Stress hos flickor och pojkar i tonåren

Stress hos flickor och pojkar i tonåren

Petra Lindfors & Lisa Folkesson Hellstadius

Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

Kontakt, epost: [email protected]

/Petra Lindfors, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen

Stress och Stöd i SkolanDel av FORTE dnr 2006-1637

Lisa Folkesson HellstadiusFD psykologi, Psykologiska

institutionen & CHESS, SU/KI

Viveca Östbergdocent sociologiCHESS SU/KI

Bitte Modindocent sociologiCHESS SU/KI

Ylva B Almquistdocent sociologiCHESS SU/KI

Sara Brolin Låftmanforskare sociologi

CHESS SU/KI

Kort bakgrund till forskningsprojektet

● fokus på obligatoriska skolan som arbetsmiljö

– central arena för skolelever

– olika aspekter av tillvaron i skolan

● ökning av självrapporterad stress och stressrelaterade

besvär bland skolelever

● variationer mellan flickor och pojkar


Stress och stöd i skolan


skolor2 skolor i Stockholm19 skolklasserårskurs 8 och 9 14-16 år

antal elever545 elever bjöds in455 ok från förälder

datamaterial413 enkäter190 biomarkörer

intervjuer med elever i två skolklasser

Upplevd stress bland skolelever


Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)

självskattningsskala för att studera upplevd stresskonceptuellt renodlad = mäta stress (inte besvär)


Press

– jag har för många saker på gång samtidigt

– jag känner mig pressad av kraven i skolan

– jag känner mig pressad av kraven hemifrån

– jag känner mig pressad av mina egna inre krav

– jag känner mig hjälplös

– jag har inte tillräckligt med tid

– jag känner mig aldrig riktigt ledig

/NB: för exakta formuleringar och svarsalt: kontakta Frank Lindblad

svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid

Aktivering

– jag skyndar mig även om jag inte behöver det

– jag äter fort fastän jag inte behöver det

– jag går på högvarv hela dagen

– jag har svårt att slappna av

Tid & tempo eller press och aktivering (PAS-skalan; Lindblad et al., 2008)


Press

– jag har för många saker på gång samtidigt

– jag känner mig pressad av kraven i skolan

– jag känner mig pressad av kraven hemifrån

– jag känner mig pressad av mina egna inre krav

– jag känner mig hjälplös

– jag har inte tillräckligt med tid

– jag känner mig aldrig riktigt ledig


svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland ofta alltid

Tid & tempo eller aktivering och press (Lindblad et al., 2008)

Aktivering

– jag skyndar mig även om jag inte behöver det

– jag äter fort fastän jag inte behöver det

– jag går på högvarv hela dagen

– jag har svårt att slappna av

Biomarkörer som speglar stress

salivkortisol = ”stresshormon”

– aktivering i ”HPA-axel”

• hypotalamus, hypofys, njurar

• styr kortisol

• central funktion

• dygnsrytmsvariationer

– kan mätas i saliv

• Salivette®

• icke-invasivt, lätthanterligt


Biomarkörer: salivkortisol


salivkortisoldygnsrytmsvariationer hos flickor och pojkar

få studier från Sverige som fokuserar på icke-kliniska grupper

Kortisol under två skoldagar


flickorna har högre nivåer av morgonkortisol än pojkarnaStatistiskt säkerställd skillnad

Kortisol och upplevd stress


Flickorna har högre nivåer av morgonkortisol än pojkarna

Separata analyser för flickor och pojkar

beakta skolår/ålder, menstruation (flickor)+ andra ”störfaktorer”

RESULTAT

press och aktivering hänger INTE samman med kortisolvarken för flickor eller pojkar

MENpress och aktivering hänger samman med upplevda besvär

(smärta)

Biomarkörer som speglar stress

alfa-amylas

– aktivering i sympatiska nervsystemet

• dygnsrytmsvariationer

– kan mätas i saliv

• Salivette®

• icke-invasivt, lätthanterligt


Alfa-amylas och kortisol under en skoldag


0

5

10

15

20

25

30

Waking 30 min 60 min 20.00h

Cort

isol (n

mol/

l) a

nd s

AA (

U/m

l)

Tidpunkt

Cortisol sAA

kombinera kortisol

och amylas för att se

på samvariationen

mellan olika

biomarkörer och

system

Alfa-amylas och kortisol under en skoldag


0

5

10

15

20

25

30

Waking 30 min 60 min 20.00h

Cort

isol (n

mol/

l) a

nd s

AA (

U/m

l)

Tidpunkt

Cortisol sAA

Resultat

svaga samband mellanaktivering och press samt alfa-amylas och ett kombinerat mått av alfa-amylas och kortisol men bara för flickor(liten grupp pojkar)

tydligast för aktivering

kombinera kortisol och amylas för att se på

samvariationen mellan olika biomarkörer och system

i relation till självrapporter

Slutsatser

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer

av upplevd stress (press + aktivering) än pojkar

– i linje med tidigare studier av andra aspekter av stress


Slutsatser

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress

(press + aktivering) än pojkar


● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer

av morgonkortisol jämfört med pojkar

– få internationella och nationella studier med flickor och pojkar

– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…

– pojkar samma mönster som vuxna män…


Slutsatser

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre nivåer av upplevd stress (press +

aktivering) än pojkar


● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar

– få internationella och nationella studier med flickor och pojkar

– flickor har samma mönster som vuxna kvinnor…

– pojkar samma mönster som vuxna män…

● preliminär koppling mellan upplevd stress och alfa-

amylas bland flickor


Slutsatser

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre

nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än

pojkar

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre

nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar




Slutsatser

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 rapporterar högre

nivåer av upplevd stress (press + aktivering) än

pojkar

● flickor i grundskolans åk 8 och 9 uppvisar högre

nivåer av morgonkortisol jämfört med pojkar




Andra rapporter, longitudinella data


Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014 Folkhälsomyndigheten

• majoriteten av eleverna anser att de har god hälsa och högt välbefinnande

• flickor mer besvär än pojkar, hög andel flickor med två besvär

• andelen elever som tycker mycket bra om skolan är historiskt hög

Tack till

● FORTE dnr 2006-1637, Programstöd Barns hälsa

● Kungliga Vetenskapsakademien

● Alla i TriSSS-projektet

● Victoria Blom och Roberto Riva som hjälpt till längs vägen

● Ulf Lundberg och Ann-Christine Sjöbeck

● Rektorer, lärare, skolsköterskor, vaktmästare

● Elever och föräldrar


Healthcare

Stress hos flickor och pojkar i tonåren