Aktualitetskonferens - Centrala utmaningar och nyheter -

Stockholm 14 januari 2014

Umeå 21 januari 2014

Malmö 23 januari 2014

Arlanda 28 januari 2014

Göteborg 29 januari 2014

www.skolverket.se

Likvärdighet - alla skolor måste utvecklas till bra skolor

Lärarnas betydelse - säkra tillgången till kompetenta lärare

Långsiktighet - skolor och huvudmän behöver långsiktighet

Så höjer vi gemensamt kvaliteten

i undervisningen

Generaldirektör Anna Ekström

Varför aktualitetskonferenser?

• Skolverket ser stora utmaningar på nationell nivå

• Huvudmännen har en central roll och viktiga styrmedel

för utveckling

PISA 2012

15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse

och naturvetenskap

PISA 2012

Resultatutvecklingen 2000-2012

510 509

502

494

478

516

514

507

497

483

512

506

503

495

485

475

480

485

490

495

500

505

510

515

520

2000 2003 2006 2009 2012

Po

äng

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95

Skill

nad

i p

oän

g m

ot

OEC

D

Matematik 2003 Matematik 2012

Resultat i matematik och läsförståelse jämfört med OECD

efter percentiler

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95

Skill

nad

i p

oän

g m

ot

OEC

D

Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012

PISA 2012

PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder?

Länder som presterat högt under lång tid:

Sydkorea, Kanada och Finland

Länder som gått från låg till hög nivå:

Tyskland, Polen och Estland

PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder?

Återkommande drag - högpresterande länder

Några exempel:

• Strategisk och medveten resursfördelning

• Satsar på lärarnas kompetens

• Likvärdighet – förutsättningar finns för varje skola att lyckas

Skola – arbetsliv i fokus

Varför fokus på yrkesutbildningar och skola – arbetsliv?

• ungdomsarbetslösheten

• kompetensförsörjningen

• matchning utbildning – arbetsmarknad

Skola – arbetsliv i fokus

Några iakttagelser från Skolverkets uppföljning:

• Minskat söktryck yrkesutbildningar

• Stora avhopp lärlingsutbildningar

• Kvalitetsbrister främst inom APL och bristande information

Viktigt att utveckla studie- och yrkesvägledningen lokalt

och skapa fungerande samarbetsformer mellan skolan och

arbetslivet

Skola – arbetsliv i fokus

Skolverket arbetar med många uppdrag på området, ex:

• stödja och utbilda handledare

• underlätta planering, genomförande och uppföljning av APL

• studie- och yrkesvägledning

Under 2014 utökas arbetet och ett lärlingscentrum inrättas

Likvärdigheten

• Alla skolor måste utvecklas till bra skolor

• Ta del av statliga åtgärder

• En resursfördelning som ger alla elever likvärdiga chanser

Vilka åtgärder behöver prioriteras

på huvudmannanivå?

Vilka åtgärder behöver prioriteras

på huvudmannanivå?

Lärarna

• Rekrytera och behålla kompetenta lärare

• Kompetensutveckling som ger högre kvalité i undervisningen

Vilka åtgärder behöver prioriteras

på huvudmannanivå?

Långsiktigheten

• Stöd i fortsatta implementeringen av reformerna

• Ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och

skolnivå

Tillsammans kan vi förbättra skolan

Alla skolor måste

utvecklas till bra skolor

Framgångsrika skolor Christina Månberg

chef för gymnasieenheten

• Tydligt pedagogiskt ledarskap

• Kunniga och engagerade lärare, handledare och mentorer

• Öppenhet, trygghet och arbetsro

• Strukturerad och varierad undervisning mot målen

Vad kännetecknar framgångsrika

skolor?

Framgångsrika skolor

http://www.youtube.com/v/Wx7fpFyp3Wg?version=3&start=

39&end=88&autoplay=1&hl=en_US&rel=0

Framgångsrika skolor

• Höga förväntningar

• Ett inkluderande perspektiv

• Forskning och beprövad erfarenhet

• Kollegialt lärande

• Systematiskt kvalitetsarbete

Framgångsrika skolor

Likvärdigheten minskar

i den svenska skolan Jenny Kallstenius

undervisningsråd vid enheten för analys och utredning

• Lika tillgång

• Lika möjligheter

• Lika kvalitet

• Lika värde

Likvärdighet?

Ett likvärdigt skolsystem

• den totala spridningen i elevers resultat är liten

• spridningen i resultat mellan skolor är liten

• betydelsen av socioekonomisk bakgrund är liten

• betydelsen av migrationsbakgrund är liten

• skolsegregationen avseende socioekonomisk bakgrund och

migrationsbakgrund är liten

• betydelsen av skoleffekter för den enskilda elevens resultat

är liten

Hur ser det ut 2013?

• spridningen i resultat mellan elever och skolor har ökat

• starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och

skolresultat

• samband mellan migrationsbakgrund och skolresultat

• ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever

• skolsegregationen avseende socioekonomisk bakgrund och

migrationsbakgrund har ökat

• betydelsen av skoleffekter för den enskilda elevens resultat

har ökat

Betydelsen av skolsegregation

• Synlig skolsegregation

• Dold/osynlig skolsegregation

• Skoleffekter

Betydelsen av det fria skolvalet

• Skolvalet – ett genuint dilemma!

• Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till ökade

skillnader, ökad segregation och försämrad likvärdighet

Vad gör Skolverket?

Bevaka utvecklingen!

• longitudinella studier

• internationella jämförelser

• kommunal/regional variation

• grupper av elever

Skolans kompensatoriska uppdrag!

• t.ex. insatser för nyanlända elever och elever i utsatta

områden

Ge stöd och information!

• t.ex. skolval

Vad kan huvudmannen göra

för att öka kvaliteten och likvärdigheten

i skolan?

Erik Nilsson

chef för utvecklingsavdelningen

Föräldrars utbildningsbakgrund har

stor betydelse…

…men läraren kan betyda

mer på klassnivå

(Bild från Mats Öhlin, Haninge kommun)

Klass Svenska Matematik Engelska Alla prov

X-skolan

(fattigt område – många

elever med

utländsk bakgrund)

5a 66,7% 71,4% 85,7% 61,9%

5B 91,3% 87,0% 82,6% 78,3%

5C 38,9% 66,7% 72,2% 22,2%

Total 67,7% 75,8% 80,6% 56,5%

Y-skolan

(villaområde – eleverna

har i huvudsak

svensk bakgrund)

5a 73,9% 78,3% 91,3% 56,5%

5b 68,2% 77,3% 72,7% 50,0%

5c 82,6% 87,0% 82,6% 65,2%

Total 75,0% 80,9% 82,4% 57,4%

Likvärdighet i två avseenden

Att skolan kan kompensera skillnader i elevernas

förutsättningar

Att säkra en jämn (och hög) kvalitet på undervisningen

inom och mellan skolor

• Tydlig resultatåterföring med mått på spännvidd inom/mellan

enheter

• Analysera skillnader beroende på kön och föräldrars

utbildningsnivå

• SIRIS och SALSA ett verktyg för jämförelse och analys

• Likvärdighet i bedömningarna – jämför nationella prov/betyg

och skapa nätverk mellan lärare från olika skolor

Fånga skillnader inom och mellan

skolor i kvalitetsarbetet!

Resursfördelning till enheterna

• Resursfördelningen ska fånga strukturella skillnader i

förutsättningar mellan enheter; t.ex. organisatoriska

förutsättningar och sammansättning på elevgruppen

• Viktigt att följa upp att enheterna använder eventuella

socioekonomiska tilläggsresurser till insatser som kan

påverka elevernas resultat

”Kompetensfördelning”

• Hur kan man få de bästa rektorerna till de skolor som har de

största utmaningarna?

• Kompetensinventering – hur ser kompetensfördelningen ut

mellan skolor? Tillgång till lärare med rätt behörighet för

ämne och årskurser?

• Karriärtjänster som instrument för att locka de skickligaste

lärarna till de tuffaste skolorna?

Organisatoriska verktyg för ökad

likvärdighet

• Ökad blandning av elever med olika bakgrund inom ramen

för det fria skolvalet?

• Tillämpning av närhetsprincipen?

• Spår och profiler?

• Lokalisering av särskilda undervisningsgrupper och

förberedelsegrupper (om man har sådana)?

• När kan nedläggning av en skola (eller del av skola) vara till

gagn för eleverna, t.ex. genom ökad blandning eller bättre

lärarkompetens?

• Om man bygger nya skolor – var ska man bygga om man vill

åstadkomma blandade elevgrupper?

Förväntningar och ambitioner

• Höga förväntningar är viktigt i alla led av skolsystemet!

• Kan huvudmannen bidra till höga förväntningar och

ambitioner för skolframgång också från föräldrar och

närsamhälle?

Säkra tillgången

till kompetenta lärare

Säkra tillgången till kompetenta lärare

Anders Fredriksson

undervisningsråd vid enheten för analys och utredning

Charlotte Wieslander

senior rådgivare vid utvecklingsavdelningen

Niclas Westin

chef för professionsutvecklingsenheten

Lärares tid är en viktig resurs för

ökad måluppfyllelse

Grundskollärares tidsanvändning till

olika arbetsrelaterade aktiviteter

FAKTA:

- Figuren visar andel tid till

arbetsrelaterade aktiviteter

av den totala tiden till

arbetsrelaterade aktiviteter

bland lärare i årskurs 1-9

(med minst 50 procents

tjänstgöringsgrad).

- Statistiken bygger på

dagböcker från de 3 626

grundskollärare som ingår i

studien.

Ensamarbetet dominerar

Hur kan huvudmannen påverka

undervisningen?

• Skapa förutsättningar för lärarna att tillsammans pröva och

utvärdera undervisningsmetoder – rektors feedback

• Förbered för nyanlända

• Stöd nya lärare

• Se till att läraren arbetar där den bäst behövs

Vad är en skicklig lärare?

• Är ämneskunnig, ämnesdidaktiskt skicklig och med god

relationskompetens

• Har tydligt pedagogiskt ledarskap

• Skapar öppenhet, trygghet och arbetsro

• Har höga förväntningar

• Individualiserar undervisningen – formativ bedömning

• Stimulerar en positiv attityd till lärande

Behörighetsläget är bekymmersamt

Årskurs 7 - 9

Vad ni gör spelar roll

Det är ni som

• känner behoven

• äger tiden

• styr prioriteringar

Skolor och huvudmän

behöver långsiktighet

Styrdokument och kvalitetsarbete Ulrika Lundqvist chef för förskole- och grundskoleenheten

Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete

Varje skolas utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de

nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så

sker.

(Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)

Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete

Skolans uppdrag

…främja lärande där individen stimuleras att inhämta

kunskaper och värden.

…främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva,

kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och

medborgare.

(Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)

Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete

Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete

• Skolans värdegrund och uppdrag ska genomsyra undervisningen

• Systemet förutsätter professionella förskollärare och lärare

• Huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar för att genomföra uppdraget

Utbildning

Undervisning

Läroplan för förskolan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Normer och värden

Utveckling och lärande

Barns inflytande

Förskola och hem

Samverkan med förskoleklassen, skolan och

fritidshemmet.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Förskolechefens ansvar

1. Förskolans värdegrund och uppdrag

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

Grundskolans läroplan

2. Övergripande mål och riktlinjer

Normer och värden

Elevernas ansvar och inflytande

Skola och hem

Övergång och samverkan

Skolan och omvärlden

Bedömning och betyg

Rektorns ansvar

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Kunskaper

Kursplaner

Syfte

Centralt innehåll

1–3

4–6

7–9

Kunskapskrav

3

6

9 Matematik

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om,

argumentera och redogöra för frågeställningar,

beräkningar och slutsatser

Historia

använda historiska begrepp för att analysera hur

historisk kunskap ordnas, skapas och används

Hem- och konsumentkunskap

Recept och instruktioner och hur de kan läsas

och följas samt vanliga ord och begrepp för

bakning och matlagning

Biologi

använda kunskaper i biologi för att granska information,

kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk

och ekologisk hållbarhet

Musik

analysera och samtala om musikens uttryck i olika

sociala, kulturella och historiska sammanhang

Religionskunskap

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar

och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Slöjd

analysera och värdera arbetsprocesser och

resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Teknik

använda teknikområdets begrepp och

uttrycksformer

Idrott och hälsa

Ord och begrepp för och samtal om upplevelser

av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Kemi

Dokumentation av enkla undersökningar med

tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Fysik

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Samhällskunskap

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och

olika perspektiv

Grundskolans läroplan

Kunskaper

2. Övergripande mål och riktlinjer

Normer och värden

Elevernas ansvar och inflytande

Skola och hem

Övergång och samverkan

Skolan och omvärlden

Bedömning och betyg

Rektorns ansvar

1. Skolans värdegrund och uppdrag

3. Kursplaner

2. Övergripande mål och riktlinjer

Läraren ska

ta hänsyn till varje enskild individs

behov, förutsättningar, erfarenheter och

tänkande,

stärka elevernas vilja att lära och

elevens tillit till den egna förmågan,

ge utrymme för elevens förmåga att

själv skapa och använda olika

uttrycksmedel,

stimulera, handleda och ge särskilt stöd

till elever som har svårigheter,

Läraren ska

- svara för att alla elever får ett reellt inflytande på

arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll

samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder

och mognad,

Kursplanens uppbyggnad

Syfte

Centralt innehåll

Kunskapskrav

Motiv för ämnet i skolan

Anger vad undervisningen

ska syfta till

Anger vad undervisningen

ska behandla

Anger vilka kunskaper

som krävs för godtagbara

kunskaper och betygssteg

Kunskapskravens uppbyggnad

E C A

Analys

Analys

Analys

Förståelse

Förståelse

Förståelse

Fakta

Fakta

Fakta

Fakta

Förståelse

Analys

Styrdokumenten- grunden för ett långsiktigt

utvecklingsarbete

Den dagliga pedagogiska

ledningen av skolan och

lärarnas professionella ansvar

är förutsättningar för att skolan

utvecklas kvalitativt. Detta

kräver att verksamheten

ständigt prövas, resultaten följs

upp och utvärderas och att nya

metoder prövas och utvecklas.

Utbildning

Undervisning

Långsiktighet och struktur i det

systematiska kvalitetsarbetet

Kjell Hedwall

chef för utbildningsavdelningen

Ansvarsnivåerna är beroende av

varandra

• Planerar och genomför undervisningen

• Följer upp och analyserar elevernas kunskaps-resultat på individ- och gruppnivå

• Anpassar undervisningen

Lärare

• Efterfrågar resultat på grupp- och klassnivå

• Analyserar och gör förbättringsinsatser

• Rapporterar till huvudmannen

Rektor • Efterfrågar skolresultat

• Analyserar och be-slutar om långsiktiga förbättringsinsatser utifrån varje skolas resultat

• Ger förutsättningar i form av ramar och resurser

Huvudman

Systematiskt kvalitetsarbete

– navet i allt utvecklingsarbete

Kontinuerligt

Strukturerat

Långsiktigt

Uthålligt

Långsiktighet och uthållighet

• Det är i de internationella studierna som resultaten måste

visa sig

- PISA 2015, 2018 ….

- TIMSS 2015, 2019 ….

- PIRLS 2016, 2021 ….

• Åtgärder som påverkar det som sker i mötet mellan elev och

lärare är de som har störst möjlighet att påverka resultaten

Långsiktighet och uthållighet – reformernas inriktning

• Tydligare styrdokument

- nya läroplaner, mål och nationella prov från åk 3

• Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse - tidigare betyg, fler nationella prov

• Åtgärder för att stärka lärares kompetens - ny lärarutbildning, lärarlyftet, lärarlegitimation

• Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet - obligatorisk befattningsutbildning, rektorslyftet

• Stöd till särskilda satsningar - matematiklyftet, läslyftet, lärlingsutbildning etc.

Långsiktighet och uthållighet

• Fokus på mål och resultat

• Det finns accepterade strukturer för hur utvecklingsarbetet

ska ske över tid

• Utvecklingsarbetet är integrerat och spritt i verksamheten

• Det finns pådrivande krafter

• Dokumentation och analys av hur arbetet framskrider i

riktning mot målen genomförs kontinuerligt

• Diskussion och reflektion om mål, metoder och resultat

förekommer kontinuerligt

Systematiskt kvalitetsarbete

– navet i allt utvecklingsarbete

• Huvudman, rektor och

förskolechef ansvarar

• Förskollärare, lärare, annan

personal och elever medverkar

• Barn och vårdnadshavare

deltar

Hur påverkar…

• personella och materiella resurser

• skolors arbete med bedömning och betygssättning

• resurs- och ledningssystem

• organisering, undervisningstid, barn- och elevgruppers

sammansättning…

…barns och elevers utveckling och lärande?

Analys på huvudmannanivå

Planera och genomföra

• Se till att förbättringsinsatser

utgår från analysen av mål-

uppfyllelsen, forskning och

beprövad erfarenhet

• Ställ upp kort- och långsiktiga

mål

• Fastställ ramar och resurser

• Besluta om och genomför

stödjande åtgärder

Stöd för kvalitetsarbete

http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete

http://skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-

mojlighet/Systematiskt-kvalitetsarbete/

Sammanfattningsvis:

• Efterfråga, samla in och analysera resultat

• Följ upp och utvärdera särskilt

identifierade områden

• Analysera vad som påverkar och

orsakar måluppfyllelsen

• Identifiera utvecklingsområden och

besluta om insatser som ska prioriteras

• Se till att planeringen utgår från analysen

av resultaten, forskning och beprövad

erfarenhet

• Besluta om ramar och resurser utifrån

skolenheternas behov

Långsiktigt och systematiskt kvalitets-

arbete på huvudmannanivå

TACK!

www.skolverket.se