WWF, Naturväktarna 2005 · 2019-11-25 · Mat på hållbar väg II, WWF, Naturväktarna 2005 2 E tt av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart

WWF, Naturväktarna 2005

Mat på hållbar väg II, WWF, Naturväktarna 2005

2

Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser. Trycket blir allt större på vår planet, det förbrukas mer än

vad jorden förmår att producera och den biologiska mångfalden minskar stadigt. Vår konsumtion av mat och dess effekter i naturen har blivit en het fråga. Ett alltmer intensivt jordbruk tömmer sjöar och vattendrag på vatten, fisket dammsuger haven på fisk och tropiska skogar får ge vika för stora plantager. Men, vi har stor möjlighet att påverka genom våra val av mat.

Var med och vänd trenden! För att klara det måste vi både veta, vilja och kunna. Miljöperspektivet och lärandet för en hållbar utveckling är ett viktigt uppdrag för skolan.

Vi hoppas att detta material skall inspirera hela arbetslag att arbeta med mat – på hållbar väg!

Text- och ursprungsidé Helene Wåhlander och Anna FreijFiskespelet är utformat av Wolfgang Brunner

Bearbetning och redigeringEva-Lena Larsson, Kennert Danielsson och Gunilla Elsässer

Illustrationer Maj-Liz Hedendahl (Rollspelet)

Foto Eva-Lena Larsson, Mona Sundell,Sven Ängermark

LayoutMasonit Design, Sven Ängermark Tryckt: Länstryckeriet på FSC-märkt papper

Beställes via:Världsnaturfonden WWFNaturväktarnaUlriksdals Slott170 81 Solnatel: 08-624 74 00

HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär en samhällsutveck-ling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi behöver ett sam-hälle som är ekonomiskt livskraftigt, socialt attraktivt och ekologiskt hållbart. För en hållbar utveckling behövs en helhetssyn och ett sam-spel mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Stena Metall Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice

Västra Götalandsregionen är huvudfinansiär för Naturväktarna

Stena Metall är Naturväktarnas huvudsponsor

Konsumentverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland är medfinansiärer i Naturväktarna

3


Så här använder du materialet ”Mat på hållbar väg II” .................................................. 4Varför arbeta med mat och hållbar utveckling? ............................................................. 5

Vad skall vi äta till middag? -ett rollspelRollspelet ...................................................................................................................... 7Upplägg och diskussionsfrågor ..................................................................................... 8

Roller i rollspeletFarmor ......................................................................................................................... 11Pappa .......................................................................................................................... 13Mamma ........................................................................................................................ 15Son .............................................................................................................................. 17Dotter ........................................................................................................................... 19Observatör ................................................................................................................... 21

Material till rollspelet Exponeringskort ........................................................................................................... 25Plockkort (kopieringsunderlag) ...................................................................................... 39

Vad tycker du? – en värderingsövning ................................................................................................... 42

Mat i skolan på hållbar vägGillar du din skollunch? ................................................................................................. 44Laga till något smart! .................................................................................................... 45Tävla om bästa recept för en hållbar måltid! .................................................................. 46Påverka skolmaten! ...................................................................................................... 47

Mat från havet på hållbar vägFiskespelet - Räcker fisken? ........................................................................................ 48Räkdilemmat! ............................................................................................................... 50

Mat från jorden på hållbar vägKalasmiddag - ditt val spelar roll! .................................................................................. 51Andra skolmaterial om mat och hållbar utveckling ......................................................... 54

INNEHÅLL


4

Det tryckta häftetDetta material riktar sig främst till skolår 7-9 och gymnasiet. Det består av två delar. Den ena delen är det häfte du håller i din hand. Här finns:

• Rollspel om mat • Fiskespelet – Räcker fisken?• Tävling om bästa hållbara måltid• Ytterligare övningar på tema mat och hållbar utveckling

(se innehållsförteckning på föregående sida!)

Material på WWFs webbplatsDen andra delen finns på WWFs webbplats, www.hallbarmat.wwf.se Här hittar du:

• Fakta om mat och hållbar utveckling• Litteraturtips• Länkar till aktuella hemsidor• Science centers, museer med flera som tar emot studiebesök på detta tema• Rollspelet i en engelsk version• Inspirationsmaterial från bland annat Stavreskolan och Ledetskolans matvecka! • Mer tips och övningar

SÅ HÄR ANVÄNDER DU MATERIALET ”MAT PÅ HÅLLBAR VÄG II”

5


Mmmmmmmat!Mat är förknippat med glädje och gemenskap. Mat visar vilken kultur du kommer ifrån och kanske vilken religion du tillhör. Men mat kan också vara ett ständigt bekymmer om det finns för lite av den. Hur fördelar vi den mat vi har? Hur skapar vi en hållbar utveckling där den mat som produceras idag inte minskar chansen för framtida generationer av människor att äta sig mätta? Hur kan vi äta på en hållbar planet utan att fördärva ekosystemen? Utan mat förmår vi inget och vad vi äter påverkar oss till kropp och själ. Men vårt val av varor påverkar också människor och miljö både här hemma och på andra delar av jordklotet där de varor vi konsumerar odlas och hanteras.

Det spelar stor roll vad vi äter! Varje svensk konsumerar 70 ton mat och dryck under sin livstid och maten står för 20% av Sveriges totala energianvändning. Genom svenska bostäder strömmar mängder av energi och material. I snitt är flödet av mat 450 kilo, vatten 70 000 liter och hushållssopor 200 kilo för en person under ett år. Hushållen i Sverige bidrar till 60% av metallutsläppen, 40% av utsläppen av organiska miljögifter och upp emot 50% av övergödande fosfor och kväveutsläpp.

Att äta på en hållbar planet …De som representerar våra länder och fattar beslut om jordbrukspolitik, skatter och tullar har ett stort ansvar för vår hälsa och vår miljö. Men ansvaret finns också på lokal nivå, till exempel bland dem som sköter kommunens upphandling till skolbespisningen. Vi konsumenter kan också styra en hel del enligt principen: ingen efterfrågan - ingen produktion. Köper ingen jätteräkor så försvinner marknaden.

Köps det bara KRAV-bananer så odlas det bara KRAV-bananer. Lagar och avtal kan hjälpa oss på rätt spår, men din egen konsumtion och ditt eget val av mat har en avgörande betydelse i sammanhanget! Mat är oerhört centralt om vi skall lära oss att förstå principen för hållbar utveckling och för att vi skall kunna leva efter den!

VARFÖR ARBETA MED MAT OCH HÅLLBAR UTVECKLING?

Illustration: Staffan Göransson


6

“I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”

(LPO 94) Många av övningarna i häftet ”Mat på hållbar väg” passar väl för undervisning i Hem- och konsumentkunskap, men tittar man närmare på tema mat och hållbar utveckling famnar det de flesta av skolans ämnen. Genom argumentation och aktiva värderingar övas färdigheter i både svenska och samhällskunskap. Inom biologi, fysik, teknik, matematik och kemi finns de kunskaper om kemiska, mekaniska och ekologiska förlopp som krävs för en förståelse av jordklotets begränsningar. Varför inte prova på att argumentera på till exempel engelska för att träna färdigheter i ett annat språk?

GrundskolaMålet är att eleven:• utvecklar förståelse och ett bestående intresse

för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt (HoK)

• utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande (NO)

• utvecklar sin förmåga att i dialog med andra utrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera (Sv)

• utvecklar förståelse för ekologiska sammanhang och olika sätt att fördela och använda resurser (SO)

(Källa: Skolverkets hemsida www.skolverket.se om kursplaner för grundskolan)

Gymnasial utbildningMålet är att eleven:• utvecklar sin förmåga att tolka och kritiskt

granska olika typer av information, delta i diskussioner i olika samhällsfrågor och ta ställning utifrån ett naturvetenskapligt och etiskt perspektiv (Nk)

• fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle (Sv)

• utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle (Sh)

(Källa: Skolverkets hemsida www.skolverket.se om kursplaner för gymnasieskolan)

(Några exempel ur kursplanemålen för grundskola och gymnasium)


77

Rollsp

el: Vad

skall vi äta till mid

dag

?

VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG?- ett rollspel

What’s for dinner? Rollspelet finns även på engelska!Då skall familjen laga en fisksoppa. Passar extra bra för er som vill inrikta er på ett tema om fiske.

Du kan ladda ner den engelska versionen från webbplatsen: www.hallbarmat.wwf.se

SYFTE

Rollspelet gör eleverna mer medvetna om vad som styr valet av mat. Vid genom-förandet får de insikt i hur andra män-niskor tänker och en förståelse för andra människors val. Rollspelet är dessutom en bra inkörsport för kommande diskus-sioner om mat och hållbar utveckling.Övningen kan ge förståelse för argument som ligger till grund för olika människors ställningstaganden om mat. Deltagarna lär sig förhandla om olika möjligheter, men också att samarbeta för att kunna genom-föra den gemensamma måltiden som tillfredställer alla de olika familjemedlem-marnas behov och önskemål.

På sidan 42 finns en kompletterande värderingsövning. Gör den gärna före och efter rollspelet och se om klassens värderingar har förändrats av diskussionerna!


88

Rollsp

el: Vad


dag

?

HUR GÅR ROLLSPELET TILL?

KlassenKlassen delas i grupper om fem elever. Varje grupp bildar en familj som kan utökas med en observatör vars uppgift är att iaktta och anteckna vad som händer. För yngre elever kan observatörens roll vara något otydlig och kan då helt utgå utan att rollspelet som helhet påverkas. Varje familjemedlem har ett visst karaktärsdrag som framgår av instruktionerna. Det är elevens uppgift att med fantasi tolka karaktären. Var och en i familjen skall inhandla ingredienser till en måltid: spaghetti och köttfärssås. Matvarorna inhandlas helt fritt i en simulerad affär.

Affären“Affären” görs i ordning på ett bord där varje vara utgörs av ett exponeringskort och flera plockkort. Exponeringskorten finns färdigtryckta i detta häfte och plockkorten finns i form av kopieringsunderlag. För en helklass behövs 15 plockkort av varje sort. När eleven skall handla mat till sin version av spagetti och köttfärssås, tolkad utifrån sin rollkaraktär, plockas de valda korten med till själva diskussionen.

DISKUSSIONENVarje grupp placerar sig runt ett mindre bord, “köksbordet”. Hur enas en familj med så skilda åsikter runt en gemensam måltid? Observatörens roll är att fånga upp olika synpunkter. Använd gärna ”observatörens protokoll” på sidan 23 i materialet. Diskussionen kan börja!

Förhoppningsvis flyter diskussionen av sig själv och slutar i en middag där alla kan känna sig belåtna. Behöver ni hjälp i diskussionen kan ni använda några av följande funderingar!

VAD TYCKER DE OLIKA ROLLFIGURERNA I FÖLJANDE FRÅGOR: Transporter En del mat har färdats långt med båt, flyg och lastbil. En banan kan ha vuxit i Sydamerika, åkt båt till Europa, åkt lastbil till en omlastningscentral och vidare med lastbil till butiken där ni handlar den. Sedan har du åkt till affären för att handla den. Hur påverkar långa transporter:• priset?• miljön?• människor – vad tycker din rollfigur?

FörpackningarDet är stor skillnad på olika förpackningar och deras påverkan på miljö och pris. Hur resonerar medlemmarna i din familj?• Hur mycket av varans pris står förpackningen för? • Tar förpackningen stor plats vid transporten så att till exempel lastbilarna egentligen kör halvfulla och resten är luft i förpackningen?• Vilka typer av förpackningar tror du belastar miljön minst?

Tillagningsmetoder • Vilken av familjens rätter drar mest/minst energi vid tillagningen?• Hur måste matvarorna förvaras till de olika varianterna av spagetti och köttfärssås? Kräver de kyl/frys för att hålla? Vad kräver mest/minst energi?


99

Rollsp

el: Vad


dag

?

Miljö- och rättvisemärkningHur stort är intresset i din familj för att handla ekologiska varor?• Tycker alla i familjen att det finns någon vinst med att köpa ekologiskt?• Är det värt att lägga extra pengar på ekologiska varor som ofta kostar något mer?• Det finns olika märkningar av livsmedel. Känner alla i familjen igen: • KRAV / EU-märkt • Rättvisemärkt – egentligen ingen miljömärkning men handlar ändå om hållbar utveckling. Låt de olika familjemedlemmarna diskutera.

Utbud och efterfrågan• Hur ser familjen på den enskildes möjlighet att påverka vilka varor som finns att köpa i affären?• Vad påverkar din rollfigurs val av mat mest? • Kostnad • Smak • Näring och energi • Kvalitet • Miljö

SäsongTidigare åt man jordgubbar på sommaren och apelsiner på vintern. Nu finns dessa varor tillgängliga året om. Vintertid importeras jordgubbarna från Italien eller Afrika och sommartid kommer apelsinerna från bland annat Sydafrika. • Diskutera om vi “behöver” ha alla varor tillgängliga under hela året. Vad finns det för för- och nackdelar?• Vad finns det för för- och nackdelar med att vissa grönsaker och frukter bara finns säsongvis?

Avfallshantering Sopor, sopor, sopor. Allt skall tas omhand på ett eller annat sätt om det så är via avloppssystemet, sophämtningen eller återvinningsstationen. • Förpackningar, skal och matrester skall tas omhand. Kan man handla smart i affären så att man slipper en del av problemen? Hur resonerar din rollfigur?• Vilka förpackningar belastar miljön mest/ minst?

Uppfödning och odling Kan alla i familjen enas om vilken typ av köttfärs som skall användas?

Fundera över ert val av kött. • Spelar det någon roll hur djuren är uppfödda? • Vad har de ätit under sin livstid? • Hur påverkar det i sin tur miljön eller de människor som äter köttet?

Fundera över hur växterna odlats:• Spelar det någon roll nu och i framtiden hur man odlar de växter vi äter?• Spelar det någon roll för din rollkaraktär hur människorna har det där maten odlas, till exempel arbetsvillkor, kemikalieanvändning med mera?

Ekonomi och rättvisa• Mat kostar pengar. Vem är det som tjänar pengar på den middag ni till slut valt att laga? Spelar det någon roll var vinsten hamnar? Vad tycker din rollfigur?• Spelar det någon roll om ert val av middagsmat gör att andra inte får en bra middag? • Hur många generationer in i framtiden skall vi bry oss om?

Foto: Germund Sellgren


1010

Rollsp

el: Vad


dag

?

Att diskutera efteråt:Rollerna är tillspetsade för att vara så olika varandra som möjligt. Fundera över följande:• Hur jämställd är familjen?• Är rollerna typiska för kvinnor/män eller tjejer/ killar?• Har åldern hos dottern, mamman och pappan någon betydelse för rollens utformning? Kan farmors rollbeskrivning byta plats med sonens så att sonen blir mån om väldens rättvisa och farmor vegan?• Om man skrev nya roller, hur skulle de se ut i så fall? Hitta på en ny familj och testa hur diskussionen runt matbordet skulle bli då!

Vad tycker du själv, inte din rollkaraktär, i dessa frågor? Diskutera med de andra medlemmarna i ”din familj” eller i klassen.• Vad är viktigt när du äter mat? Tänker du på smak, hur maten ser ut, näringsinnehåll, hur säden är odlad och hur djuren är uppfödda? Är rättvisetankar runt mat viktiga för dig?• Brukar du tänka på att den mat vi äter påverkar andra människor och natur, både positivt och negativt, på många platser på vår jord?• Har rollspelet påverkat ditt sätt att tänka runt mat?

KRAV-märktSvensk märkning av ekologiska livsmedel.

RättvisemärktRättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på

mänskliga rättigheter.


1010

Rollsp

el: Vad


dag

?

Att diskutera efteråt:Rollerna är tillspetsade för att vara så olika varandra som möjligt. Fundera över följande:• Hur jämställd är familjen?• Är rollerna typiska för kvinnor/män eller tjejer/ killar?• Har åldern hos dottern, mamman och pappan någon betydelse för rollens utformning? Kan farmors rollbeskrivning byta plats med sonens så att sonen blir mån om väldens rättvisa och farmor vegan?• Om man skrev nya roller, hur skulle de se ut i så fall? Hitta på en ny familj och testa hur diskussionen runt matbordet skulle bli då!

Vad tycker du själv, inte din rollkaraktär, i dessa frågor? Diskutera med de andra medlemmarna i ”din familj” eller i klassen.• Vad är viktigt när du äter mat? Tänker du på smak, hur maten ser ut, näringsinnehåll, hur säden är odlad och hur djuren är uppfödda? Är rättvisetankar runt mat viktiga för dig?• Brukar du tänka på att den mat vi äter påverkar andra människor och natur, både positivt och negativt, på många platser på vår jord?• Har rollspelet påverkat ditt sätt att tänka runt mat?

KRAV-märktSvensk märkning av ekologiska livsmedel.

EU-axetEuropeisk märkning av ekologiska livsmedel.

RättvisemärktRättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på

mänskliga rättigheter.

matPaHallbarVag10.indd 10 2005-07-11 14:45:52

11


I er familj finns tre vuxna och två barn: Farmor, 68 år – Tänker på miljön. Vill att det skall vara rättvisa i världen. Alla skall ha det bra, så väl människor som djur och natur.

Pappa, 46 år – Är stressad och vill att allt skall ske snabbt. Tänker mycket på familjens ekonomi och tycker inte om när saker och ting kostar för mycket.

Mamma, 45 år – Vill att andra människor skall ha det bra. Är mycket omtänksam och vill att alla familjemedlemmar skall vara friska och ha en bra hälsa.

Sonen, 17 år – Hittar på nya saker. Tänker mycket på framtiden och gillar att lösa problem.

Dottern, 9 år – Gör saker utan att tänka efter. Vill bestämma i familjen trots att hon är yngst.

BESKRIVNING AV FAMILJEN

Mamma och pappa arbetar båda heltid på ett stort sjukhus, mamma är läkare och pappa sjukgymnast. Barnen går i skolan, sonen går andra året i gymnasiet på det estetiska programmet och dottern i tredjeklass i grundskolan. Farmor är pensionär sedan 5 år tillbaka och tillbringar mesta delen av sin tid

hemma i familjens trädgård. Familjen bor i en större bostad ca tio minuters gångväg från post, bank och närbutiker och 15 minuters bilväg från närmsta stormarknad. Farmor bor i en egen del av huset och har tillgång till egen entré, men delar kök och tvättstuga med de övriga familjemedlemmarna.

SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du skall spela farmor i en familj som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

Karaktärerna

FARMOR


1212

Rollsp

el: Vad


dag

?

FARMORBeskrivning av din roll Du tänker på miljön och vill att det skall vara rättvisa i välden. Alla skall ha det bra, så väl människor som djur och natur.

Du är 68 år och pensionär sedan 5 år. Du har tidigare arbetat med växter på en handelsträdgård och har en universitetsutbildning på området. Du är en levnadsglad och rättvis människa som gärna delar med dig av dina kunskaper och mer än gärna lyssnar på vad andra har att säga. På dagarna brukar du påta i det egna landet där det bland annat växer morötter, potatis och gräslök. Ditt intresse för naturen och vad den har att erbjuda är stort. Det är viktigt för dig att värna om miljön. Du handlar i stort sett bara miljömärkta och närproducerade produkter och är medlem i en miljöorganisation. I två år har du väntat på att få operera en dålig höft. Din framkomlighet är begränsad på grund av höftskadan och därför så handlar du gärna i närliggande butiker.

UPPGIFTFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.

Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring familjens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?

!

Kom ihåg att spela din roll

under hela uppgiften!

13










SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du skall spela pappan i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

PAPPA

Karaktärerna


1414

Rollsp

el: Vad


dag

?

PAPPA Beskrivning av din roll Du är stressad och vill att allt skall ske snabbt. Du tänker mycket på ekonomin och tycker inte om när saker och ting kostar för mycket.

Du är 46 år gammal och är en glad och utåtriktad person som gillar när det händer saker. Du gillar att överraska andra och uppskattar när andra gör liknande saker för dig. Du arbetar som sjukgymnast på ett stort sjukhus. På sjukhuset jobbar också din fru – det var där ni träffades. Efter jobbet vill du gärna komma hem så fort som möjligt. Dina vänner och din familj beskriver dig som stressad, ekonomisk och snäll, vilket stämmer väldigt bra. Så fort du vistas utanför hemmet är du den som drar upp tempot. Du tycker inte om att gå och strosa i butiker, mataffärer och liknande, men kommer du ut i skog och mark, på hal is, fotbollsplanen eller liknande så är du den som rör sig snabbast, skrattar mest och som alla vill vara med. Du vill ha koll på ekonomin och är den i familjen som håller hårdast i plånboken.



!



15










SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du skall spela mamman i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivn-ing av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

MAMMA

Karaktärerna


1616

Rollsp

el: Vad


dag

?

MAMMABeskrivning av din roll Du vill att andra människor skall ha det bra. Du är mycket omtänksam och vill att alla familjemedlem-mar skall vara friska och ha en bra hälsa.

Du är 45 år gammal och en omtänksam människa som gillar att hjälpa andra. Du arbetar som läkare på ett stort sjukhus och är stolt över dig själv och din familj och gör allt för att alla skall må bra. På sjukhuset jobbar också din man – det var där ni träffades. Du arbetar för det mesta på dagen, men ibland blir det nattpass eftersom du också har jour. På fritiden gillar du att röra på dig, du tränar på Friskis och Svettis regelbundet 3 dagar i veckan. Något som du prioriterar högt är hälsosam och näringsriktig mat. Det är viktigt för dig att du och de andra familjemedlemmarna får i sig allt ni behöver för att hålla er friska och krya.



!



17










SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du skall spela sonen i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

SON

Karaktärerna


1818

Rollsp

el: Vad


dag

?

SONBeskrivning av din roll Du hittar ofta på nya saker. Du tänker mycket på framtiden och gillar att lösa problem.

Du är 17 år och studerar på gymnasiet. Du går an-dra året på det estetiska programmet med inriktning mot konst och har ett otroligt sinne för färg och form. Du är den i familjen som utmärker sig mest. Du skiljer dig mycket från de andra och det är något som du vill. Du gillar att sätta i gång diskussioner och uttrycka dina åsikter. Att få din röst hörd och föra fram dina budskap är något som är viktigt för dig. Detta gör du delvis genom din konst men också genom de val du gör i livet. Du har bland annat valt att avstå från att äta allt från djurriket och äter bara vegan mat. Detta för att du anser att djuren i vårt samhälle behandlas på ett dåligt och långt ifrån godtagbart sätt.



!



19










SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du skall spela dottern i familjen som består av fem familjemedlemmar – far-mor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsam-mans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

DOTTER

Karaktärerna


2020

Rollsp

el: Vad


dag

?

DOTTERBeskrivning av din roll Du gör saker utan att tänka efter och vill bestämma i familjen trots att du är yngst. Du vill på alla sätt få din vilja igenom.

Du är 9 år och går i tredje klass. Du är en rar, liten tjej och spelar gärna fotboll. Efter skolan brukar du leka med dina vänner hemma på gatan. Två dagar i veckan skjutsar pappa eller mamma dig till fot-bollsklubben för träning. När du inte får som du vill är du en ganska gnällig tjej. När familjen är ute och handlar är det smarriga varor som du vill ha ned i shoppingvagnen, det vill säga allt som innehåller mycket fett och socker. Att påverka andra är inte alltid lätt men du gör allt för att få någon att ta ditt parti för att få din vilja igenom. Det är inte lätt att förutspå hur du kommer att handla, du gör det som faller dig in för stunden.



!



21










SÅ HÄR LEVER NI

Rollsp

el: Vad


dag

?

Du är observatören i ett rollspel om mat och personliga val. Din uppgift är att granska vad som händer i ett rollspel och föra anteckningar över detta. För att du skall kunna göra det måste du veta lite om vad rollspelet går ut på och vad deltagarna i spelet har för uppgifter. Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.

OBSERVATÖR


2222

Rollsp

el: Vad


dag

?

OBSERVATÖRBeskrivning av din roll Du skall övervaka rollspelet utan att ge synpunkter.

Som observatör deltar du inte i rollspelet, du är dig själv. Din uppgift är att föra anteckningar över de olika familjemedlemmarnas val av varor och vilka synpunkter de har om dessa – Vad tycker de är bra eller dåligt med de varor de valt? Tänk på att det är rollspelsdeltagarnas åsikter om varorna som du skall anteckna, inte dina egna. Om du har några idéer eller tankar som rör rollspelet kan du dock anteckna dessa som underlag för en diskussion efter det att spelet avslutats. Det är inte tänkt att du skall lägga dig i spelet. Prata inte med dem som spelar utan lyssna på vad de säger.

Om du vill kan du använda observatörsmallen för dina anteckningar.

UPPGIFT Familjen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.


!




2323

Rollsp

el: Vad


dag

?

Pappa

Mamma

Farmor

Son

Dotter

Har valt dessa varor

Positiva synpunkter

Negativa synpunkter

Intressant (Observatörens kommentarer)

OBSERVATÖRENS PROTOKOLL


2424

Rollsp

el: Vad


dag

?

Exponeringskorten, sidan 25-37, klipps ut ur häftet. Plockkorten, sidan 39-41, kopieras i önskat antal. I en klass med fem grupper är det lagom med 15 exemplar av varje plockkort. Plockkorten skall ligga under respektive exponeringskort i affären.

FÖLJANDE VAROR INGÅR I BUTIKENS SORTIMENT:

Tomatprodukter• Tomater i plåtkonserv • Tomater i pappkartong• Tomater i pappkartong - ekologisk• Tomatpuré tub • Tomatpuré glasburk• Tomatpuré glasburk - ekologisk• Ketchup• Ketchup - ekologisk

Grönsaker• Svensk gul lök• Svensk gul lök - ekologisk• Svensk morot• Svensk morot - ekologisk• Morot i plåtkonserv• Vitlök• Vitlök – ekologisk• Vitlökspulver

Köttfärs och alternativ till färs• Svensk nötfärs• Svensk nötfärs - ekologisk• Svensk blandfärs• Importerad quorn• Importerade röda linser• Svenska gula ärtor - ekologiska• Färdiglagad köttfärssås på burk

Pasta• Spaghetti• Spaghetti - ekologisk

Buljong• Buljongpulver• Buljongtärningar

Följande information kommer på korten för varje produkt:• Pris• Märkning• Näringsinnehåll• Ursprung• Förpackning• Säsong• Avfallshantering• Förvaring• Transport

Plockkort

EXPONERINGSKORT OCH PLOCKKORT

Exponeringskort

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 4

00g

(240

g to

mat

er o

ch 1

60g

tom

atju

ice)

kos

tar

4.90

kr

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: P

rote

in 1

g/10

0g,

kolh

ydra

ter

6,5g

/100

g, fe

tt 0

g/10

0g.

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien.

FÖR

PAC

KN

ING

: Met

allb

urk

SÄ

SO

NG

: Obe

roen

de a

v sä

song

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: M

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

yl e

fter

öppn

ande

t, ko

rt

hållb

arhe

tstid

på

grun

d av

att

pro

dukt

en in

te

inne

hålle

r ko

nser

verin

gsm

edel

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Tom

atp

uré

i g

lasb

urk

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

50g

kost

ar 9

kr

(36

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

4g/

100g

, ko

lhyd

rate

r 20

g/10

0g, f

ett 0

,5g/

100g

E

nerg

i 420

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Gla

sbur

k m

ed m

etal

lock

SÄ

SO

NG

: Obe

roen

de a

v sä

song

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: G

las-

och

met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öp

pnan

det,

kort

hål

lbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt

prod

ukte

n in

te in

nehå

ller

kons

erve

rings

med

elT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Italie

n

Hela

tom

ate

r i p

låtk

onse

rv

Tom

atp

uré

i g

lasb

urk

-

ekolo

gis

kP

RIS

: För

pack

ning

med

200

g ko

star

14

,50

kr (8

7,00

kr/

kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: P

rote

in 4

g/10

0g,

kolh

ydra

ter

20g/

100g

, fet

t 0,5

g/10

0gU

RS

PR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasb

urk

och

met

allo

ckS

ÄS

ON

G: O

bero

ende

av

säso

ngA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Gla

s- o

ch

met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öp

pnan

det,

kort

hål

lbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt

prod

ukte

n in

te in

nehå

ller

kons

erve

rings

med

elT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Italie

n

Tom

atp

uré

i t

ub

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

00g

kost

ar 9

,90

kr

(49,

50 k

r/kg

)M

ÄR

KN

ING

: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: - P

rote

in 4

g/10

0g,

kolh

ydra

ter

20g/

100g

, fet

t 0,5

g/10

0g.

UR

SP

RU

NG

: Spa

nien

, fär

digs

tälls

i S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

l och

pla

stS

ÄS

ON

G: O

bero

ende

av

säso

ngA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Met

all-

och

plas

tåte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: I r

umst

empe

ratu

r, öp

pnad

i ky

lskå

pT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Spa

nien


26

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

Kro

ssade t

om

ate

r i pap

p-

kart

ong -

ekolo

gis

ka

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 4

,90

kr

(9,8

0 kr

/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

1g/1

00g,

ko

lhyd

rat 6

,5g/

100g

, fet

t <0,

5g/1

00g.

E

nerg

i 125

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kar

tong

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

appe

rsåt

ervi

nnin

gS

ÄS

ON

G: Å

ret o

mFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öp

pnan

det,

kort

hål

lbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt p

rodu

kten

inte

in

nehå

ller

kons

erve

rings

med

el.

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Kro

ssad

e t

om

ate

r i p

ap

p-

kart

on

gP

RIS

: För

pack

ning

med

500

g ko

star

4,5

0 kr

(9

,00

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

1g/1

00g,

ko

lhyd

rat 6

,5g/

100g

, fet

t 0g/

100g

E

nerg

i 125

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kar

tong

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

appe

rsåt

ervi

nnin

gS

ÄS

ON

G: Å

ret o

mFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öp

pnan

det,

kort

hå

llbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt p

rodu

kten

inte

inne

hålle

r ko

nser

verin

gsm

edel

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Ketc

hup

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 16

,90

krM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

,5g/

100g

, ko

lhyd

rate

r 26

g/10

0g, f

ett <

0,5

g/10

0g.

Ene

rgiv

ärde

460

kJ

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stfla

ska

SÄ

SO

NG

: Pro

dukt

en h

ar s

äson

g år

et r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

last

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: Öpp

nad

flask

a fö

rvar

as k

allt

och

skak

as o

m fö

re a

nvän

dnin

gT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Italie

n

Ketc

hu

p -

ekolo

gis

kP

RIS

: Fö

rpac

knin

g m

ed 1

kg

kost

ar 2

6,90

kr M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

,5g/

100g

, ko

lhyd

rat 2

6g/1

00g,

fett

<0,

5g/1

00g.

E

nerg

i 460

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stfla

ska

SÄ

SO

NG

: Pro

dukt

en h

ar s

äson

g år

et r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

last

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: Öpp

nad

flask

a fö

rvar

s ka

llt o

ch

skak

as o

m fö

re a

nvän

dnin

gT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Italie

n


28

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

Gul lö

k

PR

IS: 7

,90

kr/k

g M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

,2g/

100g

, ko

lhyd

rat 6

,0g/

100g

, fet

t 0,1

g/10

0g

Ene

rgi 2

6 kJ

/100

gU

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: l

ösvi

ktS

ÄS

ON

G: J

uli -

mar

s, a

pril

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

FÖR

VAR

ING

: Mör

kt o

ch s

valt

TR

AN

SP

OR

T: F

rån

Öla

nd o

ch fr

akta

d m

ed la

stbi

l till

övrig

a S

verig

e

Gu

l lö

k -

ekolo

gis

k

PR

IS: 1

2,90

kr/

kgM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

,2g/

100g

, ko

lhyd

rat 6

,0g/

100g

, fet

t 0,1

g/10

0g

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

(Got

land

)FÖ

RPA

CK

NIN

G: P

appe

rspå

seS

ÄS

ON

G: J

uli-

mar

s, a

pril

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

appe

rsåt

ervi

nnin

g oc

h ko

mpo

ster

ing

FÖR

VAR

ING

: Mör

kt o

ch s

valt

TR

AN

SP

OR

T: M

ed b

åt o

ch fr

akta

d m

ed

last

bil t

ill öv

riga

Sve

rige

Morö

tter

PR

IS: 5

,50

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

g/10

0g,

kolh

ydra

t 9,7

g/10

0g, f

ett 0

,2g/

100g

. E

nerg

i 180

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stpå

seS

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

och

förb

ränn

ing

av p

last

FÖR

VAR

ING

: Mör

kt o

ch s

valt

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n S

kåne

till

övrig

a S

verig

e

Morö

tter

- ekolo

gis

ka

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 12

,90

kr

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

1g/

100g

, ko

lhyd

rat 9

,7g/

100g

, fet

t 0,2

g/10

0g.

Ene

rgi 1

80 k

J/10

0gU

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

påse

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Kom

post

erin

g oc

h fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Hal

land

till

övrig

a S

verig

e


30

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

Konse

rvera

de m

orö

tter

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 4

00g

kost

ar 6

,90

kr

(17,

25 k

r/kg

)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: E

nerg

i 85

KJ/

100g

, pr

otei

n 0,

6g/1

00g,

kol

hydr

at 4

g/10

0g, f

ett

0,2g

/100

gU

RS

PR

UN

G: B

elgi

enFÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kS

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: M

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: Hel

kons

erv

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n B

elgi

en

Kon

serv

era

d k

ött

färs

ås

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

25g

kost

ar 2

6,50

kr

(50,

50 k

r/kg

)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 5

g/10

0g,

kolh

ydra

t 6g/

100g

, fet

t 7,5

g/10

0g,

ener

gi 5

00 k

J/10

0gU

RS

PR

UN

G: S

verig

e FÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kS

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: M

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: Kan

förv

aras

i no

rmal

rum

stem

pera

tur

TIL

LAG

NIN

G: K

an ti

llaga

s bå

de i

mik

ro o

ch i

kast

rull

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n S

kåne

till

övrig

a S

verig

e

Gula

ärt

er

- ekolo

gis

ka

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 7

, 90

kr

(15,

80

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 2

2g/1

00g,

ko

lhyd

rat 4

6g/1

00g,

fett

2g/

100g

U

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: L

åda

av k

arto

ngS

ÄS

ON

G: S

äson

g år

et r

unt (

de to

rkas

)A

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: pap

pers

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: För

vara

s to

rrt

TIL

LAG

NIN

G: Ä

rter

na s

ka li

gga

i blö

t i c

a 8

timm

ar, d

äref

ter

koka

s på

spi

sen

i ca

40 m

in -

1 ti

mm

e.T

RA

NS

PO

RT

: Båt

och

last

bil.

Ärt

orna

är

odla

de i

de s

ydös

tra

dela

rna

av S

verig

e in

klus

ive

Öla

nd o

ch G

otla

nd

Röd

a lin

ser

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar

17,0

0 kr

(34

kr/k

g)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

24

,7g/

100g

, kol

hydr

at 6

0g/1

00g,

fett

1g

/100

gU

RS

PR

UN

G: U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Miljö

vänl

ig p

olye

tenp

last

SÄ

SO

NG

: Im

port

eras

åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tT

ILLA

GN

ING

: Kok

as p

å sp

isen

i ca

10

min

. Kor

tare

kok

tid o

m d

e lig

ger

blöt

inna

n.T

RA

NS

PO

RT

: Båt

och

last

bil


32

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

Nötf

ärs

PR

IS: 5

9.90

kr/

kgM

ÄR

KN

ING

: Anl

äggn

ings

num

mer

so

m a

nger

sla

kt o

ch s

tyck

stäl

le o

ch

refe

rens

num

mer

som

ang

er g

ård

där

kött

et ä

r pr

oduc

erat

.N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 2

0g,

kolh

ydra

t 0g,

fett

7,6

gU

RS

PR

UN

G: S

verig

e FÖ

RPA

CK

NIN

G: O

msl

agsp

appe

r (fä

rsen

mal

s di

rekt

i af

färe

n)S

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: F

örbr

änni

ng a

v pa

pper

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller

frys

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Nötf

ärs

- e

kolo

gis

kP

RIS

: 69

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: KR

AV +

anl

äggn

-in

gsnu

mm

er s

om a

nger

sla

kt o

ch

styc

kstä

lle o

ch re

fere

nsnu

mm

er s

om

ange

r gå

rd d

är k

ötte

t är

prod

ucer

at.

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

20g

, ko

lhyd

rat 0

g, fe

tt 7

,6g

FÖR

PAC

KN

ING

: Frig

olitf

at m

ed p

last

film

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

t men

bris

t kan

upp

stå

i but

iker

naA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller

frys

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Qu

orn

färs

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

80g

kost

ar 2

7,90

kr

(155

kr/

kg)

MÄ

RK

NIN

G: N

ycke

lhål

smär

ktIN

NE

HÅ

LL: S

vam

ppro

tein

, vat

ten,

lök,

äg

gvita

, nat

urid

entis

k ar

om, m

jölk

prot

ein,

ta

piok

astä

rkel

se, p

ektin

, nat

urlig

och

na

turid

entis

k vi

tlöks

arom

. N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

5g/1

00g,

ko

lhyd

rat 1

,5g/

100g

, fet

t 3g/

100g

, Ene

rgi 4

00

kJ/1

00g

UR

SP

RU

NG

: Sto

rbrit

anni

enFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

påse

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

rys

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Bla

nd

färs

(5

0%

fläsk

, 5

0%

nöt)

PR

IS: 4

9:90

kr/

kg

MÄ

RK

NIN

G:-

N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

8,8g

, ko

lhyd

rat 0

g, fe

tt 1

3gU

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: F

rigol

itfat

med

pla

stfil

mS

ÄS

ON

G: H

ela

året

. Ing

en b

rista

nde

tillg

ång

på v

anlig

bla

ndfä

rsA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller

frys

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il


34

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

IM

at p

å hå

llbar

väg

II

Buljo

ngtä

rnin

gar

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

2 st

ycke

n tä

rnin

gar

kost

ar 1

4.90

kr (2

.49k

r/l)

MÄ

RK

NIN

G: -

N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: 5

kca

l/100

ml

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Kar

tong

, fol

ieS

ÄS

ON

G: Å

ret o

mA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Kar

tong

åter

vinn

ing

och

förb

ränn

ing

av fo

lieFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

ej ö

ver

rum

stem

pera

tur

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Spaghett

i

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 12

,90

krM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

2g/1

00g,

ko

lhyd

rat 7

1g/1

00g,

fett

2g/

100g

, ene

rgi

1500

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stfö

rpac

knin

gen

best

år a

v P

ET/

PE

S

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: F

örbr

änni

ng a

v pl

ast

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt, e

j öve

r no

rmal

rum

stem

pera

tur

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Vit

lök

PR

IS: 6

9kr/

kgM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: R

ik p

å ka

lciu

m o

ch

vita

min

CU

RS

PR

UN

G: A

rgen

tina

FÖR

PAC

KN

ING

: Sak

nas

SÄ

SO

NG

: Åre

t om

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt o

ch s

valt

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Sp

agh

ett

i -

ekolo

gis

k

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 13

,50

krM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in11

,5g/

100g

, ko

lhyd

rat:

75g/

100g

, fet

t 1,5

g/10

0g,

ener

gi: 1

530

kJ/1

00g

U

RS

PR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

olye

tenp

last

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

, ej ö

ver

norm

al r

umst

empe

ratu

rT

RA

NS

PO

RT

: Båt

och

last

bil


36

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Exp

on

eri

ng

ssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Mat

på

hållb

ar v

äg I

I

Vit

lök –

ekolo

gis

k

PR

IS: 1

20kr

/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Rik

på

kalc

ium

oc

h vi

tam

in C

UR

SP

RU

NG

: Hol

land

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stnä

tS

ÄS

ON

G: Å

ret o

mA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Kom

post

erin

g oc

h fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

och

sva

ltT

RA

NS

PO

RT

: Båt

och

last

bil

Grö

nsa

ksb

uljo

ng

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

50g

kost

ar 5

7kr

(4,0

7kr/

l)M

ÄR

KN

ING

: Eko

logi

sk e

nlig

t EU

-la

gstif

tnin

gN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: 1

99kc

al/1

00g

UR

SP

RU

NG

: Tys

klan

dFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasb

urk

SÄ

SO

NG

: Åre

t om

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: G

laså

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

, ej ö

ver

rum

stem

pera

tur

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Vit

löksp

ulv

er

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

0g k

osta

r 27

kr

(540

kr/

kg)

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: -U

RS

PR

UN

G: P

ulve

r fra

mst

ällt

i Väs

tra

Göt

alan

d, S

verig

e av

vitl

ökar

från

K

alifo

rnie

n, U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Gla

sbur

k m

ed p

last

lock

SÄ

SO

NG

: Åre

t om

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: G

las-

och

pla

ståt

ervi

nnin

gFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

och

mör

ktT

RA

NS

PO

RT

: Båt

och

last

bil


38

Mat p

å hållbar väg

IIP

lockko

rt

Hela

tom

ate

r i plå

tkonse

rv P

RIS

: Förpackning med 400g (240g tom

ater och 160g tom

atjuice) kostar 4.90kr M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 1g/100g, kolhydrater 6,5g/100g, fett 0g/100g.U

RS

PR

UN

G: Italien.

FÖR

PAC

KN

ING

: Metallburk

SÄ

SO

NG

: Oberoende av säsong

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Metallåtervinning

FÖR

VAR

ING

: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsm

edelT

RA

NS

PO

RT

: Med lastbil från Italien

Tom

atp

uré

i gla

sburk

PR

IS: Förpackning m

ed 250g kostar 9 kr (36 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100g E

nergi 420 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk m

ed metallock

SÄ

SO

NG


AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Glas- och m

etallåtervinningFÖ

RVA

RIN

G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund

av att produkten inte innehåller konserveringsmedel

TR

AN

SP

OR

T: M

ed lastbil från Italien

Tom

atp

uré

i gla

sburk

- ekolo

gisk

PR

IS: Förpackning m

ed 200g kostar 14,50 kr (87,00 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100gU

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk och m

etallockS

ÄS

ON

G: O

beroende av säsongA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: G

las- och metallåtervinning

FÖR

VAR

ING


edelT

RA

NS

PO

RT


Tom

atp

uré

i tub

PR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: - P

rotein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g, fett 0,5g/100g.U

RS

PR

UN

G: S

panien, färdigställs i Sverige

FÖR

PAC

KN

ING

: Metall och plast

SÄ

SO

NG


AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Metall- och plaståtervinning

FÖR

VAR

ING

: I rumstem

peratur, öppnad i kylskåpT

RA

NS

PO

RT

: Med lastbil från S

panien

Kro

ssade to

mate

r i pappkarto

ng

- ekolo

gisk

aP

RIS

: Förpackning med 500g kostar 4,90 kr (9,80 kr/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Protein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g,

fett <0,5g/100g. E

nergi 125 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kartong

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Pappersåtervinning

SÄ

SO

NG

: Året om

FÖR

VAR

ING


edel T

RA

NS

PO

RT


Kro

ssade to

mate

r i pappkarto

ng

PR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g, fett 0g/100g E

nergi 125 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kartong

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Pappersåtervinning

SÄ

SO

NG

: Året om

FÖR

VAR

ING


edelT

RA

NS

PO

RT


Ketc

hup

PR

IS: Förpackning m

ed 1kg kostar 16,90 krM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 1,5g/100g, kolhydrater 26g/100g, fett <

0,5g/100g. Energivärde 460 kJ

UR

SP

RU

NG

: ItalienFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastflaskaS

ÄS

ON

G: P

rodukten har säsong året runtA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: P

laståtervinningFÖ

RVA

RIN

G: Ö

ppnad flaska förvaras kallt och skakas om före

användningT

RA

NS

PO

RT


Ketc

hu

p - e

kolo

gisk

PR

IS: Förpackning m

ed 1 kg kostar 26,90 krM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 1,5g/100g, kolhydrat 26g/100g, fett <

0,5g/100g. Energi 460 kJ/100g

UR

SP

RU

NG

: ItalienFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastflaskaS

ÄS

ON

G: P

rodukten har säsong året runt A

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: P

laståtervinningFÖ

RVA

RIN

G: Ö

ppnad flaska förvars kallt och skakas om före

användningT

RA

NS

PO

RT


Gu

l lök

PR

IS: 7,90 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Protein 1,2g/100g, kolhydrat 6,0g/100g,

fett 0,1g/100g E

nergi 26 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: lösvikt

SÄ

SO

NG

: Juli - mars, april

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Kom

posteringFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt och svaltT

RA

NS

PO

RT

: Från Öland och fraktad m

ed lastbil till övriga S

verige

Plo

ckko

rtM

at p

å hå

llbar

väg

II

PR

IS: Förpackning m

ed 50g kostar 27kr (540kr/ kg)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: -

UR

SP

RU

NG

: Pulver fram

ställt i Västra G

ötaland, Sverige av

vitlökar från Kalifornien, U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk m

ed plastlockS

ÄS

ON

G: Å

ret omA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: G

las- och plaståtervinningFÖ

RVA

RIN

G: Torrt och m

örktT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

Gul lö

k -

ekolo

gis

kP

RIS

: 12,

90 k

r/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

1,2

g/10

0g, k

olhy

drat

6,0

g/10

0g,

fett

0,1

g/10

0g

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

(Got

land

)FÖ

RPA

CK

NIN

G: P

appe

rspå

seS

ÄS

ON

G: J

uli-

mar

s, a

pril

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: P

appe

rsåt

ervi

nnin

g oc

h ko

mpo

ster

ing

FÖR

VAR

ING

: Mör

kt o

ch s

valt

TR

AN

SP

OR

T: M

ed b

åt o

ch fr

akta

d m

ed la

stbi

l till

övrig

a S

verig

e

Morö

tter

PR

IS: 5

,50

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

g/10

0g, k

olhy

drat

9,7

g/10

0g,

fett

0,2

g/10

0g. E

nerg

i 180

kJ/

100g

UR

SP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stpå

seS

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

oc fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Skå

ne ti

ll öv

riga

Sve

rige

Morö

tter

- ekolo

gis

ka

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 12

,90

kr

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

1g/

100g

, kol

hydr

at 9

,7g/

100g

, fe

tt 0

,2g/

100g

. Ene

rgi 1

80 k

J/10

0gU

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

påse

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Kom

post

erin

g oc

h fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Hal

land

till

övrig

a S

verig

e

Kon

serv

era

de m

orö

tter

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 4

00g

kost

ar 6

,90

kr (1

7,25

kr/

kg)

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Ene

rgi 8

5 K

J/10

0g, p

rote

in 0

,6g/

100g

, ko

lhyd

rat 4

g/10

0g, f

ett 0

,2g/

100g

UR

SP

RU

NG

: Bel

gien

FÖR

PAC

KN

ING

: Met

allb

urk

SÄ

SO

NG

: Åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: Met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: H

elko

nser

vT

RA

NS

PO

RT

: Med

last

bil f

rån

Bel

gien

Konse

rvera

d k

ött

färs

ås

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

25g

kost

ar 2

6,50

kr

(50,

50 k

r/kg

)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 5

g/10

0g, k

olhy

drat

6g/

100g

, fet

t 7,

5g/1

00g,

ene

rgi 5

00 k

J/10

0gU

RS

PR

UN

G: S

verig

e FÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kS

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: M

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: Kan

förv

aras

i no

rmal

rum

stem

pera

tur

TIL

LAG

NIN

G: K

an ti

llaga

s bå

de i

mik

ro o

ch i

kast

rull

TR

AN

SP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n S

kåne

till

övrig

a S

verig

e

Gula

ärt

er

- ekolo

gis

ka

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 7

, 90

kr (1

5, 8

0 kr

/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

22g

/100

g, k

olhy

drat

46g

/100

g,

fett

2g/

100g

U

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: L

åda

av k

arto

ngS

ÄS

ON

G: S

äson

g år

et r

unt (

efte

rsom

de

tork

as)

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: p

appe

rsåt

ervi

nnin

gFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tT

ILLA

GN

ING

: Ärt

erna

ska

ligg

a i b

löt i

ca

8 tim

mar

, där

efte

r ko

kas

på s

pise

n i c

a 40

min

- 1

tim

me.

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l. Ä

rtor

na ä

r od

lade

i de

syd

östr

a de

larn

a av

Sve

rige

inkl

usiv

e Ö

land

och

Got

land

Röd

a lin

ser

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 1

7,00

kr

(34

kr/k

g)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

24,

7g/1

00g,

kol

hydr

at 6

0g/1

00g,

fe

tt 1

g/10

0gU

RS

PR

UN

G: U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Miljö

vänl

ig p

olye

tenp

last

SÄ

SO

NG

: Im

port

eras

åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tT

ILLA

GN

ING

: Kok

as p

å sp

isen

i ca

10

min

. Kor

tare

kok

tid o

m

de li

gger

blö

t inn

an.

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Nötf

ärs

PR

IS: 5

9.90

kr/

kgM

ÄR

KN

ING

: Anl

äggn

ings

num

mer

som

ang

er s

lakt

och

st

ycks

tälle

och

refe

rens

num

mer

som

ang

er g

ård

där

kött

et ä

r pr

oduc

erat

.N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 2

0g, k

olhy

drat

0g,

fett

7,6

gU

RS

PR

UN

G: S

verig

e FÖ

RPA

CK

NIN

G: O

msl

agsp

appe

r (fä

rsen

mal

s di

rekt

i af

färe

n)S

ÄS

ON

G: Å

ret r

unt

AV

FALL

SH

AN

TE

RIN

G: F

örbr

änni

ng a

v pa

pper

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller

frys

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Bla

ndfä

rs (50%

fläsk

, 50%

nöt)

PR

IS: 4

9:90

kr/

kg

MÄ

RK

NIN

G:-

N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rote

in 1

8,8g

, kol

hydr

at 0

g, fe

tt 1

3gU

RS

PR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: F

rigol

itfat

med

pla

stfil

mS

ÄS

ON

G: H

ela

året

. Ing

en b

rista

nde

tillg

ång

på v

anlig

bla

ndfä

rsA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller

frys

TR

AN

SP

OR

T: L

astb

il

Mat p

å hållbar väg

IIP

lockko

rt

Nötfä

rs - ekolo

gisk

PR

IS: 69 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

+ anläggningsnum

mer som

anger slakt och styckställe och referensnum

mer som

anger gård där köttet är producerat.U

RS

PR

UN

G: S

verigeN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 20g, kolhydrat 0g, fett 7,6gFÖ

RPA

CK

NIN

G: Frigolitfat m

ed plastfilmS

ÄS

ON

G: Å

ret runt men brist kan uppstå i butikerna

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: FörbränningFÖ

RVA

RIN

G: I kylskåp eller frys

TR

AN

SP

OR

T: Lastbil

Qu

orn

färs

PR

IS: Förpackning m

ed 180g kostar 27,90 kr (155 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: Nyckelhålsm

ärktIN

NE

HÅ

LL: S

vampprotein, vatten, lök, äggvita, naturidentisk

arom, m

jölkprotein, tapiokastärkelse, pektin, naturlig och naturidentisk vitlöksarom

. N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 15g/100g, kolhydrat 1,5g/100g, fett 3g/100g, E

nergi 400 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: S

torbritannienFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastpåseS

ÄS

ON

G: Å

ret runtA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: Förbränning av plast

FÖR

VAR

ING

: FrysT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

Bu

ljongtä

rnin

gar

PR

IS: Förpackning m

ed 12 stycken tärningar kostar 14.90kr (2.49kr/l)M

ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: 5 kcal/100 m

lU

RS

PR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: K

artong, folieS

ÄS

ON

G: Å

ret omA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: K

artongåtervinning och förbränning av folieFÖ

RVA

RIN

G: Torrt ej över rum

stemperatur

TR

AN

SP

OR

T: Lastbil

Sp

aghetti - e

kolo

gisk

PR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein11,5g/100g, kolhydrat: 75g/100g, fett 1,5g/100g, energi: 1530 kJ/100g U

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Polyetenplast

SÄ

SO

NG

: Året runt

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Förbränning av plastFÖ

RVA

RIN

G: Torrt, ej över norm

al rumstem

peraturT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

Spagh

etti

PR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: P

rotein 12g/100g, kolhydrat 71g/100g, fett 2g/100g, energi 1500 kJ/100gU

RS

PR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Plastförpackningen består av P

ET/P

E

SÄ

SO

NG

: Året runt

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Förbränning av plastFÖ

RVA

RIN

G: Torrt, ej över norm

al rumstem

peraturT

RA

NS

PO

RT

: Lastbil

Vitlö

kP

RIS

: 69kr/kgM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: R

ik på kalcium och vitam

in CU

RS

PR

UN

G: A

rgentinaFÖ

RPA

CK

NIN

G: S

aknasS

ÄS

ON

G: Å

ret omA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: K

ompostering

FÖR

VAR

ING

: Torrt och svaltT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

Vitlö

k – e

kolo

gisk

P

RIS

: 120kr/kgM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NE

HÅ

LL: R

ik på kalcium och vitam

in CU

RS

PR

UN

G: H

ollandFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastnätS

ÄS

ON

G: Å

ret omA

VFA

LLSH

AN

TE

RIN

G: K

ompostering och förbränning av plast

FÖR

VAR

ING

: Torrt och svaltT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

Vitlö

ksp

ulve

rP

RIS

: Förpackning med 50g kostar 27kr (540kr/ kg)

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: -U

RS

PR

UN

G: P

ulver framställt i V

ästra Götaland, S

verige av vitlökar från K

alifornien, US

AFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasburk med plastlock

SÄ

SO

NG

: Året om

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Glas- och plaståtervinning

FÖR

VAR

ING

: Torrt och mörkt

TR

AN

SP

OR

T: B

åt och lastbil

Grö

nsa

ksb

uljo

ng

PR

IS: Förpackning m

ed 250g kostar 57kr (4,07kr/l)M

ÄR

KN

ING

: Ekologisk enligt E

U-lagstiftning

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: 199kcal/100g U

RS

PR

UN

G: Tyskland

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk

SÄ

SO

NG

: Året om

AV

FALLS

HA

NT

ER

ING

: Glasåtervinning

FÖR

VAR

ING

: Torrt, ej över rumstem

peraturT

RA

NS

PO

RT

: Båt och lastbil

PR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 1

7,00

kr

(34

kr/k

g)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GS

INN

EH

ÅLL

: Pro

tein

24,

7g/1

00g,

kol

hydr

at 6

0g/1

00g,

fe

tt 1

g/10

0gU

RS

PR

UN

G: U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Miljö

vänl

ig p

olye

tenp

last

SÄ

SO

NG

: Im

port

eras

åre

t run

tA

VFA

LLS

HA

NT

ER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tT

ILLA

GN

ING

: Kok

as p

å sp

isen

i ca

10

min

. Kor

tare

kok

tid o

m

de li

gger

blö

t inn

an.

TR

AN

SP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l


42

Vad vi handlar och vad vi äter är oftast en vana. Vi tänker kanske inte på vad vi stoppar i oss. Bor man hemma är det oftast föräldrarnas val som styr. Men fakta och diskussioner kan påverka oss i ena eller andra riktningen. Gör följande värderingsövning före och efter rollspelet och se om klassens åsikter har förändrats av diskussionerna. Här är det inte figuren i rollspelet som svarar utan eleverna själva.

Gör så här:Eleverna placerar sig på en tänkt linje. Presentera frågeställningen och be dem bestämma sig för den siffra som de vill ställa sig på innan alla börjar placera ut sig. Detta för att var och en skall ges tillfälle till att tänka själv och för att om möjligt

undvika ”kompisval”. De som sedan ställt sig på samma siffra resonerar med varandra om varför de valt just det alternativet, och berättar sedan om sitt val för övriga grupper. Det är naturligtvis tillåtet att byta plats om man ändrar sig.

Börja gärna med något som är lätt att ta ställning till, till exempel: • Jag gillar att laga mat! • Jag handlar gärna mat i affären!

Därefter kan man gå in på mer aktiva ställningstaganden:• Den här typen av tomat skulle jag helst äta!• Om jag handlade skulle jag köpa den här typen av pasta, köttfärs (eller någon annan vara som ingick i måltiden som lagades i rollspelet). • Det är viktigt hur människor och miljö påverkas av den mat jag äter.• Mitt val av mat påverkas mest av: • smak • pris • att den ser god ut • näring • energiinnehåll • hur den påverkar miljön

SYFTE

Genom att ta ställning till olika påståenden måste varje elev aktivt tänka igenom sin ståndpunkt. Följande värderingsövning kan användas för att se om den diskussion klassen för påverkar gruppen i ena eller andra riktningen. Använd den till exempel före och efter ”Rollspelet” och ”Räkdi-lemmat”. Dokumentera resultatet för en jämförelse!

VAD TYCKER DU?

43


Vilka tomater väljer du?

Jag väljer Ekologiskt/Rättvisemärkt

Jag väljer omärkt! 1

2

3

4

5

6

Markera 6 positioner på golvet genom att lägga ut lappar från 1-6.

Ytterlighetsalternativen representerar siffra 1 respektive 6.


44

Mat i sko

lan på hållb

ar väg

GILLAR DU DIN SKOLLUNCH?

Elever i svenska skolor har en unik fördel jämfört med många andra barn runt omkring i världen? De får ett gratis lagat mål mat om dagen. Hur är elevernas inställning till den mat som serveras? Hur skall en bra skollunch egentligen vara? Kanske är lunchmatens sammansättning väl genomtänkt, men vad och hur mycket åt varje elev – och hur mycket slängdes.

Hämta en tallrik med dagens skollunch och välj en portion som är tänkbar för en genomsnittselev i klassen.

Diskutera fritt med lunchtallriken som utgångspunkt. Det kan till exempel gälla smaken, vem som lagat maten, vad den kostar, hur den tillagats, vem som planerat matsedeln eller hur

SYFTE

Här får eleven förståelse för hur en skol-lunch planeras och att även den mat som inte äts upp kostar!

maten har transporterats fram till dess att den har hamnat hos er. Sammanfatta era kunskaper tillsammans, gärna i form av en mind-map = tankekarta.

Beräkna hur mycket mat som slängs varje dag på skolan. Är det 1/3 eller ¼ av varje portion? Vad blir skolans kostnader för detta? Räkna om till svinn på ett läsår.

• Ta reda på var maten som slängs tar vägen!• Vad skulle skolan kunna köpa istället?

45


Mat i sko

lan på hållb

ar väg

LAGA TILL NÅGOT SMART!

1

2

3

4

5

RekommendationÄt mer grönsaker och mindre andel kött!

Ät mat efter säsong som odlats på friland och transporterats kort väg! Undersök var maten producerats!

Ät mer ekologiskt odlad mat!

Ät mat som går att laga energisnålt!

Minska svinnet, använd allt som går på råvarorna, ta tillvara och använd rester så de inte hamnar i soporna!

EffektMinskar energianvändning. Minskar mängden klimatpåverkande gaser.Minskar övergödande utsläpp.

Minskar transporter och energiåtgång.Minskad klimatpåverkan.Minskar försurande utsläpp.

Ingen användning av konstgödsel vilket bl a minskar energiåtgång och tillförsel av kadmium till jorden.Ingen användning av kemiska bekämpningsmedel minskar gifterna i miljön.Större djurhänsyn. Mindre energianvändning och därmed mindre klimatpåverkan och försurning.

Mindre energiåtgång och minskat resursslöseri i alla led.

Övningen hjälper eleven att reflektera över hur en hållbar måltid kan planeras och tillagas. Arbetet kan genomföras under en hem- och konsumentkunskapslektion eller ges i läxa att göra med familjen.

SYFTE

Vad måste man tänka på om man vill laga en hållbar måltid? Hur påverkar till exempel olika tillagningssätt, transporter och odlingsförhållanden miljön? Ät S.M.A.R.T., Tallriksmatchen och Miljömätaren, som du finner information om på sidan 54, hjälper dig på traven. Det är tre internetbaserade läromedel som du får använda fritt. Skapa en middagsmeny utifrån hållbart tänkande.

Du kan du tänka på flera saker. Energi, transporter, bra djurhållning och odling utan kemiska bekämpningsmedel är några exempel. Tänk också på dig själv och vad din kropp behöver för att må bra. Skapa hållbara måltider för ett hållbart liv!

Här är några tumregler, främst baserade på Centrum för Tillämpad Näringsläras rekommendationer utifrån dagens forskning på hälso- och miljöområdet:


46

Mat i sko

lan på hållb

ar väg

LAGA MAT PÅ HÅLLBAR VÄG OCH VINN EN DIGITALKAMERA! (VÄRDE CA 3000:-)

Låt klassen hitta på egna recept till en middag!De tio bästa ställs samman till en kokbok.

Vinnarna får en digitalkamera!

Läs mer om tävlingen på www.hallbarmat.wwf.se

RECEPT-

TÄVLING!

Mat i sko

lan på hållb

ar väg

47


Mat i sko

lan på hållb

ar väg

PÅVERKA SKOLMATEN!

Demokrati i teori och praktik hänger ihop med hållbar utveckling. Genom att fundera över skolmatens villkor kan eleverna få större kunskap om och förståelse för den mat som serveras. Hur kan man minska skolans miljöbelastning genom medvetna val och hantering av mat? Hur kan skolan bli en positiv förebild i sammanhanget?

SYFTE

Hur tillagas den skollunch ni äter? Görs huvudrätten i ett centralt storkök medan till exempel pastan kokas på er skola? Vem bestämmer vad som serveras och hur mycket får varje portion kosta? Ta reda på fakta och intervjua någon som arbetar i ert skolkök. Här är några exempel på frågor ni kan ställa:

• Hur mycket kostar råvarorna till en portion?• Hur många portioner lagas varje dag?• Var och vem lagar maten?• Vem planerar maten, hur köps den in, vilka regler gäller för inköp i kommunen?• Hur går näringsberäkningen till?• Använder skolan ekologiska varor?

Ställ samman era kunskaper och låt dem ligga till grund för det matråd som skissas här brevid.

Matråd – ett sätt att påverka! Ett matråd med representanter från elever och skola kan vara ett sätt att påverka skollunchens innehåll.

• Skriv en plan för hur man kan starta ett matråd på skolan. Planen skall vara möjlig att använda. Det skall framgå vilka personer som kan ingå i matrådet, hur ofta de kan träffas och förslag på vilka mål som finns för arbetet.• Iscensätt matrådets första möte som ett rollspel.• Diskutera mål för förändring av skolmaten så att den blir mer hållbar.• Sammanfatta och dokumentera förslaget skriftligt och lämna det till skolledningen.• Gör en liten utställning som berättar om planerna på ett matråd och placera den i till exempel matsalen. Berätta också om matrådets syfte och lyft fram frågor om mat och hållbar utveckling.


48

Mat från havet p

å hållbar väg

Du behöverSpelplan i form av en sjö eller ett hav. Det kan vara en riktig eller en enkel handritad karta över till exempel Östersjön. Stor tändsticksask, 2 stycken per grupp. En tuschpenna.

Förberedelser1. Dela in er i grupper om fem och förse er med

tändsticksaskar och tuschpenna.

- ett spel om att gynna fisken för att gynna fisketav Wolfgang Brunner

”Fiskespelet” ger kunskap om att havens resurser inte är oändliga. Genom att tänka taktiskt kan man gynna både fisk och fiske. Spelet ger eleverna idéer om hur detta kan lösas.

SYFTE

2. Färglägg tio tändstickor med tuschpennan, de kan fungera som “fiskväxel” ifall det blir stora mängder att hantera: En ofärgad sticka = 1 ton fisk En färgad sticka = 10 ton fisk

3. Lägg 40 ton fisk i form av tändstickor i sjön, övriga stickor i askarna bildar den så kallade “fiskebanken”.

4. Läs igenom reglerna och bestäm dig för en taktik. Du får inte diskutera eller samarbeta med någon annan i gruppen.

5. Den som är yngst i gruppen får börja.

FISKESPELET - RÄCKER FISKEN?

49


Mat från havet p

å hållbar väg

Regler (första omgången)1. En spelomgång omfattar tio rundor.2. Den spelare som inleder första omgången

avslutar nästa runda. På så sätt kommer alla spelare ha inlett två gånger vardera när de tio rundorna är över.

3. Du fiskar genom att ta fisk, det vill säga ta tändstickor ur sjön. Du bestämmer själv hur stor fångst du tar varje runda. Men fångsten begränsas av följande villkor: • Din fiskebåt kan maximalt ta upp 6 ton = 6 ofärgade stickor/runda. • Den kostar i drift 1 ton/år, oavsett hur stor fångst du tar upp, alltså även om du blir utan fångst eller avstår att ta upp fisk. Driftskostnaden betalas till “Fiskebanken” efter varje runda.

• Efter varje avslutad runda förökar sig fisken på så sätt att det tillförs lika mycket fisk som det finns kvar i sjön, men det kan aldrig finnas mer än 80 ton fisk samtidigt i sjön. (Lägg gärna stickorna i högar om tio så blir det lättare att räkna.)

Vinnare i första omgången Den spelare som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst.

Regler (andra omgången) Gruppen får nu rätt att föra taktikdiskussioner, och ni kan samarbeta på alla tänkbara sätt.

Målet är att gruppen ska uppnå så stor sammanlagd fångst som möjligt, och samtidigt lämna en sjö eller ett hav efter sig, där era barn har minst lika god tillgång på fisk som ni själva hade i starten, det vill säga 40 ton. Ni kan köpa in flera båtar om ni vill och även äga dem gemensamt.

Vid båtköp gäller• liten båt kostar 6 ton fisk i inköp och 1 ton fisk i

drift/runda.• stor båt kostar 12 ton fisk i inköp och 2 ton fisk

i drift/runda. Den stora båten kan max fånga 12 ton fisk åt gången. I övrigt gäller samma villkor som under första spelaromgången.

Vinnare i andra omgången Den grupp som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst, och dessutom lämnar en sjö efter sig med minst 40 ton fisk.

Att fundera över Kan man både gynna fisket och fisken på en och samma gång? Hur ser det ut i verkligheten? Hur kan ett lands lagar styra utvecklingen i till exempel Östersjön? Diskutera vikten av samarbete mellan olika länder som delar samma fiskevatten.

Vill ni jobba mer med tema fisk och fiske? Gå in på WWFs webbplats, www.naturvaktarna. wwf.se. Under Naturväktarna, Hav och kust, finns fler uppgifter!

Glöm inte att i den engelska versionen av rollspelet ”What´s for dinner” lagas det en fisksoppa! Du finner den på www.hallbarmat.wwf.se.


50

Mat från havet p

å hållbar väg

RÄKDILEMMAT!

En värderingsövning där eleverna lär sig argumentera utifrån olika ståndpunkter. I diskussionen väcks frågor om hur vår konsumtion här kan få konsekvenser för människor i andra länder.

Hur kan vårt val av mat påverka andra människors livsvillkor? Hur kan importerade jätteräkor ställa till med stora ekologiska problem så långt bort från vårt eget middagsbord? Vad påverkar vårt val? Olika argument står mot varandra.

Deltagarna delas i två grupper som skall förbereda sig för en debatt om jätteräkor där den ena gruppen är för och den andra gruppen är emot. Deltagarna får information så att de kan företräda de två olika åsikterna och kan argumentera för dem.

• För: Jag älskar thaimat med läckra jätteräkor! Är det min sak att de påverkar natur och människor i tropikerna negativt? Varför säljs de då i affären?

Plocka fram (i kokböcker eller via Internet) läckra recept med jätteräkor.

• Emot: Jag älskar thaimat men kan inte tänka mig att köpa jätteräkor när jag vet hur de odlas! Läs om hur räkorna förstör mark och vatten i stora områden i världen. Använd information i WWFs tidning ”Våra Ekologiska fotavtryck”, som kan laddas ner från www.wwf.se eller beställas tryckt. På Naturskyddsföreningens webbplats: www.snf.se finns mer material, till exempel ett flertal artiklar och de två gratisbroschyrerna: ”Tropiska räkor” och ”Lömska läckerheter”.

Diskutera av hjärtans lust och kom ihåg att du spelar en roll vars åsikter du företräder!

• Olika åsikter som dykt upp under debatten sammanfattas med hjälp av en mind-map (tankekarta) där jätteräkor är utgångspunkten. På detta sätt kan åsikter och argument bli tydliga och bearbetas i en diskussion.

• Diskutera utifrån mind-mapen, tankekartan, hur argument uppfattas när de bygger på olika grund, personliga åsikter kontra fakta från forskning. Fördjupa kunskaperna genom att bygga vidare i mind-mapen.

• Avsluta med en sammanfattning om olika dilemman man kan hamna i när det man vill äta för att det är gott kolliderar med villkor för människor och miljö i andra delar av världen.

• Har diskussionen påverkat deltagarnas inställning till jätteräkor? Hur? Använd gärna värderingsövningen ”Vad tycker du” på sidan 42 i detta häfte.

SYFTE

51


Mat från jo

rden p

å hållbar väg

KALASMIDDAG - DITT VAL SPELAR ROLL!

Målet är att eleverna får kunskap om våra vanliga husdjur, de lär sig motivera val och åsikter och hantera begrepp som biologisk mångfald och ekologiska fotavtryck.

Kalasmiddag

Halstrade kycklingbröstmed tomat- och mozzarellarisone samt tapenade

Grillad oxfi lémed potatis och rotfruktspytt, tomatsalsa, kryddsmör och färska bönor

Senapsmarinerad karrébakad potatis med örtagårdsröra, tomat-sallad

Grillad lammytterfi lémed ratatouille och guacamole, serveras med en friterad potatiskaka

Vilket val ur kalasmiddagens meny ger energi och näring utan att fördärva eller använda onödigt mycket resurser här i Sverige eller någon annanstans på jorden? Här sätter vi särskilt fokus på valet av kött. Det handlar om vilket som är bäst i den hållbara utvecklingen, den biologiska mångfalden – för vår och jordens hälsa.

Övningen handlar om de problem och möjligheter som fi nns vid köttproduktion men som konsumenten oftast inte känner till, tänker på eller förtränger. Vi skall fokusera på husdjurens liv och påverkan på miljön och vad olika val av maträtter betyder för hållbar utveckling.

SYFTE

125 Kr

165 Kr

145 Kr

175 Kr


52

Mat från jo

rden p

å hållbar väg

Arbetsgång Övningen sker i sex steg:Steg 1 och 2 är inledning och motivationsövning. Steg 3 innehåller traditionell undervisning som läraren förbereder och genomför utifrån gruppens förkunskaper och behov. Steg 4 låter eleven arbeta individuellt med att sätta gamla och nya kunskaper i ett sammanhang. Steg 5 innehåller redovisning, reflektion och argumentation, och är ett spel. Steg 6 avlutar med en utvärdering efter de mål som finns i syftet.

Steg 1: Inledning Varje elev väljer sin maträtt efter menyn ovan. Gör detta innan arbetet presenteras eftersom eleverna inte ska vara medvetna om att deras val innebär inriktning i ett temaarbete.

Steg 2. Inventering av kunskap Genom denna snabbtest ska varje elev bli varse om sin kunskap eller okunskap i frågor om jord och djur. Låt tempot vara högt och markeringen av kunskapen blir tydlig. Rätt eller ja - stå upp! Fel eller nej - sitt ner! Nötkreatur och kyckling i frågorna handlar om djur som är avsedda för köttproduktion, inte djur som används för mjölk respektive ägg produktion.

1. Alla djur äter samma saker.2. Många raser av nötkreatur och får mår

bra om de får beta ute under hela året. På vintern behöver de ett tillskott av hö.

3. Gris och kyckling behöver ungefär samma föda som vi – det är bara bordsskicket som är annorlunda.

4. Foder till de allra flesta nötkreatur, kycklingar och grisar innehåller soja.

5. Vi svenskar äter för lite protein.6. Fåren föder sina lamm på hösten.7. Grisar och kycklingar måste ha protein

precis som vi.8. En hushållsgris lever gott på köksavfall.

Så var det förr men det gäller inte för de flesta grisar idag.

9. Sojabönor odlas i Norge.10. I betade hagar finns många olika

blommor och insekter.11. Jag vet vad biologisk mångfald är.12. På åkrarna odlas bara mat som ska

ätas av oss människor.13. Gödsel är bra för djur.14. Gödsel är bra för djurens mat.15. En del av djurens gödsel, och en del

av den konstgödsel man sprider ut på åkrarna, rinner ut i vattendragen.

16. Östersjön håller på att dö på grund av för mycket näring.

53


Mat från jo

rden p

å hållbar väg

Gör om övningen, men nu får deltagarna samarbeta i små grupper och lämna in skriftliga svar. De ska också markera de frågor de är oense om och om de är osäkra på svaret.

Steg 3. Mer kunskap Låt grupperna samla mer kunskap. Tillgänglig tid, visade förkunskaper och deltagarnas motivation sätter gränserna. Välj ett eget upplägg som passar för att lotsa eleverna vidare.

Steg 4. Fördjupning Individuellt arbete om gris, får, nötkreatur eller kyckling utifrån det val av middagsrätt som gjordes i inledningen. Följande innehåll gäller för arbetet:

1. Uppfödning; Följ djuret från födsel till slakt. Har det fötts upp inomhus i stallar eller har det betat utomhus? I hagar eller på gödslade betesmarker? Fundera över uppfödningens energi- och vattenförbrukning under djurets livstid – jämför till exempel får och gris. Vad är kraftfodrets innehåll och ursprung samt fodrets ekologiska fotavtryck, se sid 54.

2. Näringsläckage; Fosfor och kväve läcker från jordar som gödslas. Hur föds

djuret upp? Odlas fodret i samma trakt som djuruppfödningen? Vad kan man göra åt problemet?

3. Vår och jordens hälsa; Olika kötträtter har olika ekologiska fotavtryck - hur ser ditt val ut? Ta reda på vårt behov av protein och hur mycket protein vi i genomsnitt äter här i Sverige. Vad finns det för andra möjliga proteinkällor?

Tänk också på djurens hälsa och våra behov av en vacker natur!

Steg 5 Redovisning, reflektion och argumentation Övningen, ett spel, tränar deltagarna i att använda fakta, helhetstänkande och att formulera en åsikt samt att motivera och testa sina argument. Det är viktigt att stämningen i gruppen är generös och tillåtande.

Steg 6 Utvärdering Inledningsvis finns mål för temaarbetet.

Återkoppla genom att eleverna utvärderar temaarbetets plus och minus, gör en kunskapstest och/eller skriver en debattartikel.

SPELREGLER (STEG 5) Hållbar utveckling uppnås om man på olika nivåer gör kloka val där man tar med ekologiska samt sociala och ekonomiska perspektiv. Övningen kan genomföras utomhus på till exempel en gräsmatta där deltagarna tar ett steg framåt eller bakåt allt efter spelets gång. Det kan också spelas på ett rutat papper. Deltagarna arbetar i par eller i grupper om tre. En deltagare är middagsgäst som ska försvara sitt val av rätt till kalasmiddagen som gjordes inledningsvis. Den eller de andra deltagarna är opponenter, de skall ifrågasätta valet av mat. Sedan byter deltagarna roller. Ett steg åt rätt håll för hållbar utveckling = ett kliv framåt Ett steg åt fel håll för hållbar utveckling = ett kliv bakåt Tveksamt, lite det beror på – korta av steget framåt eller bakåt Det är middagsgästen och opponenterna som avgör steglängden. Oenighet får man lösa med demokratiska spelregler precis som i samhället i stort.

Spelreger, se nedan!


54

Mat & Miljöspelet (Centrum för tillämpad näringslära, Stockholms läns landsting)Ett aktiverande material om hur miljövänligt och hälsosamt du äter.Kan användas på tre olika sätt: • spel • tipspromenad • frågesportMat och Miljöspelet finner du på: www.sll.se/w_ctn/33864.cs

Miljömätaren (Konsumentverket)Miljömätaren hjälper dig att se hur du kan minska din påverkan på miljön på olika sätt. Det handlar om hur du bor, äter och reser. Här kan du se hur din miljöprofil ser ut och hur små förändringar i ditt sätt att leva kan förändra din energiförbrukning mm. Miljömätaren är ett dator- och internetbaserat läromedel.Miljömätaren finner du på: www.miljomataren.konsumentverket.se

Tallriksmatchen (Konsumentverket)Matchen står mellan vanliga middagsrätter och mer miljövänliga alternativ. Här finns uträkningar på hur mycket energi som behövs för att tillverka, förädla och laga maten, och hur mycket energi den ger när man äter den.Tallriksmatchen är ett dator- och internetbaserat läromedel.Tallriksmatchen finner du på: www.tallriksmatchen.konsumentverket.se

Ät S.M.A.R.T. (Centrum för tillämpad näringslära)Materialet bygger på rapporten ”Ett första steg mot hållbara matvanor” och de svenska näringsrekmmendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Ät S.M.A.R.T. förmedlar hur man kan äta så att både kroppen och miljön mår bra.

OH-material och flera faktahäften.Ät S.M.A.R.T. finner du på: http://www.folkhalsoguiden.se

Våra ekologiska fotavtryck(WWF, Naturväktarna) Hur hänger en vanlig svensk grillkväll ihop med förvandling av tropiska skogar? Mer än vi tror påverkar vi miljön i länder långt bort, vi gör ekologiska fotavtryck. En uppsättning elevblad informerar om odling, handel och konsumtion av palmolja, soja och tropiskt timmer. Lärarhandledningen ger förslag på metoder och aktiviteter i många ämnen. Rapporter finns för fördjupning. Riktar sig till skolår 7-9 och gymnasiet.

”Våra ekologiska fotavtryck” finner du på:www.wwf.se Ett tryckt exemplar per skola skickas gratis mot fraktkostnad. Det finns också en tillhörande video ”Maten som skövlar” att låna på landets AV-centraler.

ANDRA SKOLMATERIAL OM MAT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

55


EKO - HJÄLPER DIG ATT STUDERA MILJÖFRÅGOR I NÄRMILJÖN

Det är inte någon annan som skall rädda välden åt oss. Förändringen måste börja hos oss själva. Hur miljövänligt lever vi och hur ser ”den lilla världen” ut runt omkring oss? Naturväktarna Eko ger inspirerande tips och förslag på hur eleverna själva kan undersöka och påverka miljön i skolan och i sin kommun. Hur långt har potatisen färdats till skolmatsalen? Sorterar rektorn sina sopor? Hur ser kommunens energiplan ut?

Målet är att ge kunskap och väcka engagemang i frågor som rör en uthållig utveckling i den egna kommunen. Deltagarna lär sig se samband och tolka naturvetenskapliga fakta i ett samhällsperspektiv. Efter avslutat arbete redovisas resultaten på webbplatsen.

Naturväktarna Eko vänder sig främst till elever i skolår 7-9 och gymnasiet.

Illustration: Annika Rockström

RECEPT-

TÄVLING!

Ett rollspel med utgångspunkt i en gemensam middag, där familjemedlemmarna har olika åsikter om vilka råvaror som skall användas, kan vara ett sätt. Ett fi skespel, där man samarbetar för att få så stor fångst som möjligt utan att fördärva förutsättningarna för kommande generationer, ett annat. Detta och fl era andra övningar fi nns i häftet ”Mat på hållbar väg II” som du just nu håller i handen. På WWFs webbplats fi nns dessutom en kompletterande del med bland annat fakta, litteraturtips och en engelsk version av rollspelet.

Vår förhoppning är att häftet ”Mat på hållbar väg II” skall inspirera hela arbetslag och skolans elever att arbeta med dessa frågor. Det riktar sig framför allt till skolår 7-9 och gymnasiet. Världsnaturfonden, WWF, Naturväktarna 2005

Västra Götalandsregionen är huvudfi nansiär för Naturväktarna

Stena Metall är Naturväktarnas huvudsponsor

Konsumentverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland är medfi nansiärer i Naturväktarna

LAGA MAT PÅ HÅLLBAR VÄG OCH VINN EN DIGITALKAMERA! (VÄRDE CA 3000:-)

Låt klassen hitta på egna recept till en middag!De tio bästa ställs samman till en kokbok.

Vinnarna får en digitalkamera!

Läs mer om tävlingen på www.hallbarmat.wwf.se

HUR VÄCKER MAN ENGAGEMANG FÖR MAT OCH HÅLLBAR UTVECKLING?

Stena Metall Nordens ledande företag inom återvinning och miljöservice

Documents

WWF, Naturväktarna 2005 · 2019-11-25 · Mat på hållbar väg II, WWF, Naturväktarna 2005 2 E tt av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart