Politisk enighet i energifråganMedlemsrekord: 226 000Karin Lexén, ny generalsekreterareFörbud mot bisfenol A

Verksamhetsberättelse & årsredovisning

Kort om Naturskyddsföreningen• Naturskyddsföreningen är Sveriges mest

inflytelserika miljöorganisation.• Föreningen bildades 1909 och har idag

226 000 medlemmar.• Vi är en stor folkrörelse som arbetar

med att kanalisera engagemang. • Föreningen folkbildar och påverkar politiker

och myndigheter.• Vi arbetar såväl nationellt som internationellt.

Ordförande har ordet 4Intervju: Karin Lexén 6

Verksamhetsmodell 9

Året i korthet 10

Våra verksamhetsområden 13

Så arbetar vi 25

Folkrörelsen 44

Styrelsens arbete 46

En hållbar arbetsplats 48

Effektrapport 49

Årsredovisning 50

Innehåll

Visste du att?Det senaste decenniet har vi vidareutvecklat och skalat upp vårt globala arbete och samarbetar med och stödjer 50 miljöorganisationer över hela världen.

2

Våra ändamål Naturskyddsföreningen ska: • verka för att hos människor väcka och under-

hålla känslan för naturen och dess värden, • verka för att människans samhälle och verk-

samhet anpassas efter naturens förutsättningar, • och väcka opinion och påverka beslut rörande

naturskydd och miljövård, samt verka för skydd och vård av värdefull natur. Det sker bland annat bland annat genom markförvärv eller på annat sätt.

Våra värdegrunder• att rädda naturens liv,• att främja människors hälsa, • och att verka för global

solidaritet.

Våra strategier

• Naturkänsla – att väcka och underhålla kärleken till naturen,

• att stärka den gröna konsument- makten, där vår miljömärkning Bra Miljöval ingår,

• att arbeta med politisk påverkan.

Härifrån kommer pengarnaTotalt 207 mkr

Hit går pengarnaTotalt 209 mkr

Medlemsintäkter 14%

Nyfiken på dessa siffror? Läs års-redovisningen på sidorna 50–65.

Samarbeten, övrigt 9%

Statsbidrag, villkorade 2%

Övrigt 1%

Försäljning 16%

Bidrag från Sida (internationellt) 30%

Ändamålskostnader 79%

Medlemskostnader 10%

Insamlings- kostnader 9%

Administrativa kostnader 2%

Insamlingsintäkter 28%

54

ÄNK ATT ÄNNU EN GÅNG få inleda en verksamhetsberättelse med det gläd-jande beskedet: vi växer. Naturskydds-föreningen är Sveriges största miljö- organisation och allt fler vill vara med. Vi samlar unga och gamla från lands-bygd till stad och 2016 blev vi återigen större än någonsin tidigare med våra 226 000 medlemmar.

Jag tror att 2016 kommer att gå till historien som det år då vi kastades fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan. Det var ett år där parallella verkligheter allt tydligare framträdde, med å ena sidan krafter för en framtid med friska

ekosystem och ett stabilt klimat, och å andra sidan krafter som drar åt ett helt motsatt håll. Efter hösten 2015, då klimatavtalet klubbades i Paris och de 17 globala målen – Agenda 2030 – slogs fast i New York, var framtidstron stark. Men hoppet fick sig minst sagt en törn under 2016. Det var värmerekord i Arktis, vi såg en stark frammarsch för populistiska partier med främlings- fientliga förtecken i Europa, en ökning av hot och våld mot miljö- och männi- skorättsaktivister världen över och i november kom resultatet av det ameri-kanska presidentvalet. Knappt hade bläcket hunnit torka på Parisavtalet förrän den nyvalda presidenten Donald Trump i ord och handling klargjorde att klimathotet nog bara var en bluff.

Det är ganska svårt att inte stirra sig blind på denna mörka verklighet. Men vid sidan av den finns en ljusare och finare verklighet – i linje med Paris- avtalet och Agenda 2030. 2016 blev sol- revolutionens år – året då solkraften blev världens billigaste energikälla. Marknaden talar sitt tydliga språk: den fossila energin hör gårdagen till. I Sverige finns nu en blocköverskridande överenskommelse om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Sju av

Johanna Sandahl

Ordförande har ordet

riksdagens åtta partier har enats om ett klimatpolitiskt ramverk som kommer att vägleda våra framtida regeringar i klimatpolitiken. I och med ramverket väntas flera av de klimatpolitiska styr-medel som Naturskyddsföreningen arbetat för i åratal att snart kunna bli verklighet.

Försäljningen av ekologisk mat har under 2016 fortsatt att rusa i höjden. Vårt arbete för mer ekologiskt har gett tydliga resultat och i kommun efter kommun antas nu mål om mer ekolo-giskt i skolbespisningen, på förskolan och i äldrevården. Sverige tar snart täten i den globala ekoligan. Under årets Miljövänliga veckan fick Naturskydds- föreningens kampanj Fräsch på riktigt ordentlig fart. Tack vare en febril aktivitet i butiker och på bibliotek, gator och torg i många av föreningens 270 kretsar har badrumsskåpet, och de ofräscha kemikalier som där kan gömmas, fått uppmärksamhet.

Många människor, från norr till söder, får genom Naturskyddsföreningen möj- lighet att på ett enkelt sätt uppleva den vackra naturen. Genom Natursnokarna kan barn och deras vuxna tillsammans gå på upptäcktsfärd, i Schysst sommar och vinter upptäcker ungdomar inte sällan en nyvunnen kärlek till naturen och i vår skolverksamhet har vi genom utbildning av pedagoger gett tusentals elever nya möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. I föreningens kretsar arrangeras årligen tusentals utflykter i naturen som ger människor unika upp- levelser av alltifrån orkidéer till ugglor och slåtterängar.

Allt detta är också en verklighet – en verklighet som ger bränsle åt hoppet att växa sig starkare. Naturskydds- föreningen växer. Vi gör skillnad. Det ger oss styrka. •

»I en orolig tid skapar vi kraft för förändring«

7

Redan som tonåring bestämde sig Karin Lexén för att arbeta med miljöfrågor. Sedan dess har hon sett hur miljön och klimatet gått från att vara undanskuffade problemområden, till att prioriteras högt bland både allmänhet och beslutsfattare. Det ger Naturskydds- föreningens nya generalsekreterare hopp.

inns du din första tanke när du fick veta att du fått tjänsten som general- sekreterare för Sveriges största och äldsta miljöorganisation?

– Jag minns kanske inte min första tanke, men jag kände mig väldigt glad och hedrad. Det är ett stort förtroende och ett viktigt uppdrag. Jag har stor respekt för Naturskyddsföreningen och dess genomslagskraft. Det är spännande att ta över rollen som generalsekreterare just nu. Vi befinner oss i en allvarlig tid för miljö och klimat, där hållbarhetsarbetet måste öka i tempo. Samtidigt har det aldrig funnits en så stor uppslutning bakom miljöfrågorna som det gör just nu bland människor, företag och beslutsfattare.

Du har en lång erfarenhet av miljö- och utvecklingsfrågor, bland annat inom SIWI (Stockholm international water institute), Miljödepartementet, Fairtrade och Svenska Kyrkan. Hur startade ditt engagemang?

– Jag blev samhällsintresserad redan i mellanstadiet. Jag växte upp i Trollhättan där min mamma jobbade som lärare inom Svenska för invandrare. Hon hade många elever som flytt Libanons inbördeskrig och indier som blivit utkastade från Uganda av diktatorn Idi Amin. Världen kom till min stad kan man säga. En annan ögonöppnare var militärkuppen i Chile. I tonåren kom intresset för miljö- frågor och då var det bland annat försur- ningen av sjöar och vattendrag som stod i fokus. Jag valde att läsa naturvetenskap så att jag skulle få en god kunskapsbas för att sedan kunna arbeta med miljöfrågor.

6

Intervju

Karin Lexén — vår nya generalsekreterare

»Vi ska vara både blåslampa och draglok för beslutsfattare «

8 9

Kretsar/länsförbund

Rikskansliet

Riksstämma

Riksstyrelse

SamarbetenGåvorFöretag 270/24

5

226 000Medlemmar

50 Globala samarbetenRapporterar till Sida

Rikskansliet har arbets- platser i Stockholm och Göteborg.

Intä

kter

Sida

Alla betalande medlemmar har möjlighet att komma med förslag, skriva motioner och påverka föreningens verksamhet på alla olika nivåer, lokalt, regionalt och på riksnivå. Medlemmarna får därut-över föreningens medlemstidning Sveriges Natur och information och program från Naturskydds- föreningens närmaste lokala krets.

Det finns en lokal Naturskyddsförening, krets, i så gott som alla Sveriges kommuner. Varje krets är en självständig förening med styrelse, budget och programverksamhet. Till kretsarnas hjälp finnslänsförbund (vars styrelser väljs av kretsarna) och regionala kanslier som kan samordna projekt och verksamhet på regional nivå. En del av medlems-avgiften återgår till kretsar och länsförbund i form av återbäring och projektbidrag.

Riksstämman hålls vartannat år och är föreningens högsta beslutande organ. Ofta går en eller flera kretsar och länsförbund ihop och lämnar in motio- ner tillsammans. Under stämman fattas beslut genom att valda representanter för kretsar och länsförbund röstar. Representanterna väljer också riksstyrelse, samt fastslår budget och fyraåriga verksamhetsriktlinjer.

Riksstyrelsen består av 13 personer (inklusive en representant för personalen och ungdomsföre- ningen Fältbiologernas ordförande) som tillsam-mans styr föreningens verksamhet under tvåårs- perioder. Övergripande beslut som till exempel policydokument beslutas av styrelsen. Föreningens generalsekreterare, kanslichef och medlems- tidningens chefredaktör anställs direkt av styrelsen.

1. Klimat, energi och transporter2. Marina ekosystem och fiske3. Miljögifter4. Naturvård och skog 5. Jordbruk och livsmedelsförsörjning

Arbetsom

råden

Generalsekreteraren är rikskansliets högsta chef. Generalsekreteraren och kanslichefen ser till- sammans till att kansliet genomför de beslut som fattas av föreningens stämma och riksstyrelse. Att föreningen ska ge ut en medlemstidning står i stadgarna och är en viktig uppgift för rikskansliet.

Medlems- intäkter

Många människor har idag en relativt dyster framtidsbild, medan vår tidigare generalsekreterare Svante Axelsson istället var optimistisk. Är du lika hoppfull?

– Jo, jag drivs också av hopp och optimism och ser ingen anledning att säcka ihop inför de stora utmaningar vi står inför. Tonläget bland beslutsfattare och näringsliv är totalt annorlunda idag än det var för tio, tjugo år sedan. Miljö- och klimatfrågor är inte längre perifera frågor. Företag i Sverige har förstått att hållbarhet, smart resurshantering och miljöansvar inte bara är ett ansvar – det är också bra affärer. Tillväxten i den förnybara energiindustrin är ostopp- bar och de globala utsläppsökningarna har äntligen planat ut. Men läget är fortfarande allvarligt. Vi måste röra oss mycket, mycket snabbare än vi gör idag, både som medborgare och civilisation.

Ålder 52

Familj Man och två vuxna döttrar.

Bor Stockholm.

IntressenFamilj, vänner, friluftsliv, motionsidrott, samhällsfrågor, film och teater.

StyrkorSociala relationer, analys, strategi, innovation, struktur och att genomföra från ax till limpa.

SvagheterFinstilta detaljer, gå upp tidigt på morgonen och att ta det lugnt.

Gör mig gladVarma goa människor som engagerar sig. Och en vacker dag vid västkusten.

Gör mig argOrent spel. Kan blixtra till rejält när människor behandlas orättvist.

Tre favoritsaker med Naturskyddsföreningen1. Medlemmarna. ”226 000 med-

lemmar med naturintresse och miljöengagemang i varenda krok av Sverige, vilken resurs!”

Vilka blir Naturskyddsföreningens viktigaste uppgifter för att öka takten?

– Vi ska fortsätta inspirera till ut- veckling. Vi ska vara en optimistisk, väl- grundad röst för engagemang, kunskap och lösningar. Föreningen måste vara både blåslampa och draglok för besluts-fattare. Jag tror också att vi kommer att se mer av dialog och tryck på företag och näringslivsaktörer. Där rullar bollen ibland snabbare än hos politikerna och det ska vi hålla ögonen på.

– Sedan tror jag att Naturskydds- föreningen kan vara en viktig kraft i en tid som kan kännas både skrämmande och hoppfull. Hos oss kan människor finna lösningar för sin oro och kanali-sera det i engagemang. Naturskydds- föreningen behövs mer nu än någonsin.•

Karin Lexén

2. Kunskapen. ”Föreningen värnar kunskap och har väl underbyggda ställningstaganden.”

3. Engagemanget. ”Det starka och kunniga engagemanget imponerar.”

Yrkesbakgrund i urval2012–2017Stockholm International Water Institute, chef för internationell policy och Världsvattenveckan.

2007–2012 Swedish Water House, chef.

2002–2012Fair Trade/ Rättvisemärkt, ordförande.

2001–2007Svenska kyrkan, policychef för internationella avdelningen.

1999–2001Departementssekreterare på Miljödepartementet med ansvar för klimat- och havsmiljöfrågor.

1994–1999Sveriges Kristna Råd, miljö- och samhällskoordinator.

1990–1994 Naturvårdsverkets forskningsavdelning, handläggare.

Vår verksamhet

10 11

Det finns 285 olika arter vilda bin i Sverige och en tredjedel av dessa är hotade. På mässan Nordiska trädgårdar fick besökarna förutom att bygga vildbihotell lära sig om vikten av biologisk mångfald och om bristen på boplatser för fåglar och vildbin i naturen.

Stort intresse för “ofräscha” ämnenÖver 100 000 svenskar besökte vår webbplats för att lära sig mer om de ofräscha ämnen som ofta finns i produkterna som står i våra badrumsskåp. Årets konsumentkampanj Fräsch på riktigt spreds genom 125 medverkande kretsar, den resulte-rade i totalt 73 tidningsartiklar och många av våra följare i sociala medier spred våra inlägg. 6 500 personer har hittills skrivit på vår namninsamling för ett större utbud av miljömärkt smink och hygienprodukter.

Vi har länge jobbat för att Sverige ska ställa om till 100 procent förnybar elproduktion. Därför är vi glada att Energi- kommissionen, som består av representanter från alla riksdagens partier, under våren kom överens om att nå just den målsättningen till 2040.

Bra start med nya klimatmålen

Klimatavtalet i Paris ingav hopp och riksdagen beslutade om nya svenska klimatmål. Målen är en bra start men lever inte upp till Parisavtalet. Nu behöver vi jobba ännu hårdare för att våra politiker ska öka ambitionsnivån i klimatfrågan.

En Sifo-undersökning, beställd av oss, visade att sju av tio svenskar är positiva till en klimatskatt på flygresor. Vi före-slår att de pengarna ska finansiera järnvägssatsningar.

Enskilda och förtroendevalda med-lemmar engagerar sig i sin förening. Rekordmånga motioner behandlades på riksstämman i juni. De handlade framförallt om hur vi kan utveckla föreningen, om kommunikation och om önskemål om nya sakområden att jobba inom.

100%

95

7/10 vill ta från flyget och ge till tåget

motioner till riksstämman

Under året har vi fått många nya följare i våra sociala medier och vi har nu över 200 000 följare totalt på Facebook, Instagram och Twitter.

27 000nya följare i sociala medier

förnybart till 2040

3 100 vildbihotell byggdes på trädgårdsmässa

Med tre lyckade häckningar i skogen och utsättning av tio flygfärdiga vit- ryggsungar som fötts upp av Nordens ark kunde vi räkna 25 vitryggiga hack- spettar i Sverige. En fördubbling sedan 2014. Frivilliga medlemmar hjälpte till att stödmata och hålla koll på vår mest sällsynta och akut hotade hackspett.

25 vitryggiga hackspettar i Sverige

Bisfenol A äntligen på värstinglistanEfter flera år av påtryckningar från oss och andra miljöorganisationer valde EU att förbjuda den vanliga plastkemi- kalien bisfenol A från kvitton och biljetter. Det är en seger för folkhälsan, eftersom ämnet har visat sig kunna skada människors reproduktions- förmåga.

Ett gäng gymnasieelever i Vaggeryd fick specialpriset för särskilda insatser. De gjorde holkar av spillvirke för att bota bostadsbristen hos småfåglar och ge fina fågelupplevelser för människor.

473fågelholkar skickades in som tävlingsbidrag till SM i fågelholk 2016

I samband med att vi presenterade Sifo-undersökningen i sociala medier gjorde vi en utsläppsjämförelse mellan olika varianter av julresor.

2016 i korthet

medlemmar med kraft att förändra Naturskyddsföreningen fortsätter att växa. Föreningens lokala föreningar bevakar miljöfrågor och naturskydd i kommuner och län, med en sjudande aktivitet. Under året gick vi från 224 000 till 226 000 medlemmar.226 000

Skolorna har börjat följa FN:s globala mål för hållbar utveckling i undervisningen, en del av Agenda 2030, och intresset har ökat för föreningens skolmaterial. I topp ligger vårt skolfaktablad om växt- huseffekten, som lästes över 26 000 gånger på vår webbplats.

26 000gånger lästes faktabladet på vår webbplats

Populärt faktablad om växthuseffekten

Det största hotet mot Sveriges 120 rödlistade marina arter bedöms vara bottentrålning. När forskare återbesökt utsatta områden på Västkusten, kunde de konstatera att antalet arter halverats på 70 år. Föreningen beskriver konsekvenserna av svensk bottentrålning i den nya rapporten Fiska för framtiden.

I dag fiskas alla svenskfångade räkor med bottentrål. Men det skulle inte behöva vara så. Yrkesfiskare arbetar med ett nytt projekt för att fiska räkor med bur i Gullmars-fjorden. Ett spännande projekt som utmanar dagens brutala fiskemetoder.

Fiskeprojekt utmanar den storskaliga bottentrålningen

Våra verksamhetsområden

01 Klimat, energi och transporter02 Marina ekosystem och fiske03 Miljögifter04 Naturvård och skog05 Jordbruk och livsmedelsförsörjning

13

Naturskyddsföreningen arbetar sedan 2002 med fem prioriterade områden: klimat – där energi och transporter ingår, hav och fiske, naturvård och skog, jordbruk och livs-medelsproduktion samt miljögifter. De är valda utifrån miljö- problemens omfattning och föreningens förutsättningar att göra störst nytta. Det finns givetvis fler områden där vi skulle kunna påverka, men föreningen har via demokratiska beslut i vår breda folkrörelse kommit fram till att det är dessa som bör prioriteras för att nå största möjliga effekt.

14 15

Från ord till handling för klimatet

UNDER KLIMATMÖTET i Paris 2015 undertecknades ett historiskt avtal. Alla världens länder var för första gången överens i frågan och målet blev att hålla utsläppen till en temperaturökning på klart under två grader, med sikte mot 1,5 grader. Men avtalet minskar i sig inte några utsläpp: vi behöver fortfarande modiga politiker och konkreta lösningar. Därför arbetar vi med opinionsbildning och politisk påverkan.

Våra målEtt av våra viktigaste mål under 2016 var att riksdagen skulle enas om utsläpp nära noll år 2030. Vi vill också att reger- ingen ska införa en flygskatt, reduktions- plikt för biodrivmedel (att steg för steg byta ut dagens fossila bränslen mot mer biobränsle), samt dubblera stödet till järn- vägsunderhåll jämfört med idag. Dess- utom har vi som mål att Energikommis-sionen ska förorda 100 procent förnybart till 2030.

Som flera av målen antyder ser vi transporterna som ett prioriterat område. Det baserar vi på att transportutsläppen står för en tredjedel av utsläppen av växt- husgaser i Sverige.

Det globala arbetetStoppade kraftbolag i AmazonasVår partnerorganisation i Brasilien MAB (de dammpåverkades rörelse) och Mundurufolket vann en viktig seger när de stoppade ett kraftbolag från att anlägga en stor kraftverksdamm i Tapajos-floden i Amazonas, Brasilien. Dammbyggen dränker stora områden med värdefull regnskog och tvingar människor att flytta. Segern har fått internationell uppmärksamhet och inspirerat människor och rörelser runt om i världen.

Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser går för långsamt. För att undvika klimatkaos behöver vi öka takten och Naturskyddsföreningen är en viktig aktör för att driva våra politiker från ord till handling. En viktig seger under året var Energikommissionens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

ResultatI Sverige togs flera hoppfulla beslut för klimatet under 2016, ett exempel är att Energikommissionen kom överens om målet 100 procent förnybar elproduktion till 2040 – vilket var (nästan) vad vi vill och det vi har arbetat för. En annan fram-gång var att Miljömålsberedningen kom med förslag på ett klimatpolitiskt ram- verk som bland annat innehåller en ny klimatlag. Den kommer, om den röstas igenom i riksdagen, att från och med 2018 reglera sittande regerings och fram- tida regeringars politik.

Sju av riksdagens partier enades senare under året om att minska ut- släppen med 85 procent till 2045 jäm- fört med 1990. Det är ett mål som tyvärr inte lever upp till Parisavtalets tempera-turmål – även om det är ett stort steg i rätt riktning. Läxan vi tar med oss från detta är att vi kan bli bättre på att både visa de positiva effekter som följer med högt uppsatta mål och att tydligare synliggöra hur klimatförändringarna redan påverkar oss.

För att minska flygets miljöpåverkan och samtidigt få till ökade satsningar på järnvägen lanserade vi innan jul

kampanjen »Ta från flyget, ge till tåget« i sociala medier. I den föreslog vi att en klimatskatt på flyget skulle finansiera järnvägssatsningar. Mottagandet var överväldigande, mer än 11 000 personer delade vårt budskap på Facebook.

I Almedalen var vårt huvudsakliga mål att få partierna att visa stöd för att införa en reduktionsplikt, vilket sju av åtta riksdagspartier också gjorde. Det enda partiet som inte ställde sig bakom förslaget var Sverigedemokraterna.

Nästa utmaning — konsumtionsutsläppenUnder 2017 kommer vi arbeta för att de många positiva politiska förslagen nu faktiskt genomförs – och att de får en verklig effekt på utsläppen. Vi vill även lyfta stora frågor som miljömåls- beredningen inte tog i hamn, bland annat att ta tag i de utsläpp som vi svenskar skapar i andra länder genom vår konsumtion.•

Våra verksamhetsområden Klimat, energi och transporter01

16 17

Räddade liv i rinnande vatten

Naturskyddsföreningen har länge arbetat för att göra vattenkraften mindre miljöskadlig genom att påverka lagstiftningen kring vattenkraftverk och dammar. Under 2016 har fem riksdagspartier, genom Energikommissionens överenskommelse, bestämt att Sveriges kraftverk ska miljöanpassas och att branschen ska stå för kostnaden. Beslutet är en delseger för föreningens arbete.

LAX, ÖRING, ÅL, asp, stormussla och nejonöga är exempel på svenska fiskar som drabbats hårt av vandringshinder i form av vattenkraft- och reglerings-dammar. Viktiga livsmiljöer för utter, bäver och strömstare har också förstörts. Vattenkraft är en ren energikälla men för att bli riktigt miljöbra behöver den anpassas med större hänsyn till livet i och omkring vattnet.

Våra målVi vill rädda och skydda de djur som under sin livstid är beroende av ström-mande vatten så att de kan röra sig fritt mellan sjöar, floder och hav. Återskapan-det av forsande vattenmiljöer med mer fisk är också viktigt för samhället i stort, i form av fler arbetstillfällen i glesbygd, bättre lokal ekonomi samt ökade export- intäkter.

ResultatMånga vattenkraftverk och dammar skadar livet i vattendragen. Under 2016 har kunskapen och medvetenheten om detta ökat hos förvaltare, allmänhet och politiker. Det har skett tack vare föreningens och våra samarbetspartners arbete. Idag finns även en större accep-tans än tidigare för att vi behöver en bättre lagstiftning för miljöanpassningar av dessa verksamheter.

En av de största knutarna kring vattenkraftverkens miljöanpassningar – vem som ska stå för notan – löstes genom Energikommissionens överens-kommelse i juni 2016. Fem riksdags- partier kom i den överens om att bran-schen ska stå för kostnaden. Det ska ske genom en solidarisk fond som föreningen varit med och förhandlat fram.

Att miljöanpassa svenska vatten-kraftverk har många fördelar. Förutom direkta vinster för livet i rinnande vatten

kan anpassningarna i förlängningen även gynna det omgivande samhället, i form av fler arbetstillfällen och bättre lokal ekonomi. Trots det har frågan skapat stor oro hos ägare till små kraft- verk. Framöver kan föreningen bli bättre på att nå ut med våra argument med hjälp av det engagemang och den kun- skap som finns hos våra medlemmar.

Nytt lagförslag 2017Under 2017 förväntas äntligen ett nytt lagförslag för vattenverksamheter. Vi vill att lagen ser till att alla kraftverk har moderna tillstånd och att det görs miljö- anpassningar i enlighet med miljö- balkens krav. Föreningen kommer under året att arbeta för att den nya lagen ska bli så bra som möjligt genom dialog med politiker, myndigheter och näring.

En bra lagstiftning skulle innebära att många av dagens hotade arter får en chans att återhämta sig. Förhoppnings-vis kommer en ny lagstiftning även leda till att övriga vinster med miljöanpass-ningen infrias i lokalsamhället.•

Hertings kraftverk i Falkenberg har miljö-anpassats så att alla fiskar kan ta sig förbi oskadda, både upp och ner. Det är tyvärr bara några få procent av svenska vattenkraftverk som tar sådan hänsyn till livet i vattnet.

av de svenska ålarna dör i vattenkraft- verkens turbiner.

02

Det globala arbetetStarka fiskesamhällen och en rättvis och hållbar fiskeripolitikArbetet som våra samarbetesorganisa-tioner gör stärker kvinnors deltagande i fiskesektorn och bidrar till att små- skaliga fiskare är med och påverkar de beslut som berör dem. Deras arbete med ekoturism och småskaliga inno- vationer, som till exempel soldriven torkning av fisk, bidrar till en bättre miljö och minskad fattigdom. Genom åter- plantering av mangrove restaurerar organisationerna förstörda kustområden.

40%

Våra verksamhetsområden Marina ekosystem och fiske

18 19

SAMHÄLLET SLÄPPER UT massor av kemiska ämnen i naturen, bara för att senare upptäcka att vissa av ämnena är skadliga. De kan påverka naturen negativt och skada vår hälsa. Det är dags att kasta om ordningen, och ta reda på om ett ämne är farligt innan det släpps ut i naturen och in i våra liv.

Våra målVi arbetar dels med målet att förhindra att nya farliga ämnen kommer i använd-ning, dels med att minska användningen av de ämnen som redan används. Genom att rikta oss till både beslutsfattare och konsumenter, arbetar vi för att öka kun- skapen om miljögifter och på samma gång minska omfattningen av ämnenas negativa effekter.

Resultat Tack vare Fräsch på riktigt, vår konsu-mentkampanj under 2016, har över 100 000 svenskar fått upp ögonen för de skadliga ämnen som ofta finns i våra badrumsprodukter. Vi belyste lagstift-ningens luckor, som gör det möjligt för farliga ämnen att slinka igenom och gick ut med informationen i både TV, tidningar och sociala medier. Läs mer om Miljövänliga veckan och Fräsch på riktigt på sidan 24.

Vi har länge arbetat för ett total- förbud mot den vanliga plastkemikalien bisfenol A i konsumentprodukter. I slutet av 2016 kom beskedet att bisfenol A kommer att förbjudas från kvitton och biljetter i EU, eftersom ämnet är skadligt för fortplantningsförmågan. Vi välkom-nar förbudet, att politkerna äntligen har

En fräschare värld med färre giftiga ämnenMiljögifter är ämnen som hotar hälsan hos människor, fiskar, fåglar och ekosystemen. De är alltför vanliga och det vill vi göra något åt. Under 2016 spred vi information om vilka skadliga ämnen som finns i hygienprodukter, arbetade för en skatt på farliga kemikalier i elektronik och bidrog till ett efterlängtat förbud mot bisfenol A.

03

fått upp ögonen för det som vi och andra miljöorganisationer länge kämpat för. EU har nu dessutom satt upp bisfenol A på sin lista över särskilt farliga ämnen – Kandidatlistan – och vi väntar oss fler begränsningar och förbud framöver.

Under hösten drogs Naturskyddsför-eningen in i en offentlig debatt i press och TV om skadliga kemikalier kopplat till hälsa. Det riktades kritik mot vårt projekt Operation giftfri förskola, som har som mål att minska farliga ämnen i barns miljöer, och i förlängningen kritik mot begreppet hormonstörande ämnen.Vi såg debatten som en möjlighet att stå upp för vetenskap, barns hälsa och värdet av folkbildning inom området. En positiv nyhet i sammanhanget är att arbetet på förskolorna verkar ge reella resultat. Enligt en ny rapport från Stockholms stad minskar halterna av farliga ämnen i förskolebarnen och i dammet på de kommunala förskolorna.

Vad händer härnäst?Vårt fokus på att få fler miljömärkta hygien- och kosmetikaprodukter kommer att fortsätta 2017. Vi jobbar vidare med Kampanjen Fräsch på riktigt som kommer att utökas med ungdoms-projektet Surfejs, där ungdomar ska aktiveras i kampen mot miljögifter i badrumsprodukterna.

Plastens inverkan på ekosystemen uppmärksammas allt mer och under våren kommer vi att satsa på konsument- information om plastens påverkan på naturen, samt driva på regeringen för konkreta åtgärder. •

I badrumsprodukter gömmer sig ofta plastpartiklar. När de kommer ut i naturen kan fiskar äta dem i tron att det är mat. I vår konsumentkampanj Fräsch på riktigt informerade vi om bland annat plast i hygienprodukter och kosmetik.tusen svenskar har genom kampanjen Fräsch på riktigt fått upp ögonen för de skadliga ämnen som ofta finns i våra badrumsprodukter.

Våra verksamhetsområden Miljögifter

Det globala arbetetFörbud mot bisfenol AVårt globala arbete inom miljögifts- området hjälper människor att organisera sig och ställa företag till svars. Bland annat har vår sam-arbetspartner i Indien, Toxics Link, bidragit till att få igenom ett nationellt förbud mot det hormonstörande ämnet bisfenol A i nappflaskor. Därutöver gav Green Anhui juridiskt stöd till personer drabbade av illegal dumpning av farligt avfall i Kina. Organisationen Ban Toxics bidrog till kvicksilverutfasning från guld- utvinning i Filippinerna.

20 21

Vi står upp för naturenMed vårt naturvårdsarbete vill vi minimera negativ miljöpåverkan från dagens skogsbruk, mineralbrytning och annan exploatering. Under 2016 bidrog vi bland annat med synpunkter till regeringens skogsprogram, som ska presenteras under 2017.

VÄRDEFULLA SKOGAR kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas. Därför arbetar vi för en ny skogspolitik i Sverige, för en hållbar mineralförsörj-ning och för bättre kommunal och lokal naturvård.

Våra målVi vill ha en ny skogspolitik och ett ökat anslag till skydd av värdefull natur. En del av arbetet för dessa skogspolitiska mål sker genom lobbying direkt mot politiker. Vi vill stärka den kommunala naturvården, eftersom många viktiga beslut för naturvården tas i kommunerna.

Vi vill rädda hotade arter och deras livsmiljöer. Därför driver vi miljöjuridiska ärenden för att klargöra hur domstolarna tolkar lagarna för artbevarande. För att bevara biologisk mångfald arbetar vi även med direkta naturvårdande insatser. I Projekt vitryggig hackspett samarbetar vi med ideella eldsjälar och flera länsstyrelser, skogsägare, skogs- bolag och djurparker för att rädda vår mest hotade skogsfågel.

ResultatUnder året har föreningen medverkat i flera seminarier i riksdagen och deltagit på flera möten med beslutsfattare om skogsfrågorna. Vi bidrog med synpunk-ter till underlaget för framtagandet av det nationella skogsprogrammet som regeringen förväntas presentera för riksdagen under 2017. Föreningen deltog

04 även i regeringens översyn av skogs-vårdslagen, som påbörjades under året. Ideella insatser som inventerar och dokumenterar vad som händer i skogen – bland annat genom Skogs-nätverket – är en omistlig del av föreningens arbete.

Vi lyckades få licensjakt på varg prövad av Högsta förvaltningsdom- stolen. Tyvärr blev beslutet ett bakslag, då domstolen ansåg att det är möjligt att tillåta licensjakt, trots att forskare anser att det finns för få vargar i landet. Vi respekterar beslutet, men kommer att fortsätta vårt arbete för vargen och andra hotade arter. Vi har också givit våra lokalföreningar stöd i deras lokala naturvårdsarbete.

Skansen och Järvzoo anslöt sig under året sig till Projekt vitryggig hackspett, vilket stärker vårt arbete. Nu är vi totalt fyra aktörer – Nordens ark är den fjärde – som föder upp, släpper ut och matar den hotade fågeln. Att restaurera till- räckligt mycket skog för artens överlev-nad går dock för långsamt. Det behövs mer och snabbare insatser från både myndigheter och skogsägare.

Naturvård 2017 Under 2017 ser vi fram emot att nya vitryggar kläcks både i det fria och hos våra samarbetesorganisationer. Vi fortsätter arbetet för en ny, hållbar mineralpolitik. Då mänskliga rättigheter och en hållbar användning av natur-

resurser ofta går hand i hand, påbörjar vi även ett projekt tillsammans med Civil Rights Defenders och det samiska civilsamhället, för att stärka samernas inflytande och möjligheter att påverka sin framtid. •

Att människorna i Tongod slutligen fick rätt att använda den mark de levt av i generationer är en stor seger för alla världens urfolk.

Våra verksamhetsområden Naturvård och skog

Det globala arbetetHistorisk seger över palmoljebolagDet blev ett lyckligt slut på den 14 år långa markkonflikten mellan urfolket i Tongod, Malaysia, och palmoljebola-gen. Urfolket vann över bolagen och äntligen erkänns deras rätt att bestäm-ma över marken som de levt av i många generationer tillbaka. Naturskyddsför-eningen har stöttat byborna genom vår samarbetsorganisation PACOS.

22 23

Jordbrukspolitik i rätt riktningTrots politiska mål om minskad användning av kemiska bekämpningsmedel har besprutningen av svenska åkrar intensifierats. Föreningen har länge pekat på att dagens beskattning av bekämpningsmedel är verk-ningslös, under året enades samtliga partier i frågan och en utredning kunde tillsättas.

ETT HÅLLBART JORDBRUK bidrar med mat, värdefulla ekosystemtjänster, kolinlagring och pollinering. Men dagens intensiva jordbruk – i Sverige så väl som i vår omvärld – orsakar miljöproblem långt över vad planeten klarar av att hantera. Därför är jord-brukspolitiken en prioriterad fråga för Naturskyddsföreningen.

Våra målFöreningen har länge arbetat för att Sveriges politiker ska tillsätta en utredning som ser över den nuvarande skatten på bekämpningsmedel. Vi vill att preparat med större miljö- och hälsorisker ska beskattas högre än de mer harmlösa. Skatten bör förändras så att den är utformad som avgift där pengarna går tillbaka till lantbruks- sektorn i form av stöd till forskning och för utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder.

Naturskyddsföreningen har under 2016 arbetat för att Sveriges nya livs-

05

procent växte försäljningen av ekologisk mat. Försäljningen av ekologisk mat fortsatte att växa med hela 18 procent under 2016. Fler svenska bönder ställer nu om till ekologisk produktion. Efter ett hårt arbete med kampanjen Byt till eko kan föreningen nu glädjas åt dessa siffror.

för vare sig bönder, livsmedelsföretagen eller miljön. Under året kommer vi därför att arbeta för att påverka implemente-ringen av den nya strategin.

Allianspartierna har inte ställt sig bakom regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin. De har även motsatt sig strategins mål om ökad produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel. Att föreningen inte fått mer gehör om nyttan med eko hos allianspartierna är ett misslyckande. En viktig lärdom är att vi i vissa fall behöver föra en tätare dialog med oppositionen under pågående processer. Politiskt stöd för att miljö- anpassa svenskt jordbruk och sats-ningar på eko är två viktiga framtidsut-maningar för Naturskyddsföreningen. •

medelsstrategi ska leda till att den svenska livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som hänsyn tas till djur och natur. Vårt mål är att 50 procent av den odlade arealen i Sverige ska vara ekologisk till 2030.

ResultatUnder hösten 2016 enades äntligen samtliga partier och en utredning startades för att se över skatten på bekämpningsmedel, utredningen ska även innefatta problematiken med kadmium i mat. Det är nu tydligt för politikerna att användningen av bekämpningsmedel har intensifierats och att de måste ta till krafttag för att skapa förändring. Föreningen har med miljöjuridisk expertis deltagit i Dricksvattenutredningen (SOU 2016:32) och framfört synpunkter på hur vi bör skydda vårt dricksvatten från bekämpningsmedel.

Sveriges betesregler förändrades under våren 2016 till att bli mer flexibla.

De nya reglerna innehöll krav på utom- husvistelse för korna, men vi ansåg att de var otydliga. Föreningen lyckades påverka reglerna så att de skrevs om. I den slutliga versionen är det tydligt uttryckt att bete innebär att djuren garanteras att beta gräs. Bete är en för- utsättning för öppna marker och ökad biologisk mångfald samt ger djuren en mer meningsfull utevistelse.

Vi påverkar framtidens jordbrukFöreningen kommer under 2017 att arbeta för en bättre skatt på bekämpnings- medel, bland annat genom att ingå i referensgruppen för utredningen. Även översynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik kommer att prioriteras. Vi vill premiera miljöersättningar fram- för generella bidrag och ett mer hållbart jordbruk i hela Europa.

I januari 2017 presenterades Sveriges nya livsmedelsstrategi. Vi anser att målen är vaga och har svårt att förstå hur de ska kunna leda till någon förbättring

Våra verksamhetsområden Jordbruk och livsmedelsförsörjning Det globala arbetetDriver på för ett hållbart jordbrukUtveckling av det ekologiska jordbruket i Afrika kan ge många vinster. Stärkt livsmedelstrygghet, bättre inkomster för småbrukare och en stor miljönytta. Genom samarbete med organisationer i Etiopien, Kenya och Uganda bidrar Naturskyddsföreningen till att bygga upp Ecological Agriculture Initiative (EOA-I) som är ett starkt kontinentalt nätverk för att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart jordbruk i Afrika.

2322

01 Konsumentmakt02 Politisk påverkan03 Naturkänsla04 Folkbildning Sociala medier Skolmaterial Sveriges Natur

05 Föreningsutveckling06 Insamling, medlemsvärvning och företagssamarbeten07 Globalt arbete

För att nå största möjliga miljönytta inom våra sakområden arbetar vi med tre strategier: att stimulera naturkänsla, att skapa förutsättningar för konsument-makt — där vår miljömärkning Bra Miljöval ingår — samt att arbeta med politisk påverkan. Därutöver har vi ytterligare en rad arbetsområden som du kan läsa om i kommande avsnitt av verksamhetsberättelsen.

2524

Så arbetar vi

26 27

Konsumentmakt

Vårt konsument- maktsarbete ger schysstare produkter

01

Naturskyddsföreningens arbete med konsumentmakt visar på schyssta alternativ och ger kunskap och inspiration. 2016 fokuserade vi på att få in fler hygien- produkter på marknaden som varken är skadliga för människan eller miljön.

NÄR VI KONSUMENTER väljer att köpa, eller inte köpa, en vara så påverkar det företagen. De frågor som konsumenter engagerar sig i blir också viktiga inom politiken. I vårt Handla miljövänligt- arbete samordnas flera aktiviteter och forum för medlemmar och andra miljöintresserade. Den största aktivite-ten är årliga Miljövänliga veckan som alltid äger rum under vecka 40. Då kraftsamlar våra medlemmar i hela landet för att jobba med en gemensam kampanj.

En annan årlig aktivitet är Sveriges största klädbytardag. Med den vill vi öka medvetenheten om hur textilier belastar miljön. Och uppmärksamma att prylar behöver få ett längre liv för att jordens resurser ska räcka. Vi driver arbetet med föreningens Handla miljövänligt-nät-verk, som varje år mobiliserar många människor i arbetet med Miljövänliga veckan och Klädbytardagen.

Så arbetar vi

Våra nätverkNaturskyddsföreningen har en rad nät-verk som är involverade i många av de aktiviteter som genomförs. Nät- verken består av medlemmar över hela Sverige som har ett specialintresse. Förutom att delta på aktiviteter som samordnas av rikskansli och kretsar så anordnar nätverken träffar, utbild-ningar och aktiviteter. I dagsläget finns sex olika nätverk för områdena skog, kemikalier, havsfrågor, klimat, mat och jordbruk och Handla miljövänligt.

Våra mål Vårt konsumentmaktsarbete har tre olika utgångspunkter:

1. Vi vill synliggöra miljöproblem för dig som konsument.

2. Vi vill visa schyssta alternativ som finns på marknaden.

3. Vi vill inspirera dig till att gå från ord till handling.

ResultatUnder 2016 påbörjades arbetet med att skapa uppmärksamhet kring produk-terna vi har i badrumsskåpet genom kommunikationskampanjen Fräsch på riktigt. Under Miljövänliga veckan arbetade 1 500 personer ideellt med att granska butiker, sprida information om miljömärkningar och skapa debatt om innehållet i det som vi smetar på huden och i håret.

Klädbytardagen genomfördes för sjunde året i rad och slog även detta år nytt rekord i antal arrangörer. Dagen anordnades även i våra grannländer under namnet Nordic Swap Day. Totalt genomfördes 185 klädbytardagar på olika platser i Norge, Danmark och

Sverige. Svenska institutet gillade vårt koncept så mycket att de vill vara med och sprida idén ut i världen. De har därför gjort en engelsk översättning av materialet som nu kan laddas ner kostnadsfritt från deras webbplats.

Naturskyddsföreningens »Årets bok« för 2016 hette Ägodela – mer tillgång, mindre ägande och handlar om att vi människor kan dela på resurserna. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga och inte själva ägandet. Boken stod i fokus under många olika seminarier och studie- cirklar under året.

Vad händer under 2017? Under 2017 kommer Miljövänliga veckan också att handla om badrumsprodukter. Vi jobbar dessutom vidare för att sprida Klädbytardagen till ännu fler platser i Sverige och våra grannländer.

Årets bok 2017 Omtänk följer upp Ägodela-boken och ger nya infallsvink-lar och hållbara tips inom olika områden som mat, båtliv, resor, kläder, odling och socialt engagemang. •

Det globala arbetetEkologisk mat och odling till allaGenom Green Action Week – Globala versionen av Miljövänliga veckan – arbetar vi under några veckor varje år och tillsammans med 40 organi-sationer världen över för att bidra till mer hållbara konsumtionsmönster. Det ordnas en mängd aktiviteter med fokus på konsumtion och produktion av ekologisk mat – alltifrån matmässor, radioprogram och samarbeten med skolor. Alltihop med ett gemensamt mål: ekologisk mat och odling till alla.

Under våren 2016 lanserade Bzzt Bra Miljöval- märkta taxiresor i Göteborg. Fordonen som används för resorna drivs med el.

2928

30 31

Bra Miljöval – ett verktyg för konsumenten Bra Miljöval är ett viktigt verktyg i föreningens arbete med konsumentmakt och den enda svenska miljö- märkningen som drivs av en miljöorganisation. Dessutom räddar Bra Miljöval svenska naturresurser genom avsättningar till Bra Miljövals fonder. Under 2016 kunde flera nya fondprojekt startas.

UNDER DE 27 ÅR som miljömärkningen Bra Miljöval har funnits har många produkter och tjänster anpassats och skadliga ämnen förbjudits. Därutöver betalar Naturskyddsföreningen via Bra Miljövals fonder ut i genomsnitt 10–15 miljoner kronor årligen som går till att utveckla Sverige i en mer hållbar rikt- ning. Den största delen av pengarna kommer från elbolag som säljer el märkt Bra Miljöval.

Våra mål Syftet med vår miljömärkning Bra Miljöval är att driva på utvecklingen mot ett samhälle där naturresurser sparas och den biologiska mångfalden och människans hälsa inte hotas. För att få ett mer hållbart samhälle behöver det bli lättare för konsumenter att göra hållbara val och enklare för producenter att ta fram hållbara produkter och tjänster.

Bra Miljövals fonder finns till för att reparera miljöskador som orsakats av elproduktion. Fonderna stödjer projekt som förbättrar miljön och som minskar energianvändningen. Ytterligare ett ändamål med våra fonder är att skynda på utvecklingen av ny teknik som inte skapar miljöproblem.

ResultatEnligt nya EU-direktiv ska hänsyn tas till miljömässiga och sociala aspekter vid all offentlig upphandling. Det gör att offentlig sektor kräver miljömärkta produkter och tjänster i allt större omfattning och att vår miljömärkning fyller en allt viktigare funktion.

Exempel på Bra Miljöval-märkta badrumsprodukter

Om Bra Miljöval

Miljömärkningen Bra Miljöval finns idag inom nio områden och där det finns stort behov av bättre produkter och goda möjligheter till att märk- ningen kan växa. De produkter och tjänster som märks måste klara de kriterier som finns inom varje område. Kraven för att få och för att få behålla märkningen skärps regelbundet för att fortsätta driva produkter och tjänster mot en hållbar utveckling.

Bra Miljövals nio verksamhetsområden:

• Biobränsle• Elenergi• Fjärrvärme och fjärrkyla• Försäkringar• Kemiska och kosmetiska produkter• Livsmedelsbutiker• Textilprodukter• Godstransporter• Persontransporter

Det område som fått flest nya licens- tagare under året är kosmetiska produk-ter, vilket vi tror är en effekt av konsu-mentkampanjen Fräsch på riktigt (läs mer på sidan 16–17. Bland annat tillkom produkter hos Åhléns och Lagerhaus.

Under året påbörjades 13 nya miljö- fondsprojekt för att återställa vattendrag som skadats av vattenkraft. Flera av dessa handlade om att riva ut gamla kraftverks-dammar och andra hinder så att vatten- levande arter kan vandra fritt. Exempel på platser där projekt startats upp under året är Marieberg i Blekinge som ska skapa fria vandringsvägar för fisk i Mörrumsån och Bullerforsen i Väster- botten som ska återskapa goda sötvatten- miljöer i reglerat vatten.

Vad händer under 2017?Försäkringsbolagen hanterar enorma summor pengar. Det gör därför stor skillnad om de förvaltar försäkrings- pengarna miljösmart och inte investerar dem i ohållbara eller miljöskadliga branscher. Det gör också skillnad när försäkringsskador lagas med håll- bara och energieffektiva material och metoder.

Ett annat område som kommer att prioriteras under 2017 är kosmetiska produkter där vi arbetar med att bredda våra kriterier så att vi kan miljömärka fler typer av kosmetiska produkter.•

Konsumentmakt 01 Så arbetar vi

Miljonprogramshuset Stacken är ett spännande energieffektiviserings- projekt som påbörjades under 2016. Bra Miljövals energieffektiviserings-fond är med och stödjer en ombyggnad till ett passivhus med solcellsfasad i Bergsjön, Göteborg.

32 33

Politisk påverkan Naturkänsla

Våra verktyg för politisk förändring

Naturen — med kraft att förena

02 03

Under 2016 arbetade vi intensivt med press och strategin politisk påverkan på alla områden på alla områden, men främst inom klimat- och miljögiftsområdena. Arbetet gav resultat och vi kunde under året se hur flera av våra politiska krav gick igenom.

Kärleken till naturen är grunden i föreningens arbete och vi arbetar med strategin naturkänsla för att inspirera till en mer hållbar värld. Naturskyddsföreningen erbjuder lokalt massor av olika aktiviteter för att visa hur fantastisk naturen är, men också hur vi människor är beroende av den.

Så arbetar vi Så arbetar vi

ATT VÄRNA JORDENS sköra balans är i många hänseenden ett politiskt arbete. Det är politiken som tillhandahåller lagar, incitament och långsiktiga spel- regler för samhällets aktörer, inte minst på klimat- och miljöområdet. Politiken är i sin tur beroende av medborgarnas åsikter, stöd och kritik och i det avseen-det är få verktyg kraftigare än att på- verka via media. Vi arbetar med politisk påverkan genom att uppmärksamma miljöproblem och föreslå lösningar, via möten med makthavare, granskningar och rapporter, samt genom nyhets- och debattutspel i media.

Våra målFöreningen har under året tagit flera steg för att bli mer strategiska i det mediala och politiska arbetet, bland annat genom utvecklade påverkansstrategier och för- bättrad politisk analys.

I arbetet identifierar vi politiska mål för att minska växthusgasutsläpp, reglera miljögifter, stärka naturvården med mera. Därefter gör vi planer för hur medieutspel och möten med makthavare kan hjälpa oss att nå målen. Samtliga sakområden har egna påverkansplaner, men under

Under 2016 fortsatte vi, jämfört med året innan, att öka närvaron i media till cirka 10 000 medieträffar (källa Retriever). Dessutom tillkom TV och radioinslag. Föreningens ordförande Johanna Sandahl fanns bland de 20 mest synliga aktörerna i klimatrapportering i nyhets- press under 2016.

Miljöfrågorna ska lyftas i valrörelsenUnder 2017 fortsätter riksföreningen att prioritera frågor om klimat och miljögifter. I år inleder vi arbetet för att göra miljöfrågorna till viktiga inslag i riksdagsvalet 2018, samt i EU-valet 2019. Förutom granskning av de politiska partiernas insatser under mandat- perioden och framåtblickande enkäter, kommer vi att satsa stort på att engagera och aktivera folkrörelsen som politisk kraft. Bland annat kommer rikskansliet att erbjuda utbildningar i hur man kan använda media för lokal politisk påverkan. •

2016 fokuserade vi på att påverka inför viktiga klimatpolitiska händelser och på miljögiftsområdet. I verksamhets- planen för 2016 finns även mål om att öka synligheten för Naturskydds- föreningens talespersoner.

ResultatGenom nyhetsutspel och debattinlägg, politiska möten, granskningar och seminarier, lyfte föreningen under 2016 olika miljöpolitiska krav. Bland de frågor som vi arbetat med under de senaste åren och som avspeglades i politiska beslut under 2016 kan bland andra Energikommissionens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 (läs mer på sid 14) och att regeringen satsar 1,2 miljarder på ökat stöd till naturvård nämnas.

I början av 2017 kom beskedet att regeringens livsmedelsstrategi komplet-terats med ett löfte om mål för ekologisk konsumtion och produktion i Sverige. Vi tror att vårt arbete med påverkan för ekomat i just sociala medier och press har haft särskild inverkan på regering-ens beslut.

I FÖRENINGENS ARBETE med att väcka kärlek för naturen är barn och ungdomar en viktig målgrupp eftersom de ska ta hand om jorden i framtiden.

Våra målNatursnokarna är Naturskyddsförening-ens barn- och familjeverksamhet, där barn och deras vuxna upptäcker naturen tillsammans. Visionen är att »varenda unge ska känna sig hemma i naturen« och det långsiktiga målet är en Natur- snoksgrupp i varje krets.

Naturskyddsföreningen har också målet att vara en förening för alla. Därför jobbar vi inom verksamheten Schysst sommar och vinter med ungdomar som föreningen hittills inte haft så mycket kontakt med.

Genom föreningens skolverksamhet ger vi verktyg och uppmuntrar pedago-ger att ta med sig eleverna ut, för bättre hälsa och ökad naturkänsla. Vår mål- sättning 2016 var att erbjuda 400 peda- goger fortbildning i utomhuspedagogik och friluftsliv, i samarbete med Natur- skoleföreningen och Sportfiskarna.

SM i fågelholk är en tävling för grund- och gymnasieskolan där vi lyfter fåglarnas bostadsbrist på ett lättsamt sätt, med målsättningen att öka elever-nas känsla för naturen.

ResultatI dagsläget finns det Natursnoksverk-samhet i 21 procent av kretsarna, vilket tyvärr är en minskning jämfört med 2015. Vi tror att det till stor del beror på otillräckligt stöd från rikskansliet till ledarna i verksamheten. Därför arbetar vi inför 2017 med vad vi kallar för »Snok-lok«. Det är regionala och erfarna snokledare vars roll är att peppa och stötta övriga snokledare i regionen.

Schysst sommar och vinter har vuxit under året och utökats till orter där den verksamheten tidigare inte funnits.

34 35

Genom Schysst har vi lyckats nå ut till tusentals unga i åldern 13–18 år, både nyanlända och unga som bott i landet länge. Bara i Eskilstuna har vi nått ut till 800 unika deltagare.

»Förut hängde jag i centrum – nu hänger jag och mina vänner i naturen«, säger en av dem.

Genom fortbildningen Mer friluftsliv i skolan fick 365 pedagoger under 2016 kunskaper och verktyg för att bedriva undervisning i naturen. Uppskattnings-vis har över 7 300 elever fått bättre chans till utevistelse under skoltid och en växande känsla för naturen.

69 skolor från 44 kommuner deltog i SM i fågelholk 2016. De skickade in 473 fågelholkar – rekordmånga. 7 372 personer röstade fram guld-, silver- och bronsholken. Juryn gav ut ett specialpris för särskilda insatser till en klass som gjort många holkar av spillvirke.

Hur engagerar vi fler?En förhoppning för framtiden är att ännu fler lokala kretsar själva anammar Schysst-konceptet inom sin ordinarie verksamhet. En förutsättning för det är att riksföreningen blir bättre på att kommunicera möjligheten för kretsar att söka projektbidrag. De kanaler som använts har inte varit tillräckliga och lärdomen är att det behövs nya sätt att nå ut till föreningens medlemmar om Schysst-verksamheten.

Vi behöver också se över hur vi ger möjlighet till att stimulera naturkänslan. Erbjuder vi tillräckligt många och till- talande alternativ? Är vi tillräckligt inkluderande för att alla ska känna sig välkomna? Vi behöver ständigt hitta nya sätt att engagera människor för och i naturen. •

Kan lärare få in hållbarhet i alla ämnen? Ja! Naturskyddsföreningen vill göra det enklare för skolan att uppfylla läroplanernas rikt- linjer inom hållbar utveckling. Under 2016 har Naturskyddsföreningen inlett flera nya samarbeten och skolprojekt. Vi har också sett ett växande intresse för vårt skolmaterial.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN arbetar med skolfrågor på flera olika sätt. Vi har flera egenproducerade ämnesövergri-pande läromedel, bland annat Energi- fallet som har tagits fram för grund- skolan och som består av övningar och faktablad om energi, klimat och hållbar utveckling. Läromedlet Naturen som klassrum består av övningar för lärande ute i naturen. Som komplement till detta erbjuds olika typer av fortbildningar i utomhuspedagogik och friluftsliv på många ställen i landet. Vi arbetar också med att sprida kunskap till skolledare och skolpolitiker i hela Sverige och samarbetar bland andra med Lunds kommun och Malmö stad i olika skolprojekt.

Våra målVår målsättning är att hållbar utveckling ska finnas med som en självklar del i alla skolämnen. Eleverna ska upptäcka hur

Folkbildning04

miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop. Det tror vi görs bäst genom att koppla undervisningen till verkligheten utanför skolan och genom att arbeta ämnesövergripande. Därför arbetar vi för att inkludera skolnära natur som en självklar del i lärandet. Det är också viktigt att skolan har ett närmare samarbete med närsamhället, bland annat genom fler studiebesök.

ResultatUnder 2016 har vår roll som nationell skolaktör stärkts ytterligare. Antalet besökare på vår skolwebb har mer än fördubblats jämfört med året innan och vår populäraste sida Faktablad växthus-effekten lästes över 26 000 gånger. Vi har föreläst och deltagit på nationella skolseminarier och bjudits in till nätverk och samarbeten med andra organisatio-ner som driver på för att svenska skolor ska lyfta lärande för hållbar utveckling.

Projektet Energifallets högstadiespecial har spridits till arton orter jämfört med sex stycken föregående år, vilket också har bidragit till ökad kännedom om vårt skolmaterial och våra arbetsmetoder.

Vad händer under 2017?I år arbetar vi för att fler lärare ska använda sig av vårt skolmaterial när de arbetar med de globala målen för hållbar utveckling. Vi kommer också att ta fram material som tydligare knyter an till de globala målen. Energifallets högstadiespecial fortsätter på 20 orter och de studiebesök som ingår är i stort sett fullbokade. Under 2016 har vi inte kunnat erbjuda platser till alla som önskat gå på våra fortbildningar i utom- huspedagogik och vi kommer därför att öka antalet platser även här.•

NaturkänslaSå arbetar vi Så arbetar vi

Tre bidrag till SM i fågelholk 2016.

03

36 37

Vi verkar för faktaspridning i sociala medierMiljö- och klimatfrågor har under senare år blivit ett självklart inslag i den offentliga debatten. I takt med utvecklingen har vi märkt att engagemanget för de här frågorna har ökat, främst i sociala medier. Och här har vi ett stort ansvar för att förmedla objektiva fakta.

Våra målMed vår kommunikation har vi målet att öka faktaspridning, stå för folkbild-ning och vara en motvikt till tyckande på lösa grunder. Vi vill vara Sveriges mest självklara och pålitliga källa för lättillgängliga fakta i de ofta komplice-rade miljö-, klimat- och naturvårds- frågor som vi arbetar med.

ResultatI våra kommunikationskampanjer i sociala medier lyfter vi en av de sak- frågor vi arbetar med och koncentrar vårt utspel kring den frågan under en viss period. Det kan handla om klimatavtal, skogsbruk, farliga ämnen i konsumentprodukter, eller om eko- logisk mat, för att ge några exempel. Vi hade strax över 200 000 följare till våra sociala medie-kanaler i slutet av 2016. Det ger många interaktioner och diskussioner. Ett inlägg vi gör på Facebook får i genomsnitt sexton kommentarer, något som tyder på att våra kommentarsfält ofta fungerar som en chans att ta ställning i en fråga, fördjupa sina kunskaper och debattera med andra. Vi märker ofta att engagerade människor tar chansen att ställa frågor och stöta och blöta sina argument, vilket är väldigt roligt men också kräver att vi tar ansvar för vad som står där.

Vad händer under 2017?De som följer oss i sociala medier och surfar in på vår webb ska fortsätta möta innehåll som belyser miljö- och naturfrågorna på roliga och intressanta sätt. Vi vill utveckla det folkbildande materialet på vår webb och i sociala medier, samt utveckla kommunika-tionsarbetet bland våra kretsar ute i landet. Vi vill vara ett alternativ till fejkade nyheter i ett samhällsklimat där tyckande och känslor ofta ersätter vetenskap och fakta. Under 2017 kommer vi också att utforska hur vi i större grad kan ta vara på engagemanget i våra sociala medie-kanaler och ta det vidare till konkret agerande. Vi ska också bli bättre på att i sociala medier visa hur man kan engagera sig i Natur-skyddsföreningens breda folkrörelse.•

Sveriges Natur blev Årets tidskrift2016Under 2016 utsågs Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur till Årets tidskrift i kategorin fackpress. Samtidigt ökade antalet läsare på en i övrigt tuff tidningsmarknad.

SVERIGES NATUR ska som medlems- tidning bland annat väcka och under-hålla känslan för naturen och insikten att samhället kan och måste anpassas till en hållbar utveckling. Därutöver ska tidningen förmedla kunskaper, hålla en hög journalistisk kvalité samt ha en central plats i miljödebatten.

Våra mål Våra mål för 2016 var att lansera en ny webbplats för tidningen och öka tidningens kommunikation i sociala medier. Antalet personer som läser ett genomsnittligt nummer av Sveriges Natur skulle öka från 136 000 till 146 000 personer och minst två artiklar skulle citeras av annan press under året.

ResultatNär de flesta andra tidningar tappade räckvidd ökade antalet läsare av Sveriges Natur med 10 procent under 2016, vilket innebar att målen slogs med råge. I oktober utsågs Sveriges Natur till Årets tidskrift i kategorin fackpress av Sveriges Tidskrifter. Ett tiotal artiklarfick genomslag i andra medier, ett reportage i nummer 4 2016 vann Guldspade och flera av tidningens granskningar påverkade politiken.

Den nya webbplatsen lanserades framgångsrikt i juni 2016 och antalet sidvisningar under den andra halvan av året fördubblades jämfört med året innan. Antalet följare på sociala medier ökade kraftigt

FramtidenUnder 2017 fortsätter arbetet med att utveckla den digitala journalistiken. Samtidigt fortsätter vi slipa på tidning-ens form och innehåll för att kunna bjuda medlemmar och prenumeranter på en ännu bättre läsupplevelse. •

Folkbildning FolkbildningSå arbetar vi Så arbetar vi04 04

3938

05

Stärker vår breda folkrörelse

Naturskyddsföreningen är en stor folkrörelse och riksföreningen arbetar tillsammans med länsförbund, kretsar och nätverk för att kanalisera engage-mang. Det ideella ar- betet samlar tusentals människor som varje dag gör konkret skillnad för naturen och miljön.

VI STRÄVAR EFTER att inkludera alla som känner kärlek till planeten och tycker att det är viktigt att göra skillnad, genom både stora och små handlingar.

Rikskansliet och våra regionala kanslier fungerar som stöd till kretsar och länsförbund. I detta ingår rådgivning i frågor om föreningsutveckling och organisation för våra kretsar och läns- förbund samt support och service till kretsarnas webbansvariga. Under 2016 har vi också uppdaterat instruktionerna för den gemensamma webbplattformen som används av hela föreningen och genomfört workshops med lokala webbredaktörer.

FöreningsutvecklingSå arbetar vi

Ideella traineeprogrammet fortsätter att vara en väg in i föreningen för unga engagerade personer. Under våren avslutade 20 unga miljöhjältar sitt ideella traineeår. De hade alla varit projektledare för olika ideella projekt inom föreningen. I Linköping arrangera-des en eko-mässa, i Malmö en klimat- festival och ett annat projekt hade fokus på miljövänlig hudvård. Ytter- ligare ett exempel är en radiopodd i fyra avsnitt om tillståndet i skogen.

Som medlem i föreningen får man möjlighet att vara med och skapa för- ändring på global, nationell, regional och lokal nivå. Ju fler personer vi är med olika erfarenheter och förutsättningar, desto mer kan vi tillsammans påverka framtiden. •

39

40 41

Insamling, medlemsvärvning och företagssamarbeten

Så arbetar vi

Under 2016 slog Naturskyddsföreningen nytt medlemsrekord med 226 000 medlemmar, vilket visar att föreningens fokus på medlems- värvning och insamling har gett resultat. Vi har bland annat synts på mässor, festivaler, Ikea- varuhus och inte minst i sociala medier där begreppet Natural reality spreds som en löpeld i slutet av året.

En växande förening

MED HJÄLP AV insamlingsaktiviteter vill vi generera mer resurser till fören-ingens arbete. Därför går påverkans- arbete och insamling hand i hand – både när det gäller konsument- och värvningskampanjer och vid samarbe-ten med företag. För att bredda medlems-basen och allmänhetens kännedom om föreningen har vi under året valt att synas i större och lite mer oväntade sammanhang som olika event, festivaler och mässor.

Våra mål2016 var målet att öka medlemsantalet till 226 000 medlemmar. Föreningen hade även ett insamlingsmål om totalt 60 miljoner kronor. Andra viktiga mål för 2016 var att öka intäkterna från företags-samarbeten och förbättra kommunika-tionen med våra medlemmar. Som ett led i det senare lanserade vi 2016 en bättre och mer modern medlemsdatabas.

ResultatTack vare fantastiska insatser via face-to-face, telemarketing och digitala kampanjer samt ett stort engagemang i våra kretsar lyckades vi under året värva 27 000 nya medlemmar. Dock tappar föreningen varje år cirka 7–10 procent av våra befintliga medlemmar. Men det totala medlemsantalet för 2016 slutade på 226 000, nytt medlemsrekord för föreningen.

Under 2016 initierades flera spännande företagssamarbeten, som bland annat gjorde att vi kunde sjösätta ett nytt projekt: Viva vatten. Vi deltog på Hållbara ihop- dagen på Ikeas varuhus i Jönköping, Göteborg och Stockholm.

Intäkterna från företagssamarbeten och företagsstöd ökade med drygt två miljoner kronor jämfört med 2015, men trots att intäkterna ökade nådde vi inte årets ambitiösa budgetmål för företags-samarbeten.

Även resultatet från insamlingsar-betet blev något lägre än målet. Att byta medlemsdatabas ledde till en del tekniska utmaningar som påverkade både medlemsservice och våra intäkter negativt.

I syfte att väcka uppmärksamhet kopplat till masskonsumtion och årets julklapp – VR-glasögon – skapades en film som lanserade begreppet Natural reality. Filmen som slog ett slag för vår fantastiska verklighet i naturen fick uppmärksamhet i media och visades närmare en halv miljon gånger via sociala medier. Kampanjen uppmärk-sammades av både gamla och nya medlemmar och flera kretsar gjorde egna varianter av filmen, där medlem-mar intervjuades i lokala medier om naturupplevelser.

Vad händer under 2017?Under 2017 jobbar vi vidare med att etablera begreppet Natural reality, för att fler ska få upp ögonen för kärleken till naturen som en drivkraft till med-lemskap i Naturskyddsföreningen.

Att vara medlem i Naturskyddsför- eningen ska vara ett naturligt val för den som är engagerad i klimat- och miljö- frågor. Under 2017 vill föreningen fort- sätta växa till 228 000 medlemmar. För att våra medlemmar ska trivas ännu bättre, förnya sitt medlemskap och vilja värva familj eller vänner kommer vi under året att satsa på förbättrad kommu-nikation och återkoppling kring fören-ingens arbete.

Därutöver ska vi utveckla möjlig- heten för företag att engagera sig genom skräddarsydda samarbeten. Ett bra exempel på unika företagssamarbeten är Ikeas vidareutveckling av Energifallet, föreningens läromedel om energi och hållbar utveckling för högstadiet. •

miljoner kronor till verksamheten under 2016. Sedan 2010 har Naturskyddsföreningen varit förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet. Det har resulterat i totalt 75 miljoner kronor till verksamheten varav 15 miljoner under 2016.

06

Vår Natural reality-film skapades för att väcka uppmärksamhet kopplat till masskonsumtion och årets julklapp – VR-glasögon.

40

42 43

Ett av våra större arbetsområden är vår globala verksamhet och under 2016 samarbetade vi med 50 organisationer världen över.

Globala samarbetenför en hållbar värld

Globalt arbeteSå arbetar vi

MILJÖFRÅGOR KÄNNER inga landsgrän-ser. Människor som lever i fattigdom är ofta helt beroende av naturen och drabbas därför särskilt hårt av naturexploatering och miljöförstörelse. Naturen utgör grunden för både inkomst och föda för många människor världen över. Natur-skyddsföreningen arbetar för att människor som lever av naturen även ska vara delaktiga i beslutsfattandet om naturens resurser. Det är ett arbete som bedrivs i samarbete med våra internatio-nella samarbetsorganisationer.

För att arbeta effektivt finns vi i ett begränsat antal länder och regioner i Afrika, Asien, Latinamerika och Öst- europa samt inom ramen för något eller några av våra prioriterade verksamhets-områden (jordbruk, klimat, marint, miljögifter och skog). Arbetet sker på global, regional, nationell och lokal nivå. Det gör att vi når såväl småskaliga jord- brukare och fiskare som nationella beslutsfattare och internationella institu-tioner. Kvinnor är särskilt prioriterade.

Att stärka kvinnors inflytande är en förutsättning för att nå målen om stärkt demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter, minskad fattigdom och hållbar utveckling. Under 2016 samar- betade vi med ett 50-tal organisationer.

Att uppnå hållbara konsumtions-mönster blir allt mer centralt. Under 2017 utvidgar vi därför vårt internatio-nella arbete med delprogrammet hållbar konsumtion. En ny samarbets-form, Global Advocacy Projects (GAP), initieras också under 2017. GAP skapar förbättrade möjligheter till en mer proaktiv samverkan med våra samar-betsorganisationer och är ett svar på regeringens nya strategi om gemen- samt påverkansarbete på regional och internationell nivå. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer ser vi nu fram emot ett aktivt påverkansarbete för att skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle. •

07 Naturskyddsföreningen samarbetar med organisationer som stöder småskaligt fiske runt om i världen. En pågående satsning är att synliggöra kvinnor i fiske- sektorn. På bilden kan vi se en första träff mellan den kenyanska organisationen Canco och Mwambao, organisation från Tanzania, som ägde rum under 2016. Samarbetet ska leda till erfarenhetsutbyten, vilket bland annat sker i workshops.

43

4544

Lydia

Sara

Kristina

Solveig

Lisen

Amanda

Mohammad

Roger

Bengt & Christina

Frauke

Sawako

»Vi är rätt involverade i lokalpolitiken. Vi är respekterade och kommunen tackar för våra yttranden. Eftersom vi är partipolitiskt oberoende kan vi alltid arbeta i naturens intresse. Det är vårt ansvar som förening att vara med i det som händer och det är vår skyldighet att rycka ut och göra vad vi kan för att påverka.«

»Jag vill känna att jag gör någonting, även om jag inte kan rädda hela världen. I valberedningen arbetar jag för att hitta styrelseledamöter som kan bidra med nya infallsvinklar. Det kommer bara berika föreningen om vi får in människor med olika bakgrunder. Natur- kärleken sitter i den svenska folksjälen. Vi behöver sprida den känslan så att fler vill engagera sig för miljön och naturen.«

»I mitt hemland var jag ute i naturen varje fredag men när jag flyttade till Sverige så slutade jag med det. Sedan kom en projektledare från Schysst till skolan och visade bilder och filmer från aktiviteter. Då kände jag "Jag kommer från naturen, här vill jag vara varje dag i livet", så jag följde med på en första aktivitet. Sedan dess har jag varit ute varje vecka och tagit med mig alla mina kompisar.«

»Jag blev medlem för att träffa likasinnade i gammel-skogarna, men efter att ha upptäckt att jag var allergisk mot ett ämne som tidigare fanns i tvättmedel började jag även engagera mig mot farliga kemikalier. Det är roligt att se framgångar och tillsammans har vi fått bort många tokiga kemikalier.«

»Vi har mycket gläd-je av att vara med i föreningen. Vi har varit på riksstämmor och kon-ferenser över hela landet och fått kunskap och inspiration. Vi har sett Sverige med ett natur-skyddarperspektiv och blivit guidade av lokala likasinnade.«

»Jag brinner för att engagera barn och unga och använder skolan som plattform för att nå dem. Det är ungas rätt att få handlings-kompetens. Att gå runt med en domedagsprofetia är förödande. Vi måste jobba med glädje och föra samtal med unga om varför det är så här, hur det kan bli och vad man kan göra. Vi måste få med hjärtat, det är då det händer saker.«

»Jag har utbildat mig inom havsfrågor och att vara aktiv i Natur-skyddsföreningen ger mig möjlighet att göra något konkret av det jag lärt mig. Har man en idé och ett engagemang finns alla möjligheter att genomföra den. Det finns tillgång till så mycket kunskap i föreningen och så många som hjälper till att driva på i mina hjärtefrågor.«

»Naturskyddsföreningen är så bra för vi är till för alla. Naturälskarna som gillar att vara i skogen och aktivisterna som vill demonstrera. Och man skickar inte bara in pengar varje månad utan som medlem kan man verkligen vara med och bestämma och påverka själv. Jag har aldrig riktigt frågat mig själv varför jag engagerar mig. Det känns bara så självklart att jag måste göra något.«

»När jag fick barn så började jag studera vår vardag. Vad vi åt, smörjde in oss med och hade för saker i hemmet. Det var en uppenbarelse, jag visste mycket mindre än jag trodde. Så vi började hålla studiecirklar i Giftfri vardag. Först var det mest för vår egen skull, men sedan fortsatte vi. Man får en kick när man ser att deltagarna börjar tänka och berättar om förändringar de gör.«

»I grunden är jag väl ingen förenings-människa, jag är för otålig för att sitta i styrelser, även om jag har gjort det tidvis. Jag är mer en person som hittar på saker. Att driva Blåbärsprojektet där vi följer med asylsökande ut i naturen har varit helt fantastiskt. Jag känner mig så stolt över att få visa upp naturen och jag har fått så mycket av deltagarna.«

»När jag flyttade hit från Japan insåg jag att de japanska familjerna jag träffade i Stockholm inte hade så mycket friluftserfarenheter. Så jag startade en verksamhet jag kallade "Mori de asobo" (Leka i skogen på japanska) för att introducera närmiljön på ett roligt sätt på japanska. Efter ett tag hittade jag Natursnokarna och tyckte de grupperna var roliga och energiska. Så jag tänkte: varför inte starta en grupp på japanska?«

Alhammada, 21 år, aktiv i Schysst sommar och vinter i Eskilstuna

Malmberg, 50+, aktiv i handla miljövänligt-nätverket, kemikalienätverket och Luleåkretsen

Brunsell, 72 och 68 år, aktiva i Kristinehamn

Andersson, 25 år, ledamot i Örebrokretsen och före detta trainee på rikskansliet

Akune, 62 år, leder Natursnoksgrupper på japanska i Stockholm

Sand, 47 år, Kiruna, aktiv i kemikalienätverket

Norderup, 57 år, initiativtagare och ledare för det ideella projektet Blåbär i början – naturlära för alla i Sunne

226 000 naturskyddare skapar verklig förändring

FolkrörelsenNaturskyddsföreningen har 226 000 medlemmar och 271 kretsar över hela landet, som bevakar lokala naturvårdsfrågor. Kretsarna bedriver olika former av opinions- och folkbildande verksamhet såsom exempelvis utflykter, debatter och föredrag. Det finns också 24 länsförbund och tio regionala kanslier som samordnar kretsarnas aktiviteter och bevakar regionala frågor.

Vad får våra medlemmar att lägga ner tid och engagemang i Naturskyddsföreningen? Vi frågade några av dem varför de är medlemmar.

Dahl, 72 år, ordförande för Na-turskyddsföreningen i Tyresö

Molander, 34 år, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Östersund och ledamot i valberedningen

Vogt, 61 år, styrelseledamot i Morakretsen

Nylund, 28 år, aktiv i havsnätverket

Rebecka le Moine, 26 år, från Linköping och aktiv i skogsnätverket

»Mitt engagemang i Naturskyddsför-eningen grundar sig i en tro på för-ändring till ett mer hållbart samhälle. Jag har alltid varit engagerad i miljö- frågor, men tack vare Naturskydds-föreningen har jag hittat likasinnade. I och med det har engagemanget och kunskapen bara vuxit!«

46 47

Styrelsens arbete

Ett år med nutids-och framtidsblickRiksstyrelsen har under 2016 rekryterat och tillsatt Naturskyddsföreningens nya general- sekreterare. Under året påbörjade styrelsen också arbetet med verksamhetsriktlinjerna inför kommande period 2019–2022.

VERKSAMHETSRIKTLINJERNA styr föreningens långsiktiga strategiska inriktning. Vart fjärde år tar riks- stämman, vårt högsta beslutande organ, beslut om nya riktlinjer. De aktuella verksamhetsriktlinjerna sträcker sig fram till och med 2018, men styrelsen började redan 2016 att lägga grunden för de nya riktlinjerna som ska läggas fram till nästa riksstämma 2018. Med föreningens samlade styrka och förmåga att påverka är det ett dokument som kommer att ligga bakom verkliga förändringar i framtiden.

»Kul med direktdemokratin under stämman och diskussioner i utskott.« Så löd ett omdöme efter riksstämman 2016 som ägde rum på Louis De Geer i Norrköping. Ett rekordstort antal motioner behandlades på stämman, 95 stycken. Vidare deltog 300 personer, varav 174 röstberättigade ombud. Riks- stämman gav också tillfälle att med tal, sång och varma lyckönskningar, av- tacka tidigare generalsekreterare Svante Axelsson som efter 16 år lämnade sin post.

Arbetet med att hitta Svantes efterträdare leddes av en rekryterings-grupp, utsedd av styrelsen. Ett arbete

som föll väl ut i och med rekryteringen av Karin Lexén. I henne får Naturskydds-föreningen en person med stor erfaren-het av politiskt påverkansarbete och opinionsbildning, gedigen kunskap om miljöfrågor och idéburen verksamhet. Hon har dessutom ett brett kontaktnät, både i Sverige och internationellt. Karin har ett förordnande på fem år med möjlighet till förlängning.

I samband med Karins tillträde förändras också generalsekreterarens uppdrag. Styrelsen har beslutat att dela upp den tidigare rollen kanslichef/generalsekreterare i två separata tjänster, en generalsekreterare och en kanslichef. Anna Nilsdotter är ny kanslichef.

Under 2016 utarbetades Naturskydds- föreningens nya grafiska profil för att implementeras efter årsskiftet. Den nya profilen ska stärka varumärket och vår visuella identitet samt ge uttryck för de frågor vi kämpar för.

Under året var styrelsen represen- terad i bland annat Miljömålsbered-ningen, samt styrelseuppdrag i European Environmental Bureau, Swedwatch och Studiefrämjandet.•

Riksstyrelsen

• Rikstyrelsen agerar på uppdrag av riksstämman som är Naturskydds- föreningens högsta beslutande organ.

• Rikstyrelsen består av en ordförande, två vice ordförande, en skattmästare och nio ledamöter varav en är Fält- biologernas, föreningens fristående ungdomsorganisations, representant.

• I riksstyrelsen ingår också en personalrepresentant som inte har rösträtt och som utses av personalen på rikskansliet.

• Fältbiologerna, föreningens fristående ungdomsorganisation, har en egen representant i styrelsen.

• Naturskyddsföreningen är Sveriges största demokratiskt uppbyggda miljö- organisation. Alla medlemmar kan vara med och påverka verksamheten.

• Läs mer om styrelsen på sid 52.

Översta raden från vänsterLotta SilfverMårten WallbergPia LindeskogJimmy LindsjöJohanna SandahlBo JönsonPer-Erik MukkaStina Lindblad

Andra radenJohan AnderssonSalomon Abresparr

Tredje radenCarolina KlüftCecilia Hedfors(personalrepresentant)

48 49

VI VILL VARA en hållbar arbetsgivare som bidrar positivt till samhället omkring oss och minimerar vår negativa påver-kan på miljö och natur.

Vi arbetar löpande för att utveckla policyer och rutiner. Vi har till exempel välfungerande rutiner för vegetarisk kost vid representation och på riksfören-ingens interna möten, en resepolicy som främjar kollektivtrafik framför flyg och bil samt väljer så långt möjligt begag-nade och/eller miljömärkta möbler och övrig utrustning till arbetsplatsen.

Under 2016 fokuserade vi på att ut- veckla vår arbetsmiljö. Antalet med- arbetare har ökat stort det senaste decenniet, vilket gör att vi behöver ut- veckla våra rutiner och vår organisation. Liksom många arbetsgivare ser vi särskilt ett behov av att kontinuerligt förebygga arbetsrelaterad sjukdom.

Vi har inlett ett ambitiöst utbildnings- program för alla med personal- eller arbetsledande ansvar.

Vi har även jobbat mycket med att tydliggöra roller, rutiner och mandat

inom organisationen, samt klargöra mål och förväntningar på enskilda med- arbetare. Vi har sett över hur ledningen organiserar och kommunicerar om sitt arbete, involverat facket i fler frågor samt utvecklat den interna kommunikationen för att skapa del- aktighet hos alla medarbetare. Vi har också fortsatt att arbeta med våra värvares säkerhet på stan genom att stärka rutiner och förbättra processer för uppföljning och utvärdering.

Fortsatt arbete under 2017Under året som kommer fortsätter vi våra ambitiösa insatser för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Vi kommer bland annat att fortsätta utbildnings-satsningen på chefer och arbetsledare, samt tillsammans med medarbetarna utveckla vår arbetsplatskultur. Rikskansliet kommer även att stötta länsförbundens utvecklingsarbete vad gäller arbetsgivarfrågor på de regionala kanslierna. Andra utmaningar som vi vill fortsätta arbeta med under året är

En hållbar arbetsplatsVi vill leva som vi lär och har höga ambitioner för oss själva som arbetsgivare. Under 2016 fokuserade vi på att utveckla arbetsmiljön på rikskansliet, bland annat genom en ny utbildningssatsning för chefer och arbetsledare.

hur vi kan utveckla inköp av elektronik-produkter, där det är svårt att finna hållbara och funktionella alternativ.

Vi fortsätter även vår översyn av teknik och strävar efter att hitta fler mötesmetoder som minskar behovet av resor. En utmaning i det samman-hanget är de resor vi som stor bistånds- aktör behöver göra för att fullfölja våra åtaganden gentemot Sida, både vad gäller uppföljning och dialog med våra samarbetsorganisationer. Vi genomför redan idag en stor del av dialogen via Skype. Att vi har minskat antalet verk- samhetsländer till tio gör att det blivit enklare att besöka fler organisationer vid ett och samma uppföljningsbesök.

Ytterligare ett område som vi vill arbeta vidare med är hur vi som arbets- givare på ett positivt sätt kan bidra till integration och inkludering i samhället. •

SOM MEDLEM i Frivilligorganisationer-nas Insamlingsråd (FRII), som är en branschorganisation som arbetar för tryggt givande, ska Naturskyddsfören-ingen rapportera effekterna av vårt arbete. Rapportens syfte är att för givare, allmänheten och andra intressenter visa vilken nytta vi som organisation gör. FRII har tagit fram en mall för effektrapportering med ett antal frågor för denna rapport. Här nedan har vi samlat sidhänvisningar till de sidor i verksamhetsberättelsen där svaren på frågorna i effektrapporteringen finns.

Vad vill er organisation uppnå?Naturskyddsföreningen ska verka för att väcka och underhålla människors känsla för naturen och dess värden, samt för att människans samhälle och verksamhet anpassas efter naturens förutsättningar. Därutöver ska fören-ingen väcka opinion, bedriva egen verksamhet för information och skola, samt påverka beslut rörande natur- skydd och miljövård.

Våra övergripande mål beskrivs på sidan 3. För respektive verksamhets- område beskrivs målen på följande sidor klimat 14, marina ekosystem och fiske 17, miljögifter 19, skog- och natur-vård 21 samt jordbruk och livsmedel 22. För övriga målsättningar läs om konsu-mentmakt på sidan 26, Bra Miljöval 31, politisk påverkan 32, naturkänsla 33, skola 35, sociala medier 36, tidskriften Sveriges Natur 37 samt insamling 41.

Effektrapport 2016

Hur vet ni om er organisation gör framsteg?Rikskansliet rapporterar regelbundet måluppfyllnad till styrelsen. På så sätt kan styrelsen besluta om omprioritering av resurser vid behov. Vi arbetar löpande med att utveckla former för utvärdering och lärande för att ständigt förbättra våra resultat.

Som en del i det globala arbetet besöker vi årligen alla våra globala samarbetsorganisationer för att följa upp arbetet och rapportera och till Sida och Naturskyddsföreningens styrelse.

Vad har ni åstadkommit så här långt?Naturskyddsföreningen har nått goda effekter i våra prioriterade arbetsområ-den klimat, hav, miljögifter, skog och naturvård, jordbruk och under 2016. Läs mer om effekten av vårt arbete för dessa områden på sidorna, klimat 14–15, marina ekosystem och fiske 16–17, miljögifter 18–19, naturvård och skog 20–21 samt jordbruk och livsmedels- försörjning 22–23.

Övriga effekter står beskrivna på följande sidor: konsumentmakt 26, Bra Miljöval 31, politisk påverkan 32, naturkänsla 33, skola 35, sociala medier 36, tidskriften Sveriges Natur 37, globalt arbete 42 samt insamling 53–54.•

I vilket organisatoriskt samman- hang verkar er organisation?Naturskyddsföreningen är en parti- politiskt och religiöst obunden ideell förening för naturskydd och miljövård. Föreningen består av en riksförening, självständiga lokalföreningar och läns- förbund över hela landet. Naturskydds-föreningen är den största demokratiska föreningen i Sverige. Men miljöfrågorna känner inga landsgränser och därför arbetar vi även globalt. Läs mer om det organisatoriska sammanhanget på sidorna 9, 38–39, 42, 46 och 51–52

Vilka strategier har ni för att uppnå era mål?Naturskyddsföreningen har tre strate-gier för att uppnå målen: Att väcka och underhålla kärleken till naturen, att stärka den gröna konsumentmakten samt att arbeta med politisk påverkan.

Läs mer om våra strategier på sidorna 25–26 och 30–34.

Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål? Naturskyddsföreningen har 226 000 medlemmar och 271 kretsar över hela landet som bevakar lokala naturvårds-frågor. På sidan 9 beskriver vi vår verk- samhetsmodell. På sidorna 44–45 står det mer om våra medlemmar.

På sidorna 51–52 i förvaltnings- berättelsen finns mer information om medlemmar, styrelse och stämma.

1

Riksstyrelsen och generalsekreteraren för Svenska Naturskyddsföreningen, 802002-4280 avger härmed Årsredovisning för 2016.

Naturskyddsföreningens ändamål och organisationSvenska Naturskyddsföreningen bildades 1909 och är Sveriges äldsta och största ideella, demokratiskt uppbyggda natur- och miljö-organisation. Föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse för naturskydd och miljövård.

Naturskyddsföreningen ändamål är att verka för att hos människor väcka och underhålla känslan för naturen och dess värden – verka för att människans samhälle och verksamhet anpassas efter naturens förutsättningar – väcka opinion och påverka beslut rörande naturskydd och miljövård samt verka för skydd och vård av värdefull natur, bland annat genom markförvärv eller annat sätt.Naturskyddsföreningen har tre värdegrunder: • att rädda naturens liv• att främja människors hälsa • att verka för global solidaritet

Visionen är att samhället ska anpassas efter naturens och människans förutsättningar.

Föreningen folkbildar och påverkar politiker och myndigheter, såväl nationellt som interna-tionellt, genom arbete med främst prioriterade sakområden:• Klimat, energi och transporter• Marina ekosystem och fiske• Miljögifter i samhälle och natur• Naturvård och skog • Jordbruk och livsmedelsförsörjning

Naturskyddsföreningen står dessutom bakom miljömärkningen Bra Miljöval.

Svenska Naturskyddsföreningen är upp-byggd av 271 lokala kretsar organiserade i 24 länsförbund. Därutöver har föreningen tio regionala kanslier som ska stärka och underlätta kretsarnas och länsförbundens verksamhet.

Denna årsredovisning beskriver endast riks-föreningens ekonomi och förvaltning. Alla kretsar och länsförbund (och deras regionala kanslier) är fristående juridiska personer med egen ekonomi, men med samma övergripande ändamål som riksföreningen. Riksföreningen har som en av sina uppgifter att ge service till, samordna och stötta kretsarnas och länsförbun-dens arbete.

Medlemmar, styrelse och stämmaFöreningens många medlemmar skapar med sitt engagemang en mångsidig och livlig aktivitet runt om i landet. Det ger föreningen styrka och möjlighet att påverka miljöpolitiken och konsu-mentmarknaden. Medlemsintäkterna gör det möjligt att bedriva en både bred och djup verk-samhet för natur och miljö, lokalt, regionalt och på riksnivå. Under 2016 hade föreningen 226 000 medlemmar.

2016 2015 2014 2013 2012

Antal medlemmar 226 000 224 000 221 000 203 000 191 000

Medlems - intäkter kr 29,6 36,1 36,4 33 31,7

Medlems-kostnader Mkr 21,3 25,2 22,1 24,5 16,8

I/K-tal* 1,4 1,4 1,6 1,3 1,9

* I/K-talet beskriver förhållandet mellan medlemsintäkterna och medlemskost-naderna. Ju högre I/K-tal, desto högre intäkter per satsad krona på medlemsvård.

Från och med 2016 periodiserar Naturskydds-föreningen sina medlemsintäkter över gällande år enligt Årsredovisningslagens och FRII:s redo visningsregler, vilket innebär att 2016 blir ett övergångsår med väsentlig skillnad i redo-visade medlemsintäkter.

Kretsar och länsförbund35 procent av föregående års medlemsintäkter fördelas till länsförbundens och kretsarnas verksamhet i form av återbäring, varav en del är sökbara projektbidrag som fördelas till angelägna projekt som kräver extra resurser. Under 2016 beviljades 1,0 mkr i bidrag till kretsar och läns-förbund för sådana projekt.

Förvaltningsberättelse

50 51

Årsredovisning 2016

2

Kretsarnas och länsförbundens aktiviteter varierar med medlemmarnas intressen. Före-drag, utflykter, guidningar, utställningar, teaterföreställningar, kurser och bevakning av lokala naturvårds- och miljöärenden är exempel på kretsaktiviteter, liksom praktiskt naturvårds-arbete som inventeringar och skötsel av natur-vårdsområden.

NätverkInom föreningen finns också nationella nätverk för medlemmar som är specialintresserade av en viss typ av miljöfrågor såsom jordbruk, klimat, marina ekosystem, miljögifter, skog och konsumentfrågor. Sedan 2014 finns det natio-nella samordnare för respektive nätverk som är anställda på rikskansliet.

FältbiologernaFältbiologerna är Naturskyddsföreningens fri-stående ungdomsorganisation. Den är Sveriges största förening för barn och ungdomar som är intresserade av natur och miljö. Naturskydds-föreningen samverkar med Fältbiologerna och ger dem både ekonomiskt och annat stöd.

FörvaltningVartannat år har Naturskyddsföreningen riksstämma och åren mellan stämmorna hålls rikskonferens. Riksstämman 2016 ägde rum i Norrköping den 18–19 juni. På riksstämman bestämmer våra medlemmar bland annat verksamhetens mål och inriktning samt väljer föreningens styrelse. På rikskonferensen arbetar vi med olika övergripande teman för natur och miljö.

Riksföreningens kansli med anställda tjänste män ligger i Stockholm och i Göteborg och leds av generalsekreterare samt kanslichef.

Styrelsen består av 13 ledamöter, varav en är representant för Fältbiologerna. I styrelsen sitter också en personalrepresentant som inte har rösträtt.

På riksstämman i juni 2016 valdes en ny styrelse. Styrelsens nuvarande medlemmar är markerade med fet text nedan.

Övriga har suttit i styrelsen del av året. Styrelsen består av 7 kvinnor och 6 män. Under 2016 har styrelsen haft 9 protokollförda möten. Styrelsemedlemmarnas närvaro på dessa möten har varit enligt siffra inom parentes. Föreningen eftersträvar att styrelsemedlemmarna ska representera en stor geografisk spridning.

• Johanna Sandahl, ordförande, Stockholm. (9)• Stina Lindblad vice ordförande, Knivsta. (9)• Salomon Abresparr, vice ordförande från

december 2016, Rättvik. (4)• Bo Jönson, skattmästare, Göteborg. (9)• Anita Brodén, Alingsås. (8)• Carolina Klüft, Haninge. (7)• Per-Erik Mukka, Kiruna. (4)• Lotta Silfver, Göteborg. (9)• Marie Andersson, Östersund. (3)• Jimmy Lindsjö, Malmö. (5)• Pia Lindeskog, Botkyrka. (8)• Johan Andersson, Fältbiologerna, från

februari 2017, Stockholm (0)• Mårten Wallberg, vice ordförande till och

med november 2016, Stockholm. (9)• Cecilia Hedfors, personalrepresentant (7)• Hanna Borglund, vice personal -• representant, (2)• Minou Moon, Fältbiologerna,

avgick i februari 2017, Lund. (6)• Sigrid Magnusdotter, Fältbiologerna,

ersättare, Säffle. (3)• Ethel Forsberg, avgick i mars 2016, Visby. (1)• Hanna Wetterstrand, avgick i juni 2016,

Stockholm, (2)• Karl-Axel Reimer, avgick i juni 2016, Trosa. (3)

Föreningens valberedning består av följande personer som valdes på riksstämman 2016:

• Karl-Axel Reimer, Trosa • Anders Ridderström, avgick i februari 2017,

Askim• Frauke Molander, Frösön• Ingegerd Saarinen, Skellefteå • Margareta Olofsson, Stockholm

Rikskansliets ledningsgrupp har bestått av kanslichef, vice kanslichef samt avdelnings-chefer.

Under 2016 har ledningsgruppen bestått av som mest 13 personer, varav som mest 7 kvinnor. Ledningsgruppsmöten sker månatligen.

Styrelse har tillsatt en generalsekreterare, Karin Lexén, som började sin tjänst i mars 2017.

Insamlade medelInsamlade medel, som inkluderar gåvor och arv, är tillsammans med medlemsintäkterna de största inkomstkällorna (bidrag från Sida undantagna). De totala insamlingsintäkterna (exklusive miljöfondsintäkterna) uppgick 2016 till 58,9 mkr (63,5) varav Postkodlotteriets utdel-ning 2016 bidrog med 15 mkr (13).

3

Naturskyddsföreningen står under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll som granskar att föreningen följer de lagar och krav som ställs för att äga 90-konto hos Plusgirot. För 2016 uppgick de administrativa kostnaderna till 17 % (14 %), insamlingskostnaderna till 13 % (13 %), och ända-målskostnaderna till 84 % (89 %) beräknade enligt Svensk Insamlingskontrolls beräkningsformler.

Naturskyddsföreningen är också medlem i branschorganisationen FRII (Frivilligorganisa-tionernas insamlingsråd). FRII verkar för etisk och professionell insamling och har utarbetat etiska råd och regler samt en kvalitetskod som alla dess medlemmar förbundit sig att följa.

Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Föreningen har i linje med dessa regler en policy för hur insamling får bedrivas.

2016 2015 2014 2013 2012

Insamlingsintäkter, mkr 58,9 63,5 70,1 47,4 43,5

Insamlingskostnader, mkr 9,9 10,1 11,5 7,2 7,4

I/K-tal* 6 6,3 6,1 6,5 5,9

* I/K-talet beskriver förhållande mellan insamlingsintäkterna och insamlings-kostnaderna. Ju högre I/K-tal, desto högre intäkter per satsad insamlingskrona. I resultaträkningens post insamlingsintäkter ingår även miljöfondsintäkter som inte ingår i ovan nyckeltal.

ArvUnder året mottog föreningen tacksamt ett antal arv på sammanlagt cirka 2,1 mkr (7,7).

Av dessa är cirka 0,7 mkr ändamålsbestämda i varierande grad. Alla medel används till fören-ingens stadgade verksamhet, men i de fall där medlen är ändamålsbestämda finansierar gåvan sådant ändamål som givaren angivit.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Jordbruk och livsmedelsförsörjning Sveriges nya livsmedelsstrategi måste syfta till att öka produktionen av svenska livsmedel med hänsyn till både djur och natur. Det är en fråga som föreningen drivit under året. Vi påverkade Jordbruksverkets nya betesregler till det bättre samt till politisk enighet i frågan kring vikten av en utredning om ny bekämpningsmedelsskatt.

Klimat, energi och transporterNaturskyddsföreningen arbetade under 2016 med politisk påverkan och opinionsbildning, främst på nationell nivå, bland annat inom pro-jektet Klimatmaxa. Efter Parisavtalet från 2015 finns politisk enighet kring klimatmålen och

föreningens uppdrag är att se till att politikerna går från ord till handling, med mål om utsläpp nära noll 2030.

Marina ekosystem och fiske Naturskyddsföreningen har under 2016 arbetat för att fler båtägare ska överge giftiga båtbotten­färger. Med vår nya rapport om trålning i svenska vatten, Fiska för framtiden, vill vi att bättre fiskemetoder ska prioriteras. 2016 arbetade föreningen även för bättre miljöanpassningar av svenska vattenkraftverk.

MiljögifterLagarna vi har räcker inte till för att avskaffa miljögifterna. Därför arbetar Naturskydds-föreningen dels med att påverka lagstiftning, dels med att ge handfasta råd till konsumenter som inte är insatta i sakfrågan. Under 2016 gjorde vi det främst inom projektet Fräscht på riktigt.

Naturvård och SkogVårt arbete består till stor del i arbetet för en ny skogspolitik, och för att anslaget till skydd av värdefull natur ska öka. Det har skett genom opinionsbildning och påverkansarbete direkt mot politiker. En betydande del av arbetet 2016 har gjorts genom insatser från ideellt aktiva som har dokumenterat vad som händer i skogen.

Naturvård och biologisk mångfald För att skydda och bevara vår livsmiljö, rädda naturens liv och främja människors hälsa arbetar vi för att hänsyn ska tas till alla skogens värden. Därutöver arbetar vi bland annat för en hållbar minerallagstiftning, för en bättre kommunal naturvård och för att den vitryggiga hackspetten ska bevaras. Tack vare vårt arbete kunde vi under 2016 räkna till 25 vitryggiga hackspettar i Sverige, en fördubbling sedan 2014.

Handla miljövänligtVi visar schyssta alternativ och ger inspiration till att gå från ord till handling. Det görs bland annat genom att planera och samordna olika aktiviteter och forum för medlemmar och miljöintresserade. Vi driver också vår egen miljömärkning Bra Miljöval som är ett viktigt verktyg i vårt konsumentmaktsarbete, och under 2016 ökade antalet Willysbutiker som kva-lificerat sig för Bra Miljöval-märkning/licens.

FöreningsutvecklingRikskansliet stöttar de ideellt aktiva i deras arbete att rädda natur och främja människors hälsa. Kretsar och länsförbund erbjuds utbild-

52 53

4

ningar och administrativ support. Årets trainee-program hade många ansökningar och en insats gjordes för att tillvarata engagemanget för de som inte antogs.

Globalt Naturskyddsföreningen stöttar den globala miljörörelsen i Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa via vårt Sida finansierade program. Verksamheten bedrivs på global, regional, nationell och lokalnivå med syftet att öka människors delaktighet kring bland annat hållbar naturresursanvändning. Under 2016 har Naturskyddsföreningen bland annat bidragit till att stärka samarbetsorganisationernas system för intern styrning och finansiell kontroll. En stark miljörörelse är särskilt viktig eftersom möjligheterna för organisationer att verka just nu minskar i många länder, i synnerhet för orga-nisationer som arbetar för en hållbar förvaltning av naturresurser.

PressVår närvaro i media fortsätter att vara stark. Genom debattartiklar i såväl riks- som lokal-tidningar bildar vi opinion och sprider kunskap. I riksmedia är föreningens ansikte utåt oftast riksordförande eller generalsekreterare, som är utsedda till föreningens talespersoner. SM i fågelholk och Klädbytardagen är exempel som genom medias intresse bidrar till en bredare bild av föreningen.

Digitala medierVi genomförde fler längre kampanjer i sociala medier jämfört med tidigare år, tack vare att ett nytt arbetssätt med helårsplanering av kommu-nikationsarbetet infördes 2016. Våra följarantal fortsatte växa och vi utvecklade vår förmåga att skapa engagemang genom digital kommunika-tion. På Facebook hade vi 163 000 följare i slutet av året. På Instagram och Twitter hade vi 18 000 respektive 18 700 följare.

Miljörätt Föreningens jurister har bland annat drivit mål om vattenkraftsetablering i Nedre dalälven, slutförvar av kärnavfall, licensjakt efter varg och stöttat lokala kretsar i deras rättsprocesser. Juristerna har deltagit i Dricksvattenutredningen och i referensgruppen om artskydd i skogen.

Insamling och medlemsvärvning Under året har Naturskyddsföreningen arbe-tat med insamlingsaktiviteter för att generera mer resurser till föreningens arbete. Tack vare

fantastiska insatser via face-to-face, telemarke-ting, digitala kampanjer och stort engagemang i våra kretsar lyckades vi slå nytt medlems-rekord med 226 000 medlemmar. Naturskydds-föreningen har aldrig varit så stor som idag. Med anledning av att Naturskyddsföreningen 2016 ändrade redovisningsprincip för medlems-intäkterna till periodiseringsredovisning, är medlemsintäkterna väsentligt lägre i resultat-räkningen jämfört med 2015.

Rikskansliet och anställdaRikskansliet bedriver löpande ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på den fysiska arbetsmiljön och personalomsorg. Under 2015 genomfördes många förbättringsåtgärder för både miljön och de anställda och det har fortsatt på samma sätt under 2016.

Under 2016 genomfördes en omorganisation av arbetsledande tjänster och några andra tjäns-ter, i syfte att renodla och förtydliga roller samt ansvar i föreningen.

Jämställdsarbete och mångfalds arbeteDrygt hälften av medlemmarna i föreningen är kvinnor och den allmänna bilden sedan flera år är att kvinnorna blivit fler i styrelser och på ordförandeposter i kretsar och länsförbund. Föreningens rikskansli arbetar löpande med jämställdhetsfrågor och följer en jämställdhets-plan. Vid rekryteringar är jämställdhetsaspekten central och varje år sker också en översyn av lönerna ur ett könsperspektiv.

Arbetsgivaren har tillsammans med de lo-kala fackklubbarna utarbetat en mångfaldsplan som löpande ses över och uppdateras. Ledningen följer årligen upp mångfaldsarbetet och beslutar om aktiviteter och åtgärder.

Rikskansliets interna miljöarbeteNaturskyddsföreningens rikskansli har en intern miljöpolicy och har satt upp mål för det interna miljöarbetet. Rikskansliet ställer miljökrav vid upphandling av varor och tjänster i så stor utsträckning som möjligt. För el och städkemikalier används till exempel endast miljömärkta produkter, företrädesvis märkta med Bra Miljöval. Rikskansliet söker också aktivt efter de bästa datorerna på marknaden med hänsyn till energieffektivitet och innehåll av kemikalier och återvinning. Belysning byts successivt ut mot LED och tidningen Sveriges Natur trycks på FSC-märkt papper.

5

Föreningen har inga tjänstebilar och cykelbud anlitas i största möjliga mån inom Stockholm och Göteborg. Anställda och styrelse färdas i möjligaste mån kollektivt eller med tåg enligt resepolicyn. Föreningen eftersträvar att konfe-renser och möten hålls i Svanenmärkta anlägg-ningar och på platser dit det är enkelt att ta sig kollektivt. KRAV-märkta, ekologiska och/eller lokalproducerade råvaror samt vegoalternativ till förtäringen är ett starkt krav i samband med konferenser och möten.

Finansiella instrument och kapital-placeringspolicyNaturskyddsföreningen förvaltar en del av sitt kapital i form av värdepapper. Regler för den förvaltningen finns uttryckt i föreningens kapitalplaceringspolicy. Den ställer mycket höga krav på värdepappersinnehavet. Före-gående år genomförde föreningen ett omfattande arbete med att detaljanalysera de fonder som föreningens kapitalförvaltare förvaltar. Detta har resulterat i en del omplaceringar så att förening-ens innehav nu är 100 procent fossilfritt.

Arbetet med att ytterligare öka kraven på innehavet fortgår. Den fullständiga kapitalplace-ringspolicyn finns på föreningens hemsida.

Anknutna stiftelser samt stöd till forskning och utvecklingStiftelsen Valdemar & Emmy Gustafssons NaturvårdsfondAvkastningen ska enligt stiftelseurkunden årligen anslås till stödjande av sådan verksam-het som har till syfte att utveckla metoder och hjälpmedel för förhindrande av en fortsatt för-giftning och förstöring av den svenska naturen. Vid utgången av 2016 uppgick marknadsvärdet av stiftelsens placeringsportfölj till 22,5 mkr (21,0). Stiftelsen delade senast ut 793 tkr år 2015 i stipendier för olika miljöforskningsprojekt till externa mottagare. Beslut finns 2016 om fort-satt utdelning, men mottagare är inte utsedda. Stipendieansökan kan göras via föreningens hemsida.

Stiftelsen NaturräddarfondenAvkastningen av medlen från stiftelsen ska enligt gåvobrevet "användas för att skydda och bevara i Sverige hotade växt- och djurarter samt naturtyper genom stöd till riksföreningens arbete". I slutet av 2016 uppgick marknadsvärdet av stiftelsens placeringsportfölj till 13,8 mkr (förmögenhetsvärde 2015 var 12,9 mkr).

Under 2016 har 100 tkr delats ut till Naturskydds-föreningen.

Resultat och ställning samt allmänt om föreningens ekonomiAv föreningens intäkter är det endast de som genereras av Årets bok och Naturbutiken som är skattepliktiga. Den skattepliktiga delen av omsättningen utgör cirka 1,2 procent.

Föreningens totala verksamhetsintäkter är 207,4 mkr (211,7), verksamhetsresultatet är –2,0 mkr (–7,9) och nettoresultatet är –2,7 mkr (–1,2). I nettoresultatet ingår ett finansnetto på –0,8 mkr (6,7).

Intäkter som kommer in under ett år och inte kan förbrukas samma år balanseras i det egna kapitalet.

Föreningens ändamålsbestämda medel används alltid till sitt ändamål och strävan är att de ska användas så snart som möjligt. För en så effektiv användning som möjligt så integreras medlen i föreningens befintliga verksamhet där det finns förutsättningar. Tidsförskjutningen av använda medel som kan uppstå, framgår i Resultaträkningens Förändring av ändamåls-bestämda medel samt i not 22. Med anledning av ianspråktaganden och avsättningar till bland annat ändamålsbestämda medel förändras de olika delarna av eget kapital.

Balansomslutningen är 149,0 mkr (150,1) och av denna är cirka 73 procent (78) eget kapital.

Vad beträffar föreningens resultat och ställ-ning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.

54 55

6

ResultaträkningBelopp i kkr Not

20160101–20161231

20150101–20151231

Verksamhetsintäkter

Medlemsavgifter 29 599 36 066

Gåvor 2 80 954 76 252

Bidrag 2 78 102 81 199

Nettoomsättning 3 17 033 16 710

Övriga intäkter 1 794 1 454

Summa verksamhetsintäkter 207 482 211 681

Verksamhetskostnader 4, 5

Ändamålskostnader –164 850 –178 223

Medlemskostnader –21 342 –22 356

Insamlingskostnader –18 271 –17 604

Administrationskostnader –4 973 –1 405

Summa verksamhetskostnader –209 436 –219 588

Verksamhetsresultat –1 954 –7 907

Resultat från finansiella investeringarResultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 6 –774 6 701

Resultat efter finansiella investeringar –2 728 –1 206

Årets resultat –2 728 –1 206

Förändringar av ändamålsbestämda medel

Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) –2 728 –1 206

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år 17 613 24 563

Ändamålsbestämning av medel som inte utnytt-jats under året –18 381 –17 594

Summa verksamhetskostnader –3 496 5 763

7

BalansräkningBelopp i kkr Not 31 dec 2016 31 dec 2015

TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarMateriella anläggnings­tillgångar

Byggnader och mark 7 3 796 4 399

Inventarier 8, 9 10 360 2 250

14 156 6 649

Finansiella anläggnings­tillgångar

Aktier i koncernföretag 10 1 445 1 445

1 445 1 445

Summa anläggnings­tillgångar 15 601 8 094

Omsättningstillgångar

VarulagerFärdiga varor och handelsvaror 1 658 758

658 758

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 9 20 073 1 579

Övriga fordringar 3 449 2 734Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 6 261 7 224

29 783 11 537

Kortfristiga placeringar och likvida medelKassa och bank 42 378 80 761

Kortfristiga placeringar 13 60 595 48 939

102 973 129 700Summa omsättnings­ tillgångar 133 414 141 995

SUMMA TILLGÅNGAR 149 015 150 089

Belopp i kkr Not 31 dec 2016 31 dec 2015

EGET K APITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Donationskapital 1 818 1 818

Värdesäkringskapital 16 870 16 870

Ändamålsbestämda medel 85 080 84 312

Balanserat kapital 5 238 8 734

Summa eget kapital 109 006 111 734

Långfristiga skulderSkulder till koncernföretag 2 005 2 024

2 005 2 024

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 9 193 8 744Skuld erhållna ej nyttjade bidrag 14 11 311 13 759

Övriga skulder 15 4 508 2 908Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 12 992 10 920

38 004 36 331

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 149 015 150 089

56 57

8

Belopp i kronor Donations­

kapital

Värde­säkrings­

kapital

Ändamåls­bestämda

medelBalanserat

kapitalSumma

Eget kapital

Ingående balans 2016 1 818 16 870 84 312 8 734 111 734

Reserveringar – 18 381 18 381

Nyttjande –17 613 –3 496 –21 109

Utgående balans 2016 1 818 16 870 85 080 5 238 109 006

Donationskapital avser gåvor för vilka i huvudsak endast avkastningen får utnyttjas. Värdesäkrings-kapital är kapitalet enligt Naturskyddsföreningens stadgar § 26. Där anges att kapitalets minsta storlek beslutas av riksstyrelsen och att strävan är att kapitalet ska uppgå till 30 procent av det gång-na verksamhetsårets totala lönekostnader inklusive sociala avgifter. Ändamålsbestämda medel är gåvor och insamlingar där givaren eller föreningen bestämt att medlen ska gå till ett visst ändamål. Kapital under denna rubrik är en sammanställning av poster med olika ändamålsbegränsningar. Kapitalet nyttjas löpande inom de begränsningar som bestämts. Balanserat kapital är ej öronmärkta medel helt fria att nyttjas för de ändamål och den verksamhet som föreningens stadgar föreskriver.

Förändring av eget kapital

KassaflödesanalysBelopp i kkr 20160101–

20161231 20150101–

20151231

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 29 599 36 066Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera 80 954 76 252Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital –1 226 167

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(–)/Minskning (+) av varulager 100 –278

Ökning(–)/Minskning (+) av rörelsefordringar –18 246 2 214

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 654 6 082

Verksamhetsresultat –17 718 8 185

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –9 474 –283

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 465

Kassaflöde från investeringsverksamheten –9 009 –283

Årets kassaflöde –26 727 7 902Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början 129 700 121 798Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut 102 973 129 700

9

NOT 1 Redovisnings­ och värderingsprinciper

Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen (ÅRL), Bok-föringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning.

Principerna är oförändrade jämfört med föregående år förutom medlems intäkterna som ej periodiserades föregående år.

ResultaträkningenVerksamhetsintäkterEndast det inflöde av ekonomiska fördelar som Natur-skyddsföreningen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas.

Nedan beskrivs, för respektive intäktspost, när intäkts redovisning sker.

MedlemsavgifterMedlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Naturskyddsföreningen. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses.

Gåvor och bidragEn transaktion i vilken Naturskyddsföreningen tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde, utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte, är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att Naturskyddsföreningen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om Naturskyddsföreningen har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inget bidrag är det en gåva.

GåvorGåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. Gåvor av exempelvis aktier, fastigheter och konst intäktsredovisas vid gåvotillfället. En gåva som intäkts-förts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som Naturskyddsföreningen avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar. Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde vid gåvotillfället. I de fall Naturskyddsföreningen har lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersätt-ningen.

BidragBidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bi-draget har uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader (till exempel för administration) redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka. Bidrag som hänför

sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet. Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som föreningen har fått eller kommer att få.

NettoomsättningIntäkt vid försäljning av varor redovisas normalt vid för-säljningstillfället. Prenumerationer redovisas som intäkt linjärt över prenumerationstiden.

VerksamhetskostnaderMedlemskostnaderMedlemskostnader är kostnader för värvning och förnyelse av medlemmar, medlemsvård, medlemsregister samt kostnader för medlemstidningen Sveriges Natur.

ÄndamålskostnaderÄndamålskostnader är sådana kostnader, direkta och indirekta, som kan hänföras till föreningens stadgade verk-samhet, inklusive opinionsbildning. Kostnader för admi-nistration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/projekt inom ändamålet räknas som ändamålskostnad.

InsamlingskostnaderMed insamlingskostnader menas kostnader för insam-lingsarbete som riktar sig mot samtliga givare, det vill säga för att generera intäkter i form av gåvor, testamenten och donationer såväl från privatpersoner som från företag och organisationer. Även kostnader för varumärkesbyg-gande, profilering och positionering ingår här.

AdministrationskostnaderAdministrationskostnader utgörs av kostnader för bland annat ledning, ekonomifunktion, personalavdelning, vaktmästeri, styrelsemöten, revision och hyra. Av dessa utgör exempelvis ekonomifunktion, IT, vaktmästeri och lokalhyra samkostnader som utfördelas på samtliga verk-samhetskostnader i relation till respektive kostnadstyps kostnadsmassa.

LeasingNaturskyddsföreningens alla leasingavtal redovisas som operationella, det vill säga leasingavgiften (inklusive första förhöjd hyra) redovisas linjärt över leasingperioden.

Ersättningar till anställdaLöpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförplik-telser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in.

BalansräkningenTillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaff-ningsvärde om inget annat anges nedan.

NoterBelopp i kkr. om inget annat anges

58 59

10

Materiella och immateriella anläggnings­tillgångarMateriella och immateriella anläggningstillgångar vär-deras till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan (och nedskrivningar).Bidrag som hänför sig till en anskaffning av en anlägg-ningstillgång har minskat anskaffningsvärdet.

Naturskyddsföreningens byggnader har delats upp i betydande komponenter.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:

Anläggningstillgångar År

Materiella anläggningstillgångar:Fastigheter (byggnader och markanläggningar) 25–50

Maskiner och inventarier (samt anpassad program-vara, till exempel ekonomi- och medlemssystem) 5

Datorutrustning och program (standardprogramvara) 3

Finansiella tillgångarVid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktions-utgifter. Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoför-säljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Efter första redovisningstillfället värderas långfristiga finansiella tillgångar som inte är räntebärande till anskaffningsvärde (med avdrag för eventuell nedskrivning).

Långfristiga räntebärande tillgångar, exempelvis obligationer, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden (med avdrag för even-tuell nedskrivning).

Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respek-tive vid nedskrivningsprövning. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Lager av handelsvarorHandelsvaror värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Ändamålsbestämda medelI posten Ändamålsbestämda medel i Eget kapital redo-visas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamåls-bestämda medel.

Skuld för erhållna ej nyttjade bidragI de fall Naturskyddsföreningen erhållit bidrag men ännu inte uppfyllt villkoren redovisas en skuld.

NOT 2 Insamlade medel

Gåvor som redovisats i resultaträkningen 2016 2015

Allmänheten 42 088 44 939 Företagssamarbete 5 870 5 895

Stödföretag 720 2 047

Miljöfondsintäkter 15 616 9 756

Generell gåva 1 660 615

Postkodlotteriet 15 000 13 000

Summa insamlade medel 80 954 76 252 Bidrag som redovisats som intäkt

Sida 62 084 67 596

Kemikalieinspektionen 839 216

Naturvårdsverket 2 592 3 000

Viltvårdsfonden 425 425

Trafikverket – 403

Konsumentverket och Vinnova 689 500

Jordbruksverket 581 4

Länsstyrelser och Regionstyrelse Skåne 607 19

Energimyndigheten 105 830

EU-bidrag 1 064 1 161

Hav- och vattenmyndigheten 1 520 2 052

Postkodlotteriet 4 249 2 879

Svenskt Friluftsliv 3 082 845

Alvins fond 180 315

M-C Cronstedts Stiftelse – 650

Övriga bidrag 85 304

Summa bidrag 78 102 81 199

NOT 3 Nettoomsättning

2016 2015

Årets bok 1 746 2 054

Licensintäkter Bra Miljöval 12 718 11 641

Annonsintäkter tidningen Sveriges Natur 1 507 1 646

Övriga försäljningsintäkter 1 062 1 369

Summa nettoomsättning 17 033 16 710

NOT 4 Verksamhetskostnader

LeasingFöreningen leasar framförallt kontorslokalen och vissa kontorsmaskiner vid lokalerna i Stockholm. Kostnadsförda leasingavgifter utöver lokalhyra uppgår till 370 (421).

31 dec 2016

31 dec 2015

Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande:

Inom 1 år 5 679 4 386

1 till 5 år 12 778 11 543

Summa 18 457 15 929

Avtalet om lokalhyra i Stockholm sträcker sig till 30 sep-tember 2019 och förlängs automatiskt med 3 år om det inte sägs upp senast 12 månader innan avtalet löper ut. Årskostnad cirka 4,5 mkr. Avtalet om lokalhyran i Göte-borg sträcker sig till 31 december 2021och förlängs auto-matiskt med 3 år om det inte sägs upp senast 9 månader innan avtalet löper ut. Årskostnad cirka 1 mkr.

Ändamålskostnader 2016 2015

Natur- och miljövårdsprojekt 59 160 64 557

Internationellt miljöarbete 69 463 75 371

Kommunikation 18 481 17 483

Lokalt och regionalt arbete 17 746 20 812

Summa Ändamålskostnader 164 850 178 223

NOT 1 fortsättning

11

I medlen som delats ut till lokalt och regionalt arbete ingår återbäring som utgör 35 procent av föregående års medlemsavgifter.

2016 2015

Återbäring kretsar inklusive utökat grundbidrag 3 627 3 589

Återbäring länsförbund 1 703 1 659

Återbäring regionala kanslier 4 778 4 827

Projektbidrag till natur-och miljöprojekt 917 740

Nätverkskoordinatörer 641 1 103

Övrigt lokalt och regionalt arbete 957 806

Summa återbäring 12 623 12 724

NOT 5 Medelantal anställda, sjukfrånvaro, personal­kostnader och arvoden till styrelsen

Medelantalet anställda 2016 2015

Kvinnor 91 94

Män 51 51

Totalt 142 145

Medeltalet anställda har beräknats genom att betalda närvarotimmar under perioden har ställts i relation till en inom föreningen normal årsarbetstid (1860 h). I närvaro-timmar ingår betald semester, sjukfrånvaro (betald) och kompledigt men ej övertidstimmar.

Sjukfrånvaro 2016 2015

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 7,6 % 7,8 %

Andel som avser sammanhängande sjukfrånvaro>60 dagar 47,3% 37,6%

Sjukfrånvaro fördelad efter kön:

Kvinnor 9,2 % 9,2 %

Män 4,8 % 5,3 %

Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori:

29 år eller yngre 7,1 % 10,8%

30-49 år 7,5 % 6,8 %

50 år eller äldre 8,3 % 7,3 %

I sjukfrånvaron ingår ej anställda som har varit sjukskrivna mer än 10 år.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2016 2015

Andra ersättningar

Styrelse och kanslichef 1 900 2 174

Övriga anställda 57 379 61 496

Summa löner 59 279 63 670

Andra ersättningar

Styrelse och kanslichef 2 2

Övriga anställda 415 429

Summa andra ersättningar 417 431

Sociala kostnader

Styrelse och kanslichef 986 1 011

 varav pensionskostnader 319 383

Övriga anställda 23 555 19 937

 varav pensionskostnader 4 432 4 686

Summa sociala kostnader 24 541 20 948

 varav pensionskostnader 4 751 5 070

Löner och andra ersättningar till ordförande, vice ordförande och kanslichef 2016 2015

Johanna Sandahl, ordförande, vald på stämman 2014 712 697

Stina Lindblad, vice ordförande, vald på stämman 2014 221 190

Mårten Wallberg, vice ordförande, vald på stämman 2014 177 207

Svante Axelsson, kanslichef, slutat sin anställning augusti 2016 578 900

I löner och andra ersättningar till riksstyrelsen ingår arvode till styrelseledamöterna med 1 602 kr (1 569 kr) per heldag och styrelsemöte. Styrelsemöte hålls cirka 9 gång-er per år. Beloppet utgör 2,7 procent av aktuellt inkomst-basbelopp som för 2016 var 59 300 kr (58 100 kr)

Föreningens ordförande är heltidsarvoderad enligt stämmobeslut och erhåller arvode motsvarande ett inkomstbasbelopp per månad. Vice ordförande Stina Lind-blad och vice ordförande (Mårten Wallberg till december 2016, Salomon Abresparr därefter) är deltidsarvoderade och erhåller 25 procent av inkomstbasbeloppet per månad respektive samt ersättning för styrelsemöten enligt ovan. Övertids- och mertidsersättning utgår ej. Traktamenten tas ej ut.

Föreningens ordförande och kanslichef har haft årskort hos SJ som föreningen betalat och som förmåns-beskattas vid privat användning.

Ideellt arbeteDe ideellt engagerade i föreningens verksamhet har omfattat minst 10 000 personer. Av dessa har cirka 3 000 personer haft olika förtroendeuppdrag i föreningens lokala kretsar och regionala länsförbund. Deras nedlagda tid uppskattas till cirka 720 000 timmar.

Avtal om avgångsvederlagFöreningens ordförande har avtal om avgångsvederlag med sex månaders lön. Avgångsvederlaget faller ut till ordföran-den om hennes uppdrag avslutas, oberoende av om det är från föreningens eller ordförandes sida. För vice ordföran-den gäller att tre månaders avgångsvederlag faller ut. På dessa avgångsvederlag sker ingen pensionsavsättning.

Om föreningens ordförande eller vice ordförande uppbär lön eller ersättning från annan syssla under den tid avgångsvederlaget utgår, reduceras avgångsvederlaget med motsvarande summa. Generalsekreteraren som är riksföreningens högsta tjänsteman har inget avgångs-vederlag. Naturskyddsföreningen har avtal med general-sekreteraren om en uppsägningstid med sex månader i vilken generalsekreteraren kan bli arbetsbefriad om uppsägningen sker från arbetsgivarens sida.

Lån till ledande befattningsinnehavare och transaktioner med närståendeNaturskyddsföreningen har inte lämnat lån eller ställt pant till förmån för någon styrelseledamot, generalsekreterare eller kanslichef.

Naturskyddsföreningen har inte genomfört några be-tydande transaktioner med närstående till personer inom Naturskyddsföreningen.

NOT 4 fortsättning

60 61

12

Löner och andra ersättningar fördelade per land 2016 2015

Sverige 59 279 63 670

Totalt 59 279 63 670

Könsfördelningen bland styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2016 2015

Riksstyrelse

Kvinnor 7 10

Män 6 3

Totalt 13 13 Ledningsgrupp

Kvinnor 6 8

Män 7 4

Totalt 13 12

NOT 6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

2016 2015

Resultat från värdepapper

Utdelningar 1 392 1 021

Räntor 531

Realisationsresultat vid försäljningar –1 808 5 520

Arvode för kapitalförvaltning –358 –371

Summa Resultat från. värdepapper –774 6 701

NOT 7 Fastigheter

31 dec 2016

31 dec2015

Osaby säteri 4 149 4 149

Lilla Karlsö 3 886 3 886

Ryssa, Mora kommun 211 211

Del av Aktse 1:1 97 97

Övriga fastigheter 6 5

Bjuv Ljungsgård 2:6 466

Summa anskaffningsvärde 8 349 8 814

Ackumulerade anskaffningsvärden:

Vid årets början 8 814 8 814

Nyanskaffningar /avyttrat –465

Summa anskaffningsvärde 8 349 8 814

Ackumulerade avskrivningar enligt plan:

Vid årets början –4 415 –4 270

Årets avskrivning enligt plan –138 –145

–4 553 –4 415

Redovisat värde vid årets slut 3 796 4 399

NOT 8 Maskiner och inventarier

31 dec 2016

31 dec 2015

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 9 337 9 055

Nyanskaffningar 148 282

9 485 9 337

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –7 348 –6 529

Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden –731 –819

–8 079 –7 348

Redovisat värde vid årets slut 1 406 1 989

NOT 9 Datorutrustning och program

31 dec 2016

31 dec 2015

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 10 117 10 117

Nyanskaffningar 9 325 –

19 442 10 117

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Vid årets början –9 856 –9 512

Årets avskrivning enligt plan enligt anskaff-ningsvärden –632 –344

–10 488 –9 856

Redovisat värde vid årets slut 8 954 261

Nyanskaffningar 2016 avser bland annat investeringar i nytt CRM-system 8 563 tkr och 513 tkr ny webb (hemsida). Övrigt 249 tkr.

NOT 10 Aktier och andelar i svenska bolag/föreningar

31 dec 2016

31 dec 2015

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 1 445 1 444

Återföring av nedskrivning/värdeförändring 0 1

1 445 1 445

Specifikation av föreningens innehav av aktier och andelar i koncernföretag samt innehav i övriga bolag/föreningarÄgarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Organisation, org.nr.Antal

andelar i %Redovisat

värde

Naturskyddsföreningen Förlag AB, 556449-9407 1 500 100 1 424

AB Smålands Taberg, 556038-5873 8 000 100 8

KRAV ekonomisk förening, insatskapital 10

Lilla Luleälvsvägarnas samfällighet, värde av andel i Aktse 2:1 3

Summa innehav 1 445

NOT 11 Övriga kortfristiga fordringar

31 dec 2016

31 dec 2015

Skattekonto 194 98

Momsfordran – 52

Fordringar på personal 196 106

Stiftelsen V&E Gustafssons Naturvårdsfond 1 345 907

Föreningen Smålands Natur 35 18

Stiftelsen Naturräddarfonden 942 830

Övriga 737 723

Summa övriga kortfristiga fordringar 3 449 2 734

NOT 5 fortsättning

13

NOT 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

31 dec 2016

31 dec 2015

Förutbetalda hyreskostnader 1 092 1 148

Förutbetalda försäkringar 75 73

Viltvårdsfonden 425 425

EPM 242 234

Mysoft, underhåll 98 334

Visby konferens 313 –

Intäkter från IKEA till Natursnokar 184 249

Kundo 108 –

Arv 2 771 3 919

Eskilstuna kommun 188 –

Apsis Newsletter 143 143

Ordfront Förlag, royalty – 107

Övriga interimsfordringar 622 592

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 261 7 224

NOT 13 Kortfristiga placeringar

31 dec 2016

31 dec 2016

31 dec 2015

31 dec 2015

Bokfört värde

Marknads­värde

Bokfört värde

Marknads­värde

Aktier/aktiefonder 48 195 51 672 48 826 51 707

Räntebärande papper 12 400 12 782 113 113

Summa kortfristiga placeringar 60 595 64 454 48 939 51 820

I enlighet med föreningens kapitalplaceringspolicy görs investeringar endast i värdepapper utgivna av företag eller motsvarande som enligt föreningens bedömning bedriver sin verksamhet, internt och externt, på ett miljöriktigt och övrigt etiskt sätt. Härvidlag tillämpas bland annat positiva och negativa kriterier för urvalet av placeringsobjekt. Det senare innebär att olika branscher och företag utesluts på grund av exempelvis allvarlig miljöpåverkan. Kapitalplace-ringspolicyn reglerar även riskspridning, vilket innebär att medel fördelas över olika tillgångsslag.

NOT 14 Skuld erhållna ej nyttjade bidrag

31 dec 2016

31 dec 2015

Sida 1 353 2 596

Statsbidrag 2 626 –

Postkodlotteriet 5 851 10 100

EU-medel 331 669

Övrigt 1 150 394

Summa skuld erhållna ej nyttjade bidrag 11 311 13 759

Bidrag som har bokförts som skuld (inklusive Postkod-lotteriet) avser medel för projekt som kommer att genom-föras efter resp. årsbokslut. Dessa resultatförs enligt avtal under det/de år medlen ianspråktas.

NOT 15 Övriga skulder

31 dec 2016

31 dec 2015

Personalens källskatt och sociala avgifter 3 164 2 862

Sida 157 –

Naturvårdsverket 248 –

Övrigt 939 46

Summa Övriga skulder 4 508 2 908

NOT 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

31 dec 2016

31 dec 2015

Semesterlöner och upplupna löner samt sociala kostnader 6 048 5 782

Revision 482 263

IKEA, Energifallet 1 500 1 500

Havs- och vattenmyndigheten - 1 735

Strömberg Distribution AB 529 172

Årsbok 49 109

Förutbetalda medlemsintäkter 1 728 –

Monterosa 249 –

Trafikverket 300 –

Sida medel 739 689

Övriga 1 368 670

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 992 10 920

NOT 17 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Naturskyddsföreningens globala verksamhet fick i början av 2017 ett väsentligt anslag från Sida att användas över fyra år. Detta möjliggör för föreningen att kunna stötta många andra organisationer i världen i deras natur- och miljöarbete.

I mars 2017 tillträdde Naturskyddsföreningens generalsekreterare, Karin Lexén.

62 63

14

Underskrifter

Stockholm den 27 april 2017

Salomon Abresparr

Vice ordförande

Johanna Sandahl

Ordförande

Carolina Klüft

Anita Brodén

Bo Jönson

Skattmästare

Stina Lindblad

Vice ordförande

Karin Lexén

Generalsekreterare

Jimmy Lindsjö

Marie Andersson

Per Erik Mukka

Lotta Silfver

Mårten WallbergPia Lindeskog

Johan Andersson

Fältbiologernas representant

Vår revisionsberättelse har lämnats den 2 maj 2017

Lars Erik Engberg Anneli Carlsson Kåre Olsson

Auktoriserad revisor

Allegretto Revision AB

15

RevisionsberättelseTill riksstämman i Svenska Naturskyddsföreningen, org.nr 802002-4280

Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Svenska Naturskyddsföreningen för räkenskapsåret 2016.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsent-liga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Övriga revisorers ansvar.

Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden

Annan information än årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för den andra informa-tionen. Den andra informationen består av verksamhets-berättelse (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna).

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk-ande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa-tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredo-visningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktig-heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verk-samheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att lik-videra föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Den auktoriserade revisorns ansvarMina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huru-vida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-

heter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som ut-förs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag professio-nellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga fel-

aktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför gransk-ningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ända-målsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig fel-aktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskatt-ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsbe-rättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iaktta-gelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. . Övriga revisorers ansvarVi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om års-redovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning.

Revisionsberättelse

64 65

16

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgarUttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Svenska Naturskyddsföreningen för räkenskapsåret 2016 i relation till föreningens stadga och stämmo-beslut samt gällande lagstiftning.

Vi tillstyrker att riksstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalandeVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Den auktoriserade revisorns ansvar respektive Övriga revisorers ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.

Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av

säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen.

Som en del av en revision enligt god revisions-sed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professio-nellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna och andra formella dokument. Vilka tillkommande granskningsåt-gärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Stockholm den 2 maj 2017

Kåre Olsson Anneli Carlsson Lars Erik Engberg

Auktoriserad revisor

Allegretto Revision AB

Produktion Naturskyddsföreningen, Addira Grafisk form BankerWesselKorrekturläsning AddiraPapper CyclusTryck Billes, Göteborg 2017

ISBN 978-91-558-0186-1

Fotografer Omslag Israel Sundseth sid 2–3 Sebastian Kirppu sid 6, 21, 33, 47 Fredrik Hjerling sid 12 Ola Runforssid 16 Thomas Andersson sid 22–23 Adriel Kloppenburgsid 27 Amanda Nilsson sid 38–39 Aidan Meyersid 43 Sara Fröcklin

Naturskyddsföreningen Verksamhetsberättelse & årsredovisning 2016

66