SRF Perspektiv nummer 5 2016.

Tidning för Synskadades Riksförbund

Omslag: Flöjtisten Jing Wu foto: Therese SelénRubriker på omslaget:Jing Wu – spelar med FilharmonikernaSRF:s enkät – så är studentlivetLyckat kamratstödsprojekt spridsBowlinghall för synskadadePerspektiv 40 år! – del 2 i serien

I detta nummer:

Gata för alla-kampanjen ................. 4 Maja Reichard blickar framåt .......... 6 Ledaren ......................................... 7 Notiser ............................................ 8 Ny tillgänglig bowlinghall .............. 10 Teknikstrul för studenter ............... 11 Flöjtisten Jing Wu ......................... 12 Smarta nyheter i Ios ..................... 15 Perspektiv 40 år – en historisk tillbakablick 16 Kamratstödsprojektet .................... 20 SRF får LSS-expertplats ............... 22 Tillgängligt val 2022 ..................... 22 Inpass .......................................... 23 Nya chefer på kansliet .................. 24 Jämsides ...................................... 26 Insänt ............................................ 27 Barn och föräldrar ......................... 28 Fadderprojektet sprids i landet ..... 29 Lennart Nolte ................................ 30 Attityden avgörande vid livsomställning 31 SRF information ........................... 32 AnnonserRedaktionsruta

Perspektiv på nya webbenDu har väl inte missat Perspektivs nya webbplats? På srf.nu/perspektiv lägger vi ut nyheter samt ett urval av artiklarna. Tidningen som helhet är en förmån för dig som medlem. Vill du som prenumerant läsa hela tidningen på din dator, får du kontakta Katarina Viklund som lägger in dig som mottagare av e-postutskicket vi gör för varje nummer.

Radio SRFAktuella reportage och SRF-nyheter direkt till din dator eller smarta telefon. Läs mer och lyssna på www.srf.nu/radio. Nytt program varje fredag.

Gata för alla-kampanjenVad hände ute i landet?

SRF:s riksomfattande kampanj är nu över. Runt om i landet engagerade sig medlemmarna för att sprida budskapet om hur allmänheten kan underlätta för personer med synnedsättning i trafiken. Här är ett axplock.text: Therese Selén

Så här gick kampanjen till:Att lappa felparkerade cyklar och annat som stod i vägen på gatorna samt dela ut sadelskydd var några av de aktiviteter som medlemmarna ägnade sig åt under kampanjen. Denna cykel stod i Östersund.

Artister stödjer Gata för allaAnita Johansson från SRF Vara Essunga Grästorp och Radio Syn fick förnämlig draghjälp i Gata för alla av artisterna Gabriel Forss och Magnus Carlsson som uppträdde i Vara konserthus.

Frågvist i soffanPå Medborgarplatsen i Stockholm möblerades ett mysigt vardagsrum upp. Där kunde förbipasserande slå sig ner och fråga en person med synnedsättning vad som helst om hur det är att ha en synnedsättning. Ronja Helt var en av de som satt i soffan och svarade på på frågor.

Att lappa eller inte lappaHur gör vi med detta hinder – en hög med hästbajs? Under kampanjdagen i Visby var det många saker som stod i vägen, men flera

lappar kunde tas bort efter en positiv dialog med butiksägare, hälsar SRF Gotland. Nyfikna elever i GrästorpEn skolklass från Backenskolan i Grästorp kom förbi och fick en lektion om kampanjen. Nyfikenheten var stor och många tänkvärda frågor ställdes till gänget från Synskadades Riksförbund Skaraborg.

Tidaholm lär sig käppvettTidaholmarna utmanades att sticka in händerna i en låda och enbart med känseln identifiera föremålen däri. Många tog en kopp kaffe och reflekterade över alla felparkerade cyklar på torget. Glada barn gick vidare på marknaden med ballong, klubba och en Pixibok i handen, hälsar SRF Skaraborg.

Karlshamn lapparFlera medlemmar från SRF Karlshamn var ute och lappade cyklar som stod i vägen.

NorrbottensturnéSRF Norrbotten lappade på flera platser i länet. I Arvidsjaur fick vår medlem till höger, Annika Isaksson, en pratstund med kommunalrådet Lotta Åhman. Hon lovade att ta upp kampanjen i kommunfullmäktige.

Maja Reichard blickar framåtParalympics är över och simmaren Maja Reichard är hemma i Sverige igen med fyra medaljer i bagaget efter sina prestationer i Rio de Janeiro. Perspektiv ringde upp för att fråga hur det känns efter denna urladdning.text: Joachim Kåhlman

– Det känns fantastiskt bra att komma hem med fler medaljer än jag räknat med, jättemånga personliga rekord och en fantastisk upplevelse, säger Maja Reichard.

Vad tar du med dig från Paralympics?– Tävlingsmässigt så har jag lärt mig hantera min egen press och

stress väldigt mycket. Det är extra roligt med 100 meter ryggsim där jag inte ens hade förväntningar på en medalj. Sedan är gemenskapen och glädjen mellan alla idrottare något jag tar med mig.

Just Paralympics i Rio har uppmärksammats mycket mer än tidigare tävlingar. SVT storsatsade med väldigt många sändningstimmar, något som Maja Reichard har kännt av efter att hon kommit hem.

– Folk hör av sig och berättar att deras släktingar sett mig på tv och häromdagen var det också en taxichaufför som frågade om det inte är jag som är den där simmaren, skrattar hon.

Uppmärksamheten är positiv, tycker hon och hoppas att det också kan inspirera barn och ungdomar med funktionsnedsättning att börja idrotta.

Maja Reichard är nu ledig både från studierna och från simningen ett tag. Om det blir något mer Paralympics för henne vill hon i nuläget inte svara på.

– Jag ska utvärdera allt innan jag bestämmer mig, det handlar om en

lång satsning och mycket tid, så man måste verkligen överväga innan

man säger ja eller nej. •

Bildtext: Maja Reichard kom hem med två silvermedaljer (50 meter fritt och 200 meter medley) och två bronsmedaljer (100 meter ryggsim och 100 meter bröstsim) efter tävlingarna i Rio.

LedarenFramgång i kampen mot tysta fordon

l- och hybridbilar som är helt tysta blir ett allt större problem på svenska gator. SRF driver frågan om att alla tysta fordon ska ha ett varningsljud som gör att de kan upptäckas med hörseln. Inom

EU ska alla elbilar ha ett varningsljud senast den 1 juli 2021, men tyvärr med den haken att förarna ska kunna stänga av ljudet.

EI denna fråga har SRF ett gott samarbete med NTF, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande. För drygt ett år sedan uppvaktade SRF och NTF gemensamt Transportstyrelsen, den myndighet som representerar Sverige i det internationella standardiseringsarbete som pågår. Vi framförde att tysta bilar är en allvarlig trafiksäkerhetsrisk, och att de måste förses med varningsljud som inte kan stängas av.

I somras ordnade SRF en paneldiskussion i Almedalen. Här deltog generaldirektören på Transportstyrelsen, NTF:s generalsekreterare, en representant för Gröna Bilister, en sakkunnig från Bil Sweden (bilindustrin), ett kommunalråd från Malmö samt undertecknad från SRF. Jag tror det var första gången problematiken med tysta fordon diskuterades så brett, och ändå på så hög nivå. Miljörörelsen har hittills varit kallsinnig till SRF:s krav på obligatoriskt varningsljud, men paneldebatten kan ha fungerat som en väckarklocka.

I september var det möte i GRB, alltså den arbetsgrupp som arbetar med den internationella standardiseringen, och nu beslöts det att föraren inte ska kunna stänga av varningsljudet. Detta är en stor framgång!

Forskning ska inledas om huruvida det gagnar trafiksäkerheten att varningsljudet ska vara aktivt även när en bil står stilla, exempelvis vid ett övergångsställe. Vilken ljudvolym ett varningsljud behöver ha ska också utredas.

På en punkt vill dock SRF se ytterligare en skärpning. Med nuvarande regler ska varningsljudet vara aktivt när fordonet rör sig i upp till 20 km i timmen. Vid högre hastighet anses däckljud och vindmotstånd frambringa hörbarhet. Men SRF tror att det kommer att vara svårt att höra fordonen i hastigheter under 40 km i timmen. Även här skulle det behövas forskning. •Håkan ThomssonOrdförande

Notiser:3 av 10 svenskar vet inte vad den vita käppen betyder. Källa SRF/Novus

Diskriminerad – får rätt av DOEn förälder med synnedsättning i Stockholm kunde inte ansöka om föräldrapenning via Försäkringskassans webbplats. Nu stämmer DO, Diskrimineringsombudsmannen Försäkringskassan.

Försäkringskassans webbtjänst är otillgänglig för personer med synnedsättning som använder skärmläsare i datorn. Föräldern påtalade bristerna vid ett flertal tillfällen, men rekommenderades då att istället uppsöka ett servicekontor eller be anhöriga och kolleger om hjälp. – Det är inte godtagbara alternativ. En ansökan innehåller privata uppgifter om ekonomi som man inte ska behöva dela med utomstående, säger Karin Ernfors på DO.

Unik dansföreställningDansare ser med kroppenHur kan man se med kroppen? Hur arbetar en dansare som inte ser med ögonen? Hur upplever man dans om man inte ser? I december har dansprojektet K.R.O.P.P. i Uppsala temat Seende utan syn. Mana Hashimoto är blind och professionell dansare och koreograf från New

York. Hennes verk är den första delen av föreställningen som ges på UKK, Uppsala konsert och kongress den 8 december.

I den andra delen är tanken att alla i publiken ska bära ögonbindlar och det dansstycket är skapat för att upplevas med hörsel, känsel, lukt och närvaro.

– Det är en experimentell föreställning. Samtidigt så jobbar ganska många nutida koreografer med fler sinnen än synen. Den moderna dansen är mer än visuell akrobatik, säger SU-EN, konstnärlig ledare på K.R.O.P.P.

Hela evenemanget kommer att syntolkas och det blir även tillfälle att ta del av scenografin och rekvisitan.

– Vi vill bryta ny mark, för oss är det viktigt att en synskadad publik känner sig välkommen. Vi vill också passa på att diskutera dans och syn på ett filosofiskt plan, säger SU-EN.

Innan föreställningen samtalar Mana Hashimoto och Bo Östen Svensson (musiker och kulturpolitiker i Uppsala) kring temat. Dessutom hålls en rörelseworkshop den 10 december på UKK.

Bildtext: Blinda Mana Hashimoto, från New York, är professionell dansare och gästspelar i en unik föreställning i Uppsala den 8 december.

Sko med inbyggd GPSVad sägs om en sko som kan guida sin bärare framåt och med hjälp av digital teknik visa vägen om man har en synnedsättning? Det låter som science fiction, men skorna, Rugged Tech, har nominerats till Design S, Sveriges nationella designutmärkelse, som delas ut av Svensk Form.

Designern Andrea Reschia har varit med och tagit fram skon som har ett inbyggt GPS-system och röststyrning via en smart telefon. Alla nominerade designbidrag finns samlade i en utställning på ArkDes (Arkitektur- och Designcentrum) i Stockholm fram till den 27 november. Hur bra skorna fungerar i praktiken återstår att se.

Designar kläder för ögonforskningDe två amerikanska bröderna Bradford och Bryan Manning tar hjälp av mode för att öka medvetenheten och kunskapen om synnedsättningar. I New York har de startat ett eget klädmärke som heter Two Blind Brothers.

Bröderna har båda Stargardts sjukdom, och deras erfarenheter av att förlora allt mer av sin syn fick dem att fokusera på känslan och detaljerna i kläderna. Själva logotypen i kläderna är en liten metallplatta med punktskrift. Allt överskott från försäljningen skänks till forskning om ögonsjukdomar.Bildtext: Two Blind Brothers stöttar ögonforskningen med sitt klädmärke.

Lyft för mänskliga rättigheterRegeringen inrättar en oberoende institution som ska främja och skydda mänskliga rättigheter i Sverige.

Sverige har inte tidigare haft en funktion som oberoende av regeringen granskar och agerar pådrivande när det gäller mänskliga rättigheter. Det har kritiserats av FN. Formellt åtog man sig att inrätta funktionen när man ratificerade FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD.– Ska vi som nation vara trovärdiga internationellt så måste vi vara aktiva också med rättigheterna i vårt eget land, säger Maria Johansson, ordförande Lika Unika, i en debattartikel i Dagens Samhälle.Liverpool FC stöttar World Sight DayI samband med World Sight Day 18 oktober bytte fotbollsspelarna i Liverpool FC ut den vanliga loggan Standard Chartered mot texten Seeing is Believing på matchtröjorna. Detta för att uppmärksamma ögonsjukdomar och samla in pengar till ögonforskning.

Unikt projekt gör bowling mer tillgängligHur kan man göra bowling mer tillgänglig för personer med synnedsättning? Det är en fråga som Västbygdens byalag i den lilla byn Kluk, i Jämtland, har funderat på. Svaret stavas smarta telefoner och nu har deras unika projekt blivit verklighet.text: Therese Selén

– Bowling är ju en fantastisk aktivitet. De allra flesta kan spela oavsett hur svåra handikapp man än har. Eftersom jag själv är blind så har jag funderat på vad som kan göra tillgängligheten ännu bättre. För när vi spelar idag spelar vi ofta i blindo, säger Kurt Folkesson.

Han är eldsjäl i Västbygdens byalag och medlem i SRF Östersund. I flera år har han arbetat med ett projekt som ska förenkla spelandet i den lokala bowlinghallen i Kluk för alla som inte ser. Kluk ligger ungefär mittemellan Östersund och Åre. Nu är tekniken redo för besökarna. Istället för att läsa sina poäng på skärmar ovanför banan får nu spelarna

resultatet uppläst direkt med hjälp av en app för smarta telefoner. Och projektet är unikt.

– Vi har tidigare gjort en omvärldsanalys och så vitt vi vet är vi ensamma om den här idén i världen, säger Kurt Folkesson.

Ett mål i framtiden är även att få till en ljudkälla som anger klotets riktning, så att man på så sätt ska kunna sikta när man skickar iväg det mot käglorna.

När hallen byggdes för några år sedan fick de sex miljoner kronor i stöd från allmänna arvsfonden och riksidrottsförbundet. Nu har även Synskadades Stiftelse bidragit med 275 000 kronor för den särskilda anpassningen för synskadade spelare.

Enligt Kurt Folkesson finns det planer på att arrangera resor hit för att övriga SRF-medlemmar också ska kunna ta del av den nya tekniken. Men han hoppas också på att fler bowlingarrangörer i Sverige ska ta efter så att fler hallar blir mer tillgängliga. •Bildtext: I Kluks bowlinghall kan man få resultatet uppläst i sin smarta telefon.

Teknikstrul och dålig attityd – studentlivet enligt en ny enkätAtt kunna studera är en självklarhet för många, men förutsättningarna är långt ifrån lika för alla. Bristande teknik och stöd och dåliga attityder är några av problemen som studenter med synnedsättning kan stöta på. Det visar en ny enkätundersökning som har tagits fram inför terminsstarten.text: Therese Selén foto: MostPhotos

– Det finns stora problem. Tyvärr har flera lärplattformar stora brister, både tekniskt och kring möjligheten att få support. Samtidigt finns det också goda exempel, säger Henrik Götesson, handläggare för IT- och konsumentfrågor på Synskadades Riksförbund.

Det är Synskadades Riksförbund och Riksorganisationen Unga synskadade som tillsammans har genomfört enkätundersökningen med 13 synskadade studenter från hela landet. Svaren visar bland annat att lärplattformar kan skapa många möjligheter om de har en enhetlig struktur och fungerar bra ihop med hjälpmedel, men tyvärr kan brister i teknik eller struktur ofta göra det svårt eller till och med omöjligt att exempelvis spela upp en video eller ladda ner material. Det finns också stora skillnader mellan olika lärosäten i landet.

– Många studenter har behövt lägga ner mycket tid på att försöka lista ut hur lärplattformen fungerar tillsammans med exempelvis talsyntes, punktskriftsskärm och förstoring, istället för att kunna studera, säger Henrik Götesson.

Förutom fungerande teknik är ett bra stöd viktigt. Stödet kan handla om speciella supportsidor för den som har hjälpmedel, men också möjligheten att kontakta en specialist. Här visar undersökningen också att det finns stora skillnader mellan hur bra det fungerar på olika lärosäten. Ett annat problem som synliggörs i enkäten är högskolornas och universitetens attityder till studenter med funktionsnedsättning.

– Flera studenter har berättat att de inte blir trodda när de säger att

lärplattformen inte fungerar för dem och det är verkligen inte bra, säger

Henrik Götesson. •

Enkätundersökningen finns att läsa på srf.nuBildtext: Det är stora skillnader mellan olika lärosäten i fråga om teknik och support till personer med synnedsättning, visar vår enkät.

Flöjtisten Jing WuNy teknik gjorde dröm men möjligHon var först i världen med tekniken som gjorde det möjligt att spela i en orkester utan att se. En liten elektronisk platta fick Jing Wus dröm att gå i uppfyllelse. Nu har dokumentären om hennes liv premiär i SVT.text & foto: Therese Selén

Hemma hos flöjtisten Jing Wu trängs inte mängder av noter på hyllorna. Visst har hon lärt sig flera klassiska stycken via punktskriftsnoter, men framförallt är det via digitala musikinspelningar som hon lär sig musiken utantill genom att nöta, nöta, nöta. Den musikaliska inspirationen får hon kanske allra bäst när hon upplever konserter och liveframträdanden.

Som musiker har hon själv gjort många soloframträdanden och även spelat i mindre grupper. Men en av hennes största drömmar, att spela i en stor orkester, har varit svårt eftersom hon inte kan se dirigentens rörelser. Men det hela vände i våras. Då var Jing Wu först ut att testa en världsunik uppfinning.

– Det har varit helt fantastiskt att ha fått vara med på den här resan, säger hon.

Tekniken fungerar så att Jing känner dirigentens taktrörelser genom en liten platta som sitter under hennes fot. ”Nästan som punktskrift, fast elektroniskt”, förklarar hon. Dirigenten håller i en lysande taktpinne och när handrörelserna går upp och ner och åt sidorna fångas de upp av en

infraröd kamera. Signalerna överätts till ett taktilt mönster som Jing sedan känner under sin fot.

– Man får inte vara för kittlig! skrattar hon.– I början var det väldigt svårt. Det kittlade och dessutom var jag inte

van vid att min fot skulle vara involverad i själva musiken. Det är helt enkelt ett nytt språk man ska lära sig. Men efter några övningar blev det mycket bättre och nu känns det som ett verktyg som är en del av min musik, berättar hon.

Idén kom då filmproducenten Ric Wasserman gjorde ett reportage om Jing och hennes musicerande. Hon berättade om drömmen att få spela med en symfoniorkester och han fick direkt en idé. Tillsammans med uppfinnarna Ellen Sundh och Runo Andersson utvecklade de tekniken TechSense. Jings flöjtlärare Jan Bengtson och dirigent Andreas Ahlin var även involverade i projektet och uppfinningen tilldelades Stockholms stads innovationsstipendium 2015.

Så, i våras var det dags för själva premiären. Under en konsert i Stockholms konserthus spelade Jing Wu för första gången ett stycke tillsammans med Kungliga Filharmonikerna. Allt klaffade och det hela fick stor uppmärksamhet i flera medier.

– Inga ord kan beskriva den upplevelsen. Det var mitt livs största glädje. Jag var väldigt glad att tekniken fungerade: jag fick alla signaler från dirigenten, spelade i takt med hela orkestern och kunde musicera med dem. Det var fantastiskt, säger Jing Wu.

Hon tror och hoppas att den nya tekniken kan öppna nya möjligheter för henne och andra musiker med synnedsättning.

– Jag hoppas verkligen att fler musiker med synnedsättning kan spela eller få anställning i en symfoniorkester. Jag vet att många är intresserade, men om man inte ser den arbetsmöjligheten ger många upp på vägen, säger hon.

Jing Wu växte upp i Kina och studerade på en internatskola för blinda och döva elever. Hon började spela musik redan som liten och fastnade tidigt för tvärflöjten. Parallellt med musiken visade hon även framgångar i idrott. Hon tävlade som sprinter i både Paralympics i Aten 2004 och i asiatiska mästerskap. Det är framförallt från idrottsvärlden som hon har hämtat sitt driv.

– Man vill vinna och lyckas med tävlingarna. Därifrån har jag fått mycket av min disciplin. Min första musiklärare tränade också min attityd och fick mig att förstå att om jag vill lyckas så kommer det att ta mycket tid och energi, säger hon.

I november släpps dokumentärfilmen Wu Jings omöjliga dröm i SVT. Ett filmteam har följt henne i två år och filmen handlar om tekniken med plattan, Jings musicerande och hennes liv i Sverige och i Kina. Filmen ska visas i Sverige, Kina, Kanada och Frankrike. Den kommer att syntolkas på svenska och kanske även på flera språk.

– Jag gör bara det jag gör, lever mitt liv och de följer med och filmar. Mitt mål med den här filmen är att jag vill sprida glädje och något positivt i samhället. Jag vill inspirera andra som också vill göra något bra med sitt liv, säger Jing Wu.

För att sprida tekniken med plattan planerar Jing en mindre världsturné nästa år. Dessutom kommer hon att spela på flera ställen i Sverige under 2016 och 2017.

Hur ser din dröm ut nu?– Jag vill fortsätta studera klassisk musik och förstå vad musiken

innebär. Under tiden spelar jag konserter när det finns möjlighet. Det är inte klart, det här är bara början. •

Jing WuGör: FrilansmusikerBor: StockholmFamilj: Pojkvän och ledarhunden BellaAktuell med: Dokumentären Wu Jings omöjliga dröm, som sänds torsdag 10 november klockan 20.00 i SVT2.

Bildtexter: Tvärflöjtisten Jing Wu med ledarhunden Bella. Bella har hört många stycken eftersom Jing övar varje dag.

Jing Wu jublar efter konserten i våras med Kungliga Filharmonikerna.

Smarta nyheterOperativsystemet i Iphone och Ipad heter Ios. I september kom version 10 som erbjuder en hel del nyheter för användare med synnedsättning. text och foto: Joachim Kåhlman

• En nyhet är att låsskärmen får nytt utseende. Den är delad i tre sidor som du flyttar dig mellan med svep med tre fingrar. Åt vänster för att nå kameran och åt höger för att komma åt widgets, en ny funktion i Ios som låter dig se en förhandsvisning av vissa data i en app. När man låser skärmen får man nu höra en ljudeffekt.• Nu kan man välja mellan tre svenska röster i sin Iphone: Klara, Oskar och Alva. Rösterna går både att använda för VoiceOver (skärmläsaren i Ios) eller för att få skärmen uppläst om man som synsvag bara vill få

uppläsning ibland. Dessutom kan man nu få veta vem som ringer utan att ha VoiceOver igång, dock bara om personen finns i din telefonbok. Funktionen kallas Tillkännage samtal. • Under inställningarna för Tal i hjälpmedelsinställningarna hittar man nu också en uttalshanterare. Där kan man lägga in speciella uttalsregler för att till exempel få namn korrekt uttalade. • Om man vill kan samtal automatiskt övergå till högtalare när man tar telefonen från örat. Detta kan ändras bland VoiceOver-inställningarna. Där kan man också välja vart man vill ha ljudet från VoiceOver. Till exempel att ljudet alltid ska använda telefonens högtalare medan musik spelas upp via en blåtandshögtalare. •Bildtext: VoiceOver, en praktisk funktion i nya systemet.

Perspektiv 40 år!DEL 2 av 3I år är det 40 år sedan SRF-Perspektiv började ges ut och vi tittar tillbaka på hur tidningen har förändrats genom åren. Målet har alltid varit att nå ut till medlemmarna och skapa ett debattforum. Men även att informera allmänheten om synskadade för att påverka attityder. I förra delen dök vi ner i tidningens förhistoria som började i slutet av 1800-talet. Nu är det 80- och 90-tal och debatterna går varma, liksom frågorna om jämlikhet och rätten till arbete.text: Gilda Stiby Pelkonen foton: Synskadades museum

1 Första kongressen och stopp för insamlingSRF:s första kongress hölls på Tylöhus i Halland. Det var stor uppslutning med torgmöte, kabaré, utställningar, sång, musik och fest. SRF:s nya program gick igenom enhälligt. Det innehöll grundläggande krav på jämlikhet, pekade på orsaker till svårigheter, krav på nya rehabprinciper, förbättrad ögonsjukvård, utbildningspolitik och avveckling av specialskolan. Även arbetsmarknadspolitik, kultur och fritid, miljöanpassning, konsumentfrågor och internationellt arbete fanns med. Trots att det rådde delade meningar togs här också ett historiskt beslut om ett stopp för att samla in pengar.Bildtext: Perspektiv nr 17, 1981.

2 Skolorna efter TomtebodaVid den här tiden hade Tomtebodaskolan bara ett 20-tal elever kvar och nu frågar man sig hur bra skolintegrationen fungerar ute i landet. Är specialskolans gemenskap bättre än ensamheten hemma? SRF:s

utredning Blind utan fritid presenteras och en av slutsatserna är att det är oerhört viktigt att se till att ungdomarna får en meningsfull fritid. En läsare saknar den friska debatten som tidigare fanns i De Blindas Veckoblad och Perspektiv och undrar vart debatten om välgörenhet tog vägen. En annan fråga som lyfts är hur det ska bli med dagstidningar på kassett.Bildtext: Perspektiv nr 7, 1983.

3 ”Arbete åt alla”Temanummer om arbete som start för kampanjen ”Arbete åt synskadade”. Denna fråga har varit central i organisationen ända till idag. SRF menade att bara en knapp tredjedel av alla synskadade hade ett arbete, att många förtidspensionerades mot sin vilja, samt att bristande arbetsplatsanpassningar avskräckte synskadade från att söka jobb. En kritisk insändare om ”SRF och dubbelmoralen” ifrågasätter dessutom varför SRF tillåter fortsatt almanacksförsäljning trots beslut om avveckling.Bildtext: Perspektiv nr 1, 1984.

4 Kassettboken gör succé1986 var det temaår för rehabilitering och en rad aktiviteter runt om i landet. SRF:s dotterföretag Kassettbok AB gjorde succé på bokmässan genom att vara först i Sverige med lansering av kassettböcker. Debatten frodades igen på 8 av tidningens 23 sidor. Det var upprörda känslor kring SRF:s ställningstagande om transplantationer. Även beslutet att sälja semesterhemmet Hornstrand föranleder ett öppet brev till styrelsen att ompröva. Ett inlägg i debatten handlar om namnfrågan inom SRF, flera tuffa debattinlägg hörs om SRF:s avståndstagande från föreningen BBU, Blinda Barns Utveckling.Perspektiv nr 7, 1986.

5 SRF utbildade arkitekterMånga av Perspektivs omslag och rubriker har genom åren haft humoristiska inslag. Här är ett exempel på en skämtteckning som illustrerar 1988 års högt ställda mål. Man satsade bland annat på att i varje länsförbund ordna utbildning för stadsarkitekter, gatudirektörer, parkchefer och landstingens byggnadsdirektörer, som i sin tur skulle föra kunskapen om tillgänglighet i gatumiljö vidare ut i kommunerna. Som utbildare hade SRF anlitat fyra arkitekter som visade hur man praktiskt kunde göra lämpliga anpassningar i utemiljöer.Perspektiv nr 10, 1988.

6 100-åring demonstrerade högljutt

En stor del av 1989 ägnades åt att fira SRF:s 100-årsjubileum med en stor demonstration som den slutgiltiga manifestationen. Från hela landet samlades 1200 synskadade, rustade med plakat, banderoller och slagord. Från demonstrationståget ekade talkörerna mellan husväggarna ”Vi vill ha arbete - inte pension!”, ”Punktskrift och kassett – vår självklara rätt!”, ”Biblioteken vakna – talböcker vi sakna!”. Perspektiv ges nu ut med 10 nummer per år jämfört med tidigare 20 nummer per år som mest under 80-talets början.

7 Fosterdiagnostik rör upp känslorDebatten om fosterdiagnostik går varm vid en konferens med politiker på Almåsa. Unga Synskadade hade tillsammans med ungdomsorganisationerna från DHR (Delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet) och DUNS (De Unga Neurologiskt handikappade i Sverige) ställt krav på en lag mot den abortinriktade fosterdiagnostiken. SRF vill minska användningen av all fosterdiagnostik som inte är medicinskt motiverad och säger nej till rutinmässiga ultraljudsundersökningar. Denna fråga var av existentiell karaktär.Bildtext: Perspektiv nr 6, 1990.

9 Kvinnokampen intensifieradesVid European Blind Unions möte i Lissabon 1990 antogs enhälligt en resolution för ett mer intensivt arbete för att förbättra synskadade kvinnors situation. I oktober 1991 bjöd tidigare förbundsordförande Tiina Nummi-Södergren in kvinnor från hela Europa till diskussioner kring kvinnans ställning i handikapporganisationerna. Hon hade sett ett klart behov av att ventilera denna fråga, eftersom jämlikheten mellan könen släpade efter. Kanske berodde detta på att så mycket kraft satsas på att uppnå jämlikhet mellan synskadade och seende? Det är männen som styr organisationerna, och de vill ha siffror och statistik innan de ändrar på saken. Därom var kvinnorna helt överens. Perspektiv nr 18, 1991.

9 Framtidsfokus i ny layoutNu står det SRF Perspektiv med Föräldra Bladet på omslaget. Redaktionen arbetar med att förändra tidningen. Fler och snabba nyheter direkt från TT, kortare texter för att få plats med mer, tydlig och kompakt layout. Inom organisationen diskuteras nu de stora framtidsfrågorna: opinionsbildning, pengar och medlemsengagemang. Frågan om hur SRF ska skaffa pengar i framtiden är på tapeten eftersom de politiska vindarna attackerar välfärden. Men man vill inte tillbaka till tiggeri.Bildtext: Perspektiv nr 2, 1993.

10 Radiosatsning som floppadeNy layout på omslaget och dekorfärgen byts från röd till blå. På omslaget står det ”Pengarna ska flöda”. SRF Förvaltning har köpt fyra radiokanaler för att förbundet ska bli rikt och få makt. Avsikten med radiosamarbetet var att tjäna pengar på radioreklam. Ett år senare såldes kanalerna. Att driva radiostationer låg en bra bit utanför från SRF:s verksamheter och man insåg snabbt att några pengar inte skulle trilla in så lätt den vägen. Det var RIX-stationer som sedan såldes vidare till Megapol. Den nya frivilligheten är också uppe till diskussion i handikapprörelsen. Det är ingen tillfällighet med tanke på makthavarnas entusiastiska prat om den ideella sektorns möjligheter.Perspektiv nr 14, 1993.

Vad hände sen? Läs sista delen av serien om tidningens historia i nästa nummer.

Kamratstödsprojektet sprids vidare”Tryggt att prata med andra i samma båt”Att förlora synen kan vara en chockartad upplevelse som väcker känslor och frågor. För tre år sedan startade SRF Stockholms och Gotlands län Kamratstödsprojektet. Fler nysynskadade skulle få en chans att prata med varandra och få stöd och peppning. Nu är målet att projektet ska spridas till hela landet.text och foto: Therese Selén

– För mig var kamratstödet en brygga från ett liv som inte kändes värt att leva till ett liv som faktiskt är riktigt trevligt, säger Jan-Erik Ekman, en av deltagarna.

Det är tisdagseftermiddag och en doft av nybakad äppelpaj och kaffe sprider sig i lokalerna på Gotlandsgatan i Stockholm. Det är dags för en av höstens kamratstödsgrupper att samlas. Magnus Fredriksen är ny i gruppen och han ser fram emot ett tillfälle att få byta erfarenheter med andra.

– Vi har olika problem, men alla har problem med synen. Så jag hoppas få lite nya idéer, säger han.

Vladimir Szyszkow började som deltagare förra terminen och är tillbaka igen.

– Det känns lättare eftersom alla här är synskadade. Det känns tryggt att prata med de som sitter i samma båt, och om man retas lite så vet alla att det inte betyder någonting, säger han.

Anne Edlund och Helene Wästanmo är kamratstödjare och leder den här samtalsgruppen. Dagens tema är strategier i vardagen, annars kan både stort som smått stötas och blötas här.

– Det kan vara alltifrån känslomässiga saker i relation till närstående och familj. Hur ska man få lagom mycket hjälp och varken bli behandlad som offer eller hjälte? Och praktiska saker som att använda vit käpp eller ta sig ut på stan, säger Anne Edlund.

Att det finns ett stort behov av att prata, det har märkts tydligt under projektets gång. Sedan starten 2014 har hittills 83 deltagare i 16 olika grupper varit med. SRF Stockholm-Gotland har fått runt två och en halv miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för de tre första åren. Idén var att kamratstödet skulle fungera som ett komplement till det samtalsstöd som man kan få via syncentralen, berättar Karen Fridriksdottir Jungelin. Hon är projektledare för Kamratstödsprojektet och tycker att det hela har gått över förväntan.

– Vi har uppnått mycket mer än jag nånsin kunde tro, det är häftigt. Jag har fått höra att folk lättare kan hantera sin vardag och vågar göra saker på egen hand. Många har börjat läsa talböcker, mår bättre och känner sig tryggare i sin synnedsättning, berättar hon.

Tillbaka på Gotlandsgatan i Stockholm. Här, i ett annat rum, sitter Aune Konttori Brundin, Jan-Erik Ekman och Berndt Johansson. De var alla med i den första samtalsgruppen och har hållit kontakten sedan dess. Tillsammans har de bearbetat många tankar och känslor och upplever nu att de är tryggare i sin situation. När Jan-Erik Ekman kom till kamratstödsgruppen hade han synrester, men upplevde sig själv som blind.

– För mig var kamratstödet en brygga från ett liv som inte kändes värt att leva till ett liv som faktiskt är riktigt trevligt, säger han och fortsätter:

– Jag träffade helt blinda personer som lever ett fullt värdigt liv som de trivs med, och jag träffade också personer med dålig syn som satt inne i sina lägenheter och inte kom ut. Jag förstod då att det inte handlar om hur mycket du ser, utan om hur mycket du vågar och vill. Du själv kan avgöra hur ditt liv blir, det är inte synen som avgör.

För Aune Konttori Brundin innebar kamratstödsgrupperna att hon vågade göra saker hon tidigare undvikit: åka färdtjänst, följa med på utflykter och konferenser, sova borta och åka utomlands.

– Det har betytt väldigt mycket för mig. Dels så fick jag första kontakten med andra synskadade, och dels blev jag lotsad vidare att söka hjälp. Mitt själförtroende var helt i botten. Jag har fått tillbaka det, säger hon.

Var det svårt att prata om känsliga ämnen?

– Nej. Vi bestämde första gången att det vi säger i gruppen stannar i gruppen, och det kändes tryggt.

Berndt Johansson fick också sin synnedsättning sent i livet. Till en början levde han i en förnekelse och hoppades att ögonsjukdomen skulle försvinna. Men i takt med att han såg allt sämre, blev behovet av att prata med andra som förstår allt större.

– Det var svårt att acceptera synnedsättningen och prata med mina närmaste om det här. Jag kan inte begära att de ska förstå hur jag känner eller tänker i den situationen. För mig har kamratstödsgruppen betytt att jag har blivit vän med mig själv, säger han.

– Det gäller att våga ta det första steget och ta stöd av andra som har upplevt samma sak. Det är viktigt att nya synskadade tar kontakt med de här kamratstödsgrupperna så snart som möjligt och inte väntar för länge.

Nu är förhoppningen att projektet ska spridas i distrikt och lokalföreningar i hela landet. Karin Hjalmarsson, på Synskadades Riksförbund, kommer att hålla i samordningen och ett första steg är en kurs som kommer att hållas den 27–29 januari för representanter från distrikten. Där ska kamratstödet ingå som en del.

– Kamratstödet har betytt oerhört mycket för Stockholmsdistriktet, som har fått många nya funktionärer. Jag tror att det kan vitalisera arbetet och öka engagemaget. Men man måste se till att vi har bra personer som leder de här grupperna, det krävs ett bra och seriöst arbete, säger Karin Hjalmarsson.

Stockholmsdistriktet fick ju externa pengar för att driva projektet. Hur ska man ta det här vidare utan den finansieringen?

– Vi kommer att söka pengar från olika stiftelser och fonder som vi

brukar göra för den här typen av aktiviteter. Riks kommer nog inte kunna

hålla i en massa utbildningar i distrikten, men vi tror samtidigt inte att det

behöver bli så dyrt, säger hon. •Bildtexter: Jan-Erik Ekman, Berndt Johansson och Aune Konttori Brundin har under projektet dryftat många tankar och känslor. Karen Fridriksdottir Jungelin är projektledare för Kamratstödsprojektet och tycker att det hela har gått över förväntan.

SRF får LSS-expertplatsynskadades Riksförbund har fått en expertplats i utredningen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Utredningens mål är att lagen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling och omfattas av mer ändamålsenliga insatser.

S

Vad är anledningen till utredningen?– Det är orättvist över landet. I vissa kommuner får man rätt till LSS

och i andra får man det inte, säger Håkan Thomsson, SRF:s ordförande.Om en person med synnedsättning inte blir tilldelad ledsagning enligt

LSS är personen hänvisad till att söka ledsagning genom Socialtjänstlagen (SoL). SoL är en lag som ger stöd, men inte frihet att själv välja vad ledsagningen ska användas till.

Håkan Thomsson hoppas att utredningen ska leda till en bättre och mer

rättvis lagstiftning. •

Tillgängligt val år 2022enast till valen 2022 ska synskadade hemligt kunna personrösta på en kandidat. Det fastslås i ett så kallat tillkännagivande som

riksdagen överlämnande till regeringen i april. S

Synskadades Riksförbund vill skynda på den processen och medverkade på ett dialogmöte i Justitiedepartementet i Rosenbad i september.

E-röstning av det slag som har testats i till exempel Norge är inte aktuellt i Sverige. Norge har tills vidare avslutat försöken med E-röstning då säkerheten var otillräcklig.

För att det ska bli möjligt för synskadade att på egen hand kryssa en kandidat på en valsedel behövs ny teknik. Flera förslag var uppe under mötet. Bland annat en modell som SRF har tagit fram. Det är en valsedel som väljaren kryssar i en anpassad dator i röstningslokalen. Valsedeln skulle sedan skrivas ut och stoppas ner i ett valkuvert. •

Inpass:Kvinnor tar plats i världsorganisationenEn kongressmiddag kan visa så mycket. Den kan vara som en bild av ett helt samhälle, eller av det miniatyrsamhälle som World Blind Union (WBU) är. I den stora salen i Orlando, Florida, i september hade vi delegater, tolkar och ledsagare ätit upp kycklingen och mumsade nu på kakan med frukterna. Det var dags för talen. En man framförde de amerikanska värdarnas tack till oss alla. En annan man, med västeuropeisk accent, talade om åren som gått. Ytterligare en man, nu med amerikanskt uttal, blickade framåt. Samma röstläge, samma talmelodi, en känsla av enformighet. Vi satt runt borden medan män formulerade både historien, nutiden och framtiden.

WBU representerar 225 miljoner synskadade människor i 190 länder. Världsorganisationen har länge dominerats av män från Europa och Nordamerika. Det gör att viktiga perspektiv, som att synskadade kvinnor har det sämre än männen på många livsområden – arbete, ekonomi, hälsa, utbildning, våldsutsatthet – inte framträder. Organisationen går också miste om kvinnors kunskap och erfarenhet och blir svagare. I arbetet för synskadades rättigheter i världen behövs både kvinnor och män, unga och gamla. Vid generalförsamlingen i Orlando fick Sverige gehör för ett förslag om att inrätta ett jämställdhetspris – empowerment award – till organisationer som arbetar framgångsrikt med dessa frågor. Ett nätverk med kvinnor från alla världsdelar har bildats för att driva på utvecklingen.

Kvinnorna hördes inte vid middagstalen, men deras röster ljöd i seminariesalarna. Praweena Sukhraj-Ely, advokat från Sydafrika, talade om att våldsutsatta kvinnor måste få lära sig om sina rättigheter och kunskapen måste öka inom rättsväsendet. Nandini Rawal från Indien uppmanade: utbilda en kvinna och ni utbildar hela familjen. Kunskap är som en flod som förgrenar sig till de mest avlägsna byar. Molly Burke från Kanada berättade om hur hon mobbades i skolan för sin synskada. Hon sa: ”Till sist insåg jag ändå att det inte är jag som behöver göra om mig för att duga.”

Starka berättelser, starka röster. Denna period tar också en kvinna från

Afrika plats i WBU:s styrelse. Elly Macha från Tanzania valdes som 2:e

vice president. Det är en viktig markering. •Ann Jönsson, ledamot i SRF:s förbundsstyrelse

”En spännande och intressant utmaning” Hon är en välkänd profil inom synskaderörelsen. Med en bakgrund inom Unga Synskadade, företag inom Irisgruppen, som ledamot i förbundsstyrelsen och individstödschef på SRF har Ulrika Norelius Centervik samlat på sig en gedigen erfarenhet. Snart träder hon in i rollen som ny kanslichef.text: Joachim Kåhlman foto: Therese Selén

Under 2017 kommer Synskadades Riksförbunds nuvarande kanslichef Eva Björk att gå i pension. Under våren har rekrytering pågått för att finna hennes ersättare och i början av augusti fattade förbundsstyrelsen beslut att anställa Ulrika Norelius Centervik som ny kanslichef.

Sedan 2012 jobbar hon som chef för individstödsgruppen inom SRF där bland annat ledarhundsverksamheten ingår.

– Jag har trivts väldigt bra som individstödschef men nu får jag en helt annan överblick över hela organisationen och det var en av anledningarna att jag sökte jobbet, säger Ulrika Norelius Centervik.

Det kommer inte att bli tal om några stora förändringar på kort sikt när Ulrika tar över kanslichefsjobbet. Först vill hon lyssna in vad medarbetare och förbundsstyrelsen har för tankar, men hon kan redan nu se att det till exempel finns rutiner på kansliet som hon tillsammans med personalen kan utveckla.

Ulrika beskriver sig som en lugn värmlänning och som är som folk är mest. Hon är blind och ledarhundsförare. På fritiden kan man bland annat möta henne på Svartklubben i Stockholm där hon serverar och sjunger i mörker. Ulrika är sedan många år medlem i bandet Synliga som bland annat uppträder där.

Att komma inifrån organisationen och få ett kanslichefsjobb kan vara både positivt och negativt, tror Ulrika. För henne är det viktigt att försöka se saker med nya ögon och inte gå in med färdiga mallar. Hon tror ändå att det är mest fördelar eftersom hon har en kortare startsträcka och redan kan väldigt mycket om SRF.

Enligt förbundsordförande Håkan Thomsson stod valet mellan Ulrika och en extern person men valet föll på Ulrika, bland annat på grund av att förbundsstyrelsen tyckte att det var viktigt att en person med synnedsättning har kanslichefsjobbet på SRF.

– Ulrika har också en gedigen erfarenhet som chef och har fått väldigt bra poäng i medarbetarundersökningar, så vi tror att hon kan bidra till en positiv utveckling av vårt kansli, säger Håkan Thomsson.

– Det blir en spännande, intressant och framförallt kul utmaning att arbeta som kanslichef på SRF, säger Ulrika Norelius Centervik som kommer tillträda sitt nya arbete den 1 januari. •

Ulrika Norelius CentervikÅlder: 42Familj: man, dotter och ledarhundBor: Farsta, söder om Stockholm

Bildtext: Ulrika Norelius Centervik blir SRF:s nya kanslichef. Här på lunchpromenad utanför kansliet med sin ledarhund.

Hon är SRF:s nya individstödschefI samband med att Ulrika Norelius Centervik blir kanslichef har SRF rekryterat en ny individstödschef. Lena

Ridemar, 56, från Hägersten tillträder sin nya tjänst den 15 november.text & foto: Joachim Kåhlman

Vad lockade dig med det här jobbet?– Det är väldigt personligt egentligen. Min mor jobbade under många

år på SRF och när jag såg att den här tjänsten var ledig kände jag att det vore fantastiskt kul att vara med i verksamheten, säger Lena Ridemar.

Hon har inte själv någon synnedsättning, men har god kännedom om synskadefrågor. Hon kommer närmast från en tjänst på organisationen Sveriges Konsumenter och har tidigare arbetat på Handikappförbunden, Reumatikerförbundet och Hyresgästföreningen. Som individstödschef kommer hon också att leda arbetet för ledarhundsverksamheten. Det ser hon som en utmaning eftersom hon själv är ny i de frågorna. Lena Ridemar har tidigare haft hund privat, men är nu kattägare. På fritiden tycker hon om att sy, promenera och umgås med sina döttrar.

På SRF hoppas Lena Ridemar bland annat kunna bidra med den kompetens hon förvärvat genom ett helt yrkesliv inom folkrörelser.

Hur beskriver du dig själv?– Jag är rund och go, 157 centimeter lång, ljushårig och kortklippt.

Oftast är jag klädd i jeans, gympaskor och någon finare tröja eller skjorta, säger hon. •Jämsides”Hur ska vi jobba med ett kritiskt normtänkande?”Ett led i jämställdhets- och likabehandlingskommitténs arbete är att föra ut kunskap om just jämställdhet och likabehandling i hela SRF-organisationen. Som ett första steg anordnades ett seminarium på konferensen för förbundsstyrelsen och distrikts- och branschföreningsordförandena i september.

Vi gästades av RFSL:s funkisprojekt, som är ett arvsfondsprojekt, inne på sitt sista år. Syftet med projektet är att utbilda funktionshindersrörelsen om HBTQ-frågor och RFSL om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Seminariet gick att följa i webbradio.

Deltagarna på kursen fick en grundlig genomgång av olika normer som funktionsnormen och heteronormen. Normer är oskrivna regler. Ofta är normer bra att ha. Ordningsregler, om hur man köar till exempel, är normer som förenklar människors samvaro. Det finns även begränsande normer som till exempel funktionsnormen och heteronormen. Den som tillhör normen uppfattas som normal och normbrytarna som onormala. Ju fler normer en person kan sägas tillhöra, desto mer makt kan den personen få.

Vi är oftast inte medvetna om de normer vi själva tillhör, utan snarare de där vi är normbrytare. Normkritik är ett effektivt sätt att arbeta med alla diskrimineringsgrunderna.

Den som arbetar normkritiskt gör det i fyra steg:1. Undersök vilka normer som finns i organisationen. Detta kan göras genom att studera sammansättning av beslutande organ, hur styrdokument är skrivna och genom undersökningar.2. Ta reda på vilka fördelar och nackdelar som finns med normerna.3. Ta reda på vilka normer vi själva tillhör.4. Ta fram en strategi som undanröjer hindren för de personer som inte följer normen.

Ett normkritiskt förhållningssätt är en viktig hörnpelare i det arbete för jämställdhet och likabehandling som jämställdhets- och likabehandlingskommittén vill föra ut i hela Synskadades Riksförbund. •Karin HjalmarsonJämställdhetsfrågor telefon: 08-39 91 55 e-post: karin.hjalmarson@srf.nu

Insänt:Riksfärdtjänst – inget för spontana

dag skulle jag boka en färdtjänstresa åt min 56-årige synskadade man. Han hade blivit tillfrågad om en fyradagarskurs i Glimåkra för synskadade. Efter en tids tveksamhet bestämde han sig och tyckte att

det skulle bli trevligt att träffa andra i liknande situation och medverka i olika aktiviteter. Jag ringde för att boka och fick då information om att en sådan riksfärdtjänst måste bokas fem till sex veckor i förväg. Speciellt nu efter semestertider för att de ska hinna ikapp. Normal handläggningstid är fyra veckor. Detta är inget individbaserat beslut utan måste bokas på samma sätt vid varje resa.

I

Men om man nu är berättigad till färdtjänst, varför kan då inte detta gälla även för riksfärdtjänst? Någon har ju redan gjort den bedömningen tidigare. Eller har taxibolagen fyra veckors väntetid? Var är problemet? Den här gången hade vi möjlighet att själva ordna med resan tack vare goda vänner och familj, men alla kanske inte har den förutsättningen. Hoppas någon i beslutsfattande position kan ta detta till sig, förstå problematiken och göra vardagen mindre krånglig och mer tillgänglig istället. OBS! Glöm inte boka julmarknadsresan redan nu.Med vänliga hälsningarMarita Thune i Halmstad

SVAR:Din fråga är ett generellt problem, som många av våra medlemmar kommer i kontakt med. Så vitt vi vet finns det ingen som beviljar generella tillstånd till riksfärdtjänst. Färdtjänst och riksfärdtjänst styrs av två olika lagar. Man ansöker om riksfärdtjänst på samma ställe där man ansöker om färdtjänst, det vill säga den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet eller kommunen där man bor. Att man har färdtjänst är alltså ingen garanti för att man får tillstånd till riksfärdtjänst.

Ett problem med riksfärdtjänst är de långa ansökningstiderna och att generella tillstånd saknas, vilket du tar upp. Ett annat problem, är att resenären hänvisas till den allmänna kollektivtrafiken. Riksfärdtjänsten består i det fallet av att man får ta med sig en ledsagare utan extra kostnad. Problemet är att man som resenär själv får ordna ledsagaren.

Det finns inga generella lösningar på problemet. För att påverka måste SRF som organisation arbeta på flera sätt samtidigt. Riksförbundet måste driva på för en tydligare och flexiblare lagstiftning på området, men det är minst lika viktigt att vi lokalt försöker påverka de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller kommunerna för att få till stånd ett flexiblare regelverk, som möjliggör en större frihet för våra medlemmar.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska personer med funktionsnedsättning ha rätt att resa på det sätt och vid den tidpunkt vi själva väljer. Det finns heller inget i lagen som hindrar att man beviljar tillstånd till riksfärdtjänst på ett flexiblare sätt än idag. I nuläget är det bästa man kan göra att noga ta reda på vilka regler som gäller där man bor. Jimmy Pettersson Intressepolitisk handläggare SRF

Gör din röst hörd! Skicka gärna din insändare till srf.perspektiv@srf.nu Insänt material tas med i mån av plats, och skriv gärna kort! Chansen är då större att din text tas in.

Barn & föräldrar: ”Barnkonventionen bör bli svensk lag”

Sverige pågår nu en utredning om att göra barnkonventionen till svensk lag och SRF har lämnat ett betänkande till regeringen. SRF ser positivt på att barnkonventionen blir svensk lag eftersom det skulle

stärka rättigheterna för barn med funktionsnedsättning. I

Barnkonventionen är ett internationellt avtal som ska stärka barns egna rättigheter som individer. Utredningen har visat att barn som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har mindre möjlighet att uttrycka sina åsikter, att få relevant information och förstå den och i flera fall har det inte redovisats hur barnets bästa har beaktats. Enligt utredningen bör LSS få en tydligare koppling till barnkonventionen och att barns bästa alltid ska utredas.

SRF anser att kunskap om att samtala med barn med funktionsnedsättning bör vara en del av till exempel lärarutbildningar. Utredningen föreslår att Barnombudsmannen, BO, får mandat att ta emot och företräda enskilda barns klagomål, vilket vi välkomnar. Men vi tycker att BO först måste skaffa sig mer kunskap om barn med funktionsnedsättning. Stora utbildningsinsatser föreslås dessutom inom stat, landsting och kommun. Det är bra, men vi tycker att det är viktigt att insatserna blir tillgängliga för barn med synnedsättning eller andra funktionsnedsättningar.

Under hösten tar regeringen fram ett underlag om barnkonventionen som riksdagen sedan ska besluta om under 2017.

”Nationella prov bör vara lika för alla”

I dag finns det brister i anpassningarna av de nationella proven i skolorna. Det innebär att proven inte alltid genomförs på ett likvärdigt sätt för elever med synnedsättning.

Just nu pågår en utredning om att utveckla de nationella proven, bedömningsstöden och kunskapsutvärderingen. SRF har lämnat ett betänkande till regeringen och vi är positiva till utvecklingen av proven. Det finns fördelar med den planerade digitaliseringen av dem – men under förutsättning att proven fungerar tillsammans med elevernas tekniska hjälpmedel. Utredarens förslag om att ta in mer extern bedömning av proven är vi dock skeptiska till. Detta eftersom det finns faktorer som en extern bedömare måste ha kunskap om: elevens dagsform och på vilket sätt provet har anpassats för att en likvärdig och rättvis bedömning ska kunna ske. •

SRF efterlyser tydliga riktlinjer för hur anpassningar av proven ska ske samt vilket stöd som kan ges i provsituationen. Detta kan öka

rättsäkerheten och likvärdigheten för elever med synnedsättning i samband med nationella prov. •Cecilia EkstrandUtbildnings- och habiliteringsfrågor telefon: 08-39 91 19 e-post: cecilia.ekstrand@srf.nuNystart för fler faddrarHallå där Jennifer Jungelin ...Nu startar Synskadades Riksförbund ett nytt fadderprojekt. Den lite äldre kontaktpersonen, faddern, ska fungera som en förebild och kontakten kan hjälpa till att stärka den yngres självkänsla och identitet. En av initiativtagarna är Jennifer Jungelin.text och foto: Caroline Gollungberg

Hur hoppas ni att det här ska hjälpa unga? – Jag tror att det bästa sättet för vissa unga att ta ett steg närmare vuxenlivet med hjälp av någon äldre som förebild. För att en ung person med synnedsättning ska våga tro på sina egna förmågor kan de behöva träffa någon med liknande erfarenheter, säger Jennifer Jungelin.

Har du något exempel på tidigare fadderverksamhet som fungerat bra? – SRF hade ett liknande projekt för ungefär nio-tio år sedan och där höll fadderbarnen kontakten med sina faddrar länge. Men det här är ett nytt projekt med nya faddrar och idéer som kan komma att se annorlunda ut.

Varför behövs det här projektet?– Alla ungdomar bor inte i storstäder där det finns naturliga mötesplatser med regelbundna öppettider där du kan få förebilder. Självklart kan syncentralen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ge individstöd, men jag ser att det finns ett värde i att ha kontakt med en vanlig människa som bara är lite mer erfaren att diskutera vardagliga saker med.

Vad driver dig att vara med i projektet?

– Jag är fadder och vill hjälpa till eftersom jag själv minns hur

betydelsefullt det var för mig när jag var yngre. Det är viktigt att ha

människor med synnedsättning i sin omgivning som kan förstå saker

som andra inte alltid har förmåga att sätta sig in i. Den typen av förebild

vill jag bli för någon. •

Vill du ha en fadder? Är du barn eller ungdom med synnedsättning kanske du ibland känner dig ensam i din situation. Ett bra stöd kan vara att prata med någon äldre som också har en synnedsättning och som kan dela med sig av sina erfarenheter. SRF har nu åtta faddrar i olika åldrar i vårt nationella kontaktnät för barn och ungdomar med synnedsättning. Vill du bli kontaktad av en fadder? Mejla till: christine.heli@srf.nu eller ring: 08-39 92 46.Bildtext: Jennifer Jungelin är en av initiativtagarna till fadderprojektet.

Lennart Nolte 75 årMånga år i ögats tjänstI 18 år var han förbundsordförande för Synskadades Riksförbund. Vi säger grattis i efterskott till Lennart Nolte som fyllde 75 år den 25 september. text och foto: Therese Selén

Lennart Nolte har ägnat större delen av sitt liv åt att arbeta för personer med synnedsättning. I många år var han tjänsteman på socialdepartementet, och ordförande i Stockholms läns blindförening blev han redan som 21-åring. 1986 utsågs han till förbundsordförande för SRF med den stora uppgiften att i praktiken förvandla förbundet till ett starkt intressepolitiskt organ.

– Jag tyckte det var spännande och roligt att fullfölja vägen mot intressepolitiken. Vi nätverkade mycket och hade bra myndighetskontakter. Det tror jag betydde mycket för det gehör vi fick, säger han.

Rätten till arbete och att integrera elever i skolorna efter Tomtebodas nedläggning var också stora och viktiga frågor han minns.

En av höjdpunkterna för Lennart Nolte inom SRF var en resa 1995 där de besökte partnerorganisationen Tanzania league of the blind. En spontan tävling sporrade de två länderna: Vem är först upp på Kilimanjaro? Och vandringen mot toppen inleddes. På 5 000 meters höjd valde Lennart Nolte och Tanzanias ledare att stanna, medan de andra fortsatte.

– Det var mäktigt att uppleva Afrikas högsta berg tillsammans. Vi kom varandra nära och det stärkte banden mellan våra organisationer. Vem

som verkligen kom först upp blev dock aldrig riktigt utrett, skrattar Lennart.

Förutom en rad styrelseuppdrag är Lennart Noltes liv idag lugnt och

behagligt. För fem år sedan förlorade han synen helt, men tillsammans

med ledarhunden Alva tar han idag många promenader. Födelsedagen

firades med nära och kära i Stockholm. •

Förbundsordförande i SRF: 1986–2004.Bor: Stockholm.Gör i dag: ordförande i Ögonfonden samt styrelseledamot i De blindas bokfond och KMA (Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för synskadade).

Bildtext: Lennart Nolte och hans fru Agneta Aili Nolte tillbringar gärna tid med sina barn, barnbarn och ledarhunden Alva.

Forum Vision i GöteborgAttityden avgörande vid livsomställning

Stabilitet, inåt- eller utåtvändhet, nyfikenhet, vänlighet och målmedvetenhet är faktorer som påverkar en persons förmåga till anpassning vid livsomställningar. Perspektiv var med under Forum Visions nationella konferens i Göteborg.text: Jan Wiklund

– Tyvärr måste allt gå så snabbt idag. Det är orättvist. Nyorientering tar tid. Att tvingas ut i arbetslivet för snabbt kan resultera i misslyckanden som sätter ner arbetsförmågan permanent.

Det var psykologen Johan Alnesten på Arbetsförmedlingen som levererade dessa självkritiska ord på Forum Visions nationella konferens i Göteborg, i september.

Forum Vision är en i första hand akademisk mötesplats för forskare och praktiker som arbetar med synrehabilitering och ögonmedicin. ”Från genterapi till gatstenar”, som ordföranden docent Inger Berndtsson beskrev det.

Johan Alnesten pratade om både yttre och inre faktorer som styr hur snabbt man kan komma tillbaka efter att man har förlorat hela eller delar av sin syn. En sådan faktor kan vara att arbetsmarknaden kan kräva arbete på platser dit kommunen vägrar att ställa upp med färdtjänst. En

annan är hur mycket man kan vidga utrymmet för sig själv inom de ramar som den hårda verkligheten erbjuder.

Här följer två fall ur Johans praktik: Å ena sidan en man som inte trodde att han någonsin skulle komma tillbaka, som inte vågade använda käpp för att han bodde i ett område med mycket kriminalitet och var rädd att bli nerslagen och rånad om han såg svag ut. Å andra sidan en ung man som just hade fått diagnosen Lebers men kastade sig in i en utbildning, fixade anpassningarna själv och kunde meddela att han hade tagit examen på samma tid som andra. Johan såg ingen annan skillnad mellan dem än attityden. Om man fäste sig vid det som är omöjligt eller vid det som är möjligt.

Nu är attityden förvisso ingenting som alla rakt av kan välja själv.– Alla människors personlighet kan sammanfattas i fem rubriker:

stabilitet, inåt- eller utåtvändhet, nyfikenhet, vänlighet och målmedvetenhet, sade Johan och tillade att detta måste tas med en nypa salt.

Stabilitet handlar om hur benägen man är att falla för irrationella idéer och negativa tillstånd. Ur rehabiliteringssynvinkel är det bra att ha höga värden på stabilitet och målmedvetenhet, och det är också bra att vara utåtvänd, enligt Johan.

– Det är möjligt att förändra detta men så får vi inte arbeta på

Arbetsförmedlingen. Och det är inget som går snabbt. Vår uppgift är att

matcha de människor som finns med de jobb som finns, sade Johan. •

SRF-informationKvinnokonferens i HelsingforsGenus, arbetsliv och fördomar

Helsingfors genomfördes i september en nordisk kvinnokonferens. Temat var den moderna synskadade kvinnan. Bland annat

diskuterades genus och funktionshinder, vanligaste yrkena bland synskadade kvinnor, egna och andras fördomar samt vad som är möjligt att arbeta med och inte. Dessutom diskuterades den synskadade kvinnans roller. Deltagarna fick ta del av livsberättelser om att vara mor, mor- eller farförälder och att vara ung synskadad kvinna och student.

I

Eva Kirkevik från Norge delade med sig av sina erfarenheter av att förlora synen och påbörja rehablilitering samtidigt som hon födde sin son. Att behålla sin självständighet var viktigt för henne, men inte alldeles enkelt.

Från Sverige åkte Annika Östling, Ulla Bergeros, Anna-Lisa Sundell, Agneta Hummerhielm och Margareta Söderlund samt ledsagarna Kicki Lindplassen och Elaine Kennedy.

text: Annika Östling

Nätverkskurs för invandrarkvinnorI september hölls en nätverkskurs i Stockholm för 15 invandrarkvinnor från olika delar av Sverige. Syftet var att få tillfälle att träffa andra i liknande situation och utbyta erfarenheter. text: Christine Heli

Deltagarna var arabisk- och persisktalande kvinnor och några var från Etiopien, Grekland och Kina.

Under kursen fick deltagarna information om kamratstödprojektet som du kan läsa om på sidan 20. De fick också veta att det finns ett språkkafé för invandrare med synnedsättning. Därefter berättade Ulrika Norelius Centervik, individstödchef på SRF, om sina erfarenheter av att vara kvinna och ha en synnedsättning. Karin Hjalmarsson på SRF berättade om jämställdhetskommitténs arbete och vilka stöd SRF kan erbjuda.

Diskussionerna fortsatte sedan om kulturkrockar, kvinnors rättigheter och jämställdhet.

Zina från Elvira kunskapsutveckling (en del av ABF) berättade om hur det är att vara invandrarkvinna i Sverige och vilka utmaningar man kan ställas inför.

Deltagarna fick även testa svenska traditionella smaker som till exempel dill, kaviar, Västerbottenpaj och råraka. Det blev diskussioner om likheter och skillnader, om kryddor och matlagning i olika kulturer.

Ett inslag var Jing Wu, som berättade sin historia. Jing växte upp i Kina

och berättade om sin resa till Sverige. Hur hon lärde sig svenska, vilka

hinder och möjligheter hon har stött på och hennes liv idag som musiker.

Läs mer om Jing Wu på sidan 12. •

Hallå där......Kristian Liljander, medlem i SRF Uddevalla, som har blivit nominerad till bra medlemsvärvare. Hur känns det?

– Det är roligt! Alla i vår lokalförening jobbar aktivt för att få fler medlemmar och ordnar många aktiviteter. Det rullar på hela tiden, svarar Kristian Liljander.Hur värvar du nya medlemmar?– Jag är ute mycket på stan och pratar med människor. Jag träffar många nysynskadade och passar på att lämna över en broschyr, berättar hur trevligt vi har det och att vi gör många resor. Sedan ordnar jag och

min kollega Tomas Gustafsson ofta biblioteksträffar. Vi samarbetar med flera bibliotek, bjuder vi in till fika, berättar om vår verksamhet, och vad vi kan hjälpa tillmed. Till exempel hur man kan läsa tidningen om man inte ser, säger han.

Nominera en bra värvareHar du någon i din SRF-närhet som är extra bra på att värva, eller ta hand om nya medlemmar? Kanske vet du någon som är bra på att ordna aktiviteter eller få medlemmarna att trivas? Nominera gärna den personen! Vi presenterar några nominerade i Perspektiv och de får också ett litet pris. Både synskadade och stödjande medlemmar kan nomineras, liksom anställda. Låt de goda exemplen inspirera andra!Kontakta Karin Hjalmarson, tel: 08-39 91 55e-post: karin.hjalmarson@srf.nu

Rekreation på Almåsa under jul och nyår 2016Du som är synskadad och har en låg inkomst (taxerad årsinkomst max 177 200 kronor) kan söka bidrag för rekreationsvistelse över jul och nyår på Almåsa.

Almåsa ligger vid Hårsfjärden i Stockholms skärgård. Här kan du få en semestervistelse med hög servicegrad. Njut av naturen, aktiviteter, trevliga utflykter och god mat. Bidrag till större delen av dygnspriset kan beviljas från Stiftelsen Almåsa och Synskadades Stiftelse, samt även i vissa fall ett resebidrag. Du behöver inte söka ur båda stiftelserna, en ansökan till en av dem räcker, din ansökan behandlas ändå av båda stiftelserna.

Ansökningarna ska vara oss tillhanda senast 20 november. Kopia på slutskattsedel ska alltid bifogas till ansökan. Ansökningsblankett och information från Stiftelsen Almåsa rekvireras från Iris Förvaltning AB, Anna Petrén Lantz, telefon växel: 08-39 90 00, e-post: anna.petren.lantz@irisforvaltning.se

När det gäller Synskadades Stiftelse: Synskadades Riksförbund, Yvonne Gille, telefon växel: 08-39 90 00, direkt: 08-39 91 54, e-post: yvonne.gille@srf.nu

Blanketten kan laddas ner från www.srf.nu

Reception/Bokning på Almåsa, telefon 08-500 404 80.

Idrottshelg i RamundbergetHelgen vänder sig till barn och ungdomar med synnedsättning eller blindhet i åldern 8–20 år som vill prova på de vinterparalympiska idrotterna: längdskidor, skidskytte och alpin skidåkning. Ledare är med från lokala idrottsföreningar och Svenska Parasportförbundet.

Tid: 2–5 februari 2017 Plats: RamundbergetBoende och mat: Boende i lägenhet med helpension. Kostnad: Deltagaravgiften 2 600 kr inkluderar boende, mat och idrottsaktiviteterna, lift- och spåravgifter samt bussresa Stockholm-Ramundberget. Max antal deltagare: 25 st. För er som vill ta med hela familjen anmäl det till oss så hjälper vi att boka in er.Ledsagare:Du får ta med dig en ledsagare.För mer info och anmälan:www.parasport.se/jamtland-harjedalenSista anmälningsdag: 21 december 2016.Frågor:Fredrik Anderssontel. 010-476 42 36,fredrik.andersson@jhidrott.rf.sePercy Andersson SPSMtel. 010-473 51 06, percy.andersson@spsm.seAnders Nilsson SPSM010-473 51 11,anders.nilsson@spsm.se Arrangörer: Parasport Sverige, Parasport Jämtland-Härjedalen SPSM och SRF.

Bidrag till deltagaravgiften kan sökas från fonder och stiftelser, alternativt från Lions och Rotary.

Trött på att frysa? – följ med till Thailand! Jag är synskadad men klarar mig bra. Har ett hus i Thailand där jag bor med min fru och hennes fyra döttrar som gärna hjälper till med

ledsagning. Huset ligger mellan risfälten i ett lugnt område på landet. Där är lätt att gå om man är synskadad. Huset har 4 sovrum, 2 vardagsrum och ett kök. Dina kvalifikationer: Du ska helst:- kunna engelska- se lite grann, inte vara helt blind- uppskatta att bo på landet. Det finns kor och grisar runt huset.I närheten av huset finns:Liten affär, 7 eleven, massage, vårdcentral.Kostnader: Du får bo i tre månader och betala för boende 125 kr/dag.20 kr/dagen för mat.För mer info:Ulf Eriksson0171-462077 alt. 0709-962285 Om jag ej svarar så skicka SMS.

Donation till bibliotekSRF Blekinge överlämnade i somras en gåva på totalt 760 000 kr till länets bibliotek. Pengarna kom från Hanna och Gustaf Adolf Bärgquists minnesfond och var riktade till inköp av talböcker för synskadade barn och ungdomar i Blekinge. Gåvan blev mycket uppskattad. På bilden syns representanter från SRF och biblioteken.Nancy Johansson

Ta chansen och lär dig punktskrift!För gemenskap, kunskap och underhållning, eller som ett nyttigt verktyg i vardagen. Det finns många anledningar att lära sig punktskrift. En liten stunds övning om dagen kan ge dig goda kunskaper på bara ett halvår.SRF genomför kurser under våren 2017. Första kursen är 30 januari till 2 februari. Platsen är Wiks folkhögskola utanför Uppsala. SRF står för kostnaden för resor till och från kursen samt kost och logi. Du betalar själv en deltagaravgift på 500 kronor för fyra dagar.Möjlighet att läsa en fortsättningskurs senare under våren 2017 finns också.För frågor och anmälan, kontakta Lena Nisula Wester på Synskadades Riksförbund. Tel: 08-39 91 70 e-post: punktskrift@srf.nuSista anmälningsdag: 5 december.

Nya resekatalogen!Den nya resekatalogen från SRF Fritid kommer i november!

Beställ den på tel. 08-39 92 90 eller hitta den på www.srf.nuKatalogen finns på svart- eller punktskrift samt Daisyskiva.

Sök bidrag ur Synskadades StiftelseDu som är synskadad och i behov av ekonomiskt stöd på grund av låg inkomst kan söka bidrag från Synskadades Stiftelse. Du kan söka bidrag för olika insatser och åtgärder som utifrån Stiftelsens ändamål syftar till att förbättra situationen för behövande synskadade, till exempel vård och behandling, tandvård, stöd till fritidsaktiviteter eller rekreation. Normalt beviljas inte bidrag för insatser som samhället ansvarar för. Krav för att erhålla bidrag är att din taxerade årsinkomst inte överstiger 177 200 kronor. Vi beviljar inte bidrag för redan gjorda aktiviteter/inköp och handläggningstiden kan vara upp till 3 månader. Inkomstuppgifter från Skatteverket ska alltid bifogas. Ansökningsblanketten finns på vår webbplats www.srf.nu eller kontakta Yvonne Gille på SRF:s kansli, telefon: 08-39 91 54, e-post: yvonne.gille@srf.nu

Sångbegåvat barn?Är du eller har du ett sångbegåvat barn med synskada, som ännu inte avslutat sin obligatoriska skolgång?Då finns det möjlighet att söka bidrag ur Stiftelsen Elis och Gunhild Ströms fond. Läs mer om våra stiftelser på www.synskadadesstiftelse.se under ”Ansökan”, eller kontakta Anna Petrén Lantz på 08-39 90 00.Yngre än 30 år?Det finns fortfarande möjlighet att söka bidrag ur stiftelser för personer upp till 30 års ålder med synnedsättning. Till vem och vad kan bidrag beviljas?• Utbildningsstipendier för studier över gymnasienivå i Sverige samt även utomlands.• Inköp av utrustning och material samt övrigt som syftar till att personen kan etablera sig på arbetsmarknaden och som ej bekostas av stat, kommun eller landsting.• Inköp av tandemcykel, musikinstrument till skolelever, lek- och träningsredskap, med mera.• Avgifter för musiklektioner, ridlektioner, med mera.• Avgifter för ledsagarkostnad vid lägervistelse, idrottstävlingar, med mera.• Övrigt som Synskadades Stiftelse bedömer som angeläget.Organisationer och institutioner som på olika sätt arbetar för barn och ungdomar med synnedsättning kan också beviljas bidrag.

Bidrag beviljas ej i efterhand till redan gjorda aktiviteter eller redan gjorda inköp.Utbildningsstipendium sökes senast 30 april, våren innan läsåret börjar. Övriga ansökningar skickas in löpande under året.Mer info: synskadadesstiftelse.se under fliken ”Ansökan” eller kontakta Anna Petrén Lantz på 08-39 90 00.För frågor och anmälan, kontakta Lena Nisula Wester på Synskadades Riksförbund. Tel: 08-39 91 70 e-post: punktskrift@srf.nuSista anmälningsdag: 5 december.

En SRF-profil har lämnat ossSRF-profilen och vännen Sigge Poromaa har lämnat oss i stor sorg och saknad.

Många synskadade Norrbottningar lärde känna Sigge under den tid han arbetade som synkonsulent. Arbetet innebar att besöka synskadade människor i länet dels för att få en uppfattning om deras situation och dels för att få människor att engagera sig i samhället på olika sätt, bland annat att gå med i SRF. Sigge pratade också varmt för anpassningskurser av olika slag, kortkurserna på Vindelns folkhögskola samt dåvarande OT-kurserna vid AMIS-syn i Skellefteå.

Han var under många år en starkt engagerad medlem i SRF Luleå. Vi är många som saknar Sigge och våra varmaste tankar går till hans närstående.

Anita Mäki

Gör din röst hörd! Skicka gärna din insändare till srf.perspektiv@srf.nu. Insänt material tas med i mån av plats. Skriv gärna kort, chansen är då större att din text tas in. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Annonser:Betala din medlemsavgift med autogiro!Från och med nu kan du betala din medlemsavgift via autogiro. Ett enkelt

och bekvämt sätt att säkra sitt årliga medlemskap i SRF. Du slipper försöka läsa pappersfakturan och mata in OCR-nummer i datorn, betalningen görs alltid i tid och det är helt kostnadsfritt.Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post till registret@srf.nu så berättar vi mer.Synskadades Riksförbund

Priser från stiftelsen Märta och Nils Bartelssons minne1. Till förtjänt person/personer, företag eller institution för upptäckt eller uppfinning av medicinsk, fysiologisk, kemisk eller teknisk art som påtagligt förbättrat, eller med stor sannolikhet visat kommer att förbättra, synskadades möjlighet att tillgodogöra sig de seendes situation och därmed en förbättrad livskvalitet.

Priset kommer inte att understiga 100 000:- SEK

2. Till förtjänt person/personer som genom mångårig oegennyttig verksamhet för hjälp åt synskadade verksamt bidragit till deras förbättrade livskvalitet.

Priset kommer inte att understiga 100 000:- SEK.

Ansökan om priserna skall vara undertecknad tillhanda senast den 1 december 2016 och inges i fyra exemplar.Nomineringar eller egna ansökningar till pristagare mottages tacksamt.Jur kand Carl Linde, Laxvägen 35, 181 30 Lidingö, 070-622 99 80, linde.juridik@gmail.com

Specialskola till hösten?Välkommen att söka till våra skolor med lärmiljö för elever som behöver alternativ:För elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning:Ekeskolan.För elever med grav språkstörning: Hällboskolan.För elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och elever med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning: Åsbackaskolan.Regionala specialskolor för elever med hörselnedsättning: Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund.Ansök via www.spsm.se senast den 15 januari 2017.Vill du veta mer om skolval eller boka besök? Kontakta oss på 010-473 50 00 eller titta in på www.spsm.sewww.spsm.seSpecialpedagogiska skolmyndigheten

Studietips: Lilla monterboken, en bok för dig som ställer ut på mässor för organisationen. Finns som talbok, storstil och punktskrift. Beställ hos SRF Kontorsservice, 122 88 Enskede kontorsservice@srf.nu.

Synskadades Riksförbund Folkbildning anpassar studiematerial till önskat media för synskadade eller dövblinda som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning som får statligt stöd. Kontakta oss för mer information. Telefon: 08 – 39 90 00, e-post: folkbildning@srf.nu Läs mer på www.srf.nu/studier/folkbildning

MånadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MånadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje månadFör beställning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

Förmånliga försäkringar med unika fördelarSRF är en del av UNIK Försäkring. Det innebär att du som medlem kan teckna trygga försäkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar.

Här ser du några av våra unika fördelar: LSS-ärendenJuristhjälp vid överklagan av LSS-ärenden ingår i alla våra hemförsäkringar. HjälpmedelLåg självrisk på hjälpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsäkringen. Generösa rabatterTeckna flera försäkringar hos oss och få upp till 20 % rabatt. Unik serviceVi har inga knappval och du får svar inom 15 sek. när du ringer. Anpassad bilFörsäkring av hela bilen utan premiepåslag för anpassad bil. HemextraEn extra bra hemförsäkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.

Kontaktuppgifter Unik Försäkring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: måndag till fredag kl. 8.15 till 16.45

E-post: info@unikforsakring.se Hemsida: www.unikforsakring.se

Försäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.

Redaktionsruta:Tidning för Synskadades Riksförbund

Nr 5/2016. Årgång 40Utgivningsdag: 8 novemberOmslag: Flöjtisten Jing Wu foto: Therese Selén

Therese Selén, redaktör, therese.selen@srf.nu, 08-39 92 78Kari Agger, grafisk formgivarekari.agger@srf.nu, 08-39 92 99

Adresse-post: srf.perspektiv@srf.nuSRF Perspektiv, 122 88 EnskedeBesöksadress: Sandsborgsvägen 52

Annonser och prenumerationKatarina Viklund, katarina.viklund@srf.nu, 08-39 91 23

Ansvarig utgivareHåkan Thomsson, hakan.thomsson@srf.nu

TryckeriLenanders Grafiska AB, Kalmar

ISSN: 1652-263X

Nästa manusstopp och utgivning 16 november och 15 decemberPrenumeration Gratis för medlemmar, övriga 250 kronor/år.

SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, på tal, i punktskrift samt i textformat. Beställ och adressändra till katarina.viklund@srf.nu eller telefon 08-39 91 23. Du kan också prenumerera på tal- och textversionen direkt till din dator via www.srf.nuPerspektiv finns också som podcast.