MIN PLATS, MIN ORTSVENSKA 3. BOLLNÄS FOLKHÖGSKOLA, 2016.

I detta moment skall vi fundera kring, och prata om, de platser vi tänker på som ”hemma”. Var är det någonstans?

Varför känns den platsen som hemma?

Vad krävs för att något skall bli ett hem?

Om vi känner oss hemma någonstans – hur påverkar det vår syn på andra platser och andra människor?

Vad är det bästa med din plats, din ort? Det sämsta? Vad behöver göras?

Vi kommer att läsa, lyssna och se på olika perspektiv som belyser detta ämne. Det mesta handlar om landsbygden i allmänhet och Norrland i synnerhet.

Under januari kommer vi mest att förbereda oss. Först längre fram i vår kommer detta att resultera i ett färdigställt arbete.

”Sverige är det land inom EU som urbaniseras snabbast. Framför allt är det Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd som växer. Men det innebär också att allt fler kommuner krymper. Sedan den senaste kommunsammanslagningen för 40 år sedan har befolkningen minskat i drygt hälften av landets 290 kommuner. I dag har var fjärde kommun färre än 10 000 invånare. I var sjätte färre än 8 000 invånare, vilket anses vara miniminivån för att kommunerna ska kunna garantera sina medborgare god kommunal service. Fortsätter utvecklingen riskerar flera kommuner att avbefolkas helt. Åsele i Västerbotten, till exempel, kommer enligt beräkningar att vara helt öde om 40–50 år.

Och det finns något som gör situationen för landsbygdskommunerna ännu mer bekymmersam. För två år sedan undersökte Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid högskolan i Jönköping, hur många 18-åringar som kommunerna hade 2005 och hur många 25-åringar de hade kvar sju år senare. Det visade sig att 86 procent av landets kommuner förlorade ungdomar, de hade färre 25-åringar än de hade 18-åringar sju år tidigare. Reaktionerna lät sig inte vänta. Lokala tidningar skrev spaltmeter om undersökningen och nästan varenda lokalradiostation ringde och ville intervjua Charlotta Mellander.

– Det var som att hela Sverige vaknade upp ur en dvala. Folk hade inte fattat att det var så här illa.

Men kommunpolitikerna som ställdes till svars av lokalpressen gav lugnande besked. Ungdomarna kommer ju tillbaka. När de vill stadga sig och bilda familj kommer de återvända till sina rötter, argumenterade beslutsfattarna. Så Charlotta Mellander gjorde om studien. Var det så att ungdomarna tenderade att återvända när de fyllt 30 år?

Ja, några gjorde det. Men långt ifrån alla. Fortfarande tappade 82 procent av kommunerna sina unga invånare.”

Nina Brevinge, ”Flytthjälp!”, Tidningen FOKUS, 2015-05-29, (http://www.fokus.se/bastattbo/flytthjalp/)

”Välkommen till kulturskolan

Bollnäs Kulturskola finns i Kulturkvarteret och varje vecka deltar ca 1000 elever i enskild undervisning, 1500 elever i grundskolan och ca 500 elever är verksamma i olika ensembler. Totalt träffar Kulturskolan c:a 3000 elever.

Kulturskolan har en omfattande orkesterverksamhet och medverkar i musikundervisningen på kommunens skolor. Kulturskolan ansvarar också för skolkulturutbudet.

2011 och 2012 blev Bollnäs utsedd till Årets kulturskolekommun av Lärarförbundet. Utmärkelsen Årets kulturskola tilldelades skolan 2005 av Svenska Musikrådet.”

/ Bollnäs Kulturskolas hemsida

”#ungapålandsbygden:

"Ska du inte flytta härifrån och göra någonting av ditt liv?"

Som unga på landsbygden får vi ofta höra att den plats där vi bor, den plats som vi valt, inte är en plats för en person med ambitioner. Storstaden har blivit norm, en norm som vuxit sig stor och stark och som snart kväver alla alternativ. Ett sådant samhälle är inte ett samhälle för mångfald, valfrihet eller hållbarhet.

#ungapålandsbygden är ett initiativ som vill utmana denna storstadsnorm, uppmana till vuxenvärldens attitydförändring och öka förutsättningarna för ungas organisering på landsbygden. Läs mer om hur vi jobbar genom att klicka runt här på hemsidan, kanske kolla in vår facebooksida eller följa oss på twitter! Eller varför inte, ännu bättre, träffa oss på något av våra turnéstopp eller delta i en av våra nätverksträffar? Håll ögonen öppna!”

/ www.ungapålandsbygden.se

Förläng livet - bo på landet!Naturen läker både kropp och själ, tiden stannar upp när vi är i naturen och vi får tid till eftertanke. Vi betalar mer för att bo med fin utsikt, patienter som ser grönska utanför sjukhusfönstren tillfrisknar snabbare och de som joggar i parkmiljö återhämtar sig snabbare och känner sig mindre oroliga och deprimerade än de som förbränner lika många kalorier på gymmet. Naturen är en källa till kraft och energi.

Fler bor i städernaSedan 2008 är det fler människor i världen som bor i städer än på landet. Forskare menar att ingen borde bo längre än 300 meter från ett grönområde, men var femte invånare i de tio största städerna i Sverige saknar sådan närhet till naturen.

Lantisar lever längreFlera internationella studier visar att personer med samma ekonomiska och sociala status lever längre om de bor på landet i stället för i staden. Nyligen publicerades statistik från Storbritannien som visar att lantbor lever i genomsnitt två år längre än stadsbor. Stadsbor har större risk för högt blodtryck, stress och hjärt-kärlsjukdomar. Ljudnivån och tempot är högre, luften är mer förorenad vilket kan påverka hälsan negativt. Men stadsbor tar snabbare till sig ny forskning och är mer benägna att ändra sin livsstil för att må bättre, vilket visar sig i att andelen rökare och överviktiga är färre i storstäder än på landet.

Naturupplevelser bra för hälsanGenom att ta sig tid och vara i naturen helst en stund varje dag minskar man stress och ökar välbefinnandet. Det är själva naturupplevelsen som gör att vi mår bra, inte bara att vara ute i den friska luften eller att röra på sig. Populära utomhusaktiviteter är promenader och trädgårdsarbete, men du kan få samma hälsoeffekt genom att till exempel simma, spela golf, åka skidor eller skridskor i naturen.

20 minuter om dagen ökar vitalitetenLivskvaliteten ökar på landet, luften är renare, närheten till naturen och större möjlighet till motion i det gröna gör det hälsosammare att leva på landet. En studie från USA visar att det räcker att vistas i naturen 20 minuter per dag för att öka vitaliteten. Har man inte möjlighet till naturupplevelser varje dag kan det vara en tröst att samma studie visat att det räcker att föreställa sig att man är i naturen, att titta på naturbilder eller att se ut över ett fint landskap genom fönstret för att öka livskraften.

Källor:Bo på landet och lev längre. www.mixr.se 2010-06-01Lantisar lever längre än stadsborna. www.expressen.se 2010-05-27A daily dose of nature significantly boosts feelings of vitality, research finds. www.telegraph.co.uk 2010-06-05Higher blood pressure found in people living in urban areas. www.sciencedaily.com 2010-05-17We must help our children connect with nature. www.telegraph.co.uk 2010-06-03

/ Tappa.se: Må bättre (https://www.tappa.se/pages/gp/article.aspx?ID=133) (2016-01-07)

TVÅ LÅTTEXTER AV MATTIAS ALKBERG:

DU VET VÄL OM ATT JAG ÄR VÄRDEFULL?

Jag är till exempel DNJämt genomtänkt och jämn

i psyke och stringensjag har språket, alltså makten

Men annat medUpplaga och renommé

Och Stockholmalltings jävla epicentrum

Jag är till exempel idrottentill exempel marknaden

till exempel kvällspressentill exempel alla män

Men annat medUpplaga och renommé

och Stockholmalltings jävla epicentrum

Och mer så klarttill exempel klass och rasoch tolkningsföreträde

friktionsfri, nedärvd glädje

STOCKHOLMDet är här i snön du ska bo lilla grund mellan tjälen i fjolså småningom kommer järnvägen innan dess får du ta älvenvar inte rädd det blir vår igen

men under snön väntar ormarna, vaknar och är hungrigasöker upp dig så fort du blundar inget motgift innan midsommar sömnlös med skräcken i ådrorna

Stockholm kommer om 100 milStockholm kommer men här är ditt liv

Livet lika med andra människor eller tack gud deras frånvarolösa korsord i midnattssolen tillfälligt fri från förpliktelser Vakna i hettan vid tolvsnåret

På affärn för juice och tuggummi, knappt ens klädd men ingen lägger sig ipiper nån så inte är det för det, dom bara piper och inget mer Dom är som dom är och dom får vara det med

Stockholm kommer om 100 milStockholm kommer men här är ditt liv

”Jag tror att en stor del av det lidande vi ser i världen handlar om att vi har tappat kontakt med oss själva och naturen. När vi praktiserar yoga upplever vi att vi är ett med naturen och att skada den vore att skada oss själva. Många lever ett pseudoliv utan att någonsin stanna upp och lyssna inåt. De rusar runt i ett evigt sökande för att mätta sin själsliga hunger. Materiella ting kan aldrig mätta en utsvulten andlig kropp. Vi måste våga stanna upp. Ekorrhjulet snurrar bara så länge du springer.

[…]

Jag tror att vi kommer se en grön revolution i världen. Jag är övertygad om att den kommer starta bland de som praktiserar yoga. Ökad medvetenhet leder till ökat ansvar men också ökad kraft och god energi. Om vi alla stannar upp och lever från hjärtat kommer vi skapa en grönare värld och ljusare framtid. Låt oss se de verkliga värdena i livet. De verkliga värdena i livet kan inte köpas för pengar. Det är aldrig för sent att vakna! Att stå längst ned vid rätt berg är bättre än att stå högst upp på fel berg.

Vänd blicken inåt och se att du är inte i universum, universum är i dig. Vårda din inre trädgård och blomma ut i totalharmoni!”

/ Lisa Kwasniewski, ”Jag fann mig själv i kundaliniyogan”, YOGOBE 2014-01-22, (https://yogobe.com/fi/blog/jag-foralskade-mig-i-kundaliniyogan-och-fann-mig-sjalv) (2016-01-07)

Kvartfinal mellan Edsbyn och Bollnäs 2013 (Edsbyn vann med 6-2)

Östersundsposten, 2015-05-24

Po Tidholm: "Det är inte invandringens fel"

Det ironiska med att skriva om migration i en dagstidning är att de som skriker allra mest högljutt om att man inte får prata om invandringen i det här jävla landet har slutat ta del av etablerade medier. De sitter i stället och surar framför Avpixlat eller ett Facebookflöde fullt av vardagsrasism. Där odlar de myten om åsiktkorridoren och vänstervridningen av medierna. I denna lilla värld är rasismen normaliserad och världen spegelvänd. Det är världssamfundet, EU och Sverige som är extrema, i sina halvdana försök att leva upp till grundläggande humanitära åtaganden.

Om någon SD-anhängare trots allt läser detta vill jag ändå säga att jag på allvar förstår den obekväma känsla av förvirring somliga känner inför förändringarna i mindre norrländska städer och samhällen. Det var ju inte länge sedan allt funkade på ett annat sätt. Det fanns nästan ingen arbetslöshet, de kommunala ekonomierna var sunda, politiken handlade om att vilja och frånvaron av internet och etthundraarton tv-kanaler föste på ett otvunget sätt in befolkningen i en värdegemenskap där de flesta delade samma fikabordsreferenser.

Det är inte konstigt att många funderar på vad som hände.

Jag funderar också en hel del på det. Jag är dock helt säker på en sak: Det är inte invandringens fel att det bulldoftande folkhemmet - så som vi minns det - förändrades. Det var inte kurderna som flyttade industrierna till låglöneländer, det var inte palestinierna som stängde post- och bankkontoren och flyttade statliga jobb till städerna, det var inte somalierna som byggde volymhandelsområden som tömde stadskärnorna, sålde ut apoteken och privatiserade sönder landets järnvägsunderhåll. Det var inte syrierna som genomförde försämringarna i sjukförsäkringssystemet. Och det var faktiskt inte ensamkommande barn från Afghanistan som lade ner byskolorna och sänkte A-kassan.

Det är viktigt att komma ihåg i vilken ordning saker skedde och att minnas att frikyrkans gamla kursgård och de kommunala hyreshusen faktiskt stod tomma innan flyktingarna flyttade in, och att skolan var på väg att läggas ned innan de nya eleverna anlände, och att det blev jobb, liv, rörelse, handel och folk på bussarna och inte minst plussiffror i kommunernas befolkningsstatistik för första gången på en väldig massa år. Och har vi tur väljer några att stanna när pappren är klara, slå sig ned permanent för att bli tandläkare, jobba i äldrevården eller starta lokala serviceföretag. För det behövs verkligen. Den ursprungliga lokalbefolkningens ungar har nämligen för länge sedan flyttat till stan för att bli spelutvecklare.

Po Tidholm är journalist och författare till boken Norrland.

Intervju med Po Tidholm: http://www.ur.se/Produkter/174614-En-bok-en-forfattare-Norrland

Blogginlägg om framtida kulturutmaningar och utmaningar för landsbygden:

https://petrusohman.wordpress.com/2015/10/07/framtidens-kulturvanor-och-nagra-av-landsbygdens-utmaningar/

Är alla dessa bilder representativa för din ort, din plats? Vad vill du lägga till/ta bort?

OM IDENTITET OCH KÄNSLAN AV ”HEM”Stefan Jonsson är författare, litteraturvetare, kritiker och professor i Etnicitet.

”Identiteten är en ’plats’ som det mänskliga subjektet identifierar sig med därför att hennes begär kanaliseras dit av sociala matriser och historiska krafter. Som vi sett markeras den platsen ofta av ordet hem, och detta hem får ofta symboliseras av ett hus.”

/Stefan Jonsson i boken Andra platser: En essä om kulturell identitet (1995)

Så här skriver idéhistorikern och kulturskribenten David Karlsson om Stefan Jonssons

bok (http://davidkarlsson.net/2011/01/02/ett-eget-krypin-i-kosmos/):

”Stefan Jonssons nya bok Andra platser – en essä om kulturell identitet handlar om hus. Huset är en plats, skriver han, »där vi kan lagra våra minnen. Det skapar rum för våra drömmar. Det reser väggar omkring våra jag. Huset är kort sagt en sinnebild för människans identitet.»

Men ett hus vilar på en grund och står förankrad på en plats. I hur hög grad är mänsklig identitet knuten till en geografisk ort? Hur viktig är vår hemort, vår plats på jorden, när vi söker besvara frågan vem vi själva är?

Det är väsentliga frågor i ett mångkulturellt samhälle där folk fortfarande delas upp med hjälp av kategorier som invånare och invandrare. Kulturella skillnader sägs vara så djupt förankrade i våra personligheter att vi omöjligen kan förstå varandra, omöjligen leva i ett och samma samhälle. Denna föreställning om fasta och fixerade kulturella identiteter vänder sig Jonsson emot.

[…]

Denna postkoloniala hållning utgår ifrån att identitet inte är något ursprungligt eller fast förankrat utan något som uppstår i ett spel av relationer.

[…]

Också den kultur som tror sig odla sitt autentiska ursprung är dömd att skapa nytt. Alla hemländer är […] imaginära. Alla identiteter är konstruerade. All kultur är förnyelse.”