Vilka faktorer påverkar lärares

val av läroböcker i svenska som

andraspråk?

En webbaserad enkätstudie

Självständigt arbete 15 hp

Författare: Karin Risedal Olsson

Handledare: Frida Blomberg

Examinator: Johanna Salomonsson

Termin: HT 2018

Ämne: Svenska som andraspråk

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2SSÄ2E

Titel på engelska: Which factors

influence teachers’ choice of textbooks

for Swedish as a second language?

A web-based questionnaire study

Sammandrag

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som

andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Verksamma lärare i svenska som

andraspråk fyllde i ett webbaserat frågeformulär där de rangordnade givna faktorer som

valts ut baserat på tidigare forskning och teoretiska perspektiv nämligen det

sociokulturella perspektivet och läsbarhet. Datan analyserades därefter kvantitativt.

Resultatet visade att faktorer som rör innehållet i läroböcker, närmare bestämt att de är

språkutvecklande och tar eleverna till nästa steg, rankades som viktigast. Hänsyn togs

även i hög grad till läsbarheten. Samspelet mellan text och bild och layouten rankades

högre än autentiska texter. De tre faktorer som bedömdes minst viktiga var

rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam/mässor. Resultatet kan tolkas som

att lärare utgår från ett sociokulturellt perspektiv när de väljer, men att även att faktorer

relaterade till läsbarhet, exempelvis layouten och samspelet mellan bild och text, spelar

en viss roll.

Nyckelord

Läromedelsanalys, svenska som andraspråk, lärare, undervisning, andraspråkselever, val

av läroböcker, sociokulturellt perspektiv, stöttning, läsbarhet

Innehåll

1 Inledning ............................................................................................................... 3

2 Syfte och frågeställning .......................................................................................... 3

3 Teoretiska perspektiv ............................................................................................ 4 3.1 Det sociokulturella perspektivet ................................................................................. 4

3.1.1 Zone of proximal development ................................................................................... 4 3.1.1.1 Stöttning och stödstrukturer .............................................................................................. 4 3.1.1.2 Språkutvecklande läromedel .............................................................................................. 5

3.2 Läsbarhet ................................................................................................................... 6 3.2.1 Läsbarhet ..................................................................................................................... 6 3.2.2 Faktorer som påverkar läsandet av läromedel. ........................................................... 6 3.2.3 Autenticitet .................................................................................................................. 7

4 Tidigare forskning .................................................................................................. 8 4.1 Tidigare forskning ...................................................................................................... 8

4.1.1 Tidigare studier ............................................................................................................ 8

5. Metod och material ............................................................................................ 10 5.1 Val av undersökningsmetod ..................................................................................... 10 5.2 Urval och avgränsningar ........................................................................................... 11 5.3 Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial ...................................................... 11 5.4 Insamlingsmetod ..................................................................................................... 11 5.5 Genomförande......................................................................................................... 12 5.6 Bearbetning av material och analysmetod ................................................................ 12 5.7 Forskningsetiska aspekter ........................................................................................ 13 5.8 Reliabilitet och validitet ........................................................................................... 13

6 Resultat ............................................................................................................... 14 6.1 Svarsfrekvens och deltagarnas bakgrund .................................................................. 14 6.2 Resultat ................................................................................................................... 15

6.2.1 Faktorernas betydelse för val av läroböcker ............................................................. 15 6.2.2 Korrelationer mellan faktorer.................................................................................... 15 6.2.3 Övriga faktorer .......................................................................................................... 18

7 Diskussion ........................................................................................................... 18 7.1 Inledning.................................................................................................................. 18 7.2 Metoddiskussion ...................................................................................................... 19 7.3 Resultatdiskussion ................................................................................................... 19

7.3.1 Diskussion av påverkande faktorer ........................................................................... 19 7.3.2 Diskussion av korrelationer ....................................................................................... 23

7.4 Slutsatser ................................................................................................................. 23 7.5 Vidare forskning ....................................................................................................... 24

Referenser ............................................................................................................. 26

Bilagor ................................................................................................................... 28 Bilaga A Frågeformulär .................................................................................................. 28

3

1 Inledning

Lärobokens främsta funktion är att främja lärandet i skolan och läroböcker ger en bild av

vad som uppfattas som viktigt att få lära sig. Användningen av läroböcker har därför en

stor betydelse i skolvärlden (Wiman, 2004). Vikten av användandet av läroboken är något

som även annan forskning påvisar, exempelvis i en norsk studie där 80% av de tillfrågade

lärarna uppgav att deras lektionsplanering grundade sig i läroboken (Mattlar, 2008).

Lärobokens betydelse och dess starka ställning understryks vidare i rapporten

Läromedlens roll i undervisningen (2006) som utgavs av Skolverket.

En lärobok kan både bidra till en utvecklad och en begränsad förståelse hos

eleverna. Vidare ska en lärobok möjliggöra inlärningen för alla elever (Säljö, 2010a) och

hur en lärare använder läroboken kan påverka det lärande som sker i klassrummet

(Westlund, 2016). Svenska som andraspråk öppnar dörren till alla andra ämnen för

andraspråkselever (Nauclér, 2001). Det är därför av stor vikt vad som förmedlas i

läroböcker i svenska som andraspråk och hur det förmedlas för att gynna elevernas

lärande (Mattlar, 2008). Här har lärare en viktig roll då de väljer ut vilka läroböcker som

ska användas, vilket gör det intressant att undersöka vad som ligger till grund för lärarnas

val.

2 Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som

andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Studien undersökte hur lärare i

svenska som andraspråk resonerar och rangordnar olika faktorer när de ska välja

läromedel som ska användas i deras undervisning. Frågeställningen är i vilken grad olika

faktorer påverkar lärares val av läroböcker i svenska som andraspråk.

4

3 Teoretiska perspektiv

3.1 Det sociokulturella perspektivet

Uppsatsen kommer att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet. En av grunderna i det

sociokulturella perspektivet angående lärande är premissen om hur individer tar in

läranderesurser och hur samspelet mellan individ och grupp påverkar intaget av

läranderesurser (Säljö, 2010a).

Det sociokulturella perspektivet lägger en särskild vikt vid olika typer av redskap.

Ett redskap är något som en person kan använda vid olika sammanhang. Det skulle

exempelvis kunna vara att använda en kniv för att äta eller i det här fallet en lärobok för

att lära sig i undervisningen. För att dessa redskap ska kunna bli nyttjade behöver en

person förstå hur och varför de används för att på så sätt även förstå sin omvärld. Det görs

genom att en person lär sig hur redskapen fungerar, i det här fallet hur en kan lära sig

genom en lärobok. Den här processen kallas för mediering och kan underlätta för en elevs

lärande/lärprocess (Säljö, 2010b).

Det är en del av lärarens uppgift att välja läranderesurser för sin undervisning.

Läraren har därför ett stort ansvar vid val av läroboken. Valet bör göras välgrundat och

vara noga övervägt för att läroboken ska kunna fungera som ett redskap som möjliggör

inlärningen i elevgruppen så bra som möjligt.

3.1.1 Zone of proximal development

Ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet är den proximala utvecklingszonen,

zone of proximal development. Begreppet kommer från Vygotskij (1978), som förklarar

denna zon som sträckan mellan vad en person kan åstadkomma själv utan stöd och vad

personen kan åstadkomma med stöttning eller samarbete (Vygotskij, 1978, refererad i

Säljö, 2010a). När eleven infinner sig i sin utvecklingszon är eleven som mest mottaglig

för stöd och stöttning (Gibbons, 2018).

3.1.1.1 Stöttning och stödstrukturer

Begreppet stöttning definieras av Wood, Bruner & Ross (1976) som processen vilken

tillåter ett barn eller en nybörjare att utföra något som hen inte hade klarat på egen hand.

Stöttningen innebär att en vuxen eller någon med erfarenhet bryter ner uppgiften till dess

att uppgiften har ett innehåll som hen klarar av och att hen kan utföra uppgiften. Det

viktigaste är att eleven som nybörjare förstår själva lösningen först innan eleven kan

5

producera alla stegen till lösningen utan stöttning (Wood, Bruner & Ross, 1976). En lärare

kan stötta genom att skapa stödstrukturer som underlättar för elevernas inlärning och

förbereder för kommande uppgifter i skolsammanhang. Eleverna ska veta hur en uppgift

utförs vilket sker med utgångspunkten i att eleven kan utföra uppgiften med stöttning idag

och därefter utföra uppgiften själv imorgon. Uppgifterna i läroboken ska innebära en hög

kognitiv utmaning som tillsammans med hög stöttning från läraren leder till att eleverna

kan ta till sig innehållet (Gibbons, 2018).

En stödstruktur i läroboken kan exempelvis vara att läroboken innehåller

förklaringar till ämnesspecifika ord. En annan stödstruktur i läroboken är om läroboken

innehåller både verbaltext och visuella bilder som beskriver det som formuleras språkligt

(Kindenberg & Nygård Larsson, 2016). Andraspråkselever gynnas av material som

möjliggör för uppgifter som är utmanande men som med hjälp av stöttning för eleverna

till nästa nivå (Gibbons, 2016). Det innebär att en lärobok för att främja elevernas

inlärning bör vara designad på ett sådant sätt att den möjliggör för en stegvis inlärning

genom uppgifter som blir mer och mer utmanade ju längre eleven har kommit (Löthagen,

Lundenmark & Modigh, 2008).

3.1.1.2 Språkutvecklande läromedel

Andraspråkselever behöver undervisning och läroböcker som är språkutvecklande

eftersom det leder till bättre resultat för deras språk- och kunskapsutveckling. En

språkutvecklande lärobok innehåller övningar som har öppna frågor, ord som inte har ett

läromedelsspråk utan ett mer vardagsspråk och undviker kulturellt knutna uttryck

(Löthagen et al., 2008). Skolspråket i en lärobok utgör en utmaning för elever som har

svenska som andraspråk eftersom skolspråket ofta är informationstätt och har många

abstrakta ord (Kindenberg & Nygård Larsson, 2016). Ur ett sociokulturellt perspektiv

fokuseras det på vilka typer av kommunikation som har blivit betydelsefulla och varför.

Fokus läggs även på hur man ska förhålla sig till kunskap när böcker används som en

resurs för språk och kommunikation (Säljö, 2010a). Det innebär att en lärobok för svenska

som andraspråk belyser de eventuella svårigheter som kan finnas i det svenska språket

för att läroboken ska fungera som en resurs för andraspråkselevernas inlärningsprocess

(Löthagen et al., 2008).

6

3.2 Läsbarhet

3.2.1 Läsbarhet

Läsbarhet syftar till den språkliga svårighetsgraden hos en text utan att värdera textens

kvalitet utifrån hur den är anpassad till en tänkt mottagare, dvs. läsekretsen. Ett sätt att

mäta läsbarhet är genom läsbarhetsindex (LIX; Björnsson [1968]) som ger ett mått på

procenttalet långa ord och meningslängden. Läsbarhet kan även mätas genom SVIT

(syntax, vokabulär och idétäthet). SVIT är en språkmodell som ska förutsäga textgenre

och textkomplexitet i olika texter och underlättar för lärare när de väljer texter (Heimann

Mühlenbock, 2013).

Lundberg & Reichenberg (2008) betonar emellertid att läsbarhet består av flera

olika aspekter i en text. Innehållsliga, språkliga och typografiska aspekter har alla en roll

i hur svår eller lätt en text är att läsa och förstå vilket innebär att texternas längd,

språkinnehållet och den valda textfonten i en lärobok även påverkar läsbarheten

(Lundberg & Reichenberg, 2008). En annan viktig faktor vid val av lärobok i svenska

som andraspråk som kan relateras till läsbarhet är textens innehåll. Texten måste ha ett

innehåll som är på den nivån att andraspråkseleven kan ta till sig det. Läraren bör ha i

åtanke att läroböcker ska ha ett textinnehåll som passar målgruppen för att bäst kunna

utveckla deras förmågor (Liberg, 2001).

3.2.2 Faktorer som påverkar läsandet av läromedel

Multimodalitet innebär att en text innehåller flera skilda framställningsformer,

modaliteter, som bildar en helhet. De olika modaliteterna kan exempelvis vara en skriftlig

text som inrymmer bilder (Danielsson, 2013). Multimodaliteten är en aspekt som kan

påverka läsandet av ett läromedel. Hur läroboken använder olika modaliteter, exempelvis

bilder kombinerat med skriftlig text, kan innebära en svårighet om kunskapen att tolka

bägge modaliteterna inte innehas av eleven (Danielsson & Selander, 2014). Bilder i en

lärobok kan innebära en svårighet för andraspråkselever eftersom det kräver den specifika

kunskapen att kunna tolka bilder korrekt, något som kan skilja sig åt mellan olika kulturer.

Om eleven inte har kunskapen att tolka bilder påverkar den avsaknaden elevens inlärning.

En tydligt utformad bild som hjälper till att förklara texten leder därför till att elevens

förståelse av innehållet ökar (Danielsson & Selander, 2014).

7

Layout är en annan aspekt av multimodalitet som kan influera elevens läsning och

förståelse av en lärobok och därmed något som en lärare kan förväntas att ha i åtanke vid

val av lärobok. Faktorer som påverkar förståelsen av en lärobok är exempelvis valet av

typsnitt och användandet av olika storlekar på typsnittet. Alla aspekter av en läroboks

layout kan på något sätt påverka läsandet (Engblom, 2013). Om till exempel alla rubriker

har samma storlek oavsett om de är överrubrik eller underrubrik kan det orsaka en

osäkerhet för eleven om vad som är viktigast (Danielsson & Selander, 2014). Hur texten

är disponerad på sidan kan påverka hur eleven uppfattar texten. Beroende på om texten

är placerad på ett sådant sätt att den kan läsas från början till slut i ett svep eller om den

är uppdelad i olika småtexter samt blandad med olika andra resurser, exempelvis grafer,

kommer det att påverka hur väl eleven kan läsa texten (Danielsson & Selander, 2014).

3.2.3 Autenticitet

En annan faktor som kan påverka läsbarheten av en text är huruvida en text är autentisk.

Om en text är autentisk innebär det att texten inte är skriven enbart för användning i

skolundervisning. En autentisk text i en lärobok för svenska som andraspråk har skrivits

för andra syften och är alltså inte skriven specifikt för användning i språkundervisning

(Lundahl, 1998). Har läroboken har ett språk som uppfattas som autentiskt påverkar det

förståelsen hos en andraspråkselev. Det poängteras att en autentisk text ger

andraspråkseleven fördelar, exempelvis kan andraspråkseleven utveckla en liknande

förståelse som en förstaspråkselev. En autentisk text kan därför uppfattas som positiv

eftersom andraspråkseleven får möjlighet att utveckla sitt språk vilket leder till att

andraspråkseleven får en förståelse för texten. Autentiska böcker möjliggör för större

variation och mångfald genom sitt innehåll, design och omslag (Lundahl, 1998). Det är

viktigt att ta i beaktande att texten som finns i en lärobok inte alltid är som de texter som

en andraspråkselev möter i vardagen. Läroböcker kan innehålla en vokabulär som

uppfattas som svårförståelig och abstrakt vilket andraspråkselever upplever som svårt

(Reichenberg, 2000). Eleverna måste kunna applicera sina egna erfarenheter och

bakgrunder i läroböckerna (Westlund, 2016), något som autentiska texter kan tänkas bidra

till.

8

4 Tidigare forskning

4.1 Tidigare forskning

Tidigare forskning har sökts i flera olika databaser såsom LIBRIS, DIVA och ERIC.

Relevant litteratur har även sökts i universitetsbiblioteket på Linnéuniversitetet och på

stadsbiblioteket i Växjö kommun. Sökorden har inkluderat: läroböcker, val, faktorer,

undervisning, svenska som andraspråk, lärobokens historia, gymnasiet, SOU (statens

offentliga utredningar). Det finns tidigare forskning om val av läroböcker, dock något

mindre forskning om ämnesspecifika läroböcker exempelvis i svenska som andraspråk

(Reichenberg, 2014). Avsaknaden av forskning inom läromedel i svenska som andraspråk

konstateras även av Mattlar (2008). Det finns emellertid annan litteratur som konstaterar

att de studier av läromedelsanvändning som gjorts främst var ämnesspecifika. Det

poängteras dock att det finns få generella studier om läromedel som inte är knutna till ett

specifikt ämne (Ajagán-Lester, 1995; Juhlin-Svensson 2000). Nedan redovisas därför

även tidigare studier som undersökt lärares val av läroböcker inom andra ämnen än

svenska som andraspråk.

4.1.1 Tidigare studier

Wennberg (1981) intervjuade och tillfrågade 90 geografilärare via frågeformulär om

lärobokens, kursplanens och läroplanens roll i undervisningen. Wennberg kunde

konstatera att läroboken var den faktor som användes som utgångspunkt vid

lektionsplaneringar och inte läroplanen. Studien visade att läroboken hade en extra stor

betydelse för de lärare som inte var utbildade. Lärare använder sig då av läroböckerna för

att själva bygga upp sin kunskap i ämnet (Wennberg, 1990).

Juhlin-Svensson (1994–1995) undersökte hur lärare använder och väljer läromedel

i gymnasieskolor genom fallstudier. I studien intervjuades först personal i sex olika skolor

angående användandet av elevernas lärobok som det primära läromedlet i

undervisningen. Utifrån det gjordes ett urval där tre olika gymnasielärare observerades

under lektioner. Studien visade att de tillfrågade lärarna valde läroböcker tillsammans

med kollegor som undervisade i samma ämnen. Studien visade även att det är den

enskilda lärarens sätt att undervisa som avgör hur mycket eller lite undervisningen bygger

på det valda läromedlet (Juhlin Svensson, 2000).

Reichenberg (2014) studerade hur lärare väljer läromedel och om något kan förutse

vad som avgör lärarens val av läromedel. I studien tillfrågades 319 lärare via enkäter.

9

Lärarna undervisade i grundskolor och grundsärskolor. Frågorna baserades på tidigare

forskning gjord av Reichenberg (2013) och av Reichenberg och Löfgren (2013). Studien

visade att den mest avgörande faktorn när en lärare väljer läromedel är innehållet. Den

näst viktigaste faktorn var lärarens tidigare erfarenheter av liknande läromedel. Den tredje

viktigaste faktorn var rekommendationer från lärarkollegor (Reichenberg, 2014). Mässor

och reklam var den faktor som påverkade lärarnas val i minst utsträckning. En slutsats

som drogs var behovet av utbildning inom läroböcker för lärarstudenter. Lärarstudenter

borde dels få kunskap i läroboksanvändningen och vad som ska finnas i åtanke vid val av

läroböcker. Vikten av att även verksamma lärare ska få kunskap inom

läroboksanvändning poängteras (Reichenberg, 2014).

Reichenberg & Andreassen (2017) undersökte kvantitativt med frågeformulär hur

mycket inflytande lärare hade när de valde läroböcker. Mest relevant för den här

uppsatsen är att studien visade ett tydligt samband mellan lärarens yrkeserfarenhet och

läroboksanvändning. De lärare som arbetat länge ville i högre grad påverka inköpen av

läroböcker. De försökte använda mer individanpassade läroböcker som var anpassade till

sina egna elever.

Magasinet Skolvärlden gjorde en undersökning (2014) där 1500 lärare tillfrågades

angående val av läromedel. I den undersökningen framkom det att majoriteten av de

tillfrågade lärarna inte anser att de har tillräckligt med tid för att granska och utvärdera

läromedel för sin undervisning. Artikeln tog även upp kostnaden av att köpa in läromedel

som en påverkande faktor då det poängterades att vissa kommuner inte hade en tillräckligt

stor budget för att köpa in vissa läromedel.

Perbring & Åkesson (2010) intervjuade i sin kandidatuppsats tre olika lärare

angående deras val av läromedel. Ett resultat som framkom i uppsatsen var att de lärare

som medverkade var väldigt medvetna när de väljer läromedel och aktiviteter för sin

undervisning i svenska som andraspråk. Betydelsen av att lärare väljer böcker som är

anpassade utifrån den elevgrupp som läraren undervisar lyfts även som ett viktigt resultat

av Perbring & Åkesson (2010).

10

5. Metod och material

5.1 Val av undersökningsmetod

För den här studien användes frågeformulär för att undersöka lärares val av läromedel.

Användandet av frågeformulär i forskning innebär enligt Denscombe att vissa kriterier

måste uppfyllas (Denscombe, 2016). Formuläret ska vara designat och formulerat på ett

sådant sätt att informationen som samlas in sedan kan användas för en analys av data.

Vidare ska ett frågeformulär bestå av en nerskriven serie av frågor. Slutligen ska

informationen samlas in genom att deltagarna får direkta frågor angående ämnet

(Denscombe, 2016).

Med tanke på de frågeställningar som undersöktes i den här studien och för att

kunna jämföra resultaten med tidigare forskning, bedömdes frågeformulär vara ett

passande val. Alla deltagare fick exakt samma frågor att svara på i form av ett webbaserat

frågeformulär. Slutligen var frågorna i formuläret riktade till den relevanta målgruppen

vilken är lärare i svenska som andraspråk. Den insamlade informationen analyserades

kvantitativt då frågorna i formuläret var designade så att deltagarna fick bedöma vikten

av olika faktorer på en sifferskala (Denscombe, 2016). Informationen sammanställdes

och presenterades i form av tabeller och diagram.

I frågeformuläret ingick frågor där deltagarna fick rangordna betydelsen av elva

faktorer för deras val av läroböcker (se 5.4). Frågorna valdes baserat på vad som

framkommit i tidigare forskning och den teoretiska bakgrunden. Baserat på detta

bedömdes att faktorer relaterade till innehållet i böckerna troligen kommer vara viktiga

för lärarnas val även i svenska som andraspråk (Reichenberg, 2014). De faktorerna är

specifikt att läroboken är språkutvecklande (Gibbons, 2018), att läroboken innehåller

uppgifter som tar eleverna till nästa steg (Gibbons, 2016; Löthagen et al., 2008) och att

läroboken möjliggör för anpassning till elevernas olika nivåer (Liberg, 2001).

Faktorer som förväntades rangordnas som viktiga men som inte är lika relaterade

till innehållet är tid att granska vilket uppskattas som en trolig viktig faktor baserat på

undersökningen av Skolvärlden (2014). Lärarens tidigare erfarenhet av en liknande

lärobok förväntas att anses som viktig och även rekommendationer ifrån kollegor

(Reichenberg, 2014).

11

En annan faktor som togs med i frågeformuläret var layouten i en lärobok då den

valda lärobokens typsnitt kan påverka läsningen (Engblom, 2013). Samspelet mellan text

och bild är en annan faktor som kan påverka elevernas tolkning av texten då det

multimodala perspektivet är något som kan innebära svårigheter för andraspråkselever

(Danielsson, 2013; Danielsson & Selander, 2014). Huruvida en autentisk text är en

påverkande faktor tas med som en faktor då en autentisk text har en påverkan på

andraspråkselevens förståelse (Lundahl, 1998). Bokens kostnad är en faktor som kan

påverka inköpen av läromedel (Skolvärlden, 2014). En eventuell påverkan av lärobokens

kostnad lyftes fram som en framtida forskningsfråga av Perbring & Åkesson (2010).

Slutligen inkluderades reklam och mässor, som dock förväntades vara den minst

påverkande faktorn (Reichenberg, 2014).

5.2 Urval och avgränsningar

Frågeformuläret riktade sig till lärare i svenska som andraspråk. Det tydliggjordes att

formuläret enbart riktades till personer som arbetade som verksamma lärare just nu.

Formuläret publicerades i en sluten Facebook-grupp för SVA-lärare, ”Svenska som

andraspråk” där ett urval av den totala mängden SVA-lärare kunde se och svara på

formuläret. Det innebär att respondenterna kan ses som ett representativt urval ur

gruppen SVA-lärare.

5.3 Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial

Deltagarna var personer som arbetar som verksamma lärare i Sverige. I formuläret

ombads deltagarna uppge ålder, kön, yrkesort samt om de var behöriga lärare eller inte.

5.4 Insamlingsmetod

Google formulär användes för att samla in datan till den här studien. I frågeformuläret

fick deltagarna rangordna hur viktiga elva olika faktorer är vid deras val av läroböcker.

Faktorerna var:

1. tidigare erfarenheter av liknande läroböcker,

2. layouten,

3. bokens kostnad,

4. rekommendationer från kollegor,

12

5. påverkan ifrån reklam och mässor,

6. uppgifterna tar eleverna vidare till nästa steg,

7. samspelet mellan text och bild,

8. tid till att granska läroboken,

9. läroboken är språkutvecklande,

10. läroboken är anpassningsbar till elevernas olika nivåer,

11. texterna är autentiska.

Att just de här faktorerna inkluderades i formuläret baserades dels på det sociokulturella

perspektivet och dels på vad tidigare forskning om lärares val av läroböcker kommit fram

till. Slutligen kunde deltagarna välja att nämna om det fanns andra faktorer som inte fanns

nämnda i ovanstående alternativ. Det var emellertid en frivillig fråga.

5.5 Genomförande

Google formulär användes för att skapa ett webbaserat frågeformulär till denna studie.

Formuläret publicerades på internet för att maximera antalet respondenter.

Administratören och den ansvariga personen för gruppen kontaktades och godkände att

formuläret publicerades i den tilltänkta gruppen. Formuläret och den medföljande

informationstexten publicerades därefter som ett inlägg i gruppen. I inlägget låg en länk

till formuläret. Formuläret inleddes med frågor om respondenternas ålder, kön, yrkesort

och behörighet inom läraryrket. Därefter ombads respondenterna uppge om de hade köpt

in läroböcker till sin arbetsplats eller inte. Formuläret innehöll sedan elva olika faktorer

där respondenterna ombads att rangordna nämnda faktorer på en skala från 1–6 där 1

betydde ”inte viktig” och 6 ”mycket viktig”. En 6-gradig skala valdes för att undvika att

respondenterna lade sig på ett mellanvärde genom att de behövde ge svar som var viktade

åt ena eller andra hållet. Formulärets slutdatum tidigarelades då det kom in över 100 svar

på mycket kort tid.

5.6 Bearbetning av material och analysmetod

Den insamlade datan analyserades kvantitativt och presenteras med diagram. En fördel

med att detta var att det gjorde det möjligt att direkt jämföra resultaten med det som

framkommit i tidigare forskning. Datan var på en ordinalskalenivå, dvs det som mättes

var respondenternas bedömning av faktorernas påverkan på en skala 1-6, där

svarsalternativen var rangordnade, men inte hade några absoluta värden. Datan laddades

13

ner från Google forms som en .csv-fil och analyserades statistiskt i Excel och i SPSS.

Data analyserades deskriptivt och redovisades i antal, medelvärde och procent. Därefter

gjordes en statistisk jämförelse med ett signifikanstest vilket var Pearson correlation.

5.7 Forskningsetiska aspekter

Formuläret placerades i en Facebook-grupp som handlar om svenska som andraspråk.

Informationskravet uppfylldes då det publicerades ett medföljande meddelande som

klargjorde vad syftet med formuläret var, nämligen att undersöka vilka faktorer som

avgjorde hur lärare väljer läroböcker i svenska som andraspråk. Det tydliggjordes för

respondenterna att den data som samlades in skulle användas i en kandidatuppsats.

Kontaktdetaljer till personen som utförde studien var inkluderade. Det klargjordes att den

data som samlades in skulle behandlas helt konfidentiellt. Ingen utomstående skulle få ta

del av vilka som medverkar eller individuella svar. Ingen deltagare kan heller inte

identifieras utifrån sina svar. Nyttjandekravet uppfylls då informationen som samlades in

enbart kommer att nyttjas i den här studien.

5.8 Reliabilitet och validitet

Formuläret testades på två oberoende försökspersoner som matchade kriterierna för att

delta i studien. Det innebar att en pilotstudie genomfördes innan studien lanserades till

respondenterna (Denscombe, 2016) och de frågor som bedömdes som otydliga ändrades.

Validiteten hos valet av respondentgrupp bekräftas av det faktum att enbart respondenter

som var medlemmar i en sluten Facebook-grupp för svenska som andraspråk fick tillträde

till frågorna. Vidare styrks validiteten då den data som samlats in konverteras automatiskt

och inte manuellt (Denscombe, 2016). Pilotstudien stärker också validiteten eftersom den

visade att frågorna i formuläret är formulerade på det sätt att de ska samla in korrekt

material för studien.

Reliabiliteten kan anses vara stark då det valda instrumentet, frågeformulär, är

neutralt. Frågorna har skrivits i fullständiga meningar för att göras tydliga och frågorna

har pilottestats. Reliabiliteten har även bekräftats genom halvering då den insamlade data

har delats i två delar och de två delarna har jämförts med varandra för att kontrollera att

resultaten överensstämmer, vilket var fallet (Denscombe, 2016). Resultaten av studien

kommer att kunna gå att generalisera, exempelvis genom att lärare i andra ämnen får

exakt samma frågor för att se huruvida svaren överensstämmer med den här studien.

14

6 Resultat

6.1 Svarsfrekvens och deltagarnas bakgrund

Formuläret besvarades av 114 respondenter, 3 män (2,6%), 110 kvinnor (96,5%) och 1

person som inte ville ange sitt kön (0,9%). Respondenternas åldersspann sträckte sig från

18 till 72 år, med medelåldern 44;8 (SD = 9;2). Antalet behöriga lärare var 108

respondenter (94,7%) och antalet obehöriga lärare var 6 respondenter (5,3%). 99

respondenter (86,8%) uppgav att de fick välja läroböcker själva medan 15 respondenter

(13,2%) uppgav att de fick välja bland de läroböcker som redan fanns tillgängliga på

skolan. Medellängden på hur länge respondenterna har varit verksamma inom yrket var

15;4 år (SD = 8;8). De allra flesta respondenter var alltså sammanfattningsvis kvinnor i

40-årsåldern med lärarbehörighet och flera års yrkeserfarenhet, som fick välja läroböcker

själva. Respondenterna är verksamma i orter som sträcker sig ifrån Ystad till Skellefteå i

Sverige.

15

6.2 Resultat

6.2.1 Faktorernas betydelse för val av läroböcker

Figur 1 Spridningen av hur respondenterna rangordnade de påverkande faktorerna.

Figur 1 illustrerar att den viktigaste faktorn för lärare vid val av läroböcker var att

läroboken är språkutvecklande. Det innebär att respondenterna anser att det är mycket

viktigt att läroboken innehåller ett språk som underlättar för andraspråkselevernas

lärande. Den näst viktigaste faktorn var att läroboken innehåller uppgifter som tar

eleverna vidare till nästa steg. Den faktor som ansågs vara minst viktig var reklam och

mässor.

6.2.2 Korrelationer mellan faktorer

Under denna rubrik redovisas de korrelationer som hittades mellan de olika faktorerna i

studien (Tabell 1). Hur dessa korrelationer kan tolkas diskuteras sedan under 7.3.2.

1

2

3

4

5

6

7

Påverkande faktorer

16

Korrelationer mellan de olika faktorerna undersöktes med Pearson correlation test.

Sifforna i tabell 1 räknades fram baserat på medelvärdet för frågorna, medelvärdet för

åldern och medelvärdet för tiden som verksam lärare. Faktorerna 1–11 i formuläret listas

i tabelltexten, i 5.4 och i bilaga A. Ju högre siffra som framkommer mellan två faktorer i

tabellen desto högre och starkare är korrelationen (sambandet) mellan de två faktorerna.

Det innebär att om en respondent hade rangordnat en specifik faktor högt så finns det ett

samband med om respondent har rangordnat någon annan faktor högt. Det framkom även

negativa korrelationer i den här studien. De negativa korrelationerna visas med ett

minustecken. En negativ korrelation innebär att ju högre en faktor rangordnades desto

lägre rangordnades den andra faktorn (Araï, 1999).

17

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ålder Verksam

lärare

1 .20* .20* .19* .19*

2 .20* .37** -.32* -.32*

3 .20* .28** .19* .22*

4 .28** .21* .21**

5 .21* -.30*

6 .19* .19* .31** .52** .54** .43** -.43** -.45**

7 .37** .22* .52** .31** .35** .29** -.31*

8 .19* .54** .31** .25** .27**

9 .43** .35** .25**

10 .29** .27** .30**

11 .30**

Ålder .70**

Verksam

lärare

-.32* -

.30*

-

.45**

.70**

Tabell 1. Korrelationer mellan faktorernas påverkan på val av läroböcker (Pearson r

(korrelationskoefficient) redovisas i tabellen, *p

18

kollegor korrelerade också (r = 0.28). Slutligen visas en korrelation mellan layouten och

samspelet mellan text och bild (r = 0.37).

Tabellen illustrerar även vissa negativa korrelationer. En negativ korrelation

framkom mellan lärarens tid som verksam i yrket och vikten av att lärobokens uppgifter

tar eleverna till nästa steg (r= -0.45). Uppgifter som tar eleverna vidare till nästa steg

korrelerar också negativt med lärarens ålder (r= -0.43).

6.2.3 Övriga faktorer

I formuläret fick respondenterna en möjlighet att skriva om det fanns andra påverkande

faktorer som inte nämndes i formuläret. En faktor som nämndes av flera respondenter var

huruvida läroboken fanns i digitalt format. Det efterfrågades att det skulle finnas digitala

uppgifter, material och texter tillgängliga till läroboken. En annan faktor som lyftes fram

av flera respondenter var att läroboken skulle vara elevnära, det ansågs viktigt att eleven

kunde känna igen sig i texterna.

Vissa respondenter lyfte det faktum att läroboken behövde ha en lärarhandledning

som var behjälplig och bra. Det stämmer med Reichenbergs studie (2014) där vikten av

lärobokskunskap poängteras. En bra lärarhandledning kan ge den lärobokskunskapen som

lärare behöver för att bäst ta till sig det som står i boken och sedan på bästa möjliga sätt

förmedla det till andraspråkseleverna. En faktor som några respondenter nämnde var att

läroboken skulle passa deras individuella lärarstil, något som överensstämmer med en

tidigare studie som visade en koppling mellan lärarens stil att undervisa och en eventuell

lärobok (Juhlin-Svensson, 2000).

7 Diskussion

7.1 Inledning

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer som avgör hur lärare väljer

läroböcker i svenska som andraspråk. Studien visade att den viktigaste faktorn för lärare

i svenska som andraspråk är att läroboken är språkutvecklande. Den näst viktigaste

faktorn var att uppgifterna och innehållet i läroboken skulle ta eleverna vidare till nästa

steg. Den tredje viktigaste faktorn var att läraren hade tid till att granska läroboken. Vidare

visade studien att den minst viktiga faktorn för lärare är huruvida de har kommit i kontakt

med läroboken genom reklam och mässor.

19

Korrelationer fanns mellan vissa faktorer, exempelvis att läroboken ska vara

språkutvecklande och att läroboken tar eleverna vidare till nästa steg. Layouten och

samspelet mellan text och bild korrelerar med varandra (Tabell 1). Faktorerna kostnad,

rekommendationer från kollegor samt reklam och mässor korrelerar även i den här

studien. En negativ korrelation fanns mellan lärarens yrkeserfarenhet och vikten av att

lärobokens uppgifter tar eleverna till nästa steg (Tabell 1). En negativ korrelation fanns

även mellan uppgifter som tar eleverna vidare till nästa steg och lärarens ålder.

7.2 Metoddiskussion

Frågeformuläret gav möjlighet till att få svar på den forskningsfråga som skulle

undersökas i den här studien. Utformningen av formuläret gav möjligheten för

respondenterna att rangordna de givna faktorerna vilket innebär att forskningsfrågorna

kunde besvaras. Med tanke på att formuläret hade faktorer som rangordnades ifrån 1 till

6 fanns det inget mittenalternativ. Det innebar att respondenterna var tvungen att välja att

något var antingen lite mer eller lite mindre viktigt vilket resulterade i ett undvikande av

eventuella svårtolkade svar om respondenterna hade valt ett mittenalternativ.

Ett webbaserat formulär visade sig vara ett mycket passande val eftersom det gav

möjligheten att nå så många respondenter som möjligt. Det bekräftas av respondenterna

då de uppgav orter ifrån större delen av Sverige som sin yrkesort. En tanke skulle vara att

göra djupintervjuer vilket var den ursprungliga tanken till den här studien. Det hade

kunnat vara ett komplement till den kvantitativa data som samlats in och hade möjliggjort

för en djupare analys av vissa aspekter.

7.3 Resultatdiskussion

7.3.1 Diskussion av påverkande faktorer

Resultatet kan tolkas som att det är det faktiska innehållet i läroböckerna som anses vara

det viktigaste. Det överensstämmer med tidigare forskning som visat att innehållet är en

mycket viktig aspekt vid val av läroböcker för svenska som andraspråk (Liberg, 2001).

Då språkutvecklande blev den viktigaste faktorn kan det tolkas som att lärare kan

uppfattas att vara medvetna om betydelsen av att ha en språkutvecklande lärobok.

Språkutvecklande material och undervisning lyfts som en viktig faktor för att

andraspråkselever ska kunna nå sin fulla potential och få bästa möjliga undervisning för

att lära sig sitt andraspråk (Löthagen et al., 2008). Vikten av att en lärobok för

20

andraspråkselever är språkutvecklande går inte att bortse från (Gibbons, 2018). Den här

studien kan innebära att lärare inser betydelsen av att ha en lärobok som är

språkutvecklande. Det skulle kunna kopplas med att andraspråkseleverna gynnas av en

lärobok som kan utveckla deras språk (Kindenberg & Nygård Larsson, 2016).

Att en lärobok är språkutvecklande och att läroboken tar eleverna till nästa steg blev

de två viktigaste faktorerna. En möjlighet till det svaret är att lärarna utgår ifrån det

sociokulturella perspektivet och utvecklingszonen när lärarna gör sina val av läroböcker

(Gibbons, 2018). Med hjälp av stöttning av läraren som exempelvis visar sig i en korrekt

utvald lärobok möjliggör det för andraspråkseleven att hen ska kunna nå nästa steg i sin

utvecklingszon (Wood et al., 1976).

Den här studien bekräftar att tid är en viktig faktor eftersom tid till att granska

läroboken kom på tredje plats i den här studien. Undersökningen gjord av Skolvärlden

(2014) indikerade också vikten av tid då lärare uppgav tidsbrist som en stor faktor vid

granskning och inköp utav nya läroböcker. Som lärare har man fler uppgifter än enbart

undervisning eftersom lektioner ska planeras, utvärderas och genomföras. Därtill kommer

en mängd dokumentation exempelvis åtgärdsprogram som ska skrivas. Det är även

kontakt med familjer och ibland vissa myndigheter som tar upp en lärares tid. En möjlig

anledning till att tid kom på tredje plats är att tid kan anses vara en bristvara i läraryrket.

Samspelet mellan text och bild var den fjärde viktigaste faktorn vilket kan innebära

att multimodaliteten är något som lärare tar hänsyn till vid val av läroböcker.

Multimodalitet i en lärobok är en del av läsbarheten och det kan påverka läsandet för en

andraspråkselev hur en lärobok exempelvis kan använda skriftlig text tillsammans med

bilder. Användandet av olika modaliteter i läroboken är en aspekt som inverkar på hur

andraspråkseleven kan ta till sig det som står i läroboken eftersom det krävs specifika

kunskaper (Danielsson, 2013). Det faktum att samspelet mellan text och bild var den

fjärde viktigaste faktorn skulle kunna innebära att lärare är medvetna om att det är ett

samspel som kan orsaka svårigheter för eleverna eftersom det är något som elever kan

uppfatta som svårt. Det kan innebära att det tas hänsyn till läsbarheten av läroboken

eftersom lärarna reflekterar över typografin och illustrationer i en lärobok och att lärare

upplever att det är aspekter som inverkar på läsbarheten och hur eleverna förstår en

lärobokstext (Lundberg & Reichenberg, 2008).

21

Av de faktorer som rangordnades långt ner i den här studien rankades lärobokens

anpassningsbarhet för elevers olika nivåer på femte plats. Det är något som kan speglas i

ett andraspråksklassrum där eleverna arbetar på olika nivåer med sin språkförmåga. Enligt

den här studien väljer lärare en lärobok som kan anpassas för alla elever oavsett deras

nivåer vilket betyder att läroböcker med uppgifter för alla nivåer av utmaningar är något

som gynnar elevens förmågor och lärande (Säljö, 2010a). Det är viktigt att läroboken ska

vara anpassningsbar till de olika eleverna samt möjliggöra utveckling för eleverna så att

de kan gå vidare till nästa nivå med hjälp av stöttning ifrån läraren (Gibbons, 2016). En

tänkbar förklaring till det här resultatet skulle kunna vara att skapandet av ett läromedel

kan vara väldigt svårt om syftet är att det ska passa alla elever i undervisningsgruppen

utifrån allas olika nivåer. Dock är det en del av läraruppdraget att se till att elever ska

inkluderas i undervisningen oavsett elevernas nivå.

Layouten i läroboken var den sjätte viktigaste faktorn vilket innebär att vissa

respondenter anser att layouten, exempelvis textens font och storlek, tas i beaktande vid

val av läroböcker. Det kan tolkas som att layouten av läroboken är en faktor som lärare

har svagt i åtanke eftersom layouten kan influera andraspråkselevens inlärning och

förståelse av läroboken (Engblom, 2013). En noga designad layout i en lärobok kan skapa

ett intresse och en läslust hos eleverna då det kan bjuda in till läsning. Dock kom layouten

längre ner i den här studien vilket skulle kunna tolkas som det är en faktor lärare väljer

bort i förmån för andra faktorer.

Tidigare erfarenheter av liknande läroböcker var den sjunde viktigaste faktorn. Den

här faktorn visades i en tidigare studie av Reichenberg (2014) vara ännu mer viktig då det

var den näst viktigaste faktorn. En möjlig anledning kan vara att i Reichenbergs studie

tillfrågades lärare i alla ämnen och i den här studien tillfrågades enbart lärare i svenska

som andraspråk. Detta var ett förvånande resultat eftersom tidigare erfarenheter av

liknande läroböcker rangordnades högt i tidigare forskning och även för att en positiv

erfarenhet av en lärobok bör kunna medverka till att läraren väljer en liknande lärobok

igen.

Den åttonde viktigaste faktorn var huruvida textens innehåll var autentiskt. Det kan

tyda på att det är något som inte uppfattas vara en viktig faktor vid val av lärobok. En

eventuell förklaring till det här resultatet är att autentiska texter kan påverka förståelsen

för en andraspråkselev både positivt och negativt (Lundahl, 1998). Respondenterna kan

ha haft negativa erfarenheter med användandet av autentiska texter i undervisningen. En

autentisk text kan uppfattas som att den skiljer sig ifrån det språk andraspråkseleven möter

22

i hens vardag vilket utgör en svårighet för andraspråkseleven (Reichenberg, 2000). Det

gynnar elevernas förståelse om de kan känna igen sig i de texter som finns i läroboken

(Westlund, 2016).

Rekommendationer ifrån kollegor rangordnades på nionde plats i den här studien.

Det är i kontrast mot Reichenbergs studie (2014) där rekommendationer ifrån kollegor

kom på tredje plats. Reichenbergs respondenter var övervägande behöriga lärare som i

snitt varit verksamma i yrket 17 år, vilket ligger nära respondenterna i den nuvarande

studien (övervägande behöriga, i snitt 15 år i yrket), vilket gör att skillnader i längd på

yrkeserfarenhet inte är en trolig förklaring till skillnaden. En möjlig anledning även här

kan vara att i Reichenbergs studie tillfrågades lärare i alla ämnen och i den här studien

tillfrågades enbart lärare i svenska som andraspråk.

Kostnaden var den faktor som ansågs vara näst minst viktig i den här studien. Det

är i kontrast mot Skolvärldens studie (2014) där priset på läroböcker var en mycket viktig

faktor vid inköp av läroböcker för lärare. I den studien tillfrågades emellertid 1500 lärare

vilket skiljer i antal från den här studien där 114 lärare deltog. Skillnaden i

respondentmängden kan ha påverkat det framkomna resultatet. En möjlig förklaring till

kostnadens placering skulle kunna vara att lärare värdesätter andra faktorer exempelvis

innehållet i läroboken och att läroboken möjliggör för så mycket inlärning som möjligt

för eleverna eftersom kostnaden blev den näst minst viktiga faktorn.

Den faktor som ansågs vara minst viktig var reklam och mässor. Det

överensstämmer med Reichenbergs studie (2014) där reklam och mässor också blev den

minst viktiga faktorn. En tänkbar förklaring till detta är att lärare kan uppleva att de inte

har tillräckligt med tid för att läsa igenom reklam eller att gå på mässor. Det skulle även

kunna förklaras med att lärare får mycket epost och att digital reklam då prioriteras bort

till förmån för andra ärenden.

Det var inte möjligt att se ett tydligt samband mellan hur behöriga och obehöriga

lärare resonerar vid val av läroböcker till skillnad från studien som Wennberg gjorde.

Wennberg kunde påvisa att obehöriga lärare var mer beroende av läroboken (Wennberg,

1990). I den här studien svarade enbart 6 respondenter att de var icke behöriga vilket inte

kan anses vara en tillräckligt stor skillnad för att kunna analyseras vidare. En mer

kontrollerad jämförelse av behöriga och obehöriga lärare skulle behöva göras för att få in

ett material där denna faktor kan undersökas. Huruvida en behörig lärare väljer

annorlunda jämfört med en obehörig lärare var en faktor som nämndes som en framtida

forskningsfråga av Perbring & Åkesson (2010).

23

7.3.2 Diskussion av korrelationer

Tabell 1 visar en korrelation mellan att läroboken ska vara språkutvecklande och att

läroboken tar eleverna vidare till nästa steg. Det är två faktorer som är tätt förknippade.

Att båda dessa faktorer bedömdes som mycket viktiga kan tyda på att respondenterna

väljer läroböcker med det sociokulturella perspektivet i bakhuvudet. Ur ett sociokulturellt

perspektiv är det centralt att läroboken fungerar som ett redskap som stöttar elevernas

språkutveckling utifrån deras proximala utvecklingszon.

Tabell 1 illustrerar även en negativ korrelation mellan lärarens yrkeserfarenhet och

vikten av att lärobokens uppgifter tar eleverna till nästa steg. Det kan innebära att ju

kortare tid en lärare har varit verksam desto viktigare är det att lärobokens uppgifter tar

eleverna till nästa steg. En möjlig orsak kan vara att lärare anser att deras erfarenheter kan

uppväga för eventuella brister i läromedlet. Ett liknande samband mellan lärarens

yrkeserfarenhet och läroböcker visas också i Reichenberg & Andreasens studie (2017).

Uppgifter som tar eleverna vidare till nästa steg korrelerar även negativt med

lärarens ålder. Det kan tolkas som att de lärare som är yngre anser att det är mycket viktigt

att läroböcker innehåller uppgifter som tar eleverna vidare till nästa steg. Det faktum att

ålder och tid i yrket korrelerar med varandra beror troligen på att de som är yngre även

har kortare tid i yrket. Nyare lärare tycker alltså att ”ta vidare till nästa steg” är viktigare.

En eventuell anledning till detta är att nyare lärare har lärarutbildningen färskt i minnet

där de har lärt sig mycket om stöttning och utvecklingszonen. Nyare lärare kan se

läroboken som ett hjälpmedel i undervisningen. De kan anse att det är viktigt med

progression i lärandet för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor och för att

eleverna ska tycka att undervisningen och läroboken är givande.

Korrelationen mellan layouten och samspelet mellan text och bild kan förklaras

med att layouten och samspelet mellan text och bild kan ses som två tätt förknippade

aspekter av lärobokens design och utformning.

Faktorerna kostnad, rekommendationer från kollegor samt reklam och mässor

korrelerar i den här studien. Det kan bero på att de tre faktorerna var de som ansågs vara

minst viktiga i den här studien. Respondenterna kan ha valt bort de här faktorerna till

förmån för faktorer som var mer specifikt relaterade till lärobokens innehåll.

7.4 Slutsatser

Syftet med den här studien var att undersöka vilka faktorer lärare i svenska som

andraspråk anser vara viktiga när de väljer läroböcker. Sammanfattningsvis tyder

24

resultatet från denna studie på att faktorer som rör själva innehållet i läroböckerna rankas

som viktigare än faktorer som inte är direkt kopplade till innehållet. Den viktigaste

faktorn i studien av Reichenberg (2014) var lärobokens innehåll, ett resultat som den här

studien ger ytterligare stöd för. Just innehållet är en aspekt som tidigare forskning

demonstrerat är en mycket viktig faktor vid val av läroböcker för svenska som andraspråk

(Liberg, 2001). De tre faktorerna som ansågs vara minst viktiga i den här studien var

rekommendationer ifrån kollegor, kostnad samt reklam och mässor.

Då de två viktigaste faktorerna blev att läroboken är språkutvecklande och tar

eleverna till nästa steg skulle kunna innebära att lärarna utgår ifrån det sociokulturella

perspektivet och utvecklingszonen vid val av läroböcker (Gibbons, 2018).

Andraspråkseleven kan nå nästa steg i elevens utvecklingszon med hjälp av stöttning utav

läraren och en noga utvald lärobok (Wood et al., 1976).

Läsbarheten av läroboken tas det även hänsyn till enligt den här studien. Layouten

och multimodalitet, vilket är samspelet mellan text och bild, rankades som viktigare

faktorer än autentiska texter. Detta kan tyda på att lärare lägger vikt vid typografin och

illustrationer och att lärare anser att det är aspekter som påverkar läsbarheten och hur

eleverna uppfattar en lärobokstext (Lundberg & Reichenberg, 2008).

7.5 Vidare forskning

Baserat på svaren som kom in i den här studien finns det flera möjliga forskningsfrågor

som kan undersökas vidare. En faktor som nämndes av flera respondenter var vikten av

att en lärobok hade digitala resurser. Då utvecklingen av digitala läroböcker har ökat i

samband med att fler skolor använder digitala plattformar och hjälpmedel skulle det vara

ett intressant forskningsämne som är aktuellt för framtiden.

Det skulle vara intressant med forskning som undersökte djupare i vad som gör att

en lärobok anses vara språkutvecklande och vad som avgör om uppgifterna anses föra

elever vidare till nästa nivå eftersom det var de två faktorerna som ansågs vara mest

viktiga i den här studien. En viktig del att forska vidare i är om lärare anser att de har

tillräckligt med tid till att granska läroböcker eftersom resultaten i den här studien visade

att det var den tredje mest viktiga faktorn.

25

Det skulle vara en möjlig forskningsfråga att undersöka om en behörig lärare skulle

göra ett annorlunda val jämfört med en obehörig lärare. Om det finns något samband

mellan behörighet och val av läroböcker i svenska som andraspråk. Slutligen skulle

lärarhandledningen och dess utformning och funktion vara en potential framtida

forskningsfråga. Det var en faktor som framkom när respondenten fick möjlighet till att

nämna andra påverkande faktorer. En tänkbar forskningsfråga skulle kunna vara vad som

gör att en lärarhandling anses vara behjälplig och bra.

26

Referenser

Ajagán-Lester, L. (red.) (1995). Läromedel i den decentraliserade gymnasieskolan:

slutrapport från projektet Läromedelsval och läromedelsstöd. Uppsala: Pedagogiska

institutionen, Univ..

Araï, D. (1999). Statistiska metoder för beteendevetenskap och medicin. Lund:

Studentlitteratur.

Björnsson, C. (1968). Lix och läsbarhetsprövade skolböcker. Stockholm: Pedagogiskt

centrum, Stockholms skolförvaltn..

Engblom, C (2013) Medier, flerspråkighet och multimodal texthantering. I: Wedin, Å. &

Hedman, C. (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Danielsson, K (2013) Multimodalt Meningsskapande i Klassrummet. I: Wedin, Å. &

Hedman, C. (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt

arbete. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Juhlin Svensson, A. (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens val och

användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. (sammanfattning) Stockholm :

Univ.. Stockholm.

Gibbons, P. (2018). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (Tredje upplagan).

Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, P (2016) What Counts as Scaffolding? I: Kindenberg, B. (red.) Flerspråkighet

som resurs: symposium 2015. (Första upplagan).

Heimann Mühlenbock, K. (2013). I see what you mean: assessing readability for specific

target groups. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Gothenburg.

Kindenberg, Björn & Nygård Larsson, Pia (2016) Ämnesspråk och ämnesspecifika

aktiviteter i skolan. I: Kindenberg, B. (red.) Flerspråkighet som resurs: symposium

2015. (Första upplagan).

Liberg, K (2001) Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och

begränsningar. I: Nauclér, K (red.) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på

lärande. Stockholm: Sigma.

Lundahl, B. (1998). Läsa på främmande språk: om autentiska texter, kreativ läsning och

läsförmågans betydelse för språkinlärningen. Lund: Studentlitteratur.

Löthagen, A., Lundenmark, P. & Modigh, A. (2008). Framgång genom språket: verktyg

för en språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm: Hallgren &

Fallgren.

Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst. Härnösand: Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Mattlar, J. (2008). Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som

andraspråk (1995–2005). Studia didactica Upsaliensia, 2008.

Nauclér, K. (2001) Ett andraspråksperspektiv på lärande – en introduktion. I: Nauclér, K

(red.) Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma.

Perbring, Anna & Åkesson, Karin. (2009). ”Konsten är att sovra i allt material” – om val

av material och aktiviteter i ämnet svenska som andraspråk, Kandidatuppsats,

Högskolan i Borås/Institutionen för pedagogik. http://hdl.handle.net/2320/6277

Hämtad 2018-10-12

Reichenberg, M. (2014). Predicting teachers’ choice of teaching and learning materials:

http://bada.hb.se/browse?type=author&value=H%C3%B6gskolan+i+Bor%C3%A5s%2FInstitutionen+f%C3%B6r+pedagogik+%28PED%29http://hdl.handle.net/2320/6277

27

A survey study with Swedish teachers. IARTEM e-Journal, 6(2): 71–93. Hämtad

2018-10-12

Reichenberg, M. (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter: en studie av elevers

förståelse av olika textversioner. Diss. Göteborg : Univ.. Göteborg.

Reichenberg, M & Andreassen, R. (2017). Similar but not the same: Comparing

Norwegian and Swedish teachers’ influence on textbook selection and involvement in

text discussions. IARTEM e-Journal Volume 9 Number 1, 4–27. Hämtad 2018-10-12

Sverige. Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] :

grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och

samhällskunskap. [Stockholm]: Skolverket. Hämtad 2018-11-06

Säljö, R. (2010a). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.)

Stockholm: Norstedts.

Säljö, R. (2010b). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva

minnet. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt.

Vygotskij, L., & Cole, M. (1978). Mind in society : The development of higher

psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P. I: Säljö, R. (2000).

Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Wennberg, G. (1990). Geografi och skolgeografi: ett ämnes förändringar: en studie med

exempel = [Geography and school geography] : [changes in a school subject] : [a

study with examples]. Diss. Uppsala: Univ.. Uppsala.

Westlund, B (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. Kindenberg, B. (red.)

Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. (Första upplagan).

Wiman T. (2004). På spaning efter den goda läroboken Om pedagogiska texters lärande

potential. Avhandling, Åbo Akademis förlag - Åbo Akademi University Press

http://www.doria.fi/handle/10024/4136 Hämtad 2018-10-22

Wilson, L T. (2009). Statistical Correlation. https://explorable.com/statistical-correlation

Hämtad 2019-01-06

Wood, D., Bruner, J. S. and Ross, G. (1976) The role of tutoring in problem solving.

Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17.2, pp. 89–100. Hämtad 2018-10-24

http://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-

laromedel?fbclid=IwAR1aRuxLBS0IkEqtZZTMJDGjM_Z2f-

cLKMtDwmf_7qmX5SHKsmjnCN7gNNc Hämtad 2018-10-12

http://www.doria.fi/handle/10024/4136https://explorable.com/statistical-correlationhttp://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel?fbclid=IwAR1aRuxLBS0IkEqtZZTMJDGjM_Z2f-cLKMtDwmf_7qmX5SHKsmjnCN7gNNchttp://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel?fbclid=IwAR1aRuxLBS0IkEqtZZTMJDGjM_Z2f-cLKMtDwmf_7qmX5SHKsmjnCN7gNNchttp://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel?fbclid=IwAR1aRuxLBS0IkEqtZZTMJDGjM_Z2f-cLKMtDwmf_7qmX5SHKsmjnCN7gNNc

28

Bilagor

Bilaga A Frågeformulär

Hur gammal är du?

Hur länge har du arbetat som lärare?

Är du behörig?

Var i Sverige arbetar du?

Vilket kön är du?

Har du fått välja läroböcker för inköp eller har du använt de läroböcker som redan finns

på skolan?

När du väljer en ny lärobok som ska köpas in för undervisning i SVA, i vilken

utsträckning påverkar följande faktorer? Om du ännu inte har valt läroböcker för inköp,

svara på frågorna utifrån i vilken utsträckning du tror att faktorerna skulle påverka.

1. Hur viktig är din tidigare erfarenhet av liknande lärobok?

2. Hur viktig är layouten i läroboken?

3. Hur viktigt är det att ta hänsyn till bokens kostnad?

4. Hur viktiga är rekommendationer från kollegor?

5. Hur viktigt är det om du har kommit i kontakt med boken via reklam / mässor?

6. Hur viktigt är det att uppgifterna tar eleverna vidare till nästa steg?

7. Hur viktigt är samspelet mellan bild och text?

8. Hur viktigt är det att du får tid till att granska läroboken?

9. Hur viktigt är det att läroboken är språkutvecklande?

10. Hur viktigt är det att läroboken är anpassningsbar till eleverna olika nivåer?

11. Hur viktigt är det att texterna i läroboken är autentiska?

Faktorer som inte nämns i ovanstående frågor. I så fall vilka?