VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 · över uppdraget som sammankallande till Maria Larsson, Marla Miljödialog. Föreningen tackar Britt-Marie för engagemanget som sammankallande och hälsar

V E R K S AMH E T S B E R ÄT T E L S E

2 0 1 6

2 | Verksamhetsberättelse 2016. Hållbar Utveckling Skåne

Siffror inom parentes avser 2015 års resultat.Årets resultat blev –27 112 (–82 026) kronor.

MEDLEMMAR 78 (78) organisationer är medlemmar i föreningen.

STYRELSENS ARBETEStyrelsen har haft sju protokollförda möten, inkluderat det konstituerande styrelsemötet:160129: Rådhuset, Trelleborg160318: Lunds stift160426: Hjärups bibliotek, Staffanstorp160602: Hållbarhetsforum, Lunds universitet160901: Länsstyrelsen Skåne, Malmö161013: SYSAV, Malmö161206: Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborg

KANSLIETS PERSONALHållbar Utveckling Skåne har under året haft följande personal anställd: Helena Thelander VerksamhetsledareMagnus Strand Projektledare RådRumSusanna Udvardi Samordnare RådRum

Simrishamn

Pia Wannehag Samordnare RådRumKristianstad

Ahmad Shabeeb Samordnare RådRumKristianstad

Omar Khaltoum Samordnare RådRumKristianstad

Yaser Al Kafri Samordnare RådRumKristianstad

Loui Al Kafri Samordnare RådRumKristianstad

Johanna Ekne Projektledare HandlingsForumHelena Nilsson Projektledare HandlingsForumKaj Svensson KommunikatörKristina Hambitzer Grafisk formgivare

RådRum i Kristianstad har haft en del personal-omsättning under året. Pia Wannehag avslutade sinanställning i mars och Ahmad Shabeeb hade medstöd av Omar Khaltoum samordnarrollen fram tillatt hans studier på KTH startade under hösten.Yaser Al Kafri anställdes som ersättare för AhmadShabeeb. Yaser hade under november–december2016 stöd av Loui Al Kafri.

Johanna Ekne arbetade som projektledare underperioden januari–november och efterträddes av Helena Nilsson. Under hösten anställdes även KajSvensson och Kristina Hambitzer för att stötta uppkommunikationen både från kansliet och från pro-jektens sida.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

OrdförandeSusanna Winblad, Malmö stad

Ordinarie ledamöterMarie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun (vice ordf)Per-Uno Alm, Sparbanken SydTorrid Bengtsson, Lunds stiftSusanne Dahlberg, Länsstyrelsen SkåneAnnika Eklund, Kommunförbundet SkåneAnna Ekberg, HållbarhetsforumLunds universitetLinnea Folkesson, Helsingborgs stad

Annika Hansson, Trelleborgs kommunAnnika Kellgren, Trelleborgs kommunLotte Melin, LRF SkåneRustan Nilsson, SYSAVPer-Ola Ormes, Malmö stad

SuppleanterPeter Groth, Region SkåneStefan Svensson, Glimåkra folkhögskolaHelena Tsiparis, Region Skåne

RevisorerPatrik Henriksson, Malmö stadSimon Jørning-Webrant, Staffanstorps kommun

RevisorsuppleanterCecilia Andersson, Lunds kommunGreger Nyberg, Region Skåne

ValberedningÅsa Abrahamsson, Höörs kommun (sammankallande)Per-Inge Andersson, Hyllie Park FolkhögskolaLina Cronzell, Sensus studieförbundBodil Elmqvist, COWI ABJohan Krook, Ekologgruppen

Följande styrelse valdes in på årsmötet den 26 april

Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse 2016 | 3

JORDBRUK, SKOGSBRUKOCH LANDSKAPSVÅRD Under hösten överlämnade Pernilla Olsson över an-svaret som sammankallande till Alice Nicolle påLänsstyrelsen Skåne. Tack för ditt engagemang Per-nilla under senaste åren, och välkommen som sam-mankallande Alice!

Nätverket hade tre träffar under 2016 – i börjanav februari och i november på Länsstyrelsen iMalmö. I september träffades nätverket i Svedala ochgjorde en exkursion i fält utöver det ordinarie mötet.

Vid träffarna under året har bland annat Länssty-relsens arbete med naturvårdsstrategi för Skåne, eko-systemtjänster och grön infrastruktur avhandlats.

Katrine Svensson, Kristianstad kommun har be-rättat om verktyg för minskat näringsläckage tilljordbruksrelaterade vattendrag (SÅP).

Jakob Levallius från Lunds kommun berättadeom den öppna karttjänsten VattenAtlas – med in-formation om vatten”, med fokus bland annat pådetaljerad hydrologi, som lämpar sig väl för till ex-empel våtmarksplanering.

Nätverket har haft besök av Christel StrömsholmTrulsson som presenterat Segeåns Vattendragsför-bund och Vattenråd, Oddvar Fiskesjö som berättatom Region Skåne och deras miljöarbete och MariaAdolfsson som berättat om Sydvästra Skånes vat-tenråd.

Årets exkursion i fält gick till Thorolf Nilsson,på Tornegården, Västra Kärrstorp där ett flertal re-staureringar gjorts av våtmarker.

Under årets sista möte diskuterdes även gäddvåt-marker i Kävlingeåns avrinningsområde som histo-riskt sett inte varit den fisk som åtgärder inriktatspå då laxen vanligen har en mer framträdande plats.

I sändlistan för nätverket finns ungefär 200 per-soner. Mötena i nätverket har formen av halvdags-konferenser med runt 30 deltagare. Kontaktperson: Alice Nicolle, Länsstyrelsen Skåne.

DET GRÖNA KULTURARVETNätverket riktar sig till alla som arbetar medgrönska som har en historisk an knytning.

27 september möttes nätverket på Hörjelgårdenoch fick en mycket intressant guidning runt gårdenav Ulf Lundwall, Bengt Nihlgård och Emma Chri-stensen. Vi fick en fin promenad med förevisningav olika typer av hägnader, stubbskottsäng, över-

silningsäng och utmarksbete plus att vi hann se går-den och dess byggnader och höra om de mångaspännande projekt som genomförts genom åren ochsom pågår nu.

17 november besökte nätverket Skryllegården.Johan Niss presenterade Länsstyrelsens arbete medRegional handlingsplan för en grön infrastruktur.Syftet med handlingsplanen är att vara vägledandeoch ligga till grund för framtida insatser samt attförbättra miljömålsuppfyllelsen.

Lena Ingvad berättade om Skrylleområdet attkommunen har siktet inställt på att ta in anbud påen utvecklingsplan för området, med ett helhets-grepp på området där byggnader och närmiljö skaingå. Genomförandet planeras i 3–5 etapper och ar-betet ska starta med en förstudie. Kontaktpersoner: Åsa Jakobsson, Patrik Olsson ochTony Svensson, Regionmuseet Kristianstad, ErikPersson, SLU och Torrid Bengtsson, Lunds stift.

FÖREBYGGANDE AV AVFALLNätverket har haft fyra möten under 2016. I mittenav året bytte sammankallande Britt-Marie Fager-ström arbetsplats och arbetsuppgifter och lämnadeöver uppdraget som sammankallande till MariaLarsson, Marla Miljödialog. Föreningen tackarBritt-Marie för engagemanget som sammankallandeoch hälsar Maria välkommen!Nätverkets medlemmar kommer från kommuner,

kommunala och privata bolag, Länsstyrelsen, Region Skåne, Avfall Sverige och Lunds universitet.

Under årens möten har nätverket bland annat varitpå studiebesök på ReTuren på Lindängen, fått pre-sentationer av bland annat Noori Saber som driverElectronicsmix – ett ställe där man kan reparera elekt-ronik, IKEA och Skanska. Deltagarna har diskuteratforskningsrapporter kring förebyggande av avfall frånLunds universitet, och möjligheten att få näringslivetatt arbeta mer med förebyggande av avfall. I slutet avåret fick Hållbar Utveckling Skåne en projekansökantill Region Skånes Miljövårdsfond antagen. I projek-tet kommer ett antal skånska kommuner arbeta medförebyggande av avfall och nätverket kommer fun-gera som referensgrupp till det projektet.

På nätverkets sändlista finns ett 50-tal personeroch deltagarantalet vid mötena brukar vara 12–18personer.Kontaktperson: Maria Larsson, Marla Miljödialog.

Föreningens nätverkMinnesanteckningar och presentationer från nätverkens träffar ligger på föreningens hemsida.


Årsmöte med speed-dejting Årets årsmöte hölls den 26 april på Hjärups biblio-tek. Eftermiddagen inleddes med årsmötesförhand-lingar där det belutades om höjd medlemsavgiftinför 2017. Stämman beslutade också efter diskus-sion, om en stadgeförändring där suppleanter tasbort och ersätts med ordinarie ledamöter. Argu-mentet för denna stadgeförändring är att styrelsenför Hållbar Utveckling Skåne är en delvis arbetandestyrelse och i det egentliga styrelsearbetet görs ingenskillnad på ledamot och suppleant. Stadgeänd-ringen måste röstas igenom även på nästa årsmöteför att gälla.

Efter årsmötesförhandlingarna följde fika ochspeed-dejting med Hållbar Utveckling Skånes olikaverksamheter. Deltagarna delades in i mindre grup-per och fick gå runt i grupp och träffa de aktiva nätverken och projekten. Sammankallande för nät-verken och projektledarna för projekten berättadekort om verksamheten och det fanns också tid förfrågor. Formen var mycket uppskattad och gav möj-lighet för lite mer djupgående samtal och frågorkring verksamheten.

Under den sista timmen presenterade 2015 årsstipendiater sina projekt. Föreningen hade valt attdela ut tre stipendier varav Sparbanken Syd finani-sierade ett.

Stipendiat 1. Emily Thornton och Stina Gustafs-son, Sir Ellen: ”Skillshare, bygger på klassiskt stu-diecirkelsupplägg, men istället för kursavgift betalarman genom att hålla en egen föreläsning! Man del-tar kostnadsfritt i work shops man tycker är intres-santa. Skillshare ska vara en positiv kraft sombidrar till social samvaro över socioekonomiska ochetniska gränser, som främjar en ekologisk livssynoch som öppnar upp för ett nytt ekonomiskt sys-tem – kollaborativ konsumtion.”

Stipendiat 2. Monica Lundgren, FöreningenSelma i Landskrona: Projektet ska organiseramöten med grupper av människor med olika bak-grund (svenska /invandrade personer) som lär sigom närproducerade livsmedel, om hållbarhet ochekologisk odling. Människor med olika bakgrundträffas under lättsamma former, och lagar viss mattillsammans.

Stipendiat 3. Emelie Ljungberg, Hjärups biblio-tek: LibLab är workshops för barn (7–15 år) – enmotkultur mot resursslöseri och överflödssamhälle.Ambitionen är att lära barn och unga att laga, fixa

och tillverka det som behövs. Flera liknande verk-samheter pågår i regionen och stipendiet ska an-vändas för att starta ett idé- och materialbibliotekoch hitta system för att dela detta mellan olika ma-kerspace och remake-verkstäder i Skåne.

Seminarium: Agenda 2030Höstens medlemsmöte var ett eftermiddagssemi-narium om Agenda 2030 – de globala hållbar-hetsmålen. Seminariet var välbesökt – strax över100 personer och flera på en väntelista. Alla före-drag filmades och finns att hitta via Hållbar Ut-veckling Skånes hemsida. Talare var KatarinaSundberg, Regeringskansliet, Ulrika Jerre, IM In-dividuell Människohjälp, Per-Arne Nilsson, Mil-jöförvaltningen Malmö stad, Karin Hopstadius,Växjö kommun, Warda Fatih, FN-förbundets am-bassadör för Agenda 2030. Per-Uno Alm modere-rade eftermiddagen.

Intern och extern kommunikation Hållbar Utveckling Skånes Facebooksida dubbladeunder året antalet följare. Vi inledde 2016 med 332följare och avslutade i december med 688 följare.Facebook-sidan används för att sprida informationom föreningens aktiviteter, men även medlemmarsaktiviteter och annan information med hållbarhets-fokus. På Facebook är det enkelt att interagera,kommentera och skicka vidare information.

De mest uppmärksammade inläggen under åretvar utlysningar av tjänster och inlägg om konferen-sen om cirkulär ekonomi samt uppmaningen omattrösta på Lund i tävlingen om att bli Sveriges kli-matstad 2016.

Hela 2016 har pågått ett planeringsarbete kringhur föreningen ska utvecklas och effektiviseras. Somett led i detta anställdes kommunikatören Kaj Svens-son som ska sammanställa det arbete som är gjortkring kommunikationsstrategi för föreningen. Ettarbete med att identifiera rätt kommunikationska-naler och verktyg har påbörjats och avlsutas i bör-jan av 2017. Föreningen har beslutat att successivtövergå till MyNewsdesk som primär kanal för press-meddelanden och även kortare information. E-post-sändlistor som tidigare används kommer under2017 att flyttas in i det nya systemet. Det interna ar-betet ska effektiviseras med hjälp av ett IT-systemsom Lunicore sudentkonsulter kommer implemen-tetera under början av 2017.

Föreningens verksamhetMycket arbete har fokuserat kring att säkra finansiering, undersöka nya områden inom hållbarhetsfrågorna och arbete med att stärka upp kansliet.


Stipendium Stipendiet som föreningen årligen delar ut blevunder 2016 skjutet till våren 2017. Det är ävendenna gång tre stipendier, i år på temat marin ned-skräpning. Presentation av stipendiaternas projektkommer ske i anslutning till Teater Sagohusets sats-ning Sjätte kontinenten.

RCE SKÅNEEtt RCE (Regional Centre of Expertise on educationfor sustainable development) är ett regionalt nätverksom har som uppgift att främja och sprida lärandeför hållbar utveckling inom olika former för lärande.Lärande kan ske både formellt (det offentliga ut-bildningssystemet), informellt (spontan inlärningdriven av behov eller nyfikenhet hos individer) ochnonformellt (organiserade studier utanför det offentliga utbildningssystemet). RCE Skåne bestårav Malmö Högskola, Lunds Universitet, Malmöstad, Lunds kommun, Region Skåne och Hållbar Utveckling Skåne.

Under 2016 representerades föreningen av Rus-tan Nilsson från SYSAV vid styrgruppsmötena. Ibörjan av året genomfördes en workshop för att un-dersöka vad de olika organisationerna såg hur fram-tiden för RCE Skåne ska se ut. Det arbetet fortsätterunder 2017.

KLIMATSAMVERKAN SKÅNEHållbar Utveckling Skånes verksamhetsledare ingåri Klimatsamverkan Skånes arbetsgrupp Hållbarkonsumtion. Arbetsgruppen träffas cirka tre gångerper termin och fungerar delvis som omvärldsbe-vakning för deltagarna. Arbetsgruppen är ocksåstyrgrupp för de projekt som drivs av föreningenoch är finansierade av Klimatsamverkan Skåne. Detgäller projekten Cirkulär ekonomi Skåne och LCC-forumåret (livscykelkostnadskalkyler) som drivitsunder året.

Konsumtion är en viktig hållbarhetsfråga ochföreningen har arbetat med konsumtion både på or-ganisations- och individnivå. Området knytersamma flera hållbarhetsaspekter. För att fördjupakunskaper och knyta nya kontakter deltog verk-samhetsledaren på Nationell verkstad kring hållbarkonsumtion i Göteborg under hösten 2016. Den na-tionella verkstaden var en uppföljande aktivitetefter förra årets nationella verkstad på Naturvårds-verket i Stockholm.

I konsumtionsgruppen ingår representanter frånLänsstyrelsen Skåne, Region Skåne, SLU Alnarp,Lunds kommun, Lunds universitet, Malmö stad ochHållbar Utveckling Skåne.

Johanna Ekne hälsar välkommen till konferensen Skåne och den cirkulära ekonomin.


Projektverksamhet

* Omfattar MILOU, MILOU mål II och MILOU2, SILABE-GU, Sociala hänsyn i Malmö stads inköpsprocesser, LCC-Forumåret och upphandlingsspelet PROCURA ** Även förstudien Småföretagare och hållbar utveckling *** Projektet genomfördes i tre olika faser/projekt

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

H

HandlingsForum*

KlimatVardag

Hållbar Frisör**

Äldre Vattenkartor***

KlimatVardag 2012

RådRum

Sektorsövergripande samv.

BISAM

Cirkulär ekonomi

* Omfattar MILOU, MILOU mål II och MILOU2/HandlingsForum, SILABE-GU, Sociala hänsyn i Malmö stads inköpsprocesser

2

* *

UPPHANDLINGSSPELET PROCURAUpphandlingsspelet som producerades under 2015 har under året spelatsav Ystad kommun, Malmö stad, SLU och Gästrike återvinnare. Spelet fårmycket fina omdömen av deltagarna. Det är ett effektivt sätt att lära sigmer om helheten och processen som omger hållbara inköp. Många förslagpå utveckling av spelet har kommit in och eventuellt gör vi verklighet avnågon idé under kommande år.

LCC-FORUMÅRETLCC-livscykelkostnadsberäkningar är kraftfullaverktyg för att göra hållbara inköp. I kommunernafinns ett visst motstånd mot att arbeta med verkty-get som främst baserar sig på osäkerhet kring hurberäkningarna görs på bästa sätt. I projektet deltarsju kommuner som under projektets gång arbetarmed att göra LCC-beräkningar på upphandlingar.Med projektet vill vi uppnå ökade kompetens hosdeltagande kommuner, ett levande offentligt sam-tal om betydelsen av att upphandla hållbart och ettökat intresse hos andra kommuner att arbeta medLCC som en del av upphandling.

Konsulten Daniel Svensson från företaget EnergyService Management AB är expert inom LCC ochhåller i de tre träffar med kommunerna som rymsinom projektet. Träff 1 genomfördes i oktober2016. På träffen gavs en genomgång kring vad LCC

är och när det bäst används, vi tittade på goda ex-empel och gjorde räkneövningar. Deltagarna upp-manades att hitta en upphandling på derasrespektive kommuner där LCC-principerna kan till-lämpas. Mellan träffarna har kommunerna uppgif-ter att lösa och tillgång till några timmars coachingav Daniel.

Två ytterligare träffar hålls under 2017. Vi kom-mer att följa upp hur det egna arbetet med upp-handling har gått samt fortsätta diskuteramöjligheter och svårigheter med LCC. Representantfrån Upphandlingsmyndigheten deltar. Kommu-nerna som deltar i projektet är Svedala, Lund,Malmö. Trelleborg, Ängelholm och Helsingborg.

Projektet är finansierat via KlimatsamverkanSkåne och arbetsgruppen Hållbar Konsumtion ärstyrgrupp. Projektet slutredovisas i mitten av 2017.

BISAMBi- och insektsodlingsprojektet BISAM har stabili-serat verksamheten i Malmö under året. Under höstebidrog Hållbar Utveckling Skåne med att knyta kon-takter till Kristianstad kommun som resulterade i ettstudiebesök på plats i Folkets park i Malmö och ett

introduktionsmöte i Hälsans trädgård i Kristianstad.Mötet resulterar förhoppningsvis i ett uppstartatBISAM även i Kristianstad. Samma kontakter knytsmot Helsingborg och Miljöverkstaden. Dessa mötenäger rum i början av 2017.


CIRKULÄR EKONOMI

Projektet Cirkulär ekonomi avslutades under 2016.Konsumtionsgruppen i Klimatsamverkan Skåne(KSS) står bakom ansökan av projektet. Länsstyrel-sen Skåne har varit huvudansvarig för projektet ochföreningen har ansvarat för att driva det.

Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiskamodeller i ett företag, samhälle eller en organisation,som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulärakretslopp används snarare än linjära processer somhittills har varit dominerande. Arbetet med att ställaom till ett mer cirkulärt samhälle har kommit starktde senaste åren både i Sverige och runt om i världen.Projektets syfte har varit att öka kunskapen kringcirkulär ekonomi i Skåne för att ge länet förutsätt-ningar att ligga i framkant. På så sätt görs en insatsför omställningen till en hållbarare ekonomi samti-digt som ekonomiska förutsättningar skapas för re-gionens näringsliv.

De bärande tankarna i den cirkulära ekonominär minskad användning av resurser och ett mer kost-nadseffektivt sätt att arbeta. Ett cirkulärt Skåneskulle alltså innebära ökade möjligheter att uppfyllaregionens hållbarhetsmål och en förbättrad eko-nomi. Detta i sin tur innebär en ökad konkurrens-kraft för det skånska näringslivet. Övergången tillett cirkulärt samhälle kan också innebära en ökadsysselsättningsgrad vilket leder till bättre köpkraftoch skattekraft som i sin tur bidrar till att stärkaekonomin ytterligare.

Projektets mål var att skapa förståelse kring vadcirkulär ekonomi är och underlätta omställningentill ett samhälle som är cirkulärt och riktade sig tillregionala politiker och tjänstemän inom kommuneroch kommunala verksamheter som till exempel av-fallsbolag. Regionala myndigheter, näringslivet, aka-demin och den idéburna sektorn har också varit enviktig målgrupp. Sammanfattningsvis har målgrup-pen varit de aktörer som är viktiga för att driva detregionala arbetet kring cirkulär ekonomi framåt.

Intresset för cirkulär ekonomi har varit stort.Tjänstemän på kommuner och myndigheter har visatstörst intresse men det hade varit positivt med fleranmälda politiker och beslutsfattare och även fler re-presentanter från näringslivet. I ett fortsatt arbetekring cirkulär ekonomi vore det positivt att fördjupasig mer och satsa på att skapa inte bara ett generelltnätverk utan mer områdesspecifika nätverk där ak-törer i liknande situationer och med samma typ avutmaningar kan samarbeta och stärka varandra.

I projektet har följande aktiviteter genomförts: • Hösten 2015: Ett nätverk kring cirkulär ekonomi

i Skåne har skaptas• 2016-05-24: Konferens om cirkulär ekonomi

• 2016-09-21: Utbildning kring cirkulär ekonomi

• 2016-10-19—20: Studieresa till Amsterdam

• Hösten 2016: Projektansökningar till projekt om cirkulär ekonomi inskickade tillVinnova och Energimyndigheten. Vinnova-an-sökningen har blivit beviljad.

Samtliga aktiviteter har fått positiv respons från del-tagarna men den aktivitet som sticker ut mest varstudieresan där deltagarna var mycket nöjda. Denledde till många nya tankar troligen för att det fannstid att fördjupa sig och se en mängd positiva exem-pel på nära håll.

Nätverket kring cirkulär ekonomiNätverket som skapats ger förutsättningar att arbetacirkulärt i större skala vilket leder till ökade samar-beten organisationer emellan, nya projekt och flerinnovationer. Ett lyckat resultat är ett brett nätverkdär både företag, myndighet, organisationer, för-eningar och akademin ingår. Inom nätverket ordnasen del träffar och ett antal utskick görs varje år.

Utbildning kring cirkulär ekonomi Den 21 september 2016 hölls en heldagsutbildningom cirkulär ekonomi. Dagen riktade sig till verk-samma inom näringslivet och offentlig sektor. Somutbildare anlitades Tobias Jansson från företagetCircular Economy, en väl anlitad föreläsare och ut-bildare inom området. Syftet med dagen var att geen gedigen kunskap om cirkulär ekonomi och an-vändbara verktyg för hur man kan jobba vidare medcirkulär ekonomi i sin verksamhet. Till utbildningenfick vi 18 anmälningar. Deltagarna var från regio-nal myndighet, kommuner, näringsliv, akademin ochorganisationer.

HeldagskonferensDen 24 maj 2016 anordnades en heldagskonferenspå temat cirkulär ekonomi. Syftet med dagen varatt sprida kunskap om vad cirkulär ekonomi är ochvad en omställning till cirkulär ekonomi kan betydaför regionen. Under dagen hölls vissa pass gemen-samt för alla deltagare. Talare för den delen av kon-ferensen var bland andra Anders Wijkman,Romklubbens ordförande, forskare kring hållbar-hetsfrågor från Lunds universitet samt Mats Willi-ander, forskare kring cirkulär ekonomi på ViktoriaSwedish ICT. Övriga delar av dagen hade del -tagarna möjlighet att fördjupa sig i de ämnesområ-den som intresserade dem mest genom att välja mel-lan en rad olika workshops – bland annat om


EKONOMI HANDLINGSFORUM tom 2016-12-31Intäkter 3 205 619Kostnader –3 089 842 Debiterad tid av VL 942 850

PROJEKTFAKTAProjekttid: 2008 och fortlöpandeProjektledare: [email protected] Finansiärer: Klimatsamverkan Skåne, Energimyndigheten, Läns -styrelsen Skåne, Hållbar Utveckling Skåne, Malmöstad, Region Skåne, Energikontoret Skåne samt kommunerna Eslöv, Höör, Klippan, Osby, Skurup, Staffanstorp och Tomelilla.

Vind- och insynsskydd och samtidigt boplats för vilda pollinatörer vid Park 20|20, Hoofddorp, världens första cradle-to-

cradle inspirerade kontorspark i Nederländerna.

upphandling, cirkulär design, att skapa en cirkulärkommun/region, industriell symbios, bygga cirku-lärt, cirkulära affärsmodeller, kollaborativ ekonomioch resurseffektiv materialanvändning. På konfe-rensen deltog 172 personer. Deltagarna kom frånkommuner, företag, myndighet, organisationer, för-eningar och akademin.

StudieresaDen 19–20 oktober ordnades en studieresa till Ams-terdam-regionen. På resan besöktes både företag ochoffentliga verksamheter som tagit steget fullt ut ocharbetar cirkulärt. Elva personer deltog på resan. Del-tagarna kom från kommunal verksamhet, regionalmyndighet, organisation, akademin och näringsli-vet. Det uppskattades att resan gav insikt i hur manarbetar med cirkulär ekonomi både företag, offent-lig förvaltning och organisation. Flera tyckte att stu-dieresan gav inspiration för att gå vidare i sin egenverksamhet för att hitta cirkulära affärsmodeller ochcirkulära materialflöden.

Skriva projektansökanför projekt kring upphandlingIstället för att skriva en stor ansökan med fokus påupphandling valde vi att skriva två mindre ansök-ningar till förstudier kring cirkulära affärsmodelleroch cirkulära tjänster som kan komma att upphand-las. Vi såg det som viktigt att både försöka ha ettnära samarbete med näringslivet och offentlig sek-tor. Den beviljade Vinnova-ansökan är ett partner-

skap främst mellan Hållbar Utveckling Skåne ochproduktionsföretaget Ecophon. Syftet med projektetär att identifiera möjligheter för det skånska nä-ringslivet att arbeta cirkulärt, med Ecophon sompraktiskt exempel. Ecophon är ett företag med säte iSkåne som utvecklar och producerar akustiksystem.Företaget har 750 anställda och säljer produkter i 44länder. Projektets styrgrupp utgörs av Klimatsam-verkan Skånes arbetsgrupp Hållbar Konsumtion.

I en ansökan till Energimyndigheten har för-eningen sökt medel för ytterligare en förstudie, meni detta fall om cirkulära affärsmodeller kring belys-ning i sjukhusmiljö. Här är sjukhusen i Kristianstadoch Hässleholm partners.


RÅDRUM

RådRum är ett projekt som Hållbar UtvecklingSkåne drivit sedan 2013. Partners i verksamhetenär Hållbar Utveckling Skåne, IM Individuell Män-niskohjälp, Sensus, Malmö stad, Region Skåne.

RådRums verksamhet är en nyckel i det viktigaarbetet att öka nyanländas förutsättningar för in-tegration, etablering, inkludering och tillträde tilldet svenska samhällets institutioner. RådRumsmetod med målgruppens direkta medskapande ochsamägande ger ett demokratiskt arbetssätt somökar målgruppens förtroende för verksamheten.

Rådgivare rekryteras till hälften bland nyanländaoch deltagare i projektet har fått ökade tvärkultu-rella kompetenser, språkträning och annan person-lig utveckling. Samtidigt som de lämnat stöd tillverksamhetens besökare genom rådgivning. Den ut-bildning och erfarenhet frivilligrådgivare har fåttunder projekttiden har även visat sig vara merite-rande på arbetsmarknaden.

Rekryteringen av frivilliga har skett jämställt menen identifierad utmaning i verksamheten är att detär fler män än kvinnor som besöker rådgivningen.Jämställdheten är ett viktigt perspektiv i arbetetmed integrationsfrämjande aktiviteter och ett vik-tigt och ibland eftersatt utvecklingsarbete. Målet förjämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skaha samma förutsättningar att forma samhället ochsina egna liv. Detta avser en jämn fördelning avmakt och inflytande. Kvinnor och män ska hasamma rätt och möjlighet att vara aktiva medbor-gare och att verka för att forma villkoren för be-slutsfattande. Även ökade förutsättningar förekonomisk jämställdhet är viktigt. Kvinnor ochmän ska ha samma möjligheter och villkor när detgäller tillgång till information och stöd och betaltarbete som ger ökade förutsättningar för ekono-misk självständighet genom livet. Målgruppen förRådRum är människor som är nya i Sverige ochverksamheten går ut på att man som besökare tillRådRum får råd och hjälp för att finna sig tillrättai det svenska samhället. Rådgivningen görs av fri-villiga som har gått en utbildning speciellt framta-gen för RådRum. Utbildningarna för de frivilligasker i studiecirkelform. Utbildningen omfattar femträffar och motsvarar cirka 15 studietimmar. Underutbildningen betonas vikten av ett förhållningssättsom genomsyras av alla människors lika rätt ochvärde. Genom praktiska övningar och samtal stärksrådgivaren i sin roll och får träna sig i att bemötaoch stärka individer i deras situation.

Integrationsfonden finansie-rade de första årens verksamhetoch därefter har Region Skånebidragit med finansiering i tvåetapper och vidare finanseringhar sökts från flera håll.

Beviljade ansökningarEn ansökan på 11,8 miljoner tillArbete-, Migrations- och Integ-rationsfonden (AMIF) beviljadesunder försommaren. Det projek-tanslaget ger möjlighet att skalaupp och öppna fler RådRum i Skåne och även en nationell pilot i Stockholm. AMIF-projektet ärtreårigt. I AMIF-projektet kommer också en studie -cirkelledarutbildning att tas fram och börja använ-das. Det är bland annat en möjlighet för rådgivareatt skaffa sig nya erfarenheter som kan ge tillträdetill arbetsmarknaden.

Citizens Advice.


PROJEKTEKONOMI mars 2013–dec 2016Intäkter 2 548 812 Kostnader –2 084 172varav projektledares lön och tid debiterad –1 605 963

PROJEKTFAKTAProjekttid: mars 2013 och fortlöpandeProjektledare: [email protected]: Malmö stad, Studieförbundet Sensus,Region Skåne, IM Individuell MänniskohjälpFinansiärer: AMIF, MUCF, FINSAM, Europeiska Integra-tionsfonden, Hållbar Utveckling Skåne och övriga projektpartners, Innovationsplattform Malmö Sydost,Bromölla kommun och Sparbanken Syd.

Samordnarträff på Rosengård.

Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhälles -frågor beviljade under året en ansökan om att startaett lokalt resurscenter i form av ett RådRum på Fol-kets hus i Rosengård. Ett syfte med projektet utöverRådRums rådgivning är att öka den demokratiskadelaktigheten bland rådgivare och besökare. Pro-jektet löper över tolv månader och vi kommer sökavidare finansiering för den satsningen.

FINSAM är samordningsförbund mellan Arbets-förmedlingen, Försäkringskassan, kommun ochlandsting/region där man samverkar finansielltinom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Sam-ordningsförbunden beslutar själva hur samarbetetska utformas och bedriver samverkan utifrån lokalaförutsättningar och behov. FINSAM Lund och FIN-SAM MittSkåne finansierar samordnare för Råd-Rum Lund/MittSkåne (Eslöv, Höör, Hörby). Utöverdet går Bromölla kommun in och stöttar verksam-heten med finansiering för samordnare RådRumBromölla.

Nya RådRum öppnasUnder 2016 öppnades nya RådRum på Rosengårdi Malmö, i Lund och Bromölla samt i på två ställeni Stockholm (Sollentuna och Södermalm).

RådRum finns sedan tidigare i Kristianstad, Sim-rishamn och på Malmö stadsbibliotek.

RådRum Kristianstad etablerades först och äräven det RådRum som har flest besökare. Baraunder december 2016 registrerades över 160 besök.Det visar på ett tydligt behov av verksamheten och

ställer samtidigt höga krav tillgängliga rådgivareoch samordnare på plats.

Studieresa till StorbritannienUnder hösten gjordes en studieresa till Citizens Ad-vice i Storbritannien. Det var intensiva dagar medmycket kunskap kring kvalitetssäkring, och enga-gemang från frivilliga. Får man utbildning via Citi-zens Advice måste man vara rådgivare i 18 månader– detta är något RådRum ska undersöka hur vi an-passar efter vår verksamhet. Att arbeta med råd-givning är ”betalningen” för utbildningen. CitizensAdvice är mycket duktiga på att se de utsatta somkommer för rådgivning som presumtiva rådgivare.


Siffror inom parentes avser 2015 års resultat.

Årets resultatFöreningens verksamhet har gett ett underskott på 27 112 (82 026) kronor. Föreningens soliditet(andel eget kapital) uppgår till 39,8 (48,0)%.

IntäkterFöreningens intäkter uppgår till 1 002 993 (785.483)kronor varav ett föreningsbidrag från Region Skånepå 125.000 (140.000) kronor. 312 274 (264.754)kronor utgör av kansliet debiterad tid i föreningensprojekt.

KostnaderFöreningens kostnader uppgår totalt till 1 030 980(905.779) kronor. Av kostnaderna utgör personal-kostnader 61 (66)%.

ProjektverksamhetenProjektverksamheten särredovisas i bokföringen.När kansliet debiterar tid i projekten ger detta verk-samhetsintäkter till föreningen.

Vid projektavslut kan föreningens ekonomi på-verkas negativt/positivt om projektet har varitunder-/överfinansierat. Styrelsen har tagit beslut påatt eventuella överskott i projektverksamheten skaanvändas för att täcka underskott i andra projekt.

Föreningens ekonomi

RESULTATRÄKNING

Not 160101 150101–161231 –152131

INTÄKTERMedlemsavgifter 300 600 282 360

Föreningsbidrag 1 125 000 140 000

Debiterad tid i projekt 2 312 274 264 754

Övriga intäkter 3 2 564 15 536

Debiterad projektkostn. 4 262 555 82 833

Summa intäkter 1 002 993 785 483

KOSTNADERPersonalkostnader –633 183 –598 206

Medlemsaktiviteter –8 198 –24 900

Lokalkostnader –140 927 –53 987

Redovisningstjänster –105 229 –76 524

Telefoni, IT 5 –18 285 –27 084

Medfinansiering projekt –25 442 –19 706

Övriga föreningskostnader 6 –99 716 –75 661

Summa kostnader –1 030 980 –876 068

Resultat före avskrivningar –27 987 –90 585

Avskrivningar –2 570 –2 587

Resultat efter avskrivningar –30 557 –93 172Finansiella poster 7 3 445 11 146

Resultat efter finansiella poster –27 112 –82 026Skatt 0 0

ÅRETS NETTORESULTAT –27 112 –82 026

BALANSRÄKNING

Not 161231 151231TILLGÅNGARAnläggningstillgångarInventarier 0 5 211

Summa anläggningstillgångar 0 5 211

OmsättningstillgångarKundfordringar 152 375 12 550

Kortfristiga fordringar 699 35 000

Interimsfordringar 8 28 843 50 698

Likvida medel 2 542 803 1 164 793

Summa omsättningstillgångar 2 724 720 1 233 041SUMMA TILLGÅNGAR 2 724 720 1 238 252

EGET KAPITAL OCH SKULDEREGET KAPITALIngående eget kapital 1 085 252 1 167 278

Årets resultat –27 112 –82 026

Summa eget kapital 1 058 140 1 085 252

SKULDERKortfristiga skulderInterimsskulder 8 229 233 37 379

Leverantörsskulder 114 383 87 580

Skatteskulder och moms 279 477 45 221

Övriga kortfristiga skulder 1 043 487 12 821

Summa skulder 1 666 580 183 001SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 724 720 1 268 553


Not 1 FöreningsbidragRegion Skånes föreningsbidrag blev 125 000 kr för 2016.

Not 2 Debiterad tid i projektAvser verksamhetsledarens debiterade tid i föreningensprojektverksamhet.

Projekt 2016 2015 2014Det gröna kulturarvet 4 375 65 000 15 000HMSkåne – – 120 000HandlingsForum/MILOU2 204 897 70 000 398 750Pendla med cykel* – – 12 000RådRum 103 002 129 755 –Summa 312 274 264 754 545 750

Not 3 Övriga intäkterIntäkter från medlemsmöten.

NOTER

Not 4 Debiterad projektkostnadIntäkt för uthyrning av kontorsrum till projekten.

Not 5 Telefon och ITKostnaden är förknippad med utveckling av föreningenshemsida.

Not 6 Övriga föreningskostnaderI posten övriga föreningskostnader ingår bland annatförbukningsmaterial, trycksaker, porto, försäkringar, tid-skrifter och facklitteratur.

Not 7 Finansiella posterIntäkter från föreningens högräntekonto.

Not 8 InterimsposterInterimsposterna avser fordringar respektive skuldergentemot pågående projekt.

Torrid Bengtsson Susanne Dahlberg Annika Eklund

Anna Ekberg Linnea Folkesson Annika Hansson

Annika Kellgren Lotte Melin Rustan Nilsson

Susanna Winblad Marie-Louise Folkesson Per-Uno AlmORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE

Per-Ola Ormes Helena ThelanderVERKSAMHETSLEDARE


REVISIONSBERÄTTELSE

Till föreningsstämman Hållbar Utveckling Skåne

I enlighet med vårt uppdrag har vi granskat föreningens verksamhet och räkenskaper för år 2016.

Vi har granskat årsredovisning, förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, verksamhetsplan

för år 2016, styrelsens protokoll, samt utfört stickprovsvis granskning av föreningens räkenskaper.

Diskussioner har förts med berörda avseende bakgrundsinformation i bland annat årsredovisning,

förvaltningsberättelse samt om ekonomiadministrativa rutiner, rutiner för uppföljning och kontroll samt

i övrigt om årets verksamhet.

Vi tillstyrker

att resultatredovisning och balansräkning fastställs

att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret

Malmö den 10 mars 2017

Patrik Henriksson Simon Jørning-Webrant MALMÖ STAD STAFFANSTORPS KOMMUN

[email protected]

hutskane.sefacebook.com/HUTSkanefacebook.com/radrumskane

Omslagsbild: LibLab på Hjärups bibliotekEn av 2015 års stipendiater var Emelie Ljungberg, Hjärups bibliotek: LibLab är workshops för barn (7–15 år), som under hösten genomförts varannan tisdag på Hjärups bibliotek. Det är en motkultur mot resursslöseri och överflödssamhälle. Ambitionen är att lära barn och unga att laga,fixa och tillverka endast det som behövs. Flera liknande verksamheter pågår i regionen och stipendiet ska användas för att starta ett idé- och materialbibliotek och hitta system för att dela detta mellan olika makerspace och remake-verkstäder i Skåne.

Documents

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 · över uppdraget som sammankallande till Maria Larsson, Marla Miljödialog. Föreningen tackar Britt-Marie för engagemanget som sammankallande och hälsar