Sammanfattning€¦ · Web viewDo czego używa Pan(-i) komputera? Można podać jeden lub kilka sposobów używania. Do pisania Do kalkulacji Do księgowania Do prac graficznych Do

Att-IT-yder

- En undersökning av atti tyden ti ll IT-satsningar hos svenska och polska företagsledare.

Kandidatuppsats vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitetet VT –99

Av:

Jan Eldenmalm

Jonas Gustafsson

Handledare:

Professor Péter Révay

S A M M A N FAT T N I N GMånga parametrar styr de beslut som fattas i företagen vad avser investeringar inom IT-området. Vi har föresatt oss att jämföra atti tyden ti ll IT-satsningar hos företagsledare i Sverige och Polen. Undersökningen visar att det finns anledning att tro att inte endast rent affärsstrategiska mål och visioner styr att ityderna utan att det även kan finnas kulturell t betingade skillnader.En skillnad vi konstaterat är den klart lägre svarsfrekvensen hos de polska företagsledarna i undersökningsgruppen. Vad denna skillnad beror på är svårt att bedöma. De skillnader undersökningen försiktigtvis pekar på kan tyda på att företagsledare i Polen och Sverige kommer att agera något olika även sedan de socio-ekonomiska förhållandena utjämnats om några år.

1

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 1

1 DISPOSITION 4

2 INLEDNING 4

2.1 BAKGRUND 42.2 PROBLEMFORMULERING 52.2.1 CENTRALEUROPA - VÄXANDE ROLL 52.2.2 VAD VI VILL GÖRA 62.3 SYFTE 62.4 HYPOTES 62.5 AVGRÄNSNINGAR 62.6 DEFINITIONER 6

3 METOD 7

3.1 URVAL 83.2 ENKÄT (FÖR ENKÄTEN I SIN HELHET, SE BILAGA) 83.2.1 FRÅGORNA 103.3 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE. 103.3.1 ÖVERSÄTTNING AV ENKÄTEN 103.3.2 TOLKING AV RESULTATEN I DE POLSKA ENKÄTSVAREN 11

4 TEORI OCH HISTORIK 11

4.1 VAD ÄR KULTUR? 114.1.1 NATIONELL KULTUR 124.2 SVERIGE-POLEN 134.2.1 DEN POLITISKA NÄRHISTORIEN 144.3 INFORMATIONSTEKNOLOGINS UTVECKLING. 154.3.1 DATABEHANDLINGSERAN 154.3.2 LEDNINGSSTÖDSSYSTEMERAN 164.3.3 STRATEGISKA INFORMATIONSSYSTEMERAN 16

5 RESULTAT 17

5.1 SVAREN I STORA DRAG 175.2 VILKA SVARADE 175.3 URVAL I SVARSGRUPPEN 175.4 SVARSREDOVISNING 175.5 DE SOM SVARADE 185.6 SVAREN 18

6 DISKUSSION 24

6.1 VALIDITET OCH RELIABILITET 246.2 METOD 256.2.1 ALTERNATIVA METODER 256.2.2 URVAL 256.2.3 ENKÄTEN 266.3 TEORI 276.4 RESULTAT 276.4.1 URVAL 276.4.2 RESULTATTOLKNING 27

2

6.5 KULTURELLA SKILLNADER? 296.6 HISTORISKT BETINGADE SKILLNADER 306.7 SLUTSATS 306.8 FRAMTIDEN 31

7 REFERENSER 32

7.1 PERSONER 328 BILAGOR 33

8.1 TABELLER OCH FIGURER 338.2 ENKÄTEN – SVENSKA 348.3 FÖLJEBREV – SVENSKA 388.4 ENKÄTEN – POLSKA 398.5 FÖLJEBREV – POLSKA 43

3

1 D I S P O S I T I O NUnder rubriken Inledning beskrivs bakgrunden ti ll varför rapporten kom til l och vad vi vill uppnå. Här finns också ett antal definitioner som är viktiga för förståelsen av resonemangen i resten av rapporten. Under metodavsnittet beskrivs hur vi har gått t il lväga i undersökningen, t il l exempel vad gäller urval och utformande av enkäten. I Teori och historik tas begreppet kultur upp, och informationsteknologins utveckling beskrivs. Här finns även en kort beskrivning av läget i Polen. Under rubriken Resultat återfinns resultatet av undersökningen, i siffror och i ord. Metod, teori och resultat diskuteras sedan i diskussionsavsnittet. Här f inns även de slutsatser som vi har dragit av resultatet.

2 I N L E D N I N G

2.1 BakgrundI mitten på det 19:e århundradet inträffade en genomgripande förändring av samhället i västvärlden. Människor började flytta ifrån landsbygden in t i ll städerna för att arbeta i fabriker istället för i jordbruket. Förändringen har senare blivit känd som industrialismen. Vi kan idag se liknande tendenser ti l l kraftig förändrade värderingar, levnadsmönster och sociala konstruktioner. Enligt Aronsson & Sjögren (1994) har vi , efter ett paradigmskifte, lämnat det materialist iska industrisamhället och kommit in i ett postmaterialistiskt informationssamhälle där kunskap och social kompetens har fått ökad betydelse. Nya konkurrensmedel som just kunskap och information får ökad relevans och blir därmed intressanta att studera närmare.

Den nya tekniken (IT - informationsteknologi) som växt fram i takt med övergången från industrisamhälle t i ll informationssamhälle (åtminstone i större delen av västvärlden) har även medfört ökad globalisering, bland annat i och med att kontakten människor emellan har förenklats (Ekstedt & Henning, 1994). Världen har krympt. Informationsteknologin har även lett ti l l ökad konkurrens över gränserna. Man kan lika gärna handla av ett företag på andra sidan jordklotet , om det visar sig vara mer fördelaktigt (Hoecklin, 1995). Företagen är inte så beroende av var de befinner sig, bara de har t il lgång ti ll tekniken. Frågan blir då, vem har t il lgång ti ll , el ler utnyttjar t il lgången til l , tekniken?

4

2.2 ProblemformuleringDet har uttryckts åsikter om att länder där teknikutvecklingen ligger långt fram kommer att få ett än större övertag i framtiden. Något ti l lspetsat kan man säga att , har man inte ti l lgång ti ll tekniken och det kunnande som krävs för att använda tekniken, kommer man ohjälpligt att halka efter i jakten på ekonomisk vinning. Länder som USA och Japan, där utvecklingen är långt gången, kommer att vinna nya marker i den globala konkurrensen, medan ti ll exempel Centraleuropa, där utvecklingen fortfarande har lång väg att gå, inte kommer att kunna hävda sig i en framtida konkurrensbild. Det här är framtidscenarion som inte har belägg i statist ik eller undersökningar, men det har skrivits många artiklar om ämnet i facktidningar för datorbranschen.

2.2.1Centraleuropa - växande rollLänderna i Centraleuropa har i kommunismens spår l idit av fatt igdom och en långsam utveckling, både ekonomiskt och tekniskt. Utvecklingen har på senare år tagit fart ordentligt i flertalet av de före detta öststaterna. Området är intressant också med tanke på dess geografiska närhet ti ll betydligt mer utvecklade länder, främst sett ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Hur långt har länderna i Centraleuropa hunnit och hur långt efter l igger de? Är de, som en del hävdar, så långt efter att de inom en rimlig tidsrymd inte kommer att kunna konkurrera med andra, mer tekniskt utvecklade länder? Vad, i så fall , beror detta på? Endast på de ekonomiska och polit iska förutsättningarna, eller kan även andra faktorer spela in? Som til l exempel kulturella skillnader ( i den mån det är möjligt att skilja ekonomiska och politiska förutsättningarna från övrig kultur)? Skiljer sig ti l l exempel inställningen til l hur nyttiga datorer och annan IT är, länderna emellan. Och påverkar denna skillnad i så fall hur stor andel av företagens investeringar som riktas mot IT? Prioriteras kanske olika fält inom IT i olika länder? Hur stor erfarenhet har företagsledarna av IT i olika länder? Kan det påverka benägenheten t il l at t lägga pengar på IT-investeringar?

Slutligen, om skillnader f inns, vad betyder dessa skillnader? Hur viktiga är de? Bör en omprioritering påskyndas, det vill säga skall länder uppmuntras att satsa mer på IT. Kanske kan ett land klara sig utmärkt i konkurrensen med andra länder utan att vara särskilt framgångsrikt inom IT-området. Andra konkurrensfaktorer ( ti ll exempel låg lönebild) kanske överväger åt det positiva (vad gäller konkurrenskraft) och alla IT-gurus får i så fall fel. De frågor vi ställer oss i det här sista stycket är svåra att besvara idag, men de är ändå värda att beakta och diskutera.

Sammanfattning av frågeställningarna:

A. Föreligger en skillnad i att ityd ti ll IT-satsningar mellan Sverige och Polen?

B. Vad kan eventuella skillnader bero på?

5

2.2.2Vad vi vill göraDen här rapporten undersöker eventuella skillnader i inställning ti ll IT-satsningar mellan länderna Polen och Sverige. Vi vil l dessutom lägga särskild vikt vid att diskutera om dessa skil lnader kan vara kulturellt betingade.

Polen valdes mest på grund av praktiska skäl, då vi sedan tidigare har kontakter där, och att det geografiskt ligger relativt nära Sverige. Polen får här representera ett Centraleuropa under utveckling och kanske kan paralleller dras ti ll andra länder med liknande situation och läge i samhällsutvecklingen. De länder som ligger närmast Polen i utvecklingsnivå i området är Tjeckien och Ungern. Alla tre länder ligger i startgroparna för ett EU-inträde och är redan medlemmar i NATO. Man kan all tså anta en relativt hög utvecklingsnivå i dessa länder jämfört med andra länder i Centraleuropa, som ti l l exempel Rumänien eller Bulgarien.

Sverige i sin tur får representera det tekniskt utvecklade landet. Kommer utvecklingen att fortsätta? Är företagen vill iga att även i framtiden satsa stora pengar på IT? Eller kommer kanske länder som Polen att springa förbi oss i utvecklingen, när denna verkligen tar fart?

2.3 SyfteVi vill undersöka inställningen ti ll IT-satsningar hos företagsledare i små och medelstora företag i Polen och Sverige, samt att försöka utröna vad eventuella skil lnader kan bero på.

2.4 HypotesVi tror att Sverige är ett i sammanhanget relativt homogent land vad gäller teknisk utvecklingsnivå, och att denna nivå är hög. Polen däremot, tror vi, karakteriseras av en något mer polariserad bild, där delar av samhället redan uppnått västerländsk standard vad gäller IT-utveckling, medan andra fortfarande l igger betydligt efter. Alltså, tekniken finns, men utnyttjas inte full t ut. Utifrån detta tror vi att det föreligger en skil lnad i atti tyden ti ll IT-satsningar mellan Sverige och Polen.

2.5 AvgränsningarVi har avgränsat oss ti l l at t undersöka att ityden til l IT-satsningar hos företagsledare i små och medelstora företag i Polen och Sverige . En utförligare förklaring t i ll detta kommer under metodavsnittet.

2.6 Definit ionerInformationsteknologi – läran om hur man använder tekniken för att behandla kunskap. Vetenskapen om (informations) teknik. (Svenska datatermgruppen, 1999).

6

Informationsteknik - är en samlad benämning för teknik som kan användas för att insamla, bearbeta och lagra information samt för att överföra skrift , bilder och tal från en plats t i ll en annan(Svenska datatermgruppen, 1999).

IT – Förkortningen används i uppsatsen för både informationsteknologi och informationsteknik. Vid behov anges vad som avses.

IT-satsning – investering som innebär en ökning av företagets IT-kapital. Det kan innebära såväl investering i hårdvara, mjukvara och utbildning.

Attityd/inställning – Begreppen används synonymt i uppsatsen. Med termen att ityd anses i modern psykologi en inställning t i ll något. "Atti tyder ses sålunda som ställningstaganden som bildas efter hand som vi drar slutsatser om olika företeelsers beskaffenhet och deras betydelse för anpassning ti ll vår omvärld" (Igidius, 1997).

Kultur – Vi antar en vid definit ion av begreppet kultur. Här ingår, förutom de traditionella kulturell t betingade skillnader som kulturteoretiker använder sig av, även skillnader i politik, religion, historia och socio-ekonomiskt t il lstånd. Förklaras mer ingående under teoriavsnittet .

3 M E T O DDet finns två huvudsakliga metoder för att mäta att i tyder. Dels genom observation, dels genom olika typer av kommunikation med urvalsgruppen. Med observation som metod är det svårt att fastställa vilka kriterier den undersökta att i tyden grundar sig på. Det blir också svårare att få svar på frågor om hur att i tyden kommer att förändras i framtiden. Vi har därför valt att undersöka att ityder t i ll IT-satsningar med hjälp av kommunikation med de personer som deltagit i undersökningen.

De vanligaste sätten att kommunicera med undersökningsdeltagarna är: direkt intervju, telefonintervju och enkät. Vi har använt oss av en enkät som skickats ut t il l urvalsgruppen. Enkäten har också funnits t i llgänglig på Internet, där undersökningsdeltagarna fyll t i et t formulär som sedan inkommit t il l oss via e-post. En enkät har både för- och nackdelar. Det är svårt att kontrollera om undersökningsdeltagaren har förstått frågan och vad denne menar med sitt svar. Men det är också ett bra sätt att snabbt och effektiv nå många personer. Något som skulle ta betydligt längre t id vid direkt intervju eller telefonintervju. En annan fördel är att känslan av anonymitet i en enkät kan locka fram mer privata svar än en intervju. Mer om metodens t il lförlit l ighet tas upp i diskussionen, i slutet av rapporten.

3.1 UrvalI undersökningen ingår två huvudgrupper. Företagsledare i Sverige och företagsledare i Polen. Vi ville ha enbart företagsledare eftersom de kan antas fatta, eller åtminstone vara delaktiga i att fatta, de beslut som är av intresse för enkäten (om en IT-investering ska genomföras eller ej) . För att begränsa urvalsgruppen satte vi upp ett antal kriterier för vilka företag som var aktuella. Företagen skulle ha 20-200 anställda och en omsättning på minst t io miljoner svenska kronor, oavsett bransch.

7

Vi antog att svarsfrekvensen skulle bli högre bland företagsledare i medelstora företag än i större företag. Det är också troligt att man som ledare i ett mindre företag har en större grad av helhetssyn och därmed bättre kan göra de bedömningar och ställningstaganden som krävs för att svara på enkäten. Omsättningen på minst t io miljoner faller sig ganska naturligt av antalet anställda, åtminstone för de svenska företagen. Kriteriet kom mest t il l med tanke på de polska företagen, där andra förhållanden kan förekomma. Vi valde att bortse från i vilken bransch företagen är verksamma eftersom vi vil le ha ett genomsnittsperspektiv på att ityden til l IT-satsningar bland företagsledare i Polen och Sverige, och inte undersöka atti tyden i olika branscher. Det vore i och för sig intressant men skulle ha blivit en all tför t idskrävande uppgift för denna rapport.

För att få fram uppgifter om vilka företag som kunde komma på fråga i Sverige använde vi oss av en UC-selekt CD-ROM (register över svenska företag), där vi slumpmässigt valde ut 75 företag som matchade våra kriterier . För de polska företagen användes motsvarande förfarande, med den skillnaden att registret där var i pappersform. Vårt mål var att få svar från minst 15 företagsledare i respektive land.

Urvalskriterier Värden

Branschtil lhörighet Alla

Antal anställda 20 – 200

Omsättning > 10 MSEK

Tabell 1. Urvalskriterier .

3.2 Enkät (för enkäten i sin helhet, se bi laga)Som en inledning til l enkäten bifogades ett följebrev (se bilaga), där syftet med undersökningen förklarades. Här uppgavs också att svaren skulle behandlas helt konfidentiellt . Innan enkäten skickades ti ll undersökningsdeltagarna, testades den på ett t iotal studenter på Stockholms Universitet . Därefter gjordes ett antal ändringar på grundval av åsikter som denna ”testpanel” uttryckte, och vad vi själva ansåg rimligt med hänsyn til l de resultat som framkom.

Enkäten inleds med en sida med frågor om undersökningsdeltagarens bakgrund. Här ställdes frågor om ålder, kön, utbildning, tidigare datorvana etc. Dessa uppgifter ville vi främst få fram för att kunna kontrollera för eventuella fel i undersökningen. Till exempel om alla högutbildade i både Sverige och Polen är posit iva ti ll satsningar på IT och alla lågutbildade har en negativ inställning kan man kanske dra slutsatsen att skil lnaderna inte beror på kulturell bakgrund, utan snarare social. Efter den inledande bakgrundsinformationen ställdes frågor om datorer, Internet och IT i allmänhet (se vidare under rubrik Frågorna, nedan).

8

Frågorna var av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Den kvantitativa delen var utformad så att vi gav ett påstående som undersökningsdeltagaren skulle ta ställning för eller emot. Fyra svarsmöjligheter gavs, där 1 stod för nej, jag håller inte med alls, och 4 stod för ja, jag håller helt med. Alternativen 2 och 3 fanns främst med för att deltagarna inte skulle känna sig tvungna att ta ställning helt för eller emot om de av någon anledning ansåg detta svårt . Svaren dikotomiseras i databehandlingen, det vill säga de behandlas som om alla svar 1 och 2 egentligen vore 1 och alla svar 3 och 4 vore 4.

Skala

1 2 3 4

svarsgrupp1 svarsgrupp2

Figur 1. Skalval i enkätfrågorna.

Man kunde också uppge att man inte hade någon uppfattning alls om påståendet. Efter varje fråga gavs utrymme för motivering och egna reflektioner (kvalitativa delen av undersökningen). Dessa motiveringar kommer endast att tas upp i begränsad omfattning i rapporten.

För den polska delen av undersökningen användes samma enkät, givetvis översatt t il l polska, se avsnittet Översättning av enkäten på sidan 10. Översättningen gjordes i samarbete med personer med polska som modersmål, och tekniskt kunnande.

3.2.1FrågornaFrågorna i enkäten är ställda i syftet att kartlägga undersökningsdeltagarnas inställning ti l l IT-satsningar. Vi har försökt att ställa frågorna så att de ska vara någorlunda heltäckande, och de behandlar därför både informationsteknologins utveckling i samhället i stort och hur deltagarens företag har ställ t sig t il l satsningar på informationsteknologi. Frågorna kring det samhälleliga perspektivet berör t il l exempel arbetsmarknad, utbildning och om informationsteknologin t i llför samhället något posit ivt . Frågorna kring det egna företaget handlar främst om hur mycket man satsat på utveckling av informationsteknologi och hur mycket man i framtiden kommer att satsa. Sammantaget kommer dessa frågor att ge oss en ganska bra bild över hur deltagarna i nuläget ställer sig t il l informationsteknologi, och förhoppningsvis också hur de ställer sig t il l framtida satsningar.

Till varje fråga har svarsalternativen utformats så att respondenten skall ta ställning i frågan. Det har vi åstadkommit genom att frågorna inte har ett mittensvarsalternativ. Tillsammans med dikotomiseringen av svaren gör detta att svaren polariseras något, vilket kan förstärka eventuella skil lnader.

9

3.3 Undersökningens genomförande.När vi fastställ t enkätens utformning, vidtog så processen att välja ut de företagsledare som skulle delta i undersökningen. I Sverige hade vi t il lgång ti l l en databas med samtliga företag i Sverige. Vi sorterade därför ut de företag som uppfyllde de specifikationer som vi fastställt . Ur denna grupp sorterade vi sedan slumvis ut 50 företag i första omgången och senare ytterligare 25 när det visade sig att svarsfrekvensen blev låg.

Till varje företag skickades sedan en enkät samt ett följebrev, se bilaga.

I Polen var si tuationen något mer komplex, främst som en följd av att vi inte hade ti l lgång til l någon databas av den typ vi använde i Sverige. Polen saknade vid tidpunkten denna typ av register, varför vi var tvungna att gå ti l lväga på ett annorlunda sätt . Dr. Muszynski hade vänligheten att ställa en sekreterare ti ll förfogande som hjälpte oss att slumpmässigt välja ut företag med de eftersökta egenskaperna. Med kännedom om den låga svarsfrekvensen på denna typ av enkäter i polen valde vi att skicka ut 100 st . Vår förhoppning var att erhålla minst 15 svar.

Vidare hjälpte Dr. Muszynski oss att skriva ett för Polen anpassat följebrev (se bilaga). Brevets innehåll skil jer sig ganska kraftigt från det svenska dito, eftersom man i polen uttrycker sig i på ett annat sätt än i Sverige. Betydelsen är dock, fr i tt översatt, densamma.

3.3.1Översättning av enkäten

En av författarna besit ter kunskaper i polska, varför varje steg i översättningen har kunnat övervakas på ett t il lfredsställande sätt. Översättningen av enkäten genomfördes i tre steg.

1. Först översattes hela enkäten av Elisabeth Stahre.

2. Därefter hade Lektor Josef Swiatycki, vänligheten att gå igenom enkätens special- och branschspecifika uttryck.

3. Slutl igen gjordes ett minitest genom att Dr. Muszynski personligen gick igenom frågorna med oss så att vi kunde fastställa att deras betydelse löd lika på både svenska och polska.

3.3.2Tolking av resultaten i de polska enkätsvaren

Eftersom vi t i llmäter störst vikt vid kryssfrågornas svar uppstod inte några problem vid tolkning av resultatet . De öppna svaren var genomgående, i de fall de överhuvudtaget gavs några öppna svar, i form av enklare kortare meningar varför översättning och tolkning av svaren kunde göras av författarna själva.

10

4 T E O R I O C H H I S T O R I KDet finns inte så mycket t idigare teoribildning om denna rapports undersökningsområde. Skillnader i inställning ti ll IT länder emellan har mest behandlats i mer eller mindre spekulativa t idningsartiklar (en av anledningarna ti ll att vi vil le göra just den här rapporten). Det finns inte heller så mycket skrivet om eventuella kulturella skil lnader mellan länderna Polen och Sverige i en allmän betydelse. Kulturella skil lnader i allmänhet f inns däremot en hel del skrivet om. De mest kända teoretikerna i affärssammanhang är Hofstede och Trompenaars. Nedan följer ett teoriavsnitt som dels behandlar kultur och kulturella skil lnader, dels den automatiska databehandlingens utveckling i samhället .

4.1 Vad är Kultur?”…form i vilken större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter…”

”…sammanfattning av all t som skapats av människor för att ge (högre) andliga upplevelser…”

”…det att systematiskt odla jord…”

Samtliga tre definit ioner kommer från Norstedts svenska ordbok. Vi kan konstatera att de i sin vidaste bemärkelse kan appliceras på de flesta si tuationer i l ivet.

Enligt C.B. Taylor, kulturantropologins fader, är kultur ”det komplex som inkluderar kunskap, värderingar, konst, moral, lagar, seder, traditioner och andra möjligheter eller vanor som är förvärvade av medborgare i ett samhälle” (Harris & Morgan, 1981).

Ingen föds med kultur, utan den programmeras in under uppväxten som en funktion av explicita och implicita tankar och handlingar i omgivningen. Härigenom formas våra värderingar och vanor av omgivningens värderingar. Holländaren Geert Hofstede (1995), benämner programmeringen av kulturella mönster för mental mjukvara. Omgivningens programmering sker på många olika nivåer. Hofstede (1995), delar in kulturen i sex delar: nationell- , regional- , könslig-, generations-, social klass- och organisationskultur. Alla dessa delar bidrar ti l l hur vi formas av vår omgivning.

Denna uppsats inriktar sig främst på skil lnader i den nationella kulturen mellan Sverige och Polen, som baserar sig på skillnader i det bakomliggande mönster som påverkar undersökningsgruppens atti tyder och beteenden. Kultur får då stå för ett begrepp som beskriver ett folks samlade värderingar och erfarenheter.

4.1.1Nationell kulturHofstedes undersökning av IBM- personal i olika länder brukar ofta l igga ti l l grund för resonemang om kulturella skillnader länder emellan. Han definierade fyra variabler utifrån vilka ett lands kultur på företagsnivån skulle kunna uttryckas.

11

Hofstede menar att kulturella skillnader på ett belysande sätt visar sig i hur människor väljer att lösa vissa problem. Problem som existerar i alla kulturer, men löses på olika sätt beroende på vilken mental mjukvara man är programmerad med. De problem som bäst belyser kulturella skil lnader är enligt Hofstede:

Problem som uppstår genom människors relation ti ll varandra.

Problem som uppstår genom olika förhållningssätt ti l l t iden.

Problem som uppstår genom olika förhållningssätt ti l l omvärlden.

Fons Trompenaars (1993), landsman med Hofstede, har fortsatt i samma spår, men speciell t inriktat sig mot kulturella skil lnader i affärssammanhang. Trompenaars delar in de tre problemområdena i sju dimensioner:

1. Universalism kontra partikularism

2. Individualism kontra kollektivism

3. Känslofulla kontra neutrala

4. Specifika kontra diffusa

5. Presterad kontra ti l lerkänd status

6. Förhållningssätt ti l l t iden

7. Förhållningssätt ti l l omvärlden

De första fem dimensionerna kan hänföras t il l Hofstedes första problemområde. Dimensionerna sex och sju behandlar de två återstående problemområdena. De sju dimensionerna, menar Trompenaars, beskriver hur människorna i ett samhälle förstår och tolkar världen – de beskriver deras kulturella t il lhörighet.

Universalism kontra partikularism -I den universella kulturen finns ett rätt sätt att göra något, en gyllene väg. Regler, principer och skrivna kontrakt är viktigare än personliga relationer. Den partikularistiska kulturen lägger större vikt vid relationer och menar att varje enskild händelse är unik, det f inns inga absoluta sanningar.

Individualism kontra kollektivism - Står individen eller gruppen i centrum? Uppfattar människorna sig själva primärt som enskilda individer eller som medlemmar i en grupp.

Känslofulla kontra neutrala - I en neutral kultur förekommer inga känslor i affärssammanhang. Lugn och självbehärskning är viktigt . Den känslosamma kulturen t il låter känslor i högre grad. Det kan vara t il låtet att bli arg eller upprörd.

Specifika kontra dif fusa - I en specifik kultur skiljer man på yrkesperson och privatperson. I en diffus kultur är yrkesrollen och privatrollen integrerade.

12

Presterad kontra ti llerkänd status - Med ti llerkänd status menas att man ser ti l l vem en person är snarare än vad personen har åstadkommit. Det är viktigare var man har läst vid för universitet än vad man har läst på universitetet .

Förhållningssätt ti ll tiden - Hur ser en kultur på dåtid, nutid och framtid? En del kulturer har en linjär t idsuppfattning, tiden är mätbar och påtaglig. Punktlighet är viktigt och man gör oftast en sak i taget. I kulturer med cyklisk tidsuppfattning har man en mer flexibel syn på t iden.

Förhållningssätt ti ll omvärlden - Kulturer kan leva antingen mot eller med omvärlden. I en kultur som lever med omvärlden uppfattas förändringar som någonting som bara inträffar, och som något naturligt . Man anpassar sig efter ändrade förhållande när man inser att de inte går att påverka. I en kultur där man lever mot omvärlden är det individen som har makten över omvärlden. Allting går att påverka och man har därmed svårt att acceptera saker och ting som de är. Man försöker ställa sig över yttre krafter för att på så sätt ha kontroll över vad som sker.

4.2 Sverige-PolenVarken Hofstede eller Trompenaars behandlar Polen som kulturområde i sina undersökningar. Vi har därför här gjort en egen beskrivning av de två länderna. Tyngdpunkten l igger på Polen eftersom läsaren förväntas ha grundläggande kunskap om Sverige. Vi följer inte Hofstedes tre problemområden eller Trompenaars sju dimensioner i denna beskrivning. Det är mer relevant för denna rapport att anta en något vidare syn på begreppet kultur.

Den stora skil lnaden mellan Sverige och Polen, som är av intresse för denna rapport, borde kunna ti l lskrivas den polit iska och socio-ekonomiska utvecklingen, som har varit mycket olika de två länderna emellan de senaste hundra åren. Hofstede och Trompenaars beaktar inte dessa faktorer i sina kulturanalyser. Religion och förhållandet ti ll denna, är ytterligare en dimension som går förlorad i traditionell kulturteori (den vi haft t i llgång ti l l) .

Om man antar att polit ik, ekonomi och religion är viktiga faktorer som påverkar och påverkas av ett lands kulturti llhörighet, hittar man betydande skillnader mellan de två länder vi har undersökt. De faktorer som är mest intressanta för oss är polit iken och ekonomin. Religion borde inte i någon större utsträckning påverka inställningen ti ll IT även om ett samband skulle kunna finnas mellan religionens påverkan på ett lands powerdistance-variabel (Hofstede 1995). Den i sin tur kan påverka inställningen ti ll IT-satsningar eftersom tekniken ofta visat sig minska avståndet mellan anställda på olika nivåer, och olika delar av organisationen (Johansen, Swigart 1996).

”Polen har idag två typer av företag: de gamla från kommunistt iden med ofta kraftigt överdimensionerade resurser både vad gäller personal och lokaler, och de nya, anpassade från start t il l det globaliserade affärsklimatet.” Berättar Professor Pi antek på Antropologiska institutionen vid Universitetet i Poznan.

13

4.2.1Den politiska närhistorien Den politiska historieskrivningen har format Polens företagarklimat, l iksom dess medborgare mycket. Polen har, förutom en polit iskt annorlunda historia, idag även en tydligt märkbar skil lnad vad avser allmän företagskultur, vilken återspeglas i samhällets, även i övrigt, mer hierarkiska uppbyggnad. Denna skillnad kan vara en av orsakerna t il l eventuella skil lnader i att ityd t il l IT-satsningar länderna emellan.

De mer fundamentala polit iska skillnader har på ett tydligt sätt påverkat det Polska samhällets, och därigenom företagens, ti llgång ti ll bil lig, det vil l säga västerländsk, informationsteknik. Här är det viktigt att skil ja på ti l lgång ti ll teknik och til lgång på kunskap. Polen har länge haft bra ti l lgång til l avancerat tekniskt och matematiskt kunnande på det teoretiska planet.

Sedan det kommunistiska samhällets fall har Polen också haft en teoretisk ti l lgång til l modern informationsteknik, men i praktiken har man först på senare år kunnat t il lgodogöra sig densamma. Detta faktum återspeglas i form av vissa uppfattningar som tydligt kan identif ieras som härrörande inte ur kulturella utan tidsberoende kulturfaktorer.

14

4.3 Informationsteknologins utveckl ing.John Ward (1995) beskriver en trestegsmodell för att förklara informationsteknologins utveckling. Vi har valt att i modellen även kommentera de olika stegens påverkan på samhället i stort, vilket inte är en del av John Wards ursprungliga modell . Samhällskommentarerna är relaterade ti l l Sveriges utveckling på området. Modellen avser ADB-teknikens utveckling.

Figur 2. ADB-uvecklingsmodell .

4.3.1DatabehandlingseranI ADB-teknikens (Larsson och Révay, 1986) begynnelse strävade tekniken efter att automatisera enkla förlopp som ti ll exempel, sortering och enklare beräkningar. Hålkort dominerade informationslagringstekniken och begränsade utvecklingen eftersom man i praktiken endast kunde genomföra sekventiella operationer. Tekniken stöddes av sorteringsmaskiner och all databehandling krävde mycket administration. Det gjorde att företagen utvecklade strukturer för att stödja den befintl iga verksamheten med den nya tekniken. Gamla rutiner cementerades i organisationerna och flexibil iteten minskade, även om den funktion man hade för avsikt att stödja ofta blev mer effektiv.

Under denna era konstruerades datorsystem som var anpassade ti l l det befintliga sättet att genomföra arbetsuppgifter, kända rutiner och processer automatiserades.

15

Databehandlinginre e ffektivi tet

Ledningsstödssystemeran Effekt iv ledning

StrategiskainformationssystemeranAffärstekniska förde lar

1960-tal 1970-tal 1990-tal1980-tal

Era 1

Era 2

Era 3

Perioden hade inte särskilt stor inverkan på arbetsmarknaden varför endast de som på ett eller annat sätt arbetade direkt med informationsteknik påverkades.

4.3.2LedningsstödssystemeranUtvecklingen av datorsystemen under 70-talet ledde i västvärlden ti ll at t stora delar av företagens organisationer på ett eller annat sätt datoriserades. Denna ihärdiga datoriseringsprocess gjorde att företagens datorer innehöll fantastiska mängder information. Mot slutet av 70-talet blev man varse att denna informationsmängd borde kunna användas som stöd i beslutssituationer. Utvecklingen trädde då in i ledningsstödssystemeran. Målet för datoriseringen var inte längre bara effektivisering av rutinartade arbetsuppgifter, utan även att förse ledningen med information om företaget i syfte att förbättra dess ledningsförmåga.

Många IT-investeringar under denna period motiverades med att om vi köper detta nya system så kan vi minska t il l exempel lagersaldot med x % vilket ger oss en vinst på y kr.

Samtidigt med att effektiviseringar genomfördes i organisationen som en följd av de förbättrade datorstödda ledningssystemen, kunde man i samhället iaktta de första signalerna på en förändrad arbetsmarknad. Denna förändring märks ti l l exempel. i de diskussioner som förs inom LO om datorernas påverkan på sysselsättningen. Diskussionerna resulterar bland annat i boken Datorerna och samhällsutvecklingen (1981). Många är vid denna tidpunkt oroade för utvecklingen och LO skapar 1983 en studio med datorer, för att studera dess verkningar och samtidigt ge medlemmarna möjlighet att prova den nya tekniken.

4.3.3Strategiska informationssystemeranGenom att datorerna under slutet på 70-talet utvecklades mycket kraftigt kom några företag att utnyttja dessa ti l l mer än bara ledningsstöd. Man utvecklade applikationer vilka genererade information som låg t il l grund för strukturella förändringar, inte bara för det egna företaget utan för hela branscher. De företag som brukade tekniken på detta sätt blev snabbt överlägsna sina mer traditionellt inriktade konkurrenter, vilket medförde kraftiga strukturella förändringar i vissa branscher. Denna utveckling pågår kontinuerligt idag.

Det är under denna era som informationsteknologin växlar från att vara ett hot mot arbetsmarknaden ti ll at t utgöra en fundamental del av samhällsutvecklingen och därigenom utgöra grunden för att säkra arbetsti llfällen, istället för att hota dem som man ansett t idigare (Molin, 1981).

16

5 R E S U LTAT

5.1 Svaren i stora drag Av totalt 175 utskickade enkäter (75 i Sverige och 100 i Polen) erhöll vi 39 svar. 24 i Sverige och 15 i Polen. Svarsfrekvensen blev 32 procent i Sverige och 15 procent i Polen. Förberedande samtal med universitetet i Poznan hade förberett oss på att enkäter inte besvarades i samma utsträckning som i väst, därför skickade vi ut f ler enkäter i Polen. Vi hade innan som mål att minst ha 15 fullständiga svar i varje undersökningsgrupp, vilket vi också uppnådde. Två av enkäterna i Polen besvarades inte som en följd av fel adressering.

5.2 Vilka svaradeDe som svarat på undersökningen är ganska homogena vad gäller utbildningsnivå och erfarenhet av datorer. Vi kan även konstatera att undersökningsdeltagarna uppfattar att de har relativt stor erfarenhet av att använda datorer. En tydlig skil lnad bland undersökningsdeltagarna finns vad gäller ålder. Genomsnittsåldern i Sverige var 45 år medan den polska gruppens medelålder uppgick ti l l 37 år.

5.3 Urval i svarsgruppenVi har valt att i resultatanalysen endast använda oss av de 15 yngsta i den svenska svarsgruppen, detta dels för att minimera risken för att de skil lnader som identif ieras kan vara åldersrelaterade snarare än kulturellt betingade, dels för att få samma antal undersökningsdeltagare i båda urvalsgrupperna.

5.4 SvarsredovisningFrågorna med fasta svarsalternativ redovisas i tabeller . Efter tabellen följer för vissa frågor en kort kommentar om undersökningsdeltagarnas svar på de öppna frågorna. Här nämns sådant som har framgått av fler än en undersökningsdeltagare, eller om de öppna svaren skiljer sig från de fasta.

17

5.5 De som svaradeFråga Sverige Polen Sverige15

yngsta

Antal skickade enkäter 75 100

Antal svar 24 15 15

Svarsvägran 2

Feladressering 2 2

Genomsnitt l ig ålder 45,1 37,1 39,6

Män 87,5% 93,3% 80,0%

Kvinnor 12,5% 6,7% 20,0%

Andel med akademisk utbildning 95,8% 93,3% 93,3%

Erfarenhet av datorer genomsnitt 3,2 2,9 3,5

1 liten erfarenhet 20,0% 0,0%

2 6,7% 13,3%

3 33,3% 26,7%

4 STOR erfarenhet 40,0% 60,0%

Tabell 2. Svarsammanställning.

5.6 SvarenFråga 1 Tycker du att datorer t il lför samhället något positivt?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 0% 0%

3 och 4 (Ja ) 100% 100%

Vet in te 0% 0%

Tabell 3. Slutna svar fråga 1.

18

Dat

orva

na

I de öppna svaren är huvudargumenten att olika typer av information lättare kan förmedlas samt att vissa typer av monotona arbetsuppgifter kan automatiseras. Tonen i de öppna svaren ger en mer unison bild av åsikterna i denna fråga än vad de fasta gör. En tydlig skillnad mellan de svenska och polska svaren framträder om svaren inte dikotomiseras. 87 procent av svenskarna mot endast 60 procent av polackerna angav att datorer absolut ti l lför samhället något posit ivt.

Fråga 2 Tycker du att utvecklingen av datorer har gått för snabbt?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 80% 60%

3 och 4 (Ja ) 13% 33%

Vet in te 7% 7%


Tonen i de öppna svaren antyder tvärtemot de fasta, att den svenska svarsgruppen upplever mer negativa effekter av datorutvecklingens hastighet.

Fråga 3 Tror du att företagen kommer satsa mer på IT de närmaste åren?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 0% 0%

3 och 4 (Ja ) 100% 93%

Vet in te 0% 7%


I de öppna svaren framgår att man i Sverige ser en ökning av IT investeringarna som en följd av ökad medvetenhet hos företagen vad avser informationsteknologins möjligheter i framtiden. Även i Polen ser man en ökning på detta område, men mer som en följd av att Polens allmänna utveckling på området anses vara eftersatt enligt f lera svar.

Fråga 4 Vad tycker du om Internet som förmedlare av information?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Dål igt ) 7% 0%

3 och 4 (Bra) 93% 87%

Vet in te 0% 13%


I de öppna svaren framgår att de flesta tycks finna mediet bra, men att barnsjukdomar förekommer och få av de svarande är så positiva som de fasta svaren indikerar.

19

Fråga 5 Hur tror du att IT kommer att förändra arbetsmarknaden?

Svar Sver ige Polen

Lika många jobb kommer a t t försvinna som det skapas nya

27% 7%

Fler jobb kommer a t t försv inna än de t skapas nya

20% 47%

Fler nya jobb kommer a t t skapas än gamla försvinner

40% 20%

Ingen uppfa t tning 13% 27%


Denna fråga påvisar en klar skil lnad mellan den svenska och polska gruppen. Den polska gruppen upplever IT som en negativ faktor på arbetsmarknaden medan svenskarna precis motsatt anser att IT kommer att skapa fler arbetstil lfällen. Vi kan även notera att andelen utan uppfattning i denna fråga är dubbelt så stor i den polska gruppen som den svenska.

Fråga 6 Tycker du att företagen bör satsa . . . på IT i framtiden?

Svar Sver ige Polen

Mer 80% 60%

Mindre 0% 0%

Lika mycke t 20% 20%

Ingen uppfa t tning 0% 7%


I de öppna svaren framkommer i den svenska gruppen en form av domedagskänsla som säger att den som inte satsar mer kommer att försvinna som en följd av global konkurrens. De polska svaren är mer nyanserade samt mer inriktade på det specifika företagets situation.

Fråga 7 Bör samhället engagera sig i uppbyggnad av en IT-infrastruktur ( ti ll exempel bygga så kallade digitala motorvägar som möjliggör datakommunikation mellan människor och företag)?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 13% 7%

3 och 4 (Ja ) 80% 53%

Vet in te 7% 33%


20

I de öppna svaren framkommer att frågeställningen inte upplevts som enkel i den svenska svarsgruppen, bland annat med avseende på hur utbyggnaden ska finansieras.

Fråga 8 Anser du dig behöva utbildning på hur man använder datorer och datorsystem?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 60% 20%

3 och 4 (Ja ) 40% 67%

Vet in te 0% 13%


Den polska gruppen är mer vältalig i de öppna svaren vilket även återspeglas i de slutna. Den svenska gruppen är mer benägen att se sina brister på applikationsnivå, medan den polska gruppen ser mer generella brister .

Fråga 9 Anser du att det skulle vara en fördel för samhället om folk i allmänhet f ick utbildning på området datorer och datorsystem?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 7% 7%

3 och 4 (Ja ) 93% 86%

Vet in te 0% 7%


De öppna svaren följer de slutna.

Fråga 10 Tror du att datorernas snabba utveckling de senaste åren kommer att fortgå under överskådlig t id?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 13% 7%

3 och 4 (Ja ) 87% 86%

Vet in te 0% 7%


I de öppna svaren framkommer att både den svenska och den polska gruppen upplever att det finns efterfrågan på ständigt mer avancerade tjänster, vilket vidmakthåller den snabba utvecklingstakten.

Fråga 11 Tycker du att datorer idag är användarvänliga?

21

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 40% 33%

3 och 4 (Ja ) 60% 60%

Vet in te 0% 7%


Den svenska gruppen är mer fåordig i de öppna svaren än den polska, men svaren går i samma riktning

Fråga 12 Vilka användningsområden tror du att datorer kommer att användas ti ll i framtiden?

Båda grupperna anger kommunikation som ett viktigt användningsområde för datorer. I övrigt är de flesta övertygade om att datorerna kommer att påverka våra liv på de mest skilda sätt.

Fråga 14 Har ni genomfört några IT satsningar de senaste tolv månaderna?

Svar Sver ige Polen

Nej 0% 33%

Ja 100% 67%


I både de svenska och polska öppna svaren framgår att kommunikation mellan datorer är det stora temat för investeringar. Intranet, Internet och e-post är de vanligaste projekten.

Fråga 15 Har ni för avsikt att genomföra några IT satsningar de närmaste tolv månaderna?

Svar Sver ige Polen

Nej 7% 47%

Ja 93% 53%


En tydlig skillnad framstår mellan den polska och svenska gruppen. Nästan samtliga i den svenska gruppen planerar om och ti l lbyggnad av både hårda och mjuka delar i företagets datornätverk. Den polska gruppens öppna svar ger vid handen att de planerade investeringarna inte kommer att vara stora.

Fråga 16 Hur stor del av omsättningen avsätter Ni t il l IT-investeringar.

Svar Sver ige Polen

Andel 4,1% 3,8%


22

Fråga 17 Tror du att IT-investeringarna som andel av omsättningen kommer att öka hos Er?

Svar Sver ige Polen

1 och 2 (Nej ) 26% 27%

3 och 4 (Ja ) 60% 53%

Vet in te 13% 20%


De öppna svaren påtalar i båda grupperna att man skall fortsätta/avsluta påbörjade projekt.

Fråga 18 Vad använder Ni datorerna ti ll på företaget?

Svar Sver ige Polen

Order 40% 67%

Lager 53% 80%

Fakturer ing 73% 93%

Bokföring 80% 93%

Arkivering av dokument 47% 47%

Processtyrning 20% 47%

Organisa t ionsstyrning 13% 40%

Samt l iga 47% 67%


6 D I S KU S S I O NDen undersökning som den här rapporten bygger på ska ses som en möjlig bild av verkligheten. Att försöka dra slutsatser från ett resultat som detta innebär förenklingar och generaliseringar. Men för att det ska vara möjligt att genomföra någon form av undersökning om hur det står ti l l med saker och ting här i världen, så är förenklingar nödvändiga. Många faktorer påverkar resultatet , och följaktligen de slutsatser vi har dragit . Denna diskussion tar upp en del av dessa faktorer. Och även om en diskussion kring en undersöknings fel och brister inte i någon större utsträckning hjälper resultatets trovärdighet, så kan det förhoppningsvis visa att vi är medvetna om felen och beaktar dem i våra slutsatser.

23

6.1 Validitet och reliabil itetVanliga termer i diskussioner kring en undersöknings trovärdighet är validitet och reliabili tet . Med begreppet validitet (Lekvall och Wahlbin, 1993) ställer man sig frågan om undersökningen verkligen svarar på det man vill veta, det vil l säga svarar vår undersökning på frågan om vilken inställning företagsledare i små och medelstora företag i Polen och Sverige har t il l IT-satsningar. Validiteten kan delas in i inre och yttre validitet, där den förra ger ett mått på hur väl enkäten mäter det den är avsedd att mäta och den senare beskriver hur väl mätvärdena överensstämmer med verkligheten. Reliabili tet behandlar undersökningsinstrumentets ti l lförli t lighet, det vill säga är enkäten ti llräckligt bra utformad för uppgiften. Validiteten och reliabiliteten diskuteras i fortsättningen utan att begreppen nödvändigtvis används.

6.2 MetodHur undersökningen genomförs rent metodologiskt är viktigt för hur representativt resultatet kan antas vara. Viktiga punkter är t i ll exempel: hur urvalet görs och hur frågorna ställs. Kan urvalet antas vara ett tvärsnitt ur populationen (i vårt fall företagsledare i små och medelstora företag i Polen och Sverige)? Ger frågorna svar på det vi vil l ( i vårt fall inställningen til l IT-satsningar)?

6.2.1Alternativa metoder

Som alternativ ti ll den metod vi har valt att använda kan man tänka sig att ingående djupintervjuer görs med undersökningsdeltagarna. Det skulle kunna ge en djupare förståelse för de bakomliggande orsakerna t il l de skil lnader som undersökningen visar. Ett annat alternativ är en observerande undersökning, men det är inte särskilt givande när det gäller att itydundersökningar eftersom attityder t il l stor del utgörs av individens kognitiva och emotionella uppfattningar (Igidius, 1997).

6.2.2UrvalVi vill ju främst undersöka hur inställningen til l IT-satsningar påverkas av kulturti l lhörighet, det vill säga av om man är företagsledare i Polen eller i Sverige. Ett antal andra faktorer hos undersökningsdeltagarna påverkar antagligen denna inställning. Vi har också ställt frågor i enkäten som kartlägger en del av dessa faktorer, som til l exempel utbildning, ålder, kön och branschtil lhörighet. Faktorerna kan påverka validiteten, och i vissa fall ses som möjligheter att undersöka andra saker än bara påverkan av landsti l lhörighet. Vidare är det en fördel att kunna kontrollera dessa faktorer, även om de inte direkt används i resultatet eller slutsatserna.

24

Eftersom vi har avgränsat undersökningen ti ll at t endast behandla företagsledare, kan en viss snedvridning föreligga här. Man kan ju anta att många personer som innehar en chefsbefattning också är högutbildade. Så var också fallet med våra undersökningsdeltagare. Högutbildade, eller kanske snarare ledare, kan tänkas vara mer positiva ti ll ny teknik, åtminstone om det kan innebära en fördel för företagets konkurrensmässighet. Högutbildade kan också ha teknikvana från sin t id på skolan, åtminstone på senare år och än mer i framtiden. Det kunde vara intressant att veta vad den ”vanliga människan” tycker, eftersom det är de som i stor utsträckning måste använda tekniken om den ska vara t i ll någon nytta. Men å andra sida borde företagsledare vara de som kan tänkas påverka besluten om hur mycket som ska satsas på IT. Användarna får helt enkelt acceptera situationen och vänja sig vid teknikens utveckling i den grad som företaget investerar (Molin, 1981).

De flesta undersökningsdeltagarna är män, vilket kan antas spegla verkligheten då de flesta företagsledare fortfarande är män, både i Sverige och Polen. Det framgår inte sällan av artiklar i såväl fackpress som dagstidningar. Detta kan givetvis också vara en snedvridning, då kön kan tänkas påverka den inställning en person har t i ll en viss företeelse. Kön är ju onekligen en del av en människas personlighet, precis som kulturti l lhörighet, och påverkar därmed att ityden.

På samma sätt kan ålder vara en påverkansfaktor, l ikväl som att samtliga undersökningsdeltagare arbetar i företag som ligger i storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö i Sverige, Poznan och Warszawa i Polen). Också branschtillhörighet torde påverka hur en undersökningsdeltagare svarar på frågorna i enkäten. Vissa branscher är troligen mer benägna än andra att satsa resurser på IT.

6.2.3EnkätenHur frågorna ställs i enkäten är en viktig del i hur trovärdig en undersökning kan sägas vara. Det faktum att vi testade den innan vi skickade ut den, borde bidra t il l vår enkäts t il lförlit l ighet. Enkäten innehåller ett antal frågor som i vår verklighet beskriver inställningen til l IT och benägenheten att investera pengar i IT. Men det kan vara så att undersökningsdeltagarna inte uppfattade frågorna på samma sätt som vi. Det kan i så fall bero på att vi har uttryckt oss oklart eller på att undersökningsdeltagarna inte har samma uppfattning om vad formuleringarna innebär.

Att urvalsgrupperna talar olika språk (svenska respektive polska) innebär ytterligare en svårighet. Även om enkäten är översatt i samarbete med personer som har polska språket som arbete och dessutom är kunniga på området (IT), så kan språk och språkbruk påverka hur frågorna uppfattats i de två urvalsgrupperna. Vid behandlingen av svaren är språket inget större problem eftersom merparten av frågorna har fasta svarsalternativ.

25

Det är också en l ite onaturlig situation att svara på frågor i en enkät. Undersökningsdeltagarna kan til l exempel tänkas göra sig bättre än vad de egentligen är, det vil l säga man ljuger och säger att man är jätteduktig på datorer fast man inte är det. Det är ju också en fråga om hur man värderar frågorna och svaren. De här sakerna är svåra att kontrollera på annat sätt än att man, som vi har gjort , ställer f lera frågor som skall ge svar på ungefär samma sak. Det blir då relativt lätt att kontrollera om undersökningsdeltagaren är konsekvent i sina svar.

6.3 TeoriSom redan nämnts var det problem att hitta lämplig l i tteratur för ämnet. Eftersom undersökningen syftar ti ll att hit ta eventuella skillnader mellan två länder kändes det relevant att använda teori om kultur och kulturella skil lnader. Därav genomgången av Hofstedes och Trompenaars åsikter om kultur i allmänhet, och affärskultur i synnerhet. Frågan är hur väl deras teorier kan appliceras på vår frågeställning - skillnader i inställningen ti ll IT-satsningar mellan två länder. De har nog snarare bidragit ti ll vår allmänna förståelse för kulturella skillnader och dessa skillnaders påverkan på individen.

Vi tror att förklaringarna skulle bli långsökta varför vi valt att utifrån ett friare perspektiv diskutera de l ikheter och skillnader vi funnit . I vår undersökning är det mer relevant att beakta Polen och Sverige som två olika kulturområden, där historia, religion och polit ik spelar viktiga roller i ländernas nuvarande utvecklingsnivå. Genomgången av denna historik under teoriavsnittet bygger på egna erfarenheter och samtal med personer som har stor kännedom om Polen. Det blir därför givetvis en ganska subjektiv genomgång, men svår att genomföra på annat sätt .

6.4 Resultat6.4.1UrvalDen låga svarsfrekvensen, särskilt i Polen, påvekar givetvis resultatets ti l lförli t lighet i negativ riktning. Det var f ler svarande i Sverige än i Polen, trots fler utskick i det sistnämnda, vilket medför en svårighet vad gäller statistiska beräkningar. Vi valde därför att matcha urvalsgrupperna mot varandra vad gällde ålder. Det vil l säga vi valde de femton yngsta ur den svenska undersökningsdeltagargruppen. Vi f ick då samma antal svar i båda urvalsgrupperna samtidigt som vi i stor utsträckning rensade resultatet från påverkan av ålder. Viss påverkan av t i ll exempel kön och branschtil lhörighet kan antas kvarstå. Vi har bortsett från dessa påverkansfaktorer i beräkningarna av resultatet .

6.4.2ResultattolkningUndersökningen kan ge tre olika utfall med hänsyn tagen til l våra mål och syften:

1. Inga skillnader föreligger mellan Sverige och Polen vad avser atti tyden ti l l IT-satsningar hos företagsledare.

26

2. Skillnader föreligger, men dessa kan inte sägas ha sit t ursprung i kulturella skil lnader.

3. Skillnader föreligger, och dessa är kulturell t betingade på ett sätt som inte är direkt hänförbara ti l l t idsvariabeln i kulturutvecklingen.

Vi kan konstatera att undersökningen inte på ett entydigt ger stöd för någondera av hypoteserna A, B eller C i samtliga frågor. Tabellen nedan sammanfattar undersökningens stöd för respektive teori . Ett kryss anger att frågan stöder hypotesen , "Ö" avser de öppna svarsalternativen och "S" de slutna.Fråga Ingen

Ski l lnad(A)Ski l lnad(B) Osäkra

Kul ture l l ski l lnad (C)

Sver ige PolenÖ S Ö S Ö S

1 X X2 X X X 1 13 X X 14 X X 25 X 2 46 X X X 17 X X X 1 58 X X X 29 X X 110 X X 111 X X 112 X1314 X X15 X X16 X17 X X 2 318 XSumma: 8 7 6 9 3 1Summa: 15 15 4 6 22

Tabell 19. Sammanställning av undersökningens stöd för kulturella skil lnader.

Den fortsatta diskussionen kommer att inriktas på frågorna två, sex, sju och åtta, eftersom dessa signalerar möjliga kulturell t betingade skillnader.

Fråga 2 Tycker du att utvecklingen av datorer har gått för snabbt?

Subjektiva inställningar ti l l utvecklingens hastighet kan härledas ti ll Fons Trompenaars (1993) kulturdimension Förhållningssätt ti ll omvärlden . Med detta perspektiv skulle den Svenska undersökningsgruppen i större utsträckning än den polska leva med omvärlden.

27

Fråga 6 Tycker du att företagen bör satsa . . . på IT i framtiden?

Denna fråga kan sägas stödja samma slutsatser som "fråga 2" ovan. Den polska undersökningsgruppen är mindre benägen att tro att företagen kommer att satsa mer på IT i framtiden. Detta stödjer antagandet att en kulturell skil lnad föreligger eftersom den polska gruppen kan förmodas anta denna inställning som en följd av deras större tro på möjligheter att påverka. Tanken stöds särskilt i de öppna svaren där den svenska undersökningsgruppen uppvisar en stark tro på att utvecklingen inte går att påverka samt att motsätta sig densamma innebär företagsekonomisk undergång.

Fråga 7 Bör samhället engagera sig i uppbyggnad av en IT-infrastruktur (ti l l exempel bygga så kallade digitala motorvägar sommöjliggör datakommunikation mellan människor och företag)?

Att denna fråga besvaras olika i undersökningsgrupperna kan ses som ett utslag av historien, där man får anta att den polska gruppens erfarenheter vad avser verkningarna av samhällsinblandning i infrastrukturellt byggande är mindre positiva.

Fråga 8 Anser du dig behöva utbildning på hur man använder datoreroch datorsystem?

Vi tror att den skillnad som framkommer i denna fråga kan härledas t il l att den västerländska teknologi som i dagligt tal upplevs som "IT" endast funnits i Polen de senaste 10 åren samt att den blivit vanlig ute på företagen först på senare tid. Man kan dock se denna fråga i ett annat perspektiv där den utgör en del av den större ödmjukhet som framkommit hos den Polska undersökningsgruppen, främst genom andelen osäkra svar. Med denna utgångspunkt markerar frågan en klar kulturell skillnad, utifrån Fons Trompenaars(1993) kulturdimension Förhållningssätt t il l omvärlden . Detta skulle stärka den uppfattning som framkommer av svaren i fråga två och sex.

6.5 Kulturel la ski l lnader?Beror skil lnaderna vi fått fram på kulturella skil lnader? Det är svårt att säga något om detta utifrån det begränsade undersökningsmaterial vi har haft att utgå från. Men det verkar som om Polen l igger efter Sverige i utvecklingsfasen vad gäller inställningen til l IT. Om det beror endast på att man ligger efter i utvecklingen av tekniken, eller snarare användandet av tekniken, på grund av olika anledningar, som ti ll exempel polit isk bakgrund, eller på mer djupliggande kulturella skillnader, är svårbestämt. Tittar vi på frågan om man tror att IT kommer att skapa eller minska antal ti l lgängliga jobb, kan vi lätt känna igen oss i de polska undersökningsdeltagarnas åsikter. Det var inte många år sedan som vi i Sverige var överrens om att den nya tekniken kommer att stjäla våra jobb (Molin, 1981). Numer verkar tekniken snarare vara en allmän frälsare som tas t i ll hjälp var gång ett problem uppstår. Och jobben blir naturligtvis fler när datorerna blir f ler! I Polen däremot tror man i större utsträckning att IT kommer att minska antalen jobb. Det kan tyda på att man helt enkelt l igger efter i acceptansen av IT som frälsare.

28

6.6 Historiskt betingade skil lnaderFråga 5 belyser på ett tydligt sätt en skil lnad mellan den svenska och polska undersökningsgruppen. Vi vill påstå att skil lnaden kan härledas full t ut ti ll det faktum att Polen som nation fått t i llgång ti l l informationsteknologin sent och därför helt enkelt befinner sig något tidsförskjutet i den modell som presenterats t idigare.

Figur 3. Utökad modell av ADB-utvecklingen.

6.7 SlutsatsDet finns en skil lnad mellan Polen och Sverige vad gäller inställningen ti ll IT-satsningar. Skillnaden beror främst på ländernas politiska och socio-ekonomiska historik. Skillnaden yttrar sig bland annat i en försiktigare syn på hur nyttigt det är med IT och i vilken mån IT skapar eller minskar antalet jobb. Man kan anta att Polen om ett antal år kommer att ha sprungit ikapp Sverige, förutsatt att utvecklingen fortsätter som nu. Polen borde därför inte komma att ligga så långt efter Sverige i framtiden, åtminstone vad gäller utvecklingen och användandet av IT. Som vi visat ovan finns även vissa indikationer på att kulturell t betingade skillnader f inns mellan målgrupperna för undersökningen, främst med avseende på Fons Trompenaars (1993) kulturdimension – Förhållningssätt t il l omvärlden .

29

Databehandlinginre e ffektivi tet

Ledningsstödssystemeran Effekt iv ledning

StrategiskainformationssystemeranAffärstekniska förde lar

1960-tal 1970-tal 1990-tal1980-tal

Era 1

Era 2

Era 3Kommunistisk informationsteknik

Västerländsk informationsteknik

6.8 FramtidenUnder underökningens gång har vi kommit fram til l att det finns ett behov av ett f lertal olika undersökningar för att komplettera och utveckla vår undersökning. Vi tror att följande uppsatsämnen skulle vara intressanta:1. En mer omfattande undersökning av l iknande typ, där man ti l l exempel

beaktar skil lnader mellan olika branscher. Man kan också tänka sig att göra undersökningen på fler än bara chefer.

2. En undersökning som analyserar om de kulturella skil lnader vi identif ierat förändrar investeringsmönstren hos företagen. Vilket i förlängningen skulle kunna utgöra ett stöd för företag som önskar etablera sig i respektive land.

30

7 R E F E R E N S E RAronsson, G., & Sjögren, A. (1994). Samhällsomvandling och arbetsliv.

Omvärldsanalys inför 2000-talet . Västervik: Arbetsmiljöinstitutet .

Ekstedt, E. , Henning, R. (1994). Kulturell Friktion. Stockholm: SNS Förlag.

Harris, R. , Moran, R. (1981). Managing Cultural Differences . Houston: Gulf Publishing Company.

Hoecklin, L. (1995). Managing Cultural Differences – Strategies for Competetive Advantage . Addison Wesley.

Hofstede, G. (1995). Organisationer och kulturer. Lund: Studentli tteratur.

Igidius, H. (1997). Natur & kulturs Psykologilexikon . Stockholm: Natur och Kultur

Johansen, R., Swigart, R. (1996). Upsizing the Individual in the Downsized Organization : Managing in the Wake of Reenineering, Globalization, and Overwhelming Technological Change . Madison: Bruchner & co

Larsson, I . , Révay, P. (1986). I och kring datorn.

Lekvall , P. , Wahlbin, C. (1993). Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg: Ihm förlag.

Molin, R. (1981). Facket måste få inflytande över den tekniska utvecklingen. Datorerna och samhällsutvecklingen (s 32). Stockholm: Tiden

Svenska datatermgruppens ordlista (12 april 1999)http://www.nada.kth.se/dataterm/

Trompenaars, F. (1993). Riding hte waves of culture . London: Nicholas Breadly Publishing.

Ward, J. (1995). Information Systems Management. London: Routledge.

7.1 PersonerMuszynski, K, Dr. , Poznans tekniska högskola, TELMAX S.A.

Piantek, Prof. , Antropologiska insti tutionen, Poznans universitet .

Stahre, E, Malmö, översättare, författare.

Swiatycki, J, Lektor , Data- och systemvetenskapliga insti tutionen Stockholms universitet .

31

8 B I L A G O R

8.1 Tabeller och figurerFIGUR 1. SKALVAL I ENKÄTFRÅGORNA. ...............................................................................9FIGUR 2 . ADB-UVECKLINGSMODELL. ...................................................................................15FIGUR 3 . UTÖKAD MODELL AV ADB-UTVECKLINGEN. ................................................30

TABELL 1. URVALSKRITERIER. .................................................................................................8TABELL 2. SVARSAMMANSTÄLLNING. ................................................................................18TABELL 3. SLUTNA SVAR FRÅGA 1. ......................................................................................18TABELL 4. SLUTNA SVAR FRÅGA 2. ......................................................................................19TABELL 5. SLUTNA SVAR FRÅGA 3. ......................................................................................19TABELL 6. SLUTNA SVAR FRÅGA 4. ......................................................................................19TABELL 7. SLUTNA SVAR FRÅGA 5. ......................................................................................20TABELL 8. SLUTNA SVAR FRÅGA 6. ......................................................................................20TABELL 9. SLUTNA SVAR FRÅGA 7. ......................................................................................21TABELL 10. SLUTNA SVAR FRÅGA 8. ....................................................................................21TABELL 11. SLUTNA SVAR FRÅGA 9. ....................................................................................21TABELL 12. SLUTNA SVAR FRÅGA 10. .................................................................................22TABELL 13. SLUTNA SVAR FRÅGA 11. .................................................................................22TABELL 14. SLUTNA SVAR FRÅGA 14. .................................................................................22TABELL 15. SLUTNA SVAR FRÅGA 15. .................................................................................23TABELL 16. SLUTNA SVAR FRÅGA 16. .................................................................................23TABELL 17. SLUTNA SVAR FRÅGA 17. .................................................................................23TABELL 18. SLUTNA SVAR FRÅGA 18. .................................................................................24TABELL 19. SAMMANSTÄLLNING AV UNDERSÖKNINGENS STÖD FÖR

KULTURELLA SKILLNADER. ............................................................................................28

32

8.2 Enkäten – SvenskaFrågeformulä r

Detta frågeformulär ingår i en undersökning som syftar t i l l at t kart lägga att i tyder t i l l IT i Sverige och Polen. Undersökningen ingår i en C- uppsats i före tagsekonomi på Stockholms Universi te t . Svaren kommer att behandlas konfident ie l l t . Var vänl ig att svara på frågorna så korrekt som möjl igt . Ta god t id på Dig. Tack för Din medverkan.

Bakgrundsuppgi f te r

1. Kön: M K

2. Ålder:__

3. Ursprung : Född i Sverige Uppvuxen i Sverige Flyttat t i l l Sverige i vuxen ålder

4. Akademisk utb i ldning?: Ja Nej

5. Yrke : VD IT- chef StudentAnnat:_________________________

6. Arbeta r i bransch/ Inr iktning på studie rna :__________________________________________________________________________________________________________

Liten stor7. Erfa renhe t av datore r och datorsystem : 1 2 3

4

8. Har Du t i l lgång t i l l en da tor Ja , genom arbetet Ja , i hemmet Nej

9. Hur ofta a rbeta r Du med en dator?

Dagligen 1 gång i veckan 1 gång i månadenMer säl lan

10. Hur länge har Du använt da torer?

Mer än 20 år Mer än 7 år Mer än 1 år Mindre än 1 år

11. Vad använder Du d in dator t i l l ? Markera det /de a l terna t iv som passa r in på Dig

Ordbehandling Kalkyler ing Bokföring Bi ldbehandling Spe lKommunikat ion

Annat :_________________________________________________________________

12. Har Du medverka t v id inköp/u tveckl ing av da torer och da torsystem? JaNej

På vi lke t sä t t : _________________________________________________________________________________________________________________________________

13. Har Du t i l lgång t i l l inte rnet? Ja, genom arbetet Ja , i hemmet Nej

33

14. Om ja , vi lka av föl jande interne t t jänster använder Du? Usenet WWW E-post

Annan:_______________________________________________________________

Frågorna

1. Tycker Du a t t da tore r t i l l för samhäl le t något posi t iv t?

Nej, inte a l ls Ja , absolut Ingen uppfattning

1 2 3 4 0

Motivera :_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

2. Tycker Du a t t utveckl ingen av da torer har gå t t för snabbt?


1 2 3 4 0

Motivera :_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

3. Tror Du a t t före tagen kommer a t t sa t sa mer på IT de nä rmaste å ren?


1 2 3 4 0

Motivera :_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

4. Vad tycker Du om interne t som förmedla re av informat ion?

Mycket dål igt Mycket bra Ingen uppfattning

1 2 3 4 0

Motivera :______________________________________________________________________________________________________________________________________

5. Hur t ror Du a t t IT kommer a t t förändra arbe t smarknaden?

Lika många jobb kommer att försvinna som det skapas nyaFler jobb kommer att försvinna än det skapas nyaFler nya jobb kommer att skapas än gamla försvinnerIngen uppfattning

6. Tycker Du a t t före tagen bör sa t sa…

mer mindre l ika mycket …på IT i framtiden? Ingen uppfattning

Motivera :_______________________________________________________________

34

______________________________________________________________________________________________________________________________________________

7. Bör samhä l le t engagera sig i uppbyggnad av en IT- infrast ruktur (d v s bygga s k digi ta la motorvägar som möj l iggör da takommunika t ion mel lan människor och före tag)?


1 2 3 4 0

Motivera :_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8. Anser Du dig behöva u tb i ldning på hur man använder da tore r och da torsystem?


1 2 3 4 0

Motivera :_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

9. Anser Du a t t de t skul le va ra en fördel för samhä l le t om folk i a l lmänhet f i ck utbi ldning på område t da tore r och datorsystem?


1 2 3 4 0

Motivera :___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

10. Tror Du a t t da torernas snabba utveckl ing de senaste å ren kommer a t t fortgå under överskådl ig t id?


1 2 3 4 0

Motivera :___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

11. Tycker Du a t t da tore r idag är användarvänl iga?


1 2 3 4 0

35

Motivera :___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

12. Vilka nya användningsområden t ror Du a t t da tore r kommer a t t användas t i l l i f ramt iden?__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

13. Finns de t några användningsområden som Du anse r va ra sä rski l t l ämpade a t t använda da tore r t i l l ? _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________14. Har Ni genomfört några IT sa t sningar de senaste tolv månaderna? Ja

Nej

Om ja , beskr iv vi lken/vi lka typer av sa t sningar Ni genomfört : _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

15. Har Ni för avsikt a t t genomföra några IT sa t sn ingar de närmaste tolv månaderna?

Ja Nej

Om ja , beskr iv vi lken/vi lka typer av sa t sningar Ni planera r a t t genomföra : ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

16. Hur s tor de l av omsä t tningen avsä t ter Ni t i l l IT- investe ringar?Markera med e tt x på l injen.0% 5% 10% 15%

20% 25%

>25%

17. Tror Du a t t IT -invester ingarna som andel av omsä t tn ingen kommer a t t öka hos Er?


1 2 3 4 0

Motivera :__________________________________________________________________________________________________________________________________________

18. Vad använder Ni da torerna t i l l på före tage t? Markera det /de a l te rna t iv som stämmer in på da toranvändningen på Ert före tag?

36

Order - automatiserad order hanter ing t ex bestäl lning via WWW.Lager - Beräkning av bestä l lningspunkter , automatisk bestäl lning.Fakturering - automatisk generering av fakturaunder lag , automatiskt utskick av fakturor .BokföringArkiver ing av dokument - e lektroniskt dokumenthantering.Pr o c e s s ty r ning - p lane r ing o c h e f fe kt iv i s e r ing a v pr o dukt io ne n m h a da t or e r .Organisat ionsstyrning - planering och ef fekt ivi ser ing av organisat ionen t ex öka konkurrenskraften.

Annat :____________________________________________________________________________________________________________________________________________

19. Ange nedan några egna re f lekt ioner kring informat ionsteknikens utveckl ing: __

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8.3 Följebrev – SvenskaPåverkas vår attityd till informationsteknik av vår kulturella bakgrund

Stockholm 98 06 08Hej,

Ni har genom ett slumpmässigt urval av företagsledare/IT-Chefer blivit en del av denna undersökning, vi ber Er att inte slänga detta frågeformulär utan ta del av dess innehåll och besvara frågorna.

Denna svenska undersökning kommer att jämföras med en polsk dito, med avsikt att undersöka skillnader i atti tyd t il l informationsteknik hos svenska och polska företagsledare. Skillnader i att i tyd som kan härledas ur kulturella skil lnader, kommer att utgöra vårt fokus. Ni som deltager kommer att kunna ta del av informationen om ni i svaret anger en E-post adress.

Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiell t och endast presenteras i aggregerad form eller på ett sådant sätt att uppgiftslämnaren inte kan identif ieras. Alla data kommer att behandlas anonymt.

Undersökningen är en del av en kandidatuppsats vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet . Handledare är Prof. Peter Révay.

Om Ni har ytterligare frågor kontakta gärna undertecknade,

Jan Eldenmalm Jonas GustafssonOdengatan 6 Celsiusgatan 1114 24 Stockholm 112 30 Stockholm

37

[email protected] jonas.gustafsson@student. jmg.gu.se

PS. Vi ber Er att ha överseende med att vi inte t il lhandahåller något frankerat svarskuvert men vår studentekonomi ti l låter helt enkelt inte detta. Vi ber Er därför att skicka undersökningen til l någon av adresserna ovan, elektroniskt eller per brev. DS

Tack för hjälpen! ;-)

38

8.4 Enkäten – PolskaFormateringsproblem kan föreligga…

Ankie taPoniższa ankieta ma na ce lu zbadanie za interesowania polskich i szwedzkich przedsiębiorstw systemami IT. Badanie to przeprowadzane jest w zwi ązku z prac ą dyplomową pisaną na Wydziale Ekonomii Przedsiębiorstw Universyte tu w Sztokholmie .Wszystkie odpowiedzi traktowane będ ą jako materia ł poufny - dostępny wył ącznie dla ce lów tejże pracy.Będziemy bardzo wdzięczni za odpowiedz i na poniższe pytania z moż l iwie największ ą dokładnością i precyzją - co nie da się pogodz ić z po śpiechem.Z góry dziękujemy za współprac ę!

Dane osobis te ogólne

1. Pleć : M K

2. Wiek:__

3. Pochodzenie : Urodzony(-a) w Polsce Wychowany(-a) w PolscePrzeprowadzi ł ( -a) się do Polski w wieku dorosłym

4. Wyksz ta łcenie wyższe? : Tak Nie

5. Pozyc ja : Dyrektor Zarządzający wydz iałem IT StudentInne:____________________

6. Branża /kierunek s tudiów:_____________ _________________________________________________________________________________________________

Małe Duże7. Doświadczenie w pracy z komputerami : 1 2 3 4

8. Czy ma Pan(- i ) dostęp do kompute ra? Tak, w pracy Tak, w domu Nie

9. Jak często pracuje Pan(-i ) z komputerem?

Codziennie Raz na tydz ieñ Raz na miesiącRzadz ie j

10. Od jak dawna używa Pan(- i ) kompute rów?

Dłuż e j n iż 2 0 la t Dłuż e j n iż 7 l a t Dłuż e j n iż r o k Kr ó c e j n iż r o k

11. Do czego używa Pan(-i ) komputera? Można podać jeden lub ki lka sposobów używania .

Do pisania Do kalkulacj i Do księgowania Do prac graf icznych Do gryDo komunikacji

Inne :________________________________________________________________

12. Czy bra ł (-a ) Pan(- i ) udzia ł w zakupie kompute ra a lbo w tworzeniu systemu kompute rowego? Tak NieW jaki sposób:_____________________________________________________________________________________________________________________________

39

13. Czy ma Pan(- i ) dostęp do in te rne tu? Tak, w pracy Tak, w domu Nie

14. Jeśl i t ak , to z j ak ich us ług inte rnetu Pan(-i ) korzysta? Usnet WWW E-mai l

Inne :_______________________________________________________________Pytania

1. Czy uważa Pan(-i ) , że komputery przysporzyły społeczeństwu korzy ści?

Zdecydowanie nie Zdecydowanie tak Nie mam poglądu1 2 3 4 0

Proszę umotywować : ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

2. Czy myśl i Pan(-i ) , że komputeryzac ja post ępuje za szybko?


Proszę umotywować : _____________________________________________________________________________________________________________________

3. Czy uważa Pan(-i ) , że przedsiębiorstwa będ ą więce j inwestować w IT w na jbl iższych la tach n i ż obecnie?


Proszę umotywować : _______________________________________________________________________________________________________________________

4. Co uważa Pan(- i ) o Inte rnet jako o środku przekazu informacj i?

Bardzo z ły środek Bardzo dobry środek Nie mam poglądu1 2 3 4 0

Proszę umotywować : _______________________________________________________________________________________________________________________

5. W jaki sposób, zdaniem Pana(-i ) , IT zmieni rynek pracy ?Tyle samo nowych miejsc pracy przybędzie co zniknieWięcej mie jsc pracy zniknie niż przybędzieWięcej przybędz ie niż zniknieNie mam poglądu

40

6. Czy uważa Pan(-i ) , że przedsiębiors two powinno za inwestować…

więcej mniej ty le samo …w IT w przysz łośc i? Nie mam poglądu

Proszę umotywować : ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

7. Czy społeczeństwo powinno zaangażować się w rozbudow ę infrast ruktury IT ( t j . budowanie tak zwanych ”digi ta l h ighways” , k tóre umoż l iwia j ą komunikacj ę między ludźmi i p rzedsiębiorstwami)?


Proszę umotywować : _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8. Czy uważa Pan(-i ) , że pot rzebuje Pan(- i ) l epszego wyksz ta łcenia w dz iedzinie kompute rów i system ów komputerowych?



9. Czy uważa Pan(-i ) , że ogólne nauczanie o komputerach i systemach komputerowych byłoby z korzyści ą dla społeczeñstwa?



10. Czy uważa Pan(-i ) , że rozwój kompute rów w najb l iż sze j przysz ło śc i będzie postępował równie szybko jak dot ychczas?


Proszę umotywować : ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

11. Czy uważa Pan(-i ) , że komputery dz i ś są ł a twe w obsłudze d la użytkówników?


Proszę umotywować : _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

12. W jakich dziedz inach życia , zdaniem Pan(- i ) , będ ą kompute ry używane w przysz łośc i?

41

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

13. Czy są dz iedz iny, w k tórych Pana(-i ) zdaniem, kompute ryzac ja byłaby szczególn ie pożądana? ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________14. Czy powzią ł (-a) Pan(- i ) jakie ś szczególne inic ja tywy dotycz ące rozwoju IT w osta tnich 12-u miesi ącach? Tak Nie

Jeśl i t ak , proszę podać jakiego typu? : ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

15. Czy zamierza Pan(- i ) podj ąć jak ie ś szczególne inic ja tywy dotycz ące rozwoju IT w następujących 12-u miesi ącach? Tak Nie

Jeśl i t ak , proszę podać jakiego typu? : _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

16. Jaką część obro tów przeznacza Pan(- i ) na inwestyc je w IT?Proszę zaznaczyć na skal i l i ter ą x .0% 5% 10% 15% 20% 25%

>25%

17. Czy część obro tów przeznaczona na inwestycje w IT u Pan(-i ) wzras ta?


Proszę umotywować : _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

18. Do czego używane są komputery w pańskim przedsięb iors twie? Proszę zaznaczyć t ę lub te a l t e rnatywę(-y) , k tóre pasuj ą w Pańskim przedsięb iorstwie?

Zamówienia - automatyzacja zamówień.Magazyn.Rachunkowość - automatyczne wystawianie i wysy łanie faktur .KsięgowośćArchiwum - zkomputeryzowana archiwizacja dokument ów.Pla no w a nie pr o dukc j i - p la no wa nie i uspr a w nianie pr odukc j i z a pomo c ą ko mpute r ó w .Organizacja pracy - planowanie i usprawnianie dz ia łalności , np. w ce lu zwiększenia konkurencyjności przedsiębiorstwa

Inne :_______________________________________________________________________________________________________________________________________19. Ogólne re f leksje na temat rozwoju techniki informacyjne j :

_______________________________________________________________________________________________________________________________________

8.5 Följebrev – Polska

42

43

Documents

Sammanfattning€¦ · Web viewDo czego używa Pan(-i) komputera? Można podać jeden lub kilka sposobów używania. Do pisania Do kalkulacji Do księgowania Do prac graficznych Do