Vår mörka historia

Studiehandledning till dokumentär-filmer om den svenska rasismens historia

Studiehandledningen baserar sig på tre avsnitt av tv-dokumentären ”Vår mörka historia”, producerad av Laika Film&Television och visade i TV4 hösten 2009. Filmerna är delfinansierade av Forum för levande historia samt studieförbunden ABF, Sensus, Studiefrämjandet och Studieförbun-det Vuxenskolan.Dessa organisationer har ensamrätt att använda filmerna i sin verksam-het.

Inledningstexter: Erik Sandberg, Laika Film&Television ABRedaktör och studieplanering: Anna-Britta Åkerlind, Åkerlind InformationBilder ur filmen med tillstånd av Laika Film&Television AB© Humanus Utbildning AB, 2010

Vi vill ge en mer fullständig bild av Sveriges historia

För tio år sedan granskade jag och kollegan Andreas Rocksén hur svensk polis verk-ställde avvisningen av flyktingar som nekats asyl i Sverige. Vi gjorde två reportage i Sveriges television om hur svensk polis medvetet skickade flyktingar till fel länder, för att lättare bli av med dem. I bland anant Ghana i Afrika kunde Sverige dumpa människor mot en ersättning på några tusen dollar.

En av de poliser som dumpat flyktingar anmälde oss till Granskningsnämnden för radio och tv. Han var upprörd över att bli ifrågasatt eftersom han ”hållit Sverige rent från kriminella element, orkeslösa åldringar, förtappade kvinnor och andra onyttiga individer.”

Sedan jag första gången läste de raderna har jag allt mer insett att rasismen är något som inte bara omfattar politiska extremister. Det handlar också om tankemönster som är betydligt mer etablerade i vårt samhälle och som har djupa rötter. Anledningen till att vi drog igång projektet Vår mörka historia, var en vilja att förstå rasismens ursprung och att beskriva dess idéhistoria ur ett svenskt per-spektiv.

I slutet av 1990-talet var det debatt om den svenska rasbiologin och om tvångs-steriliseringarna som följde i dess spår. För många av oss var det okänt att den svenska staten hade gett uttryck för rasistiska idéer som vi annars lärt oss förknip-pa med nazisternas Tyskland. I debatten gick det också att få intrycket att dessa mörka kapitel i vår historia handlade om en speciell tid, en parentes i vår historia, något som saknade förankring bakåt och som inte heller berör dagens Sverige.

Med Vår mörka historia har vi försökt sätta in händelserna i sitt sammanhang och skildra rasismens långa idétradition i vårt land. Rasismen har varit med och format det moderna Sverige. Mycket av den lagstiftning, till exempel om renskötsel och invandring, som från början var öppet rasistisk, gäller än idag, om än i omar-betad form.

En insikt som växte hos mig och mina medarbetare under arbetet, var hur känslig frågan om rasismen är. Mycket av det som vi lyft fram, får sällan något utrymme i historieböcker. Den del av vår historia som handlar om slavhandel, kolonialism och rashygien, verkar på något vis svårsmält. Kanske för att det krockar med den svenska självbilden, bilden av Sverige som ett litet fredligt land som värnar allas lika värde.

Ännu på 2000-talet får man därför räkna med upprörda känslor ifall man exem-pelvis berättar att blomsterkungen och nationalsymbolen Carl von Linné var en för rasismen betydelsefull tänkare.

Erik SandbergRegissör och manusförfattare till Vår mörka historia

Introduktion till studiecirkeln ”Vår mörka historia”

Vad är en studiecirkel?Studiecirkeln är en liten grupp människor, 6-10 personer är lagom, som träffas några gånger för att lära sig något nytt, fördjupa kunskaper man redan har eller för att dis-kutera och utbyta tankar med varandra. Reflektion är en viktig del av cirkeln, därför bör det gå lite tid mellan träffarna och man träffas minst tre gånger.

En studiecirkel består av tre delar som betyder lika mycket. Studiematerialet, deltagarna och cirkelledaren. Ledaren kan vara en i gruppen och behöver inte ha mer förkunskaper än någon annan, men han eller hon tar ansvar för att cirkeln genomförs som planerat och redovisar vilka som varit med.

Vår mörka historia består av tre filmer med avsnittsrubrikerna ”Negern är till hälften människa”, “En underlägsen ras, på förhand dömd att dö”, och ”Den vita rasens framtid”. Till filmerna finns denna studiehandledning med förslag på upplägg av studiecirkeln, förslag på diskussionsfrågor och fördjupningsmaterial.

Starta studiecirkelBörja med att kontakta ditt studieförbund. Där får du reda på lite mer om studiecirklar och att vara cirkelledare och sedan kommer ni överens om vad som gäller för just er cirkel.

Genom studieförbunden och Forum för levande historia får ni tillgång till filmerna.

Samla sedan alla som vill vara med i studiecirkeln. Det går bra att träffas på nätet också, prata med studieförbundet om vilka plattformar som är aktuella. Ni kan variera sättet att träffas mellan gångerna.

Studiehandledningen innehåller fler frågor och förslag på aktiviteter än vad man hinner med under en träff. Välj det som intresserar er mest och bestäm i förväg hur lång tid som träffen får ta.

Vid varje träff ser man ett avsnitt av filmen, reflekterar över det man sett och samtalar kring några av frågorna. Det finns inga ”svar” på frågorna, det är era gemensamma fun-deringar och samtalet som är det viktiga. Känns någon fråga för svår, hoppa över den!

I februari 2009 hamnade en dvd-film på nyhetsredaktioner runtom i landet. Det var polisens egen film från oroligheterna i den invandrartäta stadsdelen Rosengård i Malmö. På filmen fanns sekvenser där polismännen inne i piketbussen beskrev människorna utanför med ord som ”blattajävlar” och ”apajävlar”.

Föreställningen om att människor med mörkare hudfärg skulle vara mera djuriska, mera apliknande än andra har en lång tradition. Tankemönstret går tillbaka till den tid då europeiska handelsmän packade in svarta afrikaner i lastutrymmen på slavskepp.

Idéhistoriker brukar räkna med att det vi idag kallar rasism föddes i 1700-talets Europa. Under upplysningstiden blev tanke, förnuft och civilisation associerat med ”vita” människor medan det oförnuftiga, djuriska och vilda placerades hos de ”svarta” och andra icke-vita. Istället för att se mänskligheten som en enhet började europeiska tänkare föreställa sig att mänskligheten bestod av olika människoraser. Raser som skiljde sig åt genom olika egenskaper och olika värde.

En av de tänkare som hade stor betydelse för det här sättet att se på människan, var svensken Carl von Linné.

– Linné är den som ger redskapen för det som senare ska utvecklas till rasism, berättar Gunnar Broberg, professor i idéhistoria. Han delar in människan, Homo, i fyra så kallade varieteter, som han också rangordnar och förser med egenskaper.

Första avsnittet

”Negern är till hälften människa”

Det är ingen tillfällighet att de rasistiska föreställningarna utvecklades just un-der 1700-talet. De europeiska kungahusen och handelsflottorna hade då ett stort engagemang i att handla med slavar från Afrika. Med hjälp av rastänkandet var det möjligt att rättfärdiga slavhandeln. Om svarta människor inte var lika mycket värda som vita, om negrer inte var helt och hållet människor, utan mer en sorts halvdjur, då kunde det också försvaras att de behandlades som djur.

I svenska historieböcker framställs ofta slavhandeln och slaveriet som något som utspelades i andra länder, något som inte angick oss. Ändå hade Sverige handels-kompanier som bedrev slavhandel i både Afrika och Västindien. Sverige fick också del av det ekonomiska uppsving som människohandeln gav Europa.

Rasismen föddes under slavhandeln och slaveriet, men den försvann inte bara för att slavarna släpptes fria. Föreställningen om svarta människor som djuriska eller apliknande kom att bli seglivade.

I Nutidens Människoraser (1946) står det att ”negrerna äro jordens mest utpräg-lade driftsmänniskor. En ras av stora barn, som mindre än andra begränsas av några hämningar. Negern tar dagen som den kommer, skriker, pratar, flabbar …” Stycket avslutas med ett konstaterande. ”En sådan natur är naturligtvis en utmärkt slav”. Boken användes som kurslitteratur på svenska universitet ända in på 1960-talet.

Fundera&Diskutera!

• Carl von Linné delade in människan utifrån hudfärger och gav rastänkandet en vetenskaplig förankring. Fundera över varför det var viktigt för Linne att ge människor olika egenskaper och rangordna? Hur såg samhället ut som accept-erade detta?

• Även idag sorterar vi människor, till exempel efter politiska åsikter eller vilka som ska ha förtur till sjukvård. Vilka förklaringar använder vi för att rättfärdiga den sorteringen? Vad kan det leda till?

• Hur hade vårt samhälle sett ut idag, ifall Sverige och Europa inte hade engager-at sig i slavhandel och kolonialism på 1600-, 1700- och 1800-talet? Hur hade till exempel näringslivet påverkats?

• Vilket utrymme ges åt Svenska Afrikakompaniet och Svenska Västindiska kom-paniet i svenska historieböcker, i jämförelse med Svenska Ostindiska kompani-et? Varför är det så?

• Varför lever föreställningar kvar om afrikaner och andra icke-européer som exempelvis Linné och Carl Adolf Carlsson gav uttryck för? Varför tycker vi som vi gör?

• Vilka exempel finns på modern människohandel?

”Ett land utan historia är som en kropp utan själ”Marius Stakelborough, svensk slavättling

Planering av cirkelträff 1

Ägna en stund av den första träffen åt att diskutera och planera arbe-tet i studiecirkeln. Om ni inte känner varandra sedan tidigare så är det viktigt med en grundlig presentation.

Sedan kan det vara dags att diskutera förväntningar på arbetet i studie-cirkeln. Vad är ert gemensamma mål? Hur ofta ska gruppen träffas? Var ska ni träffas? Hur lång tid får träffen ta? Känner ni någon expert som kan komma till någon träff? Hur kan gruppen följa det som skrivs och sägs i media om rasism och främlingsfientlighet? Notera vad ni kommer överens om.

• Se filmen, avsnitt 1.

• Reflektera först fritt över det ni sett. Låt alla dela med sig av sin upplevelse. Vad av det ni hört och sett i filmen var helt nytt? Hur förmedlas fakta och åsikter i filmen?

• Välj någon eller några av diskussionsfrågorna här ovan. Begränsa genom att ge varje fråga exempelvis 5 minuter eller att en deltagare får makten över ”sista ordet”.

• Vilka nya frågor har filmen och diskussionen gett? Hur kan ni få reda på svaren eller få mer kunskap i ämnet? Fördela sökarbetet inför nästa träff.

• Undersök vad som finns i ett skolbibliotek eller referensbibliotek på en skola. Kan ni hitta några böcker som tar upp det Svenska Afrika-kompaniet eller Svenska Västindiska kompaniet?

• Sök efter gamla uppslagsböcker och slå upp ord som neger, slavhan-del, ras, med flera. Sök på internet på samma ord och jämför vad ni får fram.

”Ett land utan historia är som en kropp utan själ”Marius Stakelborough, svensk slavättling

Andra avsnittet

”En underlägsen ras, på förhand dömd att dö”

I augusti 2008 fick Sveriges regering ta emot en rapport från FN:s kommitté mot ras-diskriminering (CERD). I rapporten riktades hård kritik mot hur Sverige behandlar den samiska minoriteten i landet. Året innan kritiserade FN:s hälsorapportör Paul Hunt Sverige för en passiv hållning till att självmorden breder ut sig bland de renskötare som är i tvist med markägare om rätten till renbete. CERD-rapporten handlade om att renägarna inte får någon rättshjälp i dessa markkonflikter. Sverige uppmanas också att omgående skriva under konventionen om urbefolkningars rättigheter.

Frågan om statens förhållande till samerna har ingen svensk regering i modern tid velat ta i. Det går inte att komma ifrån att det är staten själv som bär skuld till markkonflikter-na i Norrlands inland. Lappland, Jämtland och Härjedalen var Sverige stora kolonialpro-jekt under 1800-talet. Tiotusentals nybyggare och deras efterkommande bereddes plats genom att staten tog marken från de samer som ägde den.

Medan Sveriges övriga befolkning växte så minskade samerna i antal, hårt pressade av fattigdom och hungersnöd. De trängdes samman på minskande betesmarker allt längre upp mot fjällvärlden. Gång på gång togs samernas situation upp till debatt i riksdagen, framför allt på 1880-talet. Man krävde att samerna skulle kompenseras för den stulna marken och att de skulle få rättshjälp i marktvisterna. Förslagen röstades ned och den återkommande motiveringen var att ”lapparna” var ”en underlägsen race”.

Fundera&Diskutera!

• Jakten på naturgummi till däcktillverkning i den växande bilindustrin ledde för hundra år sedan till förtryck av människorna i Kongo. Vilka råvaror är idag så åtråvärda att övergrepp sker och konflikter bryter ut?

• Hur försvarade de europeiska staterna att de erövrade Afrika och andra delar av världen? Vilka likheter och skillnader finns det i dagens utrikespolitik?

• På vilket sätt påverkar den svenska statens öppet rasistiska politik gentemot samerna på 1800- och 1900-talet dagens relationen mellan samer och svenskar, renskötare och skogsägare?

• Hur skildras koloniseringen av Norrlands inland i svenska skolböcker idag? Vad minns du att ni lärde er i skolan om detta?

• Vilka drivkrafter drev de svenska officerare som tog värvning i kung Leopolds milis i Kongo?

• Då styrde man människor med flodhästpiska, vad tar man kontroll över män-niskor med idag?

“Missionärer avslöjade övergreppen i Afrika. Vem/vilka avslöjar våra övertramp?”

Rasismen utvecklades på 1800-talet till en föreställning om ”rasernas kamp” och idén att en ”överlägsen ras” inte bara hade rättigheten utan rentav skyldigheten att utbreda sig på ”de underlägsna rasernas” bekostnad. Kolonialismen inspirerade till denna vidareutveckling av det rasistiska tänkandet.

Tidigare föreställningar om att skapelsen var oföränderlig och instiftad av Gud ersattes på 1800-talet alltmer av föreställningen om evolution och kampen för tillvaron. Engelsmannen Charles Darwin föreställde sig att allt levande var indragit i ett evigt krig där bara de bäst lämpade skulle överleva. Det gällde att utrota andra, eller att själv bli utrotad. ”I en framtid som i århundraden räknat inte är långt borta”, skrev Darwin i sin bok Människans härkomst (1871), ”kommer de civiliserade män-niskoraserna att utrota och ersätta de vilda raserna överallt i världen”.

Planering av cirkelträff 2• Reflektera tillsammans över vad som hände förra gången ni träffades. Vad har

du tänkt på sedan dess?

• Vad har ni läst, sett, hört i media? Varför har just de frågorna blivit aktuella just nu?

• Se filmen, avsnitt 2

• Reflektera först fritt över det ni sett. Låt alla dela med sig av sin upplevelse. Vad av det ni hört och sett i filmen var helt nytt?

• Diskutera några av frågorna i anslutning till inledningstexten.

• Finns någon samisk förening på orten eller någon person ni känner till med samisk bakgrund. Bjud in honom eller henne till träffen och samtala om vad han/hon hört sina släktingar berätta och kring egna erfarenheter av hur omgiv-ningen reagerar på det samiska ursprunget.

• Läs mer om det samiska samhället på www.samer.se

• Vilka nya frågor har filmen och diskussionen gett? Hur kan ni få reda på svaren eller mer kunskap i ämnet? Fördela sökarbetet inför nästa träff.

Jag sade inget

I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisternaoch jag sade inget, för jag var inte kommunist

Sedan kom de och tog judarnaoch jag sade inget, för jag var inte jude

Sedan kom de och tog fackföreningsfolketoch jag sade inget, för jag var inte fackansluten

Sedan kom de och tog katolikernaoch jag var protestant, så jag sade inget

Sedan kom de och tog migVid det laget fanns det ingen kvarsom kunde säga något

Martin Niemöller

Tredje avsnittet

”Den vita rasens framtid”

I Rikskriminalpolisens årsberättelse för 2007 skriver högsta chefen ner sina tankar om svenskar och utlänningar. Hon skriver att svenskarna ”…har levt ett ganska skyddat liv en bit från allfarvägen. Vidare har vi en kultur som bygger på gemensam-ma värderingar om att ta hand om sin nästa, värna om de svaga och respektera allas integritet”. Texten fortsätter sedan med att varna för hur invandringen hotar denna idyll. ”Migrationen innebär att vi får influenser från andra kulturer med andra värde-grunder.”

Föreställningen om att invandringen utgör ett hot mot vårt land, att invandrarna bär på egenskaper som leder till kriminalitet, konflikter och kaos har under lång tid varit sanning inom det svenska samhållet. Den har haft stor betydelse för lag-stiftning och myndigheternas praxis. Men föreställningen är ändå inte särskilt gam-mal. Den fick sitt genombrott för ganska jämt hundra år sedan, då det rasistiska tänkandet än en gång genomgick en betydande förändring.

Det visade sig att ”de underlägsna raserna” var mer seglivade än beräknat och kring sekelskiftet 1900 förbyttes ”de vitas” känsla av överlägsenhet mot fruktan. Tänk om naturens lagar var satta ur spel? Tänk om det moderna samhället istället lät de underlägsna och undermåliga breda ut sig på de överlägsnas bekostnad?

I Sverige gav nationalskalden Viktor Rydberg ut en debattskrift, ”Om den hvita rasens framtid”. Där visar författaren med hjälp av statistik hur Kinas befolkning växer snabbare än Europas och han spår att Kina kommer att utkonkurrera Eu-ropa både ekonomiskt och demografiskt. Inom en snar framtid kommer Europas ursprungliga befolkning, till följd av invandring och låga födelsetal, att ersättas av kineser.

I Frankrike debatterades på samma sätt en hotande invandring av araber från Marocko och Algeriet. Över hela Europa diskuterades hotet från främmande raselement som redan befann sig på europeisk mark – ”zigenarna” och judarna. ”Rashygien” blev modeordet och invandringskontroll blev den första åtgärden. Före andra världskriget hade Sverige, liksom de flesta länder i Europa, fri invandring. Nu var det slut på det.

Sverige inrättade 1922, som första land i världen ett statligt rasbiologiskt institut. Samma år krävde institutets chef, professor Herman Lundborg, hårdare lagar mot invandring i boken “Rasbiologi och rashygien”. Debatten ledde till att Sverige fick sin första utlän-ningslag 1927. I propositionen till lagen förklarade regeringen att ”Värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas. Det är därför av betydelse att kontrollera invandring av folkslag, som ej till båtnad för oss låta sig sam-mansmältas med vår befolkning”.

Lagen sattes på prov när judarna i Tyskland försökte fly undan nazisternas förtryck. Svenska utrikesdepartementet inledde förhandlingar med sin tyska motsvarighet om att hindra judarna från att söka skydd i Sverige. Resultatet blev att tyska myndigheter

stämplade ett ”J” i judarnas pass. I svensk dagspress spekulerades samtidigt om att det pågick en ”invasion” av judiska flyktingar och regeringen införde visumtvång. Först 1942, när judarna spärrats in i koncentrationsläger och inte längre kunde resa ut ur Tredje riket, släppte Sverige på restriktionerna. Då hade tusentals judar som försökt undkomma Förintelsen nekats skydd i Sverige.

Myndigheterna och pressen beskrev de judiska flyktingarna som alltför avvikande från den svenska befolkningen och därmed omöjliga att assimilera i vårt samhälle. På 1950-talet pekades greker och italienare ut på samma sätt. Senare var det turkarna. På nittiotalet beskrevs kosovoalbaner och somalier som särskilt avvikande och problema-tiska. På 2000-talet kom föreställningen att gälla araber och muslimer i största allmänhet.

Fundera&Diskutera!

• Vilket ansvar har politiker, myndigheter och massmedier för de rasistiska upplopp som riktats mot invandrare och etniska minoriteter i vårt land. Till exempel hän-delserna i Jönköping 1948, i Vålberg 1995 eller de senaste årens attacker mot fly-ktingförläggningar i Vännäs, Kattarp och Nacka?

• Vi svenskar har röstat fram en strikt invandringspolitik. Vilket ansvar har riksdagen för att tjänstemän och myndigheter strikt genomför denna politik? Använd svenska myndigheters krav på ”J” i judars pass som exempel.

• På 1930- och 1940-talet valde Sverige, liksom de flesta länder, att inte ge skydd åt de flyktingar som kanske var mest utsatta, judarna, och bidrog därigenom indirekt till att många av dem mördades. På 1990-talet upprepades historien när Sverige avvisade Kosovoalbanerna tillbaka till Jugoslavien där många av dem torterades och senare mördades av serbisk milis. Kan vi undvika att det sker igen?

• Vilka likheter och skillnader finns det mellan debatten om de avvikande ”tatta-rna” och dagens debatt om integration och utanförskap?

• Reflektera över den situation som romer och resande har i Sverige och i Europa idag som igår. Vem bär ansvaret att lösa romers rätt till ett anständigt liv?

• I början av 1900-talet skildrades judarna i svensk press som en nation i natio-nen, en grupp som var omöjlig att anpassa i det svenska samhället. Vilka grup-per är det som beskrivs på liknande sätt idag?

• Varför betonar ledande politiker som till exempel Olof Palme och Carl Bildt att Sverige är ett land där det inte finns någon utbredd rasism eller främlingsfient-lighet?

Planering av cirkelträff 3• Reflektera tillsammans över vad som hände förra gången ni träffades. Vad har

du tänkt på sedan dess?

• Vad har ni läst, sett, hört i media? Varför har just de frågorna blivit aktuella just nu?

• Se filmen, avsnitt 3.

• Reflektera först fritt över det ni sett. Låt alla dela med sig av sin upplevelse. Vad av det ni hört och sett i filmen var helt nytt?

• Diskutera några av frågorna i anslutning till inledningstexten.

• Hur kan ni fortsätta att lära mer om eller arbeta mot rasismen? Vad blir nästa steg efter studiecirkeln?

UtvärderingUnder sista cirkelträffen eller i direkt anslutning till cirkelns avslutning är det van-ligt att utvärdera. Nu ska deltagarna bedöma cirkeln som helhet och värdera sin egen insats i förhållande till gruppen och cirkelledaren. Det finns färdiga mallar för utvärdering att få genom studieförbundet, men du kan också göra en egen. Några viktiga saker att ta upp:

• Praktiska saker som tid, plats, information

• Hur gruppen och cirkelledaren fungerat

• Ämnet och materialet

• Har cirkeln uppfyllt förväntningarna. Varför? Varför inte?

• Vad har du lärt dig?

• Hur ska du använda de nya kunskaperna?

• På vilket sätt har du själv bidragit till cirkelns resultat?

Läs mer om rasism!Böcker:

Gunnar Broberg, Mattias Thydén: Oönskade i folkhemmet: rashygien och sterili-sering i Sverige

Christian Catomeris: Det onda arvet En sammanställning av det rasistiska idéarvet i Sverige. Lätt att läsa!

Joseph Conrad: Mörkrets hjärta. En klassiker om belgisk terror i Kongo.

Eva F Dahlgren: Farfar var rasbiolog Med avstamp i sin egen släkt beskriver Eva F Dahlgren ett mörkt avsnitt i Sveriges nutidshistoria.

Maja Hagerman: Det rena landet Vad är svenskt? Hur kom det sig att Sverige stod i främst i rasforskningen. Historisk och ideologisk bakgrund till idén om svensk-heten.

Adam Hochschild: Kung Leopolds vålnad. Berättelsen om ett folkmord.

Jonas Hassen Khemiri: Montecore En berättelse om att komma till och växa upp i ett land där tolerans och mångfald är honnörsbegrepp, men där rasism och främ-lingsfientlighet är en del av vardagen.

Sven Lindqvist: Utrota varenda jävel Kunskapen om folkutrotningarna har alltid funnits, men vad drar vi för slutsats av den?

Lennart Lundmark: Stulet land; svensk makt på samisk mark Mångårig forskning som visar hur övergreppen mot samerna gick till.

Kjell Sundstedt: Breven till Gertrud. Om tvångssterilisering.

Ett fördrivet folk - Antologi om förtryck och diskriminering av romer/zigenare/resande. Utgiven av Forum för levande historia.

Webbsajter:www.levandehistoria.org Forum för levande historiawww.allaolikaallalika.se Filmer och utbildningsmaterialwww.expo.se Tidskrift med tydlig antirasistisk prägel.www.fores.se Tankesmedja kring bland annat migrationwww.geteducated.se/template/skola/begrepp Ord och begrepp!www.immi.se Immigrantinstitutet. Mycket fakta och länkar.www.kf.se/teskedsorden Teskedsorden - för tolerans, mot fanatismwww.quickresponse.nu Artiklar och analys av nyheterwww.romadelegationen.se Regeringens delegation för romska frågorwww.samer.se Allt om det samiska samhället, många länkarwww.sverigemotrasism.nu Sverige mot Rasismwww.temasyl.se Centrum för forskning om migration och etniska relationerwww.umr.nu Ungdom mot rasismwww.ur.se/framlingsfientlighet Utbildningsradion har en späckad sajt med

intervjuer, filmer, tester med mera.

Folkbildningskanalen. Studieförbunden samarbetar med Utbildningsradion kring att ge studiecirklar tillgång till arkivmaterial från UR. Ni når Folkbildnings-kanalen antingen från UR:s hemsida eller från Folkbildningsnätet med en inlogg-ning som cirkelledaren från från studieförbundet. Exempel på filmer i Folkbild-ningskanalen:

• Rasismens histora (flera delar både radio och film)

• Välkommen nästan allihopa (flera delar, exempelvis ”Den muslimska faran”)

• Vet hut: Blattar och svennar

• Hundra ord för snö - samiska : Ett litet folk i ett stort land

• Gipsy : Stolthet och fördomar

Gör mer mot rasism!

Utöka kontaktnätet! Vilka lokala föreningar finns? Bjud in eldsjälar, politiker, polis-en, tjänstemän från kommunens sociala enhet, lärare i samhällskunskap. Samtala! Vad händer där ni bor? Vilka problem finns? Hur ser vardagsrasismen ut här? Vad behöver göras?

Sprid era kunskaper! Visst behöver fler få veta mer om rasismen och Sveriges mörka historia? Anordna en öppen föreläsning. Samarbeta med studieförbundet, universitet eller högskola. Redovisa samtidigt på något sätt det ni gjort och kommit fram till i cirkeln.

Delta i den lokala debatten. Skriv insändare till lokaltidningen, många tidningar har också möjligheter till debattinlägg på webben. Bjud in intressanta personer från olika delar av samhället till en debattkväll och diskutera någon aktuell fråga. Sa-marbeta med studieförbundet och föreningar.

Delta i den nationella debatten. Gå med i diskussionsgrupper inom ditt parti, på Facebook eller andra mötesplatser på nätet. Hjälp varandra att söka fram bloggare som skriver på tema rasism och främlingsfientlighet. Följ någon ni fastnar för under en period och kommentera inlägg i bloggen. Finns inga bra diskussionsgrupper el-ler bloggare som faller i smaken. Starta en egen!

“Gör upp med det förflutna! Hur gör vi det?”

Mångfald framför enfald!

SVs värdegrundSV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bild-ningssyn bygger på människors förmåga att själva forma sina liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs verksamhetsidéSV ger människor möjligheter att utvecklas genom att, i hela Sverige, erbjuda kreativa mötesplatser som studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar.

Andra studiematerial inom området mångfald:

Mångfald berikar SverigeEtt studiematerial laddat med fakta och åsikter om invandring, inte-gration, religion, kultur och entreprenörskap. Vidare om hur Sverige förändras och utvecklas, både nu och historiskt, med impulserna utifrån. Välkända forskare och skribenter medverkar med kunskap och resonemang som ger god utgångspunkt för diskussioner och aktivitet i cirklar, debattkvällar och föreläsningsseminarier.

Allas lika värdeEtt studiematerial för att stärka demokratin och bekämpa främlings-fientlighet. Materialet består av ett studiehäfte och en studieplan. Studiehäftet är utformat som ett magasin och tar upp bakgrunden till antidemokratiska och rasistiska organisationer i Sverige. Hur argumenterar de och hur kan man ta debatten?

Den svenska kodenBoken ”Den svenska koden” beskriver svensk kultur, traditioner och hur svensken uppfattas av personer som flyttar till Sverige. Studie-planen bygger på bearbetning av egna erfarenheter och diskussioner om hur man närmar sig nya kulturer.

www.sv.se info@sv.se 08-587 686 00