Tillgängliggöra på kort och lång sikt?

En studie av svenska lärosätens institutionella repositorier

Helena Francke1, Björn Lundell2 & Jonas Gamalielsson2

1 Högskolan i Borås, 2 Högskolan i Skövde

Mötesplats Open Access

Stockholm 26-27 april 2016

Öppen tillgång / Öppna filformat

En syn på repositoriernas syfte och funktion

[…] a set of services that a university offers to the members of its community for the management and dissemination of digital materials created by the institution and its community members. It is most essentially an organizational commitment to the stewardship of these digital materials, including long-term preservation where appropriate, as well as organization and access or distribution.

(Lynch, 2003, s. 2, vår emfas)

Filformat och programvara

• Filer lever vanligen längre än programvaran som användes för att skapa dem (Lundell, 2012)

• Programvara har sällan en livslängd på mer än ett decennium (Lundell et al., 2011)

• Öppna filformat kan implementeras i programvara med olika licenser vilket möjliggör långtidsförvaltning av filer i formatet (Lundell et al., 2016)

• Slutna filformat är olämpliga för långsiktigt digitalt bevarande

• Regeringens direktiv till E-delegationen (Dir. 2009:19) betonar vikten av öppna standarder och öppen programvara

• E-delegationen (2009) definierar och betonar vikten av öppna standarder (SOU 2009:86)

De primära utgivarna och filformat

Pilotstudie:

• Tio tidskrifter från olika förlag

• Tre olika redskap för att kontrollera om filerna följde standard för det öppna PDF/A-1b formatet

• Mycket ovanligt att PDF-filerna var i formatet PDF/A-1b

Metod

• Enkät som besvarades av 34 repositorier under sommaren 2015

OBS! uppskattningar, inte helt tillförlitliga data

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Antal deponerade forskningsrelaterade filer 2014

Antal deponerade forskningsrelaterade filer2014

OBS! uppskattningar, inte helt tillförlitliga data

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Antal deponerade studentskapade filer 2014

Antal deponerade studentskapade filer 2014

Publikationstyper som accepteras i repositorierna

Journal articles

Dissertations

Book chapters

Conference contribuitons (published)

Reports and edited series

Books

Reviews

Conference posters

Manuscripts

Conference presentations (e.g. ppt)

Patents

Opinion pieces

Journals

Artistic work/output

Digitzed material (other than above)

Research data

OER/Learning material

0 5 10 15 20 25 30 35

Publication types

Yes

Filformat

• C. 70 % anger att de har någon form av instruktioner eller policy för vilka filformat som tas emot.

• Ungefär lika många genomför någon kontroll av filerna, vanligtvis att det går att öppna filen.

• Livscykel för repositoriet: c. 20 % anger > 20 år

• Livscykel för filerna: c. 45 % anger > 20 år

Repositoriets funktioner

Skala 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt)

Högt instämmande: • Synliggöra lärosätets forskning (4,9) / studentarbeten (4,8) • Säkerställa tillgång till lärosätets forskning (4,4) /

studentarbeten (4,6) • Huvudsaklig digital publikationskanal för t.ex. avhandlingar (4,4)

Något lägre instämmande: • Långtidsbevara lärosätets forskningspublikationer (3,8) /

studentarbeten (4,1)

Lågt instämmande • Säkerställa tillgång till lärosätets forskningsdata (2,4) • Långtidsbevara lärosätets forskningsdata (2,5)

Tillgängliggöra på kort och lång sikt? (I)

• Fokus på text och PDF men öppenhet för ett stort antal andra filformat och filtyper

• Instruktioner och/eller policyer i flera fall på plats

• Mycket få omnämnanden om särskilda (öppna) versioner av filformat, t.ex. PDF/A

• Detta kan innebära problem för tillgång i framtiden

Tillgängliggöra på kort och lång sikt? (II)

• Bevarande och hållbarhet relativt viktiga funktioner för repositorierna, men mindre viktiga än synlighet och säker tillgång.

• Gäller främst för forskningsresultat. Repositoriernas funktion för forskningsdata är mindre tydligt uttryckt

Fold-out engraving from Ferrante Imperato's Dell'Historia Naturale (Naples 1599) Bild från Wikipedia: By (Anonymous, for Ferrante Imperato) - http://www.ausgepackt.uni-erlangen.de/presse/download/index.shtml, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9172105

Referenser

• Chowdhury, G.G. (2014). Sustainability of scholarly information. London: Facet. • E-delegationen (2009). Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU

2009:86). Stockholm: E-delegationen. • Lundell, B. (2012) Why do we need Open Standards?,In Orviska, M. & Jakobs, K.

(Eds.). Proceedings 17th EURAS Annual Standardisation Conference ‘Standards and Innovation’, The EURAS Board Series, Aachen, pp. 227-240. ISBN: 978-3-86130-337-4.

• Lundell, B., Gamalielsson, J. & Katz, A. (2016) On implementation of Open Standards in software: To what extent can ISO standards be implemented in open source software? International Journal of Standardization Research, 13(1), 47-73.

• Lundell, B., Lings, B. & Syberfeldt, A. (2011) Practitioner perceptions of Open Source Software in the Embedded Systems Area. The Journal of Systems and Software, 84(9), 1540-1549.

• Lynch, C.A. (2003). Institutional repositories: essential infrastructure for scholarship in the digital age. ARL: A Bimonthly Report on Research Library Issues and Actions from ARL, CNI and SPARC, 226, 1-7. Retrieved from http://www.arl.org/storage/documents/publications/arl-br-226.pdf