Workshop Jämlik

Hälsa

18 mars 2019

Del 2

Pernilla Söderberg

Din

känsla?

Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl ihi – how to improve

Vad vill vi åstadkomma? Mål !

Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått !

Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer !

PGSA-cirkeln

Test !

Handlingsplan

Bild: www.calgarycareercounselling.com

Bild: www.bzzagent.com

Hitta gapet

Vad behöver bli bättre?

Prioritering av förbättringsområden

Värdering av strategiskt viktiga processer (enligt Cliff Norman, Texas, USA, API, Association in process Improvement) och uppdaterad och översatt utifrån ny version IHI 2013)

Processens påverkan på att nå uppsatta mål

0 Ingen påverkan alls.

5 Denna process har en indirekt påverkan på målet

10 Denna process har en direkt påverkan på målet

15 Vi måste fokusera på denna process för att nå målet. Strategiskt viktig.

.

Värdering av varje process 1 Processen är inte definierad. Det är en ny

process som behöver designas och dokumenteras.

2 Processen är känd av dem som arbetar i den. Ingen dokumentation eller standards finns. Inget förbättringsarbete har gjorts.

3 Processen är definierad och förstås av medarbetare och kunder. Dokumentation finns som flödesdiagram, standards, policydokument, arbetsbeskrivningar, manualer och annat.

4 Processen är väldefinierad. Mätningar är processresultat och kvalitetsutveckling görs för att följa processen. Grafiska diagram används för utvärdering.

5 Processen har förbättrats. Mätningar pågår inkl kund feedback. Standards och annan dokumentation uppdateras regelbundet.

6 Mätningar av processen och processresultat är stabila. Tjänsterna möter ständigt upp mot förväntningarna från kunderna. Välutvecklad process.

Fem viktiga frågor - 5P

– kartläggning för att förstå sammanhang

1. Vilket är syftet?

2. För vilka ska vi uppnå syftet? Vilka är deras behov?

3. Vilka kompetenser behövs för att nå syftet?

4. Hur ser processen ut nu?

5. Hur ser våra mönster/strukturer ut? • Värderingar, kultur, attityder

• Omvärldsanalys

- tidigare erfarenheter inom området. Vad har vi själva gjort?

Vad har andra gjort?

• Resultat/data

Smart mål

• Specifikt

• Mätbart

• Accepterat

• Realistiskt

• Tidsatt

http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43165

Hur bra?

För vem?

Tills när?

Summering utifrån analys och resultat av de genomförda förändringarna

Förbättringsområde: Ansvarig: __________________________ Datum: __________

Bakgrund – Varför är detta förbättringsområde valt? Varför just nu?

Nuläge – Nuvarande situation för detta område beskrivs. Vilka är våra resultat och hur gör vi

idag?

Analys och resultat av de testade förändringarna kopplat till det övergripande målet

Gör en analys:

– Visa mätning över tid för det övergripande förbättringsarbetet (diagram/tabell)

– I vilken omfattning och hur har de testade förändringarna haft effekt (påverkat) resultaten

kopplat till det övergripande målet/delmålet?

– Ytterligare effekter?

Analys av nuläge – a. Vilka är orsakerna till att resultaten ser ut som de gör? b. Samla alla

idéer som ni tror påverkar att ni når målet

Lista prioriterade förändringar som ska testas.

Vilka förändringar är prioriterade och ska testas baserad på vår analys av nuläget?

Förändringarna kan testas enligt tänket i PGSA-modellen.

Övergripande mål – Vad ska uppnås? Mått ska anges och målet ska vara tidssatt. Behöver det kompletteras med delmål?

Vilka förändringar kan leda till målet?

• Var, när och hur skapas idéer?

• I vilka forum samtalar vi om våra idéer?

• Var syns de?

Kaffe – idédryck?

Prioritering av förbättringsområden

Värdering av strategiskt viktiga processer (enligt Cliff Norman, Texas, USA, API, Association in process Improvement) och uppdaterad och översatt utifrån ny version IHI 2013)

Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl ihi – how to improve

Vad vill vi åstadkomma? Mål !

Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått !

Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer !

PGSA-cirkeln

Test !

Handlingsplan

PGSA

• Testets mål

• Liten skala

• Skala upp

• När vet vi att en förändring är en förbättring?

Testa i liten skala

• Kort tid...

• Litet antal inblandade brukare/patienter...

• Litet antal inblandade personal...

• Kostnadsmässigt liten förändring...

• Arbetsinsatsmässigt liten förändring...

• Känslomässigt liten förändring...

Tillräckligt liten för att genomföra!

Tillräckligt liten för att kunna ”skrota” eller revidera v.b!

+

Skillnad mellan test och aktivitet

TEST Testa ett nytt sätt att arbeta – leda

till förbättring – för att nå ett mål

• Testa rutin på 5 personer

under 2 veckor

• Extra kvällsmål för att korta

nattfasta – test under 2 veckor.

• Öka kunskap genom tex

informationsmöte på 1 enhet

för 10 personer

AKTIVITET

• Skriva ihop en ny rutin

• Kartläggning av nattfasta

• Informationsmöten

• Utformande av informationsmaterial

• Skicka ut en enkät

Förändring till förbättring

http://www.youtube.com/watch?v=osUwukXSd0k

?

?

Datum Förändring att testa

Mål Att göra Ansvar för

genomförande

Tidsplan/mätningar/

resultat (konkreta resultat och vad vi lärde)

Verksamhet/process/område ____________________________________________________________ Handlingsplan

Bearbetning, text och layout Qulturum, Region Jönköpings län 2016-03-03

Redovisning/ Bedömning?

Tre aspekter av mätningar

Vilka mätningar är relevanta för att

visa att förändring är en förbättring?

Flera perspektiv: Brukaren/invånarens/individens,

medarbetarens upplevelse, kliniska resultat, resurser

• Om förändringen behövs

• Om förändringarna är lyckade och leder

till något bättre

• Om förbättringar är hållbara över tid

• Finns variationen över tid?

Tolkning/analys Hur använda

Nulägesbild

1. Beskrivande statistik –

tabeller, stapeldiagram,

cirkeldiagram

Tolkning möjlig men ej

statistiskt underbyggda

slutsatser

Genomtänkta tabeller, välja

diagram med omsorg utifrån

det sammanhang det

presenteras i

Resultat av

förbättrings-

arbete

2. Linjediagram

Mätning över tid

Analys ad hoc

Tolkning möjlig och enkla

statistiskt underbyggda

slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Lämpligt vid <10 mätpunkter

3. Sekvensdiagram

(Förenklat styrdiagram)

Median som underlag för

enklare analys

Tolkning självklart möjlig och

statistiskt väl underbyggda

slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Behövs minst 10-15

mätpunkter

4. Styrdiagram

Medelvärde och

standardavvikelse som

underlag för mer

avancerad analys

Tolkning självklart möjlig och

statistiskt mycket väl

underbyggda slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Behövs minst 15-40

mätpunkter

För val av diagram använd

beslutsträd och ”omvänt

beslutsträd

Nuläge

Tolkning/analys Hur använda

Nulägesbild

1. Beskrivande statistik –

tabeller, stapeldiagram,

cirkeldiagram

Tolkning möjlig men ej

statistiskt underbyggda

slutsatser

Genomtänkta tabeller, välja

diagram med omsorg utifrån

det sammanhang det

presenteras i

Resultat av

förbättrings-

arbete

2. Linjediagram

Mätning över tid

Analys ad hoc

Tolkning möjlig och enkla

statistiskt underbyggda

slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Lämpligt vid <10 mätpunkter

3. Sekvensdiagram

(Förenklat styrdiagram)

Median som underlag

för enklare analys

Tolkning självklart möjlig och

statistiskt väl underbyggda

slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Behövs minst 10-15

mätpunkter

4. Styrdiagram

Medelvärde och

standardavvikelse

som underlag för mer

avancerad analys

Tolkning självklart möjlig och

statistiskt mycket väl

underbyggda slutsatser

Visa mätningar/dag, månad,

vecka, år, kvartal mm

Behövs minst 15-40

mätpunkter

För val av diagram använd

beslutsträd och ”omvänt

beslutsträd

Väntetider sjukgymnastik

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

v 2

0

v 3

5

vecka

an

tal

da

ga

r

vecka antal dagar

v 35

v 20 18

5

Att mäta och analysera över tid

TEST fr o m v 26

Havregrynsgrötsfrukost

HYPOTES

Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

Väntetider sjukgymnastik

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

v 2

0

v 2

2

v 2

4

v 2

6

v 2

8

v 3

0

v 3

2

v 3

4

vecka

an

tal

da

ga

r

vecka antal dagar

v 35

v 20

v 21

v 22

v 23

v 24

v 25

v 26

v 27

v 28

v 29

v 30

v 31

v 32

v 33

v 34

18

10

2

8

14

5

14

6

20

4

11

17

3

9

15

5

Att mäta och analysera över tid

TEST fr o m v 26

Havregrynsgrötsfrukost

HYPOTES

Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Trend –

fem punkter i rad

positivt eller

negativt

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

En förändring-

sex punkter över

eller under median

Vet nästan inget

om hur man tar

hand om sin hälsa

Kanske kan vi

sluta röka bland

barnen.

Hälsoguidernas egna

erfarenheter

Ska vi lära oss HSL

och ta hand om sår

och sådant?

Jag pratade med 2

personer om vikten

av att ta hand om

sin hälsa

Förut rökte jag 2

paket om dagen,

nu röker jag bara 3

cigaretter per dag

Alla där vi bor vet att

vi är Hälsoguider.

Och vi pratar med

många

Jag använder min

hälsoguide-tröja

överallt och då

kommer folk fram

och frågar vad det är

Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4

Vi som är så

stressade själva,

hur ska vi kunna

guida andra?

Idag har min man fått

avslag på sin ansökan

att få komma till

Sverige, Kan inte

tänka på något annat.

När jag sa att man

inte får röka inne

hos oss så tappade

jag många vänner

Vi kvinnor har

bestämt att vi ska

börja träna i

sporthallen

Jag har varit i Sverige

i 3 år. Det här med

hälsoguider är det

bästa jag har varit med

om hittills

Vi pratar mycket

hälsa nu och många

vill veta. Vi tog med 3

nya hit idag.

Nu förstår jag

mycket mer om bra

mat Jag har köpt en

våg så att vi kan

veta hur mycket

grönsaker och frukt

vi ska äta

2017-05-30

Hälsoguider i Vrigstad

Stöd och mallar finner du på Qulturums webbsida fliken Metoder

Mätning och Lärande

http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43166

Se gärna de filmer som ligger under dessa punkter

Mäta för förbättring

Mäta för att skapa nuläge och sätta SMARTA mål

Att definiera måtten

Mäta måluppfyllelse och test

Att analysera mätningarna över tid

Visualisering

Vad?

Var?

Hur?

När?

Resultattavla/mättavla

Presentera: viktigaste resultat, idéer/arbete, planering

Synliggöra för att Skapa en gemensam bild av vad som görs

Sätta igång kommunikation om nuläget och vart vi vill Snabbt kunna sätta igång förändringar

Synliggöra för Personalen själv?

Invånare/brukare?

Närstående?

Andra?

- utifrån det beslutas var tavlan ska hängas

Vad kan finnas på en mättavla

Få koll på läget på ”5-sekunder”,

Mätningar av det som ni vill följa

– En baslinje och framåt

– Linjediagram – följ över tid

– Kommentarer/pratbubblor

• Foton: förr och nu

• Idéruta – använd tex postitlappar

• Planering/förändringar vi testar just nu

Att tänka på med en mättavla

• Hur får vi medarbetare att titta på tavlan?

• Vem uppdaterar? Vem har rätt att ändra tavlans innehåll?

• Hur ta tillvara på infon på tavlan – och göra det till action?

• Kommuniceras vid APT, ”7-minutersmöten” eller vid andra tillfällen

• Skapa kultur!

Coaching

• Film rolighetsteorin

• Tillföra energi/bibehålla

Q x A = E Quality x Attitudes = Effect

Ref: Jack Welch, General Electric

Vi ser olika saker

Coaching –

en dans av ömsesidig påverkan…

• Pusha – locka

• Fråga – berätta

• På scen – bakom scen

• Observera – visa

• Lyssna - tala

Förändringsvilja

Innovators – ”Hitta påare”

Early adopters – ”Hoppa påare”

Early majority – ”Komma förstare” Late majority – ”Komma sistare”

Laggards – ”Det kommer aldrig att gåare””

3% 13% 34% 34% 16%

Everett M Rogers

”Diffusions of innovations”

Motivationstrappan

1. Ännu ej

beredd

Väcka intresset

Hitta anledningar

Lära av andra

Synliggöra gap

2. Osäker

Väga för och emot

Testa i liten skala

3. Beredd

Planering

Hur gör på bästa

sätt

4. Handling

Hur behålla

Fokus?

5. Fortsätta

Hålla fast

Undvika bakslag

Ref: Prochaska, J. O. & Norcross J. C.

Stages of Change. (2001)

Din roll i förbättringsarbeten

Lycka till!