Verksamhetsberättelse 2007

Verksamhetsberättelse2007

Verksamhetsberättelse 2007

InnehållsförtecknigArbetsams bildande 1Ändamål 1Handling 1Styrelsens sammansättning 1Möten där styrelsen representerat ArbetSam 2Styrelse- och au-sammanträden 2Medlemmar 3Vägvisning 3Regional utveckling 3Seminarier och utbildningar 4Ekonomi 4ArbetSams årsmöte 2007 i Östersund med omnejd 5DAG 1 - tema Barnverksamhet på arbetslivsmuseer 5DAG 2 - tema Fjället 6DAG 3 - tema Snillen 6Emaljskylt 8Blåblus 8Hemsidan 9Databas över arbetslivsmuseer 9Arbetsamma museer 2007 10Information 10Turmässan 11Kansli 11Barnkulturåret 11Ord på vägen av ordförande Barbro Franckie 12

Omslagsbild.Omslagsbilderna till årets verksamhetsberättelsehar vi hämtat från omslaget till 2007 årsmuseikatalog Arbetsamma museer 2007. Foto:Mai Kurdve, Yngve Stark, Ursula Lindgren Gey,Lars Gerestad, Lennart Dannelind, Rubens samtTorsten Nilsson

Verksamhetsberättelse 2007

ArbetSams bildandeArbetslivsmuseernas Samarbetsråd (ArbetSam)bildades under ett nationellt seminarium påArbetets museum den 20-21 mars 1998.Seminariet arrangerades av Arbetets museum,Tekniska museet samt Riksantikvarieämbetet, ochlockade 105 personer från hela landet tillNorrköping. På seminariet presenterades denväxande folkrörelsen, som består av eldsjälarsysselsatta med att bevara och utvecklaindustrisamhällets kulturarv.

ÄndamålSamarbetsrådet är en ideell förening vars ändamålär att utifrån ett underifrånperspektiv främja ochutveckla bevarandet och gestaltandet avindustrisamhällets framväxt och kulturarv. I dennauppgift ingår att verka för en helhetssyn därarbetsliv, teknik, produktionsprocesser, socialaförhållanden, folkbildning, kultur samt fackligt ochpolitiskt arbete tydliggörs. I centrum stårarbetsplatser och andra historiska miljöer medanknytning till arbetet.

Handling- att arbeta för att stärka arbetslivsmuseernasidentitet- att skapa ett kontaktnät mellan medlemmarna- att samordna arbetet i gemensamma frågor- att sprida kännedom om arbetslivsmuseernasverksamhet- att fördjupa kunskapen om det förgångna förökad beredskap inför framtidsfrågorna

1.

Styrelsens sammansättningOrdförande 2006-2007Barbro Franckie, Statarmuseet i Skåne

Vice ordförande 2006-2007Mikael Parr, Flygvapenmuseum

Kassör 2007-2008Stig Grehn, Mekaniska Verkstaden Skansen,Stockholm

Ordinarie ledamot 2006-2007Sirpa Kärki , Olofsfors Bruksmuseum

Ordinarie ledamot 2007-2008Yvonne Bergman, Folkrörelsernas Arkivförbund

Ordinarie ledamot 2007-2008Hans Kihlberg, Museibanornas Riksorganisation

Ordinarie ledamot 2007Hans Nilsson, Varvshistoriska föreningenGöteborg

Suppleant 2007Erika Grann, Pythagoras Industrimuseum,Norrtälje

Suppleant 2007Kent Vikström, CTH Fabriksmuseum, Borlänge

Adjungerad sekreterareTorsten Nilsson, Arbetets museum, Norrköping

KansliHeidi Eklund, NorrköpingAnnette Backner, Norrköping

ArbetsutskottFör att komma närmare ArbetSams medlemmarhar det varit viktigt för styrelse och Arbetsutskottatt förlägga möten på olika platser i Sverige.Arbetsutskottet har under verksamhetsåret beståttav Barbro Franckie, Stig Grehn, Mikael Parr,och Torsten Nilsson.

ValberedningSom valberedning har Kjersti Bosdotter, EwaBergdahl samt Ove Persson arbetat, medKjersti Bosdotter som sammankallande.

Revisorer för 2007Boris Prohorenko, JernarbetarnesVerkstadsklubb, Mekaniska Verkstaden SkansenAnders Hjalmar, Föreningen Grufa, Grängesberg

Revisorsuppleant för 2007Ove Persson, Nordmarks gruvmuseum,Nordmark

Verksamhetsberättelse 20072.

Styrelse- och au-sammanträdenArbetsam arbetar för bredd både vad gällerverksamhet och styrelsesammansättning, och haräven 2007 haft ambitionen att förlägga möten påolika håll i landet. På detta sätt vill vi på plats läramer om arbetslivsmuseerna, derassamarbetsorganisationer samt lokala och regionalaroll.Med anledning av den uppkomna ekonomiskasituationen vid årets inledning, fick vi slå tillbromsen vad gäller kostnader. Därmedpåverkades även ambitionen om bredageografiska mötesplatser.Användandet av internettjänsten Skype harfortsatt vid au-möten, och vid akuta uppkomnasituationer.Ärenden, frågor och synpunkter som lämnats tillstyrelsen två veckor innan möte har behandlats.

Möten där styrelsenrepresenterat ArbetSamYvonne Bergman21 sept Arbetets museum, möte med

arbetslivsmuseernascentralorganisationer

Barbro Franckie23 mars Rosenbad, rundabordssamtal med

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth14 april Arbetets museum, deltagande på

invigning av utställningen Industriland27 juni Vadstena spetsmuseum, invigde

utställning20 aug Statarmuseet, möte med musei-

koordinator Christina von Arbin01 sept Statarmuseet, möte med Kulturrådets

Siv Junback15 okt Föreningen för undervisning i svenska

museer, seminarium03 dec Kulturdepartementet, Stockholm.

Stig Grehn08 jan LO, uppvaktning för eventuellt bidrag01-02 feb Östersund, överläggningar inför årsmöte

och museidagar04 april LO, möte med förbundssekreterare13 nov Industrihistoriskt Forum, höstmöte13 dec Riksdagshuset, möte med kulturutskott-

ets ordförande Siv Holma (v) tillsam-mans med de övriga centralorganisationerna.

Sirpa Kärki01-02 feb Jamtli Östersund, överläggningar inför

årsmöte och museidagar

Hans Nilsson23 mars Turmässan, Repslagarmuseet/Västra

Götalands region seminarium12-13 majVarvsforum 2007, Bohusläns museum

Uddevalla27 okt Derome Träbearbetningsmuseum,

konferens

Styrelsemöte på Flygvapenmuseum i Linköping hösten 2007. Foto: Torsten Nilsson.

Verksamhetsberättelse 2007 3.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Enskilda medlemmar 14 8 21 17 11 9 11 10Arbetslivsmuseer 45 34 41 78 222 290 351 368Organisationsmedlemmar - - - 9 18 25 23 25Stödmedlemmar 5 3 1 1 1 1 4 4

Summa 64 45 63 105 252 325 389 407

MedlemmarEn förutsättning för ArbetSams arbete ochfortsatta utveckling är ett brett spektra avmedlemmar från Sveriges arbetslivsmuseer. Blandvåra medlemmar ryms viktiga bevarandeinsatser iallt från spetsar till missiler. Medlemsrekrytering isamband med framställningen av katalogenArbetSamma museer är viktig. Men viktigast ärkanske den rekrytering som sker via personligakontakter. Under året har medlemsantalet ökat till407 medlemmar. Arbetslivsmuseer och ArbetSamsom begrepp har stärkts allt mer och de kontaktervi får efter besök på hemsidanwww.arbetsam.com väcker intresse förmedlemskap. Låg medlemsavgift, seminarier,utbildningar, spännande och innehållsrikt årsmötesamt med sjätte upplagan av vår museiguideArbetsamma museer hoppas vi ska leda till att alltfler arbetslivsmuseer ansluter sig till idag Sverigesstörsta museinätverk.

Regional utvecklingArbetslivsmuseernas roll i den regionalautvecklingen är betydelsefull, mångsidig ochmånga gånger outnyttjad. Deras engagemangstärks av lokal tillhörighet, och de är godaambassadörer för sin trakt.Det är viktigt att detta uppmärksammas.ArbetSam vill stärka arbetslivsmuseernasbetydelse i och för den regionala utvecklingenbland annat genom att verka för utvecklandet avsamverkan med andra aktörer inom respektiveregion.Styrelsens har tilldelats geografiskaansvarsområden för att bättre kunna tillmötesgåde olika önskemålen och behoven. Det handlarom att fördjupa, förstärka och skapa ett närasamarbete över hela landet trots den geografiskaspridningen. Styrelsemöten, museidagar ochutbildningsinsatser är sådant som under åretgenomförts med stor spridning över landet.

VägvisningArbetSam har sedan starten 1998uppmärksammat de lokala arbetslivsmuseernasproblem med att få officiell vägvisning till sinamuseer. Ärendet aktualiserades åter i sambandmed Kulturminister Lena Adelsohn Liljerothrundabordssamtal på Rosenbad den 23 februarioch tillsättande av museikoordinator Christina vonArbin. Med anledning av kulturministerns löfte omatt undersöka Vägverket och dess intentionerkommer ArbetSam att bevaka frågan för våramedlemmars räkning. Vägvisning är fortsatt viktig- för våra museer och alla framtida besökare.

Verksamhetsberättelse 20074.

Seminarier och utbildningarUnder vintern 2007 genomförde ArbetSam isamarbete med Arbetets museum ochFlygvapenmuseum i Linköping tre dagskurser iFilm och foto. Kurserna var mycket uppskattadeoch det var inte svårt att fylla lokalerna. Kursernahölls på tre platser i Sverige:20 nov Norrbottens järnvägsmuseum i Luleå

med 30 kursdeltagare.23 nov Arbetets museum i Norrköping med

103 kursdeltagare.27 nov Malmö skolmuseum i Malmö med 58

kursdeltagare.

Inbjudan gick till samtliga arbetslivsmuseer och etthundratal föreningsarkiv.

Föreläsarna kom från olika museer i Sverige ochvaldes ut på grund av sina specialkunskaper somde föreläste i:Lennart Andersson, Regionmuseet västraGötaland: Bevarandet av äldre fotografierPeter Andersson, Flygvapenmuseum i Linköping:Teknik och digitaliseringÖrjan Hamrin och Christer Bergin, Dalarnasmuseum: Tolkning av film och fotoEllika Kyndell. Östergötlands läns museum:Arbetslivsmuseernas samlingar ochupphovsrättigheten till film och fotoTorsten, Nilsson, Arbetets museum: Bevarandetav digitala bilder

Det var lokalerna som satte ”taket” för antaldeltagande. Intresset var stort och många somville delta fick inte plats. Styrelsen tog därförbeslut att tillsammans med Arbetets museumgenomföra ytterligare två kurser i Film och fotounder januari och februari 2008, i Trollhättan ochVästerås.

EkonomiArbetSam har under de första åren erhållitekonomiskt stöd från Kulturdepartementet ochLO. Detta var projektbidrag för att bygga uppinfrastruktur och verksamhet. Från och medverksamhetsåret 2007 skall ArbetSam stå på egnaben. För verksamhetsåret beslutades att arbetamed en budget med en omsättning på 960 000kronor. Till den löpande driften gjordes

bidragsansökningar till Kulturrådets ”Bidrag förcentrala amatörorganisationer” ochRiksantikvarieämbetets (RAÄ) ”Bidrag tillorganisation inom kulturmiljöområdet”. Ett positivtbesked från RAÄ kom i februari, men beslutetfrån Kulturrådet dröjde varför vi under vårentvingades bromsa i princip all verksamhet iavvaktan på besked. För att minska kostnadernainställdes ett planerat styrelsemöte och Au mötengenomfördes med hjälp av Skype, ettkostnadsfritt telefonsystem över Internet där mankan genomföra gruppsamtal med upp till fempersoner.

Ett positivt besked kom från Kulturrådet i juni,men på grund av att ArbetSam tappat fleraverksamhetsmånader har vi inte kunnat levereraallt den verksamhet vi utlovat. Detta är ocksåorsaken till årets goda resultat 165 815 kronor.

Trots god annonsförsäljning, och attredaktionsarbetet bekostades av Arbetetsmuseum kostade katalogen för 2007 cirka 14 000kronor innan den skickades ut till medlemmarna.Trots att fler medlemmar och fler turistbyråerbeställt katalogen minskade kostnaden fördistributionen från 89 820 kronor (2006) 84 703kronor (2007). Detta beror på att kansliet, påolika sätt, arbetat aktivt för att minskadistributionskostnaderna. Under hösten togsbeslutet om att höja deltagaravgiften från 250kronor till 500 kronor för 2008 års katalog.

Verksamhetsårets omsättning efter bokslut blev966 472 kronor, vilket ligger mycket närabudgeterad omsättning. Bidragsdelen ligger på 47% och en tredjedel av verksamheten finansierasav medlemsavgifter.

47% Bidrag32% Medlemsavgifter11% Annonser ArbetSamma museer11% Övrigt (Lönebidrag med mera)

Medlemsutvecklingen har varit fortsatt positivunder verksamhetsåret vilket leder till ökadeintäkter, men även till ökade kostnader.

Verksamhetsberättelse 2007 5.

ArbetSams årsmöte 2007i Östersund med omnejd.ArbetSams årsmöte med tre programfylldamuseidagar genomfördes den 4 – 6 maj med startpå Jämtlands Läns Museum, Jamtli, i Östersund.Här kunde de cirka nittio deltagarna ta del avJämtland och Härjedalens kulturhistoria medfasta- och gäst utställningar. Museetsutomhusområde erbjöd parkområden, lantbruks-och historiska miljöer väl anpassade för barn somvuxen.

DAG 1 – tema Barnverksamhetpå arbetslivsmuseerPå förmiddagen samlades deltagarna iRentzhogsalen på Jamtli och välkomnades avmuseichef Henrik Zipsane och ArbetSamsordförande Barbro Franckie. 1:e antikvarie OveHemmendorff berättade om Jämtlands historia,karaktär och dess arbetslivsmuseer samt gav enintroduktion av vad programmet erbjöd underhelgen i Östersund med omnejd. Jamtlis pedagogMagnus Eriksson gav en kort presentation avmuseets pedagogiska verksamhet för barn ochungdomar. Här kan barnen göra tidsresor iHackåsgården eller ta körkort i BarnensTrafikskola och klä, tala, arbeta och leka somman gjorde förr. Lunchen intogs i anrika Hov som

etablerades som del av friluftsmuseet på Jamtliredan 1913, och är den äldsta restaurangen iÖstersund. Vi bjöds på nationalromantisk miljöoch utsökt mat.Efter lunchen genomfördes en guidadrundvandring i Jamtlis friluftsmuseum medintressanta stopp i barnverksamheterna.Eftermiddagen avslutades med ArbetSamsårsmöte. Kassör Hans Björke och Ingrid Bengtsavtackades för sitt engagerade arbete i styrelsen.Nya namn i ArbetSams styrelse blevsuppleanterna Erika Grann från PythagorasIndustrimuseum i Norrtälje och Kent Vikströmfrån CTH Fabriksmuseum i Borlänge. Påeftermiddagen fick deltagarna tid att titta närmarepå Jamtlis utställningar som skildrar historia frånistidens slut, vikingatid, samernas kultur ochintressanta frågeställningar i nutid. Museet visarutställningar med skön scenografi och raritetersom de 1000- åriga Överhogdalsbonaderna,Europas äldsta kompletta bildvävar som har sittursprung i den fornnordiska gudavärlden. Trettioförväntansfulla deltagare stod i kö för att medveteranbuss få en tur ut till Jämtlands Flyg- &Lottamuseum. Museet, som ligger vid Optandsflygfält och öppnades 1994, visar flygplan,motorer och utrustning från olika epoker.Lottamuseet är uppbyggt i en barack från slutetpå 1930-talet som användes som matsal ochofficersmäss på krigsbasen i Optand. Efter andravärldskrigets slut lades basen i malpåse för att 50år senare invigas som museum. Kvällenavslutades med Gästabudsbuffé på restaurangHov.Jä

mtl

ands

Fly

g- &

Lot

tam

useu

m. F

oto:

Tor

sten

Nil

sson

.

Kon

cent

rera

de d

elta

gare

und

er å

rsm

ötes

förh

and-

ling

arna

. F

oto:

Tor

sten

Nil

sson

.

Verksamhetsberättelse 20076.

DAG 2 – tema FjälletI arla morgonstund väntade två bussar pådeltagarna, för en resa som inte skulle avslutasföre 22.00 om aftonen. För den morgontröttehjälpte det med jämtländsk sång som vårbusschaufför frikostigt bjöd på under resan.Första stoppet var vid Ångaren Östersund en avSveriges äldsta ångfartyg i passagerartrafik. S/SÖstersund byggdes 1874 på Oscarshamnsmekaniska verkstad. Båten gick i trafik till 1963för att sedan säljas för skrotning, men genom enödets nyck blev detta aldrig verkställt. 1982 tognågra Arvesundsbor initiativet för att räddaångaren och startade Föreningen Bevara ÅngarenÖstersund. Ångaren var uppe på slip vidStorsjöns storslagna vy med hela fjällvärlden somvacker bakgrundskuliss. Vid nästa stopp påArvemuseet hördes lokomobilens taktfastavälkomnande hälsning. Museet visar utställningarom hur människans hem och arbete förändradesfrån självhushåll till dagens högteknologiskakonsumtionssamhälle.

Framme vid Fröå Gruva hälsade IngemarFredriksson välkommen och vi blev serveradesoppa med renkött och norrländsk tunnbrödsstut.Berit Lindh från Åre kommun berättade omkommunen. Med nöjda, mätta magar fick vi enguidad vandring i gruvbyn som ligger vidÅreskutans östra sida. Våra guider var tidsenligtklädda och berättade med varm entusiasm om hurgruvbyn vuxit fram och om kopparbrytningenunder 1700- 1900 talet. Vandringen gick igenompumphus, förbi varphögar med kopparblänk ochavslutades med ett besök i gruvan. Undereftermiddagen förflyttades deltagarna från gruvanupp till 1274 meters höjd! Efter en hisnande resamed kabinbanan fick vi en andlös utsikt uppe påÅreskutan. Inga slalomåkare bara ArbetSamsdeltagare, snön och den vidsträckta fjällvärlden sålångt ögat nådde. Väl nere i Åre by erbjödsguidade vandringar eller egen tid före excellentmiddag på Holiday Club.

DAG 3- tema SnillenNy dag och bussarna rullade iväg till väntandevärdar redan klockan 08.00. I Snilleriket stannadevi först till vid Gisselfors kaggfabrik. Här visadePaul-Anders Paulsson vad hans farfar byggt uppför över hundra år sedan. Med egna

Bar

bro

Fra

ncki

e oc

h St

ig G

rehn

vid

Frö

å G

ruva

. Fot

o: T

orst

en N

ilss

on.

Ång

aren

Öst

ersu

nd p

å sl

ip i

vän

tan

på v

åren

. F

oto:

Tor

sten

Nil

sson

.F

röå

gruv

a. F

oto:

Tor

sten

Nil

sson

.P

å vä

g up

p ti

ll Å

resk

utan

s to

pp p

å 12

74 m

eter

s hö

jd.

Fot

o: T

orst

en N

ilss

on.

Verksamhetsberättelse 20077.

konstruktioner byggde farfadern upp en fabriksom producerade upp till 1600 kaggar per dag.Kaggar som användes till hjortronmylta, smör ochsillförvaring. Här hade också Filip Karlsson frånBingstasmedjan mött upp och visade tilldeltagarnas förtjusning en mycket intressant ochpedagogisk film om hur bössmidet gick till. PåHovermo Gårds- och Industrimuseumvälkomnade bröderna Folke och Yngve Eriksson.De är barnbarnsbarn till den självlärdemångsysslaren Johannes Andersson som med sinatre söner byggde gårdens maskiner ochbyggnader. Här visades en bevaradproduktionsanläggning med kvarn, ramsåg,smedja och kraftstation som var i drift redan1918 och som fortfarande förser byn medelström. Här fanns också fioler, klockor,snickeriarbeten som den innovativa släktensanfäder själva byggt. Nu kurrade magarna igen,och vi ställde kosan till Persåsen Hantverkshotell.Leif Wikner med familj och hantverkare från helaSverige bjöd på en ”träfilosofi” där träets struktur,blånadens uttryck och olika träslag är grunden förformgivning, mönsterpassning och ytbehandling.Efter en specialkomponerad lunch från JohnEricssons dagar berättade Leif om sin passion förträ, dess mystik och hantverket. Lena Olsson frånBergs kommun gav oss en presentation avkommunen och den livskvalitet som traktenerbjuder. Vi hann nätt och jämt ta del av detotroliga utbud som Persåsens hantverksbutikerbjöd förrän vår sjungande chaufför AndersSilfverdal manade till återfärd mot Östersund ochvidare till tåg och flyg för hemfärd.Tre dagar fyllda av intryck, trevliga möten,storlagen natur och frisk luft var till ända.

Ove

Hem

men

dorf

f gui

dade

oss

med

säk

er h

and

geno

m J

ämtl

and.

Fot

o: T

orst

en N

ilss

on.

Hov

erm

o G

årds

- oc

h in

dust

rim

useu

m.

Fot

o: T

orst

en N

ilss

on.

Gis

self

ors

kagg

fabr

ik.

Fot

o: T

orst

en N

ilss

on.

Verksamhetsberättelse 2007

BlåblusUnder våren 2007 distribuerade kansliet utblåblusar till våra medlemmar. Den traditionellabussarongsinspirerade blåblusen av modellenNAS 427 hade utgått ur företaget Fristadssortiment. Den syddes upp till ArbetSam efterbeställning om hela 180 stycken. Blåblusen såldestill medlemmarna till självkostnadspris utan annatpåslag än portokostnaden för leverans ut tillmedlemsmuseerna.

Emaljskylt56 medlemmar har satt upp vår vackra emaljskyltsom visar att de är med i Sveriges störstamuseinätverk. Skylten är tillverkad avEmaljfabriken Svea i Fritsla, Västergötland. Denhar ett mått på 300x100 mm och tillverkas enligtgammal fin tradition med den äldsta metoden avkupade skyltar. De olika lagren av emalj ger enreliefyta som inte bara ser bra ut utan ävenkänns bra! Skylten är tillverkad med 1,25 mmstålplåt som grundas och bränns i 800°, därefterbyggs motivet med olika lager emalj som brännsvar för sig. Skyltar i emalj oxiderar eller bleks intesom skyltar i plast eller aluminium. Våramedlemmar får en skylt som är vacker och hållbarför lång tid framöver. Skylten finns att beställa påkansliet och kostar 400 kronor inklusive frakt.

8.

Folke Boogh på plats utanför sitt museum LaxvikensSkogs och Flottarmuseum. Väl synlig på entrédörrensitter ArbetSam skylten. Läs mer om Folkes museum påwww.laxvikensmuseum.com. Foto: Torsten Nilsson.

På kvarnväggen till Hovermo Gårds- ochIndustrimuseum finns en imponerande skyltsamlingmed K-märkning, årets industriminne 2001 ochArbetSams emaljskylt. . Foto: Torsten Nilsson.

Verksamhetsberättelse 2007

HemsidanMålet med hemsidan är att den skall innehållainformation om viktiga händelser, seminarier ochliknande som kan ha betydelse för arbetslivs-museernas verksamhet. Sidan har uppdateratsmed jämna mellanrum. Antalet besökare har förandra året i rad stigit kraftigt. En bidragande orsaktill detta kan vara att det nyhetsbrev som skickasut till arbetslivsmuseer i samarbete med Arbetetsmuseum numera endast publiceras på nätet, ochvarje person som läser nyhetsbrevet besöker ävenArbetSams hemsida.

Antalet besökare beräknas genom att vi mäterhur många som har passerat in genomytterdörren. När någon besöker webservern frånen viss IP-adress (site) så beräknas tiden frånförra gången besökaren gjorde en förfrågan. Omtidsskillnaden är större än ett visst värde (30minuter) så räknas det som ett nytt besök. Så omen besökare kommer till hemsidan klockan 13:00på eftermiddagen och sedan återvänder tillbaka

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

Jan feb mars april naj juni juli aug sept okt nov dec

2007

2006

igen klockan 15.00 så kommer två besök attregistreras. På grund av begränsningarna i deninformation som finns tillgänglig så är detta inte heltsäkert, exempelvis kan flera besökare gömmasbakom en brandvägg eller en proxy och då räknasdet kanske bara som ett besök trots att flerapersoner tittat på sidan.

2007 2006Januari 2 983 4 027Fabruari 2 870 2 870Mars 3 100 3 538April 2 985 2 667Maj 3 609 2 582Juni 6 500 2 192Juli 7 264 2 125Augusti 5 251 2 027September 4 435 2 104Oktober 8 300 2 175November 7 483 2 185December 7 428 3 465

62 208 31 957

Databas över arbetslivsmuseerAlla Sveriges arbetslivsmuseer finns nu tillgängligapå Internet. Du hittar dem i databasenwww.arbetslivsmuseer .se som tagits fram avArbetets museum i Norrköping. Vid årsskiftet2007/2008 innehöll databasen 1372arbetslivsmuseer. Förutom alla kontaktuppgifterkan du där läsa mer om vad som finns att se påplatsen. Databasen uppdateras kontinuerligt ochhar ni synpunkter på innehållet skall ni kontaktaTorsten Nilsson på Arbetets museum,torsten.nilsson@arbetetsmuseum.se

9.

Verksamhetsberättelse 200710.

Arbetsamma museer 2007Temat för vår femte upplaga av medlemskatalogenArbetSamma museer 2007 var barn ochbarnkultur. Med katalogens innehåll ville visynliggöra och exemplifiera hur våra medlemmararbetar med barnverksamhet.

För tredje året i rad var varje landskapkompletterat med en redaktionell text om enmuseiföreteelse med fokus på barnkultur.Artiklarna skrevs av arbetslivsmuseerna själva ochinget arvode utbetalades för detta arbete. TorstenNilsson, Arbetets museum, var redaktör förkatalogen. Sidantalet var 80 sidor. Även 2007delfinansierades katalogen med en avgift om 250kr för en presentationsruta i katalogen. Antaletdeltagande museer var 329, en ökning med 38museer jämfört med föregående år. Denreklamfinansierade delen om fem sidor reklam ikatalogen resulterade i intäkter på 110 000kronor. För layoutarbete och tryckning betaladeArbetSam 207 000 kronor.

Katalogen trycktes i en upplaga om 33 000exemplar och stod klar till Turmässan i mars.Även detta år var det Turistbyråshopen stod fördistributionen. En tidigare stort och tungt arbeteför ArbetSams kansli. Katalogensamdistribuerades även detta år tillsammans medTågsommar, MHRF:s Evenemangskalender ochÅngbåtstidtabellen.Turistbyråshopens hemsida www.tbshopen.seförser Sveriges samtliga turistbyråer med utbudetav alla turistkataloger och distribuerar ut demkostnadsfritt för turistbyråerna. Vi kunde glädjaoss åt att vår katalog rent alfabetiskt hamnadeallra först på hemsidan.

InformationArbetSam fortsätter det omfattande arbetet medatt initiera ny forskning, sprida kunskap om ochbilda opinion kring arbetslivsmuseerna. En viktiguppgift för ArbetSam är att arbeta för ettsynliggörande av arbetslivsmuseerna, derasbetydelsefulla verksamhet och de ideelltarbetandes arbetsinsatser. För detta arbete finnshemsidan www.arbetsam.com, eninformationsbroschyr och medlemskatalogenArbetsamma Museer. ArbetSams kansli fyller enmycket viktig roll i kontaktarbetet mellan föreningoch medlemsmuseer inte minst underproduktionen av Arbetsamma museer då allinformation om kommande sommar skall samlas inav kansliets personal.

Att medverka i olika externa arrangemang harunder året fortsatt. Arbetet med att skissa på”formgivning” och gemensamt upplägg i syfte attvid våra olika representationsmöjligheter finnautrymme för personlig kontakt och information harunder året fortsatt.

Samverkan och samarbete är andra viktigaverktyg i det gemensamma informationsarbetet.Tillsammans med Arbetets museum fortsätterproduktionen av nyhetsbrevet Nyheter förarbetsamma. Nyhetsbrevet skickas till allamedlemmar och andra intresserade samtpubliceras på www.arbetsam.com. Under 2007har fem nyhetsbrev skickats ut till mer än 700prenumeranter som i sin tur sprider nyhetsbrevetvidare.

Verksamhetsberättelse 2007

KansliSedan juni 2003 finns kansliet på Arbetetsmuseum i den anrika byggnaden ”Strykjärnet” mitti det gamla industrilandskapet i centralaNorrköping. Tillgången till museets infrastrukturgör att vi inte saknar de tekniska hjälpmedel somkrävs för att kunna ge våra medlemmar godservice från ett väl fungerande kansli. HeidiEklund arbetar som samordnare på halvtid, dvs.20 timmar per vecka. Kansliet utökades medytterligare en halvtidstjänst i slutet av 2006 medAnnette Backner som handhar bokföring,fakturering och svarar på ekonomiska frågor frånmedlemmarna. Här är ingen fråga för liten!

BarnkulturårMångkultur blev barnkultur – om än inte påsamma rikstematiska vis som tidigare år. Ett”barnsligt” år där museikatalogen Arbetsammamuseer 2007 gavs inriktningen ”Barn ocharbetslivsmuseer” både i text och bild.Programmet för museidagarna i Östersund hadeäven det temat ”Barnverksamhet påarbetslivsmuseer”.Styrelsens tidigare tankar på ett rikstäckandepedagogiskt projekt har tagit ytterligare någrasteg närmare en utformning. Samverkan är ettledord och här har kontakt tagits med Arbetetsmuseum som ställt sig positivt till ett gemensamtgenomförande.

TurmässanDen storaåterkommandeSvenskaInternationellarese- ochturistmässangenomfördes imässhallarna iGöteborg underdagarna 22 till 25mars 2007.ArbetSam hardeltagit med egenmonter underåren 2004 till2006. 2007 valdeArbetSam att avstå.Detta både medanledning av det ekonomiska läget och att planerfanns att delta på Bok- och Biblioteksmässan föratt nå ut med arbetslivsmuseernas pedagogiskafördelar som klassrum för 2000-talets elever. Vårkatalog fanns dock på plats! Direkt fråntryckeriet gick kataloger ner till Repslagarmuseetsom fanns på plats på Turmässan med egenmonter. De ombesörjde att denna vår viktigamarknadsföringsåtgärd för våra medlemmardelades ut till turistarrangörer, bussbolag och denintresserade allmänheten. Kurt Flodin och BeritHammarström som fanns på plats undermässdagarna lät meddela att katalogen rönte ettstort intresse. I samband med Turmässanarrangerade. Föreningen Bevara Repslagarbananseminariet ”Vårt industriella kulturarv”. Vårledamot Hans Nilsson rapporterade där omArbetSams verksamhet.

11.

I september genomfördes i samarbete medArbetets museum ett andra möte mellanarbetslivsmuseernas centrala organisationer.Förutom Arbetets museum och ArbetSam deltogMuseibanornas Riksorganisation (MRO),Järnvägshistoriska riksförbundet (JHRF),Sveriges Ångbåtsförening (SÅF) och SverigesSegelfartygsförening (SSF). På detta möte deltogäven en representant för Statens kulturråd sominformerade om Kulturrådets stöd till Centralaamatörorganisationer. Detta ledde till att samtligaorganisationer, förutom Arbetets museum,lämnade in ansökningar till Kulturrådet.

Heidi och Annette på kansliet. Foto: Nina Lundin.

Katalogen på plats påTurmässan. Foto: Kurt Flodin.

Verksamhetsberättelse 2007

”Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land....

Där - finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.” Text: Beppe Wolgers.

För ArbetSam blev 2007 barnens år. Årsmötets föreläsningar inriktade sig på detta angelägna tema,liksom katalogen Arbetsamma museer. Samtalen kring en pedagogisk satsning på arbetslivsmuseernasom lärosalar satte ånyo fart.

Kan museer och historia verkligen vara något som engagerar barn och ungdomar i tider av datorer, TV-spel och andra ”häftiga” verksamheter?

I en verklighet som går allt fortare i den alltmer gränslösa världen behöver vi humanism, förståelse ochframtidstro. Världen visar upp stora olikheter vad gäller människans liv och rättigheter. Mycket av detsom är historia hos oss är fortfarande en verklighet i tredje världen - t ex barnarbete. Med historiensom redskap möjliggör vi en spegling där kunskap öppnar dörrar inte minst för respekt och ödmjukhet.Ett arbetslivsmuseum är enligt min mening den perfekta platsen för detta!

FN:s Barnkonvention talar för barnens rätt till skydd mot orättfärdigheter och utnyttjande, den vill gebarnen en möjlighet att delta i beslut som har betydelse för deras liv och inte minst för att bygga denrättvisa värld vi alla vill leva i.

Hur står det till med barns liv och rättigheter? Hur är det att vara barn idag?Hur var det att vara barn förr? Vad väntar barnen imorgon?

Här är arbetslivsmuseet den verkligt sanna läroboken, kryddad med generationskunskap, mänskligaverktygslådor, engagemang, idealitet, mod och vilja.

Låt oss lämna 2007 genom att med start 2008, då ArbetSam firar 10 år, börja arbetet med att än mervisa det goda alternativet arbetslivsmuseet för den yngre generationen. Låt leken få en fördjupadbetydelse mitt i en vardag som var verklighet ”förr i tiden”.

”Men snart är ju vår tid förr i tiden - hur lång tid tar det?” Sagt av Albin fem år.

”Historia ger möjlighet till att stärka grundläggande värden som hänsyn, solidaritet och tolerans, vilket isin tur bidrar till att stärka medborgarrollen och grunden för demokratin.” Skollagen.

12.

Ord på vägen av ordförande Barbro Franckie.