd, sedan måste stafettpinnen lämnas över till lokala och regionala

krafter , det är ute i landet som Centerpartiets politik måste landa.

nationella kampanjhelger är planerade till den 4–5 maj samt den 1­2 juni, men självklart får varje krets välja den helg som passar bäst.

Håll utKiK efter mer information på Centralen och den externa kampanjsajten etthållbartval.se.

te Ma

14 • tidninGen c

ett klimatneutralt sverige 2050

Vägen till målet om ett klimatneutralt Sve-rige år 2050 håller nu på att byggas, och i det arbetet har miljöminister Lena Ek en nyckelroll. Det är hon som tog initiativet till regeringens Färdplan 2050 och nu är bollen i rullning. text: karin carlesten foto: Patrik Trädgård

delmålen i färdplan 2050 är ambitiösa. Kli­matutsläppen ska minska med 40 procent till 2020, fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030. Det som verkar vara en omöjlighet ser Lena Ek som en utmaning.

– Vi har högt satta klimatmål i Sverige, och vi ska nå dem genom att ar­beta tillsammans med or­ganisationer, föreningar, kommuner, företag och det civila samhället. na­turvårdsverket har sam­manställt alla förslag till insatser i Färdplan 2050 och dessa är nu ute på re­miss. jag uppmanar fler att engagera sig i denna pro­cess, inte minst våra egna centerkretsar, säger hon.

under Våren Kommer Lena Ek att befinna sig på en kommunturné för att

uppmuntra kommunerna att anta lokala klimatfärd­planer. Det kan handla om att bygga klimatneutrala fastigheter eller att av­loppssystemet byggs om för att klara målen, och miljöministern tror på ett brett engagemang.

– Min förhoppning är att vi ska genomföra det­ta med samma entusi­asm som vi genomförde Agenda 21 en gång i värl­den, och med denna långa planeringshorisont finns alla möjligheter att kli­matanpassa kommuner­na till 2050. Flera kommu­ner är redan på god väg. Växjö bygger femvånings­hus som levererar el ut på nätet, Mönsterås bygger ett nära­noll­bibliotek och uppsala skapar miljözoner i innerstaden. Kommuner­na är de absolut viktigas­te politiska spelarna om vi

ska lyckas skapa ett fossilfritt samhälle.

men regeringen Har fått kritik för att målen inte är tillräckligt högt satta. Färdplan 2050 räknar med noll nettoutsläpp sna­rare än noll utsläpp, vilket innebär att en minskning av dagens utsläpp med en tredjedel räcker för att nå målen. Kvarvarande utsläpp binds upp av skog och klimatarbete utom­lands. Lena Ek förklarar:

– även om teknikut­vecklingen går snabbt kommer exempelvis gruv­industrin aldrig ner till noll utsläpp. Men istället för att lägga ner gruvorna anser jag att vi måste kom­pensera för dessa utsläpp genom att minska utsläp­pen på andra områden och ställa om till 100 pro­cent fossilfria energikällor .

i motsats till kritikerna har vi en praktisk lösning där vi bevarar jobben och konkurrenskraften. Dess­utom följer vi internatio­nella avtal som anger sko­gen som en mycket viktig kolsänka.

lena eK påminner om att färdplanen är ett fan­tastiskt tillfälle för Cen­terpartiet att arbeta med visioner på ett handgrip­ligt sätt.

– Med den i handen kan centerpartister visa att vi menar allvar med vårt en­gagemang för miljö, jobb och lokal utveckling. Det här är ju våra hjärtefrågor, och nu finns ett tydligt po­litiskt mål att jobba mot. Färdplan 2050 gör mig hoppfull inför framtiden.

Miljöminister Lena Ek åker på vårturné för att klimatanpas­sa kommunerna till 2050.

tidninGen C • 15

”Jag vill vara med och påverka”

Efter att ha sökt varandra, utan framgång, under några da-gar får jag äntligen tag i en lätt febrig och förkyld Karolina per telefon. Karolina, en 24-årig centerpartist som brinner för människors lika värde och för rätten att bo var man vill och på lika villkor. text: Ulla Sigfridsson Bild: stephan Bozic

Vem är du Karolina? hon tvekar innan hon svarar men sen kommer det bestämt:

– både i jobbet och i politiken försöker jag se människan som individ. Att utgå från alla människors möjligheter och rättigheter. Alla ska ha alla möjligheter! Människan är unik och ska få vara det utan att bli hämmad av andra.

Varför är du med i just centerpartiet? – partiet har satt ord på de ideologiska tankar jag har. Man ser till hela landet och till människan. Det är inte toppstyrt utan man får chansen att agera och vara själv.

när hon växte upp var Karolina ordförande i ungdomsrådet i gno­sjö, som är partipolitiskt fritt.

– jag orkade engagera mig och vågade säga det som inte andra vå­gade eftersom jag ville påverka och vara delaktig. gnosjö är en liten

kommun och jag vill påverka genom att få säga till och bli hörd. Många tänker ”att det är så tråkigt, inget händer” men jag vill is­tället vara med och påverka.

Har du kunnat påverka? – ja, det tycker jag fast det är en process, säger Karolina funder­samt. Det beror förstås på i vilket forum man är.

hon fortsätter med fast röst:

Utan­för den poli­

tiska arenan sjung­er och spelar karolina

gärna. Hon har sjungit i ett rockband, men

numera blir det mest popblues.

16 • tidninGen c

– Möter jag motgångar så blir jag ännu mer moti­verad att ”ropa högre”. Det är faktiskt inte så svårt att påverka som man kan tro!

Vilken fråga intresserar dig mest och varför? å, det är många! Social välfärdspolitik, arbets­marknadspolitik. hela landet ska få växa. Lands­bygden som innefattar så mycket – allt från infra­struktur till skolor med mera.

– Att se till samhäl­let som det är. Det finns ju inte så många storstä­der, nästan hela Sveri­ge är landsbygd och man ska kunna bo var som helt utan sämre förutsättning­ar, säger Karolina bestämt.

– jag brinner för att en­gagera ungdomar i poli­tiken, både partipolitiskt men även att ungdomar ska våga ta plats i debatter och samhällsfrågor.

Karolina fortsätter: – jag lämnade bland an­

nat in en motion för någon månad sedan som gällde att starta upp gnosjö kom­muns före detta ungdoms­råd. Detta för att det är angeläget att få in ett ung­domsperspektiv när det gäller olika frågor i den kommunala politiken.

– överlag så är det ett problem att få en bred målgrupp av representan­ter i politiken, det gäller både på lokal­, regional­ och riksnivå, säger Karo­lina.

– i kommunfullmäktige i gnosjö är jag den yngsta

representanten, efter mig är det en ung kille på 26 år därefter är resterande re­presentanter och förtroen­devalda runt 35 och uppåt.

Hur ser du på ungdoms-jobben och vad kan Cen-terpartiet kan göra där? – Det är jättesvårt men det är viktigt att gå ut och visa på en medvetenhet. Många 80­ och 90­talis­ter, som jag, har inte fått någon chans att komma in på arbetsmarknaden alls. Allt förändras, exempelvis industrinäringen – ingen trodde väl att den skulle drabba oss. En viktig fak­tor är att man utbildar sig, reflekterar Karolina.

hon pratar ofta med ungdomar i gnosjö. – tidigare har man nog trott att det varit självklart att komma ut efter sin examen och få ett fast jobb med hög lön.

Men har det egentligen varit självklart de senaste åren, funderar hon. ung­domarna är frågande till om det ger något att gå till arbetsförmedlingen och gå kurser.

– Man ska ju inte vän­ja sig vid långtidsarbets­

löshet utan man ska ha sitt första jobb, säger Karolina. Många är positiva och be­redda att flytta. Men det är svårt när man är ung.

Vilket är det roligaste minne från din tid som politiker? – Det var väldigt roligt att vara med i åre på stäm­man och välja partiledare. Det finns mycket som är intressant och roligt. Det kan verka som om det är segdraget inom politiken men det händer mycket. under valet var det roligt att vara ute och prata med folk och ”kampanja”.

Vad är det svåraste beslut du har varit med om att fatta? – Det är svårt att ge sig in och ta beslut eller argu­mentera vid beslut som berör många människor mycket, säger Karolina. Man väljer en inställning, antingen tycker man eller så tycker man inte. Oavsett vad man tycker, så är det många som är engagerade.

– Om man då är den som ska ta ett beslut då kan det bli väldigt inten­sivt. Det kan vara svårt

och jobbigt att tvista med folk som man träffar på i vardagen och som har motsatta åsikter, säger hon.

Hur bemöter folk dig i Gnosjö?– jag möter många männ­iskor eftersom gnosjö är en liten kommun. ibland är jag med och tar beslut som inte alla gillar och då får jag höra det, konstate­rar Karolina.

– jag försöker skilja på mitt privata jag och på po­litiken och för många är jag ju faktiskt bara en lo­kalpolitiker. Folk pratar dagligen politik med mig och de tycker till om allt från vägbygge, vad en gata ska döpas till, om man ska bygga vindkraftverk till om vi ska investera i fast­igheter.

Hur ser du framtiden för din del? – jag hoppas och tror att jag fortfarande är politiker. Att jag fortfarande engage­rar mig för andra män­niskors väl och ve! jobbar nog även kvar på social­tjänsten, säger Karolina med ett skratt.

– En dröm är att äga lite mark och lära mig mer om skogsbruk eftersom jag verkligen gillar att vara ute i skogen, avslutar hon och berättar en historia från sin barndom om en tysk­hare.

Men den får ni fråga henne om när ni möter henne.

om KarolinaKarolina Sköld, 24 år och bosatt i Gnosjö. Kommer från en by i skogen som heter Kärringabacka. Utbildad socionom och arbetar som ungdomsbehandlare på socialtjästen i Gislaved.

Uppdrag i politiken: Ledamot i kommunfullmäktige i Gnosjö, ersättare i kommunstyrelsen, andre vice ordfö­rande i allmänna nämnden, ordförande i rådet för funk­tionshinderfrågor, ledamot i distriktsstyrelsen och i för­bundsstyrelsen i CUF.

tidninGen C • 17

En typisk vecka med Kentden Här VecKan innehåller precis som vanligt många möten och dis­kussioner. Kalendern är fylld med besök och sammanträden i Euro­parlamentet i bryssel, men också mycket annat. En konferens om

biomassa i nederländerna, samtal med gymnasieelever i Mariestad och unga lantbrukare i Skövde, en spännande framtidskonferens om landsbygds­ och regionutveckling i jämtland...

– Det här blev en ganska typisk vecka. De dagar som jag inte har möten i Europaparlamentet vill jag gärna möta engagerade människor på olika håll i hela Sverige. jag träf­far förstås många centerpartister och andra förtroendevalda i kom­muner, landsting och regioner. Men också skolelever, lärare, företagare och andra som vill prata om Europa . Verkligheten finns ju inte bara i bryssel eller Strasbourg, säger Kent johansson.

Vad gör de i Bryssel egentligen? Vi följde med Centerpartiets Kent Johansson en vanlig vecka på hans uppdrag som europa parlamentariker med början i Skara och avrundning i Jämtland. Däremellan har han mellanlandat i Bryssel, Holland och Vara. text: peter svensson

Namn: kent JohanssonÅlder: 61Uppdrag: Europaparlamentariker sedan hösten 2011Bor: Skara och Öland, över-nattningslägenhet i BrysselFamilj: Gift med Gull-Britt, två vuxna barn

Bild: Europaparlamentet

18 • tidninGen c

måndag 09.00Kent möter gymnasieelever i mariestad.

14.00Diskussion om EU:s jordbruks­politik med unga lantbrukare på ”Young farming, CAP towards 2020” i Skövde.

16.15 Kent träf­far Kristi­na Yngwe ordföran­de i lrf­ungdo­men.

17.00 På Swedbanks lantbrukskonfe­rens i Billingehus, samtalar Kent med Staffan Nilsson, pre­sident i EU:s Ekonomiska och sociala kommitté.

22.00Full tank på E20 utanför Skara.

tisdag 06.45Börjar morgonen med en biltur mot Vara, dags att lämna in bilen på service.

08.00Fika med semla på Conditori nordpolen i Vara och hoppar sedan på tåget till Göteborg.

11.20Flyg lyfter från Landvetter mot Bryssel.

15.00 Genomgång av aktuella ären­den i ITRE-utskottet med Han­na Stenegren, politisk sakkun­nig på kansliet i Europaparla­mentet där Kent och hans stab har sitt kontor. Under eftermid­dagen deltar Kent i flera möten i Europaparlamentet, och avslutar eftermiddagen med några telefonsamtal och rens­ning av mejlboxen.

19.15Kent träffar Sveriges EU-kom­missionär Cecilia Malmström vid invig­ningen av raoul Wallen­berg-rummet i europa­parla­mentet.

20.00Kvällsseminarium om forskning och innovation anordnat av nordiska ingenjörer.

21.00När de flesta av oss andra slumrar framför SVT Aktu­ellt, tar Kent tåget till Vlissingen i Nederländerna. Jobbar vid datorn under resan. Checkar in på hotel­let runt midnatt.

onsdag Kl 08.00 Under morgonen ska Kent medverka på konferens om biomassa i Vlissingen. Här pra­tar han med två italienska del­tagare, Luca Bartoletti och Giulia Bubolini från Emilia-Romagna. foto: Pascal Tshibanda

10.09Tåget rullar tillbaka till Bryssel från Vlissingen. Under efter­middagen betar Kent av arbetsmöten och samtal på kontoret i Europaparlamentet.

19.00Dagen avslutar med att Kent medverkar vid en middag till­sammans med besökare från Skara kommuns näringslivsbo­lag.

torsdag 06.20Morgonpasset börjar med trä­ning på gymmet runt hörnet från Kents övernattningslägen­het.

8.00 Morgonen inleds med en rund­vandring i parlamentet med besökarna från Skara.Nästa gäng med besökare kommer från Folkbildningsför­bundet.

09.30Sammanträde i ITRE-utskottet utskottet för industri, transport, forskning och energi där Kent är ledamot. Han deltar i vote­ring om ett stort antal frågor.

Kl 13.00Hästnäringen i centrum på lunchmöte. Samtal med Euro­peiska veterinärorganisatio­nens direktör Jan Vaarten, Ste­fan Johanson som är ordföran­de i Europeiska hästnätverket och brittiska Europaparlamen­tarikern Julie girling.

14.00Efter lunch träffar Kent folk från Svensk Näringslivs Bryssel­kontor.

17.15 Flyget lyfter mot Stockholm och sex timmar senare tar Kent plats i en sovkupé på nattåget mot Östersund. God natt!

fredag 08.00Frukostmöte i Östersund med ledningen för Hela Sverige ska leva. Under förmiddagen hin­ner han också med att träffa LRF i Jämtland och represen­tanter från Länsstyrelsens lans­bygdsenhet.

13.00Efter lunchen styr Kent mot Torsta naturbruksgymnasium i Ås där han under eftermidda­gen deltar i Framtidskonferens om landsbygds- och regionut­veckling.foto: andreas carlsson

16.45Nu tar Kent tåget från Krokom till Duved. Här ska han ägna helgen åt att åka skidor med dottern.

tidninGen C • 19

hon är kommunernas röst i Bryssel

Ewa-May Karlssons palett löper från den kommunala vardagen till att förhandla med spanjorer, frans-män och finländare. Som ledamot i EU:s Regionkommitté kommer det norrländska lugnet till sin rätt och hennes förmåga att kompromissa utan att tappa den egna politiska viljan. text: pernilla melander Bild: Patrik Trädgård

efter flera år som egen företagare inom skogsbranschen sitter Ewa­May Karlsson sin fjärde mandatperiod som kommun­styrelsens ordförande i Vindeln. Samtidigt är hon också Centerpartiets kommunala och regionala representant i bryssel som ledamot i regionkommittén.

Med gummistövlarna i den norrländska barrskogen och livet som glesbygdsbo, bi­drar hon med erfarenheter som är hon gan­ska ensam om i regionkommitténs paneu­ropeiska grupp. trots det känner hon sig hemma bland de 344 ledamöterna och ser fler likheter än skillnader.

– jag slås mer av likheterna än skillnader i gruppen. när det gäller sakfrågor går pro­blemställningarna som en röd tråd genom områden som demografi, klimat, miljö och framtidens behov av kompetenta personer, säger Ewa­May Karlsson.

regionKommittén fungerar som ett rådgivande miniparlament med fokus på att påverka Eu­beslut utifrån det egna landets

om region-kommittén i eu• Rådgivande organ

som representerar regionala och loka­la myndigheter i EU

• 344 ledamöter från 27 länder

• Ledamöterna är kommunalt eller regionalt folkvalda politiker

• 6 utskott: territoriell sammanhållnings­politik, ekonomisk politik & socialpoli­tik, utbildning, ung­domsfrågor, kultur & forskning, miljö, klimatförändringar & energi, medbor­garskap, styresfor­mer, institutionella frågor & yttre för­bindelser, naturre­surser

Ewa-May Karlsson gillar att samarbeta med kollegor från 27 länder i EU:s Regionkommitté.

Jag slås mer av likheterna än skillnader

i gruppen

20 • tidninGen c

”eU styr 60 procent av kommunernas vardag”ett par KVarter från Eu­parla­mentet ligger SKL:s bryssel­kontor som drivs av Marcus holm­berg och hans tre kollegor.

– Vi är här för att stödja SKL i Stockholm. i bryssel gör man helt en­kelt enbart det som man bara kan gör i bryssel, säger Marcus holmberg.

Marcus berättar att omvärldsbevak­ning är en del av uppdraget och de in­formerar handläggarna i Sverige om vad som är på gång här nere inom i princip alla sakområden som berör kommuner och landsting. Att byg­ga och underhålla olika nätverk är en viktig del av omvärldsbevakningen.

det andra uppdragsområdet är kommunikation. under 2012 tog de emot ett 70­tal besök från svenska kommuner, landsting och enskilda politiker. Vid studiebesök arbetar Marcus och hans gäng enligt dagord­ningsmetoden för att skapa intresse och förståelse ­ de kollar dagord­ningen i den aktuella kommunen, exempelvis uppsala, och fokuserar på det som är väsentlig för just uppsala­borna. genom att ställa kommunens vardag mot punkter på den aktuella dagordningen i Eu händer det saker.

– när man berättar att i genom­snitt 60 procent av kommunernas dagordning påverkas direkt eller in­direkt från bryssel och cirka 50 pro­cent av landstingens, då tänds det ljus i ögonen. även om besökaren inte är medveten om det så har du diskuterat en viktig Eu­fråga, avslutar Marcus holmberg.

behov i kommunala och regionala frågor. Eu­kommissionen måste rådfråga och invänta remissvar från regionkommittén innan beslut fattas. under senare år har kom­mitténs roll också stärkts genom rätten att gå till Eu­domstolen och överklaga beslut.

i sin roll som ledamot i utskottet för miljö, klimatförändringar och energi träffar Ewa­May kollegor­na i bryssel varannan månad. hon ser det som ett extra plus att tillföra dagsfärsk erfarenhet från den egna kommunen. hennes nära samar­betet med SKL, Sveriges kommu­ner och landsting, bjuder också på insikt i behov och frågeställningar som diskuteras i svenska kommu­ner från söder till norr.

– Det är viktigt att vi finns i Eu för att få med kommuners och regi­oners perspektiv i parlamentariska beslut eftersom vår vardag hemma i Sverige påverkas i stor utsträck­ning, säger Ewa­May.

på frågan om vilket inflytande hon har i Eu:s beslutsprocess tve­kar hon inte:

– jag har mandat att driva frågor och själv tycka vad som är rätt, men ytterst handlar det om att matcha mitt partis politik med SKL:s behov och min egen magkänsla.

Det gäller att komma in i besluts­processen tidigt för att kunna på­verka. Alla som varit med om stör­re beslutsprocesser vet att nyckeln till framgång heter kompromiss. Finns det risk att man kompromis­sar bort sina egna ståndpunkter för att nå i mål?

– jo, risken finns, man får inte all­tid som man vill och man kan hellre inte alltid lägga sig i alla frågor. Min erfarenhet är att Sverige ser Eu som ett bra verktyg för övergripande be­slut, medan vi vill ha eget inflytande över våra detaljer på hemmaplan.

som ViKtiga eu-frågor för Sve­rige lyfter Ewa­May fram miljö och energi samt behovet av regelverk kring utbildningar för att kunna jobba och studera över gränserna. hon ser också vikten av att alla länder i Eu strävar efter minskad kriminalitet, och gemensamma lösningar för infrastruktur som är miljömässigt och ekonomiskt hållbara.

– ju fler som samverkar i beslu­ten desto större chans har vi att lyckas skapa förutsättningar som fungerar i enskilda byar ute i Euro­pa, men också i olika regioner.

Att orka med långa dagar i Eu­parlamentet med dragningar och diskussioner från tidig morgon till sen kväll kräver att man är nyfiken, vill lära sig mer och att man har ett äkta engagemang. Ewa­May kon­staterar att mötena inte pågår dyg­net runt eftersom tolkarnas arbets­tider styr och runt niotiden brukar de släcka ned.

samarBetet med Kent johansson innebär regelbundna möten då de diskuterar aktuella frågor och job­bar gemensam kring partipolitiken. De anordnar också gemensamma seminarium och träffar.

– Kent och jag känner varandra sedan länge eftersom jag var hans ersättare i regionkommittén inn­an han blev parlamentariker. Det är viktigt att ha en bra relation mellan partiets representanter.

Våren 2014 är det dags för nästa Eu­val och i Sverige ligger valdelta­gandet på runt 40 procent, en siffra som måste upp.

– Det är jätteviktigt att Sverige har en bra representation på plats i bryssel. En stor del av den kom­munala vardagen styrs från bryssel, här måste alla bidra med sin röst, menar Ewa­May Karlsson.

Marcus Holmberg är på plats i Bryssel.

tidninGen C • 21

Centerpartiets första EU-dagarMissa inte Centerpartiets allra första Europadagar! Den 25-26 april samlas centerpartister från hela landet i Halmstad för att öka kunskapen och inspi­rera varandra att engagera sig i europapolitiken. Tanken bakom mötet är att lyfta fram och tydliggöra Centerpartiets politik i Europafrågor och stärka organisationen inför EU-valet våren 2014. Program och inbjudan kommer att publiceras på Centralen.

tidningen c i topp av kommunikationskanalernai förra numret av tidningen C uppmuntrades våra läsare att komma med synpunkter på Centerpartiets kommunikations-kanaler. Totalt fick vi in 76 svar, tack alla som bidrog!

Resultaten visar att Tidningen C är den populäraste informa­tionskanalen med ett snitt på 2,3 av 3. Alla svar kommer nu att analyseras och tas med i det fortsatta arbetet med att utveckla Centerpartiets informationskanaler.

Stort grattis till den lyckliga vinnaren Rut Lönnell från Gnosjö! Rut får en present värd 200 kronor från presentshopen.

aktuellt magasin ute nu!

Beställ via Centerpartiets profi lshop

eller www.kentjohansson.eu

101 c-röster från hela Sverige om Europa!

Kent Johansson från Händene till Bryssel

Europaskolan – med quiz och korsord!

•

•

•

Visste du att Svenska fotbolls förbundet satsar på landsbygden med ”En förening i varje by – fotboll för alla”. Bollspel ska helt enkelt bidra till en attraktivare landbygd.

22 • tidninGen c

Lokalt arbete i CenterpartietHär finns redskapen för planering av det konkreta arbetet lokalt i Centerpartiet

Basutbildningarna består av sex olika studiematerial och koncept som

alla är framtagna av Studieförbundet Vuxenskolan utifrån Centerpartiets

behov. Utbildningarna består av; Strategisk planering, Påverka genom

samtal, Nyfiken på politik, Bilda opinion via media, Organisation och

ledarskap och Ett hållbart val – en introduktion till Centerpartiet.

Läs mer på www.sv.se/centerpartiet

Skolresan från norr till söderundrar du VilKa framgångsfakto­rer som finns i den svenska skolan? Varför vissa skolor når sina mål och har en fungerande verksam­het medan andra tampas med stora problem?

Det undrar riksdagsledamoten ulrika Carlsson också som under vårterminen besöker ett stort antal olika skolor från norr till söder.

– Det finns många bra skolor med fantastiska lärare som varje dag ger eleverna möjligheter att upptäcka glädjen i att lära sig massor. Men det finns också skolor som inte för­mår ge eleverna det stöd de har rätt till. jag vill besöka dem som lyck­as och studera framgångsrika exem­pel för att kunna sprida dem, men

också dem som kämpar med tuffa utmaningar , säger ulrika Carlsson, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.

ulriKas tanKe är att samla in och sprida de goda exemplen och uppmuntra andra att ta efter. Arbete ska utgå från tre hörnstenar: kun­

skap och kreativitet, modern teknik och aktuell forskning på hjärna och lärande. Förutom att besöka skolor, träffa elever, lärare och skolledare planerar hon en rad seminarier på olika skolteman i samarbete med DrO­kontoren.

– tillsammans med it­ och ener­giminister Anna­Karin hatt vill jag också verka för att öka integratio­nen av modern teknik i undervis­ning, säger ulrika Carlsson, som ser en outnyttjad potential och stora va­riationer av användningen mellan olika skolor.

Lagom till partistämman i septem­ber ska rapporten vara klar och ligga till grund för Centerpartiets framtida politik för en hållbar skola.

Ulrika Carlsson

tidninGen C • 23

1. Vilka blir dina arbetsuppgifter? Främst att underbygga, samordna och utåt debattera partiets ekonomis­ka politik så att den ännu mer står som ett eget alternativ inom Allian­sen. jag kommer också att jobba med politisk strategi åt partiledningen.

2. Varför tar du det här uppdraget?Det finns en allvarlig idétorka i den svenska debatten, samtidigt som utmaningarna tornar upp sig. Centern är det parti, med den partiledare, som är beredd att göra det som krävs för att lösa Sveriges stora problem och för att få fart på jobbskapandet. Vidare har Center­partiet de kraftfulla styrmedlen för klimatomställningen och utveck­lingen av välfärden.

3. Din koppling till Centerpartiet?jag var med i styrelsen för det som då hette Centerns högskoleförbund i början av 1990­talet. Sedan barns­ben är jag dessutom en beundrare av Thorbjörn Fälldin och har alltid sympatiserat med Centerns gröna liberalism.

4. Vem kommer ha störst glädje av rekryteringen av dig?Den ekonomiska debatten, hoppas jag. De nya idéerna för att skapa jobb måste fram nu och det vill jag bidra till. Sedan är det meningen att

jag ska vara användbar för alla delar av Centerpartiet; partiledningen, de folkvalda och distrikten.

5. Varför behövs du?jag vill ge partiets ekonomiska förslag ännu mer skärpa, givet att så mycket forskning och data finns att tillgå som kan förstärka dem.

6. Vad känns roligast?Att få stå upp fullt ut för något jag tror på och kasta mig in i mötet med väljare tillsammans med en rad poli­tiska talanger.

7. Vad är mest utmanande?Att få genomslag för att vi är de enda som har rejäla jobb­ och mil­jöförslag. just nu står vi i skuggan av Moderaterna och finansdepar­tementet. Det tar tid att bryta det läget.

8. Var sitter du? jag har kontor på Centerpartiets riksdagskansli, men jag kommer också att ha en liten plats på Center­partiets riksorganisation i gamla Stan i Stockholm.

9. Du har ett imponerande cv. Vad kommer du att ha mest glädje av?tiden på riksbanken var lärorik, jag förstod bättre hur praktiskt ekono­miskt beslutsfattande går till. Där fick

jag många kloka vänner, inklusive några som numera är i politiken. Men mest nyttig är nog erfarenheten av att ha startat ett företag, nyhets­magasinet Fokus, och stiftelsen Fores. jag vet en del om hur det är att vara småföretagare och entreprenör (slitigt och oglamoröst).

10. Hur är du som person?En kombination av grön sociallibe­ral idealist och nationalekonomisk realist. trivs lika bra i Leksand som paris. Stolt småbarnsförälder, det är viktigt. utrikespolitik är en stor passion. Fanatisk är jag nog bara för Leksands iF.

11. Vilken arbetssituation har varit din svåraste att lösa?tuffast var när vi startade Fokus och de flesta dömde ut oss direkt.

12. Vad driver dig?Som de flesta politiker vill jag tjäna det allmänna bäst. öppna möjlighe­ter för människor i utanförskap, det triggar mig. jag vill bygga upp saker – och vinna. Det tror jag också är viktigt i politiken.

13. Vad är det allra finaste med uppdraget?Det finns inget finare än att söka medborgarnas mandat för att för­bättra samhället.

text: alexandra cederquist Bild: Patrik Trädgård

med Martin Ådahl Raka13

24 • tidninGen c

martin ådaHlFamilj: frun kajsa och sonen Andreas 3Jobb: Chefsekonom och vice partisekreterare (c)Bor: Södermalm, Stockholm Gillar: Min familj, grönt, valar, Leksands IF, Frankrike, Historia, politik!Gillar inte: Rasism och för­domar.

u sVar till Hans BJörKlund centerpartiet ser hela landetHans Björklund påstår i en insändare att Centerpartiet har övergivit regionalpolitiken. Detta stämmer inte alls. Vi är det parti i Riksdagen och regeringen som tydligt driver på för att hela landet ska leva. Det sker genom ett ständigt arbete med att utveckla politiken på områden som är vitala för de delar av landet som finns utanför våra storstadsområden . Något som bland annat kommit till uttryck i den ”Agenda för landsbygden” som togs fram under 2012.

Ett annat konkret exempel på att vi är en röst för de min­dre städernas och landsbygdens Sverige är reformering­en av skatteutjämningssystemet som blev verklighet pre­cis innan jul. Det kostnadsutjämningssystem som nu införs stämmer överens med Utjämningskommitténs för­

slag vilket vi i Centerpartiet stödjer. I korthet innebär för­slaget en förändring på inkomstsidan där de kommuner och landsting som i dag betalar en utjämningsavgift kom­mer att få behålla en större del av skatteintäkterna, och övriga kommuner och landsting kompenseras genom ett permanent statligt tillskott. För Centerpartiet är det cen­tralt att det nya systemet skapar hållbara förutsättningar för god grundläggande service i hela landet, samtidigt som det främjar ekonomisk tillväxt.

För att Sverige ska hålla ihop krävs en politik som vågar jämna ut skillnader och som skapar tillväxt i hela landet, vilket nu blir verklighet. Detta sker tack vare Centerpartiet. Att i det läget påstå att vi övergivit landet utanför våra storstäder stämmer inte.

DEBATT

Regionalpolitik är inte bara glesbygdspolitikföljer man den regionalpolitiska diskus­sionen i Sverige kan man få intrycket av att landet bara består av storstäder och glesbygd. Men mer än hälften av Sveri­ges befolkning bor varken i storstäder eller glesbygd, utan i större eller mindre tätorter utanför storstadsområdena och glesbygden. Det är därför helt nödvän­digt att ta hänsyn till de tätorter som finns i regionen, om man ska diskutera regio­nalpoltik. det viktiga i regionalpolitiken måste vara att se till hela regionen och då blir dimensionen glesbygd/tätort inte sär­skilt relevant.

Det är märkligt att se hur staten fördelar landets gemensamma resurser mellan regionerna. Dessa resurser sprids nämli­gen väldigt ojämnt över landet. Och det är inte så, att de svagaste regionerna får

mest, utan tvärtom är det de starkaste regionerna som får merparten av kakan. Stockholmsregionen slukar till exem­pel nästan en fjärdedel av statsbud­geten, medan svagare regioner får nöja sig med någon enstaka pro­centandel. En rimligare fördelning skulle vara bra för hela landet.

Eftersom övriga allianspartier är måttligt intresserade av regionalpo­litik, så skulle Centerpartiet här kun­na spela en viktig roll. men regional­politiken finns inte längre med bland Centerpartiets politikområden, vilket är synd, eftersom en väl fungerande regio­nalpolitik är en förutsättning för ett på sikt hållbart samhälle.

Hans Björklund

Hans Björklund

26 • tidninGen c

DEBATT Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.se Insända bidrag kan bli redigerade, rekommenderad textlängd är maximalt 1 500 tecken per bidrag.

u sVar till niels paarup-petersen centerpartiet är positiva till fackföreningar Det är beklagligt om Centerpartiet uppfattas som fientligt inställt till fackföreningar och den svenska arbetsmarknads­modellen. Så är nämligen inte fallet. Vi kan inte, och ska inte, styra ungdomsförbundets agenda. Det är bra att CUF väcker debatt och att de uppmärksammar problemen på arbetsmarknaden.

Det hade varit mycket allvarligt om vår trovärdighet i arbetsmarknadsfrågor hade gått förlorad. Jag anser inte att så är fallet. Precis som Niels skriver i sin artikel är vi det parti som har de bästa förslagen och den största viljan att refor­mera den svenska modellen och underlätta för framförallt invandrare och unga att komma in på arbetsmarknaden.

För Centerpartiet är det självklart att facket spelar en vik­tig roll i samhället, att de bidrar till att anställda kan för­bättra och försvara sina rättigheter och att de kommer att ha en fortsatt stark roll i framtiden. Vi är dock kritiska till deras partipolitiska kopplingar och vill att de ska vara poli­tiskt obundna med större lokal förankring.

Centerpartiet har mycket att vinna på att vi förtydligar vår positiva inställning till facken och deras roll på svensk arbetsmarknad.

Annika Qarlsson,riksdagsledamot

Älska facketflera undersöKningar pekar på att Centerpartiet är Sveriges mest otydliga parti. Det är problematiskt om vi vill nå nya väljargrupper. Men på en punkt upplevs vi som väldigt tydliga: vi är emot facket och vill förstöra den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det får jag ofta höra när jag pratar med politiska motståndare, fackliga företrädare men också vanliga med­borgare. Är det då sant att Centerpar­tiet ogillar facket? Nej, men det bety­der tyvärr inte så mycket.

Men hur blev det så? CUF körde i valet 2010 kampanjen ”Arbetsmarkna­den är ett skämt”, vilket de har rätt i på många sätt. Men när man tryckte upp material med ”Fuck facket” förstörde man mycket av centerrörelsens trovär­dighet i arbetsmarknadsfrågor. Inte så mycket på grund av vad man sa men hur det uppfattades.

Centerpartiet är det partiet som står med de bästa förslagen och den största viljan till att reformera svenska modellen och öka flexibiliteten så att det till exempel blir lättare för invand­rare och unga att komma in på arbets­marknaden. Men vi har på grund av ”Fuck facket” förlorat trovärdighet gentemot fackförbund och de männ­iskor som måste gå med på för­ändringar för att vi ska kunna få igenom vår politik.

Ska vi få igenom de nödvändi­ga förändringarna av den svens­ka arbetsmarknaden är vi

beroende av att samarbeta med fack­et. Facket är trots sina fel och brister en kraft som bidragit mycket positivt till att bygga det svenska samhället. Vi måste ta aktiva steg för att visa att vi som parti ser den viktiga rollen fack­förbunden har och ska ha.

CUF fuckade facket. Dags för Centerpartiet att älska facket.

Niels Paarup-Petersen, gruppledare, kommunfullmäktige Malmö , Facebook/Twitter: nielspaarup

tidninGen C • 27

Fråga 1: Vad tycker du om tidigare betyg?

Fråga 2: Hur ser du på lärarnas administrativa börda ?

Fråga 3: Vilken roll tycker du att it ska spela i skolan?

Duellen: Skola och utbildning

text: alexandra cederquist Bild: Patrik Trädgård (Ulrika Carlsson), Riksdagen (Tina Acketoft)

ulriKa carlsson, riksdagsledamot (c), utbildningsutskottet

1. Med betygen visar vi var eleven befinner sig i kunskapsutvecklingen i förhållande till kun­skapskraven. En ännu viktigare del är att i IUP - under utvecklingssamtalet - beskriva vilka insat­ser som behövs för att eleven ska utvecklas i oli­ka ämnen. Centerpartiet har tillsammans med Alliansen infört en ny betygsskala i sex steg där eleverna får betyg från årskurs 6 och skriftliga omdömen från årskurs 1. Vi vill inte införa betyg tidigare än årskurs 6.

2. Vi vill minska på administrationen för lärarna. Men jag tror inte på att ta bort arbetsuppgifter som handlar om elevens kunskapsutveckling. Det finns annan admi­nistration som kan lyftas bort. Däremot tror jag på att omprioritera bland lärarnas arbets­uppgifter, använda nya metoder och ny teknik. Till exempel att istället för att efter lektionens slut stå i kö till en dator och där föra över sina anteckningar, elevomdömen, rättningar och när­varostatistik, göra detta på den egna datorn eller läsplattan under lektionen.

3. Poängen med mer IT i skolan är att det är ett modernt arbetssätt med många möjligheter. Det ska vara naturligt för lärarna att använda tekniken både som en del av sin pedagogik och i de administrativa inslagen i sitt arbete. Jag tror på mer smart IT-användning i skolan och att fler lärare får chansen att vara en del av den utveck­lingen. Lärarna måste ha friheten och ansvaret att använda moderna pedagogiska verktyg på ett anpassat sätt och efter de förkunskaper som redan finns hos eleverna.

tina acKetoft, riksdagsledamot (fp), utbildningsutskottet

1. Kunskap, kvalitet och insikten om lära­rens avgörande roll är styrande principer. Skolan ska stödja den enskilda människans utveckling. Framgång ska bekräftas och pro­blem identifieras tidigt så att de kan åtgär­das. Då är nationella prov och betyg ovär­derliga verktyg. Att vi nu har infört fler natio­nella prov och betyg från årskurs 6 är ett resultat av den tanken. Vi vill att betyg ska ges redan från årskurs 4 för att komma ikapp med eventuella svagheter.

2. Lärarnas betydelse för elevernas kun­skapsinhämtning går inte att överdriva. Där­för måste lärarna ges mera tid att lära ut – inte fylla i. Det pågår nu en översyn över vad som egentligen behöver dokumenteras för att kunna lätta lärarnas administrativa börda. Vi är många som ser fram emot att kunna skrota onödigt dubbel- och pappersarbete.

3. IT är en naturlig del av livet. Ett verktyg som underlättar och skapar nya möjligheter. Så måste det också vara i skolan – för lära­re, rektorer, övrig skolpersonal såväl som för eleverna. Därför måste det finnas tillgång till datorer och undervisning i hur man använder dem. Men IT är ett verktyg. Det kan aldrig ersätta lärare eller kompetenserna läsa, skri­va, räkna. Man kan helt enkelt inte surfa sig fram till en gedigen kunskapsbas att bygga livet på.

Tina Acketoft

Ulrika carlsson

28 • tidninGen c

att göra skillnad i MalawiCenterkretsen i Örebro ville jobba med internationellt biståndsarbete och sökte stöd från CIS, Centerpartiets Internationella Stiftelse. Nu, tre år senare, är både CIS och Centerkvinnorna engagerade i demokratiarbetet i Malawi.text: alexandra cederquist Bild: Centerpartiets Internationella Stiftelse

malawi är ett aV världens fattigaste länder och landets ekonomi är i hög grad beroende av utländskt ekonomiskt stöd, bland annat från Världsbanken. Landet har upprepade gånger drabbats av massvält och nästan hälften av landets befolkning är under 15 år. Man uppskattar att en fjärdedel av den vuxna befolkningen lever med hiv eller aids.

En fråga som uppmärksammats mycket av Fn med goda resultat är den höga mödradödligheten i Malawi. Mellan 1990 och 2015 minskade mödradödligheten med minst tre fjärdedelar i linje med Fn:s femte millenniemål.

Cis är sedan År 2002 Centerpartiets mottagare och utförare av partibundet biståndsstöd, och driver också frågan. bland annat vid Liberal internationals kongress i Elfenbenskusten i oktober 2012 där man lyckades få resolutionen om förbättrad mödravård globalt att röstas igenom.

– Det kändes fint att kunna presentera resolutionen för president banda och ge henne besked om att drygt 100 liberala partier runtom i världen kommer att ha frå­gan på sin agenda, säger Catherine isaksson, generalse­kreterare på CiS.

För att göra skillnad i Malawi har CiS arbetat nära Malawis liberala systerparti nArC. Catherine isaksson tror att partiets kvinnliga partiledare, Mrs Loveness gondowe, har fått mycket draghjälp med sina frågor om jämställdhet och kvinnors situation genom Center­kvinnornas arbete.

som politisKt parti har centerrörelsen bidragit till att bygga en av världens starkaste demokratier och har mycket erfarenhet. Catherine isaksson tycker det är centerrörelsens skyldighet att dela med sig av kunskaper och resurser. hon är nöjd med vad man åstadkommit i Malawi. Förutom att ett bra samarbete skapats med nArC, har CiS fått mycket kunskap om landet och man har lärt känna presidenten.

– Det är roligt, inspirerande, utmanande och fantas­tiskt att arbeta i Malawi. Människorna är generösa och kriminaliteten låg, säger Catherine isaksson.

Men biståndsarbetet har inte bara varit enkelt. Stam­samhällets struktur liksom landets analfabetism, korruption , dåliga infrastruktur, och bristande till­lit till politiker har bidragit till att försvåra arbetet.

nu tas nästa steg i projektet. Det blir att följa den plan som lagts för 2013 och 2014 och handlar om institutionell struktur samt organisatorisk och politisk kapacitet. För Centerkvinnorna däremot, väntar fortsatt arbete med mödradödlighet och fistulaproblematik.

Nyligen var Catherine Isaksson, CIS generalsekreterare, på plats i Malawi. Där träffade hon nyckelpersoner som President Banda, partiledningen för NARC, organisationen White Ribbon Aliance och Dorothy Ngoma som arbetar med mödradödligheten.

Nästan hälften av malawis befolkning är under 15 år.

tidninGen C • 29

Nu fortsätter resan mot en hållbar framtidCenterpartiets framtidsstämma kommer att samla 520 ombud från centersveriges alla kretsar. Det så omdiskuterade idéprogrammet ska debatteras och finslipas en sista gång innan det slutgiltiga innehållet beslutas.Vägen dit har varit lång och tuff, men Annie Lööf är imponerad över allt engagemang och menar att en total tystnad snarare hade gjort henne orolig. Med partistyrelsens förslag som grund uppmanar hon till intensiv debatt.text: karin carlesten foto: Patrik Trädgård

I mitten av februari presenterade Annie Lööf partistyrelsens förslag till idéprogrammet som partiet ska diskutera och besluta om på Framtidsstämman den 22-24 mars i Upplands-Väsby.

Nyckeln till en hållbar framtid är att frigöra människors kreativitet och skaparkraft oav-sett var i Sverige eller världen man bor.”

– aKtiViteten Kring idéprogram­met är unik och vi har fått in över 530 remissvar. För mig har det varit viktigt att lyssna in alla förslag, och därför har partistyrelsen läst allt som kommit in, totalt 1700 sidor, och utifrån det har vi omarbetat idépro­grammet. Mitt mål som partiledare har varit att kunna presentera ett dokument som en majoritet av centerrörelsen kan stå bakom. Vi har

utvecklat vår ideologiska hemvist och vi är tydliga med att vår liberalism är social, decentralistisk och grön. Vi bygger på historiska grundvär­deringar som hållbarhet, frihet och självbestämmande, social rättvisa och trygghet. Och balansen mellan personlig frihet och ansvar för andra är central, berättar hon.

En av de centrala målsättningar­na i programmet är ett samhälle som

inom en generation är uppbyggt ute­slutande med förnybar energi, där landsbygden spelar en nyckelroll. An­nie Lööf lyfter också fram vikten av en entreprenörsdriven ekonomi med småföretagen som grund för att ska­pa fler jobb, en rättvis socialpolitik, ett fortsatt brett internationellt enga­gemang i solidaritets­ och rättvisefrå­gor, ett mer demokratiskt och trans­parent Eu och att Centerpartiet är ett

30 • tidninGen c

feministiskt parti. hon betonar stämmoom­budens möjlighet att påverka idéprogrammet ända in i slutet, men också det gemensam­ma ansvaret att kommunicera innehållet i det nya idéprogrammet efter stämmans slut.

– nu är det vi själva som ska sätta bilden av idéprogrammet, inte media. genom om­buden kan vi nå ut till våra 40 000 medlem­mar med vår egen bild om en frihetlig och social kraft som säger ja till att få välja själv och nej till sociala orättvisor.

den senaste tidens heta debatt har utan tvekan skadat Centerpartiet, säger hon. Sam­tidigt lyfter hon vikten av att ta tillvara på det enorma engagemang som har blommat upp. hon ser idéprogramsdebatten som startskot­tet till något större, både för det politiska klimatet och för Centerpartiet.

– Vi har gjort svensk idédebatt en stor för­tjänst, för alldeles uppenbarligen är Sveri­ge ovant att diskutera politiska visioner. Det finns inget annat politiskt parti som har lyck­ats få denna uppmärksamhet kring politis­ka idéer. Detta har skapat en nyfikenhet för vår politik och den ska vi nyttja, inte minst i de kommande valrörelserna. jag blir så glad när äldre centerpartister berättar att de inte har varit med om något lika engagerande se­dan kärnkraftsdebatten. även den debatten var ju för många väldigt uppslitande, men jag är övertygad om att det som i nuläget känns tufft på lång sikt kommer att stärka oss.

det nya idéprogrammet ska användas som en idémässig inspirationskälla att hämta

kraft ur när det är dags att fatta beslut i de dagsaktuella frågorna, förklarar hon, och det kommer att fungera som en tydlig kompass inför partistämman i september.

– ta exemplet om hur vi vill att framti­dens välfärdssystem ska se ut. Centerpar­tiets modell är att den ska vara gemensamt finansierad och lika för alla, men vi kombi­nerar likvärdigheten med självbestämmande. Vårdpengen, skolpengen och jobbpengen är centerpolitik i praktiken. Den är gemensamt och solidariskt finansierad, den tillfaller alla lika, men man får själv välja vårdcentral, sko­la eller arbetsförmedling, fortsätter hon.

efter månader aV interndemokratisk process och intensiv mediebevakning berät­tar Annie Lööf hur hon har blivit tryggare och säkrare i sin ledarroll. hon har fått möj­lighet att utveckla sin egen vision, få tala till punkt och berätta vad hon vill.

– under den här tiden har jag blivit tryg­gare, för när det har varit som mest turbulent har jag stärkts i mina grundvärderingar och ser att jag behöver vara tydligare med att för­klara dem. Det finns de som vill sätta etiketter på mig och vantolka det jag har sagt. Därför var det en befrielse att på kommundagarna få förklara min vision. Att skapa ett samhälle som bygger på självbestämmande och frihet, där vi har en välfärdspolitik för de allra mest utsatta i samhället, där vi värnar om klimatet och miljön och där vi ser hela landet. Dessa delar har varit bärande för mig under väldigt lång tid och nu vill jag fortsätta resan framåt tillsammans med hela Centerpartiet.

En levande landsbygd är förutsätt-ningen för ett hållbart samhälle.

Vi har en skyldighet att bruka utan att förbruka , att inte för-öda krets-loppen för kommande generationer

Framtidsstämman 22–24 mars – så här går det till:• 521 röstberättigade personer åker till

Framtidsstämman i Upplands-Väsby – 491 ombud från kretsar och distrikt i hela landet, 12 ombud från syskonor­ganisationerna samt partistyrelsens 18 ledamöter

• Alla medlemmar har rätt att närvara, yttra sig och lägga förslag i plenum

• Stämmans förslag bereds i 18 kommit­téer, varje avsnitt behandlas parallellt av två kommittéer

• Därefter synkroniseras de parallella kommittéernas synpunkter till ett för­slag som blir huvudförslag på stämman

• Förslaget presenteras för stämman, det debatteras och beslutas om nytt idéprogram i plenum

• Kommunikation om processen kommer att uppdateras löpande på Centralen under hela stämman

• När förslaget är godkänt och färdig­skrivet publiceras det i sin helhet på www.centerpartiet.se och centralen

• En kort sammanfattande trycksak skickas ut till alla kretsar för spridning till väljare

• Extranummer av Tidningen C om Framtidsstämman kommer i början av april

tidninGen C • 31

Viktiga framtidsfrågor lyfts fram i lättlästa debattartiklar. Nya ämnen produceras löpande.Hämta Refl ektion & Dialog fritt på www.kentjohansson.eu

Nu kan du enkelt bjuda in till temamöten och studiecirklar!

Nya ämnen produceras löpande.

I Refl ektion & Dialog presenterar Europaparla men-tarikern Kent Johansson (c) underlag för dialog och diskussion.

Bli mentor åt en CUF:aretext: alexandra cederquist Bild: Simon Olsson

rulJansen Bland medlemmarna är stor. har man inte hunnit värva in yngre personer som kan ta över, försvinner ibland hela CuF­avdel­ningar när medlemmarna blir äldre. Att bli fler, är CuF:s största utma­ning menar Karin Fälldin, general­sekreterare på CuF.

För att lyckas värva fler, jobbar CuF med mentorsmedlemskap. Alla som är 26 år och äldre kan stötta ungdomsförbundet med 200 kronor per år, medlemsavgifterna samlas i en pott som unga kan söka och få pengar från.

– Alla som tror på devisen lära genom att göra borde bli mentors­medlemmar, man får nämligen reda på hur man arrangerar, leder och opinionsbildar, säger Karin Fälldin.

enligt Karin fälldin är CuF både en demokratiskola och en opinionsbildare ­ inte bara internt inom Centerpartiet, utan också externt mot media och andra orga­nisationer. hon tycker att förbunds­stämman är bästa tillfället att lära sig på. här fattas beslut om allt från

självbestämmande och frihet till miljömedvetenhet.

Det är viktigt att stödja ungdoms­verksamheten, tycker Karin Fälldin, eftersom det är skolan för unga att lära sig det politiska hantverket och partiets historia innan de fortsätter sin bana inom partiet.

CuF är ett öppet och varmt för­bund där alla får ta plats. Det är det Karin Fälldin tycker är det bäs­ta med CuF. Man får kontaktnät i hela landet och verktyg för att förstå samhällets beslutsvägar för att sedan kunna påverka.

– Själv är jag centerpartist tack vare partiets unika mix av självbe­stämmande för människor och den verkningsfulla miljöpolitiken, säger Karin Fälldin.

Karin Fälldin är generalsekreterare på Centerpartiets ungdomsförbund.

linnéuniversitetet studerar digital delaktighetcenterpartiet och regeringen har gett Lin­néuniversitetet i uppdrag att studera hur frivilliga initiativ kan bidra till att öka den digitala delaktig­heten.

– ungefär 1,2 miljoner svenskar är ännu inte di­gitalt delaktiga. Samtidigt finns det många organisationer och enskilda personer som genom frivilliga initiativ bidrar till att öka den di­gitala delaktigheten, säger it­ och energiminister An­na­Karin hatt.

Ambitionen är att alla som vill ska kunna använ­da nätets möjligheter som information, utbildning, samhällstjänster, sociala nätverk och underhåll­ning. Anna­Karin hatt ser därför att det finns an­ledning att utreda behovet och möjligheterna av att stödja viktiga insatser som görs av organisationer, eldsjälar och entusiaster runt om i landet.

uppdraget ska rapporteras senast 30 juni 2013.

anna­karin Hatt

32 • tidninGen c

korsord

lösningen är inskickad av:

Namn .................................................................................................

adress ...............................................................................................

postadress ......................................................................................

Skicka din lösning senast den 7 maj 2013 till:Centerkryss 1/2013Centerpartiets riksorganisation, Box 2200, 10315 Stockholm

Vinnarna i korsordet nr 4, 2012.1. Tage Olofsson, Trångsviken2. Gunnel Svensson, Kättilstorp3. Gerd Brodin, Västervik4. Björn Johansson, Götene5. Bertil Andersson, Österfärnebo6. Allan Bengtsson, Brunflo7. Viola Dahl, Vetlanda8. Terttu Martinsson, Åmål9. Alice Karlsson, Askersund10. Sven-Ove Dahlsson, Teckomatorp

Vinnarna får trisslotter sända till sig med posten.

fallerallt

chef

kalas-kula

flicka

slänga

gny

hjul-pinne

arg-sint

kunga-säte

liknarrep

åträd

storvas

gnida

kommerförst

blirej

smittad

finger-antal

intogföda

smaklig

dikt-art

svavel

ge uti tryck

ordnadhög

sex irom

spel

åsyfta

fram-för

fordon

greppa

gröntljus

känslo-full

utanböjar

spets

antikhäls-ning

titta

moders-mjölk

mysa

ärton-

åring

fiske-redskap

högtkort

mussla

jod

hälsafint

jobbarflitigt

liter

hård-hänt

herre

liktnej

sand-bank

duktigsim-

mare

prisa

roligt

saftis

börföljas

sädes-del

finnar

ström-bryt-are

del avspel

lagabilen

var pårygg

intejag

typ avvila

ett nöt

fallervit

hälsapå

kännsorakad

litengnagare

hållalåda

varges

börsparahalsen

miss-ljud

kryperihop

munt-ligtmed-dela

skrivsofta

påhög-tids-klapp

strävthår

i jul-bröd

höratill

spök-ord

upp-höja

villannie

hasverige

drag-djur

ses påflak

butter

kan manboll

av dammibland

utform-ats som

brev

stirra

billighandel

klumpig

lång-sam

© Svenska Korsord AB

Ç

Ç

÷

Ç

Ç

÷

÷

÷

Ç

‹

ÇÇ

÷

‹

‹

÷

÷

›

›

‹

Ç

U P P R O R

M Ö S S

Å L D R A D

E D E R A

U R

T A I G A

B

A

R

A

M

A

S

O

N

U N D E R

B A L

K A M P

L

I

A

N

T O T O

U

D

D

A

G

N

L A G

O T T A

T

Y

M A L L

V

I

T

S

M

A

L

A

K A R

I S B O R R

G E N

S J A K A L

V I K A

T

O

L

K

A

A S K A

T H A I

M

U

O

J

K

A

N

A

L

O

R

Ö

R

D

S I S

H

O

V

O

S

S

Å

G

T E S

B O V

K O L L

E T S A

C

E

N

T

I N

F

A

T

S

Y

L

K

R

A

S

U

P

P

D

R

A

P

I

R

K

S

T

R

U

L

T

J

A

C A N Y O N

S N Y G G A

D I E T

T

S

A

R

A

N

K

A

R

E

S I

O

B

S

P

I

K

E

T

F A R A O

Y

L

P

L

I T

R

O

N

K

N

E

G

AE K F A T

S P R Å N G

A

V

E

C

S E D

A

R

I

A

B

Å

G

N

A

S

E

L

A

H

A

U L K

E

K

E

R I

D

A

G

L

A

S

E

R

A

F

O

G

R

O

T

E

L

A

K

T

E

R

A R E N A

S

K

E

O R K A

H Å L L B A R T

E T T

V A L

kaparedollar-

del

vackra

serve-rar

drink

bad-plats

görkallahål

böjasav på-

frest-ning

tya

tittahär

skalockatill

skratt

sägerupp-lyst

villtränare

ha

eldrest

ful-fisk

tasoftatill

kaffet

bereddpolis-

styrka

styrdeegypten

styrde serberförr i tiden

somhej

skarv

finfest

är rakavägen

speciellkost

strid

språk ivanligtturist-

mål

elvapå

plan

justnu

mirakel

tidigmorgon

sättspå

krok

rikt-ning

hoppsan

botten-drag

skurk

görsmåhål

tillåren

kommen

harsina

granartjut

tävling

lockarfisk

öken-hund

läggskakor

på

lagraswhisky

på

slutamed ge

svingartarzan

i

kamp-platsföre-

bild

lugntvatten

kon-troll

för

kanglasgå i

över-sätta

gnagare

tradi-tion

ärkanskeöde ö

tjäder-läte

revolt

sönder-dela

madridja

spets

polis-del

arbeta

kunga-säte

ge uti tryck

sättssko på

ses ihjul

målatunt

mycketstarkkvinna

åläggaarbets-order

problem

rock-gruppmed

africa

rosa-ljud

skapamedsyra

gök-platsmången

påtv

solo-sång

skrevluther

bak påfartyg

hända

tarhoppare

grandär enstordal iusa

© Svenska Korsord AB

çç

Ç

›÷

Ç

÷

÷

›

÷

Ç

Ç

tidninGen C • 33

Centerpartiet värnar om öppenhet mot omvärlden

Du har rest runt och träf-fat många människor som jobbar med migrations-frågor under ett drygt halvår. Vilka är de största utmaningarna med att integrera de som kommer till Sverige? Ofta tycker jag att man klumpar ihop alla som kommer hit i en massa, där det enda gemensam­ma är att de är invandrare. i själva verket handlar det om problem med arbets­marknad, utbildning och socialförsäkringar som också drabbar infödda svenskar.

Vilka är de vanligaste myterna du stöter på om migration runt om i Sverige?Det vanligaste missför­ståndet är att se asylsö­kande som en grupp. Det kommer hit allt från de som har bott i palats med tjänstefolk till de som har haft jordgolv. utbildnings­insatser måste anpassas mycket mer efter olika människors olika förut­sättningar.

Stefan Löfven sa nyligen att regeringens uppgörelse med MP om arbetskrafts-

invandring ”inte underlät-ta problemet”, i meningen att det bidrar till SD:s opinionssiffror. Ligger det någonting i den analysen? Vi måste utgå från det vi själva tycker är rätt och riktigt. gällande Löfven kan man fundera över i hur stor utsträckning hans uttalande reflekterar en protektionistisk syn på jobb. Centerpartiets syn är ju inte att det finns en fast mängd jobb att fördela. Det handlar om vilken politik man har för att nya jobbtillfällen ska kunna skapas.

Nyligen tillsatte Mode-raterna en arbetsgrupp som skulle ägna sig åt att diskutera ”volymen” av hur många som kommer till Sverige. Har det skett en förändring i synen på migration? Det är svårt att säga. Men pratet om volymer är märkligt eftersom det be­ror på konflikter runt om i världen. Asylrätten finns också med i Fn:s flyk­tingkonvention. Antalet asylsökande styrs helt av saker som ingen moderat eller annan arbetsgrupp kan påverka.

Vart står Centerpartiet i debatten? Det finns en spännvidd inom alla partier kring dessa frågor. Det är viktigt att ha en debatt där alla argument får komma upp och vädras. Men Cen­terpartiets ställning är solklar, sedan två stäm­

Johan Hedin

Sedan riksdagsvalet 2010 har frågor om rörlighet och migration hamnat i det politiska strålkastarljuset. Tidningen C möter Johan Hedin, Centerpartiets migrations politiska talesperson som står i debattens mitt. text: oscar sundevall Bild: istock

34 • tidninGen c

Gunilla Hjelm, Centerkvinnorna tycker till:

Lön efter vad du gör, inte efter vem du är• Orsakerna bakom löneskillnader mellan könen beror

på utbildnings­ och yrkesval.• Kvinnor får väl ta ansvar för att de väljer yrken med

låga löner? • Kvinnor väljer själva att ta ut större delen av föräldra­

dagarna.

argumenten Känns igen, men är det rimligt att vi fortfarande får lön efter kön och inte utifrån vad vi gör? Löneskillnaden på 14,1 procent har bara minskat med någon ynka procent på över 30 år.

Att kvinnor som grupp tjänar 85,90 kronor på varje 100­lapp som män tjänar innebär 4 400 kronor mindre i plånboken per månad. Det blir över 50 000 kr per år, el­ler runt 2,5 miljoner på en livsinkomst. 3,6 miljoner om man inte räknar upp deltider (ofta ofrivilliga) till helti­der.

Väljer du som kvinna en akademisk utbildning till ett kvinnodominerat yrke som läraryrket, tjänar du 10 000 kronor mindre än män med akademisk utbildning till ett mansdominerat yrke som civilingenjör – trots lika lång utbildning. Väljer du som kvinna att gå in i den mansdominerade finansbranschen, och tar dig upp till en ledarposition, då blir din lön enligt statistiken hela 55 procent lägre än dina manliga kollegors lön.

är det här en viktig fråga för Centerpartiet? Själv­klart ­ vår grundvärdering är alla människors lika vär­de. Som liberaler feminister ser vi individens frihet som grundläggande. Vi har inte råd att fortsätta acceptera det ojämnställda arbetslivet, varken på individnivå eller för Sveriges långsiktiga hållbarhet.

Lika lön för likvärdigt arbete är en självklarhet. Cen­terpartiet har en avgörande roll att fylla i svensk politik ­ ett hållbart val för jämställdhet.

mor har vi tydliga skrivningar om att öppenheten gentemot omvärlden är viktig.

Alliansen har regerat i sju år. Samtidig kan vi ofta läsa om kommuner som har problem med flykting-mottagande och arbetslöshet bland invandrare. Har Alliansen misslyckats med arbetslinjen?Situationen för kommunerna är allvarlig och vi måste göra något åt den. Det orättvisa är att de kommuner som tar det allra största ansvaret ofta hamnar i me­dias skottglugg om något brister i mottagandet.

Hur vill Centerpartiet underlätta för kommunerna?Kommuner behöver större frihet att hantera frågorna på sätt som är anpassade efter sina unika förhållanden, dels är det också en resursfråga. En stor del av kostna­den för att få in nyinflyttade i samhället faller på kom­munerna, men vinsterna av migration tillfaller Sverige som helhet. Den balansen behöver förändras.

Menar du att det krävs mer pengar till kommunerna?Vi måste följa upp etableringsreformen noggrant och se hur väl den fungerar. Men samtidigt måste vi titta på reformer som gör det lättare att komma in i samhället, och det handlar då främst om arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som är hårt reglerade i Sverige.

Om Centerpartiet hade egen majoritet i riksdagen, vilka är den mest angelägna migrationsreformen vi skulle kunna genomföra?De viktigaste reformerna är på arbetsmarknaden. Men det handlar också mycket om fackens ansvar för lönebildningen. på debatten kan det låta som att man väljer mellan högre lön eller lägre lön, men i realite­ten är valet för många en lägre lön eller ingen lön alls. Fördelarna med att integreras genom arbete trots att det är till en lägre lön är enormt stora, jämfört med att inte arbeta alls.

Många är skeptiska över att fler ska kunna komma hit. Vilka fördelar ser du med att fler kommer hit och vad har du att säga till dem som mest ser farhågor? Det är intressant att allt det som sägs om muslimers olämplighet att leva i Europa har sagts om andra grup­per. i till exempel uSA hade man förr en misstänk­samhet mot svenskar eftersom man var rädd för dem som kom från auktoritära monarkier. Försöker man se frågor om migration ur ett större perspektiv och över flera års sikt tycker jag man tydligt kan se att rörlighet för människor är något som är positivt på så många olika sätt. Det är en utveckling jag vill värna.

tidninGen C • 35

Annieen tidning från centerpartietNUMMER 1-2013. POSTTIDNING B Returadress: Centerpartiets riksorganisation. Box 2200, 103 15 Stockholm

Vår framtidsstämma i Upplands Väs­by närmar sig med stormsteg. Jag ser fram emot spänstiga debatter, slipade argument och högt i tak. Det är inte utan att jag törs kalla detta Sveriges mest kända idéstämma, redan innan den har ägt rum. På gott och ont ska jag erkänna. De senaste månaderna har varit tuffa, och debatten har på kort sikt ska­dat oss som parti.

Men jag är övertygad om att vi på lång sikt vinner både på debattlustan, på engage­manget och på höjden i debatten. Centerrö­relsen har visat ett enormt engagemang. I princip varje distrikt och krets har haft möten, diskuterat våra värderingar och ideologi.

Faktum är att det har skickats in över 1700 sidor till partistyrelsen med förslag och synpunkter till idéprogrammet. Jag har läst varje stavelse. Era inspel har bjudit på

både bredd och spets och de ligger till grund för det nya förslag till idéprogram som partistyrelsen nu har presenterat.

Våra idéer BeHöVs i sVerige. de behövs i Alliansen. Vem ska annars se till

att vi får fler jobb och företag i hela landet? Vem ska annars driva den

gröna omställningen? Vem ska annars flytta makten nedåt? Det

är utifrån våra idéer som vi skapar vardagslösningarna.

De är vår kompass när

vi ställs inför frågan om byskolan ska vara kommunal eller fri. Om arbetsförmedling är något som bara staten ska syssla med eller om vår mormor själv ska ha rätt att välja vem som ska hjälpa henne i vardagen.

För några veckor sedan besökte jag småfö­retagardagarna i Örebro. Jag talade på temat Småföretagen som tillväxtmotor. Faktum är att många av de nya jobben kommer i små företag. Undersökningar visar att nio av tio jobb skapas här. Det är de små företagarna som säger att de vill anställa, växa och har stor framtidstro. Det finns all anledning att satsa på regelförenkling, kostnadssänkningar och fler möjligheter för företagen att växa. Mitt besked om att Centerpartiet driver på för sänkta arbetsgivaravgifter, vill slopa andra sjuklöneveckan och fortsätter regeljakten togs emot med applåder. Jag är övertygad om att vår politik leder till fler jobb, fler entre­prenörer och bättre välfärd.

Som sagt, våra idéer behövs i Sverige. Och vi behöver bli ännu bättre på att berätta om dem. I vår kommer vi att fokusera på jobb och tillväxt i alla delar av Sverige. Vi ser hela landet. Det är parollen för vår kampanj som startar direkt efter framtidsstämman. Lands­bygdens möjligheter kommer att stå i fokus och jag hoppas att ni är lika sugna som mig på att visa vad vi vill, hur våra idéer blir till vardagslösningar, och hur jobben kan bli fler.

NäR iDéER bLiR VARDAGSLöSNiNGAR