Verksamhetsplan och budget 2020 - Storsthlm · exempelvis publicering av öppna data. • Undersöka hur digitalt utanförskap kan förhindras via regional samverkan. ... Vi kortar

Verksamhetsplan och budget 2020

6 Samverkan som gör skillnad

5 Inledning

10 Förutsättningar och fokus områden

9 Strategiska nätverk

26 Gemensamma funktioner

28 Budget 2020

13 Utbildning och arbetsmarknad

17 Social välfärd och hälsa

23 Samhällsbyggnad och miljö

FOKUSOMRÅDEN

Botkyrka

Upplands-Bro

Norrtälje

Salem

Sigtuna

Nykvarn

Österåker

JärfällaDanderyd

Täby

Sollentuna

Vallentuna

Solna

Sundby- berg

Stockholm

Ekerö

Haninge

Nynäshamn

Södertälje

Upplands Väsby

TyresöHuddinge

Nacka

Lidingö

Värmdö

Vaxholm

Det är vi som är Storsthlm.Där många kommuners erfarenheter blir en samlad styrka.Där en kommuns utmaning ofta delas av fler.Där vi genom att utvecklas tillsammans växer ihop.

Välkomna till verksamhetsåret 2020Nu inleds ett nytt decennium och med det kommer nya utmaningar. Högkonjunkturen är över för denna gång och lågkonjunkturen väntar runt hörnet. Att det ekonomiska läget är ansträngt för både kommuner och regioner råder det ingen tvekan om. Därför blir det nu ännu viktigare att göra rätt saker för skattebetalarnas pengar.

Ett sätt att effektivisera verksamheten är att fånga in bra idéer och att lära sig av andra, både av misstag och framgångar. Offentlighetsprincipen ger kommunerna en fantastisk möjlighet att dela med sig av erfarenheter, analyser, rapporter och modeller. Det är just det som är guldet i våra strategiska nätverk på Storsthlm, nätverk som består av kommunernas ledande politiker och tjänstemän. Tillsammans utbyter vi erfarenheter och tar fram gemensamma arbetssätt som var och en drar nytta av på hemmaplan. Tillsammans hittar vi smarta och kostnadseffektiva svar på svåra frågor.

Under 2020 är det också dags att ta samverkan med Region Stockholm till nästa nivå. Angelägna frågor för det regionala samarbetet är hälsa, vård och omsorg samt tillväxtfrågor så som bostadsmarknad och kompetensförsörjning.

En god samverkan är bara möjlig om det finns ett förtroende i grunden. Det handlar om medborgarnas förtroende för sin kommun och de offentliga tjänsterna. Det handlar om kommunernas förtroende för varandra, för regionen och för andra aktörer. Det handlar också självklart om medlemmarnas förtroende för samarbetsorganisationen Storsthlm. Förtroende är inte något man får, det är något man bygger upp över tid, genom ansvarstagande, goda relationer och tillit.

Inför det nya året kavlar vi upp ärmarna och tar nästa steg inom de tre fokusområden som kommunerna prioriterar; utbildning och arbetsmarknad, social välfärd och hälsa samt samhällsbyggnad och miljö. Dessa samarbeten mellan kommunerna och mellan kommunerna och regionen, möjliggör mer nytta för samma peng.

Med allt detta i fokus ser vi fram emot ett spännande samverkansår!

Madeleine Sjöstrand, förbundsdirektör

5Verksamhetsplan 2020

Samverkan som gör skillnad

beslutade styrgrupper; gemensam vuxenutbildnings-region, gymnasieregion och VIS (Vård i samverkan).

Kommunstyrelsernas ordförande Kommunstyrelsernas ordförande träffas regelbundet och diskuterar och förankrar de uppdrag som Storsthlm arbetar med samt aktuella regionala frågor.

Kommundirektörer Länets kommundirektörer diskuterar och förankrar de frågor som Storsthlm arbetar med samt stödjer förbundsdirektören i beredningen av ärenden till styrelsen. Kommundirektörerna beslutar i samråd med förbundsdirektören om vilka strategiska nätverk som ska finnas samt utser kommunernas representanter i dessa.

Strategiska nätverkStrategiska tjänstemannanätverk arbetar med aktuella samverkansfrågor inom området, skapar förankring och dialog i beslutade uppdrag samt ger möjlighet till kollegialt erfarenhetsutbyte. För närvarande finns sju strategiska nätverk; arbetsmarknad och tillväxt, digitalisering, HR, kommunal ekonomi, samhällsbyggnad samt socialtjänst och utbildning.

Storsthlms uppdrag är att främja samarbetet mellan länets kommuner genom dialog, erfarenhetsutbyte och gemensamma lösningar. Syftet är att stärka kommunernas möjligheter att nå sina mål om välfärd och service för medborgarna.

För att hitta former för samverkan som alla kommuner kan ställa sig bakom är det viktigt att fånga in så många perspektiv som möjligt i förberedelsefasen. Därför arbetar Storsthlm med en modell som växlar mellan formella och informella grupperingar, där uppgiften är att diskutera frågorna i relevanta nätverk inför ett beslut. Under 2020 förs dialoger i följande forum och samverkansgrupper:

Förbundsmötet och den strategiska inriktningenVart fjärde år samlas ombud från länets kommuner för att välja styrelse och besluta om strategisk inriktning för verksamheten och ekonomisk ram för den kommande mandatperioden. Den nuvarande inriktningen antogs den 21 mars 2019 och gäller för mandatperioden 2019-2022.

Styrelse och verksamhetsplanUnder förbundsmötet väljs styrelse för mandatperioden. Styrelsen fattar årligen beslut om uppdrag genom budget och verksamhetsplan.

Politiska styrgrupperDe politiska styrgrupperna utses av styrelsen för att bereda frågor inom ett aktuellt område. Inför 2020 finns tre


Foto

: Elia

s Lj

ungb

erg

8 Verksamhetsplan 2020

UtbildningUtbildningsnätverket stärker regional samverkan inom utbildningsområdet och förankrar beslutade uppdrag, samt möjliggör erfarenhetsutbyte.

SocialtjänstNätverket utbyter erfarenheter i viktiga utvecklingsfrågor inom socialtjänsten och samordnar sina överenskommelser, ofta i samverkan med hälso- och sjukvården.

Arbetsmarknad och tillväxtNätverket främjar samverkan med kommunerna och regionala aktörer i syfte att korta vägen till egen försörjning för personer utanför arbetsmarknaden.

SamhällsbyggnadNätverket samverkar kring bostäder, infrastruktur, miljö, vattenförsörjning och energi.

Strategiska nätverkDe strategiska nätverken har en viktig roll i samverkansprocessen. Här förankras de gemensamma uppdrag som finns inom ramen för Storsthlm. Deltagarna i nätverken bidrar till att skapa regional kunskap genom att de delar med sig av sina erfarenheter. Vid behov utses arbetsgrupper inom nätverken. Här sker också samverkan med andra aktörer, till exempel Region Stockholm, Länsstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner.

Kommunal ekonomiDetta nätverk bygger regional kunskap om länets ekonomiska förutsättningar samt analyserar finansiella effekter för medlemskommunerna.

DigitaliseringNätverket följer och driver relevanta frågor gemensamt på regional och nationell nivå för att öka digitaliseringens nytta i respektive kommun.

HRHR-nätverket utbyter erfarenheter och hittar samordningsmöjligheter kring rekrytering, kompetensutveckling och kompetensförsörjning.


Förutsättningar och fokus områdenTre förutsättningar som särskilt påverkar utvecklingen av kommunal verksamhet är kompetensförsörjning, ekonomi och digitalisering. Dessa förutsättningar genomsyrar arbetet och samverkan inom Storsthlms samtliga fokusområden; utbildning och arbetsmarknad, social välfärd och hälsa samt samhällsbyggnad och miljö.

Ekonomi • Kompetensförsörjning • Digitalisering

Utbildning och arbetsmarknad

Social välfärd och hälsa

Samhällsbyggnad och miljö


EkonomiDen kommunala ekonomin i länets kommuner utmanas från flera håll. Kommunernas skatteunderlag varierar med konjunkturen och den demografiska utvecklingen ställer allt högre krav på välfärden. Samtidigt växer kommunerna snabbt vilket medför stora investeringar. Genom ekonomisk analys utifrån ett storstadsperspektiv samt dialog och erfarenhetsutbyte kan kommunerna bättre hantera den ekonomiska verkligheten och använda medborgarnas skattemedel så effektivt som möjligt.

AktiviteterFölja och analysera de ekonomiska effekterna av:

• förslaget till kostnadsutjämning,

• utvecklingen av statsbidragen,

• gymnasieexpansionen,

• kommunernas digitalisering,

• lagändringar och myndigheters ändrade praxis inom socialtjänstens område.

KompetensförsörjningDen kraftiga befolkningstillväxten kombinerat med stora pensionsavgångar gör att det råder brist både på arbetskraft och vissa kompetenser. Förmågan att utbilda och attrahera personal till skola, socialtjänst, vård och omsorg samt samhällsbyggnad blir kritiskt för att klara kommunala kärnuppdrag. Fler människor behöver få upp ögonen för kommunerna som arbetsgivare. Ett bredare samarbete med lärosätenas utbildningsprogram och gemensamma insatser för kompetensutveckling och vidareutbildning blir viktiga.

Aktiviteter• Bidra till samverkan mellan kommuner och lärosäten

gällande insatser inom kompetensförsörjning och kompetensutveckling för förskollärare/lärare genom Regionalt utvecklingsnätverk Sthlm (RUN).

• Samordna kommunerna och samverka med lärosätena gällande samverkansavtalet ”Lärarutbildning i samverkan”.

• Utveckla samverkan mellan kommuner och lärosäten för yrken inom socialtjänst, vård och omsorg samt samhällsbyggnad på motsvarande sätt som kommunerna tidigare har arbetat med lärarutbildningen. Detta ska göras i syfte att attrahera till dessa yrken, rekrytera nyutexaminerade samt utveckla och behålla medarbetare.

• Stödja de strategiska nätverken i utvecklingen av digitalisering som ett verktyg för att lösa kommunernas kompetensförsörjning.

• Medverka i beredningsgruppen för strukturfonds-partner skapet och ta fram förslag på inriktning för strukturfonderna till den kommande programperioden 2021-2027.

• Delta i beredningsgruppens mobiliseringsarbete inför utlysningar 2020–2021.

• Delta i och följa Region Stockholms regionala utvecklingsuppdrag för att synkronisera och skapa synergier utifrån kommunernas ansvarsområden.

• Bevaka och analysera utvecklingen av utbildningskrav inom yrket undersköterska.

• Stödja kommunernas arbete med att utveckla gemensam marknadsföring av kommunerna som arbetsgivare i länet.

• Ensa kommunernas kompetenskrav och titulatur för olika yrkesroller, till exempel för barnskötare, elevassistenter, stödassistenter med flera.

DigitaliseringDigitalisering erbjuder möjligheter att förbättra, effektivisera och utveckla kommunernas verksamheter. Samtidigt möter kommunerna många aktörer och initiativ som inte är koordinerade och som därmed är svåra att överblicka. Genom samverkan kan kommunerna på ett effektivt sätt hålla fokus, stärka engagemanget, dela kunskap och använda varandras kompetenser. Samarbetet ger också länets kommuner en starkare och mer enad röst i dialogen med andra aktörer.

Aktiviteter• Leda samverkan i kommungemensamma

digitaliseringsfrågor.

• Bidra till kommunernas stärkta ledarskap i digital verksamhetsutveckling.

• Verka för förändring i nationella strukturer och ramverk i syfte att ge kommunerna bättre förutsättningar att utveckla digitaliseringen.

• Bidra till styrning och framdrift av Ineras kommunleverans.

• Stödja kommunerna och deras samarbetsparter att arbeta efter överenskomna principer för samverkan, exempelvis publicering av öppna data.

• Undersöka hur digitalt utanförskap kan förhindras via regional samverkan.


Fokusområde

Utbildning och arbetsmarknad

Vi skapar bättre möjligheter för människor att nå sina livsmål. Detta genom en samverkan som skapar utbildningar med hög kvalitet och stor bredd – och som ger fler vägar in på arbetsmarknaden.

Behovet av arbetskraft är stort för både näringslivet och kommunerna i länet. Samtidigt står drygt 70 000 personer utanför arbetsmarknaden, varav majoriteten är utrikes födda. Att fler kommer i arbete är inte bara viktigt för de enskilda individerna, det är också grunden för kommunernas skatteintäkter som avgör vilken nivå av service som kommunerna kan erbjuda. Stora skillnader mellan olika gruppers möjligheter att försörja sig själva riskerar att hämma expansionen i hela regionen. Under 2020 kommer vi fortsätta satsningarna på att stärka möjligheterna till vidareutbildning och ge fler

chansen att ta sig in på landets mest dynamiska och kunskapsintensiva arbetsmarknad.

Antalet gymnasieelever i Stockholmsregionen ökar med över 20 000 de närmaste åren. För att kunna ge alla dessa elever en bra utbildning så att de blir väl rustade för framtiden, behövs en kraftig expansion av gymnasieverksamheten i hela länet. Under 2020 intensifieras arbetet med planering och samordning, så att kapacitetsökningen sker så kostnadseffektivt som möjligt, med bibehållen kvalitet i utbildningen.


Vi hanterar gymnasieexpansionen på ett effektivt, ekonomiskt hållbart och samordnat sättTillsammans skapar vi en helhetsbild av vilka behov som finns och av kommunernas olika förutsättningar. För att klara gymnasieexpansionen på ett kvalitetsmässigt och ekonomiskt hållbart sätt, måste lokaler utnyttjas effektivt, nya skolor behöver byggas i rätt lägen och lärare behöver rekryteras. Detta kräver samordning och ett utvecklat samarbete inom länet.

Vi tar tillvara på människors möjligheter och kompetenser genom att skapa fler vägar inUtan gymnasieexamen är det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi arbetar därför tillsammans för att öka andelen unga och vuxna som slutför gymnasieexamen. Vi skapar fler chanser för dem som står utanför arbetsmarknaden att komma i egen försörjning. Vi arbetar för att öka möjligheterna för vidareutbildning hos dem som har ett jobb så att de även i framtiden har den kompetens som krävs.

Aktiviteter• Genomföra regionala dialoger kring

gymnasieregionens utmaningar och framtida utveckling.

• Implementera en dialogbaserad process för samplanering mellan kommunerna avseende utbud och lokalisering av gymnasieskolor i Stockholms län.

• Utveckla dialogen mellan kommunala och fristående huvudmän.

• Genomföra en uppföljning av överenskommen prismodell för gymnasiet, inklusive förutsättningar till differentierad uppräkning av programpriser.

Aktiviteter• Presentera resultatet av den samlade uppföljningen

av strukturtillägget samt genomföra eventuellt beslutade insatser.

• Utveckla regional samverkan i arbetet med kommunernas aktivitetsansvar.

• Presentera resultatet av uppföljning av överenskommelsen om tilläggsbelopp samt genomföra eventuellt beslutade insatser.

• Vidareutveckla kvalitetsarbetet på regional nivå gällande elevernas resultatutveckling under utbildningstiden, så kallat förädlingsvärde.

• Stödja utvecklingsarbetet med de regionala programråden för yrkesprogram där utbildnings-anordnare och branschföreträdare möts.

• Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen på länsnivå.

• Ta fram förslag till uppräkning av prislista och strukturtillägg inför 2021.


Vi kortar arbetslösas och nyanländas väg till egen försörjningGenom att kombinera svenskstudier med yrkesutbildning eller validering underlättas vägen in på arbetsmarknaden. Vi utvecklar utbildningsvägar som Sfx (svenska för yrkesutbildade) för att på olika sätt korta människors väg till ett jobb. Vi förbättrar samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen där kommunernas språkutbildningar kan kombineras med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsinsatser.

Vi stärker samverkan mellan kommunerna för att utveckla en regional vuxenutbildningFör att öka vuxenutbildningens roll kring kompetensförsörjning och integration, utvecklar vi kommunernas samarbete kring yrkesinriktad vuxenutbildning. Vi tar fram gemensamma analyser av näringslivets efterfrågan, ökar tillgången till utbildningsutbudet för eleverna i länet och följer upp kvaliteten.

Vi möjliggör för elever att fatta väl underbyggda beslut om sin framtida karriärGymnasieantagningen Storsthlm ger eleverna underlag så att de kan göra väl underbyggda val inför sin framtida karriär. Det sker genom att tillhandahålla information, fakta och forum för såväl elever som studie- och yrkesvägledning. Särskilt angeläget är att öka intresset för yrkesutbildningarna. Gymnasieantagningen samordnar den regionala ansöknings- och antagningsprocessen för samtliga skolors utbildningar inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Dessutom förvaltas en regional ungdoms- och elevdatabas (UEDB) som innehåller alla ungdomar mellan 16-19 år, elevernas placeringar i gymnasie- och gymnasiesärskolan samt underlag om de ungdomar utanför gymnasieskolan som hanteras inom det kommunala aktivitetsansvaret.

Aktiviteter• Ta fram en ny regional överenskommelse kring Sfx

som reglerar kriterier för utbildningar, åtagande för medverkande parter och kostnadsfördelningar mellan kommunerna.

• Utvärdera Sfi-Bas, en utbildningsmodell som kombinerar Sfi (svenska för invandrare) med undervisning i basämnen och en förberedande arbetsmarknadsintroduktion.

• Medverka i samordningen av kommunernas och Arbetsförmedlingens pilotprojekt rörande integrerad Sfi och arbetsmarknadsutbildning.

Aktiviteter• Utreda förutsättningarna för samverkan mellan

yrkesinriktad gymnasial ungdomsutbildning och vuxenutbildning.

• Arbeta fram ett förslag till gemensamt regionalt system för kvalitetsuppföljning av yrkesvuxenutbildning.

• Samordna den regionala yrkesförarutbildningen.

Aktiviteter• Genomföra informationsinsatser om yrkesprogrammen

utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv.

• Genomföra antagningen 2020 i det nya antagningssystemet Indra.

• Arrangera den årliga gymnasiemässan för att tillhandahålla information till eleverna inför gymnasievalet.

• Medverka i projektet Kompetensarena för att utveckla matchningen mellan kommunernas vuxenutbildningsutbud och arbetsmarknadens behov.

• Följa utvecklingen av Arbetsförmedlingens förändringar av organisation och uppdrag och dess eventuella konsekvenser för pågående och kommande insatser för arbetslösa.

• Identifiera gemensamma utmaningar och möjligheter utifrån kommunernas strategier för arbetet med invånare utanför arbetsmarknaden.

• Leda möten med kommunala rektorer inom vuxenutbildning i syfte att stödja verkställandet av uppdragen i ”Genomförandeplan 2018-2020” för yrkesutbildning för vuxna.

• Utveckla en vuxenutbildningsdialog under 2020, i likhet med regional dialog för gymnasieregionen.

• Arrangera informationsträffar för studie- och yrkesväg-ledare inför ansöknings- och antagningsprocessen.

• Implementera ett nytt upphandlat avtal för ungdoms- och elevdatabas för skarp driftsättning 2021.

• Bidra till genomförande av en nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet.


Social välfärd och hälsa

Fokusområde

Vi stärker invånarnas hälsa och livskvalitet, särskilt för utsatta barn och unga samt äldre, genom att utveckla och samordna en social välfärd som är trygg, kvalitetssäker och effektiv oavsett huvudman eller vårdform.

Det finns två tydliga demografiska trender i länet, dels ökar andelen barn och unga, dels ökar andelen äldre kraftigt. Vi lever idag i snitt tio år längre än vad vi gjorde på 50-talet. Den snabbt ökande andelen äldre i länet kräver omfattande insatser av omsorg, vård och boendestöd. Var tredje vuxen och vart femte barn lider av kroniska sjukdomar. Känslan av otrygghet blir allt mer närvarande. Den psykiska ohälsan ökar kraftigt, särskilt bland länets unga, vilket kräver en bättre samordning mellan huvudmän och att barn och unga har tillgång till både tidiga/första linje- och specialiserade insatser.

Socialtjänsten och vården förändras i grunden till att fokusera på individen på ett sammanhållet och nära sätt. För att motverka och förebygga våld i nära relationer, hedersrelaterat förtryck och våld och beroendeproblematik krävs bättre metoder och ökad kunskap. Det är en utmaning att tillhandahålla effektiva och tillgängliga välfärdstjänster av god kvalitet till en snabbt växande befolkning med ökande behov. Med en gemensam arena kan vi samordna tjänster och utveckla nya arbetssätt för framtidens behov.

Inför 2020 blir det särskilt viktigt att samordna vårdkedjan mellan region och kommun. Att korta ledtiderna mellan vård på sjukhus och vård av individen i hemmet kräver samordnade individuella planer i alla insatser. På så sätt kan vi göra gemensamma prioriteringar och ha en god resursplanering med individen i fokus.

Vi fortsätter också satsningen på att tillgängliggöra stöd så att invånarna själva kan agera för att hitta en väg framåt. Inte minst genom att fördjupa det kommunala samarbetet kring digitalisering inom hälsa, vård och omsorg. Kommunernas fortsatta gemensamma arbete med trygghetsfrågor är i fokus.

Under året ser vi en ökning av statliga stimulansmedel, som framförallt riktas mot psykisk hälsa, ungdomsmottagningar och kompetensförsörjning. Vi stödjer kommunerna att utveckla samordningen av kunskapsstyrningen i länet.


Vi möter individens behov med en trygg, tillgänglig och kvalitetssäker socialtjänst, vård och omsorgLänets kommuner tar fram en strategi för att prioritera och samordna sina gemensamma utvecklingsfrågor. Särskilt angeläget är det att skapa effektiva samverkansformer för kommunerna. För att stärka individens delaktighet och inflytande behövs nya och tillgängliga kontaktvägar till socialtjänst, vård och omsorg.

Aktiviteter• Stödja kommunerna att forma en regional samverkans-

och stödstruktur för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård, med målet att erbjuda invånarna en kunskapsbaserad, jämlik och effektiv socialtjänst.

• Planera och samordna arbetet med de länsgemensamma insatser som finansieras av statliga medel i olika överenskommelser, i de fall medlen tilldelas den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS).

• Representera, bevaka och påverka utvecklingen i utvalda nationella RSS-nätverk som Sveriges kommuner och regioner leder, tillsammans med övriga länsrepresentanter från FoU-enheter och Stockholms stads forsknings- och utvecklingsverksamhet.

• Representera länets kommuner i utvalda nationella och regionala programområden samt i arbetsgrupper inom hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrningssystem.

• Bevaka funktionshinderområdet samt vid behov utreda konsekvenser av de förändringar inom området som kan komma att påverka kommunernas inriktning och kostnader.

• Följa införandet av barnkonventionen som lag och analysera hur den påverkar kommunerna och närliggande hälso- och sjukvårdsverksamheter.

• Bevaka ny lagstiftning inom socialtjänstens område och vid behov utreda konsekvenser av de förändringar inom området som kan komma att påverka kommunerna.

• Stödja lokal dialog och förankring av det regionala utvecklingsarbetet inom området barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS).

• Stödja lokal förankring av regionalt och nationellt utvecklingsarbete, samt förbättra dialogen med den lokala nivån inom området missbruk/beroende.

• Vidareutveckla strukturen för avvikelsehantering för att förbättra förutsättningarna att analysera inkomna avvikelser. Syftet är bland annat att kunna prioritera utvecklingsåtgärder som underlättar samverkan mellan kommunerna och Region Stockholm.

• Utveckla former för, samt analysera effekterna av, överenskommelsen mellan kommuner gällande betalningsansvar vid flytt till särskilt boende i annan kommun.

• Kartlägga den planerade utbyggnaden av särskilda boendeplatser för äldre i länets kommuner.

• Revidera överenskommelse mellan kommunerna gällande personer i hemlöshet som söker stöd hos socialtjänsten.

• Stödja kommunerna i det gemensamma arbetet att stärka förutsättningarna för att implementera välfärdsteknik, så att länets vision om en mänsklig och innovativ omsorg kan nås.

• Representera kommunerna i nationella nätverk och utredningar, samt i dialog med viktiga IT-leverantörer, för att bevaka länets kommuners intressen och påverka digitaliseringen inom socialtjänsten.

• Samnyttja kommunernas kompetenser för att öka varje kommuns möjlighet att utveckla invånarservicen med stöd av digitalisering. Detta kan bland annat göras i socialtjänstens digitaliseringsgrupp.


Vi formar en sömlös vård och omsorg genom att utveckla samarbetet med Region StockholmEn vård som fokuserar på och utgår från individens behov samt är sammanhållen och nära, ställer nya och höga krav på samordning oavsett huvudman och lagstiftning inom socialtjänst, vård och omsorg.

Aktiviteter• Företräda kommunerna i arbetet med att förvalta

de länsövergripande överenskommelser som kommunerna har med Region Stockholm.

• Fortsätta arbetet med att utveckla, effektivisera och stärka samverkansorganisationen mellan kommunerna och Region Stockholm, med målet att skapa sammanhållen samverkan på alla nivåer.

• Ta nästa steg i en sammanhållen samverkan genom att påbörja framtagandet av en övergripande överenskommelse inom hälsa, vård och omsorg tillsammans med Region Stockholm, utifrån genomförd förstudie.

• Förbereda en ny överenskommelse gällande hjälpmedel, mellan länets kommuner och Region Stockholm, genom att analysera behov av framtida förändringar i ansvars- och kostnadsfördelningen.

• Följa regeringens arbete med lagändringar inom LSS vad gäller stöd med andning och sondmatning och vid behov ta fram nya överenskommelser inom området.

• Utveckla former för och analysera effekter av överenskommelsen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) tillsammans med Region Stockholm. Stödja kommunerna i deras tillämpning av överenskommelsen.

• Påbörja arbetet med att revidera överenskommelsen om fotsjukvård mellan länets kommuner och Region Stockholm.

• Samordna ungdomsmottagningarnas länsövergripande utvecklingsarbete i enlighet med framtagen handlingsplan, tillsammans med Region Stockholm.

• Ta fram en samverkansöverenskommelse mellan kommunerna och Region Stockholm avseende ungdomsmottagningarnas verksamhet.

• Bevaka kommunernas behov i samband med framtagande av vårdavtal för ungdomsmottagningar med Region Stockholm.

• Ta fram länsövergripande riktlinjer för samordnad individuell plan (SIP) för barn och unga i samarbete med Region Stockholm.

• Samordna och säkerställa att kommunernas behov tillgodoses i projektet för ett nytt IT-stöd för utskrivning från slutenvård.

• Ta fram en överenskommelse med Region Stockholm för barn som vårdas utanför det egna hemmet. Detta ska ske med syfte att förbättra förutsättningarna för tidigare interventioner, samordnade insatser och stärkt barnperspektiv.

• Ta fram ett förslag till utveckling och förvaltning av gemensamma digitala lösningar tillsammans med Region Stockholm.

• Skapa förutsättningar för säker digital kommunikation mellan kommunerna och Region Stockholm genom länsgemensamma standarder för digitala adressregister och videokommunikation.

• Delta i ett nationellt projekt kring plattform för säker digital kommunikation.

• Arbeta för att samverkan mellan kommuner och Region Stockholm förbättras kring personer med missbruk/beroende och/eller psykisk ohälsa, utifrån framtagna överenskommelser kring målgrupperna. Personer med missbruk/beroende och samtidig psykisk ohälsa är särskilt prioriterade.

• Representera kommunerna i Region Stockholms utredning om möjligheten för Region Stockholm att överta utförandet av färdtjänstutredningar från kommunerna.


Vi främjar psykisk hälsa och välmående genom att öka tillgängligheten till psykiatriskt stöd och behandling samt genom nya metoderGenom att arbeta med förebyggande insatser motverkar vi den växande psykiska ohälsan bland unga. Arbetet involverar många olika aktörer i stor delaktighet med individen. Vi ökar tillgängligheten till första linjens stöd och specialiserade insatser för barn, unga och dess familjer. Tillsammans med Region Stockholm arbetar vi brett med metodutveckling och kunskapsspridning för att stärka den psykiska hälsan i alla åldersgrupper.

Vi främjar individens trygghet genom samordnade insatserTryggheten och säkerheten för individerna ska öka genom att insatser samordnas mellan olika aktörer i länet, där socialtjänsten har en nyckelroll.

Aktiviteter• Leda och samordna insatser i den länsövergripande

handlingsplanen kring psykisk hälsa inom ramen för ”Uppdrag psykisk hälsa”. I uppdraget ingår särskilda satsningar på barn och unga.

• Planera och samordna arbetet med de länsgemensamma insatser som finansieras av statliga medel i ”Överenskommelsen psykisk hälsa”, samt stödja kommunerna att uppnå de krav som ställs för att erhålla statliga stimulansmedel.

• Stödja samordning inför ställningstagande om ett Regionalt Resurscentrum Psykisk Hälsa Stockholm Gotland (RCPH) tillsammans med Region Stockholm och Region Gotland.

Aktiviteter• Bidra till att samhällsbyggnadsförvaltningarna

utvecklar arbetet med folkhälsa, säkerhet och trygghet.

• Kartlägga hur kommunerna arbetar för att öka tryggheten hos medborgarna och identifiera eventuella hinder för insatser samt möjligheter till samverkan.

• Bidra till genomförandet av länets strategi i syfte att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Arbetet sker inom ramen för Operation kvinnofrid, en samverkansplattform mellan myndigheter i Stockholms län.

• Processleda kommunala aktiviteter kopplade till ”Nationellt och regionalt programområde Psykisk hälsa”.

• Stödja kommuner som arbetar tvärsektoriellt med psykisk hälsa och sprida deras erfarenheter till övriga kommuner, samt följa Region Stockholms arbete med tvärsektoriell strategi för att förebygga psykisk ohälsa.

• Bevaka och, vid behov, utreda konsekvenser för kommunerna av Region Stockholms kommande organisering av första linjen psykisk ohälsa.

• Synliggöra och förstärka arbetet mot våld i nära relationer inom den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsstyrning, samt ge stöd i utvecklandet av intern och extern lokal samverkan.

• Stödja och utveckla arbetet med systematisk uppföljning inom området våld i nära relationer.

• Delta i styrningen av Origo, länets resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld. Särskilt prioriterat är stöd och utbildning till skolan.



Fokusområde

Samhällsbyggnad och miljö

Vi bidrar till en bättre livsmiljö i en växande storstadsregion, genom samverkan kring samhällsplanering, bostadsförsörjning och miljöfrågor.

Hela Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostäder, infrastruktur, miljö, vattenförsörjning och energi är avgörande för att tillväxten ska ske på ett hållbart sätt. Fram till år 2030 behövs mer än 200 000 nya bostäder för att den allt större befolkningen i länets kommuner ska ha någonstans att bo. Kommunernas samhällsbyggnad sker i en verklighet som präglas av målkonflikter mellan ambitioner, försörjningsansvar kring bostäder och strävan efter att bevara värdefulla miljöer.

Även om kommunerna i länet ser positivt på tillväxten, är det också kostsamt att växa. En kommun har heller inte rådighet över alla villkor som styr förutsättningarna att bygga och expandera. Både stat och region har viktiga roller i att stödja kommunerna och harmonisera utbyggnaden av infrastruktur så att inte utveckling hindras.

El- och vattenförsörjning är stora utmaningar de kommande åren. Elproducenterna uttrycker oro för framtida elbrist som riskerar att hämma både kommunernas och näringslivets tillväxt i länet.

Ren miljö, avfallshantering och bostäder är av strategisk vikt för människors hälsa och för regionens tillväxt. Människor lever sitt liv över kommungränserna och många frågor vinner på kommunal samverkan. Bland annat blir digitalisering en möjliggörare för att utveckla kommunernas service och samhällsbyggnad de närmaste åren.


Vi bevakar och tar initiativ kring ramverk och lagförslag som påverkar kommunernas förutsättningar för samhällsplanering och bostadsförsörjningKommunernas samhällsplanering påverkas av statliga och regionala initiativ kring planering och byggande. För att andra samhällsaktörer ska ta hänsyn till kommunernas behov bevakar Storsthlm lagförslag och kanaliserar kommunernas synpunkter i gemensamma remissvar. Vi skapar också former för erfarenhetsutbyte kring vad bostadsförsörjningsansvaret innebär för kommunernas samhällsplanering.

Vi arbetar med hållbar bostadsförsörjningVi har ett helhetsperspektiv och arbetar för en hållbar samhällsplanering som skapar attraktiva livsmiljöer där människor vill bo och företag utvecklas. På så sätt stärks kommunernas förutsättningar att arbeta med bostadsförsörjning, trygghets- och säkerhetsfrågor samt utanförskap.

Aktiviteter• Sprida information om vad som genomförs inom

olika samarbeten, såsom Smart Stad, Lantmäteriets Digitalt Först och Geodatarådet, samt ha ett fokus på ledarskapsfrågor kopplat till digitaliseringen.

Aktiviteter• Utveckla samverkan mellan kommuner och lärosäten

för yrken inom samhällsbyggnad på motsvarande sätt som kommunerna tidigare har arbetat med lärarutbildningen. Detta ska göras i syfte att attrahera till dessa yrken, rekrytera nyutexaminerade samt utveckla och behålla medarbetare.

• Stärka samarbetet med byggföretag och bostadsutvecklare för att stödja en fortsatt hög och stabil bostadsbyggnation. Plan för samarbetet tas fram i dialog mellan parterna.

• Bidra till att samhällsbyggnadsförvaltningarna utvecklar arbetet med folkhälsa, säkerhet och trygghet.

• Utveckla dialogen mellan samhällsbyggnadsområdet och socialtjänst för att stödja kommunernas arbete med bostadsförsörjning för de medborgare som saknar möjlighet att lösa bostadssituationen på egen hand. Samarbeta med Länsstyrelsen och andra regionala

• Ta fram en målbild kring digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Stödja samhällsbyggnadsförvaltningarna i utvecklingen av sin digitala mognad genom att samverka i digitaliseringsprojekt, sprida erfarenheter tvärsektoriellt samt lyfta goda exempel.

aktörer för att utveckla det strategiska arbetet i dessa frågor.

• Stödja kommunernas arbete att korta handläggningstider vid tillståndsgivning i samband med bygglov samt underlätta för företagare som har verksamheter i flera kommuner.

• Anordna mötesplatser om bostadsbyggande och infrastruktur tillsammans med Stockholms Byggmästareförening inom samarbetet Bostadsforum.

• Driva arbetet med att digitalisera detaljplaner genom projekt, erfarenhetsutbyte och utvecklat ledarskap.

• Driva arbetet med Storsthlms positionspapper för förbättrad bostadsförsörjning och utvecklad infrastruktur i samarbete med Region Stockholm. Verka för en ökad samsyn och en samlad regional röst.


Vi bidrar till en utveckling i samklang med viktiga värden och en hållbar miljöGenom att representera kommunerna i olika samarbetsorgan i länet verkar vi för att kommunerna får förutsättningar att hitta lösningar på samhällskritiska frågor som vatten- och elförsörjning, avfallshantering och återvinning.

Vi bidrar till att transportinfrastruktur och kollektivtrafik följer kommunernas planering för expansion och utvecklingGenom att representera kommunerna i regionens arbete kring infrastruktur, särskilt i framtagandet och genomförandet av en länstrafikplan och nationell transportplan, bidrar vi till en helhetssyn på trafiklösningar och kollektivtrafikens utveckling.

Vi stöttar kommunernas arbete med miljö-, energi- och klimatfrågorGenom att driva regionens energikontor främjar vi kommunernas arbete med energieffektivitet och användning av förnybara energikällor, med särskilt fokus på fastigheter och transporter. Vi stärker kommunernas beredskap och hantering av såväl klimateffekter som kriser genom att dela kunskap, sprida erfarenheter och utveckla förebyggande insatser i samarbete mellan kommunerna.

Aktiviteter• Leda nätverket Vatten- och Avloppsamverkan med

fokus på översvämningsrisker, minimering av risken för avbrott i vattenförsörjningen och långsiktig tillgång på råvatten av hög kvalitet. Informera om rapporten om Stockholmsregionens investeringsbehov för VA-försörjning.

• Leda nätverket Storsthlms Geodataråd i syfte att samordna kart- och mätningsfrågor för kommunerna. Särskilt fokus på digitaliserade detaljplaner, ledarskap och gemensam upphandling av flygbilder.

• Ta fram ett gemensamt kvittningssystem och en samverkansöverenskommelse för återvinningscentraler enligt de regionala principer som presenterades 2019.

Aktiviteter• Stärka kommunernas gemensamma inflytande över

kollektivtrafikens utveckling och den långsiktiga inriktningen för länets transportutveckling genom att representera kommunerna gentemot Region Stockholm, Länsstyrelsen, Trafikverket och SL.

• Stödja samarbetet mellan berörda parter i syfte att snabba på utbyggnaden av stombussar och säkerställa att kollektivtrafikutbyggnaden följer kommunernas bostadsbyggandeplaner, samt verka för att frågan förankras på hög politisk nivå.

Aktiviteter• Utveckla och driva externfinansierade projekt

och samarbeten inom energi- och klimatområdet tillsammans med intresserade aktörer.

• Fördjupa befintliga samarbeten med aktörer inom energi- och klimatområdet.

• Medverka i genomförandet av Miljösamverkan Stockholms läns verksamhetsplan som bidrar till kommunal utveckling inom miljöområdet och som särskilt syftar till att öka samsynen mellan kommunernas miljökontor.

• Delta i Regionala miljö- och samhällsbyggnadsrådet och Regionala miljögruppen för att stärka den politiska förankringen av det regionala miljömålsarbetet och det praktiska genomförandet av rådets beslutade åtgärder.

• Ta fram en nulägesbeskrivning av kommunernas behov och inställning till den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Ge förslag på hur samarbetet med kollektivtrafikens aktörer kan utvecklas på lokal och regional nivå.

• Förbereda arbetet med den kommande länsplanen och nationella transportinfrastrukturplanen för att tydliggöra kommunernas gemensamma perspektiv på ett tidigt stadium.

• Bevaka regionens och kommunernas intressen nationellt och inom EU genom samarbete med Energikontoren Sverige och Stockholmsregionens Europakontor.

• Leda och utveckla det regionala samarbetet kring energi- och klimatfrågor samt bidra till utvecklingen av den kommunala Energi- och klimatrådgivningen.


Gemensamma funktioner

Organisation

KANSLIET

Förbundsdirektör

Kommunikation och processtöd

Stab

Regional utveckling

Välfärds utveckling Gymnasie antagningen

Kommunikation och processtödDen strategiska kommunikationen syftar till att möjliggöra samarbete och samverkan mellan kommunerna och deras samarbetspartners genom att skapa regional kunskap och förståelse samt stärka förtroendet och tilliten. Genom att ge ett kommunikativt och professionellt stöd till medarbetare och medlemmar i pågående processer underlättas möjligheterna för medlemmarna att dra nytta av samverkan i sina respektive verksamheter. Därmed tydliggörs Storsthlms uppdrag och roll för medlemmar och samarbetspartners.

Aktiviteter• Utveckla verksamhetens kommunikation och

processtöd genom att, utifrån medlemmarnas behov, systematiskt inkludera kommunikationsperspektivet i våra processer.

• Renodla och utveckla vår kanalstrategi.

• Förnya Storsthlms två webbplatser (storsthlm.se och gyantagningen.se) i syfte att förbättra användarvänlighet och sökbarhet samt leva upp till tillgänglighetslagens krav.

• Bygga ett nytt intranät för att stödja Storsthlms löpande arbete och interna processer.

Verksamhetsutveckling och stabStaben ansvarar för ekonomi-, personal-, IT- och lokalfrågor. De stöttar kärnverksamheten med ett flexibelt och väl anpassat stöd för att skapa ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Arbetsformer och arbetsinnehåll kommer att utvecklas under året med en förstärkning av ekonomifunktionen.

Aktiviteter• Utveckla ekonomistyrning och internkontroll.

• Stärka ekonomistödet till budgetansvariga chefer och projektledare.

• Vidareutveckla systemstödet för verksamheten, bland annat genom bättre systemstöd för seminarie-och konferensadministration.


Budget 2020

Serviceavgift 2020 Enligt Storsthlms stadgar ska styrelsen varje år fastställa kommande års serviceavgift. Avgiftsunderlaget består av medlemmarnas sammanlagda skatteintäkter och generella statsbidrag föregående år. Förbundsmötet beslutade i mars 2019 att avgiften högst får vara 0,50 promille av kommunernas skatte- och bidragsintäkter. För budgetåret 2020 sänks avgiftsnivån från 0,42 till 0,40 promille av avgiftsunderlaget. För medlemmarna innebär det en relativt oförändrad serviceavgift jämfört med 2019. Den totala serviceavgiftsintäkten för 2020 är 46,7 miljoner kronor, jämfört med 46,9 miljoner kronor föregående år.

Serviceavgiftsfinansierade verksamheterServiceavgiften finansierar kostnaden för styrelse, politiska styrgrupper och ledning, gemensamma funktioner så som kommunikation, processtöd och stab samt verksamheterna som bedrivs inom ramen för regional utveckling och välfärdsutveckling.

Avtalsfinansierade verksamheterPå uppdrag av medlemskommunerna samt Håbo och Gnesta kommun drivs Gymnasieantagningen Storsthlm som hanterar alla ansökningar till gymnasieskolor och gymnasiesärskolor samt den gemensamma ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) som innehåller uppgifter om samtliga ungdomar mellan 16-19 år. Verksamheten är avtalsfinansierad. För 2020 görs en separat budget för Gymnasieantagningen.

Övriga avtals- och projektfinansierade verksamheterStorsthlm har ett antal projektfinansierade verksamheter, exempelvis inom ramen för statliga stimulansmedel inom social välfärd och hälsa samt Energikontoret. Trenden är att antalet projektfinansierade verksamheter ökar. För 2020 budgeteras för externfinansierade projekt motsvarande 44,4 miljoner kronor.

Antal planerade timmar fördelat på våra fokusområden

Serviceavgiftsfinansierad verksamhet Avtals- och projektfinansierad verksamhet

Social välfärd 11 900 Utbildning och arbetsmarknad 5 950 Samhällsbyggnad och miljö 5 950

Projekt inom social välfärd 5 460 Gymnasieantagningen 22 988 Energikontoret 4 900


Budget 2020Årsarbetare 2020 Budget 2020 Budget 2019 Budget 2018

tkr tkr tkrStyrelse och ledningIntäkter 1,0 46 728 46 874 45 480Rörelsekostnader -3 217 Budgetmodellen har ändrats, därför saknas siffror för 2019 och 2018.

Personalkostnader -3 521Resultat 39 990

VälfärdsutvecklingIntäkter 9,0 0 2 790 0Rörelsekostnader -1 730 -4 289 -1 075Personalkostnader -9 425 -10 639 -8 798Fördelade kostnader/intäkter 400Nettokostnad -10 755 -12 138 -9 873

Regional utvecklingIntäkter 10,5 562 3 482 2 182Rörelsekostnader -2 634 -2 529 -1 762Personalkostnader -12 043 -14 194 -15 200Fördelade kostnader/intäkter 760 -246 -795Nettokostnad -13 355 -13 487 -15 575

Kommunikation och processtödIntäkter 6,0 0 Budgetmodellen har ändrats, därför saknas siffror för 2019 och 2018.

Rörelsekostnader -2 081Personalkostnader -5 132Nettokostnad -7 213

Stab och gemensamma bolagskostnaderIntäkter 5,0 1 671 1 660 1 085Rörelsekostnader -6 988 -6 324 -6 779Personalkostnader -4 124 -4 510 -3 912Avskrivningar, finansiella poster -548 -462 -242Fördelade kostnader/intäkter 1 325 650 650Nettokostnad -8 664 -8 985 -9 198

Summa avgiftsfinansierad verksamhet 31,5 4 -236 -342

Gymnasieantagning och UEDBIntäkter 24 382 24 848Rörelsekostnader -8 406 -10 722Personalkostnader -13 165 -11 688Avskrivningar -1 924 -1 446Fördelade kostnader/intäkter -650 -650Nettokostnad 237 342

Övrig projekt- och avtalsfinansierad verksamhetIntäkter 44 390 4 597 5 336Rörelsekostnader -33 180 -4 843 -5 318Personalkostnader -8 589 0 0Fördelade kostnader/intäkter -2 621 246 -18Nettokostnad 0 0 0

Summa projekt- och avtalsfinansierad verksamhet 237 342

Totalt Storsthlm 4 1 0

För 2020 görs en separat budget för Gymnasie-antagningen.


ServiceavgiftTill Storsthlm 2020, baserat på utbetalda skatter och bidrag under 2019

Antal invånare den 31 dec 2018

Summa skatter och statsbidrag 2019*

Avgift 2020uppgår till 0,40 promille av summa skatter och

statsbidrag 2019

Länets Kommuner 2 344 124 116 819 233 093 46 727 693

BOTKYRKA 93 106 5 234 368 264 2 093 747

DANDERYD 33 187 1 780 711 718 712 285

EKERÖ 28 308 1 655 169 869 662 068

HANINGE 89 989 4 765 363 727 1 906 145

HUDDINGE 111 722 6 035 082 827 2 414 033

JÄRFÄLLA 78 480 4 195 218 153 1 678 087

LIDINGÖ 47 818 2 647 809 100 1 059 124

NACKA 103 656 5 470 179 741 2 188 072

NORRTÄLJE 61 769 3 246 497 551 1 298 599

NYKVARN 10 923 603 183 421 241 273

NYNÄSHAMN 28 290 1 482 583 755 593 034

SALEM 16 786 960 768 731 384 307

SIGTUNA 48 130 2 597 391 285 1 038 957

SOLLENTUNA 72 528 3 741 887 324 1 496 755

SOLNA 80 950 3 100 586 092 1 240 234

STOCKHOLM 962 154 44 157 622 718 17 663 049

SUNDBYBERG 50 564 2 262 242 229 904 897

SÖDERTÄLJE 97 381 5 706 071 884 2 282 429

TYRESÖ 48 004 2 676 036 644 1 070 415

TÄBY 71 397 3 560 014 694 1 424 006

UPPLANDS VÄSBY 45 543 2 405 001 506 962 001

UPPLANDS-BRO 28 756 1 590 837 173 636 335

VALLENTUNA 33 432 1 818 684 914 727 474

VAXHOLM 12 023 662 199 967 264 880

VÄRMDÖ 44 397 2 326 399 150 930 560

ÖSTERÅKER 44 831 2 137 320 657 854 928

* I totala bidraget 2019 ingår; kostnads- och inkomstutjämningen, införandetillägg/avdrag, LSS, bidrag för maxtaxa samt bidrag för ökad kvalitet inom förskolan.


Documents

Verksamhetsplan och budget 2020 - Storsthlm · exempelvis publicering av öppna data. • Undersöka hur digitalt utanförskap kan förhindras via regional samverkan. ... Vi kortar