Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2012-2015

nicholas.pagden@lnu.seUniversitetspedagogiska enheten

&Medieteknik

VARFÖR?

Trender• Breddad rekrytering

– Stora volymer – Fler studenter med icke-akademisk bakgrund– Gymnasifiering

• Förändrade läsvanor och snuttifiering pga många korta skärmbaserade texter• Förändrad syn på kunskap (Ken Robinson, Finland nämns)

– Livslångt lärande• Ökad konkurrens i utbildningssektorn

– Från andra högskolor (som kan utfärda examina)• Examensinflation

– Från andra aktörer (som kan ge snarlikt innehåll, certifiera mm.)• Privata utbildningsföretag• KY/YH• Branschföretag (Microsoft, Adobe, Cisco etc.)

• Nedskärningar • Vikten av pedagogisk skicklighet börjar lyftas fram

Nya förutsättningar

• Ökade krav på effektivisering och kvalitet)– (Vad vi nu menar med det…)

• IKT och Web 2.0 suddar ut skillnaderna mellan campus- och distanskurser, producent och konsument – Lärplattformar öppnas upp– Mobilitet och BYOD (bring your own device) på campus– ”Prosumer” (t ex Wikipedia, bloggar, creative commons,

open source)• Svårt ta betalt för innehåll när det finns hundratals gratis,

öppna, ibland mobilanpassade kurser och böcker• Förändrad lärarroll

Tänkbara strategier• Förändrad/utvecklad pedagogik, t ex:– Ökad interaktion med och mellan studenter• Sociala medier (t ex Facebook i klassrummet)• Självvärdering, korrekturläsning, peer review, peer

assessment, opponering, opponering på opponering, Låta studenter skriva tentafrågor

– Använda IKT• Alternativa undervisnings- och examinationsformer

– Omvända klassrummet/flipped classroom» Kommenterade läsanvisningar, kurshandböcker

• Automatisering, effektivsering

Tänkbara strategier– OER (open educational resources) eller ”billigt” innehåll

• www.youtube.com/education, ed.ted.com, www.khanacademy.org , iTunesU • www.lynda.com

– MOOC (massive open online course)• T ex www.coursera.org och www.edx.org • Varumärke och ”paketering” är extra viktigt (Harvard, MIT, Stanford etc.)• Ev. större hot mot forskningsuniversiteten än mot mindre aktörer

– Alternativa affärsmodeller– Uppdragsutbildningar, dvs. göra något annat men snarlikt– ”Prenumerationsmodell” – läs vad du vill i en månad/ett år (www.lynda.com) – ”Freemium” – bara betala för handledning, certifiering, examination och examen (se t

ex www.uneopen.com) • Ackreditering av andras kurser eller för en viss kombination av kurser

– Effektivare administration• Bra rutiner och system blir en konkurrensfördel

– MOOA (kostnadseffektiv onlineadministration)

Från: Linnéuniversitetet – en resa in i framtidenStrategi 2010–2015, s. 13.

Pedagogiska handlingsplanen

– Konkretisering av strategidokumentets delstrategier 2012-2015

– Viktiga aspekter:• Gemensamma principer – skilda tillvägagångssätt och

behov– Dvs institutionernas olika verksamheter och behov

• Pedagogiskt utvecklingsarbete är del av ordinarie kvalitetsarbete

– Universitetspedagogiska enheten (UPE) stödjer men institutionerna tolkar, prioriterar, budgeterar och förverkligar

Riktlinjer för tre områden

1. Skapa en tydlig organisation för utveckling av pedagogisk verksamhet, t ex:• Utse pedagogisk samordnare och IKT-ansvarig• Grupp som initierar och stödjer pedagogisk utveckling• Stimulera skapandet av lärarlag• Pedagogiska/didaktiska seminarier och konferenser

2. Utveckling av lärares pedagogiska kompetens, t ex:• Planer och rutiner för pedagogisk kompetensutveckling• Möjlighet att delta i BHU, handledarutbildning, Gula tråden• Beaktande av pedagogisk kompetens vid lönesättning

3. Utveckling av den pedagogiska verksamheten• Utformning av kursplaner• Hjälp och träning i IKT och flexibla undervisningsformer

Under hösten

• Universitetspedagogiska enheten (UPE)– BHU på svenska och engelska– Forskarhandledarutbildningar– Gula tråden, 3 kurser ht13 (platser kvar!)– Arbete med den pedagogiska planen på institutionerna– Högskolepedagogisk konferens, Kalmar 14/11– Ev. något om icke-traditionella examinationsformer

• UB: Moodle, lärresurser (införande, information, utbildning)• AV-Media: Digital kompetensdag 29/10• Medieteknik: Kurser i datorstött lärande

Att fundera på

• Hur kan kurser/program förbättras avseende:– Effektivitet (och vad menar vi med det)?– Pedagogik och interaktion med studenter?– Studentengagemang och genomströmning? – Examination och rättssäkerhet?

• Konkreta frågor– Skulle OER (filmer, böcker, kurser etc.) kunna

användas i utbildningen eller kursutvecklingen?– Finns behov av ny digital kompetens?

Några länkar• Webbtjänster att titta på:

– www.mentimeter.com– www.titanpad.com– http://www.screencast-o-matic.com/ – http://timeliner.okfnlabs.org/ – Google Docs (inte minst Forms och Spreadsheets som man kan göra mycket med)

• Examination– http://hastac.org/forums/hastac-scholars-discussions/grading-20-evaluation-digital-age– http://www.ntnu.no/documents/10578/378439/Sluttrapport+Digital+Eksamen.pdf – http://www.vkf-samverkan.se/konf2013.htm

• Lista över MOOC:s http://www.class-central.com/ • Sök OER-resurser på http://www.oercommons.org/ • Sök creative commons på http://search.creativecommons.org/ • Följ http://flexspan.blogspot.se (Alastair Creelmans blog om flexibelt lärande)

Sammanfattning• Stora utmaningar framför oss• Mycket händer i omvärlden• Effektiv pedagogik blir viktig konkurrensfördel• Pedagogiska planen visar tänkta vägen• Arbetet sker på institutionerna

– Tydligare pedagogisk organisation– Utvecklad pedagogisk kompetens– Pedagogik i ordinarie verksamhet

• Finns massor av resurser online• UPE stödjer genom bl a:

– BHU och handledarutbildning– Gula tråden– Pedagogisk konferens

Egna tips, råd och förslag

• Tänk igenom processer och ledtider i förväg - jobba baklänges och underskatta inte risken för administrativt och tekniskt strul.

• Tekniken (uppkoppling, webbsidor nere, glömda lösenord, saknade plug-ins, skillnader i webbläsare, begränsade rättigheter att installera, program som inte stödjer vissa OS) fungerar inte alltid som planerat - ha alternativ och reservplaner. Använd bara teknik som ger ett mervärde och se till att alla förstår det. Priset får inte vara större än nyttan.

• Räkna inte med att studenter behärskar eller ens är intresserade av tekniken med automatik bara för att de råkar vara unga. Många är oerfarna och misstänksamma mot teknik i studiesammanhang även om de flitigt använder Facebook och mobiltelefoner privat.

• Var tydlig med förväntningar (inlämningstid, omfattning, format, kanal, filformat, kvalitet, när feedback ges, feedbackens omfattning etc.)

• Engagemang, öppenhet, lyhördhet och aktivt deltagande är extra viktigt i början - skapar ett positivt första intryck och ett bra klimat (men det är svårt/omöjligt att skapa i efterhand om man inte gjort ett bra första intryck)

• Personkemin blir extra viktig på distans - om lärare och student upplever den andra som en person istället för en "roll" kommer kommunikationen att fungera bättre. Låt studenten känna sig sedd och understryk att du är människa också.

• Skicka tillbaka bollen till studenten så ofta och så snabbt som möjligt för att slippa ha ärenden liggande (och kanske bortglömda) i datorn

• Välj kommunikationsform utifrån dina egna preferenser, studentens preferenser och uppgiftens karaktär

• Studenterna är ofta bra på att bedöma varandras arbeten. Utnyttja det!

• Behåll fokus på resultatet och lärandet - verktygen blir då sekundära - låt gärna studenten själv välja program, metod och redovisningsform när det är möjligt

• Det kräver mycket tid och engagemang att som lärare skilja på kvalitet och kvantitet i diskussionsforum. Räkna inte med att kvalitativa inlägg alltid ger bra/många svar och vice versa.

• Var försiktig med uppgifter som bygger på studenternas samarbete (tid, plats, arbetsinsats, ambitionsnivå) och undvik starka beroenden mellan personer och uppgifter. Inte alla är sociala och vissa lär sig mer och bättre på egen hand, så var försiktig med påtvingade grupparbeten.

• Effektiversera kommunikationen och tänk på hur, var och när den ska användas (användbara länkar, kommentarer i textform kan återanvändas, röstinspelning bra för utförlig personlig feedback, skärminspelning bra för att ”visa”, fysiska anteckningar etc.). Muntlig feedback på plats eller via telefon sparar mycket tid jämfört med skriftliga kommentarer.

• Prioritera vem som behöver feedback först (underkända, kompletteringar, allvarliga problem och missförstånd). Gör avvägning mellan snabb feedback och utförlig feedback, men undvik feedback som kommer alltför sent (frustrerande) - ibland kan ett snabbt betyg (summativ bedömning) kompletteras med utförligare feedback (formativ bedömning) senare; de behöver inte ges samtidigt.

• Skilj på formativ och summativ feedback - man lär sig inget av ett betyg, men gör det tydligt för studenterna vad som är vad.

• Utförlig och personlig feedback uppväger/mildrar hård kritik men den som gjort något bra förtjänar också utförlig feedback

• Kan andra lära sig av de kommentarer du ger? Kan de summeras, sparas etc.? Kan du ha nytta av att spara kommentarerna för framtida kurser/uppgifter? T ex att redan i uppgiftsformuleringen ha en FAQ eller beskriva vanliga misstag? Kan program som Texter eller TextExpander vara användbara för vanligt förekommande kommentarer du ger?

Lycka till!

nicholas.pagden@lnu.se

https://medarbetare.lnu.se/organisation/universitetspedagogiska-enheten