Vi anhöriga

TEMA Relationer

Nu kör vi, tåget går! Tule mukaan, juna lähtee!

”Anhörigas kunskap måste tas till vara på”

Anhörigmanifestation 6 oktober

H.M. Drottning Silvia besökte Internationella anhörigkonferensen

FRÅN ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND I NR 3/ 2015 I ISSN 2001-7863

2 Vi anhöriga

Ansvarig utgivare: Ann-Marie Högberg ann-marie.hogberg@anhorigasriksforbund.seChefredaktör: Emma Aronsson emma.aronsson@anhorigasriksforbund.seRedaktionskommitté: Mailis Lundgren (mailis.lundgren@anhorigasriksforbund.se), Anne-Sophie Söderberg (pia.soderberg@telia.com), Berith Löfgren Andersson (berith43@hotmail.com), Malin Forsberg (milla.forsberg@gmail.com), Birgitta Odelstierna (bir-gitta@odelstierna.se), Anett Karlsson (anett.karlsson@anhorigasriksforbund.se), Karin Thomasdotter (karin.thomasdotter@anhorigasriksforbund.se), Maud Raask (maud.raask@anhorigasriksforbund.se)

Vi anhöriga ges ut av Anhörigas Riksförbund och kommer ut med 4 nummer per år. Tidningen finns även att läsa på www.ahrisverige.se, Redaktionen ansvarar ej för obeställt material, och förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Anhörigas Riksförbund tar inte ansvar för produkter och tjänster i tidningens annonser.

Anhörigas RiksförbundNorrhultskansliet: Norrhultsvägen 44B, 360 71 NorrhultVarbergskansliet: Härdgatan 23, 432 32 VarbergTelefon: 010-207 97 90Hemsida: www.ahrisverige.seE-post: info@anhorigasriksforbund.sePrenumerationer: vianhoriga@anhorigasriksforbund.sePrenumerationspris: 200:-/årMiljövänligt och klimatkompenserat papperTryck: www.star-tryck.seGrafisk form: Emma AronssonAnnonser: Åsa Jansson, telefon: 070-220 71 11asa.jansson@anhorigasriksforbund.se

Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos hos den som vårdas. Anhörigas Riksförbunds styrelse: Ordfö-rande Ann-Marie Högberg, Pontus Oscarsson, Sixten Nylin, Ann-Katrin Lindgren, Seved Johansson, Ingela Månsson, Maud Raask, Gun-Britt Björevall, Ingrid Törnqvist. E-postadresser: fornamn.efternamn@anhorigasriksforbund.se Omslagsfoto: Svante Örnberg, www.svanteornberg.se. På omslaget: Käthe Sörensson Wiman och hennes son Jonas Wiman. Fotot togs inom ramen för ”Arbetsgivare för anhöriga” 2014.

Ledare

Ann-Marie Högberg Förbundsordförande

Relationer är inte alltid lätt

Relationer är inte lätt. De är en av våra absolut viktigaste käl-lor till stimulans, energi och

glädje – men också sorg, ilska och rädsla. Om någon blir sjuk eller får ett funktionshinder påverkas också ofta relationerna. Rollerna i familjen kan-ske ändras. Man blir mer beroende av hjälp och även den anhöriga drabbas både av mer arbete, oro och sorg över förändrade livsvillkor. Ibland går det helt överstyr med misshandel som följd. Den kan vara såväl fysisk som psykisk. Den kan ha många olika orsaker. Det kan t.ex. handla om sjukdom, missbruk, funktionsnedsättning, nedstämdhet eller överansträngning om man ser det ur ett anhörig – närståendeperspek-tiv. Men det är aldrig acceptabelt att någon ska behöva leva under sådana förhållanden och känna sig förnedrad och rädd och kanske t.o.m. bli skadad. Skam och rädsla är vanliga skäl till att man inte heller ber om hjälp. Omgivningen måste därför vara mycket mer observant och in-gripa om man misstänker misshandel. Det gäller för oss alla, även om det är grannlaga och svårt. Men alldeles särskilt gäller det förstås de som pro-fessionellt möter människor i vård och omsorg eller utbildning. Att vara medveten om risken för övergrepp och misshandel, att våga se det och våga fråga är en viktig del av anhörigstöd. Därför måste anhörigstöd vara mycket mer flexibelt än idag. Det får inte bara vara avlösning eller stan-

dardiserade aktiviteter, även om det givetvis är viktiga insatser. Kommu-nerna har en skyldighet att ge stöd till anhöriga – och det gäller alla grupper inte bara för dem som vårdar äldre, vilket fortfarande många kommuner är inriktade på. Stödet måste vara flex-ibelt och ska utgå från den anhöriges behov. Skulle situationen vara så all-varlig att någon är utsatt för misshan-del måste man börja där förstås. Det kräver att man skapar förtroende och vågar fråga. Även sjukvården måste bli mer uppmärksam på de anhörigas situation. Det här är två av de frågor som vi driver från Anhörigas Riks-förbund: Att kommunerna måste leva upp till lagen om alla gruppers rätt till anhörigstöd när man vårdar eller stöd-jer en närstående och att hälso- och sjukvården ska involvera anhöriga i planeringen. Det är förstås inte främst för att upptäcka misshandel, men med inriktningen att se hela situationen för både anhöriga och närstående kan många svårigheter lösas – och det allra värsta uppmärksammas. I en svår situation behöver man ha någon att vända sig till. Vi har två kanaler i Anhörigas Riksförbund, som kan vara en första kontakt. Det är Anhöriglinjen (0340-154 40), dit du kan ringa och få råd och stöd och det är Anhörighandboken (www.anhorig-handboken.se) som på ett enkelt sätt förklarar vad du kan vänta dig som anhörig och vart du kan vända dig för att få mer kunskap och hjälp.

Vi anhöriga 3

4 Nyheter från förbundet Anhörighandboken, Anhörigpodden, Anhöriga Norrland, Kompetensutveckling, Nationella Anhörigdagen m.m.

6 Internationella Anhörigkonferensen Bilder och artiklar från konferensen som ägde rum i Göteborg 3-6 september

8 Våld i nära relation Elin Börestam, psykolog skriver om att det är viktigt att ställa frågor om våld och vi uppmärksammar statistik

16 Debattartikel Per Johan Ekelöf, Anhörigföreningen Göteborg delar med sig av sin debattartikel ”Rör inte anhörigstödet i demensvården”

21 Korsordstävling Vår populära korsordstävling. Denna omgång är det tio deltagare som vinner var sin förbundsnål ”Droppen”

Innehåll nummer 3 2015

Emma AronssonChefredaktör

4126

15 Kommunikation

Det finns inget viktigare än kommunikation. Om det så är på arbetsplatsen, mellan

politiker och samhället, mellan dig och boendet där din närstående vårdas eller mellan dig och din partner. Kom-munikation bygger relationer och om inte kommunikationen fungerar, hur går det då med relationen? Jag tar tillfället i akt att belysa mig själv för ett ögonblick. Jag är kommunikatör. Jag har läst en treårig utbildning på universitetsnivå och har en filosofie kandidatexamen inom medie- och kommunikationsvetenskap i mitt bagage. Det kanske låter fint, men nu ska vi vara realistiska. Det är tre år sedan jag tog min examen och i dagens informationssamhälle är min utbildning inte mycket att hänga i julgranen. Men det finns ändå en grund att stå på som härstammar från mitten på 1700-talet då Immanuel Kant filosoferade kring begreppet. I slutet på 1800-talet började sociolo-gerna Pierre Bourdieu och Max Weber att intressera sig i ämnet och därav kom många kommunikationsteorier till som vi än idag tillämpar i kommu-nikationsarbetet. Grunden till kom-munikation är alltså sociologi. ”Socio-logi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse. Speciell vikt lägger sociologin vid att försöka förklara och förstå människors handlingar och sociala identiteter; grupprelationer och -processer; social skiktning och sociala systemprocesser, samt vilka kulturella strukturer och processer som präglar moderna samhällen” (Wikipedia). Detta nummer har temat ”Relationer”. Vi har valt att ta upp ämnen som många kanske tycker är

tabu. Men vi tycker att det behöver uppmärksammas. Numret innehåller även flera aktuella frågor att debattera om. God läsning!

4 Vi anhöriga

NYHETER FRÅN FÖRBUNDET

Vi har under september månad skickat ut en enkät till varje lokal-förening med syftet att få en upp-fattning om organisationens mång-fald och kunskap samt att upptäcka behov av kompetensutveckling. Lokalföreningarna är förbundets största resurs och utan dem hade vi inte kunnat åstadkomma det vi har lyckats med hittills. Vi måste för-söka skapa de bästa förutsättningar för att lokalföreningarna ska kunna göra det arbete de gör. Vi har fått in många värdefulla svar och fått informa-tion om att fler är på väg att svara. Vi kommer nu att gå igenom och återkoppla till er. Tanken är att utforma en plan om hur vi som organisation kan utvecklas och gå framåt.

Har du frågor eller vill veta mer? Kontakta projektkoordinator Karin Thomasdotter på 0340-153 40 eller karin.thomasdotter@anhorigas-riksforbund.se

Anhörigas Riksför-bunds egen podradio finns nu att lyssna på. Du hittar länk till An-hörigpod-

den på vår hemsida www.ahrisverige.se men du kan också lyssna på den via iTunes i din smartphone, dator eller surfplatta. Första avsnittet kommer ut under Nationella anhörigveckan och kommer att handla om för-bundet. I efterföljande avsnitt kommer vi bland annat att få höra personliga berättelser från anhö-riga, intervjuer med till exempel politiker, tjänstemän och företag samt mycket annat spännande!

Handbok för anhöriga är omdöpt och heter numera Anhörighand-boken. Arbetet med att fräscha upp Anhörighandboken har pågått under året och har inneburit att uppdatera informationen och lägga till nya aktuella områden. Anhörig-handboken har även fått ny kostym – en ny tilltalande hemsida som förhoppningsvis gör det enklare för anhöriga att söka och hitta nödvändig information. Anhörig-handboken anpassar sig också efter vilken enhet du surfar ifrån.

Välkommen att besöka Anhörig-handboken på www.anhorighandboken.se

Anhörigriksdagen

Projektet Anhöriga Norrland

Redan nu är planeringen för An-hörigriksdagen 2016 igång. Temat är bestämt till ”Anhöriga i rörelse - med sikte framåt!”. Som vanligt kommer Anhörigriksdagen att vara fullspäckad med intressanta föreläsningar och Lisa Syrén kom-mer att guida oss genom dagarna. Eftersom förbundet firar 20-årsju-bileum kommer Anhörigriksdagen även att innehålla olika festligheter.

Boka in 10-11 maj 2016 i alma-nackan nu! Vi kommer att förse er med mer information fortlöpande.

Projektet Anhöriga Norrland rullar på. I höst sker flera anhörigträffar i Norrland där förbundet deltar. På flera ställen finns intresse för att bilda anhörigföreningar och det är med gott mod som vi fortsätter arbetet med att infiltrera Norrland med kunskap om anhöriga. På sidan 15 kan ni läsa Anja Tuikkanens berättelse om hur det är att vara anhörig i Haparanda.

Vill ni veta mer om projektet eller har frågor. Kontakta Karin Thomasdotter som är projekt- koordinator på telefon: 0340-153 40 eller e-post: karin.thomasdot-ter@anhorigasriksforbund.se

Anhörighandboken

Anhörigpodden

ANHÖRIGPODDEN

Kompetensutveckling

Anhörigdagen firar 10 årI tio års tid har föreningar, kom-muner och förbundet uppmärk-sammat Anhörigdagen den 6 oktober. Under hela veckan då den 6 oktober infaller så anordnas det aktiviteter runt om i Sverige för att uppmärksamma anhöriga. Vi kommer att medverka på flera platser under veckan, bland annat: Malmö, Åseda, Stockholm, Göteborg och Visby. För att få en översikt över aktiviteterna så rekommenderar vi att ni går in på Anhörigårets webbplats eller söker på er kom-muns hemsida. Kanske anordnas en aktivtet nära dig? Hurra hurra hurra hurra för Anhörigdagen. Må du leva i hundrade år.

Vi anhöriga 5

ANHÖRIGÅRET 2015

Efter en naturlig nedtrappning i verksamheten under sommaren och välbehövlig

återhämtning av krafterna har aktiviteterna kommit igång på allvar. Anhörigåret 2015 har fått en stor genomslagskraft som återspeglas i en mängd olika aktiviteter som sker runt om i landet. Aktiviteter som genomförs av förbundets lokalföreningar i egen regi men även i samverkan med respektive kommun. Även i kommuner där inga lokalföreningar finns genomförs särskilda aktiviteter varav många under Nationella Anhörigveckan i oktober. Alla inrapporterade aktiviteter dokumenteras på Anhörigårets webbplats www.anhorigaret2015.se Bland dessa kan noteras följande: Anhöriga i rörelse För att stimulera anhöriga till hälsofrämjande aktiviteter har förbundet haft möjlighet att återbetala deltagaravgiften för deltagande i olika arrangemang. Deltagande har skett i aktiviteter som Blodomloppet, Vårruset, Linnémarschen, Tjejmilen m.fl. varvid alla bar en orangefärgad tröja med budskapet ”Jag uppmärksammar anhöriga genom rörelse”. Lokalt har även flera anhörigföreningar arrangerat eller deltagit i skilda hälsofrämjande aktiviteter och på så sätt spridit samma budskap. Bellmanstafetten i Stockholm Den 22 augusti genomfördes den årliga Bellmansstafetten på Norra Djurgården i Stockholm med ca 4 000 deltagare som i det vackra vädret satt utplacerade i grupper över hela området. Anhörigas Riksförbund fanns på plats och fick tillfälle att möta många av deltagarna och informera om förbundets verksamhet och samtidigt överlämna

aktuell information. Alla som tog emot förbundets information fick en vattenflaska och tablettask med förbundets logotype. Det senare möjliggjordes genom stöd av Frösunda Omsorg. Anhörigmanifestation Under Nationella Anhörigdagen den 6 oktober arrangerar Anhörigas Riksförbund en Anhörigmanifestation på Sergels torg, Plattan klockan 11.00. Förbundsordförande Ann-Marie Högberg kommer att hålla ett anförande under temat ”Utan anhöriga stannar Sverige”. Ett samtal mellan förbundsordförande och en representant från Socialutskottet kommer att ingå i programmet under temat ”Anhörigas behov och framtida utmaningar” samt ett inslag om ”föräldrar till barn i behov”. Efter Anhörig-manifestationen finns möjlighet att gå vidare till Kulturhuset som ligger i anslutning till Sergels torg. Där arrangerar Stockholms stads äldreförvaltning ”En dag för anhöriga” med utställare och ett brett utbud av föreläsningar. Anhörigas Riksförbund har deltagit i planeringen av programmet. Bl.a. kommer förbundets ordförande Ann-Marie Högberg att delta med ett par anföranden och förbundet finns på plats som utställare. Intressepolitiska insatser En arbetsgrupp jobbar med att för- tydliga och konkretisera förbundets långsiktiga mål. Målsättningen med detta är att ge en grund för de fortsatta intressepolitiska insatserna i form av uppvaktningar med förslag till åtgärder. Bl.a. gäller det att lyfta frågan om ersättning vid Vård av närstående samt en komplettering av Hälso- och sjukvårdslagen och Patientlagen beträffande anhörigas roll.

TEXT: Alf Andersson

Bildtext: Anhörigföreningen i Hörby deltog i Marknadsloppet i Hörby. Styrel-sen deltog tillsammans med medlemmar, totalt 19 personer. – Det var underbart att höra publiken skrika ”Heja Anhö-rigföreningen”, meddelar Ingrid Sandelin som är ordförande för Anhörigföreningen i Hörby.

Bildtext: Lördagen den 29 augusti deltog tio medlemmar från Anhörigföreningen i Trelleborg i Trelleborgsloppet. Efter att ha avverkat fem kilometer och fått medaljer ses alla stolt posera i solskenet, berättade Anita Toth från Anhörigfören-ingen i Trelleborg.

Bildtext: Arboga musikförening tillsam-mans med Arboga kommun arrangerar årligen nationaldagsfirande med b.la. en marsch genom stan. 11 personer från anhörigvårdarföreningen i Arboga deltog i marschen. Strax innan så stod regnet som spön i backen men sedan var det uppehåll.

Inskickade bilder:

6 Vi anhöriga

INTERNATIONELLA ANHÖRIGKONFERENSEN

STöD ANHöRIgAS RIKSföRbuND MED EN gåVAbankgiro: 5979-4743Märkes med ”gåva”

Internationella Anhörigkonferensen Den 3-6 september samla-des anhöriga, anhörigorganisatio-ner, tjänstemän och politiker m.m från hela världen i Göteborg för att dela kunskap och erfarenheter inom anhörigområdet. Det var ca 600 besökare från 23 olika länder som deltog. Under den första dagen så öppnades utställningen och besö-karna fick mingla bland utställarna. Lennart Magnusson, verksamhets-chef på Nka höll ett inledningstal. På fredagen öppnades dör-rarna tidigt och många som inte hade varit på plats dagen innan anslöt sig. Klockan 10.00 öppnade Elizabeth Hanson, FoU-ledare på Nka konferensen och bjöd sedan upp H.M. Drottning Silvia på sce-nen som höll ett invigningstal där hon bland annat påpekade att det arbete som anhöriga gör inte kan överskattas. Sedan höll Åsa Regnér, barn- äldre- och jämnställdhetsmi-nister sitt inledningstal som me-nade att regeringen kan göra mer men att de behöver mer kunskap. Den tredje inledningstalaren var Baronessan Pitkeathleys som är vice ordförande i CarersUK. Hon påpekade att anhörigas situation är en global angelägenhet. Därefter tog konferensen vid och alla spreds åt olika håll. På nästa sida kan du läsa mer ingå-ende om några av de föredrag som hölls under de tre dagarna. Vi som medverkade från förbundet tyckte att det var en givande konferens med ny kunskap att ta till sig.

TEXT: Emma Aronsson

Bildtext: Vi som bemannade montern var Emma Aronsson - kommunikatör, Åsa Jansson - Ekonomiansvarig, Anett Karlsson - Organisationsombudsman, Eva Wiman - Malmö Anhörigförening och Ing-rid Sandelin - Anhörigföreningen i Hörby Foto: Karin Thomasdotter

Bildtext: H.M. Drottning Silvia besökte vår monter och förbundsordförande Ann-Marie Högberg överlämnade en mapp med material från förbundet samt förbundsnålen ”Drop-pen” som H.M. Drottning Silivia sedan bar resten av konferensen. Foto: Eva Wiman

Bildtext: Åsa Regnér, Sveriges barn- äldre- och jämnställdhetsminister och Guy Lööv från Socialdepartementet medverkade i en pressträff. Som ni ser fick även Åsa Regnér en droppe av Ann-Marie Högberg Foto: Emma Aronsson

Bildtext: Förbundets internationella kontaktperson Ann-Sophie ”Pia” Söder-berg var själv-klart på plats och minglade. Hon deltog även i Eurocarers samt IACO:s årsmöten som ägde rum i

anslutning till konferensen.Tyvärr hade nå-gon kastat om bokstäverna på hennes namn-bricka, så det stod ”Riskförbund” Foto: Emma Aronsson

Bildtext: Ann-Marie Högberg, Lennart Magnusson - Nka, Åse-Lill Törnqvist (MP) förste vice ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige och Heléna Herklots - CarersUK minglade runt bland konferens-deltagare och utställare. Foto: Cicci Jonson, Bilduppdraget, www.anhoriga.se

Vi anhöriga 7

INTERNATIONELLA ANHÖRIGKONFERENSEN

fokus: unga anhörigaText: Karin Thomasdotter Feylyn Lewis från USA blev anhörigvårdare när hon var 11 år gammal. Efter att hennes mamma genomgått en felaktigt utförd ryggradsoperation blev vardagen aldrig lik sig igen. Operationen resulterade i kronisk smärta, vilket gjorde det omöjligt för mamman att gå tillbaka till arbetet som sjuk-sköterska. Feylyns bror tvingades hoppa av sin universitetsutbildning och flytta hem för att ta hand om familjen på alla tänkbara sätt. Även om det var ett frivilligt åttagande gjort av kärlek har det resulterat i att brodern gått miste om erfaren-heter och utbildning. - Det kändes som om vi var de enda som gick igenom det här, säger Feylyn. Idag är Feylyn doktorand på University of Birmingham och

Du hittar fler bilder och sam-mandrag från många olika före-läsningar på Nkas hemsida. Där hittar du även inspelade inter-vjuer och seminarier. www.anhoriga.se

forskar på hur ett anhörigskap i ung ålder påverkar ens identitet som vuxen. Även om hon har gjort mycket arbete och djupintervjuat över 50 personer runt om i Europa är hennes forskning långt ifrån klar. - Nu i höst ska jag åka till USA och Kanada och göra minst lika många intervjuer. Något hon redan har sett i sin forskning är till exempel att unga anhöriga tenderar att i vuxen ålder välja ett yrke som är långt ifrån vad ett anhörigskap innebär. - Om man hjälper och vårdar någon hemma, vill man inte fortsätta ta hand om någon på job-bet” berättar Feylyn. Genom sin forskning hoppas Feylyn att unga anhöriga blir synliggjorda i större utsträckning och att de i framtiden får mer stöd från omgivningen att klara av påfrestningen som det innebär att vara anhörig.

fokus: EkonomiText: Karin Thomasdotter Anne Corden, medlem i Social Policy Research Unit vid University of York, presenterade resultat av forskning gjord i Storbritannien om hur anhöriga påverkas eko-nomiskt när deras närstående har gått bort. Anne berättar om att de system som finns i Storbritan-nien gör det svårt för anhöriga att klara vardagen ekonomiskt när den närstående gått bort. Till exempel så finns det laglig rätt för hyres-värdar att höja hyran om man bor större än vad man ”behöver”. Det resulterar i att anhöriga ofta inte har råd att bo kvar i sin bostad. Att begravningar i Storbritannien på senare tid blivit orimligt dyra är ett annat faktum som inte gjort det enklare för anhöriga att klara sig ekonomiskt. En orsak till att anhöriga drabbas extra hårt är att en majori-

Svep från den Internationella anhörigkonferensen

Bildtext: Feylyn Lewis från USA som fors-kar om unga anhöriga. Foto: Karin Thomasdotter

tet inte gör de nödvändiga förbe-redelserna innan den närstående går bort. Anledningen, enligt Anne är att det finns en väldig ovilja att tänka på och prata om döden. - Döden är det enda vi sä-kert vet inträffar och är således en väldigt realistisk del av en relation. Men det är också ett ämne man inte vill ta upp, troligtvis även i andra delar av världen. Vi måste bli bättre på att prata om det som är jobbigt för att kunna skapa bättre förutsättningar för anhöriga vars närstående gått bort, avslutar Anne sin föreläsning.

fokus: förvärvsarbetande Text: Emma Aronsson Japan är det mest åldrande sam-hället i världen. En fjärdedel av befolkningen är äldre än 65 år. Att kombinera arbete med anhöri-gomsorg har blivit en social fråga, framförallt för medelålders kvin-nor som är de som står för den största delen av vården. Samtidigt som den äldre populationen ökar så minskar antalet yngre. Ungefär 100 000 personer har tvingats sluta arbeta på grund av anhörigomsorg. Även om den japanska regeringen, tillsammans med företagen, satsat på ett system där förvärvsarbetan-de anhöriga kan få ledigt. I stället önskar anhöriga en mer flexibel arbetstid. Om man är borta en längre period från jobbet är inte syftet att vårda sin närstående, utan snarare att planera och arrangera vården. Ledigheten är obetald, vil-ket innebär att det är väldigt få som utnyttjar den.

8 Vi anhöriga

TEMA RELATIONER

Elin Börestam Psykolog

Våld. Ett ord, många asso-ciationer. Många för nog tankarna till brutalitet som

leder till kroppslig skada. Och det är sant. Det är en typ av våld. Men våldsbegreppet inbegriper även annat än blod, blåmärken, jack i huden, värkande armar, haltande ben. Det kan vara sårande eller hårda ord, manipulerande grepp eller något mer subtilt, som i rela-tion till annan ger upphov till oro, ångest, rädsla, nedstämdhet, social isolering, skam och kanske själv-förakt. Bara för att nämna några konsekvenser våld i nära relation kan föra med sig. Det kan också vara hot om våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt. Att bli utsatt för frihets-inskränkningar, vanvård eller för-summelse kan också vara våld. För några månader sedan var jag på ett heldagsseminarie med rubriken ”Våga fråga om våld” där Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) var inbjudna på uppdrag av Landstinget Kalmar. Det var en uppväckande dag kan man säga. Siffror hit och siffror dit. Alla tyck-tes dem för höga och omfattande för att begripa, ta in. Det blir lätt så när det finns något som pågår, varje dag, varje sekund men helt eller delvis utan att synas. Att bli utsatt för våld, fy-sisk som psykisk, är tyvärr inte ovanligt. Faktum är att det enligt all statistik är betydligt mer sannolikt att du kommer att bli utsatt för våld i eller nära hemmet, av någon du känner väl. Det synliga våldet som det rapporteras om i medier, hur omfattande och hemskt det än må vara, utgör en bråkdel av det våld som föresegår bakom stängda dörrar, i osynligheten. På det seminaret jag deltog i presenterade man resultatet av en undersökning man gjort inom

hälso- och sjukvården. Man ville bl.a. studera hur ofta hälso- och sjukvårdspersonal frågade sina patienter huruvida de blivit utsatta för våld i nära relation. Under se-minariets muntliga återgivning av rapporten framkom det att detta nästan aldrig skedde. Bland annat berodde det på att personal inom vården ofta är rädda för att ”ta fel”, ”trampa någon på tårna”, ”lägga sig i”, men också för att personal inte visste vad man skulle göra om man faktiskt fick ett jakande svar på sin fråga. Många tyckte också det kändes svårt att formulera en fråga i detta syfte. Frågan tycktes också vara särskilt svår att ställa om det inte fanns någon yttre skada på patienten som man kunde härröra frågan till. Det som inte syns, men som kanske på annat sätt märks eller ger upphov till oro, är svårare att angripa. Under en period ska sjuk-vårdspersonal sedan konsekvent vid varje patientkontakt ha frågat vederbörande om denne var utsatt för våld. Sedan lät man undersöka hur de tillfrågade hade upplevt att få frågan ställd. Nästintill uteslu-tande alla av de tillfrågade ansåg att det var postivt att få frågan ställd, helt oberoende av om de faktiskt var eller hade blivit utsatta för våld i nära relationer eller inte. Vad kan vi lära oss av detta? Att det är bättre att fråga än att avstå och det är viktigt att fråga. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysiskt, psykiskt och sexuellt våld har negativa effekter på den kroppsliga såväl som mentala häl-san. Får du ett jakande svar, finns hjälp att få. I Sverige finns otaliga organisationer, förbund och föreningar som på olika sätt kan hjälpa de som är eller har va-

rit utsatta för våld i nära relation. Kvinnofridslinjen är t.ex. en verk-samhet som ger stöd till våldsutsat-ta kvinnor och män. De har även en samordnad funktion. Det betyder att du kan få hjälp att bli kopplad vidare till annan förening, organi-sation eller instans som kan hjälpa dig utifrån det du beskriver. Glöm inte bort att goda initiativ för att förebygga och upp-täcka våld i nära relationer också kan initieras hos dig och mig. Ett mycket bra exempel på ett sådant initiativ är Huskurage. I över ett års tid har Huskurage levt och utveck-lats. Huskurage, som skapades av två samboende medmänniskor, vill vara ett initiativ kring hur vi kan förhindra våld i nära relation genom att få grannar att agera. Huskurage har nu skapat en policy och rutin för hur alla som lever tillsammans som grannar ska agera vid oro för våld i nära relation. Du kan själv gå in på Huskurages hem-sida www.huskurage.wordpress.com och ladda ner policyn som din bostadsförening eller grannskap tillsammans kan skriva på, jobba och agera utifrån. Jag upprepar; du kan hjälpa till. Och till dig som behöver hjälp: Hjälp finns att få. Tveka inte att ringa. Tveka inte att fråga.

Var rädd om och ta hand om var-andra.

Ställ frågorna om våld

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Ditt samtal syns inte på telefon-räkningen www.kvinnofridslinjen.se

Vi anhöriga 9

TEMA RELATIONER

Varje år utsätts över 600000 personer för våld i nära relation. 15 procent har

blivit utsatta för misshandel av en närstående. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 29 procent av händelserna, medan

Våld i nära relation - statistikmotsvarande andel för män en-dast är 6 procent (Diagram, NTU 2014). Det vanligaste för män är att gärningsmannen är helt okänd. Det vanligaste är systematiska kränk-ningar och försök att inskränka friheten. En del utsätts för både

TEXT: Karin Thomasdotter

Fakta - Drygt var femte person i be-folkningen har någon gång i sitt liv utsatts för brott i en nära re-lation (Brå 2014). - 6,8 % av befolkningen uppger att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. (Brå 2014) -15 procent av de som blivit utsatta för misshandel uppger att gärningspersonen var närstå-ende (NTU 2014).

fysiskt och psykiskt våld inom rela-tionen. Som anhörig befinner man sig i en utsatt situation.

Socialstyrelsen definie-rar våld i nära relationer som ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån knappt märkbara handlingar till grova brott. Det kan vara både fysiskt, sexuellt och

psykiskt våld. Till exempel kan det handla om knuffar, påtvingade sexuella handlingar, direkta eller indirekta hot eller förlöjligande, frihetskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träf-

Vad innebär god man?TEXT: Emma Aronsson

En god man eller en förval-tare har ett uppdrag som kan bestå av en, två eller

tre olika delar. Uppdraget delas in i delarna:

- Bevaka rättigheter- Förvalta egendom- Sörja för person

Den som har en god man eller förvaltare kallas för huvud-man. Att ”bevaka rättigheter” innebär att bevaka och tillvarata rättigheter och till exempel se till

att personen i fråga får vårdinsatser och bidrag som huvudmannen har rätt till. Att ”förvalta egendom” innebär att sköta om ekonomin, till exempel betala räkningar eller se till att huvudmannen har fickpeng-ar att röra sig med. Med ”sörja för person” menas att den gode man-nen eller förvaltaren ska se till att huvudmannens intressen bevakas till exempel så att huvudmannen får den vård eller fritid som den har rätt till. Personer med utvecklings-störning, psykiska funktionshinder, allvarlig sjukdom eller demens och

personer under 18 år som saknar vårdnadshavare är exempel på grupper som ibland kan ha behov av stöd av en god man eller förval-tare.

LÄS MER I Föräldrabalken 11 kap 4§ eller Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetares webbplats www.rfs.se

Du hittar även mer informa-tion hos t.ex. Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se

fa andra eller att delta i aktiviteter. Det kan också handla om vanvård eller försummelse, som undanhål-lande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.

10 Vi anhöriga

TEMA RELATIONER

Foto: smalandsbilder.se

Vilka förutsättningar finnsför att få god man? Godmanskapet bygger på

frivillighet. Det måste finnas ett samtycke från den som ska ha god man, om personen har förmågan att uttrycka sig. Om denna för-måga saknas måste det styrkas av ett läkarintyg. Det finns fem områden av kriterier som öppnar för möjlighe-ten att få god man.

1. Sjukdom Det ska röra sig om svåra sjukdo-mar som påverkar den enskildes förmåga att fatta beslut i egna an-gelägenheter, till exempel demens-sjukdomar.

2. Psykisk störning Det handlar här om diagnostise-rade psykiska sjukdomar. Om en person vårdas enligt LTP (lagen om psykiatrisk tvångsvård) finns ofta förutsättningar för att anordna god man.

3. Försvagat hälsotillstånd Härmed avses främst ålderdoms-svaghet.

4. Liknande förhållande Här ingår problem som kan anses likna de ovan nämnda, till exem-pel olika funktionsnedsättningar. Om en person ingår i den person-krets som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) så är det en indikation på att god man kan an-ordnas. I detta område ingår även missbruksproblematik av olika slag. Om en person är föremål för tvångsvård (lagen om vård av missbrukare) så är det sannolikt en situation som föranleder inrättande av god man.

5. Hjälpbehov Hjälpbehovet måste vara kopplat till en nedsättning av förmågan

att klara sig själv. Det ska också finnas ett orsakssamband mellan grundproblematiken och behovet av hjälp.

Innan man tillsätter en god man söker man först alternativ till detta.Exempel på detta kan vara flera in-satser och åtgärder som till exem-pel: fullmakt, advokat, banktjäns-ter, socialtjänsten och personligt ombud.

Hur man får god man Den enskilde eller dennes anhöriga kan anmäla till överförmyndaren att man upplever ett behov av god man. Socialtjänsten och sjuk-vården har skyldighet att anmäla till överförmyndaren om någon enligt deras mening behöver god man. Överförmyndaren tar därefter ställning till om det ska göras en ansökan om god man till tingsrätten. I anmälan till överför-myndaren ska ingå: social utred-ning, personbevis, den enskildes samtycke, alternativt läkarintyg, information om den enskildes inkomster och utgifter, tillgångar och skulder, uppgifter om den en-skildes bostadssituation, sjukdom, funktionshinder, social situation och släktingar, uppgift om hur den enskilde fungerar i sin vardag och på vilket sätt denne saknar förutsättningar att själv ta ansvar för sina angelägenheter, uppgift om vad den enskilde behöver hjälp med.

Beslut Det är tingsrätten i den kommun där huvudmannen är folkbokförd som prövar om förutsättningarna för godmanskap är uppfyllda. När tingsrätten anordnar ett godman-skap ska den också förordna någon som god man. Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten eller Högsta domstolen.

Vem kan bli god man? Ingen formell utbildning eller er-farenhet krävs för att bli god man.Enligt lagen finns dock fyra förut-sättningar för detta uppdrag:

1. Rättrådig Överförmyndaren begär normalt sett ett utdrag ur belastningsregistret för att kontrollera om en person som vill bli god man är ”rättrådig” på så sätt som krävs. Det är dock inte alla former av brottslighet som diskvalificerar en person från att bli god man, till exempel vissa trafikförseelser är inte intressanta i dessa sammanhang.

2. Erfaren Rent allmänt behöver den gode mannen ha goda kunskaper om hur samhället fungerar. För att på bästa sätt kunna företräda sin huvudman inför myndigheter och banker bör den gode mannen tala och skriva på god svenska. När det gäller specialkunskaper som kan behövas räcker det normalt med att den gode mannen har det goda omdömet att ta hjälp av sakkun-niga personer när det behövs.

3. I övrigt lämplig Om huvudmannen själv har före-slagit en person ska denna person få uppdraget förutsatt att den är lämplig enligt gällande kriterier.

TEXT: Berith Löfgren Andersson

godmanskap

Vi anhöriga 11

En släkting eller annan närstående kan ibland vara lämplig att bli god man. Om densamme samtidigt är arvinge till huvudmannen måste man dock kunna hantera de intres-sekonflikter som eventuellt kan uppkomma. Det kan dock vara lämpligt med en utomstående god man, till exempel om det i en sys-konskara med en äldre förälder finns motstridiga viljor angående hur förvaltningen av dennes egen-dom bör skötas. För att vara lämplig bör man ha en god ekonomi och inte vara aktuell hos Kronofogden eller hos Socialtjänstens försörjnings-stöd. Formella förutsättningar för att kunna bli god man är ett måste: man ska själv vara myndig och får inte själv ha förvaltare.

Förvaltarskap Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd som kan genomföras mot huvud-mannens vilja. I de flesta fall uppkom-mer fråga om förvaltarskap då ett godmanskap inte fungerar. Grund-förutsättningarna är samma som för att få god man. För att förval-tarskap ska bli aktuellt måste det finnas en risk för att den enskilde företar vad som skulle kunna be-skrivas som ”skadliga rättshand-lingar”. Det är tingsrätten som beslutar om förvaltarskap efter ansökan av överförmyndaren.

Uppgifterna är hämtade ur ”Gode mannens ABC”, Författare: Jan Wallgren, Förlag: Norstedts Juridik

frågor och svarAtt ha uppgiften som god man kan se väldigt olika ut beroende på vem uppdraget gäller. Erfarenheterna av myndighetsbemötande kring detta uppdrag kan också variera väldigt mycket. Berith har ställt några frågor till personer med olika er-farenheter av begreppet god man. Svaren är anonyma.

Har du egna erfarenheter? Skicka in svar på frågorna till tidning-ens redaktion: Anhörigas Riks-förbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg eller vianhoriga@anhori-gasriksforbund.se så publicerar vi dessa i nästa nummer!

1. Är du, eller har du varit, god man för en närstående?

2. Vad är dina erfarenheter av detta?

3. Hur har du som anhörig och god man upplevt bemötandet av myndigheter?

4. Har du andra erfarenheter av uppdraget som god man?

TEMA RELATIONER

Svar person B:

1. Ja

2. Årsredovisningen är alltid en stor utmaning att genomföra.

3. Överförmyndarens krav är att årsredovisningen för föregående år ska lämnas in senast den 28 februari. Godkännande av redo-visningen kommer däremot först i slutet av året, jag har flera gånger fått den först i december månad. Det är då omöjligt att för inneva-rande år rätta till eventuella påpe-kanden i redovisningen. Detta har jag framfört vid upprepade tillfäl-len till Överförmyndaren, ändå händer samma sak igen. Andra i min närhet som är gode män får sin redovisning godkänd betyd-ligt tidigare under året. Jag undrar faktiskt om man sparar anhörigas redovisningar till sist? De lär ju inte avsäga sig uppdraget även om de inte får ett korrekt bemötande av myndigheterna.

4. Nej.

Svar person A: 1. Nej.

2. Inga erfarenheter.

3. Se föregående fråga.

4. Jag har sedan många år haft olika uppdrag som god man i kommunen. En gravt mentalt funktionsnedsatt person har jag varit god man för i över 40 år. Han har under denna tid flyttats mellan olika institutioner och jag har efter bästa förmåga bevakat hans rättig-heter eftersom han inte har några anhöriga. I ett annat uppdrag var det en åldrad förälder med barn och barnbarn som inte var överens om hur förälderns ekonomi skulle skö-tas. Därför behövdes det en extern god man. I ett annat uppdrag har jag gjort flera insatser som avser över-klaganden av socialförvaltningens beslut. Där handlar det mycket om täta kontakter med anhöriga och as-sistenter som ibland kan ha olika uppfattning om behoven hos huvudmannen. Huvudmannen har själv mycket begränsad förmåga att uttrycka sin egen vilja. Det vore önskvärt med en tätare kommuni-kation mellan Överförmyndare/tjänstemän och god man för att kunna diskutera olika frågeställ-ningar som dyker upp. I stort sett fungerar myn-dighetskontakterna bra för min del. Det gäller att skapa goda relationer med de tjänstemän man har kon-takt med.

Det gäller att skapa goda relationer med de tjänstemän man har kontakt med.”

”

12 Vi anhöriga

Hallå där!Sofia Lind Brand Manager SCA TENA

Hur gör jag för att bli TENA-ambassadör?Det är enkelt. Fyll i talongen på nästa uppslag och skicka till SCA Hygiene Products AB, Provlagret, 408 00 GÖTE-BORG (Uppge Frisvar!). Alterna-tivt maila till provlagret@sca.com. Det går också bra att kontakta Monica på TENA Produktrådgiv-ning på telefon: 020 – 27 20 20.

Vad händer när jag visat in-tresse?Vi skickar en kasse med informa-tionsmaterial som du själv kan ta del av, men även dela ut till andra. I kassen finns även produktprover på inkontinensskydd samt hud-vårdsserien för äldre hud. Behöver du fler prover, informationsma-terial eller rådgivning, så kan du ringa TENA Produktrådgivning. På TENAs hemsida finns också en flik som riktar sig till Anhöriga – www.tena.nu/anhoriga. Här finns bl.a. en presentation om orsa-kerna till urinläckage, hur man får inkontinensskydd förskrivet och sortiment. Presentationen kan du själva använda när du träffar andra anhörigvårdare.

Varför vill ni ha fler TENA- ambassadörer?Över en halv miljon människor i Sverige har besvär med urin-läckage. Bland personer över 65 år är det mellan 30-40 % som någon gång drabbas av urininkontinens. Trots att det är så vanligt är det många som har svårt att tala om det och många känner sig en-samma om sitt problem. En del vill inte ens gå hemifrån för att

ANHÖRIGÅRET 2015

OM FRÖSUNDA OMSORGFrösunda är en koncern med fristå-ende dotterbolag som har verksamhet inom personlig assistans och stöd och service. Frösunda erbjuder ett brett och unikt tjänsteutbud av: personlig assistans, daglig verksamhet, boende, skola, äldreomsorg, coachning, kort-tidsvistelse och stöd till barn och ungdomar med social problematik.

Frösunda är huvudsamarbetspartner i Anhörigåret 2015

Frösunda och Anhörigas Riksförbund bjuder in an-höriga till en kurs i Mindful-

ness - för att främja hälsa i varda-gen. Kurserna hålls i Sundsvall och Uppsala under hösten. Alla människor har utma-ningar och krav i vardagen. Har man en närstående som är i behov av stöd, kan utmaningarna vara ännu större. Innehåll och syfte med kursen Kursen syftar till att du ska få verk-tyg att lättare hantera stress, smär-ta, sjukdom, utmaningar och krav i vardagslivet. Vi vill med detta ge dig möjlighet att göra något för dig själv, som bara du kan göra. I kursen varvas teori med praktiska övningar och innefattar: - Hur kan tankar, känslor och för-nimmelser skapa stress. - Hur kan vi bli medvetna om våra signaler på stress. - Medveten närvaro: ett verktyg för att leva livet fullt ut! - Verktyg för att prioritera det som är viktigt i vardagen. - Medkänsla: med dig själv och andra. Fokus ligger på upplevelsebaserade övningar i mindfulness meditation, kroppscanning, enkel yoga samt reflektioner i grupp och hemupp-

Mindfulness -balans i vardagen

gifter. Fakta om kursen Omfattning: 6 grupptillfällen på 2,5 timmar och en hel dag. Antal: 10-30 deltagare. Kostnad: Kursen är kostnadsfri för anhöriga inom Frösunda. Övriga betalar 100 kr för hela kursen. Kursansvarig: Smaroula Gab-rielsson - beteendevetare, lärare i Mindfulness, MBSR Mindfulness-baserad Stressreduktion och i ACT, Acceptance Committment Therapy. Kontaktperson: Smaroula Gab-rielsson, smaroula.gabrielsson@frosunda.se, tel: 010-130 33 84.

Hör av er till Smaroula om ni vill veta mer eller anmäla er.

Vi anhöriga 13

bli TENA-ambassadör!

För flera år se-dan fick

vi i styrelsen i Kungsbacka besök av en försäljare från TENA. Det var en man med glatt prat och full av idéer. Han ville visa TENAs se-naste produkter trots att han visste att Kungsbacka kommun inte hade upphandlat från TENA. Alla i sty-relsen, både herrar och damer, var aktiva anhörigvårdare på den tiden och kände väl till alla “blöjor” och deras klistriga fastsättningar runt midjan och i byxan. - Är det så jobbigt då gör ni fel. Så här skall ni göra, sade denne glade man och satte på sig en “blöja” utanpå sina långbyxor. Det såg verkligen dråpligt ut. Efter det så blev allt fniss som bortblåst och vi talade ingående om både damers och herrars inkontinens-produkter, inkontinensproblem, knipövningar samt för- och nack-delar. Min man Detlof, var sjuk hemma ända till sitt slut. Många från hemtjänsten vandrade ut och in hemma hos oss. Jobbigaste tiden var sommarmånaderna då de unga vikarierna kom. De hade inte ett naturligt förhållande till kiss och bajs hos vuxna, märkte jag snart. Jag visade dem hur man satte på en “blöja” modell mycket stor och fick den att sitta rätt så att det inte läckte runt benen. Jag fick tala med dem om att kiss är lika naturligt som snuva och saliv och att bajs är den fasta restprodukt som kroppen inte behöver. Vi äter och dricker genom munnen. Vi svettas genom huden och spottar och fräser och kissar

och får på så vis bort allt det rin-nande som kroppen inte behöver för att leva. Det fasta som blir kvar av allt vi har stoppat i oss måste ju också ut ur kroppen, annars spricker vi invärtes och blir förgif-tade. Och då dör vi. När jag hade tränat mig på dessa ungdomar så tog jag upp detta ämne i de samtalsgrupper med anhörigvårdare som jag be-sökte. Det gick rysligt lätt att prata med blandade grupper utan att de såg besvärade ut. Sedan kom Sofia och TENA och frågade om jag kunde tala om inkontinens i sam-band med att jag visade hjälpmedel av annat slag. De hade sett mig i aktion på en föreläsning på Anhö-rigriksdagen för några år sedan och plötsligen var jag ambassadör. För en tid sedan kom det en bok som heter “Charmen med tarmen”. Den är skriven av en ung tysk kvinnlig läkare. Bilderna i bo-ken är många och ritade av hennes syster. Boken gör dundersuccé. Jag har varit och pratat på äldreomsorgens träffpunkt och i Tvååker anhörigförening och som sagt i ett par samtalsgrupper. Men annars är det skralt med mina framträdanden. Den 14 oktober skall Gö-ran Granerus bl.a. prata om njurar och dess funktion på ett förenings-möte här hos oss i Kungsbacka. Då kommer jag att tala om inkon-tinens och även ställa frågor till Göran. Jag misstänker att det blir fler än jag som kommer att fråga honom om vårt inre. Jag lägger inte ned så mycket tid på detta arbete. Egentli-gen ingen tid alls. Bara den tid det tar att visa och prata om produk-terna. Dessutom tycker jag det är jätteroligt att stå inför publik och prata om något så väsentligt som detta är.

TEXT: Birgitta Odelstierna

de är rädda att det ska läcka, lukta eller synas. Resultatet blir försäm-rad livskvalitet, som även drabbar den anhörige. Det är viktigt att man söker hjälp och talar med sin distriktssköterska på vårdcentralen eller hemsjukvården. Om vi är fler som bryter tabun och pratar om urinläckage i samhället, så kommer också fler att bli hjälpta och på så vis få en ökad livskvalitet!

Hur många är TENA-ambassadörer idag?Under Anhörigriksdagen märkte vi ett stort intresse bland t.ex. Anhö-rigkonsulenter att få mer informa-tion. Ett behov av kunskap som de kunde föra vidare. Totalt så har vi skickat ut mer än 100 kassar i Sverige!

Vad förväntas av mig som TENA-ambassadör?Som TENA-ambassadör så hop-pas vi att du känner dig lite säkrare än många andra i ämnet och vågar prata om urinläckage och inkonti-nensskydd, så att fler söker och får hjälp. Du blir en kunskapsspridare helt enkelt.

Vilka fördelar är det med att bli TENA-ambassadör? Du hjälper andra anhörigvårdare genom att sprida information och på så vis bidrar du till att fler får en enklare vardag och ökad livskva-litet.

OM TENATENA är världsledande inom inkonti-nensvård och levererar hygienproduk-ter och tjänster till konsumenter och vården i cirka 100 länder. TENA ingår i SCA-koncernen. Mer information finns på www.tena.nu.

Tena är huvudsamarbetspartner i Anhörigåret 2015

ANHÖRIGÅRET 2015

14 Vi anhöriga

Medberoende är ett tillstånd som kan drabba vem som helst som lever nära en person med ett miss-bruk eller beroende. Ett medberoende innebär inte att man själv blir missbrukare eller beroende utan innebär ofta att tona ner allvaret av ett skadligt beteende, för sig själv och för andra. Ofta kan medbe-

roende förväxlas med medkänsla, men medberoende resulterar i en destruktiv relation där alla parter mår mer eller mindre dåligt. Det är förknippat med en känsla av ansvar för den närståendes tillstånd och till en början ofta omedveten anpassning till andras behov. Ur en anhörigs berättelse om sitt liv tillsammans med fyra män med alkoholmissbruk:

Medberoende - en destruktiv relation

Snart träffade jag M på en privat fest. Vi kände till varandra sedan tidigare och som ung tyckte jag att han var så snygg. Liknade Mel Gibson med sina blåa ögon, tjocka vågiga hår och tatuerade armar. M:s liv kretsade kring 50-talet med en rosa Cadillac, Elvismusik, skinnväst, träskor, öl och cigg. Men vem bryr sig! Han var den finaste och snällaste raggaren i stan. När han drack var han nästan ännu bättre, då han aldrig var sen att säga att han älskade både mig och min 6-åriga dotter. Han var fantastisk med henne. Lärde henne att både cykla och simma. Han var aldrig besvärad

och snart hade vi flyttat ihop och var förlovade. Vad kunde gå fel... Varje fredag kom det hem kassvis med öl. Det klickande lju-det vid burköppning hördes redan på morgonen. Och var vi någon annanstans var det alltid jag som körde. Vi var ofta på hans bästa polares landställe och där festade alla lika. Jag förträngde vad jag såg, ville inte se. Såhär skulle det väl inte vara jämt. Jag var lycklig! Jag hade alltid överseende för att han var så snäll. Intalade mig att det väl inte var så farligt, han fick väl dricka om han ville. Det rörde väl inte mig eller min dotter. Och jag drack ju knappast alls. Så vem bryr sig… Självklart

Historien heter ”Även snälla kan vara alkoholister eller medberoen-de igen” och finns att läsa i fulltext i Anhörighandboken på temat Olika anhöriga, där vi har samlat erfarenheter och information om olika former av anhörigskap. www.anhorighandboken.se/anho-rig-och-medberoende

blev inte drickandet bättre, utan började också på vardagar. Men jag struntade i det, han jobbade ju så det kunde väl inte vara så farligt. Att 95% av alla alkoholis-ter jobbar och bara 5 % sitter på parkbänken visste jag inte då. Och han var ju fortfarande lika snäll.

TENA AmbassadörTENA är stolt huvudsamarbetspartner till Anhörigas Riksförbund under Anhörigåret 2015. Du är viktig för oss och för alla anhörigvårdare! Vill du öka livskvaliteten och förenkla den anhöriges vardag genom att informera och sprida kunskap om inkontinens och hjälpmedel?V.v. fyll i dina uppgifter så hör vi av oss till dig!

Namn:

Titel:

Adress:

E-post:

Telefon:

Maila dina uppgifter till: provlagret@sca.com alt. skicka per post SCA Hygiene Products AB, Provlagret, 408 00 GÖTEBORG – Uppge FRISVAR på kuvertet!

Vi ser fram emot ett samarbete!

OMVÄRLDEN

”

”

Vi anhöriga 15

idag är att rekommendera för alla anhöriga. Den är översatt även till finska. Jag har erfarenhet och ut-bildning då jag arbetat sedan 1975 inom vården i Gävleborgs lands-ting och Gävle kommun. Jag har arbetat flera år som nattjour inom Gävle kommuns äldreomsorg. Som larmoperatör nattetid på Gävle kommuns Trygghetscentral där vi vidarebefordrade alla inkommande larm till nattpatruller som var sex stycken då.

Finska/Suomi Nimeni on Anja Tuikkanen olen omaishoitaja 89 vuotiaalle äidilleni, hän muutti Hapanrannalle 1995. Minä muutin tänne äidin sairauden vuoksi tänä vuonna 2015. Haluan olla mukana vaikuttamassa että iäk-käämmät ikäluokat he jotka olivat rakentamassa tätä maata ja yhteis-kuntaa työllänsä. Että heitä kunni-oitetaan ja kohdellaan Sosiaalilain mukaisesti. He ovat oikeutettuja turvalliseen ja hyvään ja itsenäiseen elämään. He ovat ansainneet tämän oikeuden. Tämä vuosi on Omaisten vuosi 2015!! - Me olemme kaikki omaisia huoli-matta iästä tai kansallisuudesta. - Me omaiset olemme tärkeitä lä-heisillemme, sukulaisillemme ja ystävillemme. - Meillä on oikeus pitää yhteyttä läheistemme, omaistemme ja ystä-vien ja sukulaistemme kanssa huo-limatta siitä missä he asuvat. Äidilläni ja minulla on hyvä suhde toisiimme. Olen valvonut hänen etujaan ja edellenkin tarpee-liset hoito hoiva ja tukipalvelutoi-minnat Haaparannan kunnassa. Olen -95 lähtien käynyt hänen

Jag heter Anja Tuikkanen och är anhörigvårdare till min mor som är 89 år. Mor

flyttade till Haparanda år 1995. Jag är nyinflyttad hit på grund av mors sjukdom. Jag vill gärna med-verka och påverka med respekt för den äldre generationen. De har byggt upp vårt land. Därför är det viktigt att de skall behandlas enligt Socialtjänstlagen på ett värdigt sätt med trygghet i sin tillvaro. Det har de förtjänat. Det är Anhörigåret i år!! - Vi är alla anhöriga! Oavsett ålder och nationalitet. - Vi är viktiga för våra närstående och nära och kära. - Var vi än bor så har vi enligt lag rätt att bejaka alla våra relationer. Mor och jag har alltid haft en nära relation. Jag har sett till och kommer bevaka för att mor får de insatser inom vård och omsorg hon enligt lag har rätt till. Jag har pendlat sedan 1999 upp hit. Men de senaste åren, 4-5 gånger om året vilket varit angeläget på grund av mors sjukdom. Anhörigs Riksförbund har startat ett projekt: ”Anhöriga Norrland”. Anhöriga Norrland rullar på för fullt och det är dags för Haparanda kommun att även de hoppar på tåget (de flesta kom-muner har rullat i flera år). Gävle kommun där jag bott större delen av mitt vuxna liv har anhörigverksamhet som har rullat på sedan 2009. På Anhörigcenter i Gävle erbjuds anhöriga till exempel stödsamtal i alla åldersgrupper och nationaliteter. Många anhöriggrupper genomförs i samverkan med för-eningar och organisationer kon-tinuerligt under terminen. Jag har deltagit tre terminer som ledare för en finsktalande anhöriggrupp som volontär. Studiematerialet ”Att lyfta tillsammans för hållbar an-hörig” som gruppen använder än

OMVÄRLDEN

Nu kör vi, tåget går! / Tule mukaan, juna lähtee!luonaan säännöllisesti mutta hänen sairauden vuoksi olen 3 vuoden ajan käynyt täällä 4-5 kertaa vuo-dessa joka oli aiheellista. Omaisten Keskusliitol-la (Anhörigas Riksförbund) on ”Projekti: Omainen Norlandissa” meneillään tänä vuonna. Omais-projekti Omanien Norlandissa kes-kusliitolla (Anhörigas Riksförbund) on tarkoituksena herättää kiinnos-tusta myös Haaparannan kunnassa ja että myös he tulisivat mukaan tähän kyytiin, kysyntää omaistuesta on ollut jo monen vuoden ajan. Olen asunut ennen tänne muuttoa Gävlen kunnassa ja pal-vellut hoito ja hoiva alalla 1975:stä lähtien niin kunnassa kuin maa-kärjilläkin (landstinget) Gävleborg moni eri hoitoalueilla, saanut hyvän kokemuksen. Suorittanut monipuo-lisen hoito ja hoiva koulutuksen. Olen kiinnostunut omaistuki asi-oista, myös syventynyt vertaamaan eri kuntia joissa tarjotaan omais-tukipalvelua. Koska olen itsekin omaishoitaja. Gävlen kunnassa on 2009:sta lähtien toiminut omais-tentuki palvelu (Anhörigcenter) he tarjoavat monipuolista tukea. Suomenkielisille omaishoitajille tarjotaan myös kunnassa tukea. Olen osallistunut kolme lukukautta vetäjänä (vapaaehtoisena) tässä ver-taistukiryhmässä opintoaineiston mukaan ”Auttakaamme yhteistoi-min omaista jaksamaan”.

Anja hoppas att med sitt arbete och engagemang upplysa kom-munen och inspirera andra att också jobba för ett anhörigvän-ligt samhälle – även i Norrland!

Under vecka 46 planeras en in-formationsträff med politiker, tjänstemän inom kommunen och övriga intresserade i Haparanda. Det är dags för Haparanda stad att vakna ur sin dvala och ta sitt ansvar för anhörigstödet!

Bildtext: Anja Tuikkanen, Foto: Tytti Jussila, SR

16 Vi anhöriga

Den 3 september publicerade Göteborgs-Posten en de-battartikel från Per Johan

Ekelöf, som är sekreterare i Anhörig-föreningen Göteborg. Med hans med-givande publicerar vi debattartikeln i Vi anhöriga. Vi ser med oro på en utveck-ling som kan öppna för att politiker och tjänstemän på lokal nivå kan kom-ma att fatta beslut om kostnadsbespa-ringar till priset av en ökad vårdbörda för anhöriga. I början av september ägde den 6:e Internationella Anhörigkonfe-rensen rum i Göteborg. Det finns en oro för att samhället av besparingsskäl planerar att öka anhörigas vårdbörda. Sverige kommer inom tio år att ha närmare 300 000 fler personer över 65 år än vi har i dag. I den ålders-gruppen är sannolikheten för demens-sjukdomar störst. Dagens cirka 150 000 demenssjuka kommer om femton år att ha ökat till cirka 250 000. Det ställer samhället inför stora utmaning-ar. När en närstående drabbas av demenssjukdom börjar den anhö-rige en resa in i en tillvaro präglad av ensamhet, försakelse och förlust av livskvalitet och kanske också av skam. Det ständiga behovet av tillsyn gör att man har svårt att slappna av. Den egna psykiska hälsan hotas. Stor oro över besparingar År 2009 ålades kommunerna att förstärka stödet till anhöriga. Man ville underlätta anhörigas situation och menade att man genom detta också kunde minska kostnaderna för vård och omsorg. Vi känner oro för att besparingssyftet kan komma att prioriteras framför stödet till anhöriga. Oron ökar när vi läser Soci-alstyrelsens ”nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjuk-dom”, där man säger att stödinsatser till anhöriga förväntas ha positiv effekt på de anhörigas hälsa genom exempelvis minskad depression, stress och ohälsa. Det är säkert alldeles rik-tigt. Men i underlaget till riktlinjerna

säger man samtidigt att slutsatser om kostnadseffektiva omvårdnads- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom och deras närstående inte har varit möjliga att dra eftersom det vetenskapliga underlaget är be-gränsat. Slutsatsen är att anhörigstöd är bra, men att det kommer att leda till minskade kostnader är inte mer än en förhoppning.

Vetenskapligt underlag I riktlinjerna säger Socialstyrelsen vidare att ”på sikt kan kostnaderna minska om till exempel behov av hemtjänst och särskilt boende kan skjutas på framtiden”. Stöd för detta hämtas ur en enskild studie, också den med begränsat vetenskapligt underlag. Bakgrunden till förslaget är lätt att förstå eftersom särskilt boende utgör den enskilt största kostnaden i vården av demenssjuka. När vi så ser att antalet platser i särskilt boende har minskat med cirka 30 000 de senaste 15 åren blir tanken bakom förslaget än tydligare. Kostnader skall sparas genom att man vältrar över ännu mer av vårdbördan på anhörigas oavlönade arbete.

Tar anhörigas insatser för givna Eftersom anhöriga vill stödja sin när-stående tar samhället deras insatser för givna och förefaller glömma att det faktiskt är staten som ensam bär ansvaret för medborgarnas vård och omsorg. Anhörigas insatser ska inte vara mer än ett komplement till de offentliga. Inte ens en make/maka kan tvingas att vårda en närstående längre än han/hon orkar. Självfallet vill anhöriga fort-sätta att stödja och vårda sina när-stående så länge de orkar. Vi får vara tacksamma att så oändligt många fa-miljemedlemmar, grannar och vänner framhärdar i att utföra stödinsatser i det tysta, många okända för vården och socialtjänsten. Genom sitt arbete, som har beräknats till tio miljarder kronor per år (samma summa som godisbranschen omsätter), betalar de redan i dag drygt 16 procent av kost-naderna för demensvården.

Ambitionen att minska kost-nader bör vara självklar i varje offent-lig verksamhet. Men anhörigas behov av stöd får inte blandas samman med strävan att minska kostnader! Målet med anhörigstöd ska enbart vara att lindra anhörigsituationen. Oron för att detta mål kan komma att försvagas ökar när man läser Socialstyrelsens rapport ”Till-ståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst”. I rap-porten citeras en studie som visar att bland jämförbara länder har Sverige låga värden på de flesta frågor som rör respekt för patientens individuella be-hov, preferenser och värderingar samt patienten som medaktör i vården. För demenspatienter som inte klart kan uttrycka sina behov och åsikter är det den anhörige som är patientens röst, det vill säga medaktören. Denna röst måste få mer tyngd inom vård och omsorg. * Vi ser med oro på en utveckling som kan öppna för att politiker och tjänste-män på lokal nivå kan komma att fatta beslut om kostnadsbesparingar till pri-set av en ökad vårdbörda för anhöriga.

* Vi uppmanar Socialstyrelsen att konsultera anhöriga i frågor som kan komma att påverka deras situation.

* Vi hävdar att målet med anhörigstöd skall vara att lindra anhörigsituationen, inte att minska vårdkostnader!

* Vi hävdar att det är den anhörige som avgör när han/hon inte längre orkar bära vårdansvaret.

* Vi hävdar att det är den anhöriges upplevelse av vårdsituationen som skall definiera behovet av särskilt bo-ende.

Per Johan Ekelöf Master of Science (Human Services Administration), sekreterare i Anhörig-föreningen Göteborg

Rör inte anhörigstödet i demensvårdenOMVÄRLDEN

Vi anhöriga 17

LOKALA NYHETER

Anhörigföreningen Växjö har varit på vårresa med studiebesök på trygghetsboendet Åsikten i Ljung-by och Ljungbergsmuseet. En mycket intressant och givande dag

Med vänlig hälsning,Styrelsen Anhörigföreningen Växjö

Vårresa i Växjö

Flunsåsparken är Sveriges enda folkets park med fri entré och den erbjuder ett gediget underhåll-ningsprogram under sommarmå-naderna. Den har varit Hisingsbornas park sedan 1982 och drivs av Göteborgs Stad, Lundby stadsdelsförvaltning, Flun-såsparkens sponsorer och fören-ingen ”Flunsåsparkens vänner”. Varje år inbjuder ”Flunsan” till en funktionshinderdag då föreningar med inriktning mot olika funk-tionsnedsättningar deltar. I år deltog ett tiotal fören-ingar och även Anhörigföreningen fanns där med broschyrer, kaffe och bullar och tre damer fulla av information om föreningens mål och syfte. Andra aktiviteter var rull-stolsdans, ansiktsmålning, teater, testa mörkerpromenad med ledsa-gare eller lyssna på Shirley Clamp som uppträdde.

Anhörigföreningen göteborg deltog i Hisingens funktionshinderdag

Bildtext: Irene, Bibi och Ingalill – rän-derna går inte ur!

Bildtext: Det var många som hade samlats i Flunsåsparken för att ta del av aktiviteterna under Hisingens funktions-hinderdag.

Mötesdag i KarlstadOm att vara anhörig till någon med funktionsnedsättning. En dag för inspiration, erfarenhetsutbyte och intressanta möten i Karlstad. 10 oktober klockan 09.00-16.00 i Skoghalls folkets hus, Ham-marö. Medverkar under dagen: Landshövding Kenneth Johansson, Ritva Gough - Fil.dr i sociologi och forskare på Nationellt kompetens-centrum anhöriga (Nka), Annika Nordin - projektledare, Mirjam Ekstedt - sjuksköterska, beteende-vetare och forskare, Sören Olsson - författare och Josefin Hellberg, Region Värmland, moderator. Sista anmälningsdag var 30 september men kontakta Region Värmland för att se om det finns platser kvar. Mona Björn, telefon: 054-701 10 07 eller e-post: mona.bjorn@regionvarmland.se, www.regionvarmland.se. Arrangörer: Region Värmland, Nka, Karlstad kommun, Ham-marö kommun, Forshaga kom-mun, Anhörigföreningen i Karlstad AFK, FUB, Handikappsförbunden Värmland och Attention Karlstad.

Arboga anhörigvårdarförening har ett syfteSyftet är att stärka anhörigas posi-tion och förbättra deras situation i samhället. Genom grupper, utbild-ning, information, studiecirklar och nätverk m.m. försöker vi underlätta deras vardag. För ett par år sedan star-tade vi en studiecirkel kring Anhö-rigboxen för ett antal intresserade medlemmar. Anhörigboxen var ett cirkelmaterial från Hjälpmedelsin-stitutet som gav ökade kunskaper om hjälpmedel och förflyttnings-teknik m.m. AAVF samarbetade med Socialförvaltningen och Studieför-bundet Vuxenskolan. Cirkelledare var Gerd Kjellberg från Socialför-valtningen, Hällbackens rehabcen-ter. Cirkeldeltagarnas närstående

togs om hand hemma i bostaden av styrelsemedlemmarna i AAVF eller i angränsande rum till lokalen där studiecirkeln ägde rum. Deltagarna i studiecirkeln fick inte bara kunskap - de hade också mycket gemensamt som de kunde dela med varandra. Ett beslut togs att de skulle träffas några gånger och ett nätverk hade därmed bildats. Den 21 juli träffades de på Kanalcafeét, tyvärr var vädrets makter emot dem, trots regnet kunde de sitta ute under tak. Räk-mackan och kaffet som serverades smakade utmärkt. Alla deltagare var nöjda och glada.

Birgit Thuresson, sekreterare

18 Vi anhöriga

Under våren och sommaren har medlemmarna njutit av dessa resor. Limmareds Glas-hus, shopping på Varbergs Torg och rundvandring på Gunnebo Slott och trädgår-dar. Goda luncher och härlig samvaro som extra krydda på färden.

Insänt av Ingrid JohanssonMarks Anhörigförening

utflykt med Marks anhörigförening

Lördagen den 5 september samlades ett trettiotal styrel-semedlemmar från Anhörig-föreningar i Mälardalen på Dagcentralen i Kungsängen. Efter välkomstfika inleddes dagen av ordförande i Upplands-Bro Anhörig-förening Pontus Oscars-son. Tillsammans med Alf Andersson, vice ordförande i Upplands-Bro Anhörigför-ening, lotsade de oss genom dagens program. Representanter från de deltagande elva förening-arna fick gott om tid att dela erfarenheter och arbetssätt från de olika kommuner man är verksam i. Problemställ-ningar kunde lyftas fram och diskuteras utifrån olika per-spektiv. Inom två områden enades man om att försöka utforma motioner till för-bundsstyrelsen och nästa års ordförandekonferens. De föreningar som initierade frågorna ombads skissa på förslag till motioner. Alf Andersson, som även är samordnare för Anhörigåret, berättade om

olika evenemang i landet som sär-skilt lyft fram anhörigfrågorna under året. Han presenterade också planeringen av Anhörigma-nifestationen på

Sergels torg/Plattan i Stockholm tis-dagen den 6 oktober. Manifestationen, som startar kl.11.00, innehåller ett omväxlande program och kommer förhopp-ningsvis att hålla engagemanget hos åhörarna på topp under den timme det pågår. Från flera orter arrangeras bussresor till Stockholm för att möj-liggöra ett deltagande. I direkt anslutning till Mani-festationen hålls ”En dag för anhö-riga” i Kulturhuset i Stockholm, som arrangeras av Stockholms Stads äld-reförvaltning, med programpunkter fram till kl.19.00. Vid dagens avslutning ut-tryckte alla föreningarna en önskan om en ny Regionträff i november 2015 för att kunna fortsätta det kon-struktiva samtalet och samarbetet.

Berith Löfgren Andersson Upplands-Bro Anhörigförening

Regionträff Mälardalen den 5 september 2015

Några entusiastiska medlemmar i Tvååkers Anhörigförenings tidiga år började diskutera hur de på ett bra sätt kunde samla sina medlemmar för större gemenskap och trivsel. Det var Åke Fagerberg, eldsjälen som hjälpt oss igång med föreningen samt initiativtagare var Viveca Sylwan, Sonja och Gerd Johansson. Efter gemensamma ansträngningar kom beslutet att starta ett café dit medlemmar och övriga intresserade kunde komma varannan söndag. Där skulle serveras kaffe med hembakade kakor och underhållning. Namnet på caféet kom Kerstin Holmström på. Det skulle heta Två Händer. Än i dag är det valda grupper som frivilligt fixar kaffe och bakar kakor samt ger av sin tid till varje café-tillfälle.

På första träffen för hösten var det dags att fira 15-årsjubileum! Vi hade dagen till ära bokat Christina Tellqvist och hennes trogna spelemän Lars Tellqvist och Jan Carlsson. En otroligt uppskattad trio som verkligen bjöd på sig själva och ställde upp för samma låga arvode som alla andra och lovade att komma tillbaka. Stort tack och en eloge till er! Styrelsen hade också lagt mycken möda på att alla skulle trivas. Vi bjöds på hembakad tårta och alla fick varsin vackert bunden bukett av gladioler med hem. Vi satte publikrekord, lokalen får inte ta in fler än 100 personer och det klarade vi med minsta möjliga marginal. Tack alla som hjälpt till att göra eftermiddagen så trevlig!

Ingrid Karlsson

Café Två Händer 15-årsjubilerade

Vi anhöriga 19

Lokalföreningar!Skicka in era texter

senast den 10 november

för publicering inästa nummer

LOKALA NYHETERTisdagen den 23 juni kl.18 möt-tes ett tjugotal av vår förenings medlemmar till sommarfest med tårta. Vi träffades på ”Kontakten” i Kungsängens centrum och lät oss väl smaka av tårtutbudet. Det blev ett par timmar med god gemen-skap mellan anhörigvårdare i olika åldrar. En av våra nyare medlem-mar berättade om sin situation med barn i skolåldern och den dagliga kamp som det innebär för famil-jen. Flera andra föräldrar till äldre barn berättade då om sina tidigare erfarenheter som ligger tjugo eller trettio år tillbaka i tiden. Att kunna dela erfarenheter och utbyta tankar gör ofta vägen lättare att vandra även om den fortfarande är stenig och svår.

I och med denna träff avslutade vi i föreningen första halvåret 2015 för att ta en välbehövlig sommar-paus.

Berith Löfgren Andersson Upplands-Bro Anhörigförening

upplands-bro Anhörig-förenings sommarfest Arboga anhörig/vårdarförenings

första utflykt för i sommar gick till Ängelsberg. Under våren har 13 per-soner i föreningen gått en cirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi som handlade om Oljeön samt Engelbergs bruk utanför Fagersta. Som tänkt gick vår första utflykt till just dessa två platser för att stämma av vad vi lärt oss. Vi samlades vid Rese-centrum i Arboga för gemensam avfärd i bil. Vi blev färjade över Åmänningen till ön där en guidad tur väntade. Guiden började med att historiskt berätta om Ängel-bergs historia om byggnader som vi såg. Stockholmsarkitekten Isak Gustav Classon har ritat villorna Ulvaklev, Hwilan samt Odensnäs. Guiden gav oss på ett kun-nigt och lättsamt sätt en inblick i

Arboga anhörig/vårdarförening på utflykthur dåtidens verksamhet fungera-de. På nya serveringen serve-rades vi en utmärkt lunch vid lin-neduksklädda bord. Några av oss besökte Skulpturparken. Utställ-ningen var ny från den 7 juni och den berörde verkligen. Vi fortsatte till Engelsbergs bruk och samma guide visade oss runt där. Två kilometer söder om Ängelsberg ligger Odensnäs café i unik 1890-tals miljö. Husets ägare guidade oss runt i huset som hade mer än tio kakelugnar – vilka var de vackraste vi sett! Allt i huset var original, tapeter, golv samt möbler.

Efter en heldag med mycket in-tryck startade färden tillbaka till Arboga

Birgit Thuresson, sekreterare

Lördagen den 15 augusti var vi i Ängelholms Hembyggdspark. Vi var inbjudna av ABF NV Skåne, där vi har varit anslutna sedan många år tillbaka. Det var en allak-tivitetsdag som de anorndar varje sommar för alla som är anslutna. Vi bjöds på kaffe och mat under dagen. Vi hade ett tält gemensamt med Hjärt- och lungförbundet och vi hade material ifrån Anhörigas Riksförbund, bland annat tröjor för Anhörigåret. Det blev mycket

bjuvs Anhörigförening 300 på allaktivitetsdagkontakter och samtal bl.a. om bildandet av Anhörigföreningen 300 i Bjuv och om hur vi är anslutna till riksförbundet. Vi fick många frågor under dagen, till exmepl: Kan jag räknas som anhörig även när jag inte tillhör familjen? Vårt svar var att det är många som be-höver stöd, även en

god vän. Vår största uppgift i Bjuvs kommun är att sätta en guldkant på vardagen på våra äldreboenden, främst sång och musik och annat utöver det vardagliga. När vi åkte hem kände vi oss nyttiga. Stort tack till er alla på kansliet för ett alltid bra bemötande.

Gull-Britt Hansson, ordförande Gull-Britt Gren, vice ordföran Bjuvs Anhörigförening 300

20 Vi anhöriga

SAMARBETEN

Delaktighet och stöd

Det är viktigt att vi disku-terar hur medborgarnas behov av vård och omsorg

ska tillgodoses i framtiden, det säger Anders Henriksson, socialdemokra-tiskt landstingsråd i Landstinget i Kalmar län. Han är även förste vice ordförande i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL. - När den traditionella be-folkningspyramiden ställs på sin spets måste vi tänka nytt för att väl-färdstjänster som till exempel hälso- och sjukvård ska kunna garanteras, menar Anders Henriksson. Även om det grundläggande ansvaret för en god vård även i fortsättningen självklart ska ligga på det offentliga, anser jag att vi i Sverige behöver involvera patienter och anhöriga mer. Sjukvården måste helt enkelt bli bättre på att ta tillvara på patien-ters och anhörigas kunskap, menar Anders Henriksson. - På så sätt ökar möjligheter-na för vårdpersonalen att göra rätt från början, vilket leder till en både effektivare och säkrare vård. Men man får inte glömma bort att anhöriga behöver stöd för att orka med sin situation, betonar Anders Henriksson. Det kan handla om information och utbildning, råd-givning, stöd – till exempel via sam-talsgrupper på nätet – och ny teknik som underlättar vardagen. - Här har Nationellt kom-petenscentrum anhöriga, Nka, en viktig roll att fylla, säger han. Anders Henriksson berättar att man inom Landstinget i Kalmar län redan idag arbetar för att stärka patienters och anhörigas roll i vår-den. En övergripande strategi för detta utvecklingsarbete har nyligen tagits fram. - Landstinget vill åstad-komma en kulturförändring och involvera patienter och anhöriga på

alla nivåer, berättar Anders Henriksson. Var exakt gränsen ska gå mel-lan det offentligas åtagande och fa-miljens, är svårt att säga eftersom varje situation är unik. Ibland handlar det om en kort resa för patienten, ibland en livslång. Och det som fungerar bra i en familj, kanske inte alls pas-sar hos en annan. - Här måste vårdpersona-len vara lyhörd och bjuda in till en dialog. Det är viktigt att anhöriga inte känner sig övergivna. Huvud-ansvaret är alltid vårt och vi får till exempel inte delegera medicinska uppgifter till anhöriga. Det finns formella regler som styr detta och så måste det vara av patientsäkerhets-skäl, förklarar han. Anders Henriksson vill ock-så lyfta fram fungerande vårdkedjor som en förutsättning för att samhäl-let ska kunna erbjuda en god vård och omsorg i framtiden. Det hand-lar inte bara om vårdkedjor inom det egna landstinget, utan också om samarbetet med andra huvudmän. -Vi måste bli bättre på att hålla ihop patientens hela resa. Idag upplever många patienter och anhö-riga att det är väldigt krångligt när landsting och kommuner ska sam-verka, säger han. Anders Henriksson tror att patienter och anhöriga som känner sig trygga, delaktiga och välinforme-rade inte behöver kontakta vården lika ofta. - Som jag ser det finns det enbart fördelar med att involvera patienter och anhöriga, under förut-sättning att man tar hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar, säger han.

”Anhörigas kunskap måste tas till vara på”Text: Barbro Falk, NkaI höst har Projekt Delak-

tighet och Stöd en stu-diecirkel som ger stöd

och verktyg inför framtiden. Tillsammans lyfter de teman som kan vara aktuella när man funderar på och kanske oroar sig över hur sina barn ska få det framöver. Innehåll i studiecirkeln: - Levnadsberättelse - Vad tyck-er du är viktigt för andra att veta om ditt vuxna barns liv? Du får möjlighet att skriva en levnadsberättelse om ditt barn. - Stöd från samhället - Vilken hjälp finns att få och vad skulle du vilja veta mer om? Vi ägnar ett särskilt tillfälle åt God man. - Familjejuridik - Här pratar vi bl a om arv och testamente – Att förbereda sig för framtiden kan också handla om att få kunskap om vad som händer med ens tillgångar när man själv inte längre finns. - Nätverk och relationer - Vilka kontakter finns runt din dot-ter/son och vilken roll kan de ha i framtiden? - Kommunikation och bemö-tande - Hur kan du hitta bästa sättet att kommunicera och samarbeta med personal, god man eller andra i omgivningen? Hur uttrycker du dina önske-mål och behov? Hur blir du bemött? Vi diskuterar tillsam-mans och lär av varandras erfa-renheter.

Bildtext: Anders Henriksson Foto: Nka

Vi anhöriga 21

KORSORDSTÄVLING

Vill du vara med och tävla? Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett ord. Vilket är ordet? Fyll i ordet här nedanför tillsammans med dina uppgifter och skicka till Anhörigas Riksförbund, Härdgatan 23, 432 32 Varberg. Märk kuvertet ”Kors-ord”. Du kan också skicka via mail till vianhoriga@anhorigasriksforbund.se Senast den 30 oktober vill vi ha ditt svar.

VINST

Namn:

Adress:

Postnr & postadress:

Lösning:

STRÅL-GLANS

FINNS MED RÖTA

HETSAR UPP

ORÄTTKA-

LENDERRÖVAR-DOTTER

JAG

LEMMAR I KORS

KNIV-STÖT GRUS

TOKIG INRE RÖST

KANSKE

LUFT-SJUKA

PIGG OCH

FRISK

DJUR I PIZZA?

DRAG-DJUR

TAR HOP-PAREN

GATU-SVÄNG

BOND-PERMIS-

SION

KRIGS-FLOTTA STOFT

FÅGEL

BRÄNN-VIN

MITT I

BASAR SORT

SPÖKET I FLAS-

KAN

GRÄLA BECK-

MÖRKT SNÅRIG

LANDA-

DE PÅ MÅNEN

VÄND-

KRETSAR

TAUBE

FRÖKEN SKEPPS-

RUIN

GRÄV-LING-LYA

DRAR

BLAD I NÖTKÖP

SAKRA-

MENT MÅNGA

NÖT-NING

KUL LYFTER

LEM LÖFTE FRANK

GRIS NEON SMILA

ALFA OCH

OMEGA

UTAN SLUT

TRÄNA

GOLF-PLATS HUDEN

AULAN LÄSE-

TRÄDET

BORT-

SKÄMD ARTIST

BE-DARRA

VARGA-VRÅL

VULKAN

ARVS-MASSA

SNILLE LÄNGD-

MÅTT

MED ÄDEL ADEL

GAR-

FUNKEL DRYCK

EN AV NI SMÅ-

LÄNDSK STAD

BJÖRK-VÄXTEN GULD

LEMUR-

KRYSS

2015

Konstruktör: Lena Holmlund

BBBBB MYT-MYT-

SKEPP BYGGT AV DOM DÖDAS

NAGLAR

GÖR JU KORT-

HUS FÖRR ELLER

SENARE

MYCKET RIK PERSON (ELLER

SORK)

I DEN PETADE RANKARNA IN

EN PINNE

10 personer vinner förbundsnålen

Droppen

22 Vi anhöriga

NOTISER FRÅN FÖRBUNDET

Nästa nummer:

3 decemberNationella

anhörigdagen6 oktober

Nya e-postadresser

Läs Vi anhöriga i digitalt formatVill du hellre läsa Vi anhöriga i din smartphone, surfplatta eller dator? Du kan ladda ner tidiningen eller läsa den direkt på webben. Webb-adressen till tidningen är: www.issuu.com/anhorigDet finns även länkar på vår hem-sida.

Vi tycker att det är jätteviktigt att ta del av era synpunkter om tid-ningen! Ni är hjärtligt välkomna att dela med er av synpunkter, förbätt-ringar, förslag på innehåll och så vidare. Skicka till oss via e-post: vianhoriga@anhorigasriksforbund.se eller post: Härdgatan 23, 432 32 Varberg / Emma Aronsson, chefredaktör

Tyck till!

Korsordstävling nummer 3 2015Fem personer vann ett kit med produkter från TENA. Grattis!

/AnhorigasRiksforbund

@_anhorigVITE

BARA BREDNING-

STÄRK-

ELSE

TIDS-

PERIOD

KRYDD-

VÄXT

PAR-

KETT G E O M E T R IKANADA-

PRO-

VINSO N T A R I O HALV-

GRÄS

E L DSPELA

JAZZ

RETLIGTJ A M M A

BRASA

SPET-

SIGV A S S

EGO

FINNAS

TILL J A G

STEN-

GET

MÖR-

BULTAD

WASA-

BI-

MAT

DEN-

SAMME

PÅ LATIN

MJUKT

HANDSK-

LÄDER

KORT

KLOCKA

GREK-

GUDA-

BONING

RIGIDA

BROR-

SONS T E L A REELL VAROR

G Ö S I N K O N T I N E N S P

E M ULORRY-

PETER

URNAD A L L E

MITT

INGEN

KO PÅN A V

YT-

MÅTT

SÅLTA R

MDRAG

MINI-

SKIVAS V E P

BURRIG

TEXT-

KRITIKERY V I G ÅR

BRUTEN A N N O

S C H A M P O M Ö S S ASIM-

FÅGEL

STARTADA N D

LÄTT,

TUNN

DIMMAD I S

KORT

APPLI-

KATIONA P P

PRES-

LEY

NÄS-E L V I S

TRÖGA

SOCKER-

MASSANU

P E N N ISTUDENT-

FEST

ANFALLG A S K

O N ALIPAT

MISS-

TÄNKTEG R Å T I T

DREJAR-

SÖRJAN NDJÄ-

VULEN

VRÅLAT S A T A N ÅTER

SÖKA R E

L E R A NBLOD-

SUGARE

BUMS!I G L A R

FINSKT

LAND-

SKAPN Y L A N D

LITEN

SKIVA

DRYCKE P KVÄVE

Ä T ATVÅ-

STÄMS-

VISAND U E T T E N

INMUN-

DIGA

ÄR ALLA

GODA

TINGT R E

UTFÖR-

SÄLJ-

NINGENR E A N

LEMUR-

KRYSS

2015

Konstruktör: Lena Holmlund

ÄLDRE

MYNT-

ENHET

I FIN-

LAND

VAK

KLOSTER OCH

KUNGSGÅRD PÅ

GOTLAND

VETENSKAPEN OM

DE MATEMATISKA

RUMSFIGURERNA

LÅNG

ABBORR-

FISK MED

TVÅ

RYGG-

FENOR

ICKE-

FLYG-

FÅGEL &

PENGA-

UNION

METER

Förbundet byter alla e-postadres-ser. Under en så kallad övergångs-period kommer ni kunna fortsätta att använda de gamla adresserna, men vi ber er att i fortsättningen använda de nya. Oroa er inte, vi kommer att påminna er när de gamla inte fungerar längre.

fornamn.efternamn@ anhorigasriksforbund.se info@anhorigasriksforbund.se

Viktigt från Riksbanken om nya sedlar och mynt

årsmöte

@anhorigasriksforbund

följ oss i sociala medier

f

it

Anhörigas Riksförbund har fast-ställt att den 1-2 april 2016 är det årsmöte och ordförandekonferens. Mer information kommer fortlö-pande. Skicka motioner till förbun-det senast den 31 december 2015 till: Anhörigas Riksförbund, Norr-hultsvägen 44B, 360 71 Norrhult eller via e-post till info@anhorigas-riksforbund.se

Det är viktigt att vi hjälper de äldre och våra närstående att göra sig av med de sedlar och mynt som blir ogiltiga. Viktiga datum: - I oktober 2015 kommer nya 20-, 50- och 1000-kronorssedlar samt en ny valör, 200-kronorssedeln.- De nuvarande 20-, 50- och 1000-kronorssedlarna blir ogiltiga efter den 30 juni 2016. - I oktober 2016 kommer nya 100- och 500-kronorssedlar, nya 1-och 5-kronorsmynt samt en ny valör, 2-kronan.- De nuvarande 100- och 500-kro-norssedlarna samt alla mynt, utom 10-kronan, blir ogiltiga efter den 30 juni 2017.

Mer information finns på www.riksbank.se. Du kan också anmäla dig för SMS-påminnelse. Sms:a riksbanken start till 71120 för att bli påmind om viktiga datum kring sedel och myntutbytet.

Vi anhöriga 23

LÅT INTE URINLÄCKAGE TA ÖVER.Hamnar det några droppar i kalsongerna ibland? Det är

inget ovanligt för oss som passerat 50. Behåll kontrollen med diskreta skydd för män. Du hittar dem i tenabutiken.se

P.S. Prata också med din läkare eller distriktssköterska för rådgivning.

24 Vi anhöriga

Kunden först i alla lägen.Varje människa är expert på sitt eget liv. De som får vård och omsorg av oss är de enda som kan ge oss svar på hur väl vi lyckas med vårt uppdrag: Att med respekt, engagemang och nyfikenhet skapa livskvalitet för personer i behov av särskilt stöd – vare sig det beror på funktionsnedsättning, demenssjukdom eller en utsatt familjesituation. Kontakta oss så berättar vi om våra tjänster. tel: 0771-frösunda (0771-37 67 86 32) läs mer på frosunda.se

OmsOrg för högsta livsKvalitet. Oavsett.

“frösunda är flexibelt, både mina assistenter Och företaget.”Marlene Bergqvist är hälsokonsult samt coach och arbetar på Shift education med projektet ”Livsentreprenören” som ger ungdomar med funktionsnedsättning möjlighet att identifiera sina styrkor och nå sina mål.

Jag behöver personlig assistans för att mitt liv ska fungera så smidigt som möjligt. Frösunda är en långsiktigt bra utförare. Men bäst är det när jag kan glömma bort själva företaget, koncen-trera mig på mitt liv. Frösunda finns där.

All flexibilitet ger möjlighet till ett liv.

MARLENE som är kund hos frösunda i umeå sedan fem år tillbaka.

Med min hund. På jobbet.