Upload
rune-fredriksson
View
29
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Hur tidigare entreprenadformer påverkat utvecklingen
Hållbarhet och trafikpåverkan i ett samhällsperspektiv på Svärdsjövägen
Vägdag i Lund 2013-02-21 Rune Fredriksson, pensionär Svevia 1
2
Testsektioner
3
Topografi och jordarter
4
Falun – Svärdsjö Ojämnhet 1992 - 2011
5
Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling 1996-2011
Den svenska normalvägen 2012-01-31 6
7
8
Konsekvens av vägojämnheter
• ”Tid-rum läget” Falun-Svärdsjö förflyttas 600-800 meter (2 á 3 %) bort från Falun
• Färdkvaliteten försämras
• Trafikolyckor med personskador blir fler
• Energiförbrukningen ökar
• Fordonskostnaderna ökar
9
10
Falun – Svärdsjö Spår 1992 - 2011
11
Falun – Svärdsjö, spårutveckling 1996-2011
Den svenska normalvägen 2012-01-31 12
13
14
Testsektion 3 byggd 1960 och Testsektion 6 byggd 1968
TS 3 TS 6
Beläggningslager efter underhåll 1996 (24 mm AB) och 1997 (16 mm YTB)
150 mm 165 mm
Beläggningslager efter ursprunglig konstruktion
110 mm 1) 125 mm 2)
Grusbärlager och förstärkningslager
500 mm 600 mm
Terrassmaterial Grovt grus Grovt grus
Årsdygnstrafik 2540 2540
Vägbredd 8,0 m 9,2 m
1) 30 mm YTB + AB och 80 mm massabunden makadam 2) 40 mm YTB + AB och 85 mm asfaltgrus
15
Energiförbrukning (MJ) för beläggningslagren
TS 3 TS 6
Relativ jämförelse för tillverkning och utläggning av ursprunglig beläggning
0,25 – 0,3 1 (>1500 MJ per ton varmmassabeläggning på vägen)
16
17
18
Spår och ojämnhet (IRI) Medelvärden över 20 meter
Testsektion
Kvalitet över 400 m
Spår 2011-04 IRI 2011-04
Norrut Söderut Norrut Söderut
3 Medel 9,7 10,6 1,4 1,9
95% 12,1 14,6 1,9 3,7
Max 12,4 17,2 3,3 5
6 Medel 5,5 6,5 0,9 1,1
95% 7,4 8,2 1,2 1,7
Max 8 8,2 2,1 5,6
19
Centrumdeflektion testsektion 3 och 6 1995-06, 1996-09, 2009-06, 2011-05
20
Deflektion 1200 mm från centrum testsektion 3 och 6
21
Vägkonstruktionens bidrag till rullmotståndet (medelvärde) vid olika laster
22
IRI station 3 2005,2007, F-S
Falun-Svärdsjö norrut
Stn 3 (plan mark) - skyltad hastighet 90 km/h
IRI 2005, 2007
0
1
2
3
4
5
6
7
8
25079 25099 25119 25139 25159 25179 25199 25219 25239 25259 25279 25299 25319 25339 25359 25379 25399 25419 25439 25459 25479
IRI
mm
/m
IRI 050331 IRI 050601 IRI 070329 IRI 070612
Urgrävt
25/190-
25/230
1995
Urgrävt/
isolerat
25/410-25/470
1995
23
24
25
26
27
28
29
TS 3 vid ”silthålet” 1992-09-02 – 1994-03-19
30
Testsektion 3 1993-03-17
Osmotisk uppmjukning
Osmotisk uppmjukning kan förekomma vintertid, när saltlösning kan infiltrera överbyggnadens övre del genom en dålig beläggning och saltlösningen pumpas bort från området under hjulspår till mindre belastade delar av överbyggnaden.
31
Testsektion 3 1993-08-12
32
Testsektion 3 1993-08-12
33
Provgrävning testsektion 3 1993-08-11
34
TS 3 1993-09-08
35
36
TS 3 2005
37
Testsektion 3 2008
38
Testsektion 3 2009
Dålig packning av överbyggnad ger upphov till spår.
39
IRI station 6 2005, 2007, S-F
Svärdsjö - Falun
Stn 6 (utförsbacke) - skyltad hastighet 90 km/h
IRI 2005, 2007
0
1
2
3
4
5
6
7
8
169661694616926169061688616866168461682616806167861676616746167261670616686166661664616626166061658616566
IRI
mm
/m
IRI 050331 IRI 050601 IRI 070329 IRI 070612
Urgrävt
16/620-16/660
1995
40
41
42
43
-10
0
10
20
30
40
50
60
-100 0 100 200 300 400 500 600
Load
[kN
]
Displacement [mu]
W850 station 6, sektion 390 n, last 49,1 kN, Int 8616 mNm 2009-06-03
D0
D20
D30
D45
D60
D90
D120
44
45
Station 6 – norra delen
46
Station 6 norra delen – borrprov asfalt
Beläggningstjocklek 12 cm
47
Station 6 – södra delen
Beläggningstjocklek 25 cm
48
Prototyp RDT TS 6 1993-09-08
49
Station 6 1995
50
Station 6 – södra delen
2003 2003
51
Vägens nedbrytning
•Vägens nedbrytning sker fortare på tjälfarliga undergrunder än på mindre tjälfarliga. •Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar, undergrundsjordart och vattenförhållanden inverkar mer skadligt än trafikbelastningen. •Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar och vattenförhållanden initierar och påskyndar nedbrytningsprocessen i vägkonstruktionen. •Beläggningstjockleken bromsar nedbrytningen orsakad av den tunga trafiken.
52
Entreprenadformens roll för resultatet
• Traditionell utförandeentreprenads resultat kommer i huvudsak att bero på beställaren.
• Totalentreprenaden utvecklar entreprenörens arbetssätt vilket kan ha en positiv effekt på det färdiga resultatet.
• Funktionsentreprenader med krav på vägytans egenskaper och konstruktionens bärighet påverkar utvecklingen av nya produkter, bättre kvalitet och smartare utförande.
53
Vilken entreprenadform hade varit bäst för underhåll och rekonstruktion
av Svärdsjövägen?
• På kort sikt hade en totalentreprenad med resultatkrav varit bäst.
Såväl beställarens som entreprenörens och konsultens sätt att arbeta och samarbeta kan vara ett bra mellansteg i utvecklingen.
• På längre sikt kommer en funktionsentreprenad att vara bättre. Entreprenadformen fokuserar på utveckling, bästa effekt av tillgängliga medel och lägsta pris för efterfrågad funktion. Det leder till utveckling och effektivare användning av tillgängliga resurser. – Funktionsentreprenaden kan premiera de effekter som är önskvärda.
Begränsad energiförbrukning, låga transportkostnader, hög trafiksäkerhet etc.
54