Vårt  Göteborg

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Nr 2 · 2016

Aktiviteter för hela familjenTID FÖR LEK

SUCCÉ FÖR ”OMVÄNT KLASSRUM”, SID. 4

JOBB GAV FRAMTIDSTRO, SID. 6

Jenny Hirschfeld Björler är en kugge när Ullevi fylls för konsertkvällar.

SID. 21

Den 16–21 augusti hålls årets upplaga av Göteborgs kulturkalas.

SID. 22

Så blir nyaGamlestaden

Jobbar förstjärnorna

Snart kalasdags

  Mycket att göra på

utflyktslekplatser

Kontor, affärer, rese center och 3 000 nya lägen­heter ska byggas.

SID. 14

» Göteborg ska bli en mer jämlik stad «

11

INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2016

PETER SVENSON

Vårt  Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göte-borgs kommun och till en del hushåll intill kommun-gränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och när- ingsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför.

Tidningen ges även ut som taltidning.

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE

IT LYFTERUNDERVISNINGEN

S KO L A På Nordlyckeskolan i Torslanda tänker NO-läraren Frida Hellgren Kesti nytt för att vässa undervisningen. Eleverna får titta på förklarande videofilmer för att komma väl förberedda till lektionerna.

4–5

Eva Hessman Stadsdirektör

GRANNSÄMJA?I N T E G R AT I O N Göteborg ska ta

emot många flyktingar den kommande tiden. Lissa Andersson och Gustaf Björk-man har olika uppfattningar om hur det ska gå till.

TEMPORÄRA BOSTÄDER BLEV en av vinterns och vårens stora frågor. Många medborgare är enga-gerade, det vet vi. I det här numret kan du läsa hur Lissa och Gustaf, två Fiskebäcksbor, resone-rar om flyktingmottagandet. De står bakom var-sin Facebookgrupp som uppstod när debattens vågor gick som högst.

Göteborg ska bli en mer jämlik stad. Det är ett mål som politikerna i kommunfullmäktige har satt upp. Det handlar om att alla människor ska ha goda livschanser, oavsett var de bor. En bra start i livet ger bättre förutsättningar för jobb, hälsa och ett ordnat liv.

Jämlikt Göteborg är en satsning som märks inom flera områden. På sidan 6–7 möter du väg- och byggingenjören Mehrane, som efter åtta år utan jobb till slut fick en chans på arbetsmark- naden när Hammarkulleskolan skulle byggas om.

Även Nordlyckeskolans satsning på digitala verktyg har visat sig bra ur ett jämlikhetsper-spektiv. Elever som tidigare hade svårare att hänga med aktiveras av moderna digitala läro-medel och når bättre resultat. Det kan läraren Frida vittna om.

GÖTEBORGS STAD HAR ett uppdrag att informe-ra boende, besökare och företag om stadens ser-vice och vad som är på gång. För att nå så många

som möjligt finns vi i olika kanaler – både digitalt och i form av den tidning du håller i handen.

I december 2015 gjorde vi en undersökning för att ta reda på vad ni läsare tycker. Då hade tid-ningen Vårt Göteborg kommit ut med fem num-mer sedan nystarten hösten 2014. Tidningen är klassad som samhällsinformation och delas ut gratis till alla hushåll i Göteborg. Åtta av tio läsare tycker att tidningen ger dem aktuell in-formation och att den är lätt att förstå. Knappt tre av fyra göteborgare, 74 procent, är posi- tiva till att staden ger ut en papperstidning. Det är glädjande.

EN RIKTIGT SKÖN sommar önskar jag er alla! •

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner

Redaktör Margareta Romare

Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se

Omslagsfoto Mikael Göthage, Design, Anna-Lena Lund-qvist, Filip Svensson

Produktion Rubrik AB

Tryck Exakta Print AB

Taltidning Rox-Reportage AB

Distribution PostNord

Nyheter på webben vartgoteborg.se

Sociala medierTwitter: @VartGoteborg

facebook.com/ vartgoteborg

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

2 ledare |

MYCKET ATT GÖRA I SOMMARI sommar ordnas extra många aktiviteter för dig mellan 6 och 15 år. Många är gratis och i år blir det speciella satsningar på badpatser och parker.

10 MÅNGA BYGGEN RUNT CENTRALENDet ska byggas i området kring Centralen i många år. Ta en promenad längs gång stråket ner till älven och lär dig mer om projekten.

20FULLMATAT PÅ KULTURKALASETÖver tusen programpunkter på femtio platser runt om i Göteborg. I augusti är det dags för årets kulturkalas.

22GAMLESTADEN BYTER SKEPNADGamlestaden ska knyta ihop nordöstra Göteborgmed centrum. Här skapas ett nytt resecentrum och många nya bostäder ska byggas.

14REKORD FÖR KULTURSKOLANFler unga än någonsin går i Kulturskolan. Vårt Göteborg besöker Musiklabbet i Lundby för att träffa några deltagare.

16 HJÄLP TILL SOM VOLONTÄRGöteborgs Stad behöver volontärer för social verksamhet. Anmäl dig hos din stadsdel om du vill göra en insats.

24

INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2016

AN

NA

-LEN

A L

UN

DQ

VIS

TM

IKA

EL G

ÖTH

AG

E

CH

RIS

TIA

N T

AR

RA

S ER

ICSS

ON

AN

NA

HJA

LMA

RSS

ON

MEHRANE TOG CHANSEN

186

SÅ SKA SKÄRGÅRDEN UTVECKLAS

JOH

AN

NES

BER

NER

JENNY ÄLSKAR ULLEVIKVÄLLAR21

UTFLYKT OCH LEK

F R I T I D På utflykts- lekplatser finns något att göra för alla åldrar. Vårt Göteborg träffar Christer Eriksson och

barnbarnet Teo i Hisingsparken.

8

| innehåll 3

F ör fyra år sedan var Frida Hellgren Kesti re-dan en erfaren lärare med rutiner och meto-der som hon tyckte fun-gerade, men på en studie -

dag blev hon introducerad för metoden ”flipped classroom” – ungefär ”omvänt klass- rum”.

– Jag blev såld direkt. Och jag blev irrite-rad, för metoden är så enkel och logisk att

jag tyckte att jag borde ha kommit på detta själv långt tidigare.

SÅ VAD INNEBÄR metoden? Jo, när eleverna i klass 7D på Nordlyckeskolan kliver in i klass- rummet för att lära sig om Darwin och evolu-tionen är de redan förberedda.

En vecka tidigare har de fått sin läxa, som består i att titta på en film som Frida Hellgren Kesti har lagt upp på skolplattformen Hjärn-torget. Frida har filmat sig själv när hon går

igenom några grundtankar och begrepp som behövs för att förstå evolutionen. När elev-erna kommer till klassrummet har de alltså redan viss kunskap om ämnet, faktiskt så mycket att alla kan mata in ”ägget” i sina da-torer som svar på den eviga frågan ”vad kom först, hönan eller ägget?”.

– Bra, säger Frida. Ägget måste ha kom mit först och mutation gjorde att den allra första hönan tittade ut. Eller hur?

I traditionell undervisning hade Frida Hellgren Kesti börjat med att skriva ordet

”evolution” på vita tavlan, och inlett med att kasta fram nya, svåra termer till eleverna.

– Nu kan tiden i stället ägnas åt frågor och analys, sådant som eleverna annars hade blivit sittande med hemma, utan någon lär- are att fråga. Filmerna är också ett sätt att nå elever som har problem med att koncentre-ra sig i skolan eller svårt att läsa, säger hon.

Frida lyfte klassen med digitala läromedel

D I G I TA L S ATS N I N G Fråga: hur får man en sjundeklassare att komma väl förberedd till lektionen?

Svar: man delar ut läxan i förväg.NO-läraren Frida Hellgren Kesti på Nordlycke-

skolan i Torslanda vände på undervisningen – och hela klassen tog ett kliv framåt.

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

4

4 EXEMPEL PÅ IT I SKOLAN

GÖTEBORGS STAD HAR ett program för informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan. Målet är att skapa en modern lärmiljö som väcker lust att lära och ger kunskap och förmåga att påverka samhället. Här är några exempel på hur IT används i vissa skolor i Göteborg.

1. PROGRAMMERING Snart kan det bli obligatoriskt att lära sig koda i svenska skolor, exempelvis genom att skapa

egna spel. Eleverna får en förståelse och ett språk som behövs i dagens samhälle.

2. MAKERSPACE

En makerspace är en yta där eleverna kan ska-pa kreativt. Flera ämnen samsas – till exempel

bild, teknik, slöjd och IT. Eleverna kan göra en robot, ett smycke som blinkar eller liknande.

3. DIGITALA LÄROMEDEL Fler digitala läromedel kan underlätta undervis-ningen. Ett exempel inom matematik är Kikora,

där eleverna gör uträkningar steg för steg och löpande får reda på om de gjort rätt.

4. GAFE – GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GAFE finns som verktyg i kombination med Hjärntorget. Här kan man samla läxor och in-

lämningar och dela dokument. Läraren kan följa elevens arbete i realtid, även utanför lektionstid. Göteborgs Stad har en egen domän som är fri från reklam och följer per-sonuppgiftslagen.

Målet är att den digitala ser- vicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet för boende, besökare och företag. Digitaliseringen i skolan syftar till att mod-

ernisera undervisningen, nå fler elever och förbättra resultaten.

Läs mer om stadens program för e-samhälle på: digitala.goteborg.se

Detta är Digitala Göteborg

GÖTEBORGS STAD STRÄVAR efter att ta hjälp av modern teknik för att förbättra servicen till och dialogen med alla som bor i staden.

Skolan är ett prioriterat område och det är tydligt att digi-tala verktyg redan har förändrat sättet att undervisa.

– Vi använder digitala hjälpmedel i praktiskt taget all un-dervisning, säger Frida Hellgren Kesti. Lektionsplanering och uppgifter är tillgängliga på Hjärntorget. Eleverna gör egna filmer och vi använder ofta så kallade ”all res ponse”-verktyg, där man i realtid kan se hur alla elever svarat på en fråga, ungefär som en mentometerknapp.

Metoderna tränar ungdomarna i digital kompetens och ger dem även nya sätt att lära sig ämneskunskaper på. Eleverna i 7D, som under hela läsåret har tillgång till varsin lånedator, verkar nöjda.

– Är det något i filmen man inte förstår kan man bara pausa och tänka efter, eller backa och titta igen, säger Klara Kin-nander.

Emil Wallquist fyller i:– Tidigare fick vi papper som man kanske råkade tappa

bort. Nu vet man att allt finns samlat på Hjärntorget.

KLASSKOMPISEN LINN WARNBY kan egentligen bara hitta en nackdel:

– Detta förutsätter att alla har internet hemma. Så är det väl för de flesta, men om nätet kraschar kan man ju inte göra så mycket.

Frida Hellgren Kesti är säker på att hon kommer att fort-sätta med metoden.

– Flipped classroom gör att jag kan lägga mindre tid i klassrummet på att förklara begrepp och mer tid på att trä-na elevernas förmåga att använda sig av begreppen. Det är förmågor jag ska sätta betyg på. Och jag ser på de nationella proven att vi gör bra resultat. •

ORD: ULF ROOSVALD BILD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON | skolutveckling 5

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

I Göteborgs Stads budget för 2016 är ett av de prioriterade målen att Göteborg ska vara en jämlik stad. För att nå målet driver staden satsningen Jäm­likt Göteborg. Utgångspunkten

är att minskade skillnader i livs-villkor och hälsa bidrar till ökad sammanhållning, tillit och del-aktighet. Att skapa riktiga jobb i samverkan med näringslivet är en del av satsningen.

Jämlikt Göteborg

Läs mer på: goteborg.se/jamlikt

JOBBET BLEV VÄNDNING FÖR MEHRANE

A R B E TS M A R K N A D Mehrane Ghasemi hade tidigare aldrig haft ett jobb i Sverige. Som projektanställd arbetsledare på RA Bygg har hon fått både självförtroende och framtidstro.

S tora fläktar surrar, det ligger kablar på be-tonggolvet och innertaket är inte på plats. I den breda korridor som löper genom byggnaden står maskiner och materiel. När lokalerna på Hammarkulleskolan är

ombyggda ska de rymma en förskola med sex avdel-ningar och ett storkök.

DET ÄR BYGGFIRMAN RA Bygg som utför arbetet och en ny medarbetare har en viktig roll. I november blev Mehrane Ghasemi projektanställd som arbetsleda-re. Chansen dök upp eftersom Göteborgs Stad gör en satsning på att skapa jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är ung - domar, utrikes födda och personer med funktionsned-sättning.

– Jag är utbildad väg- och byggingenjör och har arbe-tat i byggbranschen, säger Mehrane Ghasemi, som kom till Sverige från Iran för åtta år sedan.

– Tyvärr har det inte gått att få jobb här. I stället har jag läst ekonomi på Komvux och förra hösten började jag utbilda mig till byggproduktionsledare på Yrkes-högskolan.

Den nya modellen för att skapa jobb används när Göteborgs Stad köper in tjänster. I hälften av upphand-lingarna ska någon från en prioriterad grupp anställas. Förutsättningen är att projektet är längre än fyra må-nader, omfattar mer än en person och att den anställde har rätt kompetens.

Mehrane Ghasemi fick jobbet efter att ha blivit in-tervjuad flera gånger.

– Jag blev jätteglad men först tackade jag faktiskt nej, avslöjar hon. Man tappar självförtroende av att inte riktigt kunna språket och kulturen – och av att vara borta från sitt yrke under lång tid. Jag var rädd för att inte klara jobbet och det kändes viktigt att inte riskera min utbildning. Men en lärare på Yrkeshögsko-

lan peppade mig och sade att det skulle vara en bra erfarenhet. Jag är väldigt glad att jag ändrade mig.

På RA Bygg fick Mehrane Ghasemi börja med utsättningar, alltså märka ut var väggarna ska sättas. Sedan gjorde hon kalkyler för hur mycket materiel som skulle användas och beställde detta. Platschefen Palle Dexell imponerades av sin nya medarbetare.

– Bygget är ganska komplicerat och Mehrane har även sysslat med kontroller och pappersarbete, säger han. Det är mycket som ska re-dovisas, hon fick lära sig många termer och var tvungen att komma in i ett delvis nytt byggtänk. Men Mehrane är noggrann och duktig på att samordna. Hon har verkligen utvecklats.

Palle Dexell vänder sig mot sin adept:– Jag skulle gärna ha dig som arbetsledare igen i framtiden.

ÄVEN MEHRANE GHASEMI känner att hon har lärt sig mycket. Att byg-ga i trä var en ny erfarenhet – det gör man inte i Iran – och vissa pro-cesser har tagit tid att lära sig. Hon har fortsatt sin utbildning paral-lellt med jobbet och nu väntar ett halvårs praktik på Peab. Sommaren 2017 är Mehrane Ghasemi klar på Yrkeshögskolan och hoppet om att få fast jobb har växt sig betydligt större.

– Jag känner mig säkrare på mig själv och skulle vilja bli arbets- ledare. Att ha fått jobba har verkligen påverkat mitt liv. Man mår mycket bättre när man gör nytta på dagarna. Nu förstår min dotter Darya, som ska fylla sex år, att jag har ett jobb att gå till. Hon är jätte-stolt och berättar för alla att mamma arbetar på RA Bygg. •

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

6 jämlikt göteborg | ORD: GUSTAF HÖÖK BILD: ANNA HJALMARSSON

Hur ser modellen ut?– När Göteborgs Stad köper tjänster ställs krav på

leverantören att anställa någon från de prioriterade grupperna på visstid. Detta ska göras i hälften av upp-handlingarna. Jobben går till ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning.

Hur matchas rätt person till rätt jobb?– Förvaltningen eller bolaget som ska köpa tjäns-

ten tittar tillsammans med leverantören på aktuella arbetsuppgifter. Sedan väljer våra jobbmatchare ut minst tre personer som företaget får intervjua och välja från.

Vilka resultat ser ni?– Det ser lovande ut. Under projektet fick cirka 175

personer möjlighet till anställning och nu ska hela sta-den med. Många har fått anställning eller lärlingsplats inom byggbranschen. Några har fått fast jobb.

Vad är målet med modellen?– Den ingår i Jämlikt Göteborg, en satsning för att göra

hela staden socialt hållbar. Vi vill motverka att Göteborg glider isär och fokuserar särskilt på stadsdelar med hög arbetslöshet. Det som verkligen förändrar en människas livssituation är att bli självförsörjande. Detta är en chans att få jobb och inte bara ännu en praktikplats. •

Att få ett jobb kan vara svårt och vissa grupper har det extra tufft. Maja Ohlsson på Upphandlingsbolaget berättar hur Göte-borgs Stad satsar för att få in dem på arbetsmarknaden via upphandling.

»Att ha fått jobba har verk-ligen påverkat mitt liv. Man mår mycket bättre när man gör nytta på dagarna.«MEHRANE GHASEMI, PROJEKTANSTÄLLD ARBETSLEDARE PÅ RA BYGG

TOG CHANSEN. Mehrane Ghasemi har gjort bra ifrån sig som projekt-

anställd arbetsledare på RA Bygg. Platschefen

Palle Dexell är imponerad.

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

7

F R I T I D Sommaren är här och med den en massa utelek. Ta med picknickkorgen och åk till någon av Göteborgs fyra stora utflyktslekplatser. Här finns aktiviteter för alla åldrar – lek, klättring, sport, pyssel, djur, boule, natur och stora grönområden att umgås på.

LEKFULLT

”I Hisingsparken finns allt som Teo och jag behöver. Klättring och rutschkanor är våra stora favoriter och se-dan ska vi gå bort och klap-pa getterna. Jag går ofta till lekplatser med mina barn-barn för att de ska få röra på sig och träffa andra barn. Det är rätt fantastiskt, fak-tiskt. På lekplatser kan bar-nen närma sig varandra på naturligt sätt och även um-gås med äldre generationer, som oss morföräldrar. Här i Hisingsparken finns både lekplats och bondgård, vil-ket gör det extra roligt. Bar-nen får komma bort från staden till en lugn och stilla plats och samtidigt komma nära både djur och natur. Jag vill verkligen tipsa andra om att åka hit.”

Christer Eriksson och barnbarnet Teo, 5, leker

och umgås i Hisingsparken.

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

8 lekplatser | ORD: SANNA PERSSON BILD: MIKAEL GÖTHAGE, CECILIA E HANSSON & PETER SVENSON

HÄR FINNS BLAND annat klätterställning, rutschkanor, gungbräda, studsmattor, balansgång, sandlåda, gungor, bollplan samt öppen fri-tidsverksamhet för barn och unga mellan 6 och 16 år. Man kan måla, pyssla och bekanta sig med djuren och låna spel, bollar och sand- leksaker. Parken är bemannad klockan 15–17 på vardagar. Vid Plikta finns även boulebana, utegym, basketplan, platser för fika, grill och mycket annat. Lekplatsen är tillgänglighetsanpassad.

LEKPLATSEN BESTÅR AV två delar. I fruktträdgården kan du klättra, åka rutschkana, gunga i jättegunga, äta ett äpple eller bara ta det lugnt i en hängmatta eller hammock. På bondgården kan du åka linbana, klättra i hinderbana, åka rutschkana, hoppa studsmatta, leka i ladan eller i traktorn. Parken är tillgänglighetsanpassad och här finns sitt- och grillplatser för hela familjen. Bondgården ligger bara ett stenkast från Kättilsröds 4H-gård i Tuve.

Närmaste hållplats: Linnéplatsen. Telefon: 031-365 80 14. Läs mer på: goteborg.se/slottsskogen eller på: facebook.com/PliktaParklek.Goteborg

Närmaste hållplats: Angered centrum. Läs mer på: goteborg.se/utflyktslekplatser

Närmaste hållplats: Hinnebäcksgatan (om du ska till bondgården). Bjur-slättsliden eller Mellangårdsvägen (om du ska till fruktträdgården).

PLIKTA, SLOTTSSKOGEN

DE HÄR LEKPLATSERNA UTVECKLAS UNDER ÅRET:

LEKPLATSAPPEN

VID FRÖLUNDA KULTURHUS finns bland annat parkour, studsmattor, basketplan, utegym, hinderbana och sandlåda. Längre in i parken ligger Bondgårdsleken, som riktar sig till yngre barn. Här ligger också park-leken Positivet, som är bemannad klockan 09–16 på vardagar samt klockan 11-15 på helger. I närheten finns också beachvolleyplan, boule-bana, fotbollsplan med gräsunderlag och öppna grillplatser. Lekplatsen är tillgänglighetsanpassad.

Närmaste hållplats: Frölunda torg eller Positivgatan. Telefon: 031-366 04 80. Läs mer på: goteborg.se/utflyktslekplatser

POSITIVPARKEN, FRÖLUNDA HISINGSPARKEN

UTFLYKTSLEKPLATSEN LIGGER MELLAN köpcentret och Angered Arena och har cirkustema. Här hittar du rutschkanor, skateboardbana, klätterrep, skrattspeglar, studsmattor, klätterställning, karuseller, gungor, sandlåda, lekhus, linbana och jättegungor. Fram till 30 september är även vattenleken igång och då sprutar det vatten från små munstycken i marken. I Angeredsparken finns även grillplatser, bouleplan, stora gräsmattor, utegym och en massa andra aktiviteter.

ANGEREDSPARKEN, ANGERED

Närmaste hållplats: Angereds Centrum.

   I Lorensbergsparken sätts det upp lekskulpturer.

   Vasaparken får en ny lekplats, som tas fram i dialog med förskolor.

   Söderlingska parken rustas upp.   Donsö lekplats rustas upp och får ny belysning.

   Månadsparken i Kortedala får ny

lekplats och den gamla plask- dammen får en vattenlek.

   Lekplatsen vid Folke Bernadottes gata rustas upp och får ny belys-ning.

   Varpmossevägens lekplats i Askim rustas upp och får ny belysning.

   Småstugevägens lekplats rustas upp.

DET SKA VARA lätt att leka i Göteborg och i appen Lekplatsen hittar du 176 av stadens lekplatser. Sök via karta eller utifrån lekred-skap. Med appen kan du även utma-na kompisar, spara favoritlekplatser och enkelt meddela Göteborgs Stad om något på lekplatsen är trasigt. Appen finns för både Android och Iphone och är gratis att ladda ner.

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

9

10

Läs mer om hållbara resor på:forlivochrorelse.se

Läs om alla aktiviteter på: kalendarium.goteborg.se (sök på sommarlov).

Läs mer på: businessregion.se/sv/foretagsakuten

C Y K E L A P P VILL DU LÄRA känna Göteborg lite bättre? Varför inte göra det från cykeln. Göteborg & Co har tagit fram appen Gothenburg Guides som innehåller kartor med tillhörande guider. Första versionen innehåller två turer, en där man cyklar längs älven (på bägge sidorna) och en lite kortare tur med guldkorn i centrala stan.

– Målet är att öppna ögonen på både göteborgare och besökare, säger projektledaren Jessica Blume. Man kan cykla i sitt eget tempo och så gör man små stopp där man kan läsa eller lyssna på information.

Appen är gratis och finns för både Iphone och Android.

R Å D G I V N I N G TRE AV FYRA företagare som söker hjälp i ett krisläge kan undvika konkurs. Företagsakuten är Göte borgs Stads kostnadsfria tjänst som hjälper företag att överleva när ekonomin trasslar. Hela 75 procent av de företag som sökte stöd och rådgivning under 2015 und-vek konkurs och de fyra senaste åren har mer än 800 jobb säkrats tack vare Företagsakutens insatser.

Företagsakuten startades 1997 och drivs av Business Region Göteborg, som ingår i Göteborgs Stad.

UPPTÄCK GÖTEBORG FRÅN CYKELN

Färre konkurser med Företagsakuten

SEMESTRA PÅ HEMMAPLAN S O M M A R L O V SKATEBOARDSKOLA, NYCIRKUS, SEGLING, serieteck-ning och festivaler. I sommar blir det extra många aktiviteter för dig mellan 6 och 15 år – och det är gratis att delta. Regeringen satsar totalt 200 miljoner kronor på att barn och unga ska få en aktiv sommar där alla kan vara med, oavsett familjens ekonomi. Göteborg har fått 17,6 miljoner kronor att använda och merparten av aktiviteterna arran-geras av stadsdelarna. Linda Johannessen, områdeschef Kultur och fri-tid i Örgryte-Härlanda, berättar att stadens satsning har tre huvudspår.

– För det första blir det mer av våra vanliga populära aktiviteter, säger hon. För det andra är det mycket mer som blir gratis och för det tredje testar vi nya idéer. Det blir till exempel aktiviteter på badplatser och i parker, med workshops, lekar och massor av grejor att låna.

Statliga extrapengar kommer att delas ut till barn och unga under totalt fyra somrar.

Massor av gratis aktiviteter för unga

10 noterat | ORD: GUSTAF HÖÖK BILD: TESTBEDSTUDIO & SHUTTERSTOCK

S E R V I C E PÅ TIO PLATSER i centrum och på Hisingen har Göteborgs Stad på försök satt upp surfzoner för wifi. Målet är att alla götebor-garna på ett enklare sätt ska få tillgång till internet och till stadens tjänster. Stadens wifi-nät heter Gothenburg Free Wifi och nås på följande platser: Brunnsparken, Götaplatsen, Korsvägen, Vårväders-torget, Friskväderstorget, Kärra torg, Selma Lagerlöfs torg, Backa plan, Wieselgrensplatsen och Tuve torg.

– Det ska vara lätt för alla att komma åt nätet. Det är en viktig demokratisk aspekt, säger Ronald Caous, projektledare för e-sam-hället i Göteborgs Stad.

FRITT WIFI I SOMMAR

G R E E N H A C KG B G VILKET ÄR DITT bästa tips för att semestra hemma i Göte-borg? Den 7–10 juni inledde Green­hackGBG sommaren med att låta stadsdelarna dela sina bästa semester-tips på Instagram. Gör det du också. Under #hemestragbg och #greenhackgbg tipsar vi varan-dra om hur vi firar en hållbar semester på hemmaplan – och sparar in på utsläpp genom att inte flyga.

GreenhackGBG är stadens satsning på att inspirera och engagera göteborgare som vill ha en mer hållbar vardag. Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

Läs mer på om Göteborgs digitala satsning på: digitala.goteborg.se

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

TRO OCH TVIVELI N T E G R AT I O N Den närmaste tiden kommer Göteborg ta emot många flyktingar. Det kräver nya lösningar – både prak-tiskt och mentalt.

Men hur ska det gå till? Lissa Andersson och Gustaf Björkman har olika uppfattningar. Vårt Göteborg sammanförde dem för ett samtal om integration, rädsla och framtid.

D en kyliga vårvinden nyper i skinnet. Det är fortfar- ande den tid på året då man kan se hela vägen genom träden och in i trädgårdarna. Snart kommer Fiske-bäck att grönska och likna den villaidyll som de flesta förknippar med stadsdelen.

Två personer som båda älskar sin trakt är Gustaf Björkman och Lissa Andersson. Gustaf är pastor i Missionskyrkan i Fiskebäck. Lissa är uppvuxen i Fiskebäck och har bott där större delen av sitt liv.Gustaf tar emot i kyrkans samlingssal och bjuder på kaffe.

NÄR DET TIDIGARE i år stod klart att Göteborg planerar nya till- fälliga bostäder för nyanlända flyktingar splittrades den lokala opi-nionen. Planerna lades på is för just Fiskebäck, men två Facebook-grupper dök upp och bestod. Den ena heter ”Vanliga grannar som väl-

ORD: ULF ROOSVALD & GUSTAF HÖÖK BILD: JOHANNES BERNER | jämlikt göteborg

FRITT WIFI I SOMMAR

11

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

komnar flyktingboenden mitt ibland oss” och start- ades av Gustaf Björkman. Den andra fick namnet

”Information om tillfälliga asylbostäder i Fiskebäck” och administreras av Lissa Andersson. I den första dis-kuteras hur man kan hjälpa och stötta nyanlända, i den andra vädras misstänksam-het mot myndigheter och flyktingar.

Lissa Andersson: Man har väl alltid varit rädd för det okända. På mötena i vår- as märkte jag att många var rädda. Antingen för att de inte vill ha hit flyktingar eller för att de vill bevara naturen där husen skulle byg-gas. Det är så lätt att säga ”välkommen” till alla, men jag tycker det är naivt. Vi måste inse att det även kommer att inne-bära stora problem.

Gustaf Björkman: Min ingång är en helt annan. I kyrkan har vi engagerat oss för både romer och ensamkomman-de barn. Man kan inte utgå från att det blir problem. Det viktigaste är att for-

ma ett så bra samhälle som möjligt och vi som bor i privili- gierade stadsdelar har ett ansvar att göra så mycket som möjligt.

Lissa Andersson: Jag oroar mig för säkerheten, både för flyktingarna själva och för de kringboende. Här kommer unga killar med hemska min-nen från Afghanistan och en helt annan kultur. Nu ska de bo tillsammans. Och vill poj-karna ens integreras? Jag tror inte det. Det krävs oerhört kompetent personal för att klara av sådana personer och jag tror inte att personalen

räcker till. Jag är rädd för att våra flickor inte ska våga gå ut.

Gustaf Björkman: Menar du verk-ligen det? Ett samhälle som bygger på rädsla är inget bra samhälle. Att vara öppen för de här personerna känns som det enda rimliga alternativet. Vi lever i en global värld och flyktingar finns inte bara på en strand långt bor-ta. Visst finns olikheter mellan oss men jag är övertygad om att en 17-åring

Lissa Andersson, uppvuxen i Fiskebäck.

Gustaf Björkman, pastor i Missions- kyrkan i Fiskebäck.

MARGARETA FORSBERG, JÄMLIKT GÖTEBORG

SOCIAL HÅLLBARHET ÄR vik-tig för Göteborgs Stad. Målet är en god stad där alla människor

mår bra. För att nå dit måste Göteborg bli mer jämlikt och staden behöver arbeta för att minska klyftorna, till exempel mellan olika stadsdelar. När fler människor mår bra kan fler bidra till samhället. I mer jämlika sam-hällen är kostnaderna för ohälsa och sociala problem lägre. Social hållbarhet handlar ock-så om att alla kan gå i bra skolor och om att företag har lätt att rekrytera arbetskraft.

Bostadsfrågan är jätteviktig för att skapa mil-jöer som gynnar jämlikhet. Vi måste bygga fler bostäder och med olika hyresnivåer. Människor ska kunna bo i samma del av Göteborg även om de inte har samma ekonomi. När det gäller temporära bostäder för flyktingar kan inte några få stadsdelar i längden ta nästan allt ansvar. Vi behöver dela på det ansvaret. Det är därför staden vill bygga temporära bostäder i områden där det inte bor så många männi-skor med utländsk bakgrund.

I förlängningen tror jag också att det är berikande med blandning och fler perspektiv. Det är först när människor möts i vardagen, på jobb och i skolan, som vi kan nå verklig in-tegration. Det blir till exempel spännande att följa projektet i Frihamnen. Där ska det byg-gas mellan 700 och 900 temporära bostäder; en tredjedel för flyktingar, en tredjedel för studenter och en tredjedel för företag.” •

Göteborg ska vara en jämlik stad och minskad segrega-tion är ett sätt att nå målet. Margareta Forsberg, sam-ordningschef för satsningen Jämlikt Göteborg, förklarar hur staden tänker kring tem-porära bostäder.

»Vi lever i en global värld och flyktingar finns inte bara på en strand långt borta.«GUSTAF BJÖRKMAN, FISKEBÄCKSBO

jämlikt göteborg | 12

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

Fotnot: Sedan denna text skrevs i maj kan fler platser för temporära bostäder ha föreslagits. Följ utvecklingen på:

goteborg.se/flyktingmottagande

Ställ egna frågor: goteborg.se/frageladanflykting

Tusen temporära bostäder

ENLIGT BOSÄTTNINGSLAGEN, som gäller sedan 1 mars, ska Göteborgs Stad under året ta emot och ordna bostäder för 880 nyanlända per-

soner som fått uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets prognos i april ska Göteborg i år även ta emot mellan 100 och 350 ensamkommande barn och ungdomar. Dessutom ska cirka 150 ensamkommande som är placerade i andra kommuner ”tas hem” till Göteborg. Boenden för ensam-kommande, HVB-hem, är alltid bemannade.

FÖR ATT SNABBT få fram bostäder planeras temporära byggnader. De byggs av färdiga moduler med stöd av tillfälliga bygglov på kom-

munal mark och kan stå kvar under max 15 år. I dag bor många nyanlända i stadsdelarna Angered, Östra Göte - borg och Västra Hisingen. För jämnare spridning över staden ska temporära bostäder i första hand byggas i de områden som inte tagit emot så många flyktingar.

I BÖRJAN AV året föreslog fastighetskontorettolv platser och under våren gick sex platser vi-dare; Askimsviken, Kärralundsvallen, väster

om Lemmingvallen, Fridkullagatan, Lilla Glasmästare-gatan och Björkekärrsplan. De första temporära bostäderna kan stå klara i slutet av året.

Det är kommunala bostadskoncernen Framtiden som ansöker om tidsbegränsat bygglov. Berörda grannar eller fastighetsägare kontaktas direkt. Som berörd har du rätt att överklaga till länsstyrelsen.

B O S TÄ D E R Göteborgs Stad behöver ta fram tusen temporära bostä-der för nyanlända flyktingar under 2016.

UPPDRAG:

från Afghanistan har fler likheter än olikheter med en 17-åring från Göteborg.

Lissa Andersson: Tror du? Det är de ensamkommande ungdomarna jag och många andra är mest oroliga för. Du är ju väldigt drivande i den här frågan. Om det händer något på våra gator, tar du ansvar för det då?

Gustaf Björkman: Det kan jag förstås inte göra. Göteborg är inte en helt trygg stad i dag heller. Det finns gängproblematik och vi läser om skjutningar. Det viktiga är att integrera de här personerna och skapa vägar till utbildning och jobb.

Lissa Andersson: Du blundar för problemen. Det finns familjer som har flyttat hit för att det är lugnt och skönt och som har betalat dyrt för sina hus. Och så plötsligt kan de bli granne med ett boende för asylsökande.

Gustaf Björkman: Men om Göteborg redan är segregerat kan vi inte fortsätta placera alla på samma ställe. Det finns undersökningar som visar att nyanlända som bor i områden där grannarna har jobb snabb-are kommer in i samhället.

SAMTALET BÖLJAR FRAM och tillbaka. Ibland med skratt, oftare med allvar och sammanbitna miner. Båda är noga med att inte få någon stämpel på sig, som ”rasist” eller ”naiv”.

Gustaf Björkman säger:– Det finns inget alternativ. De här personerna är på väg att bli göte-

borgare. De har rättigheter och vi måste hjälpas åt för att göra situa-tionen så bra som möjligt.

Lissa Andersson svarar:– Det finns ju det där uttrycket ”nimby”, not in my backyard. Jag är

nog lite sådan. Jag förstår att temporära boenden måste byggas men vill inte ha dem runt knuten. •

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

13

STORA PLANER I GAMLESTADEN

S TA D S B YG G N A D Göteborgs vagga ligger i Gamle staden. Nu ska stadsdelen växa och knyta ihop östra delarna av staden med centrum.

Ett nytt resecentrum tar form, gamla fabrikslokaler får nytt innehåll och in-vånarantalet ska fördubblas.

J ust nu är Gamlestadstorget en byggarbets-plats. Spårvägen har fått tillfällig sträckning och där spårvagnarna brukade stanna läggs grunden till ett resecentrum. Det ska stå klart 2018 och blir knutpunkt för spårvag-

nar, bussar och tåg. Alldeles intill ska det byggas kontor,

hotell, 600 bostäder och lokaler för handel.Men för Gamlestaden är detta bara början.

På sikt kan det bli 3 000 nya lägenheter, vil-ket skulle innebära fördubblad befolkning.

– Stadens vision är att utveckla Gamle- staden så att de nordöstra stadsdelarna knyts ihop med centrala Göteborg, säger Kajsa Räntfors, projektledare på stadsbygg-nadskontoret.

– Stadsdelen ska bli tätare och handel och service byggas ut. För kollektivtrafiken blir Gamlestaden lika viktig som Korsvägen är i dag.

OMVANDLINGEN AV GAMLESTADEN sker stegvis och omfattar sju detaljplaner, som be-finner sig i olika skeden (se faktaruta). Först

VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV NYA GAMLESTADEN?

MINH HOANG, 32, GAMLESTADEN.

– Mycket fler butiker, så det blir som ett litet Haga. I så fall skulle butikerna kunna locka

besökare och Gamlestaden bli mer som en del av centrala Göteborg. Det vore jättekul med en

sådan utveckling.

JOSEF MADI, 29, KORTEDALA.

– Att köpcentrat i SKF:s gamla fabrikslokaler får bra utbud, lite som Allum eller Frölunda Torg.

Jag vill kunna handla kläder och elektronik och det måste finnas restauranger. Jag bor i

Kortedala och det är mycket enklare att åka till Gamlestaden än in till stan.

TONY CURRY, 69, ÖCKERÖ.

– Jag har jobbat många år på SKF och har stora förväntningar. Kommunikationerna är utmärkta och hela området kan bli väldigt attraktivt. Som en stad i staden. Gamlestadstorget och stråket

vid Säveån kan bli utflyktsmål – även för oss som bor på Öckerö.

stadsutveckling | ORD: GUSTAF HÖÖK BILD: ANNA HJALMARSSON ILLUSTRATION: DESIGN

Kajsa Räntfors, projektledare på stads-byggnadskontoret.

Mattias Westblom, projektledare på stads-byggnadskontoret.

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

14

STORA PLANER I GAMLESTADEN

ut är etapp 1 vid Gamlestadstorget, som bland annat omfattar höghus söder om torget. De kommer att ligga vid Säveån, intill en kaj i söderläge. I etapp två byggs det nytt på bägge sidor av Artillerigatan.

– Den stora trafikapparaten med planskilda kors-ningar ska rivas, så att Artillerigatan kan fortsätta fram till resecentret, säger Kajsa Räntfors. Det ska bli en trivsam blandstad med utgångspunkt i befintlig bebyggelse.

DET KOMMER att byggas mycket nytt i Gamlestaden men lika viktigt blir att ta tillvara det som redan finns. SKF:s tidigare verkstäder, Nya Kulan, ska bli köpcentrum och bostäder. Här kommer vissa byggnader att försvinna men det finns ett program för restaurering och tillvaratagande. Gamlestad- ens fabriker ska bevaras och även förtätas med nya kontor och bostäder. När det gäller Slakthus-området är högsta prioritet att förbättra trafik- situationen och målet är att leda ut genomfarts- trafik från nordost till E45. På sikt ska där byggas kontor och restauranger. Planarkitekten Matti-as Westblom ska ta över som projektledare efter Kajsa Räntfors och berättar att tanken är att be- vara slakthuskaraktären.

– Som man har gjort i till exempel New York

och Köpenhamn, säger han. Det industriella arvet gör Gamlestaden extra intressant och är något att vårda. •

   Detaljplanerna för Gamlestads torg etapp 1 (resecentret) och kvarteret Makrillen (norr om Nya Kulan) har vunnit laga kraft.

   Detaljplanen för kvarteret Gösen (Nya Kulan) ställs ut i augusti, planen för Gamlestadens fabriker ställs ut i slutet av året och pla-

nen för Gamlestads torg etapp 2 ställs ut första kvartalet 2017.

   Detaljplanen för Slakthusmotet går ut på samråd i höst. Planen för kvarteret Sillen (norr om resecentret) går ut på samråd i slutet av året eller i början av 2017.

Stadsutveckling i Gamlestaden – sju detaljplaner i olika skeden

Vill du lämna synpunkter på någon plan? Mejla till sbk@sbk.goteborg.se

Läs mer på: goteborg.se/stadsutvecklinggamlestaden och gå in på Youtube för att se filmen Gamlestaden – på väg in i framtiden.

Fotnot: Gamlestaden är den äldsta delen av det vi i dag kallar Göteborg. Under marken finns rester av 1500-talsstaden Nya Lödöse och sedan 2013 pågår omfattande arkeologiska utgrävningar. Det hålls även visningar för allmänheten. Gå in på stadennyalodose.se för att se tider.

NYTT RESECENTRUM. Så här kommer det att se ut vid Gamle stads torg om två år, när det nya resecentret står klart. Vid knut-punkten byggs även kontor, bostäder, affärer och ett hotell.

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

15

SKAPARGLÄDJEK U LT U R S KO L A N Intresset för Kulturskolan är rekordstort. I fjol deltog 11 000 barn och unga i någon aktivitet. På Musiklabbet i Lundby lär sig eleverna att omsätta tankar och känslor i egna låtar.

– När jag skriver låtar inspireras jag mycket av mina kompisar, säger Ida Adrians.

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

16 kultur | ORD: SANNA PERSSON BILD: ANNA HJALMARSSON

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

17

F emtonårige Jonas Petersson plockar upp en Ipad och ett par hörlurar och går in i den lil-la studion. Han har spelat piano sedan han var sju år gammal och i dag ska han spela in en egen låt.

– Den heter ”Some day” och handlar om kärlek och längtan, säger han och sätter sig tillrätta bakom pianot.

I studion trängs gitarrer med förstärkare, mikrofoner och ett stort trumset. På andra sidan väggen finns ett kon-trollrum med mixerbord och allt annat man behöver för att kunna spela in professionella demos.

– Jag vill absolut arbeta med musik i framtiden. Dröm-jobbet är producent, säger Jonas Petersson.

VI BEFINNER OSS PÅ Mötesplats Lundby, ett stenkast från Rambergsvallens spårvagnshållplats. I dess musik-salar och studior huserar låtskrivarverkstaden Musiklab-bet, en öppen verksamhet som ingår i Kulturskolan. Hit kommer ungdomar i åldrarna 12–19 år för att skapa mu-sik, oavsett genre. Under terminerna träffas de en gång i veckan för att bland annat lära sig skriva låtar och spela in musik. Lärarna coachar eleverna när de behöver hjälp

– och deras viktigaste uppmaning är ”utgå från dig själv”.– Det handlar inte om att producera en hitlåt som ska

kunna spelas på radion. Vi uppmuntrar eleverna att vara kreativa och hitta nya sätt att uttrycka sig genom musi-ken, säger Henrik Oscarsson, en av musiklärarna.

– Vi jobbar mycket med associationsövningar för att sätta ord på känslor och tankar och för att prata om hur man kan bygga upp en låt.

Musiklabbets träffar inleds med en kort övning eller gen-omgång, till exempel av ett inspelningsverktyg. När Vårt Göteborg besöker Musiklabbet får ungdomarna starta lek-tionen med att promenera runt skolområdet under tystnad. Den här gången gäller det att lyssna på ljud man sällan lägger märke till för att senare försöka återskapa dem i ett tyst rum.

– Jag lade märke till många mänskliga ljud, säger fjor-tonårige Matteus Johannesson Eriksson. Olika sorters fåglar, ett barn som ropade och en tennisboll som kasta-des mot en tegelvägg.

Ida Adrians, 13 år, sitter med hörlurar på huvudet och spelar sin låt ”Pax et amor”. Hon har spelat keyboard och piano i tre år och nyligen även börjat spela bas.

– Jag lyssnar mycket på jazz och tycker att saxofonen är väldigt skön, säger hon. När jag skriver låtar inspire-ras jag mycket av mina kompisar och av olika känslor som kommer till mig.

MUSIKLABBET ÄR EN liten del av Kulturskolans stora ut-bud av aktiviteter. Verksamheten befinner sig i gränslan-det mellan skola, fritid och kultur och är väldigt populär. Under 2015 deltog fler än någonsin, hela 11 000 barn och unga i hela Göteborg, i någon av Kulturskolans aktiviteter.

– Jätteroligt! Vi har jobbat för att bli mer synliga bland ungdomar, säger Sanna Eskilsson Juhlin, enhetschef för Kulturskolan på Hisingen.

Hon fortsätter:– Att uttrycka sig genom musik, dans eller någon annan

konstform är som att lära sig ett nytt språk. Och det kan få ungdomar att känna sig kompetenta på ett nytt sätt. •

Jonas Petersson, 15 år, Tuve.

Matteus Johannesson Eriksson, 14 år, Kärr-dalen.

Kulturskolan erbjuder bland annat musik, dans, teater, foto, cirkus, bild och form samt film och skådespeleri.

Du söker till en eller flera kurser i din stadsdel via www.goteborg.se. Är du under 18 år behöver en förälder skicka in ansökan. Har du inte tillgång till dator kan du besöka ditt stadsdelskontor och söka via receptionen.

Utbudet av kurser varierar mellan stadsdelarna och vissa är väldigt populära. Gitarr- och danskurser brukar ha längst väntetid. Har du sökt flera kurser och kommer in på ditt andrahandsval behåller du köplatsen till förstahandsvalet. Du kan gå flera kurser samtidigt.

Kulturskolan försöker lösa långa väntetider genom till exempel sommar-lovskurser eller intensivkurser. Behöver du vänta på ditt förstahandsval får du gärna prova en annan kurs så länge.

När du fått en plats hamnar du i en grupp baserat på förkunskaper, ålder och hur snabbt du lär dig. Undervisningen hålls i en skola, ett kulturhus eller någon annan lokal nära dig.

Kulturskolan kostar 200 kronor per termin oavsett hur många kurser du går. I terminskostnaden ingår gratis hyra av de instrument du kan tänkas behöva. En familj med flera barn betalar aldrig mer än totalt 400 kronor per termin.

KULTURSKOLAN I KORTHET

Läs mer och anmäl dig på: goteborg.se/kulturskolan

UNGA MUSIKER. På Musiklabbet träffas eleverna en gång i veckan för att skriva låtar och göra musik. Ofta hjälper de varandra att spela in låtar tillsammans. Ida Adrians är en av eleverna.

SKÄRGÅRDFÖR ALLA

MYCKET PÅ GÅNG I SOMMAR

Aktiviteter under, över och vid vattenytan.

Läs mer på: vasterhavsveckan.se

VÄSTERHAVSVECKAN

16–14/8

En fartfylld swimrun- tävling.

Läs mer på: oloppet.se

Ö-LOPPET

6/8

Kappsegling på Skagerack och Kattegatt.

Läs mer på: nordisksejlads.com

NORDISK SEGLATS

4–6/7

Dans på Brännö brygga sex tors-dagar (start 30/6) och en lördag.

Läs mer på: brannoforeningen.se

BRYGGDANS

v 26–32

I våras utsåg Lonely Planets tyska resemagasin Göteborg till den femte vackraste staden i Euro-pa, före städer som Rom och Wien. Skärgården är en av sakerna som lyfts fram och magasinet ger extra plus för att det är lätt att nå öarna med

spårvagn och båt. Vissa av dem ligger i stadsdelen Väs-tra Göteborg och andra i Öckerö kommun. Annica Berg är anställd av Göteborg och Öckerö för att utveckla skär-gården. Hon beskriver den som unik.

– Det är svårt att hitta en annan plats med samma förut-sättningar, säger hon. Öarna är lättillgängliga, pittoreska och bilfria och utbudet är varierat. Det finns till exempel naturreservat och aktiviteter som paddling och sälsafari.

UNDER SOMMARMÅNADERNA ÄR det trångt i gästham-narna och skärgårdsfärjorna fylls med badsugna götebor-gare och turister. Under juli exploderar besöksnäringen på öarna och antalet besökare brukar mer än fördubblas. Sett över hela året finns dock stor outnyttjad potential.

N Y S ATS N I N G Göteborgs skärgård är en pärla som lockar sommarbesökare och lovordas av resemagasin. Nu ska öarna bli ännu mer attraktiva besöksmål.

Förlängd säsong och utökad färjetrafik är två delar av satsningen.

Den stora utmaningen när det gäller att utveckla skärgården är att förlänga säsongen. Det kan handla om att skapa fler aktiviteter men kanske ännu mer om att förmedla att själva skärgårdsmiljön är fantastisk året runt, inte bara på sommaren.

– Utländska besökare vill se och uppleva naturen även vintertid, säger Annica Berg. De lockas av stillheten, lugnet och den fina miljön. Vi måste bli bättre på att marknadsföra de här bitarna även när det inte är sommar.

NU NÄR SKOLORNA har slutat och det snart är semestertider är fokus på att göra det lättare att besöka öarna.

– Vi vill göra skärgården mer tillgänglig för göteborgarna, säger Annica Berg. Det kommer till exempel att gå färjor från Stenpiren till södra skärgården, ända ner till Vrångö. Det blir två turer om dagen hela sommaren.

Det finns alltså många tankar kring hur Göteborgs skärgård ska bli än mer välbesökt. Samtidigt gäller det att utveckla varsamt.

– Vi ska ta hand om besökarna på ett bra sätt och utan att vi ökar nedskräpningen eller skadar den marina miljön, säger Annica Berg. •

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

18 skärgården | ORD: FREDRIK FERMÉN BILD: EMIL FAGANDER, STEAMPIPE PRODUCTION STUDIO AB & SHUTTERSTOCK

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

19

SALTSTÄNKT.

Det bor ungefär 4 500 personer på öarna i Västra Göteborg och

12 682 personer i Öckerö kommun. 23 av öarna i Göte-

borgs skärgård är bebodda (vissa enbart sommartid).

CYKELVÄNLIGT.

Njut av skärgårds- luften från

cykelsadeln.

KULTURBÅTARNA ARRANGERAR kryss-ningar till Göteborgs skärgård. En nyhet är cykelturen Skepp och hoj, som går ut på att du får uppleva skärgården från cykelsadeln. Den börjar på Donsö och går vidare till Styrsö, där du blir upphämtad och transporterad till Hönö. Här övernat-tar du innan det bär av vidare upp längs kusten. Turen är på fem dagar och passar både inbitna cyklister och äventyrslystna barnfamiljer.

Mer information och priser på:vastkustlinjen.se

CYKELKRYSSA I FEM DAGAR

ÄVENTYR & TÅNG arrangerar turer som låter dig komma nära det marina djur-livet. Det finns bland annat sälsafari, då man får spana på sälkolonier med uppåt tusen sälar.

Mer information och priser på:aventyrochtang.se

VILDA SÄLAR

Se aktuell tidtabell på:vasttrafik.se

TRANSPORTER

LÄS MER

   Södra skärgården Ta färjan från Stenpiren (går 19

juni–20 augusti). Ta spårvagn, buss eller bil till Salt-holmen. Därifrån går det båtar till alla öar i södra skärgården.

   Läs mer om öarna i Göteborgs skärgård och få tips på fler akti- viteter: goteborg.com/skargard

   Norra skärgården Res kollektivt med Röd Express

(buss 290 och 291) från Centra-len. Åker du bil? Kör väg 155 mot Öckerö.

VÄ S TS V E N S K A PA K E T E T Om tjugo år ska området från Drottningtorget till Gullbergsvass rymma 2 000 bostäder och 16 000 arbetsplatser.Redan i sommar finns ett gångstråk fullt med överraskningar från Nils Ericsonsplatsen till älven.

URSÄKTA RÖRAN – VI BYGGER OM

O mrådet kring Centralstationen får snart helt ny karaktär. Da-gens älvbro ska ersättas av en ny, E45 kommer att däckas över vid

Marieholm och det ska byggas bostäder vid Gullbergsstrand. För alla som kliver av tåget i Göteborg ska stadsdelen fungera som mö-tesplats och välkomnande port till staden.

Nu finns ett nytt gångstråk från Nils Eric-sonsterminalens norra utgång till Holmen, mot Göta älv. Eva Eriksson, koordinator på trafikkontoret, säger:

– Man ska kunna ta sig torrskodd från Cen-tralstationen ner till älven när byggarbetena

har börjat. Och så använder vi stråket för att berätta om vad som hän-der i området.

Hon fortsätter:– Redan i dag rör sig 3 000 personer mellan Holmen och Centra len.

Vi hoppas kunna locka även andra göteborgare till en rolig och infor-mativ promenad. På bron över leden finns kikare där man kan se in i framtiden. Stråket kantas av en kombination av konst och information.

TRAFIKEN KRING CENTRALSTATIONEN kommer att påverkas av de stora byggprojekten. Vissa förberedelsearbeten startar redan i som-mar och fortsätter under hösten. Sedan blir det trångt om utrymmet i minst tio år.

– Man kan få räkna med köer, säger Eva Eriksson. Att cykla, gå eller åka kollektivt kommer att vara bättre än att åka bil. •

Eva Eriksson, koordinator på trafikkontoret.

stadsutveckling | ORD: ULF ROOSVALD BILD: FRANK & EARNEST

Leden sänks ner mellan Stadstjänaregatan (vid Läppstiftet) och Falutorget

(Gasklockan). Halva sträckan, cirka 400 meter, kommer att däckas över.

Tanken är att bygga ovanpå tunneltaket, vilket gör att Gullbergsstrand kan

utvecklas och bebyggas.

Den nya Hisingsbron ska binda samman älvstränderna och att skapa en gemensam stadskärna. Mark- och miljö överdomstolen

gav klartecken för nya bron i maj. Byggstart planeras till januari 2017 och bron kan tas i bruk tidigast 2020. Redan i sommar

görs en del förberedande arbeten och de fortsätter under hösten.

En järnvägstunnel under centrala Göteborg. Tre nya stationer – Centralen, Haga och Korsvägen – gör att resenärer kan resa

snabbare och enklare och med färre byten. Västlänken avlastar också den befintliga kollektivtrafiken och gör det möjligt med

nya satsningar på buss, spårvagn och andra trafiklösningar.

Överdäckning av E45Nya HisingsbronVästlänken

2 31

TRE ANDRA PROJEKT SOM INGÅR I VÄSTSVENSKA PAKETET

Västsvenska paketet innehåller satsningar på infrastruktur som gör det lättare att ta sig fram i en växande storstad och en växande region. Det bidrar till Göteborgs stadsutveckling, till en större arbetsmarknad och till bättre miljö.

NYTT GÅNGSTRÅK.

Nu börjar byggarbetena runt Centralstationen,

men det går fortfarande att promenera till älven.

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

20

ORD: ULF ROOSVALD ILLUSTRATION: VARPUNEN | västlänken

»Jag är helt tömd efter en Ullevikonsert«

21

Ålder: 41 år. Familj: Man och vuxen son. Bor: Majorna. Gör: Till vardags bagare och konditor på Ahlströms, jobbar med catering vid stora konserter. När jag är ledig: Tittar på film, umgås med vänner och går på konserter; allt från opera till dödsmetall.

Jenny Hirschfeld Björler, arbetar extra med catering vid stora konserter

ORD: CHRISTIAN TARRAS ERICSSON BILD: ANNA-LENA LUNDQVIST | i närbild

”J ag hoppade av gymnasiet när jag var 17 och började jobba på en ljusfirma. Första stora konserten

då jag jobbade på Ullevi var 1994, när Pink Floyd spelade. Efter hand gled jag över till att fixa catering åt dem som jobbade med produktionen i samband med evenemang. Med tiden fick jag även ansvar för att göra i ordning artisternas loger. I förväg skickar alla artister in ’riders’, alltså listor på saker de vill ha i sina loger. Det kan vara ganska konstiga krav. Ett band ville ha PB2, som är torkat och pulvriserat jordnötssmör. Det

fanns inte att köpa, men en kompis råkade ha en oöppnad burk som jag fick. Man får vara lite detektiv.

Förra sommaren fick jag och ett par andra hela ansvaret för catering vid Metallicas Ullevikonsert. Redan i juni började vi sätta menyer och cateringen drog igång redan när scenen skulle byggas, en vecka innan spel-ningen. På konsertdagen kunde vi servera varm mat, nylagad på plats, till alla som job-bade med produktionen. Det var ett roligt gig och i samarbete med ett lokalt bryggeri ordnade vi eget öl med specialetiketter.

Jag jobbade när Håkan Hellström spelade på Ullevi för två år sedan och på Spring-steenkonserterna 2003, 2008 och 2012. Har aldrig träffat Springsteen, men sett honom i korridoren. De som jobbar med hans pro-duktion är alltid väldigt trevliga att ha att göra med.

Känslan på konserter, när Ullevi är fullt med glada människor, är obeskrivlig. Jag rycks alltid med och det känns speciellt att vara en liten del av evenemanget. Efter en konsertvecka är jag helt tömd men får också energi, på något konstigt sätt.” •

KO N S E R T E R Håkan Hellström har spelat och nu väntar Iron Maiden och Bruce Springsteen. Sommaren 2016 på Ullevi är historiskt fullmatad. Bakom kulis-serna på alla konserter finns Jenny Hirschfeld Björler, redo att fixa maten till artisterna och deras folk på och bakom scen.

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

21

PÅ GÅNGJUNI–SEPTEMBER

A K T I V I T E T E R Sommaren är här och folkfesternas tid är inne. Musikevenemang, festivaler och stora sportturneringar avlöser varandra. En härlig period för alla som vill njuta av folkliv och gratis underhållning runt om i Göteborg.

KULTUR- KALASET – NÅGOT FÖR ALLA

• kalendarium.goteborg.se • goteborg.com

• blastallet.goteborg.se• frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken

• goteborg.se (sök på museer)

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN:

F O L K F E S T GÖTEBORGS KULTURKALAS

är en av Nordens största kulturfestivaler med 1,5 miljoner besök. Och med över tusen programpunkter på 50 platser runt om i Göteborg – från Göteborgsoperan till Världskulturmuseet. Gator och torg för-vandlas till festplatser där du kan frossa i ett rikt utbud av kultur; opera, konst, musik, karneval, gatuteater, slöjd, teater, litteratur och film.

Tid: 16–21 augusti 2016. Pris: Gratis.

Läs mer på: goteborgskulturkalas.se

VÅRT GÖTEBORG #2 2016

22 kalendarium | BILD: SHUTTERSTOCK, SOTARN, BEATRICE TÖRNROS,

ILLUSTRATION : SHUTTERSTOCK

T R A D I T I O N SKÖN MUSIK I alle-handa genrer – barn- och familje-föreställningar för alla åldrar. Ända sedan 1946 har Sommarunder- hållningen bjudit på gemenskap och kulturupplevelser under årets ljusaste månader. Alltid med fri entré.

Sommar i JUBILEUMSPARKEN

F R I H A M N E N JUBILEUMSPARKEN HAR ÖPPET i stort sett varje dag under sommarmånaderna. Här kan du till exempel bada, basta, åka rullskridskor och segla. I år har bastun och poolen både dag- och kvällstider. Lekberget och rollerderbybanan håller öppet alla dagar i veckan.

24/6

FLER AKTIVITETER UNDER SOMMAREN

Tid: 25 juli–14 augusti. Pris: Fri entré.Läs mer på: artscape.se

Mångfaldsfestival i Trädgårds- föreningen

16/6

Midsommar i Slottsskogen

North Sea Tall Ships Regatta går i mål. Ett

trettiotal fartyg har kappseglat från England.

Besök skeppen och upplev folkfesten

i Frihamnen 3–6 sept. Fri entré.

3/9

Målgång i Frihamnen

Kl 20 invigs världens största och mest inter-nationella fotbollstur-

nering på Ullevi. Alltid en sprudlande folkfest

med ungdomar från alla världsdelar.

18/7

Gothia cup invigs

Antikrundan kommer till Trädgårdsföreningen. Fråga Sveriges främsta antikexperter om dina

gamla föremål och få dem värderade. Mer info på

svt.se/antikrundan.

30/8

Antikrundan på besök

1 500 förskolebarn bju-der på allsång kl 10–11. Arrangemanget ingår

i det internationella musiklägret Side by Side by El Sistema.

Årets firande inleds kl 16 med dans, sång och lekar kring stången på Björn-gårdsängen. Folkdans-

laget Näverluren och musikgruppen Västanvind deltar.

Tid: Hela sommaren. Plats: Jubileumsparken i Frihamnen. Läs mer på: alvstaden.goteborg.se/jubileumsparken

G AT U KO N S T ARTSCAPE 2016

blir Skandinaviens största gatu-konstfestival någonsin. Svenska och internationella konstnärer uppför storskaliga konstverk i Göteborgs tio stadsdelar.

Projektet är ett samarbete med Urban Konst på kultur-förvaltningen och Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Tid: Maj–september. Plats: I parker och på torg. Pris: Gratis.Läs mer på: goteborg.se/sommarunderhallningen

SOMMAR- UNDERHÅLLNINGEN

G R Ö N T GÖTEBORGS PARADGATA pryds i sommar av en rad popup- parker skapade av både svenska och internationella kreatörer. Juvelen i kronan blir utställningen som förvandlar Götaplatsen till en skön mötes-plats. De gröna upplevelserna längs Avenyn ingår i satsningen Gothen-burg Green World som pågår hela året.

Blommor, grönt och trädgårdstips

PÅ AVENYN

Tid: 4 juni–7 augusti. VAR: Kungsportsavenyn och Götaplatsen. Pris: Gratis.Läs mer på: www.gothenburggreenworld.com

ARTSCAPE 2016 – en gatukonstfestival

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

23kalendarium | BILD: SHUTTERSTOCK, SOTARN, BEATRICE TÖRNROS,

Ekelundsgatan 109.00–16.00

facebook.com/ goteborgsstad

Telefon: 031-365 00 00Måndag till fredag,

klockan 07.00–18.00.

Besök ossFacebookWebb och e-postKontaktcenter

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD?

www.goteborg.sewww.goteborg.se/suomeksi

goteborg@goteborg.se

M Ö T E N Vill du göra en insats för en medmänniska? Som volontär kan du gå promenader, hjälpa till med läxor eller underhålla med sång och musik.

ATT VARA VOLONTÄR innebär att göra en vik-tig insats för en annan människa. Samtidigt får du själv en meningsfull syssla och kommer in i ett socialt sammanhang. I varje stadsdel i Göteborg finns en frivilligsamordnare, som stöttar den som jobbar frivilligt.

Carina Byhlin-Andreasson är frivilligsam-ordnare i Östra Göteborg, där volontärverk-samheten i första hand är knuten till äldre-omsorgen. I andra stadsdelar finns volontärer även inom förskolan och skolan.

– Vi har alltid behov av frivilliga till vår sats-ning på högläsning för äldre. Det brukar bli

fina möten med ömsesidigt utbyte, säger Carina Byhlin-Andreasson.

Under sommarhalvåret vill många äldre männi skor komma ut och gå.

– Vi söker frivilliga som kan vara prome-nadsällskap. Det finns ett stort sug bland de äldre att få komma ut i solen och njuta av grön-skan. Här kan man verkligen göra stor nytta.

Den som ställer upp som volontär i Göte-borgs Stad får ingen ekonomisk ersättning. Däremot erbjuds viss utbildning, till exempel grund läggande kunskap om demens, och ibland ordnas trivselkvällar för volontärerna. •

HJÄLP EN MEDMÄNNISKA

Volontärer får inte konkurrera med ordinarie personals arbetsuppgifter.

Fokus ligger på sociala och kulturella aktiviteter och syftet är att skapa möten

och bygga sociala nätverk.

Ring frivilligsamordnaren i din stadsdel (031-365 00 00) eller sök på ”volontär” på goteborg.se

VÄRT ATT VETA

24 volontär | ORD: MARGARETA ROMARE BILD: SHUTTERSTOCK