51
Lönebidrag och skyddat arbete: en utvärdering av särskilda insatser för sökande med funktionshinder Nikolay Angelov Marcus Eliason RAPPORT 2014:24

IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Embed Size (px)

DESCRIPTION

IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Citation preview

Page 1: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Loumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda

insatser foumlr soumlkande med funktionshinder

Nikolay Angelov Marcus Eliason

RAPPORT 201424

Institutet foumlr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvaumlrdering (IFAU) aumlr ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med saumlte i Uppsala IFAU ska fraumlmja stoumldja och genomfoumlra vetenskapliga utvaumlrderingar Uppdrashyget omfattar effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik arbetsmarkshynadens funktionssaumltt och arbetsmarknadseffekter av socialfoumlrsaumlkringen IFAU ska aumlven sprida sina resultat saring att de blir tillgaumlngliga foumlr olika intressenter i Sverige och utomlands

IFAU delar aumlven ut forskningsbidrag till projekt som roumlr forskning inom dess verksamhetsomraringden Forskningsbidragen delas ut en garingng per aringr och sista dag foumlr ansoumlkan aumlr den 1 oktober Eftersom forskarna vid IFAU till oumlvervaumlgande del aumlr nationalekonomer ser vi gaumlrna att forskare fraringn andra discipliner ansoumlker om forskningsbidrag

IFAU leds av en generaldirektoumlr Vid institutet finns ett vetenskapligt raringd beshystaringende av en ordfoumlrande institutets chef och fem andra ledamoumlter Det vetenshyskapliga raringdet har bla som uppgift att laumlmna foumlrslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag Till institutet aumlr aumlven en referensgrupp knuten daumlr arbetsshygivar- och arbetstagarsidan samt beroumlrda departement och myndigheter finns representerade

Rapporterna finns aumlven i tryckt format Du kan bestaumllla de tryckta rapporterna via telefon eller mejl Se nedanstaringende kontaktinformation

Postadress Box 513 751 20 Uppsala Besoumlksadress Kyrkogaringrdsgatan 6 Uppsala Telefon 018-471 70 70 Fax 018-471 70 71 ifauifauuuse wwwifause

IFAU har som policy att en uppsats innan den publiceras i rapportserien ska seminashyriebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare Uppsatsen behoumlver dock inte ha genomgaringtt sedvanlig granskning infoumlr publicering i vetenskaplig tidskrift Syftet med rapportshyserien aumlr att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag

ISSN 1651-1158

Loumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshindera

av

Nikolay Angelovb och Marcus Eliasonc

2014-10-29

Sammanfattning I den haumlr studien utvaumlrderas tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringga Med hjaumllp av propensity score-matchning skattas effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och anstaumlllning hos Samhall paring ett anshytal arbetsmarknadsutfall Jaumlmfoumlrelsegruppen bestaringr av arbetssoumlkande som av Arbetsfoumlrmedlingen ocksaring har faringtt funktionshinderskod och daumlrmed aumlr behoumlriga till samma program men som (aumlnnu) inte deltar Foumlr att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseshyindivid foumlr varje programdeltagare anvaumlnds detaljerade registerdata med bland annat demografiska variabler haumllsomaringtt sjukfraringnvaro och sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning Resultaten visar stora positiva effekter foumlr programdeltagarna som faringr houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning paring baringde kort och medellaringng sikt Vi finner dock tydliga negativa effekter paring osubventioshynerad sysselsaumlttning vilket tyder paring att programmen ndash som i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrvaumlrvsinkomst ndash har en inlaringsningseffekt Naumlr det gaumlller sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr resultaten blandade med avseende paring baringde typen av program och koumln

a Rapporten aumlr en svensk version av Angelov och Eliason (2014a) Vi aumlr tacksamma foumlr komshymentarer fraringn Pathric Haumlgglund och Per Johansson samt fraringn seminariedeltagare paring IFAU och ISF b nikolayangelovifauuuse c marcuseliasonifauuuse

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 1

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning3

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen5

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder5 22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna 6

3 Statistisk metod8

4 Data10 41 Datakaumlllor 10 42 Urval 10

5 Resultat 11 51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet 11 52 Effektskattningar 14

6 Slutsatser25

Referenser 28

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar 31

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet 33

Bilaga C Separata resultat foumlr kvinnor och maumln 40

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 2

1 Inledning Personer med funktionsnedsaumlttning moumlts ofta av betydande svaringrigheter paring arbetsmarknaden Inom OECD-omraringdet har funktionshindrade i genomsnitt laumlgre utbildning laumlgre sysselsaumlttning och laumlgre inkomster aumln den oumlvriga befolkshyningen (OECD 2010) Paring individnivaring kan dessa skillnader resultera i fattigdom och social marginalisering och sett ur ett makroperspektiv aumlr denna grupp dessutom stor i de flesta OECD-laumlnderna Andelen med sjaumllvrapporterad funktionsnedsaumlttning varierar mellan oumlver 20 procent (Estland Ungern och Danmark) och 6 procent (Sydkorea) med ett OECD-genomsnitt paring ungefaumlr 14 procent av befolkningen i arbetsfoumlr aringlder (OECD 2010) Utgifterna foumlr proshygram riktade till personer med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlljaktligen betydande i maringnga fall Norge laumlgger mest (56 procent av BNP) foumlljt av Sverige och Nederlaumlnderna med 47 respektive 46 procent (OECD 2003) Utgifternas storshylek pekar paring vikten av att utvaumlrdera programmens effekter

Syftet med denna studie aumlr att skatta effekterna av tre arbetsmarknadspolishytiska insatser som riktas saumlrskilt till arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall Utfallsmaringtten aumlr foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst osubventioneshyrad och total sysselsaumlttning samt sjuk- och aktivitetsersaumlttning Vi skattar de geshynomsnittliga effekterna foumlr programdeltagarna genom att anvaumlnda matchning1 som garingr ut paring att hitta en laumlmplig jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje programdeltagare Matchning aumlr en saumlrskilt passande metod eftersom vi har tillgaringng till detaljrika uppgifter om saringvaumll demografiska variabler som tidigare arbetsmarknadsutfall sjukhusinlaumlggningar sjukfraringnvaro sjuk- och aktivitetsersaumlttning och ekonoshymiskt bistaringnd Effekterna av att delta i programmen skattas aringrsvis fraringn och med programstarten till och med fem aringr efter De kritiska antagandena som vi goumlr foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande redovisas i Avsnitt 3 och en styrka med varingra data aumlr att vi kan bedoumlma hur rimliga dessa antaganden aumlr

Programmen som utvaumlrderas i denna studie kan alla ses som olika typer av loumlnesubventioner2 Det har laumlnge funnits nationalekonomisk forskning om loumlneshysubventioner och redan Kaldor (1936) skrev en inflytelserik artikel om de teoretiska foumlrdelarna med generella loumlnesubventioner till alla arbetare som en

1 I denna uppsats anvaumlnds propensity score matchning En kortfattad beskrivning av metoden och de antaganden vi goumlr finns i avsnitt 3 mer metoddetaljer redovisas i den engelska versionen av rapporten (Angelov och Eliason 2014a)2 I denna uppsats anvaumlnds begreppen loumlnesubventioner och subventionerad anstaumlllning synonymt foumlr att beteckna en anstaumlllning daumlr staten paring ett eller annat saumltt subventionerar arbetsgivaren vid anstaumlllningen av en person Det svenska ordet loumlnebidrag innebaumlr saumlrskilda loumlnesubventioner till personer med funktionsnedsaumlttning Generellt kan dock loumlnesubventioner ha andra maringlgrupper tex laringngtidsarbetsloumlsa eller andra grupper som har svaringrigheter paring arbetsmarknaden

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 3

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 2: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Institutet foumlr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvaumlrdering (IFAU) aumlr ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med saumlte i Uppsala IFAU ska fraumlmja stoumldja och genomfoumlra vetenskapliga utvaumlrderingar Uppdrashyget omfattar effekter av arbetsmarknads- och utbildningspolitik arbetsmarkshynadens funktionssaumltt och arbetsmarknadseffekter av socialfoumlrsaumlkringen IFAU ska aumlven sprida sina resultat saring att de blir tillgaumlngliga foumlr olika intressenter i Sverige och utomlands

IFAU delar aumlven ut forskningsbidrag till projekt som roumlr forskning inom dess verksamhetsomraringden Forskningsbidragen delas ut en garingng per aringr och sista dag foumlr ansoumlkan aumlr den 1 oktober Eftersom forskarna vid IFAU till oumlvervaumlgande del aumlr nationalekonomer ser vi gaumlrna att forskare fraringn andra discipliner ansoumlker om forskningsbidrag

IFAU leds av en generaldirektoumlr Vid institutet finns ett vetenskapligt raringd beshystaringende av en ordfoumlrande institutets chef och fem andra ledamoumlter Det vetenshyskapliga raringdet har bla som uppgift att laumlmna foumlrslag till beslut vid beviljandet av forskningsbidrag Till institutet aumlr aumlven en referensgrupp knuten daumlr arbetsshygivar- och arbetstagarsidan samt beroumlrda departement och myndigheter finns representerade

Rapporterna finns aumlven i tryckt format Du kan bestaumllla de tryckta rapporterna via telefon eller mejl Se nedanstaringende kontaktinformation

Postadress Box 513 751 20 Uppsala Besoumlksadress Kyrkogaringrdsgatan 6 Uppsala Telefon 018-471 70 70 Fax 018-471 70 71 ifauifauuuse wwwifause

IFAU har som policy att en uppsats innan den publiceras i rapportserien ska seminashyriebehandlas vid IFAU och minst ett annat akademiskt forum samt granskas av en extern och en intern disputerad forskare Uppsatsen behoumlver dock inte ha genomgaringtt sedvanlig granskning infoumlr publicering i vetenskaplig tidskrift Syftet med rapportshyserien aumlr att ge den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska diskussionen ett kunskapsunderlag

ISSN 1651-1158

Loumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshindera

av

Nikolay Angelovb och Marcus Eliasonc

2014-10-29

Sammanfattning I den haumlr studien utvaumlrderas tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringga Med hjaumllp av propensity score-matchning skattas effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och anstaumlllning hos Samhall paring ett anshytal arbetsmarknadsutfall Jaumlmfoumlrelsegruppen bestaringr av arbetssoumlkande som av Arbetsfoumlrmedlingen ocksaring har faringtt funktionshinderskod och daumlrmed aumlr behoumlriga till samma program men som (aumlnnu) inte deltar Foumlr att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseshyindivid foumlr varje programdeltagare anvaumlnds detaljerade registerdata med bland annat demografiska variabler haumllsomaringtt sjukfraringnvaro och sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning Resultaten visar stora positiva effekter foumlr programdeltagarna som faringr houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning paring baringde kort och medellaringng sikt Vi finner dock tydliga negativa effekter paring osubventioshynerad sysselsaumlttning vilket tyder paring att programmen ndash som i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrvaumlrvsinkomst ndash har en inlaringsningseffekt Naumlr det gaumlller sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr resultaten blandade med avseende paring baringde typen av program och koumln

a Rapporten aumlr en svensk version av Angelov och Eliason (2014a) Vi aumlr tacksamma foumlr komshymentarer fraringn Pathric Haumlgglund och Per Johansson samt fraringn seminariedeltagare paring IFAU och ISF b nikolayangelovifauuuse c marcuseliasonifauuuse

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 1

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning3

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen5

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder5 22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna 6

3 Statistisk metod8

4 Data10 41 Datakaumlllor 10 42 Urval 10

5 Resultat 11 51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet 11 52 Effektskattningar 14

6 Slutsatser25

Referenser 28

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar 31

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet 33

Bilaga C Separata resultat foumlr kvinnor och maumln 40

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 2

1 Inledning Personer med funktionsnedsaumlttning moumlts ofta av betydande svaringrigheter paring arbetsmarknaden Inom OECD-omraringdet har funktionshindrade i genomsnitt laumlgre utbildning laumlgre sysselsaumlttning och laumlgre inkomster aumln den oumlvriga befolkshyningen (OECD 2010) Paring individnivaring kan dessa skillnader resultera i fattigdom och social marginalisering och sett ur ett makroperspektiv aumlr denna grupp dessutom stor i de flesta OECD-laumlnderna Andelen med sjaumllvrapporterad funktionsnedsaumlttning varierar mellan oumlver 20 procent (Estland Ungern och Danmark) och 6 procent (Sydkorea) med ett OECD-genomsnitt paring ungefaumlr 14 procent av befolkningen i arbetsfoumlr aringlder (OECD 2010) Utgifterna foumlr proshygram riktade till personer med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlljaktligen betydande i maringnga fall Norge laumlgger mest (56 procent av BNP) foumlljt av Sverige och Nederlaumlnderna med 47 respektive 46 procent (OECD 2003) Utgifternas storshylek pekar paring vikten av att utvaumlrdera programmens effekter

Syftet med denna studie aumlr att skatta effekterna av tre arbetsmarknadspolishytiska insatser som riktas saumlrskilt till arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall Utfallsmaringtten aumlr foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst osubventioneshyrad och total sysselsaumlttning samt sjuk- och aktivitetsersaumlttning Vi skattar de geshynomsnittliga effekterna foumlr programdeltagarna genom att anvaumlnda matchning1 som garingr ut paring att hitta en laumlmplig jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje programdeltagare Matchning aumlr en saumlrskilt passande metod eftersom vi har tillgaringng till detaljrika uppgifter om saringvaumll demografiska variabler som tidigare arbetsmarknadsutfall sjukhusinlaumlggningar sjukfraringnvaro sjuk- och aktivitetsersaumlttning och ekonoshymiskt bistaringnd Effekterna av att delta i programmen skattas aringrsvis fraringn och med programstarten till och med fem aringr efter De kritiska antagandena som vi goumlr foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande redovisas i Avsnitt 3 och en styrka med varingra data aumlr att vi kan bedoumlma hur rimliga dessa antaganden aumlr

Programmen som utvaumlrderas i denna studie kan alla ses som olika typer av loumlnesubventioner2 Det har laumlnge funnits nationalekonomisk forskning om loumlneshysubventioner och redan Kaldor (1936) skrev en inflytelserik artikel om de teoretiska foumlrdelarna med generella loumlnesubventioner till alla arbetare som en

1 I denna uppsats anvaumlnds propensity score matchning En kortfattad beskrivning av metoden och de antaganden vi goumlr finns i avsnitt 3 mer metoddetaljer redovisas i den engelska versionen av rapporten (Angelov och Eliason 2014a)2 I denna uppsats anvaumlnds begreppen loumlnesubventioner och subventionerad anstaumlllning synonymt foumlr att beteckna en anstaumlllning daumlr staten paring ett eller annat saumltt subventionerar arbetsgivaren vid anstaumlllningen av en person Det svenska ordet loumlnebidrag innebaumlr saumlrskilda loumlnesubventioner till personer med funktionsnedsaumlttning Generellt kan dock loumlnesubventioner ha andra maringlgrupper tex laringngtidsarbetsloumlsa eller andra grupper som har svaringrigheter paring arbetsmarknaden

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 3

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 3: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Loumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshindera

av

Nikolay Angelovb och Marcus Eliasonc

2014-10-29

Sammanfattning I den haumlr studien utvaumlrderas tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringga Med hjaumllp av propensity score-matchning skattas effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och anstaumlllning hos Samhall paring ett anshytal arbetsmarknadsutfall Jaumlmfoumlrelsegruppen bestaringr av arbetssoumlkande som av Arbetsfoumlrmedlingen ocksaring har faringtt funktionshinderskod och daumlrmed aumlr behoumlriga till samma program men som (aumlnnu) inte deltar Foumlr att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseshyindivid foumlr varje programdeltagare anvaumlnds detaljerade registerdata med bland annat demografiska variabler haumllsomaringtt sjukfraringnvaro och sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning Resultaten visar stora positiva effekter foumlr programdeltagarna som faringr houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning paring baringde kort och medellaringng sikt Vi finner dock tydliga negativa effekter paring osubventioshynerad sysselsaumlttning vilket tyder paring att programmen ndash som i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrvaumlrvsinkomst ndash har en inlaringsningseffekt Naumlr det gaumlller sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr resultaten blandade med avseende paring baringde typen av program och koumln

a Rapporten aumlr en svensk version av Angelov och Eliason (2014a) Vi aumlr tacksamma foumlr komshymentarer fraringn Pathric Haumlgglund och Per Johansson samt fraringn seminariedeltagare paring IFAU och ISF b nikolayangelovifauuuse c marcuseliasonifauuuse

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 1

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning3

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen5

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder5 22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna 6

3 Statistisk metod8

4 Data10 41 Datakaumlllor 10 42 Urval 10

5 Resultat 11 51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet 11 52 Effektskattningar 14

6 Slutsatser25

Referenser 28

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar 31

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet 33

Bilaga C Separata resultat foumlr kvinnor och maumln 40

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 2

1 Inledning Personer med funktionsnedsaumlttning moumlts ofta av betydande svaringrigheter paring arbetsmarknaden Inom OECD-omraringdet har funktionshindrade i genomsnitt laumlgre utbildning laumlgre sysselsaumlttning och laumlgre inkomster aumln den oumlvriga befolkshyningen (OECD 2010) Paring individnivaring kan dessa skillnader resultera i fattigdom och social marginalisering och sett ur ett makroperspektiv aumlr denna grupp dessutom stor i de flesta OECD-laumlnderna Andelen med sjaumllvrapporterad funktionsnedsaumlttning varierar mellan oumlver 20 procent (Estland Ungern och Danmark) och 6 procent (Sydkorea) med ett OECD-genomsnitt paring ungefaumlr 14 procent av befolkningen i arbetsfoumlr aringlder (OECD 2010) Utgifterna foumlr proshygram riktade till personer med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlljaktligen betydande i maringnga fall Norge laumlgger mest (56 procent av BNP) foumlljt av Sverige och Nederlaumlnderna med 47 respektive 46 procent (OECD 2003) Utgifternas storshylek pekar paring vikten av att utvaumlrdera programmens effekter

Syftet med denna studie aumlr att skatta effekterna av tre arbetsmarknadspolishytiska insatser som riktas saumlrskilt till arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall Utfallsmaringtten aumlr foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst osubventioneshyrad och total sysselsaumlttning samt sjuk- och aktivitetsersaumlttning Vi skattar de geshynomsnittliga effekterna foumlr programdeltagarna genom att anvaumlnda matchning1 som garingr ut paring att hitta en laumlmplig jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje programdeltagare Matchning aumlr en saumlrskilt passande metod eftersom vi har tillgaringng till detaljrika uppgifter om saringvaumll demografiska variabler som tidigare arbetsmarknadsutfall sjukhusinlaumlggningar sjukfraringnvaro sjuk- och aktivitetsersaumlttning och ekonoshymiskt bistaringnd Effekterna av att delta i programmen skattas aringrsvis fraringn och med programstarten till och med fem aringr efter De kritiska antagandena som vi goumlr foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande redovisas i Avsnitt 3 och en styrka med varingra data aumlr att vi kan bedoumlma hur rimliga dessa antaganden aumlr

Programmen som utvaumlrderas i denna studie kan alla ses som olika typer av loumlnesubventioner2 Det har laumlnge funnits nationalekonomisk forskning om loumlneshysubventioner och redan Kaldor (1936) skrev en inflytelserik artikel om de teoretiska foumlrdelarna med generella loumlnesubventioner till alla arbetare som en

1 I denna uppsats anvaumlnds propensity score matchning En kortfattad beskrivning av metoden och de antaganden vi goumlr finns i avsnitt 3 mer metoddetaljer redovisas i den engelska versionen av rapporten (Angelov och Eliason 2014a)2 I denna uppsats anvaumlnds begreppen loumlnesubventioner och subventionerad anstaumlllning synonymt foumlr att beteckna en anstaumlllning daumlr staten paring ett eller annat saumltt subventionerar arbetsgivaren vid anstaumlllningen av en person Det svenska ordet loumlnebidrag innebaumlr saumlrskilda loumlnesubventioner till personer med funktionsnedsaumlttning Generellt kan dock loumlnesubventioner ha andra maringlgrupper tex laringngtidsarbetsloumlsa eller andra grupper som har svaringrigheter paring arbetsmarknaden

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 3

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 4: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Inneharingllsfoumlrteckning

1 Inledning3

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen5

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder5 22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna 6

3 Statistisk metod8

4 Data10 41 Datakaumlllor 10 42 Urval 10

5 Resultat 11 51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet 11 52 Effektskattningar 14

6 Slutsatser25

Referenser 28

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar 31

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet 33

Bilaga C Separata resultat foumlr kvinnor och maumln 40

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 2

1 Inledning Personer med funktionsnedsaumlttning moumlts ofta av betydande svaringrigheter paring arbetsmarknaden Inom OECD-omraringdet har funktionshindrade i genomsnitt laumlgre utbildning laumlgre sysselsaumlttning och laumlgre inkomster aumln den oumlvriga befolkshyningen (OECD 2010) Paring individnivaring kan dessa skillnader resultera i fattigdom och social marginalisering och sett ur ett makroperspektiv aumlr denna grupp dessutom stor i de flesta OECD-laumlnderna Andelen med sjaumllvrapporterad funktionsnedsaumlttning varierar mellan oumlver 20 procent (Estland Ungern och Danmark) och 6 procent (Sydkorea) med ett OECD-genomsnitt paring ungefaumlr 14 procent av befolkningen i arbetsfoumlr aringlder (OECD 2010) Utgifterna foumlr proshygram riktade till personer med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlljaktligen betydande i maringnga fall Norge laumlgger mest (56 procent av BNP) foumlljt av Sverige och Nederlaumlnderna med 47 respektive 46 procent (OECD 2003) Utgifternas storshylek pekar paring vikten av att utvaumlrdera programmens effekter

Syftet med denna studie aumlr att skatta effekterna av tre arbetsmarknadspolishytiska insatser som riktas saumlrskilt till arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall Utfallsmaringtten aumlr foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst osubventioneshyrad och total sysselsaumlttning samt sjuk- och aktivitetsersaumlttning Vi skattar de geshynomsnittliga effekterna foumlr programdeltagarna genom att anvaumlnda matchning1 som garingr ut paring att hitta en laumlmplig jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje programdeltagare Matchning aumlr en saumlrskilt passande metod eftersom vi har tillgaringng till detaljrika uppgifter om saringvaumll demografiska variabler som tidigare arbetsmarknadsutfall sjukhusinlaumlggningar sjukfraringnvaro sjuk- och aktivitetsersaumlttning och ekonoshymiskt bistaringnd Effekterna av att delta i programmen skattas aringrsvis fraringn och med programstarten till och med fem aringr efter De kritiska antagandena som vi goumlr foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande redovisas i Avsnitt 3 och en styrka med varingra data aumlr att vi kan bedoumlma hur rimliga dessa antaganden aumlr

Programmen som utvaumlrderas i denna studie kan alla ses som olika typer av loumlnesubventioner2 Det har laumlnge funnits nationalekonomisk forskning om loumlneshysubventioner och redan Kaldor (1936) skrev en inflytelserik artikel om de teoretiska foumlrdelarna med generella loumlnesubventioner till alla arbetare som en

1 I denna uppsats anvaumlnds propensity score matchning En kortfattad beskrivning av metoden och de antaganden vi goumlr finns i avsnitt 3 mer metoddetaljer redovisas i den engelska versionen av rapporten (Angelov och Eliason 2014a)2 I denna uppsats anvaumlnds begreppen loumlnesubventioner och subventionerad anstaumlllning synonymt foumlr att beteckna en anstaumlllning daumlr staten paring ett eller annat saumltt subventionerar arbetsgivaren vid anstaumlllningen av en person Det svenska ordet loumlnebidrag innebaumlr saumlrskilda loumlnesubventioner till personer med funktionsnedsaumlttning Generellt kan dock loumlnesubventioner ha andra maringlgrupper tex laringngtidsarbetsloumlsa eller andra grupper som har svaringrigheter paring arbetsmarknaden

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 3

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 5: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

1 Inledning Personer med funktionsnedsaumlttning moumlts ofta av betydande svaringrigheter paring arbetsmarknaden Inom OECD-omraringdet har funktionshindrade i genomsnitt laumlgre utbildning laumlgre sysselsaumlttning och laumlgre inkomster aumln den oumlvriga befolkshyningen (OECD 2010) Paring individnivaring kan dessa skillnader resultera i fattigdom och social marginalisering och sett ur ett makroperspektiv aumlr denna grupp dessutom stor i de flesta OECD-laumlnderna Andelen med sjaumllvrapporterad funktionsnedsaumlttning varierar mellan oumlver 20 procent (Estland Ungern och Danmark) och 6 procent (Sydkorea) med ett OECD-genomsnitt paring ungefaumlr 14 procent av befolkningen i arbetsfoumlr aringlder (OECD 2010) Utgifterna foumlr proshygram riktade till personer med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlljaktligen betydande i maringnga fall Norge laumlgger mest (56 procent av BNP) foumlljt av Sverige och Nederlaumlnderna med 47 respektive 46 procent (OECD 2003) Utgifternas storshylek pekar paring vikten av att utvaumlrdera programmens effekter

Syftet med denna studie aumlr att skatta effekterna av tre arbetsmarknadspolishytiska insatser som riktas saumlrskilt till arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall Utfallsmaringtten aumlr foumlrvaumlrvsinkomst disponibel inkomst osubventioneshyrad och total sysselsaumlttning samt sjuk- och aktivitetsersaumlttning Vi skattar de geshynomsnittliga effekterna foumlr programdeltagarna genom att anvaumlnda matchning1 som garingr ut paring att hitta en laumlmplig jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje programdeltagare Matchning aumlr en saumlrskilt passande metod eftersom vi har tillgaringng till detaljrika uppgifter om saringvaumll demografiska variabler som tidigare arbetsmarknadsutfall sjukhusinlaumlggningar sjukfraringnvaro sjuk- och aktivitetsersaumlttning och ekonoshymiskt bistaringnd Effekterna av att delta i programmen skattas aringrsvis fraringn och med programstarten till och med fem aringr efter De kritiska antagandena som vi goumlr foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande redovisas i Avsnitt 3 och en styrka med varingra data aumlr att vi kan bedoumlma hur rimliga dessa antaganden aumlr

Programmen som utvaumlrderas i denna studie kan alla ses som olika typer av loumlnesubventioner2 Det har laumlnge funnits nationalekonomisk forskning om loumlneshysubventioner och redan Kaldor (1936) skrev en inflytelserik artikel om de teoretiska foumlrdelarna med generella loumlnesubventioner till alla arbetare som en

1 I denna uppsats anvaumlnds propensity score matchning En kortfattad beskrivning av metoden och de antaganden vi goumlr finns i avsnitt 3 mer metoddetaljer redovisas i den engelska versionen av rapporten (Angelov och Eliason 2014a)2 I denna uppsats anvaumlnds begreppen loumlnesubventioner och subventionerad anstaumlllning synonymt foumlr att beteckna en anstaumlllning daumlr staten paring ett eller annat saumltt subventionerar arbetsgivaren vid anstaumlllningen av en person Det svenska ordet loumlnebidrag innebaumlr saumlrskilda loumlnesubventioner till personer med funktionsnedsaumlttning Generellt kan dock loumlnesubventioner ha andra maringlgrupper tex laringngtidsarbetsloumlsa eller andra grupper som har svaringrigheter paring arbetsmarknaden

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 3

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 6: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

loumlsning paring arbetsloumlsheten Naumlr loumlnesubventioner diskuteras idag handlar det alltid om riktade aringtgaumlrder med en speciell maringlgrupp i aringtanke Den huvudsakliga ekonomiska principen bakom loumlnesubventioner aumlr att minska kostnaden att anshystaumllla foumlr att stimulera efterfraringgan paring personer fraringn maringlgruppen och daumlrmed oumlka deras chans att faring jobb saringvaumll som deras arbetsinkomster (Katz 1996) Kopplingen till det fall som vi studerar aumlr omedelbar Om laumlgre produktivitet aumlr den huvudsakliga anledningen till att personer med funktionshinder moumlter svaringshyrigheter paring arbetsmarknaden kan loumlnesubventioner kopplade till storleken paring den reducerade arbetsfoumlrmaringgan vara ett saumltt att ersaumltta arbetsgivaren foumlr proshyduktionsbortfall3

Teoretisk borde vi kanske foumlrvaumlnta oss enbart positiva effekter av loumlneshysubventioner men bilden kompliceras av risken foumlr stigmatisering och av evenshytuella inlaringsningseffekten Inlaringsningseffekter kan uppstaring om loumlnesubventionerna innebaumlr att den jobbsoumlkande ocheller Arbetsfoumlrmedlingen minskar sina anshystraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden (se tex Calmfors mfl 2004 och van Ours 2004) Om det finns inlaringsningseffekter kan alltsaring den jobbsoumlkandens moumljligheter att faring ett osubventionerat arbete minska som ett direkt resultat av loumlnesubventionen trots att arbetslivserfarenhet i sig borde staumlrka moumljligheten att faring ett arbete Stigmatiseringen kan foumlrklaras av foumlljande exempel Anta foumlr enkelhets skull att ett visst belopp utgoumlr en exakt ershysaumlttning foumlr produktionsbortfall naumlr en arbetsgivare anstaumlller en person med funktionsnedsaumlttning jaumlmfoumlrt med att anstaumllla en person med full arbetsfoumlrshymaringga Eftersom det saknas fullstaumlndig information om den sanna arbetsfoumlrshymaringgan kan dock arbetsgivaren tolka subventionen som en signal om en aumlnnu laumlgre arbetsfoumlrmaringga och moumljligheten att faring jobb skulle daumlrmed kunna minska I denna studie kommer vi att kunna skatta en total effekt av att faring loumlnesubvenshytioner utan att ha moumljlighet att skatta en eventuell effekt av stigmatisering separat

Det finns ett faringtal tidigare studier som skattar effekten av loumlnesubventioner foumlr personer med funktionsnedsaumlttning Datta Gupta och Larsen (2010) skattar effekten av att vara behoumlrig foumlr ett saring kallat flexjobb i Danmark och finner stora positiva effekter paring sysselsaumlttning men ingen effekt paring foumlrtidspension4

Ytterligare en studie aumlr Deuchert och Kauer (2013) som genomfoumlr ett smaringshyskaligt faumlltexperiment i Schweiz och skattar effekten av loumlnesubventioner paring

3 Om svaringrigheterna att faring eller beharinglla ett arbete i staumlllet beror paring diskriminering kan loumlneshysubventioner taumlnkas eliminera effekten av diskriminering4 Datta Gupta och Larsen (2010) skattar den saring kallade intention to treat effekten dvs effekten av att vara behoumlrig till ett program snarare aumln effekten av sjaumllva programdeltagandet De skattade effekterna i varingr studie aumlr daumlrfoumlr inte jaumlmfoumlrbara eftersom baringde kontrollgruppen och deltagarna aumlr behoumlriga i varingrt fall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 4

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 7: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

sannolikheten att bli uppringd efter en inskickad jobbansoumlkan Resultaten varieshyrar oumlver olika grupper Foumlr personer som var i slutet av en yrkesutbildning tycks loumlnesubventioner vara ineffektiva eller till och med negativa medan de aumlr positiva foumlr personer som fick jobbcoachning Slutligen aumlr det vaumlrt att naumlmna en faumlrsk studie av Regneacuter (2014) som finner positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr personer med funktionsnedsaumlttning De undersoumlkta programmen i Regneacuter (2013) aumlr inte riktade men populationen av intresse aumlr densamma som i varingr studie

Det finns flera studier av loumlnesubventioner som aumlr riktade till andra grupper aumln personer med funktionsnedsaumlttning Naumlr det gaumlller effekterna av dessa aumlr reshysultaten blandade Huttunen mfl (2013) skattar effekten av loumlnesubventioner riktade till aumlldre arbetstagare med laringga loumlner i Finland och finner en svag posishytiv effekt paring arbetade timmar men ingen sysselsaumlttningseffekt Liknande resulshytat redovisas i Schuumlnemann mfl (2013) som skattar effekten av att vara beshyraumlttigad till loumlnesubventioner foumlr laringngtidsarbetsloumlsa i Tyskland Studien finner inga effekter paring naringgot arbetsmarknadsutfall Jaenichen och Stephan (2009) reshydovisar i staumlllet positiva sysselsaumlttningseffekter av loumlnesubventioner foumlr arbetashyre i Tyskland Slutligen visar aumlven Forslund mfl (2004) positiva effekter i tershymer av kortare tid i arbetsloumlshet av anstaumlllningsstoumld till laringngtidsarbetsloumlsa i Sverige

Rapporten fortsaumltter med Avsnitt 2 daumlr vi beskriver Arbetsfoumlrmedlingens koder foumlr funktionsnedsaumlttning och de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska proshygrammen I Avsnitt 3 redovisas varingr statistiska metod och datakaumlllorna och urshyvalet beskrivs i Avsnitt 4 Resultaten finns i Avsnitt 5 och vi sammanfattar slutshyligen i Avsnitt 6

2 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder och de undersoumlkta programmen

Detta avsnitt boumlrjar med en kort beskrivning av Arbetsfoumlrmedlingens funkshytionshinderskoder vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014b) foumlr en mer deshytaljerad beskrivning Daumlrefter ges en beskrivning av de undersoumlkta arbetsmarkshynadspolitiska programmen som alla kraumlver att deltagarna har faringtt en funktionsshyhinderskod

21 Arbetsfoumlrmedlingens funktionshinderskoder Arbetsfoumlrmedlingens klassificering av funktionshinder har tre syften att saumlkershystaumllla att den arbetssoumlkande saring tidigt som moumljligt faringr adekvat hjaumllp i sitt arbetsshysoumlkande att goumlra den arbetssoumlkande behoumlrig foumlr aringtgaumlrder saumlrskilt riktade till

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 5

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 8: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning att moumljliggoumlra planering och utvaumlrdeshyring av de riktade aringtgaumlrderna samt ge statistikunderlag foumlr resursallokering (Arbetsfoumlrmedlingen 2011)

Initiativet till att ge en arbetssoumlkande en funktionshinderskod tas av den anshysvarige handlaumlggaren I en del fall aumlr funktionsnedsaumlttningen uppenbar (tex om den arbetssoumlkande anvaumlnder en rullstol) i andra fall kan funktionsnedsaumlttshyningen vara mer subtil och den arbetssoumlkande sjaumllv kanske inte ens aumlr medveten om den (tex en del specifika inlaumlrningssvaringrigheter eller psykiska funktionsshynedsaumlttningar) I saringdana fall kan det ta viss tid innan handlaumlggaren misstaumlnker att det foumlreligger ett funktionshinder Det kan aumlven bli aktuellt med en utredshyning av en av Arbetsfoumlrmedlingens egna specialister foumlr att bekraumlfta funktionsshynedsaumlttningen och bedoumlma hur den paringverkar den arbetssoumlkande foumlrutsaumlttningar och begraumlnsningar foumlr arbete I de flesta fall kraumlvs aumlven ett laumlkarutlaringtande (eller ett utlaringtande fraringn till exempel en psykolog eller logoped) som beskriver funkshytionsnedsaumlttningens omfattning Dessutom maringste den arbetssoumlkande acceptera kodningen av funktionshinder Aumlven om den arbetssoumlkande daumlrmed har moumljshylighet att motsaumltta sig en kodning aumlr detta inte vanligt foumlrekommande (Garsten och Jacobsson 2014) Arbetsfoumlrmedlingen registrerar inte bara om en arbetsshysoumlkande har en funktionsnedsaumlttning utan aumlven nedsaumlttningens typ de olika kategorierna redovisas i Bilaga A

22 De undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna Vi utvaumlrderar tre riktade arbetsmarknadspolitiska program foumlr personer med funktionsnedsaumlttning loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och anstaumlllning hos Samhall

221 Loumlnebidrag Syftet med loumlnebidrag aumlr att oumlka den arbetssoumlkandes moumljligheter att faring ett arbete och ersaumlttningen aumlr taumlnkt som en kompensation foumlr arbetets och arbetsplatsens anpassning5 Arbetsgivaren kan vara antingen privat eller offentlig och maringste uppfylla ett antal krav registrering i Skatteverkets arbetsgivarregister inget naumlringsfoumlrbud skatteskulder hos Kronofogden eller betydande betalningsshyanmaumlrkningar kollektivavtal eller likvaumlrdiga foumlrsaumlkringar

Foumlr att vara behoumlrig till loumlnebidrag maringste den arbetssoumlkande ha faringtt en funkshytionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen Den soumlkande kan ha en paringgaringende anstaumlllning hos det aktuella foumlretaget (tex en person som aringtervaumlnder till arbetet efter sjukdom eller en olycka) ha anstaumlllning hos en annan arbetsgivare eller

5 Beskrivningen i detta avsnitt bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012a)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 6

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 9: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

vara arbetsloumls En arbetsgivare kan faring loumlnebidrag foumlr en specifik person under som mest fyra aringr men det finns ingen begraumlnsning paring individnivaring

Arbetsfoumlrmedlingen bestaumlmmer loumlnebidragets storlek utifraringn arbetssoumlkanshydens loumln och arbetsfoumlrmaringga Eftersom en arbetsgivare alltid kan tacka nej till ett erbjudande om loumlnebidrag aumlr det naturligtvis omoumljligt foumlr Arbetsfoumlrmedlingshyens handlaumlggare att paring egen hand besluta i aumlrendet Som mest kan loumlnebidraget motsvara en maringnadsloumln paring 16 700 kronor men det finns ingen begraumlnsning foumlr arbetstagarens faktiska maringnadsloumln Foumlrutom loumlnebidraget kan arbetsgivaren i vissa fall faring anordnarbidrag ndash en ersaumlttning foumlr saumlrskilda kostnader ndash upp till 70 kronor per dag

Initiativet till loumlnebidrag kan tas av antingen arbetsgivaren eller Arbetsfoumlrshymedlingen Arbetsgivaren maringste sedan skicka in en ansoumlkan och om ansoumlkan beviljas behoumlver arbetsgivaren varje maringnad begaumlra att faring ersaumlttningen som beshytalas maringnadsvis i efterskott

222 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) OSA aumlr endast tillgaumlngligt hos offentliga arbetsgivare och sjaumllva arbetet faringr inte vara inom en konkurrensutsatt verksamhet6 Aringtgaumlrden har tvaring maringlgrupper varav den foumlrsta aumlr arbetssoumlkande med socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning Den andra maringlgruppen bestaringr av personer som aumlr beraumlttigade till insatser enligt lagen om stoumld och service till funktionshindrade (LSS Lag 1993387) LSS ger raumltt till insatser aringt foumlljande tre grupper personer med utvecklingsstoumlrning autism eller autismliknande tillstaringnd personer med begaringvningsmaumlssigt funkshytionshinder som har uppkommit efter hjaumlrnskada i vuxen aringlder personer med andra betydande funktionshinder som inte beror paring normalt aringldrande och som daumlrmed foumlranleder omfattande stoumldbehov

Troligen har maringlgrupperna foumlr OSA i genomsnitt svaringrare att klara sig paring den ordinarie arbetsmarknaden aumln vad maringlgrupperna foumlr loumlnebidrag har OSA skiljer sig paring ytterligare tvaring punkter den kan paringgaring ett aringr som mest och arbetsshytagaren omfattas inte av lagen om anstaumlllningsskydd (LAS) I oumlvrigt gaumlller loumlnesubventioner enligt samma princip som vid loumlnebidrag Ersaumlttningsnivaringn bygger paring en bedoumlmning av arbetsfoumlrmaringgan och ersaumlttningen kan motsvara en maringnadsloumln paring houmlgst 16 700 kronor men arbetstagaren kan ha en houmlgre loumln

223 Samhall Samhall aumlr ett statligt aumlgt foumlretag med ett uppdrag att erbjuda anstaumlllning till personer med funktionshinder7 Samhall kan ses som en fortsaumlttning paring de

6 Beskrivningen bygger paring Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) 7 Den historiska beskrivningen aumlr fraringn SOU 200356

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 7

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 10: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

3

initiativ till skyddad anstaumlllning som boumlrjade tillaumlmpas i Sverige paring 1960-talet Under de foumlrsta tvaring decennierna drevs verksamheten i decentraliserad form och ansvaret foumlr de olika verksamhetsdelarna var utspridd oumlver olika statliga och kommunala organ Aktiviteterna bestod av verkstaumlder foumlr skyddat arbete industriella beredskapsarbeten och hemarbeten En utredning fraringn 1972 foumlreshyslog att de olika aktiviteterna skulle koordineras paring regional och nationell nivaring (SOU 197254) och rekommendationen upprepades i ytterligare en utredning tre aringr senare (SOU 197582) Som en konsekvens roumlstade riksdagen aringr 1977 foumlr att landstingen och staten skulle faring ett delat ansvar foumlr de olika typerna av skyddat arbete Den nya stiftelseorganisationen skulle traumlda i kraft i boumlrjan av 1980 och syftet med foumlraumlndringen var att utjaumlmna tillgaringngen paring skyddat arbete oumlver landet Den nya verksamheten bedoumlmdes aumlven innebaumlra laumlgre kostnader Dagens Samhall har alltsaring sina roumltter i Stiftelsen Samhaumlllsfoumlretag som bildades 1980 och som bestod av 24 regionala stiftelser med ansvar foumlr de faktiska aktiviteterna Stiftelsen omvandlades till ett statligt aumlgt aktiebolag aringr 1992

Samhalls nuvarande uppdrag aumlr att skapa utvecklande jobb aringt personer med funktionsnedsaumlttning och foumlretaget aumlr verksamt inom en maumlngd olika branscher handel fastighetsbolag hotell och restaurang tillverkning offentlig verksamhet mm Ungefaumlr haumllften av omsaumlttningen kommer fraringn saringlda varor och tjaumlnster och resten fraringn staten (SOU 200356) Foumlr att faring en anstaumlllning hos Samhall behoumlvs en funktionshinderskod fraringn Arbetsfoumlrmedlingen och paring laringng sikt aumlr maringlet med en anstaumlllning att kunna faring ett arbete paring den ordinarie arbetsshymarknaden En anstaumlllning paring Samhall innebaumlr loumln och anstaumlllningsfoumlrmaringner enligt kollektivavtalet i den aktuella branschen och det finns ingen bortre graumlns foumlr anstaumlllningslaumlngden (Arbetsfoumlrmedlingen 2013)

Statistisk metod I detta avsnitt ges en kortfattad metodbeskrivning och vi haumlnvisar till Angelov och Eliason (2014a) foumlr fler detaljer Vi skattar den genomsnittliga effekten av programdeltagande foumlr dem som deltar i de riktade programmen8 Utfallsshyvariablerna bestaringr av inkomstmaringtt sysselsaumlttning och sjukersaumlttning Effekterna skattas foumlr tre typer av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder foumlr personer med funktionsnedsaumlttning antingen var foumlr sig eller betraktade som en aringtgaumlrd Baringde utfalls- och behandlingsvariablerna observeras aringrsvis vilket innebaumlr att vi kan skatta effekten aringrsvis efter programstarten Gruppen av potentiella kontrollshy

8 Denna effekt brukar kallas foumlr average treatment effect on the treated (ATT) i utvaumlrderingsshylitteraturen I resten av rapporten kommer vi foumlr enkelhets skull att anvaumlnda ordet effekt foumlr att beteckna ATT Notera dock att effekt aumlr ett bredare koncept

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 8

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 11: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

individer bestaringr av personer som har en eller flera koder foumlr funktionsshynedsaumlttning men som aumlnnu inte har tagit del i naringgot av de riktade programmen

Foumlr att skatta effekten anvaumlnds propensity score-matchning Metoden garingr i korthet ut paring att hitta raumltt jaumlmfoumlrelseindivid foumlr varje deltagare genom att anshyvaumlnda ett index (propensity score)9 som maumlter den predicerade sannolikheten att en person deltar i ett specifikt program Foumlr att faring fram den predicerade sannolikheten anvaumlnder vi logistisk regression med en maumlngd foumlrklarande vashyriabler (se Avsnitt 51) Varje person som deltar i ett program har en predicerad sannolikhet att delta betingat paring personspecifika egenskaper detsamma gaumlller alla icke-deltagare i kontrollgruppen Till varje deltagare matchas den konshytrollindivid som ligger naumlrmast i termer av predicerad deltagarsannolikhet och slutligen beraumlknas effekten som genomsnittsskillnaden mellan deltagare och kontrollindivider med avseende paring en viss utfallsvariabel Grundtanken med matchningen aumlr att anvaumlnda observationsdata foumlr att efterlikna ett experiment10

Effekten av programdeltagande skattas varje aringr fraringn och med programstart till och med fem aringr efter Saring laumlnge de personer som ingaringr i jaumlmfoumlrelsegruppen inte deltar i naringgot av programmen finns de med som kontrollindivider11 men de exkluderas fraringn och med det aringr som de (eventuellt) paringboumlrjar ett av de undersoumlkta programmen (jfr Fredriksson och Johansson 2008) Eftersom kontrollgruppen aumlndras en aning varje aringr genomfoumlrs separata matchningar foumlr varje aringr efter programstarten

Naumlr matchning anvaumlnds aumlr det viktigt att kontrollgruppen aumlr relevant vilket aumlr betydelsefullt haumlr inte minst eftersom programmen som vi studerar aumlr riktade Daumlrfoumlr begraumlnsar vi kontrollgruppen den bestaringr av personer som ocksaring aumlr beraumlttigade till dessa riktade program men deltar (aumlnnu) inte Foumlr att bedoumlma om en person aumlr beraumlttigad till programdeltagande anvaumlnder vi Arbetsfoumlrmedshylingens klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga Denna klassificering aumlr ett behoumlrighetskriterium foumlr saumlrskilt stoumld till dem som har nedsatt arbetsfoumlrmaringga paring grund av en fysisk psykisk kognitiv eller socialmedicinsk funktionsnedsaumlttning

Foumlr att kunna skatta effekterna av programdeltagande utan skevheter beshyhoumlver ett antal antaganden vara uppfyllda Det viktigaste aumlr antagandet om beshytingat oberoende naumlmligen att det potentiella utfallet i fraringnvaron av behandling (tex inkomsten som deltagarna hade haft om de inte hade deltagit) ska vara

9 I brist paring en fungerande svensk oumlversaumlttning kommer vi att anvaumlnda det engelska ordet propenshysity score som klumpigt oumlversatt betyder benaumlgenhetspoaumlng 10 En bra genomgaringng av matchning saringvaumll som andra metoder inom programutvaumlrdering finns i Imbens och Wooldridge (2009)11 Vi kommer att anvaumlnda orden jaumlmfoumlrelseindivid och kontrollindivid synonymt i denna rapport detsamma gaumlller kontrollgrupp och jaumlmfoumlrelsegrupp

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 9

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 12: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

oberoende av sannolikheten att delta betingat paring de variabler som anvaumlnds vid matchningen12 Poaumlngen med matchning aumlr att ta bort ett eventuellt beroende genom att matcha paring variabler som aumlr korrelerade med baringde sannolikheten att delta och utfallsvariabeln (tex inkomst) Betingat oberoende garingr inte att testa direkt men det finns saumltt att informellt undersoumlka om det aumlr ett rimligt anshytagande vi aringterkommer till detta i Avsnitt 51 Ett ytterligare antagande aumlr att vi foumlr varje programdeltagare kan hitta jaumlmfoumlrelseindivider som inte ligger foumlr laringngt ifraringn13 Slutligen antar vi att det potentiella utfallet (tex den kontrashyfaktiska inkomsten som en deltagare hade haft vid icke-deltagande) inte boumlr paringverkas av andra personers deltagande (SUTVA se Rubin 2005)

4 Data

41 Datakaumlllor Alla data som anvaumlnds i rapporten kommer fraringn administrativa register Foumlr att identifiera de arbetssoumlkande med en funktionsnedsaumlttning anvaumlnds Arbetsfoumlrshymedlingens register Haumlndel med information om arbetsloumlshetsepisoder proshygramdeltagande och funktionshinderskod Den andra datakaumlllan aumlr Socialshystyrelsens patientregister som inneharingller information om sjukhusinlaumlggningar (in- och utskrivningsdatum samt utskrivningsdiagnos) Vidare beraumlknar vi sjukshyfraringnvaro maumltt i dagar per aringr med hjaumllp av sjukpenningdata (dvs sjukfraringnshyvarofall laumlngre aumln 14 dagar) fraringn Foumlrsaumlkringskassan Vi haumlmtar bakgrundsshyvariabler olika inkomstmaringtt transfereringar och sysselsaumlttningsstatus i novemshyber varje aringr fraringn SCBs longitudinella databaser (LISALOUISE) Slutligen anshyvaumlnder vi kommundata fraringn Arbetsfoumlrmedlingen oumlver andelen oumlppet arbetsloumlsa och andelen i arbetsmarknadspolitiska program

42 Urval Urvalspopulationen foumlr vilken vi skattar effekten av programdeltagande bestaringr av jobbsoumlkande med kod foumlr funktionsnedsaumlttning som paringboumlrjade ett riktat proshygram (loumlnebidrag OSA eller anstaumlllning hos Samhall) aringr 2004 Kontrollshygruppen bestaringr av jobbsoumlkande som hade en kod foumlr funktionsnedsaumlttning aringr 2004 och som inte deltog i naringgot av programmen aringr 2004 men moumljligen deltog

12 Detta brukar benaumlmnas som antagandet om betingat oberoende eller conditional independence assumption (CIA) paring engelska En formell definition finns i den laumlngre engelska versionen av denna rapport (Angelov och Eliason 2014a)13 Detta undersoumlks noga i Angelov och Eliason (2014a) och vi drar slutsatsen att antagandet aumlr uppfyllt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 10

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 13: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

senare De potentiella kontrollindividerna var med andra ord behoumlriga till de riktade aringtgaumlrderna men hade inte boumlrjat delta aumln och vissa deltog aldrig

Urvalet begraumlnsas ytterligare paring flera olika saumltt Foumlr det foumlrsta exkluderas baringde deltagare och icke-deltagare som hade deltagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under en femaringrsperiod foumlre programstartsaringret Den fraumlmsta anledningen aumlr att vi i matchningen anvaumlnder variabler maumltta under perioden foumlre programstart Om vi matchar paring variabler som eventuellt kan paringverkas av programdeltagandet kommer varingra effektskattningar att inneharinglla systematiska fel Ytterligare en urvalsbegraumlnsning garingr ut paring att exkludera individer i konshytrollgruppen fraringn och med det aringr efter programstarten som de som eventuellt paringboumlrjar ett program

Till att boumlrja med inneharingller data 368 226 arbetssoumlkande med aringtminstone en kod foumlr funktionsnedsaumlttning efter att vi har exkluderat personer foumlr vilka det saknas data foumlr naringgon av variablerna som vi matchar paring (dessa beskrivs i Avshysnitt 5) samt personer som aumlr aumlldre aumln 59 och yngre aumln 21 vid programstarten Det senare goumlrs foumlr att utesluta personer som inte aumln deltog i arbetskraften fem aringr foumlre programstart eller som kan foumlrvaumlntas ha garingtt i pension under femaringrsshyperioden efter programstart Naumlr vi slutligen exkluderar personer som har delshytagit i naringgot av de undersoumlkta riktade programmen under femaringrsperioden foumlre programstart finns 275 094 individer kvar av vilka 8 290 hade paringboumlrjat delshytagande i aringtminstone ett av de tre programmen En oumlvervaumlldigande majoritet fick loumlnebidrag (7 107 personer) 670 fick skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare och 464 fick en anstaumlllning hos Samhall Notera att de individuella programmens deltagare aumlr naringgot faumlrre aumln det totala antalet deltagande individer Anledningen aumlr att en mindre grupp av arbetssoumlkande hade deltagit i fler aumln ett av programmen och vi har exkluderat dessa fraringn de individuella programmen

5 Resultat Detta avsnitt boumlrjar med en kortfattad analys av hur matchningen fungerar kombinerat med en variabelbeskrivning Sedan redovisas effektskattningarna och avsnittet avslutas med separata skattningar foumlr kvinnor och maumln

51 Matchningsvariabler och matchningskvalitet Som i alla matchningsansatser aumlr det inte moumljligt att direkt testa antagandet om betingat oberoende (se Avsnitt 3) En moumljlig invaumlndning till antagandets giltigshyhet skulle kunna vara foumlljande Anta att Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare systematiskt anvisar programdeltagande enligt naringgon egenskap som inte aumlr observerbar i data men som paring ett eller annat saumltt observeras av handlaumlggaren

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 11

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 14: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

ocheller av den jobbsoumlkande Om denna egenskap aumlr positivt korrelerad med baringde sannolikheten att delta och det potentiella utfallet (tex inkomsten som programdeltagaren hade haft utan att delta i ett program) kommer vi att oumlvershyskatta effekten Notera dock att vi har data paring en maumlngd variabler som aumlr starkt kopplade till olika arbetsmarknads- haumllso- och sjukfraringnvaroutfall till lokala arbetsmarknadsfoumlrharingllanden och till demografiska egenskaper Givet den inforshymationsmaumlngd som vi har tillgaringng till aumlr det rimligt att anta att vi observerar samtliga saringdana faktorer av stoumlrre betydelse Nedan foumlrsoumlker vi att laumlgga subshystans i detta paringstaringende med hjaumllp av data men innan dess introduceras de variabler som anvaumlnds vid matchningen

Den allmaumlnna principen bakom valet av variabler i matchningsproceduren aumlr att de ska vara relevanta foumlr baringde utfallen och sannolikheten att delta i proshygrammen Till att boumlrja med har vi inkluderat (1) sociodemografiska variabler som koumln aringlder invandrarbakgrund och utbildning (2) haumllsorelaterade variabshyler tex tidigare sjukhusinlaumlggningar med tillhoumlrande utskrivningsdiagnos samt tidigare sjukfraringnvaro (3) en gruppering som bygger paring en kombination av tiden fraringn inskrivning som arbetssoumlkande hos Arbetsfoumlrmedlingen till proshygramstart respektive funktionshinderskodning

Vi har aumlven inkluderat tidigare vaumlrden foumlr naringgra av utfallsvariablerna i matchningen Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende har vi dock uteslutit tidigare vaumlrden foumlr flera av utfallsvariablerna Logiken bakom detta aumlr foumlljande Anta att vi lyckas faring grupperna av deltagare och matchade kontrollindivider lika med avseende paring tidigare vaumlrden av en utshyfallsvariabel som inte aumlr inkluderad i matchningen Daring aumlr det troligt att matchningen fungerar vaumll det vill saumlga att det inte finns naringgon kvarvarande icke-observerad variabel som skapar systematiska fel

I Tabell 1 i Bilaga B presenteras gruppmedelvaumlrden foumlr de olika variablerna uppdelade paring deltagare (D) och kontrollindivider (K) Dessutom redovisas t-test foumlr skillnad i medelvaumlrden mellan deltagare och kontrollindivider samt standardiserade skillnader14 baringde foumlre och efter matchning Den sista kolumshynen i tabellen markerar om variabeln i fraringga aumlr med i matchningen

Vi boumlrjar med en medelvaumlrdesjaumlmfoumlrelse mellan deltagare och icke-delshytagare foumlre matchning foumlr vissa av variablerna Den aringrliga foumlrvaumlrvsinkomsten foumlr baringda grupperna faller monotont under femaringrsperioden foumlre programstart Ett aringr foumlre programstart hade deltagarna en inkomst paring ungefaumlr 39 000 kronor och kontrollindividerna 43 000 kronor Deltagarna hade under femaringrsperioden uppshylevt en stoumlrre minskning av sin foumlrvaumlrvsinkomst Vi ser samma utveckling foumlr

14 Den standardiserade skillnaden kan ibland vara mer anvaumlndbar aumln ett t-test foumlr att bedoumlma hur stor medelvaumlrdesskillnaden aumlr mellan tvaring grupper (se Imbens och Wooldridge 2009)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 12

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 15: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

sysselsaumlttningsvariabeln15 med andra ord faller baringde deltagarnas och kontrollshyindividernas sysselsaumlttning under aringren foumlre programstart men utvecklingen aumlr kraftigare foumlr deltagarna Den disponibla inkomsten16 aumlr dock relativt stabil i baringda grupperna och oumlkar till och med naringgot oumlver tid Eftersom disponibel inshykomst bestaringr av arbetsinkomst och nettooumlverskott av kapital samt nettotransshyfereringar av olika slag (sjukpenning sjukersaumlttning foumlraumlldrapenning socialshybidrag etc) innebaumlr detta att det sociala skyddsnaumltet fungerar relativt vaumll som ett saumltt att kompensera foumlr minskade arbetsinkomster Den disponibla inshykomsten aumlr ocksaring betydligt houmlgre aumln arbetsinkomsten med en oumlkande faktor paring ungefaumlr 14 fem aringr foumlre programstart och 34 ett aringr foumlre

Utvecklingen foumlr sjuk- och aktivitetsersaumlttning (som foumlr deltagarna oumlkar fraringn ungefaumlr 4 000 kronor fem aringr foumlre programstart till 11 000 kronor ett aringr foumlre) indikerar att den minskade foumlrvaumlrvsinkomsten som diskuterades ovan aringtshyminstone till viss del kan bero paring en foumlrsaumlmrad arbetsfoumlrmaringga Vidare oumlkar anshydelen deltagare som faringr sjukpenning naringgon garingng under aringret fraringn ungefaumlr 4 procent till 25 procent under samma period vilket aumlr ytterligare ett tecken paring att haumllsorelaterad arbetsofoumlrmaringga verkar vara en del av foumlrklaringen till nedshygaringngen i foumlrvaumlrvsinkomst Naumlr det slutligen gaumlller sociodemografiska variabler aumlr deltagarna naringgot aumlldre naringgot stoumlrre andel av dem aumlr foumldda i Sverige och en stoumlrre andel aumlr kvinnor

Foumlre matchningen aumlr de standardiserade skillnaderna relativt smaring foumlr de flesshyta variablerna17 Med andra ord aumlr grupperna av deltagare och kontrollindivider relativt lika med avseende paring en maumlngd variabler redan foumlre matchningen vilket vi betraktar som en styrka med studien Tabell 1 visar tydligt att matchshyningen aumlndaring avsevaumlrt foumlrbaumlttrar balansen mellan deltagarna och den matchade kontrollgruppen Den houmlgsta standardiserade skillnaden aumlr 002 som aumlr ett mycket laringgt vaumlrde Inget av resultaten fraringn t-testen indikerar naringgra skillnader efter matchningen

Foumlr att informellt bedoumlma rimligheten i antagandet om betingat oberoende exkluderas historiska vaumlrden foumlr vissa utfallsvariabler (foumlrvaumlrvsinkomst disposhynibel inkomst och en kategorisk variabel foumlr mottagande av sjuk- eller aktishyvitetsersaumlttning) fraringn matchningsmodellen Fraringn Tabell 1 aumlr det tydligt att skillshynaderna mellan de baringda grupperna med avseende paring de uteslutna variablerna aumlr mycket smaring Vi ser detta som ett stoumld foumlr att matchningen lyckas vaumll med att

15 Variabeln sysselsaumlttningsstatus fraringn LOUISELISA anvaumlnds 16 Aumlven denna variabel kommer fraringn LOUISELISA 17 Rosenbaum och Rubin (1985) betraktar ett absolutvaumlrde paring 02 som rdquobetydanderdquo och Norshymand mfl (2001) anser att ett vaumlrde paring 01 aumlr rdquolaringgtrdquo

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 13

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 16: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

konstantharinglla foumlr eventuella oobserverade faktorer som paringverkar saringvaumll delshytagandet som utfallsvariablerna

52 Effektskattningar Vi skattar dels de samlade effekterna av att delta i naringgot av de tre riktade proshygrammen dels de separata effekterna foumlr vart och ett av programmen Utfallsshymaringtten aumlr aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst sysselsaumlttningsstatus aringrlig disponibel inkomst aringrlig foumlrekomst respektive mottaget belopp sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Efshyfekterna paring vart och ett av dessa utfall redovisas aringrsvis foumlr perioden fraringn fem aringr foumlre till fem aringr efter programstarten18 Avsnittet avslutas med separata skattshyningar foumlr kvinnor och maumln Huvudresultaten redovisas i figurer i den loumlpande texten och de separata skattningarna foumlr kvinnor och maumln redovisas i tabeller i Bilaga C19

521 Foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus Vi boumlrjar med skattningarna av de samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttningsstatus (se Figur 1 och Figur 2) Under aringret foumlr programstarten oumlkar den aringrliga arbetsinkomsten med 61 500 kronor20 foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna Oumlkningen aumlr betydande saumlrskilt i relation till deltagarnas genomsnittsinkomst som under femaringrsshyperioden foumlre programstart varierade mellan 39 500 och 87 200 kronor Effekshyten under aringret efter programstart aumlr aumlnnu houmlgre (96 500 kronor) Naumlr det gaumlller sysselsaumlttningsstatus ser vi ocksaring betydande effekter 47 och 48 procentenheter under programstartsaringret respektive ett aringr efter Anledningen till att vi ser stoumlrre effekter ett aringr efter programstart aumlr att starten aumlr utspridd oumlver hela aringret vilket innebaumlr att maringnga personer inte deltar under en stor del av startaringret Om delshytagandet fortsaumltter under stoumlrre delen av aringret efter programstart kan vi foumlrvaumlnta oss mer betydande effekter daring

Paring kort sikt borde vi kanske inte foumlrvaumlnta oss annat aumln stora effekter av proshygramdeltagande eftersom olika former av loumlnesubventioner per definition inneshybaumlr en inkomst- och sysselsaumlttningsoumlkning Vad som aumlr viktigt aumlr att effekterna tycks vara laringnglivade I slutet av varingr uppfoumlljningsperiod fem aringr efter program-start finns fortfarande en effekt paring 57 100 kronor foumlr foumlrvaumlrvsinkomst och 26 procentenheter foumlr sysselsaumlttningsstatus Vi kan daumlrfoumlr dra slutsatsen att de undersoumlkta arbetsmarknadspolitiska programmen tillsammans har en positiv

18 Observera att det inte ska finnas naringgra effekter under perioden foumlre deltagandet 19 Tabeller med huvudresultaten finns i Angelov och Eliason (2014a) 20 Alla belopp uttrycks i 2008 aringrs priser

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 14

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 17: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 1 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring aringrlig foumlrvaumlrvsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 15

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 18: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 2 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt (=1 om sysselsatt i november)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 16

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 19: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

effekt paring aringtminstone kort till medellaringng sikt i form av baringde en houmlgre sysselshysaumlttningsgrad och en houmlgre foumlrvaumlrvsinkomst

De separata effekterna foumlr de tre programmen (se Figur 1 och Figur 2) skilshyjer sig inte kvalitativt fraringn varandra vi ser betydande positiva och persistenta effekter foumlr baringde foumlrvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning Det finns emellertid skillshynader i effektstorlek De stoumlrsta effekterna aumlr foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Detta gaumlller baringde foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och foumlr sysselsaumlttning och skillnaderna aumlr tydligare foumlr de mer laringngsiktiga effekterna En moumljlig foumlrklaring ligger i de olika programmens reshygelverk Foumlr en Samhallanstaumlllning finns ingen tidsbegraumlnsning alls medan ett beslut om loumlnebidrag och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare omproumlvas efter 1ndash3 aringr respektive ett aringr Om detta aumlr foumlrklaringen innebaumlr det att mycket av de positiva effekterna aumlr en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till andra jobb Det boumlr dock poaumlngteras att baringde tiden med loumlnebidrag och i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare kan foumlrlaumlngas och att det vid en bestaringende nedsatt arbetsfoumlrmaringga inte behoumlver existera naringgon tidsbegraumlnsning En annan moumljlig foumlrklaring aumlr att de olika programmen har olika maringlgrupper

522 Osubventionerad sysselsaumlttning De positiva effekterna av programdeltagande paring sysselsaumlttning (se Avsnitt 521) kan vara en konsekvens av att programmen i sig innebaumlr baringde sysselshysaumlttning och arbetsinkomst snarare aumln att de i houmlgre utstraumlckning leder till jobb paring den ordinarie arbetsmarknaden Vi undersoumlker detta naumlrmare genom att skatta effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning Direkt information om osubventionerad sysselsaumlttning saknas i registren men genom att kombinera inshyformation om sysselsaumlttning i november varje aringr och deltagande i arbetsshymarknadspolitiska program som innebaumlr anstaumlllningsstoumld kan vi faring ett anvaumlndshybart maringtt Foumlrutom de undersoumlkta riktade aringtgaumlrderna finns ytterligare tio proshygram som inneharingller anstaumlllningsstoumld21 Ungefaumlr 3 procent av saringvaumll deltagare som kontrollindivider har deltagit i program med anstaumlllningsstoumld under femaringrsperioden innan de riktade aringtgaumlrderna startar (se Tabell 1)

Osubventionerad sysselsaumlttning aumlr saringledes en kategorisk variabel som aumlr lika med ett om i) personen aumlr anstaumllld i november under ett specifikt aringr och ii) pershysonen inte har deltagit i arbetsmarknadsprogram med anstaumlllningsstoumld (inklushysive de riktade aringtgaumlrderna) under samma aringr Eftersom vi saknar information om paringgaringende anstaumlllning hos Samhall aumlr maringttet osubventionerad anstaumlllning inte

21 Dessa motsvarar soumlkandekategorierna 45 47 48 49 50 51 56 58 77 och 78 i Arbetsfoumlrmedshylingens register (se Arbetsmarknadsstyrelsen 2007)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 17

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 20: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 3 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sannolikheten att vara sysselsatt utan loumlnesubventioner (=1 om personen aumlr sysselsatt i november utan att ha deltagit i naringgra program som innebaumlr loumlnesubventioner inkl de riktade aringtgaumlrderna)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 18

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 21: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

anvaumlndbart i det fallet och vi redovisar daumlrfoumlr inte effekten av Samhallshyanstaumlllning Detta innebaumlr aumlven att vi oumlverskattar andelen med osubventionerad anstaumlllning naringgot bland deltagarna naumlr det gaumlller de samlade effekterna Vi ser en foumlrdel i att skatta alla effekter foumlr samma population och vaumlljer daumlrfoumlr att inte ta bort Samhallanstaumlllda fraringn skattningarna i det haumlr avsnittet men oumlverskattshyningen aumlr troligtvis inte allvarlig eftersom andelen med Samhallanstaumlllning aumlr liten

Resultaten presenteras i Figur 3 och visar tydliga negativa effekter av proshygramdeltagande paring osubventionerad sysselsaumlttning De kortsiktiga effekterna aumlr vaumlntade eftersom programdeltagarna definitionsmaumlssigt inte kan ha en osubshyventionerad anstaumlllning under programstartsaringret Andelen med sysselsaumlttning aringret foumlre programstart aumlr 30 procent (se Tabell 1) men blir per definition noll vid programstarten aumlven om en person faringr loumlnebidrag foumlr en paringgaringende anshystaumlllning Vad som aumlr anmaumlrkningsvaumlrt aumlr dock att effekterna aumlr negativa aumlven paring medellaringng sikt Foumlr deltagarna innebaumlr programmen en minskning av chanshyserna att faring en osubventionerad anstaumlllning med i genomsnitt 7 procentenheter fem aringr efter programstarten Notera att effektskattningarna foumlr de samlade effekterna paring osubventionerad anstaumlllning av deltagande i naringgot program skulle om naringgot bli mer negativa om Samhallanstaumlllda inte var med Vi ser med andra ord tydliga inlaringsningseffekter av de riktade aringtgaumlrderna

Effektstorleken av OSA aumlr mindre aumln den av loumlnebidrag i absoluta termer men kvalitativt finns ingen naumlmnvaumlrd skillnad En trolig foumlrklaring till skillnashyden i effektstorlek aumlr att personer med OSA har saumlmre moumljligheter att faring osubshyventionerad anstaumlllning jaumlmfoumlrt med dem som faringr loumlnebidrag

523 Disponibel inkomst Disponibel inkomst aumlr summan av foumlrvaumlrvsinkomst nettooumlverskott av kapital och olika typer av oumlverfoumlringar (efter skatt) daumlr de viktigaste aumlr sjukpenning sjuk- och aktivitetsersaumlttning foumlraumlldrapenning och socialbidrag Resultaten foumlr disponibel inkomst presenteras i Figur 4 daumlr vi ser en positiv samlad effekt paring 12 300 kronor under programstartsaringret foumlr deltagande i naringgot av programmen Effekten foumlrklaras framfoumlrallt av gruppen med loumlnebidrag vars disponibla inshykomst oumlkar med 12 900 kronor och i viss utstraumlckning av den betydligt mindre gruppen som har skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Det finns dock ingen omedelbar effekt av en Samhallanstaumlllning De foumlljande aringren varierar effekterna mellan 22 700 och 19 700 kronor och aumlr i likhet med dem foumlr foumlrshyvaumlrvsinkomst och sysselsaumlttning mer eller mindre persistenta daumlrefter Effekshyterna foumlr disponibel inkomst aumlr dock laumlgre aumln foumlr arbetsinkomst En definitionsshymaumlssig anledning aumlr att disponibel inkomst avser inkomst efter skatt medan

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 19

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 22: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 4 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring disponibel aringrsinkomst (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 20

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 23: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

foumlrvaumlrvsinkomst uttrycks foumlre skatt Ytterligare en anledning aumlr att en oumlkning av arbetsinkomsten ofta leder till en minskning av andra oumlverfoumlringar inte minst foumlr laringginkomstgruppen som personurvalet i denna rapport bestaringr av Paring individshynivaring aumlr det naturligtvis positivt att inte bara arbetsinkomsten utan aumlven den disponibla inkomsten oumlkar i och med programdeltagandet

524 Sjuk- och aktivitetsersaumlttning Foumlrsaumlkringskassan ansvarar foumlr beslut och utbetalning av sjuk- och aktivitetsshyersaumlttning och foumlr att faring ersaumlttning kraumlvs en minskad arbetsfoumlrmaringga paring aringtminstone 25 procent (Foumlrsaumlkringskassan 2013) Den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn aumlr 64 procent av arbetsinkomsten under de senaste aringren eller houmlgst 24 basshybelopp om aringret22 Beroende paring graden av nedsatt arbetsfoumlrmaringga kan ersaumlttshyningen betalas i fjaumlrdedelar av den houmlgsta ersaumlttningsnivaringn

Vi anvaumlnder tvaring alternativa maringtt paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning aringrlig ersaumlttning i kronor och en kategorisk variabel som maumlter foumlrekomsten av naringgon mottagen ersaumlttning under aringret Resultaten presenteras i Figur 5 och Figur 6 Naumlr det gaumlller mottaget belopp finns negativa effekter foumlr alla program (dvs ett laumlgre utnyttjande av sjuk- och aktivitetsersaumlttning bland deltagarna) och effekterna oumlkar i absolut storlek oumlver tid fraringn -2 200 till -11 900 kronor Effektnivaringn framstaringr som houmlg vid en jaumlmfoumlrelse med medelvaumlrdet paring 11 200 kronor aringret foumlre programstart (se Tabell 1) De stoumlrsta effekterna aumlr foumlrknippade med en anstaumlllning hos Samhall

Foumlr foumlrekomsten av naringgon mottagen sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr bilden naringgot mer komplex De samlade effekterna foumlr deltagande i naringgot av proshygrammen visar foumlrst en oumlkad sannolikhet motsvarande 4 procentenheter att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vid programstarten och under det foumlljande aringret Sedan minskar dock effektskattningarna i storlek foumlr att slutligen bli negativa (-2 procentenheter) fyra till fem aringr efter programstarten Dessa effekter foumlrshyklaras helt och haringllet av resultaten foumlr loumlnebidrag medan effekterna foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning aumlr negativa foumlr samtshyliga aringr och oumlkande i absoluta termer oumlver tid Fem aringr efter programstart aumlr effekterna -10 och -15 procentenheter foumlr skyddad anstaumlllning hos offentlig arbetsgivare respektive Samhallanstaumlllning Aringtminstone en del av skillnaderna mellan programmen kan bero paring att de riktar sig till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning exempelvis aumlr roumlrelsehinder och psykiska funkshytionsnedsaumlttningar oumlverrepresenterade bland dem med loumlnebidrag Foumlr baringda dessa typer av funktionsnedsaumlttningar kan arbetstiden i sig utgoumlra ett hinder och

22 Den houmlgsta garantiersaumlttningen aringr 2014 aumlr 106 560 kronor

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 21

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 24: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 5 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring sjuk- och aktivitetsersaumlttning (1000-tal kronor)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 22

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 25: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Figur 6 Effekten av riktade arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder paring prevalensen av sjuk- och aktivitetsersaumlttning (=1 om naringgon ersaumlttning har utbetalats under aringret)

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 23

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 26: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

daumlrfoumlr kan kombination av loumlnebidrag och sjuk- eller aktivitetsersaumlttning vara mer vanligt foumlrekommande

De sammanlagda effekterna motsvarande -2 procentenheter av deltagande i naringgot program fem aringr efter programstarten kan dock betraktas som smaring vid en jaumlmfoumlrelse med den genomsnittliga nivaringn paring 35 procent foumlr programdeltagarna Effektskattningarna paring mottaget belopp av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr daumlremot betydande Sammantaget verkar alltsaring en av programeffekterna vara att minska ersaumlttningsnivaringn laumlngs brytpunkterna vid 100 procent 75 procent 50 procent och 25 procent medan effekterna paring huruvida man har erharingllit naringgon ersaumlttning aumlr mindre tydliga

525 Separata skattningar foumlr kvinnor och maumln Foumlr att studera om det finns naringgra skillnader mellan koumlnen har vi skattat samtshyliga effekter separat foumlr kvinnor och maumln med samma metod som tidigare Resultaten fraringn dessa skattningar finns i Bilaga C Aumlven om det totala antalet kvinnor aumlr naringgot houmlgre aumln antalet maumln (150 453 jaumlmfoumlrt med 141 122) saring aumlr antalet manliga deltagare houmlgre (5 508 jaumlmfoumlrt med 3 610) Det enda proshygrammet med relativt jaumlmn koumlnsfoumlrdelning aumlr Samhallanstaumlllning (233 kvinnor och 254 maumln)

Naumlr det gaumlller de samlade effekterna finns inga kvalitativa koumlnsskillnader foumlrutom foumlr foumlrekomst av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Dessa aumlr aringterigen mer svaringrtolkade Foumlr maumln finns en positiv effekt vid programstarten (dvs sannolikshyheten att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr houmlgre foumlr deltagarna aumln foumlr ickeshydeltagarna) Fraringn och med tvaring aringr efter programstarten aumlr dock effekterna foumlr maumln negativa Foumlr kvinnor daumlremot aumlr effekterna positiva foumlr alla aringr och dessshyutom aumlr de naumlra programstarten stoumlrre aumln foumlr maumln

Dessa skillnader foumlrklaras fraumlmst av skillnader mellan maumln och kvinnor med loumlnebidrag men det finns aumlven skillnader mellan effekterna foumlr maumln respektive kvinnor med OSA Foumlr kvinnor med OSA aumlr de skattade effekterna inte statisshytiskt skilda fraringn noll Effekterna foumlr maumln med sjuk- eller aktivitetsersaumlttning aumlr dock negativa och fem aringr efter programstart aumlr effekten hela 14 procentenheter Detsamma gaumlller foumlr mottaget belopp av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning De skattade effekterna foumlr kvinnor aumlr inte statistiskt skilda fraringn noll foumlrutom foumlr aringret efter programstart (-6 500 kronor) Foumlr maumln aumlr dock alla skattningar signifikant negativa och betydande Dessa skillnader mellan maumln och kvinnor ska inte noumldvaumlndigtvis tolkas som att programmen aumlr baumlttre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor utan skulle kunna foumlrklaras av de stora skillnaderna mellan maumln och kvinnor avseende typ av funktionsnedsaumlttning foumlr OSA har till exempel hela

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 24

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 27: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

6

77 procent av maumlnnen ett socialmedicinskt funktionshinder medan motsvarande andel av kvinnorna aumlr 36 procent

Om vi i staumlllet betraktar de kvantitativa skillnaderna i effekterna mellan maumln och kvinnor i de fall daumlr vi inte observerar naringgra kvalitativa skillnader kan vi konstatera att det finns koumlnsskillnader foumlr alla utfall utom foumlr sysselsaumlttning Genomgaringende aumlr effekterna i absoluta maringtt stoumlrre foumlr maumln aumln foumlr kvinnor Undantaget aumlr Samhallanstaumlllning daumlr det inte tycks finnas naringgra koumlnsskillshynader vare sig kvalitativa eller kvantitativa

Slutsatser I denna studie utvaumlrderas tre arbetsmarknadspolitiska program saumlrskilt riktade till personer med funktionsnedsaumlttning Vi skattar effekterna av loumlnebidrag skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallanstaumlllning paring foumlrvaumlrvsshyinkomst sysselsaumlttning disponibel inkomst och sjuk- och aktivitetsersaumlttning Resultaten visar tydliga positiva effekter paring programdeltagarnas foumlrvaumlrvsinshykomst disponibel inkomst och sysselsaumlttning Till stor del aumlr detta ett foumlrvaumlntat resultat i och med att samtliga program per definition innebaumlr sysselsaumlttning och en foumlrvaumlrvsinkomst De stoumlrsta effekterna finner vi foumlr Samhallanstaumlllning och de minsta foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Skillnaderna mellan de olika programmen kan antagligen haumlnfoumlras antingen till att de har olika tidsbegraumlnsningar eller till att de har olika maringlgrupper Jaumlmfoumlrt med tidishygare empiriska studier23 av effekten av loumlnesubventioner paring arbetsmarknadsshyutfall foumlr personer med funktionsnedsaumlttning aumlr varingra resultat oumlvervaumlgande mer positiva och ligger mer i linje med den positiva sysselsaumlttningseffekten av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i Regneacuter (2014)

Vi finner dock aumlven tydliga negativa effekter paring osubventionerad sysselsaumlttshyning vilket tyder paring att programmen har en inlaringsningseffekt i linje med tidishygare studier24 Med andra ord verkar programdeltagarna bli inlaringsta i subventioshynerade arbeten troligen paring grund av minskade anstraumlngningar att hitta ett arbete paring den ordinarie arbetsmarknaden Fem aringr efter de riktade aringtgaumlrdernas start finns en negativ effekt paring osubventionerad anstaumlllning och effekten aumlr mer utshytalad foumlr loumlnebidrag (-10 procentenheter) aumln foumlr skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (-6 procentenheter) Dessa effekter boumlr betraktas som relativt

23 Datta Gupta och Larsen (2010) och Deuchert och Kauer (2013) 24 Se tex Calmfors mfl (2004) foumlr en bra diskussion om mekanismerna och van Ours (2004) foumlr empiriska resultat fraringn Slovakien Inget av dessa studier tar dock upp riktade aringtgaumlrder till jobbsoumlkande med funktionsnedsaumlttning

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 25

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 28: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

betydande eftersom andelen med osubventionerad anstaumlllning bland deltagarna ligger mellan 20 procent (foumlr skyddat arbete) och 31 procent (foumlr loumlnebidrag)

Vi ser tvaring moumljliga foumlrklaringar till inlaringsningseffekterna Antingen minskar de arbetssoumlkande sina anstraumlngningar att hitta arbeten paring den reguljaumlra arbetsshymarknaden naumlr de vaumll har faringtt ett subventionerat arbete eller saring minskar Arbetsshyfoumlrmedlingens insatser att hitta reguljaumlra jobb aringt deltagarna Naturligtvis kan baringda dessa mekanismer verka samtidigt och vi har ingen moumljlighet att reda ut vilken som aumlr viktigast Det boumlr aumlven tillaumlggas att det finns betydande variation i populationen Saumlkerligen finns en stor grupp av arbetssoumlkande med allvarlig funktionsnedsaumlttning som har mycket smaring chanser att faring ett ordinarie arbete Samtidigt aumlr dock de genomsnittliga inlaringsningseffekterna som skattas i denna studie relativt stora vilket vaumlcker fraringgan om Arbetsfoumlrmedlingens handlaumlggare anvisar endast de mest behoumlvande till de riktade aringtgaumlrderna Enligt varingra resultat skulle en betydande andel av programdeltagarna ha haft osubventionerad anshystaumlllning om de inte hade deltagit vilket tyder paring att aringtgaumlrderna ges till delvis fel maringlgrupp

Foumlr en relativt stor grupp av arbetssoumlkande med funktionsnedsaumlttning aumlr foumlrtidspension paring aringtminstone deltid en realitet Vi har daumlrfoumlr skattat effekterna av programdeltagande paring foumlrekomsten och mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning Medan effekterna paring mottaget belopp av sjuk- och aktishyvitetsersaumlttning aumlr tydligt negativa (dvs deltagarna i genomsnitt ett betydligt laumlgre uttag av sjuk- och aktivitetsersaumlttning) aumlr bilden inte lika tydlig naumlr det gaumlller andelen som utnyttjar ersaumlttningen De samlade effekterna av deltagande i naringgot av programmen paring foumlrekomst av sjuk- och aktivitetsersaumlttning aumlr dock smaring om aumln statistiskt saumlkerstaumlllda relativt den stora andel som faktiskt utshynyttjar sjuk- eller aktivitetsersaumlttningen Om vi doumlmer av dessa resultat verkar inte alternativet till programdeltagande vara en markant houmlgre sannolikhet att faring sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Daumlremot verkar de mottagna beloppen minska kraftigt foumlr deltagarna relativt icke-deltagarna vilket tyder paring att en stoumlrre andel av deltagarna har sjuk- eller aktivitetsersaumlttning med laumlgre ersaumlttningsnivaringer

De stoumlrsta skillnaderna mellan deltagande i de tre olika programmen saringvaumll som mellan kvinnor och maumln finner vi ocksaring foumlr mottagande av sjuk- eller aktivitetsersaumlttning Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och Samhallshyanstaumlllning tycks i stoumlrre utstraumlckning aumln loumlnebidrag leda till en laumlgre andel som utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen Foumlr kvinnor tycks loumlnebidrag dessshyutom leda till att en stoumlrre andel utnyttjar sjuk- och aktivitetsersaumlttningen medan en Samhallanstaumlllning har den motsatta effekten Aringtminstone en del av dessa skillnader kan bero paring att programmen har olika maringlgrupper med olika typer av funktionsnedsaumlttning samt att det inom programmen finns stora skill-

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 26

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 29: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

nader mellan vilka typer av funktionsnedsaumlttningar som aumlr mest foumlrekommande bland kvinnor respektive maumln Detta illustrerar moumljligen en viktig poaumlng Effekterna i denna uppsats aumlr skattade foumlr en speciell population av arbetssoumlkshyande som av Arbetsfoumlrmedlingen har faringtt en funktionshinderskod det vill saumlga blivit bedoumlmda att ha en funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsshyfoumlrmaringga De olika programmen riktar sig dessutom delvis till arbetssoumlkande med olika typer av funktionsnedsaumlttning och resultaten boumlr daumlrfoumlr inte extrashypoleras till andra populationer Visserligen aumlr baringde de positiva resultaten paring inkomst och sysselsaumlttning och de negativa inlaringsningseffekterna foumlrvaumlntade utifraringn aringtgaumlrdernas utformning och ekonomisk teori Det aumlr likvaumll viktigt att paringpeka att det aumlr mycket osaumlkert att anvaumlnda resultaten foumlr att dra slutsatser om de faktiska effekterna av loumlnesubventioner foumlr andra grupper paring arbetsmarkshynaden

Sammanfattningsvis kan studiens resultat tolkas som att de riktade arbetsshymarknadspolitiska programmen ger personer med funktionsnedsaumlttning meningsfull sysselsaumlttning och foumlrtjaumlnstmoumljligheter Detta kan dock helt och haringllet haumlnfoumlras till att programmen i sig innebaumlr baringde sysselsaumlttning och foumlrshyvaumlrvsinkomst eftersom effekterna paring osubventionerad sysselsaumlttning aumlr tydligt negativa Eftersom effekterna paring saringvaumll foumlrvaumlrvsinkomst som disponibel inshykomst aumlr positiva kan resultaten aumlndaring anses positiva foumlr deltagarna Men givet att programmen aumlr dyra skulle det vara vaumlrdefullt att genomfoumlra en kostnadsshynyttokalkyl saumlrskilt med tanke paring de negativa effekterna paring osubventionerad anstaumlllning Tyvaumlrr saknar vi dock data paring loumlnesubventionernas storlek vilket foumlrsvaringrar en saringdan analys avsevaumlrt

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 27

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 30: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Referenser Abadie A och Imbens G (2006) rdquoLarge Sample Properties of Matching

Estimators for Average Treatment Effectsrdquo Econometrica 74(1) 235ndash67

Angelov N och Eliason M (2014a) rdquoThe effects of targeted labour market programs for disabled job seekersrdquo IFAU Working paper 201427

Angelov N och Eliason M (2014b) rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funkshytionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo IFAU Rapport 201422

Arbetsfoumlrmedlingen (2011) rdquoRevidering av handlaumlggarstoumld foumlr utredning och kodning av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr nedsatt arbetsfoumlrmaringgardquo AFHS 242011

Arbetsfoumlrmedlingen (2012a) rdquoAnstaumlllning med loumlnebidragrdquo Arbetsfoumlrmedshylingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2012b) rdquoSkyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)rdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetsgivare 2012-11

Arbetsfoumlrmedlingen (2013) rdquoArbeta inom Samhallrdquo Arbetsfoumlrmedlingens faktablad Arbetssoumlkande 2013-01

Arbetsmarknadsstyrelsen (2007) Definitioner inom AMVs statistik Uin 20071

Calmfors L Forslund A och Hemstroumlm M (2004) ldquoThe Effects of Active Labour Market Policies in Sweden What Is the Evidencerdquo i J Agell MJ Keen och AJ Weichenreider (red) ldquoLabor Market Institutions and Public Regulationrdquo Cambridge MA MIT Press

Datta Gupta N och Larsen M (2010) rdquoEvaluating Labour Market Effects of Wage Subsidies for the Disabled - the Danish Flexjob Schemerdquo The Danish National Centre for Social Research Working Paper 072010

Forslund A Johansson P och Lindqvist L (2004) rdquoEmployment subsidies shya fast lane from unemployment to workrdquo IFAU Working Paper 200418

Fredriksson P och Johansson P (2008) Dynamic Treatment Assignment Journal of Business amp Economic Statistics 26 435ndash445

Foumlrsaumlkringskassan (2013) rdquoSjukersaumlttningrdquo Faktablad 2013-12-19

Garsten C och Jacobsson K (2013) rdquoSorting people in and out The plasticity of the categories of employability work capacity and disability as

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 28

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 31: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

technologies of governmentrdquo Ephemera Theory and Politics in Organization 13(4) 825ndash850

Huttunen K Pirttilauml J och Uusitalo R (2012) rdquoThe employment effects of low-wage subsidiesrdquo Journal of Public Economics 97 49ndash60

Imbens G och Wooldridge J (2009) rdquoRecent Developments in the Econometrics of Program Evaluationrdquo Journal of Economic Literature 47(1) 5ndash86

Jaenichen U och Stephan G (2009) rdquoThe effectiveness of targeted wage subsidies for hard-to-place workersrdquo Applied Economics 43 1209ndash1225

Johansson P och Palme M- (1996) rdquoDo economic incentives affect work absence Empirical evidence using Swedish micro datardquo Journal of Public Economics 59(2) 195ndash218

Kaldor N (1936) ldquoWage subsidies as a remedy for unemploymentrdquo Journal of Political Economy 44(6) 721ndash742

Katz L (1996) rdquoWage Subsidies for the Disadvantagedrdquo NBER Working Paper 5679

Normand SLT Landrum MB Guadagnoli E Ayanian JZ Ryan TJ Cleary PD och McNeil BJ (2001) rdquoValidating recommendations for coronary angiography following acute myocardial infarction in the elderly a matched analysis using propensity scoresrdquo Journal of Clinical Epidemiology 54387ndash98

OECD (2003) rdquoTransforming Disability into Abilityrdquo Paris OECD Publishing

OECD (2010) rdquoSickness Disability and Work Breaking the Barriers -A Synthesis of Findings across OECD countriesrdquo Paris OECD Publishing

Regneacuter J (2014) ldquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr deltagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo IFAU rapport 201413

Rosenbaum PR och Rubin DB (1985) rdquoConstructing a control group using multivariate matched sampling methods that incorporate the propensity scorerdquo American Statistician 3933ndash8

Rubin DB (2005) rdquoCausal Inference Using Potential Outcomes Design Modeling Decisionsrdquo Journal of the American Statistical Association 100(469)322ndash331

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 29

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 32: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Schuumlnemann B Lechner M och Wunsch C (2011) rdquoDo Long-term Unemployed Workers Benefit from Targeted Wage Subsidiesrdquo University of St Gallen Discussion Paper No 2011-26

SOU 197254 Skyddat arbete Utredning roumlrande den skyddade sysselsaumlttningen

SOU 197582 Organisation foumlr skyddat arbete

SOU 200356 Inte bara Samhall

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 30

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 33: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Bilaga A Beskrivning av variabelgrupperingar

Kategorier foumlr sjukhusinlaumlggningar

Kategorierna nedan aumlr de som anvaumlnds vid matchningen Varje kategori bygger paring ett antal diagnoser enligt ICD-10 Utgaringngspunkten foumlr de flesta kategorierna aumlr kapitelnivaring enligt ICD-10 men foumlr vissa kategorier anvaumlnder vi varingr egen kodning Det totala antalet ICD-10 koder som vi har anvaumlnt i rapporten aumlr 14 186 stycken

1 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 2 Tumoumlrer 3 Sjukdomar i blod och blodbildande organ 4 Endokrina sjukdomar nutritionsrubbningar mm 5 Psykiska sjukdomarsyndrom mm 6 Sjukdomar i nervsystemet 7 Sjukdomar i oumlgat och naumlrliggande organ 8 Sjukdomar i oumlrat och mastoidutskottet 9 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 11 Matsmaumlltningsorganens sjukdomar 12 Hudens och underhudens sjukdomar 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet mm 14 Sjukdomar i urin- och koumlnsorganen 15 Graviditet foumlrlossning och barnsaumlngstid 16 Vissa tillstaringnd som haumlrroumlr fraringn tiden naumlrmast foumlre under och efter

foumlrlossningen 17 Medfoumldda missbildningar deformiteter mm 18 Symtom tecken och onormala laboratorieresultat och kliniska

resultat som inte aumlr klassade i oumlvrigt 19 Skador foumlrgiftningar mm 20 Externa orsaker till morbiditet och mortalitet 21 Faktorer som paringverkar haumllsan och kontakten med haumllsovaringrden 22 Inte ICD-10 dvs inkorrekt inlaumlggningskod

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 31

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 34: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Funktionshinderskoder

Arbetsfoumlrmedlingens anvaumlnder foumlljande klassificering av funktionsnedsaumlttning som medfoumlr minskad arbetsfoumlrmaringga

bull Hjaumlrt- kaumlrl- ocheller lungsjukdom (kod 11) bull Houmlrselskada eller doumlvhet (kod 20ndash22) bull Synskada (kod 30ndash32) bull Roumlrelsehinder (kod 40ndash42) bull Oumlvriga somatiskt relaterade funktionshinder (kod 51) bull Psykiskt funktionshinder (kod 61) bull Generella inlaumlrningssvaringrigheter (kod 71) bull Socialmedicinskt funktionshinder (kod 81) bull Astma allergi och oumlverkaumlnslighet (kod 91) bull Dyslexi och specifika inlaumlrningssvaringrigheter (kod 92) bull Foumlrvaumlrvad hjaumlrnskada (kod 93) bull Funktionshinderskod foumlr unga personer med funktionsnedsaumlttning (kod UF)

Grupper foumlr registreringstid till programdeltagande respektive registreringstid till funktionshinderskodning

Grupperna bygger paring en kombination av tiden fraringn registrering hos Arbetsshyfoumlrmedlingen och tid till programdeltagande respektive funktionshindersshykodning Eftersom funktionshinderskodning alltid maringste komma foumlre programshydeltagande resulterar indelningen i 36 grupper

IFAU ndash Loumlnebidrag och skyddat arbete 32

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 35: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Bilaga B Variabeldeskription och matchningskvalitet

Tabell 1 Variabeldeskription och balans mellan deltagare (D) och kontrollindivider (K) F ore Efter Fore Efter anv vid

D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning Arbetsinkomst i 1000-tal kronor

t minus 1 394734 433505 391272 -00554 0 lowast 00049 07492 t minus 2 590982 588758 583278 00025 08223 00087 05727 t minus 3 789876 724164 770364 00656 0 lowast 00195 02066 t minus 4 877781 771191 860528 01022 0 lowast 00165 02844 t minus 5 871854 746381 859504 01194 0 lowast 00118 04452

Sysselsattning i november (10) t minus 1 02994 03095 02943 -00221 00473 lowast 00112 04682 t minus 2 04131 04007 04091 00252 00239 lowast 00083 05927 t minus 3 04545 04357 04495 00378 00007 lowast 001 0519 t minus 4 04996 04683 04927 00626 0 lowast 00138 03722 t minus 5 04906 04404 04848 01004 0 lowast 00116 04509

Subventionerad sysselsattning under aret (= 1 om personen har haft anstallning med stod under aret sokandekategorier 45 47 48 49 50 51 56 58 77 78 de riktade atgarderna ar inte med har)

t minus 1 00379 00302 00385 004 00003 lowast -00033 08272 t minus 2 00256 00265 00257 -00059 05962 -00006 09687 t minus 3 00264 00263 00267 00005 09678 -00015 09206 t minus 4 00282 0027 00283 00075 0499 -00006 09714 t minus 5 00288 00264 00283 00143 01989 00034 08263

Osubventionerad sysselsattning (sysselsattning i november men varken riktade atgarder eller annan anstallning med stod) t minus 1 02789 02928 02754 -0031 00055 lowast 00079 06103 t minus 2 03957 03835 03929 00249 00256 lowast 00056 07161 t minus 3 04372 04183 04321 00379 00007 lowast 00101 05127 t minus 4 04808 04502 04751 00612 0 lowast 00115 04553 t minus 5 04735 0425 04683 00971 0 lowast 00103 05056

Disponibel inkomst i 1000-tal kronor t minus 1 1348527 1371851 134864 -00363 00012 lowast -00002 09906 t minus 2 1378506 1383349 1380187 -00059 0598 -0002 08883 t minus 3 1353528 134721 1350139 00063 05691 00034 07989 Fortsatter pa nasta sida

33

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 36: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

t minus 4 132879 1310591 1329725 00196 00775 -0001 09483 t minus 5 1244366 1214538 1236095 00383 00006 lowast 00106 04732

Arbetsloshetsersattning i 1000-tal kronor t minus 1 1919759 2603186 1941625 -01823 0 lowast -00058 07024 t minus 2 1239092 1665996 1247546 -01523 0 lowast -0003 08442 t minus 3 1173201 1601896 1200106 -01656 0 lowast -00104 05001 t minus 4 1469668 1901814 152331 -01539 0 lowast -00191 02175 t minus 5 1597405 2001934 1629341 -01357 0 lowast -00107 04876

Sjukersattning i 1000-tal kronor t minus 1 109139 88751 10816 00646 0 lowast 00031 08423 t minus 2 74024 60336 7388 00552 0 lowast 00006 09701 t minus 3 5465 4626 54182 00399 00003 lowast 00022 08858 t minus 4 45158 38143 44302 00363 00011 lowast 00044 07746 t minus 5 35573 29448 34822 00358 00013 lowast 00044 07766

Sjukersattning prevalens (10) t minus 1 01333 01131 01276 00594 0 lowast 00168 02732 t minus 2 01029 00881 01007 00487 0 lowast 00071 06465 t minus 3 00774 00687 00774 00326 00034 lowast 00002 09907 t minus 4 00628 00545 00608 00345 00019 lowast 00083 05896 t minus 5 00507 00437 00493 00319 00041 lowast 00062 06883

Socialbidrag 1000-tal kronor t minus 1 78266 63091 79629 00719 0 lowast -00065 06811 t minus 2 58209 49245 59327 00483 0 lowast -0006 06983 t minus 3 53678 49512 54764 00242 00299 lowast -00063 06839 t minus 4 58824 56724 59501 00121 02779 -00039 08012 t minus 5 6077 58761 60712 00113 03083 00003 09828

Arbetsloshetsdagarar t minus 1 1174973 1767037 1193946 -04011 0 lowast -00129 0369 t minus 2 886466 1459467 897009 -0424 0 lowast -00078 05914 t minus 3 828404 1321871 832536 -03758 0 lowast -00031 08305 t minus 4 843106 1297543 847866 -03403 0 lowast -00036 08095 t minus 5 85614 1299245 859153 -03287 0 lowast -00022 08799 Fortsatter pa nasta sida

34

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 37: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Sjukhusinlaggning dagar (totalt antal dagar mellan t minus 5 och t minus 1) 17324 1833 17481 -00044 06924 -00007 09609

Kategori for sjukhusinlaggning baserad pa ICD-10 kod (forekomst i huvudshyeller bidiagnos t minus 5 till t minus 1 se Bilaga A for en kategorilista)

1 00285 00216 00281 00414 00002 lowast 00022 08865 2 00181 00199 00177 -00136 02217 00033 08324 3 00066 00074 00069 -001 03702 -00036 08176 4 00259 00279 00259 -00123 02717 00001 09952 5 00922 00763 0091 00548 0 lowast 00039 0802 6 00263 00236 00266 00169 01283 -00017 09143 7 00058 00055 00057 00043 0697 00011 09422 8 0006 0006 00059 00006 09578 00018 09056 9 00441 00374 00442 00327 00033 lowast -00001 09939 10 00303 00298 00293 00027 08106 00057 07128 11 0054 00566 00543 -00112 03142 -00013 09338 12 00113 00095 0011 00172 01211 00032 08335 13 00597 00491 00588 00448 00001 lowast 00038 08069 14 00341 00382 00337 -00221 00479 lowast 00022 08879 15 00456 00832 00459 -018 0 lowast -00015 09202 16 00002 00003 00002 -00062 05814 -00005 09765 17 00055 0006 00057 -00055 06206 -00014 09284 18 00795 0078 00792 00055 06208 00012 09402 19 01075 00911 01057 00528 0 lowast 00056 07164 21 00583 00588 00579 -00025 08227 00014 09298 99 00006 00005 00005 00032 07742 00022 08851

Kod for funktionsnedsattning vid t (se Bilaga A for kodlista) UF 0051 00552 00513 -00191 00875 -00014 09302 11 00317 00258 00323 00336 00025 lowast -00031 08439 20ndash22 00333 00446 00332 -00632 0 lowast 00004 09777 30ndash32 00162 00167 00156 -00039 07244 00042 07829 40ndash42 04403 04587 04353 -00371 00009 lowast 001 05174 51 01345 01579 01346 -00687 0 lowast -00004 09812 Fortsatter pa nasta sida 35

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 38: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

61 01925 01754 01937 00435 00001 lowast -00029 08512 71 00616 00406 00654 00876 0 lowast -00158 03129 81 01636 01018 01635 0167 0 lowast 00003 09841 91 00333 00556 00343 -01245 0 lowast -00056 0717 92 00615 0082 00622 -00854 0 lowast -00026 08651 93 00104 0007 00114 00335 00025 lowast -001 05312

Anka Ankling 00076 00084 00081 Demografiska variabler vid t

-00087 04342 -00055 07273 Gift 03103 02986 03118 00252 00239 lowast -00032 08348 Ogift 05122 05136 05117 -00027 08059 00009 09522 Skild 017 01795 01685 -00254 00231 lowast 0004 07946 Invandrare 01846 02237 01842 -01009 0 lowast 00009 09538 Kvinna 04007 05254 04015 -02545 0 lowast -00016 09161

Aldersgrupp 26ndash30 0093 01026 00923 -00329 00033 lowast 00024 08747 31ndash35 01148 01299 01139 -00472 0 lowast 0003 08466 36ndash40 01552 01594 01555 -00114 03052 -00008 09604 41ndash45 01552 01502 0157 0014 02093 -00048 07583 46ndash50 01373 01318 01371 00158 01563 00005 09736 51ndash55 01366 01199 01369 00485 0 lowast -00011 09452 56ndash 00899 00806 009 00323 00037 lowast -00004 09785

Utbildningsgrupp Gymnasium 06097 06152 06092 -00114 0308 00009 09539 Hogskola 01014 01242 01017 -00754 0 lowast -00008 09594 Okand 00089 00066 00092 00248 00253 lowast -00028 08575

Antal barn i olika aldersgrupper 0ndash3 00788 0102 0078 -00774 0 lowast 00025 08737 11ndash15 02439 02538 02459 -00179 01086 -00035 08223 16ndash17 00953 00905 00947 00157 016 00021 08934 gt17 02732 02458 0271 00476 0 lowast 00039 08053 4ndash6 00793 00991 00801 -00672 0 lowast -00028 08591 7ndash10 01438 01598 01465 -00387 00005 lowast -00066 06708 Fortsatter pa nasta sida

36

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 39: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

Lan Uppsala 00288 00281 00295 00041 07147 -00039 08015 Sodermanland 00296 00338 00299 -0025 00254 lowast -00022 08865 Ostergotland 0044 00473 00444 -00158 01575 -00017 09109 Jonkoping 00373 0029 0037 00434 00001 lowast 00016 09183 Kronoberg 00172 00133 00178 00301 00069 lowast -00041 07933 Kalmar 00263 00301 00261 -00238 00333 lowast 00014 0927 Gotland 00097 00084 00095 00123 02694 00011 09443 Blekinge 00183 00146 00177 00281 00116 lowast 00047 0761 Skane 01276 01401 01255 -00374 00008 lowast 00064 06783 Halland 00265 00214 00275 00317 00044 lowast -00058 07087 Vastra Gotaland 01378 01548 01374 -00494 0 lowast 0001 0949 Varmland 00462 00463 00458 -00003 0975 00018 0908 Orebro 00372 00285 00374 0046 0 lowast -00012 09407 Vastmanland 00346 00378 00347 -00172 0123 -00007 09651 Dalarnas 00356 00362 00364 -00034 07582 -00043 07857 Gavleborg 00355 00321 00359 0018 01054 -00026 08667 Vasternorrland 00375 00354 00368 00109 03267 00036 08176 Jamtland 0024 00167 0023 00474 0 lowast 00064 06769 Vasterbotten 00416 00329 00427 00438 00001 lowast -00053 07322 Norrbotten 00507 0056 00516 -00244 00287 lowast -00044 07756

Sjukpenning dagarar (Qi betecknar ite kvartilen beraknad for varden mellan gt 0 och lt 365) (0Q2] t minus 1 00434 00638 00445 -00999 0 lowast -00051 07416 (Q2Q3] t minus 1 00448 00633 00443 -00896 0 lowast 00024 08778 (Q3Q4] t minus 1 00637 00874 00635 -0097 0 lowast 0001 09491 (Q4365) t minus 1 01099 01171 01078 -00232 00379 lowast 00067 06666 = 365 t minus 1 02532 01705 02506 01903 0 lowast 0006 06941 (0Q2] t minus 2 00514 00682 00511 -00761 0 lowast 00013 09336 (Q2Q3] t minus 2 00584 00701 00598 -005 0 lowast -00058 07082 (Q3Q4] t minus 2 00847 00979 00842 -00474 0 lowast 00017 09135 (Q4365) t minus 2 01238 0125 01232 -00037 07407 00018 09099 = 365 t minus 2 01924 01331 01893 01503 0 lowast 00078 06082 Fortsatter pa nasta sida 37

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 40: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

F ore Efter Fore Efter anv vid D K K St diff p-va signif 5 St diff p-va signif 5 matchning

(0Q2] t minus 3 00565 00683 00565 -00514 0 lowast -00002 09898 (Q2Q3] t minus 3 0065 00735 00646 -00345 0002 lowast 00018 09057 (Q3Q4] t minus 3 00867 00911 00852 -00154 01682 00056 07197 (Q4365) t minus 3 01211 01139 0121 00221 00474 lowast 00003 09848 = 365 t minus 3 01186 0092 01168 00823 0 lowast 00054 07269 (0Q2] t minus 4 00559 00677 00553 -00517 0 lowast 00023 08807 (Q2Q3] t minus 4 00589 00665 00572 -00324 00037 lowast 00072 06425 (Q3Q4] t minus 4 00774 0079 00763 -00058 06055 00042 07866 (Q4365) t minus 4 01053 00966 01045 00285 00107 lowast 00027 08609 = 365 t minus 4 00673 0057 00668 00411 00002 lowast 00019 09038 (0Q2] t minus 5 00491 00598 00501 -00494 0 lowast -00044 07756 (Q2Q3] t minus 5 00538 00585 00543 -0021 00597 -00022 08883 (Q3Q4] t minus 5 00621 00638 00604 -00071 05263 00073 06361 (Q4365) t minus 5 00829 00784 00822 00163 01432 00024 08759 = 365 t minus 5 00415 00344 00409 00358 00013 lowast 0003 08453

Registreringstidsgrupp (se Bilaga A for en forklaring) 2 01293 00864 01258 01277 0 lowast 00106 04818 3 00462 00216 00458 01169 0 lowast 00018 09088 4 00602 00864 00581 -01104 0 lowast 00089 0557 5 00317 00216 00309 00575 0 lowast 00048 0756 6 00277 00114 00288 00994 0 lowast -00063 06845 7 00475 00864 0047 -01829 0 lowast 00025 08666 8 00158 00216 00153 -00469 0 lowast 00042 07824 9 00198 00114 00193 00601 0 lowast 00038 08036 10 00203 00072 00212 00928 0 lowast -0007 06562 11 00341 00864 00355 -02881 0 lowast -00075 06237 12 00121 00216 0012 -00878 0 lowast 00009 0954 13 00101 00114 00097 -00128 02513 00041 07873 14 00116 00072 00113 0041 00002 lowast 0003 08467 15 00144 00049 00147 00794 0 lowast -00033 08338 16 00277 00864 00298 -03574 0 lowast -00128 03991 17 00118 00216 00118 -00909 0 lowast 00001 09957 18 00074 00114 00072 -00475 0 lowast 00016 09194 Fortsatter pa nasta sida

38

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 41: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAU

ndash Lonebidrag och skyddat arbete

Tabell 1 ndash fortsattning

Fuml Efter ore Efter anv vid ore FumlD K K St diff p-vauml signif 5 St diff p-vuml signif 5 a matchning

19 00064 00072 0006 -001 03695 00052 07351 lowast20 00081 00049 0008 00354 00014 00009 09536 lowast21 00098 00037 00096 00615 0 00015 09248 lowast22 00204 00864 0023 -04674 0 -00184 02194 lowast23 00074 00216 0008 -01672 0 -00071 06516 lowast24 00036 00114 00039 -01299 0 -00055 07289 lowast25 00028 00072 00029 -0084 0 -00029 08512

26 00041 00049 00039 -00127 0258 00039 07989 lowast27 00053 00037 00053 00219 00488 00008 09613 lowast28 00065 0003 00062 00442 00001 00038 08029

29 00837 00864 00813 -00099 0377 00088 05621 30 00223 00216 00215 00045 06854 00052 07331

lowast31 00169 00114 00169 00425 00001 0 09974 lowast32 00125 00072 00126 00481 0 -00004 09808 lowast33 00121 00049 00131 00655 0 -00093 05581 lowast34 00142 00037 00159 00888 0 -00142 03715 lowast35 00175 0003 00191 01109 0 -00123 04235 lowast36 00894 00157 00928 02582 0 -00121 03447

Andel i program med aktivitetsst uml osa (AL) i kommunen vid t ()od (AS) och andel arbetsl umllowastAS 17256 17562 17276 -00357 00014 -00022 08863 lowastAL 43206 44051 43231 -00818 0 -00025 08746

Not Alla monetuml arden uttrycks i 1000-tal kronor i 2008 ˚ arde ara vuml ars penningvuml

39

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 42: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Bilaga C Separata resultat f anor kvinnor och muml

Tabell 2 Effekten av deltagande i riktade program pa arbetsinkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 126 085 011 -588 -057 -163 -622 028 (176) (19) (434) (698) (164) (181) (455) (477)

-4 061 -009 -018 -534 129 -023 -591 35 (173) (19) (398) (686) (161) (178) (5) (499)

-3 179 118 -052 03 -077 -134 -617 333 (167) (185) (354) (646) (151) (165) (4) (481)

-2 021 058 -413 -06 -053 -064 -645 -208 (149) (167) (25) (607) (13) (146) (345) (423)

-1 035 -014 -226 82 -077 -079 -786lowastlowastlowast 098 (118) (132) (172) (447) (101) (112) (235) (37)

0 6717lowastlowastlowast 688lowastlowastlowast 5921lowastlowastlowast 4283lowastlowastlowast 5304lowastlowastlowast 5299lowastlowastlowast 5118lowastlowastlowast 392lowastlowastlowast

(112) (123) (283) (353) (107) (119) (342) (385) 1 10469lowastlowastlowast 10558lowastlowastlowast 8246lowastlowastlowast 10769lowastlowastlowast 8401lowastlowastlowast 8324lowastlowastlowast 7915lowastlowastlowast 10067lowastlowastlowast

(138) (153) (415) (522) (134) (145) (521) (495) 2 7722lowastlowastlowast 7767lowastlowastlowast 5916lowastlowastlowast 9676lowastlowastlowast 577lowastlowastlowast 5559lowastlowastlowast 4541lowastlowastlowast 8728lowastlowastlowast

(162) (178) (489) (59) (157) (17) (782) (595) 3 6454lowastlowastlowast 6541lowastlowastlowast 512lowastlowastlowast 8205lowastlowastlowast 4627lowastlowastlowast 433lowastlowastlowast 3003lowast 8372lowastlowastlowast

(179) (197) (554) (667) (169) (183) (1314) (564) 4 6474lowastlowastlowast 6513lowastlowastlowast 5244lowastlowastlowast 7795lowastlowastlowast 4394lowastlowastlowast 4272lowastlowastlowast 2943lowastlowast 7712lowastlowastlowast

(186) (204) (58) (724) (178) (192) (1019) (628) 5 643lowastlowastlowast 6476lowastlowastlowast 4898lowastlowastlowast 7718lowastlowastlowast 44lowastlowastlowast 406lowastlowastlowast 1085 7788lowastlowastlowast

(197) (217) (597) (733) (189) (211) (1499) (664) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 40

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 43: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Tabell 3 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attningsstatus (1 om sysselshya sysselsumlsatt i november)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 001 -001 001 0 -003 001 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-4 0 0 001 0 0 0 -002 001 (001) (001) (002) (004) (001) (001) (004) (003)

-3 0 0 001 0 0 0 -001 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (003) (003)

-2 001 0 0 -001 0 0 -002 0 (001) (001) (002) (003) (001) (001) (002) (003)

-1 0 0 0 0 0 0 -003 -001 (001) (001) (001) (003) (001) (001) (002) (003)

0 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 037lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 036lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (004) 1 047lowastlowastlowast 046lowastlowastlowast 042lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 05lowastlowastlowast 052lowastlowastlowast 055lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (003) (003) 2 034lowastlowastlowast 033lowastlowastlowast 031lowastlowastlowast 048lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 034lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 051lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 3 028lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 043lowastlowastlowast 029lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 045lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 4 029lowastlowastlowast 028lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 039lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 027lowastlowastlowast 021lowastlowastlowast 04lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) 5 027lowastlowastlowast 026lowastlowastlowast 023lowastlowastlowast 041lowastlowastlowast 025lowastlowastlowast 024lowastlowastlowast 014lowastlowast 042lowastlowastlowast

(001) (001) (003) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 41

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 44: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Tabell 4 Effekten av deltagande i riktade program p˚ allning (1 a osubventionerad anst umlom anstalld i november men varken i riktade program eller i andra program med anshyst uml od)allningsst uml

t Alla program

M an Loneshybidrag

OSA Alla program

Kvinnor Loneshybidrag

OSA

-5 0 0 001 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-4 0 0 0 001 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (004)

-3 0 0 0 0 0 -001 (001) (001) (002) (001) (001) (003)

-2 001 0 0 0 0 -003 (001) (001) (002) (001) (001) (002)

-1 0 0 0 0 0 -003 (001) (001) (001) (001) (001) (002)

0 -019lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -007lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -021lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (0) (0) (001) 1 -017lowastlowastlowast -023lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -022lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast

(0) (0) (001) (001) (0) (001) 2 -014lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -009lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 3 -015lowastlowastlowast -018lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast -016lowastlowastlowast -006

(001) (001) (002) (001) (001) (003) 4 -011lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -007lowastlowast -01lowastlowastlowast -015lowastlowastlowast -005

(001) (001) (002) (001) (001) (004) 5 -007lowastlowastlowast -01lowastlowastlowast -007lowastlowast -006lowastlowastlowast -011lowastlowastlowast -007

(001) (001) (002) (001) (001) (004) N 131 582 130 875 127 045 143 512 143 036 140 429 D 4 968 4 261 431 3 322 2 846 239 lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 42

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 45: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Tabell 5 Effekten av deltagande i riktade program pa disponibel inkomst (1000-tal kronor per ar)

t Alla program

Man Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 124 14 -086 008 -119 -199 389 -205 (134) (145) (335) (493) (112) (12) (551) (406)

-4 -076 -045 -198 -67 -027 -072 -298 -03 (151) (17) (32) (389) (148) (167) (618) (394)

-3 127 135 -046 -326 -253lowast -291lowast -157 174 (176) (2) (304) (376) (109) (115) (495) (394)

-2 -017 -065 -27 159 -163 -128 -429 158 (139) (153) (308) (495) (118) (129) (473) (374)

-1 001 -044 -139 034 -035 -014 -309 08 (098) (106) (265) (343) (116) (128) (395) (36)

0 1426lowastlowastlowast 1502lowastlowastlowast 1081lowastlowastlowast -087 877lowastlowastlowast 856lowastlowastlowast 534 452 (084) (091) (228) (27) (087) (098) (362) (3)

1 2261lowastlowastlowast 2319lowastlowastlowast 1713lowastlowastlowast 1651lowastlowastlowast 138lowastlowastlowast 1452lowastlowastlowast 1533lowastlowastlowast 1954lowastlowastlowast

(106) (119) (242) (255) (097) (108) (395) (306) 2 194lowastlowastlowast 1924lowastlowastlowast 1212lowastlowastlowast 1796lowastlowastlowast 13lowastlowastlowast 1287lowastlowastlowast 399 1487lowastlowastlowast

(148) (176) (284) (349) (128) (144) (548) (325) 3 2171lowastlowastlowast 2371lowastlowastlowast 1186lowastlowast 1986lowastlowastlowast 172lowastlowastlowast 1797lowastlowastlowast 53 2323lowastlowastlowast

(149) (163) (364) (475) (165) (186) (879) (336) 4 2418lowastlowastlowast 2503lowastlowastlowast 1574lowastlowastlowast 1851lowastlowastlowast 1827lowastlowastlowast 1808lowastlowastlowast 852 2406lowastlowastlowast

(136) (145) (396) (499) (137) (151) (599) (453) 5 2486lowastlowastlowast 2321lowastlowastlowast 1873lowastlowastlowast 1714lowastlowastlowast 1859lowastlowastlowast 1812lowastlowastlowast 3 1818lowastlowast

(152) (177) (427) (492) (213) (248) (877) (608) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 43

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 46: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Tabell 6 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning (1000shya sjuk- och aktivitetsersumltal kronor per ar)

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 -001 -005 025 -015 008 -013 049 -094 (026) (029) (081) (08) (032) (037) (105) (132)

-4 002 -007 015 024 003 -014 079 -061 (029) (033) (081) (105) (037) (041) (124) (159)

-3 005 -005 -032 015 006 -006 112 -067 (031) (034) (092) (101) (042) (047) (13) (156)

-2 008 -003 -008 056 008 -006 08 001 (036) (039) (088) (191) (049) (055) (154) (158)

-1 012 001 -007 016 016 002 -02 -042 (044) (049) (104) (158) (065) (073) (229) (213)

0 -015 -013 -009 -057 07 068 -127 -18 (045) (051) (11) (16) (063) (07) (252) (227)

1 -255lowastlowastlowast -145lowast -52lowastlowastlowast -664lowastlowastlowast 017 13 -561lowast -471lowast

(058) (064) (118) (19) (07) (077) (255) (22) 2 -699lowastlowastlowast -59lowastlowastlowast -131lowastlowastlowast -1368lowastlowastlowast -366lowastlowastlowast -252lowastlowast -635lowast -1145lowastlowastlowast

(068) (074) (166) (255) (078) (085) (284) (278) 3 -995lowastlowastlowast -889lowastlowastlowast -1675lowastlowastlowast -132lowastlowastlowast -765lowastlowastlowast -631lowastlowastlowast -448 -1703lowastlowastlowast

(074) (083) (211) (283) (081) (091) (316) (287) 4 -1209lowastlowastlowast -1122lowastlowastlowast -1662lowastlowastlowast -1655lowastlowastlowast -93lowastlowastlowast -863lowastlowastlowast -495 -1849lowastlowastlowast

(078) (087) (222) (306) (088) (094) (38) (297) 5 -1254lowastlowastlowast -1332lowastlowastlowast -1565lowastlowastlowast -1979lowastlowastlowast -902lowastlowastlowast -756lowastlowastlowast 082 -2008lowastlowastlowast

(086) (1) (216) (368) (095) (104) (372) (327) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 44

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 47: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

Tabell 7 Effekten av deltagande i riktade program p˚ attning n˚a sjuk- och aktivitetsersuml agot utbetalt belopp (1 om ersuml ar gt0)attningen˚

t Alla program

M an Lone- OSA bidrag

Sam-hall

Alla program

Kvinnor Lone- OSA bidrag

Sam-hall

-5 0 0 0 0 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (0) (001) (001) (002)

-4 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-3 0 0 0 001 0 0 001 -001 (0) (0) (001) (001) (001) (001) (002) (002)

-2 0 0 0 0 0 0 0 0 (0) (0) (001) (002) (001) (001) (002) (002)

-1 0 0 -001 001 001 001 0 -002 (0) (001) (001) (002) (001) (001) (002) (003)

0 003lowastlowastlowast 003lowastlowastlowast 001 002 007lowastlowastlowast 008lowastlowastlowast 003 -002 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

1 002lowast 003lowastlowastlowast -003lowast -005 009lowastlowastlowast 012lowastlowastlowast -002 -004 (001) (001) (001) (002) (001) (001) (003) (003)

2 -001 0 -01lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 009lowastlowastlowast 0 -011lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 3 -003lowastlowastlowast -002lowastlowast -014lowastlowastlowast -012lowastlowastlowast 004lowastlowastlowast 007lowastlowastlowast 002 -014lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 4 -005lowastlowastlowast -003lowastlowastlowast -013lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast -001 -015lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) 5 -005lowastlowastlowast -004lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast -014lowastlowastlowast 002lowast 005lowastlowastlowast 002 -016lowastlowastlowast

(001) (001) (002) (003) (001) (001) (004) (003) N D

131 582 4 968

130 875 127 045 4 261 431

126 852 238

143 512 3 322

143 036 140 429 2 846 239

140 416 226

lowast lowastlowast lowastlowastlowast p lt 005 p lt 001 p lt 0001

Not N ar antalet obs totalt D antalet deltagare Effekten skattas med propensity scoreshymatchning med en Logit-specifikation Standardfel fran Abadie och Imbens (2006) visas inom parentes Den fullstandiga variabellistan finns i Tabell 1

IFAU ndash Lonebidrag och skyddat arbete 45

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 48: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

IFAUs publikationsserier ndash senast utgivna

Rapporter 20141 Assadi Anahita rdquoEn profilfraringga Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare bedoumlmshy

ningsstoumldetrdquo

20142 Eliason Marcus rdquoUppsaumlgningar och alkoholrelaterad sjuklighet och doumldligshyhetrdquo

20143 Adman Per rdquoFoumlrsummas gymnasieskolans demokratiuppdrag En kvalitativ textanalys av 2009 aringrs svenska gymnasiereformrdquo

20144 Stenberg Anders och Olle Westerlund rdquoUtbildning vid arbetsloumlshet en jaumlmshyfoumlrande studie av yrkesinriktad och teoretisk utbildning paring laringng siktrdquo

20145 van den Berg Gerard J Lene Back Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm rdquoBetydelsen av moumlten mellan arbetsloumlsa och foumlrmedlarerdquo

20146 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd rdquoBlir barn sjuka naumlr foumlrshyaumlldrarna blir arbetsloumlsardquo

20147 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson rdquoKoumlnsskillnader i hur sjukfraringnvaro paringverkas av omgivningenrdquo

20148 Forslund Anders Lena Hensvik Oskar Nordstroumlm Skans Alexander Westerberg och Tove Eliasson rdquoAvtalsloumlner loumlner och sysselsaumlttningrdquo

20149 Engdahl Mattias rdquoMedborgarskap arbetsmarknaden och familjebildningrdquo

201410 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson rdquoHaumllsoeffekter av tidigarelagd pensioneringrdquo

201411 Karbownik Krzysztof och Sara Martinson rdquoSvenska houmlgstadie- och gymnasielaumlrares roumlrlighet paring arbetsmarknadenrdquo

201412 Haumlgglund Pathric Per Johansson och Lisa Laun rdquoInsatserna inom rehabilishyteringsgarantin och deras effekter paring haumllsa och sjukfraringnvarordquo

201413 Regneacuter Johan rdquoEffekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning foumlr delshytagare med funktionsnedsaumlttning 1999ndash2006rdquo

201414 Assadi Anahita och Martin Lundin rdquoEnhetlighet och traumlffsaumlkerhet i arbetsshymarknadspolitiken Hur anvaumlnder arbetsfoumlrmedlare statistisk profilering i moumltet med den arbetssoumlkanderdquo

201415 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek rdquoHur har 1990shytalets skolvalsreformer paringverkat elever med olika familjebakgrundrdquo

201416 Karimi Arizo rdquoSen familjebildning taumlta foumldelseintervall och kvinnors inkomsterrdquo

201417 Eliasson Tove rdquoBankanstaumllldas ursprungsland och egenfoumlretagande bland utrikesfoumlddardquo

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 49: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

201418 Ingmanson Staffan rdquoFri roumlrlighet inom den houmlgre utbildningen och tillgaringng till svenska studiemedelrdquo

201419 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm rdquoArbete loumlneshyutbetalningar och mortalitetrdquo

201420 Sibbmark Kristina rdquoArbetsmarknadspolitisk oumlversikt 2013rdquo

201421 Nordlund Madelene och Mattias Strandh rdquoSelektivitet och jobbchanser bland arbetsloumlsardquo

201422 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoVilka arbetssoumlkande kodas som funktionshindrade av Arbetsfoumlrmedlingenrdquo

201423 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoFristaumllld och funktionsnedsattrdquo

201424 Angelov Nikolay och Marcus Eliason rdquoLoumlnebidrag och skyddat arbete en utvaumlrdering av saumlrskilda insatser foumlr soumlkande med funktionshinderrdquo

Working papers 20141 Vikstroumlm Johan ldquoIPW estimation and related estimators for evaluation of

active labor market policies in a dynamic settingrdquo

20142 Adman Per ldquoWho cares about the democratic mandate of education A text analysis of the Swedish secondary education reform of 2009rdquo

20143 Stenberg Anders och Olle Westerlund ldquoThe long-term earningssequences of general vs specific training of the unemployedrdquo

conshy

20144 Boye Katarina ldquoCan you stay at home today The relationship between economic dependence parentsrsquo occupation and care leave for sick childrenrdquo

20145 Bergemann Annette och Gerard J van den Berg ldquoFrom giving birth to paid labor the effects of adult education for prime-aged mothersrdquo

20146 van den Berg Gerard J Lene Kjaeligrsgaard och Michael Rosholm ldquoTo meet or not to meet that is the question ndash short-run effects of high-frequency meetings with case workersrdquo

20147 Avdic Daniel Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoLearning-by-doing in a highly skilled profession when stakes are high evidence from advanced cancer surgeryrdquo

20148 Moumlrk Eva Anna Sjoumlgren och Helena Svaleryd ldquoParental unemployment and child healthrdquo

20149 Johansson Per Arizo Karimi och J Peter Nilsson ldquoGender differences in shirking monitoring or social preferences Evidence from a field experimentrdquo

201410 Eliasson Tove och Oskar Nordstroumlm Skans ldquoNegotiated wage increases and the labor market outcomes of low-wage workers evidence from the Swedish public sectorrdquo

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 50: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

201411 Engdahl Mattias ldquoNaturalizations and the economic and social integration of immigrantsrdquo

201412 Hallberg Daniel Per Johansson och Malin Josephson ldquoEarly retirement and post-retirement healthrdquo

201413 Karbownik Krzysztof ldquoThe determinants of teacher mobility in Sweden

201414 Karbownik Krzysztof ldquoJob mobility among high-skilled and low-skilled teachersrdquo

201415 Karbownik Krzysztof ldquoDo changes in student quality affect teacher mobishylity Evidence from an admission reformrdquo

201416 Edmark Karin Markus Froumllich och Verena Wondratschek ldquoSwedenrsquos school choice reform and equality of opportunityrdquo

201417 Karimi Arizo ldquoEffects of the timing of births on womenrsquos earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201418 Karimi Arizo ldquoThe spacing of births and womenrsquos subsequent earnings ndash evidence from a natural experimentrdquo

201419 Eliasson Tove ldquoImmigrant entrepreneurship and the origin of bankersrdquo

201420 Johansson Per Lisa Laun och Maringrten Palme ldquoPathways to retirement and the role of financial incentives in Swedenrdquo

201421 Andersson Elvira Petter Lundborg och Johan Vikstroumlm ldquoIncome receipt and mortality ndash evidence from Swedish public sector employeesrdquo

201422 Felfe Christina och Rafael Lalive ldquoDoes early child care help or hurt childrenrsquos developmentrdquo

201423 Nordlund Madelene och Mattias Strandh ldquoThe relation between economic and non-economic incentives to work and employment chances among the unemployedrdquo

201424 Mellander Erik ldquoTransparency of human resource policyrdquo

201425 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoFactors associated with occupational disability classificationrdquo

201426 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe differential earnings and income effects of involuntary job loss on workers with disabilitiesrdquo

201427 Angelov Nikolay och Marcus Eliason ldquoThe effects of targeted labour market programs for job seekers with occupational disabilitiesrdquo

Dissertation series 20131 Vikman Ulrika ldquoBenefits or work Social programs and labor supplyrdquo

20132 Hanspers Kajsa ldquoEssays on welfare dependency and the privatization of welfare servicesrdquo

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka
Page 51: IFAU rapport om Lönebidrag och skyddat arbete

20133 Persson Anna ldquoActivation programs benefit take-up and labor market attachmentrdquo

20134 Engdahl Mattias ldquoInternational mobility and the labor marketrdquo

  • Sammanfattning
  • Inneharingllsfoumlrteckning
  • IFAUs publikationer
  • Soumlk
  • Tillbaka