Avdelningen för Nationalekonomi
Karlstads universitet
2013-05-30
GabonEn Nationalekonomisk analys
Uppsats
Per Jacob, Freddy Karlsson, Jonas Jesslen, Sebastian Hardin
811106/ 930707/920902/901104
NEGA07
vt-2013
1
Syfte: Syftet med den här rapporten är att analysera det ekonomiska läget i utvecklingslandet
Gabon, med fokus på ett flertal ämnesområden och hur dessa kan påverka det ekonomiska
välståndet. Rapporten ska avslutas med en slutsatts där analysen står till grund för ett
antagande om Gabons framtida ekonomi.
Vi har valt att färgkoda våra delar, för att visa vem som har gjort vad. Färgfördelningen ser ut
som följande:
Jonas Jeslsen: Lila
Fredrik Karlsson: Röd
Sebastian Hardin: Grön
Per Jacob: Blå
2
I slutet av 1400-talet anlände portugiser och upprättade handel med invånarna i landområdet
som senare skulle bli dagens Gabon. Senare kom även andra kringresande handelsmän från
England, Nederländerna, Spanien och Frankrike som också ville föra byteshandel. De
åtråvärda bytesvarorna som européerna framför allt ville ha var slavar och landets många
naturtillgångar. I utbyte fick invånarna bland annat handeldvapen och alkoholhaltiga drycker.
Detta blev en del i den så kallade ”triangelhandeln”1 där Européer precis som i Gabon
byteshandlade till sig slavar i stora delar av Afrika för att senare få råvaror från Amerika som
betalning när slavarna såldes där. Dessa råvaror fördes senare över Atlanten tillbaka till
Europa där råvarorna gjordes om till färdiga produkter som bland annat användes för att köpa
fler slavar att sälja.
Frankrikes del i Gabons historia tog fart när Fransmännen i slutet av 1800-talet koloniserade
landområdet som skulle bli Gabon och knöt denna till Franska Ekvatorialafrika. Det skulle
dröja ända till år 1960 innan Gabon blev ett eget självständigt land.
Men kontakterna med Frankrike har hela tiden funnits kvar. Frankrike har bland annat militärt
stöd i form av en amfibiebataljon stationerat i Gabon, och Gabonesiskt uran och andra
naturtillgångar säljs i stor kvantitet till Frankrike. Några av Gabons största handelspartner är
nämligen just Frankrike, Kina och USA. Det ska tilläggas att landet sedan dess
självständighet alltid haft positiv handelsbalans.
Vänskapen med Frankrike och landets goda villkor med låga skatter för utländska investerare
har lett till att Gabon fått allt fler utländska direktinvesteringar. (Direktinvestering är en typ av
internationella kapitalflöden i ett lands betalningsbalans som avser kapitaltillskott till ett
företag i ett annat land).2
Nedan följer en bild som visar hur de utländska direktinvesteringarna har ökat i Gabon. Den
stegvisa ökningen är ett gott tecken för landet trots rådande finanskris i omvärlden. Stabilitet
1 http://www.ne.se/triangelhandeln
2 http://www.ne.se/lang/direktinvestering?i_h_word=utl%C3%A4ndska%20direktinvesteringar
3
och god tillväxtpotential har lett till att länder som Kina, Indien och Malaysia har ingått avtal
med Gabons regering om att börja satsa i Gabons infrastruktur.
3
Gabons naturtillgångar som Uran, Mangan (ett metalliskt grundämne)4 och framför allt olja
har bidragit starkt till att landet relativt sett till andra afrikanska länder har det bättre ställt än
sina grannländer. Men trots oljans bidragande möjliggörande utav ekonomisk tillväxt för
landet så har 20 % av befolkningen 90 % av inkomsterna. 80 % procent av befolkningen får
alltså dela på de kvarvarande 10 % av inkomsterna som blir över.5
Observera att den illustrerande bilden ovan inte är helt skalenlig.
Gini-koefficienten är ett mått som visar inkomstfördelningen i ett land från 0 till 1. Om Gini-
koefficienten är 0 så är landet maximalt jämlikt medan om Gini-koefficienten är 1 så är landet
maximalt ojämlikt. Gini-koefficienten i Gabon är 0,7 vilket kan jämföras med Sveriges
0,363.6
3 : http://www.egypt-import-export.com/en/country-profiles/gabon/investing-34 http://www.ne.se/lang/mangan
5 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1
6 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____303237.aspx
4
Den främsta inkomstkällan i dagsläget är oljan som stod för hela 50 procent av landets BNP
år 2010. Oljan kommer fortsättningsvis även ytterligare några år i framtiden att vara en stor
del i Gabons ekonomi. Men oljan är inte oändlig, och för ett par år sedan så började Gabon att
mer aktivt jobba på att bredda landets inkomster. Detta är bra för framtiden då de ser till att
minimera beroendet av icke förnybara naturtillgångar som just olja och uran.
En annan viktig del är att förvalta pengarna som kommer ifrån oljetillgångarna på ett
förnuftigt vis. Ett exempel som får anses vara framgångsrikt är Sveriges grannland Norge som
investerar alla sina oljepengar i ”statens pensionsfond”. Deras oljefond har ökat stort i värde
de senaste åren.7 Att investera sina pengar till framtida generationer kan på lång sikt göra
mycket för landets välstånd och utveckling. En modell av Galor och Mountford visar vad ett
land borde göra för att säkra sin ekonomiska framtid.
Modellen går ut på att det finns fyra stycken grundelement. Från start så antar man att en
malthusiansk process alltid sker när teknisk utveckling saknas. När teknisk utveckling saknas
så höjs inte inkomsterna per capita.
Det andra steget handlar i slutändan om att familjer i större utsträckning väljer att ge sina barn
bättre utbildning därför att efterfrågan på utbildad personal har blivit större. Därmed kan deras
barn se fram emot högre löner. Varför? Jo för att teknisk utveckling i större grad kräver
utbildad personal och teknisk utveckling gör företagen lönsammare. Detta på grund av
företagen kräver mindre, men mer utbildad arbetskraft för att sköta det maskineri som
industrin nu börjar domineras utav.
Det tredje steget är en uppföljare på det andra steget som gör att den tekniska utvecklingen
fortsätter. Detta på grund av att den nu utbildade befolkningen kan fortsätta att pådriva den
tekniska utvecklingen genom nya innovationer.
Det fjärde steget är att när länder specialiserar sig på olika produkter så ökar utbudet och med
frihandel så får man en stor marknad där man kan sälja utbudet. Detta leder till högre vinster
som i sin tur leder till att företagen kan skaffa fler maskiner. De behöver då inte lika mycket
personal, men de som anställs måste vara välutbildade.8
7 http://www.regjeringen.no/nb/dep/fin/dep/underliggende_etater/statens-pensjonsfond---utland.html?id=2704108 http://www.ne.se/lang/gabon/179087
5
Gabon förklarade sig oberoende från Frankrike 17 augusti 1960. Men trots detta så
influerades som sagt Gabon av Frankrike. Gabons valuta, CFA franc, och Central Bank9
delades med flera andra Afrikanska länder. När Gabon blev oberoende så var dess ekonomi
relativ primitiv. Om man skulle använda sig av Rostows stadium teori så skulle man kunna
placera Gabon i det Traditionella stadiet. Men efter det att landet blev oberoende så öppnade
landet för investeringar från utlandet och började lägga grunden för institutionella reformer10.
Landet började investera i sin infrastruktur och därmed utvecklade sin ekonomi till Rostows
förstadiet till genombrott.
Något som hjälpte det unga landets ekonomi var när olja upptäcktes i början av 70 talet nära
kusten till Gabon. Landet fick två stora ekonomiska tillväxter under 70-talet när oljepriset i
världen steg. Detta visar att Gabon hade blivit en resursbaserad tillväxtekonomi enligt Jeffrey
Sachs tillväxtmönster. Förutom oljan så exporterade landet timmer och mangan som drev på
tillväxten ytterligare när priserna på dessa råvaror steg.
Man kan se landets tillväxt11 i grafen, från 1981 till nutiden:
19811983
19851987
19891991
19931995
19971999
20012003
20052007
2009
-20-15-10
-505
101520
BNP, tillväxt
Vi ser här hur Gabons resursbaserade ekonomi lämnar landet utsatt för ekonomiska kriser i
världsekonomin. Asien krisen under slutet av 1990-talet och Finanskrisen i slutet av 2000
talet sänkte efterfrågan på olja, vilket ledde till negativ tillväxt för Gabon.
Om man kollar oljepriset under denna tid så kan man se hur ett mönster uppstår:
9 https://www.beac.int/10 http://www.en.legabon.org/discover-gabon/understand/modern-gabon11 http://www.indexmundi.com/gabon/gdp_real_growth_rate.html
6
När oljepriset går upp får Gabon en tillväxt, medans om oljepriset sjunker får Gabon en
negativ tillväxt. Man kan se också att oljeprisökningen i början av 1990-talet fick en
kraftigare tillväxt för Gabon än den gjorde 2007. Detta kan tyda på att Gabon har börjat
bredda sin ekonomi så pass att ekonomin inte är beroende av oljepriset. Kan även betyda att
Gabons oljereserver börjar ta slut12.
Oljan har pressat ut andra möjliga tillväxt möjligheter som kan ses med
naturresursförbannelsen. Detta är att en naturresursekonomi inte behöver leda till ökad
tillväxt. Vad som behövs är institutioner över en viss nivå för att ekonomin ska "må bra" med
en naturresursekonomi ska ha en god tillväxt.
Gabon har påbörjat bredda sin produktion och har därmed startat upp flera speciella
ekonomiska zoner inom landet där det ska vara enklare för företag att fungera. Detta för att
försöka diversifiera sin ekonomi och därmed göra den mindre utsatt för ekonomiska kriser.
Men "merparten av landets invånare lever på odling för eget bruk samt jobb inom den
informella sektorn, det vill säga svartjobb av olika slag som gatuförsäljning."13 Detta kan
förklaras med Harris–Todaro modellen. Då industriella sektorns löner stiger kommer detta
locka in folk från jordbruken till städerna. Men då det inte finns jobb åt alla så kan detta leda
till att lönerna inte är så höga om man skulle dela upp de mellan de som arbetare och de som
12 http://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=GB13 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon/Ekonomi
7
inte fått arbete än. Om sannolikheten att bli anställd är π. Vi får fram detta; Wu =3 Wa =1 Wu
*π= Wa som leder till 3*π = 1 π = 1/3
Där Wu är de urbaniserade lönerna medan Wa är lönerna i jordbrukssektorn.
Gabons inflation har fluktuerat kraftigt under den period vi har hittat data14 ifrån, som kan ses
här:
19801982
19841986
19881990
19921994
19961998
20002002
20042006
2008
-20
-10
0
10
20
30
40
Inflation
År
Infla
tion
En förklaring till detta kan vara att då Gabons centrala bank har flera länder med olika
ekonomier under den så är det svårt för banken att få kontroll över inflationen i ett enskilt
land. Om ett land behöver hög ränta för att dämpa en kraftig tillväxt med hög inflation i landet
så kommer detta påverka länder med långsammare ekonomier negativt, och viceversa. Detta
stärks med teorin om optimalt valutaområde15. Ett optimalt valuta område ska ha gemensam
kultur, språk och andra homogena områden. Annars måste regioner inom området vara öppet
för arbetskrafts flyttning eller intern devalvering/revalvering.
Visserligen för en gemensam valuta med sig fördelen att det förenklar handeln mellan
länderna inom valuta unionen. Detta skulle vara bra då forskning har visat att handeln mellan
Afrikanska länder är liten relativt till Afrikas handel med Europa16. Ökad handel mellan
Afrikanska länder skulle öka välståndet som vi ser under komparativa fördelar.
14 http://www.indexmundi.com/gabon/inflation_rate_(consumer_prices).html15 http://www.jstor.org/discover/10.2307/1812792?uid=3738984&uid=2&uid=4&sid=2110232337753716 KMMs föreläsning 6/5-2013
8
Gabon har fått bistånd nästan sedan dess oberoende, och steg till det nådde höjdpunkten 1994
då per capita biståndet var US$194 och har gått ner sedan dess. 2008 låg det på US$ 38 per
capita.17
Teori: Optimalt valutaområde är en teori som försöker tyda ekonomiers möjlighet att
Fungera som en enhet. Desto större valutaområde desto större marknad blir det. En stor
marknad är något positivt för ekonomin då de får inflytande på världsmarknaden, det blir
enklare att handla inom området och det blir enklare att se prisskillnaderna på varor något
som stärker konkurrensen. För att detta ska fungera så måste regionera som ska vara
medlemmar i det optimala valutaområdet vara ekonomiskt lika. De får inte vara för olika för
då kommer de steg som tas av centralbanken för att påverka ekonomin påverka de olika
ekonomierna olika. Ekonomierna inom området borde vara produktdiversifierade. De får inte
vara för beroende av en sektor av ekonomin. Ett alternativ till dessa är om rörelsen inom det
optimala valutaområdet är enkel att genomföra, som arbetskraft/löner m.m.18
Jeffrey Sachs tillväxtmönster (Bigsten, 2003 ) teori är indelad i fem olika tillväxtmodeller.
Den första är endogen tillväxt; denna tillväxt skulle man kunna sätta in de mest avancerade
länder i. Det enda sätter för dessa länder att få tillväxt är genom teknisk utveckling, nya idéer
eller effektivisering av ekonomin. Resurser måste läggas på human kapital, såsom utbildning,
för att få ingång tillväxten.
Den andra är Hinna-ifatt-tillväxt; denna tillväxt modell innebär att länder som är teknologisk
avancerade men inte lika avancerade som de i endogen tillväxt får tillväxt genom att de
kopierar och sprider avancerad teknologi från de mest avancerade länder samt genom kapital
inflöden. Dessa länder får in ny teknik genom antingen import eller direktinvesteringar (10 %
av ägandet/kontroll). Vad de kan få problem med i framtiden är om de inte kan gå från
kopiera teknologi till innovation av ny teknologi. Dessa länder behöver ha fungerande
institutioner och säkerhet i äganden för att investerare ska känna att de kommer få avkastning
av sina investeringar.
Man skulle kunna se lite av Adam Smiths faktorer för ekonomisk tillväxt i dessa modeller.
Ny teknologi leder till ökad produktion som leder till billigare varor och mer lön till arbetarna
som då får ökad efterfrågan i samhället.17 http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=421&start=1963#countries=GAB18 https://www.iei.liu.se/stat/utbildning-grundniva/shk/internationella-relationer/filarkiv-internationella-relationer/2011/artiklar-nek/1.251005/Ek.Deb.JonungoSjholm.pdf
9
Den tredje tillväxt modellen är Resursbaserad tillväxt; denna modell innehåller de länders
vars ekonomi är beroende av råvaror. Tillväxten påverkas av priset på råvarorna, stiger
priserna så får de tillväxt, sjunker priserna blir det negativ tillväxt. Det finns flera problem
med denna tillväxt, det ger visserligen en chans för länder att använda inkomsten till att
investera i andra sektorer som kan expandera ekonomin. De flesta länder har varit i denna
tillväxt modell men i modern tid så är detta inte lika viktigt då kommunikationerna har
förbättrats och det har visat att resursbaserade ekonomier växer inte lika snabbt som icke
resursbaserade ekonomier.
Den fjärde tillväxt modellen är Malthusiansk nedgång; denna är som namnet antyder baserad
på Malthus teorier om befolkningsökning. Länder som har en befolkningsökning som är större
än produktivitetsökningen kommer att få en fallande inkomst per capita dåd et blir flera
människor som måste dela på inkomsterna. Sachs menar att detta kan ses i Afrika där den
tekniska utvecklingen inte håller jämnt med befolkningsökningen. (Personligen tycker jag att
man skulle kunna jämföra Indien med Kina för att se detta, Kina och Indien låg ganska lika
ekonomiskt sett men efter det att Kina genomförde ekonomiska reformer samt införde ett
barn-policyn så har Kina haft en långt högre tillväxt än Indien. Visserligen medför denna
policy demografiska problem längre fram.)
Den femte tillväxt modellen är ekonomisk isolering; denna kategori innebär att landet är
geografisk isolerat eller ekonomisk isolerat. Ekonomisk isolering kan antingen vara självmant
eller påtvingat av omvärlden. Detta kommer att betyda att landet inte kan handla med andra
länder och utnyttja sina komparativa fördelar, landet kommer inte investeras i för landet
kommer inte kunna exportera sina produkter och därmed kommer landet inte kunna importera
kunskap utifrån.
Rostows stadie teori är en teori om hur ett land rör sig till att vara oberoende från kapital
utifrån. Stadie teorin är uppdelad i fem stadier. Det första stadiet är det traditionella
samhället, samhället har ett tak på hur mycket som kan produceras och samhällets resurser går
nästan allt till matproduktionen. Man kan likna det vid ett bondesamhälle där man knappt nått
upp till första steget på Maslows stege19
19 Search for Understanding by Janet A. Simons, Donald B. Irwin and Beverly A. DrinnienWest Publishing Company, New York, 1987 (http://web.archive.org/web/20100211014419/http://honolulu.hawaii.edu/intranet/committees/
10
Andra stadiet är förstadiet till genombrottet; man börjar industrialisera landet, investeringar
görs och man kan nu börja ta risker då matproduktionen inte tar alla resurser. Man kan börja
känna säkerhet i systemet då institutionerna börjas bygga ut och marknaderna expanderas,
framtidstro finns. Samhället ändras från statiskt till ett samhälle i förändring.
Det tredje stadiet är Genombrottsstadiet; nu börjar samhället verkligen röra på sig. Tillväxten
tar fart av sig själv, nettoinvesteringarna, investeringar utöver ersättning av gamla
investeringar, ökar snabbt. Rostow definierade detta stadium då nettoinvesteringarna ökar från
under 5 procent av BNP till över 10 procent. Teknologi börjar användas i allt större
utsträckning. Centraliseringen påbörjas och en företagsklass föds.
Det fjärde stadiet är Vägen till mognad; investeringskvoten höjs ytterligare tills man når upp
till nästa stadium; Masskonsumtionssamhället; dagens i-lands samhällen.
Korruption och dess effekt på det ekonomiska välståndet:
Liksom många afrikanska länder har Gabon präglats av korruption. Det västcentralafrikanska
landets före detta president, Omar Bongo, hade posten som president i över 40 år, vilket gjort
honom till en av de ledarna på kontinenten som haft längst tid vid makten. Han var även en av
de yngsta. Han tog makten efter det att landets första president, Leon Mba, dött, till vilken
Bongo var vicepresident och efterträdare.
Omar Bongo styrde genom ett en-partisystem, med sitt ” Gabonese Democratic Party”. Trotts
titeln `President´ var det ingen demokrati. Bongo var i praktiken en diktator. När Gabon kom
över sin olja under 70-talet lär han enligt anklagelserna roffat åt sig stora summor pengar från
exporten av oljan för sin egen vinning, pengar som i så fall aldrig användes till bättre ändamål
än lyxvaror till landets redan rike president.20
FacDevCom/guidebk/teachtip/maslow.htm) ( 2012-12-02)20 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html
11
21
(Ovan ses en jämförelse mellan kontrollen av korruption i Gabon och Sverige.)
Familjen Bongo är vad som kan ses ligga bakom majoriteten av den korruption vi ser i landet.
Gabon har en av de högsta inkomstnivåerna söder om Sahara. Den ligger på 17´300 US dollar
per capita.22 Dock så är dessa pengar ojämnt fördelade.
Det finns en liten grupp inom landet som får mestadel av inkomsterna. Det finns ett toppskift
inom landet, som agerar likt ett sorts filter och tar stor del av resurserna. Familjen Bongo är en
del av detta filter, där inkomsterna från oljeexporten fastnar.
1990 växte trycket på regimen allt mer, i en efterfrågan på större politisk frihet och demokrati,
införde Omar Bongo ett flerpartisystem. Trotts detta fortsatte Bongo ha makten23. Hans parti
har alltid haft majoritet i parlamentet medan de övriga har haft mindre, nästan löjligt fåtal
mandat. Som situationen ser ut just nu i det gabonesiska parlamentet har Bongos parti, PDG,
114 mandat, medan de övriga 4 partierna i parlamentet delar på de övriga 6 mandaten.24
I presidentvalet 1998 såväl som det 2005 fick Omar Bongo en majoritet av rösterna.
Anklagelserna om valfusk var många. Det är känt att han knöt till sig flera av sina tidigare
motståndare på olika vis. På detta vis förlorade den splittrade oppositionen många medan
Bongo knöt fler till sig.
2009 dör Omar Bongo i cancer (trotts att regimen först förnekade det).25 Man anordnar då ett
extrainsatt presidentval senare samma år, där Omars Bongos son, Ali Bongo, blir vinnaren
och försäkrar familjen Bongos fortsatta styre över den lilla republiken, som nu pågått sedan
21 http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sweden|gabon&src=heatmap22 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html 23 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html24 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=125 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/20096842740528108.html
12
Omar Bongo tog makten, 1967. Efter valet av Ali Bongo uppstod politiska oroligheter i
samband med anklagelser om valfusk och korruption. Myndigheterna räknade då om rösterna,
men vinnaren var fortfarande den yngre Bongo.26
Att Gabon präglas av korruptionen i så hög grad kan ge negativa effekter på investeringarna.
Det finns stora tvivel mot regimen och dess legitimitet. Att det finns sån litet tillit till systemet
skapar ett klimat där man inte vågar investera i landet. Man fruktar att kapitalet som
investeras i Gabon hamnar fel och att investeringen i sig då är till ingen nytta. Detta lockar
inte investerare, och det är en förslust för Gabons ekonomiska välstånd.
Korruptionen kan ha rötter från kolonialtiden, om man ska gå efter Easterly-Levines
hypotesen; att det system kolonialmakterna, i detta fall Frankrike, byggde upp, och som ska ta
vid när kolonialmakten lämnar kontinenten, grunden till en regim och institution som präglas
av motsättningar, splittring och avsaknad av anpassningspolitiska åtgärder. Den makt som tar
vid när landet blir självständigt har ett intresse av att gynna och ge privilegier till sin egen
krets. Denna grupp blir det elitstyre som kommer att sitta på majoriteten av landets researcher.
Gabon består av många olika etniska grupper. Bongo själv tillhör den muslisma minoritet som
1 % av landet består av. Man kan även säga att de institutioner kolonialmakten byggde upp
bara täckte ett fåtal områden. Det fanns inga intressen från kolonisatörernas sida att säkra
urinvånarnas rättigheter. Den avsaknaden lever delvis kvar idag.27
2003 Gabon röstade parlamentet, där Bongos parti som tidigare nämnt hade en egen majoritet,
igenom en grundlagsförändring som ger presidenten möjligheten att bli omval utan hinder,
man har alltså tagit bort taket för tidsperioden som en president får sitta på sin post och
öppnar nu för möjligheten att presidenten i praktiken kan sitta med denna post livet ut.28 Nu
när Omar Bongo är död är frågan hur länge hans son kommer att sitta.
2016 kommer nästa presidentval såväl som nästa parlamentsval äga rum, och med
korruptionen, de förgående valen som nästan helt avsaknad utveckling mot politisk mångfald
och den ojämna fördelning av inkomst som även den saknar förbättring, verkar det tyvärr som
om att ett fullt demokratisk Gabon med förbättrade förutsättningar och livsvillkor ligger långt
bort.
Till skillnad från dikaturer där folket är medveten om demokrati och har ett visst politisk
engagemang, så har Gabon en fattigdom som täcker nära 2/3 av befolkningen, och ger dem
små möjligheter till politisk aktivitet.
26 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/10/20091013125354626911.html27 http://qje.oxfordjournals.org/content/112/4/1203.abstract28 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1
13
Fokus ligger snarare på överlevnad. Dessutom kan man peka ut avsaknaden av internet. Man
uppskattar att 8 % av befolkningen har tillgång till internet, vilket gör att få har tillgång till
den information som kan ses som nödvändigt för ett demokratiskt engagemang.10
Att korruptionen inte verkar avstanna kan bero på att kontrollen av korruption är näst intill
icke existerande. I Sverige är kontrollen hög och korruptionen hålls kraftigt tillbaka, men i
Gabon är den nästan en del av systemet.
Befolkningstillväxten och det nationella sparandet:
Gabon har en befolkning på 1,6 miljoner invånare, utspritt på sina 257´667 km2, vilket gör
detta centralafrikanska land väldigt glesbefolkat. Det bor i genomsnitt enbart sex personer per
km2. Majoriteten av befolkningen, drygt 86 %, bor inom städer och en stor del av dem i
huvudstaden Libreville, med sina 0,6 miljoner invånare, som ligger i landets västra del.
Landets befolkningstillväxt ligger på 1,93 %. Varje kvinna föder i genomsnitt 4,52 barn i
Gabon, vilket är mycket om vi tittar på samma siffror i Sverige, som är 1,67 barn per kvinna.
Dock så har Gabon en barnadödlighet som är mer än 20 gånger större än i Sverige. På varje 1
´000 födda barn dör 48´02 av dessa. I Sverige är samma siffra ´bara´ 2,73 döda per 1´000
födda.29 30(Befolkningen
uppdelat i ålder och kön. Diagram från CIS databas.)
Gabon har fördelning mellan unga och äldre så att det liknar en pyramid; ju längre upp i ålder
ju färre individer finns det. Den förväntade livslängden är 62 år och det finns få som blir äldre
än det.31 Vilket då leder till att diagrammet här över ser ut som det gör. Fördelning mellan
könen är relativt jämnt, men mellan åldersgrupperna är det som nämnt stora skillnader. En
majoritet av befolkningen är ungdomar och barn.
29 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html30 factbook/population/populationtemplate_GB.html-31 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1
14
En stor faktor till att så många aldrig når högre ålder är på grund av smittor och infektioner.
Infektionsrisken i landet är hög. I Gabon drabbas folk bland annat av malaria, hepatit A och
över 5 % av befolkningen har HIV eller AIDS. Detta ger oss ett land där befolkningstillväxten
är beroende på att varje familj skaffar många barn, då chansen för alla barnens överlevnad är
liten. I praktiken behöver ett land (om vi räknar bort faktorerna in- och utvandring) ett
barnafödande på åtminstone 2,1 barn per familj. I Gabon har man ingen väsentlig in- eller
utvandring, och barnafödandet på 4,52 är ett resultat av det faktum att många av dessa barn
aldrig kommer att bli vuxna.32 Familjerna vill försäkra sig om att de får söner och döttrar som
kan försörja dem, då är chansen högre om man skaffar fler barn. Att så får når vuxen ålder
påverkar ekonomin. Många kommer aldrig in på arbetsmarknaden, då de dör i tidig ålder.
Att så många i Gabon har rört sig in tillstäderna skulle kunna förklaras med Harris-Todaro
modellen: Trotts att folk har haft ett arbete på landet trotts detta dragit sig till städerna, där det
finns arbeten som erbjuder högre lön. Det är alltså lönenivåerna som orsakar arbetskraftens
rörelser inom landet. Folk flyttar in till städerna trotts att arbetslösheten är stor. I Gabon
uppskattas den ligga på 40 %.33 Varför? Enligt Harris och Todaro lär chansen till jobb vara
lika för alla, vilket gör att chansen att komma i arbete blir likt ett lotteri. Och denna flytt av
arbetskraft mot städerna slutar inte förens löner jämnat ut sig, och gör jobben i städerna
mindre attraktiva.34
Trotts den stora oljeexporten hamnar det mesta av inkomsterna från denna export hos eliten i
landet. Gabon har en relativt hög per capita siffra, men fördelningen är inte den mest
optimala. Som tidigare nämnt äger 20 % av folket 90 % av inkomsterna. Denna ojämna
fördelning har skapat en fattigdom som täcker drygt 2/3 av befolkningen.35 Dessa livnär sig
ofta på hemmaproduktion. När majoriteten av invånarna lever i en sån situation blir sparande
svårt, då majoriteten av utgifterna går till att täcka sin överlevnad. Det finns oftast inget
utrymme för sparande eller investering.
Visserligen finns en medelklass med inkomst nog för sparande, men den uppskattas bestå av
drygt ¼ av befolkningen. Sen finns såklart överklassen, de 20 % som har nära alla inkomster.
32 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html33 http://www.irinnews.org/Report/61103/GABON-Poverty-amid-plenty-as-unemployment-booms34 Bigsten, Arne, Sida 61, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur, 200335 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html, http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1
15
Eftersom att oljepengarna är nästan exklusiva för just denna grupp kan sparandet bli högt.
Huruvida dessa investerar eller sparar är dock svårt att säga. Men ska man utgå från
befolkningens genomsnittliga sparande, lär majoriteten som lever i fattigdom dra ner det
genomsnittliga värdet. Alltså ett lågt hushållssparande.
När det kommer till det offentliga sparandet, så får ju staten in stora vinster från handeln med
utlandet, mestadel tack vara oljan som i stort sätt är den ända specifika inkomst Gabon har.
Då importen är så liten i jämförelse med exporten så går Gabon med en vinst som 2009 stod
för 45 % av BNP.36 Min uppskattning är att Gabon har ett stort offentligt sparande. I enighet
med Solows modell om tillväxten så har u-länder likt Gabon en större möjlighet till
sparande.37 Vi kan då även anta att det är det offentliga sparandet som står för mesta delen av
det nationella sparandet i Gabon, medan hushållen enbart står för en del av det.
38
(Bild från Bigsten, Arne, sida 49, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003)
Hur har landets terms-of-trade utvecklats?
Ett lands terms-of-trade, eller relativpriset vid vilket handel mellan länder sker, definieras som
priset på exportvaror dividerat med priset på importvaror: Pexp/Pimp39. Det innebär att stigande
priser på exportvaror och fallande priser på importvaror ger landet bättre terms-of-trade och 36 http://www.oecd.org/dev/emea/40577718.pdf37 Bigsten, Arne, sida 47-50, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003.38 Bigsten, Arne, sida 47-50, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003.39 Husted, S & Melvin, M (2013), s. 73
16
att fallande priser på exportvaror och stigande priser på importvaror ger landet sämre terms-
of-trade.
19681970
19751977
19801982
19931996
19992001
20042006
1
112131415161
7181
91
OljaTräMangan
Grafen visar i den vertikala axeln hur många procent av Gabons totala varuexport de olika
varorna, mätt i pengar, utgör. Den horisontella axeln visar år. Olja(petroleum and products),
trä(cork and wood) och mangan(manganese ore and concentrates) är de tre största
varukategorierna i Gabons export för de år vi funnit information för. Grafen visar att Gabons
export domineras av olja vilket innebär att landets terms-of-trade är oerhört känsliga för
förändringar av oljepriset. Gabons import är väldigt diversifierad jämfört med dess export, så
förändringar i priset på enstaka varukategorier påverkar inte landets terms-of-trade nämnvärt. 40
19801983
19861989
19921995
19982001
20042007
20102013
0
50
100
150
200
250
Oljepris
Grafens vertikala axel visar oljepriset enligt ett prisindex(2005=100) som utgår från ett
genomsnitt av oljepriset på tre platser. Den horisontella axeln visar år.41
40 UN Yearbook of international trade statistics, datan år 1968-71 från 1974 års bok, 1975-78 från 1980 års bok, 1980-83 från 1984 års bok, 1993-96 från 1996 års bok, 1997-2000 från 2001 års bok, 2001-04 från 2004 års bok, 2005-06 från 2006 års bok41 http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/01/weodata/index.aspx , aggregerad data för världen, “Crude Oil (petroleum), Price index simple average of three spot prices (APSP); Dated Brent, West Texas Intermediate, and the Dubai Fateh”, åren 1980-2013
17
Gabons terms-of-trade följer i stort sett oljepriset i denna graf. Från 1980 till 1986 föll alltså
landets terms-of-trade för att hålla sig i ungefär samma nivå 1986-1998. 1998-2000 började
de stiga för att falla 2000-2001 och stiga ännu snabbare 2002-2006. 2008-2009 försämrades
landets terms-of-trade väldigt snabbt för att återhämta sig till 2011. Om oljepriset håller sig i
samma nivå som nu eller stiger ännu mer finns det goda skäl till att se ljust på Gabons
framtida terms-of-trade.
-I vilka branscher har landet en komparativ fördel?
Ett land har en absolut fördel i produktionen av en vara eller tjänst om landet är bättre än alla
andra länder på att producera varan eller tjänsten; landet kan alltså producera varan eller
tjänsten till lägst kostnad i hela världen42. En komparativ fördel har ett land i en bransch om
det antingen har sin största absoluta fördel i branschen i fråga eller har sin minsta absoluta
nackdel i den; det är alltså den bransch landet är bäst eller minst dåligt i43. Vi använder oss av
Heckscher-Ohlinmodellen för att avgöra vilka branscher Gabon troligtvis har komparativa
fördelar i. Den säger kortfattat att skillnader i komparativa fördelar har sitt ursprung i
ländernas olika relativa fördelning av de två produktionsfaktorerna arbete och kapital. Det är
inte den absoluta storleken på kapitalstocken eller arbetskraften som är av intresse utan deras
förhållande. Om land A är har en större relativ fördelning av kapital än land B kan det
uttryckas som KA/LA > KB/LB.44
För att få ett exakt mått på huruvida Gabon har relativt mycket kapital eller arbete behövs
alltså data om det totala värdet på alla maskiner, fastigheter, fordon etc i landet samt data om
hur stor arbetskraften är. Då vi inte har fått tag i data om värdet på Gabons kapitalstock
tvingas vi använda en ”alternativ” metod för att ta reda på landets kapital/arbetskvot och
vilken relation den har till omvärldens. Vi använder landets BNP/capita för att få en
ungefärlig bild. Den blir inte fullständigt korrekt av flera anledningar: ett lands BNP är inte
lika med dess kapitalstock, BNP kan komma från många källor som inte är en stor
kapitalstock, ett lands befolkning är inte lika med dess arbetskraft etc. Dock ger en stor
kapitalstock landet en möjlighet till att skapa en stor BNP på samma sätt som en stor BNP
också kan användas för att skapa en stor kapitalstock. Få länder kan bli rika utan
kapitalackumulation. 2012 var Gabons BNP/capita $17,300 (2012 US$) vilket är 4 gånger
högre än de flesta andra afrikanska länder söder om Sahara och placerar landet på plats 78 av 42 Husted, S & Melvin, M (2013), s. 6943 Ibid, s. 7144 Ibid, s. 90fff
18
229. Med vår metod innebär detta att Gabon har komparativa fördelar i kapitalintensiv
produktion.45
Att Gabons jordbrukssektor anställde 60 % av de sysselsatta år 2000 och att jordbrukssektorn
2012 stod för 4,2 % av landets BNP talar knappast för att landet har en relativt stor fördelning
av kapital46. Dock kan det vara så att landets höga inkomstojämlikhet innebär att en mindre
del av befolkningen arbetar med väldigt kapitalintensiv produktion medan en större del
arbetar med arbetsintensiv produktion. Detta skulle kunna tyda på att landet fungerar som en
dualekonomi enligt Lewis modell. Detta innebär kortfattat att landets ekonomi består av två
sektorer: en modern, kapitalistisk med vinstmaximerande företag och relativt hög
marginalavkastning och en traditionell med främst familjejordbruk som inte är
vinstmaximerande och låg marginalavkastning.47
Slutsats:
Gabon är ett relativt ung afrikanskt land med stora naturtillgångar. Dessa utgör en stor del av
landets BNP, speciellt oljetillgångarna. Att Gabon är en råvarobeserad ekonomi är tydligt. När
priset på oljan går upp går Gabon med vinst i handel. Eftersom att landet är så råvaruberoende
är det nödvändigt att Gabon breddar sin ekonomi, naturtillgångarna kommer inte räcka för
alltid.
45 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html 46 Ibid47 Bigsten, A (2011), s. 63
19
Gabon lider av korruption. Den skulle kunna spåras tillbaka till kolonialtiden, om vi följer
Easterlyns och Levins hypotes. Den menar att det system Frankrike byggde upp i Gabon var
begränsat. Institutionerna fanns bara till för att kolonisatörerna skulle kunna verka där, inte
mer. När man lämnade Gabon fanns då myndigheter som verken var väl utvecklade eller
säkerställde folkets rättigheter. I detta vakuum kan korruption uppstå. I detta korrupta system
drabbas den ekonomiska fördelningen och tilliten är låg vilket leder till att folk räds för att
investera i landet. Detta är ytterligare en anledning till att landet bör utvidga sin ekonomi.
Landet har tidigt varit öppet för frihandel, det finns få tendenser till protektionism. Detta är
relevant då Gabon i stort sätt livnär sig på dess export. Protektionism skulle vara negativt med
det i åtanke. Bytesbalansen är positiv, huvudsakligen tack vare oljan.
Korruptionen gör det visserligen mindre attraktivt att investera i landet, men Gabons försök
att bredda sin ekonomiska grund har lett till att direktinvesteringarna ökat kraftigt de senaste
åren.
Gabons terms-of-trade följer i stort sätt oljeprisets utveckling. Detta innebär att landets terms-
of-trade sjönk under första halvan av 80-talet för att hålla sig någorlunda stabila fram till
början av 2000-talet. Sedan steg Gabons terms-of-trade snabbt fram till 2013 trotts en
temporär nedgång 2008-2010.
Vår metod för att få en ungefärlig bild av var landets komparativa fördelar ligger leder oss till
slutsatsen att Gabon troligen har komparativa fördelar i kapitalintensiv produktion. Dock kan
detta vara missledande då ekonomin är väldigt beroende av en resurs; oljan.
Befolkningsökningen är relativt hög, genom det höga barnafödandet, dock hålls
befolkningsökningen delvis tillbaka p.g.a. fattigdom och sjukdom. Den fattiga delen av
befolkning utgör 2/3. Detta gör att det genomsnittliga sparandet för hushållen är lågt.
Inkomsterna går huvudsakligen till att säkre överlevnaden. När det kommer till det offentliga
sparandet så kan man utifrån omständigheterna anta att den är hög. Man har ett stort
handelsöverskott, en fattig befolkning där hemmaproduktionen är stor och en då låg
konsumtion. Det offentliga sparandet lär vara högt medan hushållens lär vara lågt. Detta gör
att det nationella sparandet huvudsakligen kommer från det offentliga.
Källor
-Husted, S. & Melvin, M. (2013). International Economics ninth edition, Courier
Kendallville, USA.
-Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik, Holmbergs i Malmö AB.
--Bigsten, A. (2003). Utvecklingens ekonomi och politik, Studentlitteratur, Lund.
20
-Department of economic and social affairs statistical office (1975). 1974 Yearbook of
international trade statistics, volume 1, United Nations, New York.
s. 355
-Department of international economic and social affairs statistical office (1981). 1980
Yearbook of international trade statistics, volume 1, United Nations, New York.
s. 377
-Department of international economic and social affairs statistical office (1986). 1984
International trade statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.
s. 577
-Department of economic and social affairs statistics division (1997). 1996 International trade
statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.
s. 390
-Department of economic and social affairs statistics division (2003). 2001 International trade
statistics yearbook, volume 1, United Nations Publishing Section, New York.
s. 368
-Department of economic and social affairs statistics division (2006). 2004 International trade
statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.
s. 435
-Department of economic and social affairs statistics division (2008). 2006 International trade
statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.
s. 399
-http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/01/weodata/index.aspx , aggregerad data för
världen, “Crude Oil (petroleum), Price index simple average of three spot prices (APSP);
Dated Brent, West Texas Intermediate, and the Dubai Fateh”, åren 1980-2013. Visad 2013-
05-28.
-https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html , “Economy ::
Gabon”.(Visad 2013-05-27)
-https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html (Visad 2013-05-
30)
- http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1 (Visad 2013-05-30)
- http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sweden|gabon&src=heatmap (Visad
2013-05-30)
- http://www.aljazeera.com/news/africa/2010/12/2010122984115531832.html (Visad 2013-
05-30)
21
- http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/10/20091013125354626911.html (Visad 2013-
05-30)
-http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html (Visad 2013-05-30)
-http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/20096842740528108.html (Visad 2013-05-
30)
- http://www.ne.se/gabon/179087 (Visad 2013-05-30)