Varför upplevs tvekan inför en ... - avfallsplan.sorab.seavfallsplan.sorab.se/Upload/documents/Rapporter/Ex-arb Linnea...I enlighet med det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi

Varför upplevs tvekan inför en anslutning

till matavfallsinsamling i Solna? En kvalitativ studie ur ett fastighetsägarperspektiv

Linnéa Thunberg

Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet

2012

Institutionen för naturgeografi Examensarbete av Linnéa Thunberg och kvartärgeologi Stockholms universitet INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit universitetslektor Regina Lindborg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet samt Jenny Särnholm och Carin Tullberg, Solna stad. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i juni 2012 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

Why do some experience hesitations about joining the food waste

collection in Solna municipality?

A qualitative study from the property owners point of view

Linnéa Thunberg

Abstract

This thesis has been carried out at the request of Stadsbyggnadsförvaltningen, Solna stad, and

its purpose was to investigate why some boards of housing cooperatives and private property

owners feel doubt about joining the food waste collection. The main questions were: 1) what

are the reasons why some boards of housing cooperatives, private property owners and house

owners yet haven’t joined the food waste collection? 2) what would it take to convince them

to join the food waste collection? The method used is qualitative interviews with 15

respondents from three target groups: target group 1 (boards of housing cooperations), target

group 2 (private property owners) and target group 3 (house owners). To analyse the result I

used theories about communication and social influence. The result shows that respondents

from target group 1 and 2 are experiencing difficulties in engaging the residents in the house

property, and that more practical help from the municipality would be required to get them to

join the food waste collection. It is also clear that it is difficult to coordinate this type of

project in the large housing associations and the lack of space is often commented as an

obstacle. Respondents in the target group 3 reported practical problems and lack of

information as reasons for not sorting out their food waste. Furthermore, the results show that

a majority of all respondents believe that the environmental aspect is important to emphasize

in this context, but that financial incentives are more relevant to emphasize in order attract

more people to join the food waste collection. Some of the conclusions are that

communication specifically designed for the target group would be of use in the

municipalities work of promoting the food waste collection. An appropriate policy decision

would be to hire more staff working with food waste collection in Solna municipality and

weight-based waste rate would be a suitable option in the municipality.

Key words: food waste collection, property owner, recycling, qualitative survey, municipality

Sammanfattning

Enligt EU:s avfallshierarki är återvinning av det avfall som redan uppkommit att föredra

framför bortskaffande av det. I enlighet med det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd

miljö skulle 35 procent av det genererade matavfallet i Sverige sorteras ut och behandlas

biologiskt till år 2010. Detta mål lyckades inte uppfyllas då enbart 20 procent av matavfallet

samlades in år 2010. Därför är det viktigt med fortsatt arbete på kommunal nivå med att

sortera ut och behandla kommunens genererade matavfall. Solna stad har samlat in matavfall

för biologisk behandling sedan år 2009 och har målen om en 35 procent insamling och

biologisk behandling av kommunens matavfall till år 2020, vilka uttrycks i SÖRAB:s

avfallsplan, att utforma arbetet med matavfallsfrågan efter. År 2011 samlades 13 procent av

kommunens matavfall in.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad och

har som syfte att undersöka varför vissa styrelser i bostadsrättsföreningar och privata

fastighetsägare känner tvekan kring att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamlingen samt

vad för faktorer som spelar in för att de skulle överväga en anslutning till

matavfallsinsamlingen. Resultatet ska kunna vara till hjälp i kommunens utformande av det

fortsatta arbetet med matavfallsfrågan. Den metod som använts är semistrukturerade

intervjuer med 15 respondenter från tre målgrupper: målgrupp 1 (styrelser i

bostadsrättsföreningar), målgrupp 2 (privata fastighetsägare) samt målgrupp 3 (villaägare).

Teorier om kommunikation och social påverkan har använts för att analysera resultatet.

Resultatet från studien visar på att respondenterna från målgrupp 1 och 2 upplever svårigheter

med att engagera de boende i föreningen eller hyresfastigheten, samt att mer praktisk hjälp

från kommunen skulle krävas för att få dem att ansluta sig. Det framgår även att det är svårt

att samordna den här typen av projekt i stora bostadsrättsföreningar samt att utrymmesbrist är

ett hinder. Respondenterna i målgrupp 3 uppger praktiska problem och brist på information

som anledningar till att de inte utsorterar matavfall. Vidare visar resultatet att majoriteten av

samtliga respondenter menar att miljöaspekten är viktig att framhäva i sammanhanget, men att

ekonomiska incitament är mer relevanta att framhålla för att få fler att ansluta sig till

matavfallsinsamlingen.

De slutsatser som framkommit efter genomförd studie är att fortsatt fokus på

matavfallsinsamling krävs i Solna för att kunna nå målen i avfallsplanen till år 2020, varför

utökad personalstyrka inom området är ett lämpligt politiskt beslut för att kunna upprätthålla

anslutningstakten. För att kunna ge kunden ett starkare ekonomiskt incitament att ansluta sig

vore införande av viktbaserad avfallstaxa ett alternativ i kommunen. Att använda sig av

målgruppsinsriktad kommunikation är även av relevans för att nå ut till så många som möjligt.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ................................................................................................................ 1

1.1. Syfte och frågeställningar .............................................................................................. 2

1.2. Avgränsningar i studien .................................................................................................. 2

1.3. Definitioner ................................................................................................................... 2

2. Bakgrund ..................................................................................................................... 3

2.1. Relevant lagstiftning .......................................................................................................3

2.2. Miljökvalitetsmål ........................................................................................................... 4

2.2.1. God bebyggd miljö ................................................................................................. 5

2.3. Varför bör organiskt avfall behandlas biologiskt? ............................................................ 5

2.4. Biologiska behandlingsprinciper för organiskt avfall ........................................................ 6

2.5. Fakta om biogas ............................................................................................................. 7

3. Teoretiskt perspektiv ................................................................................................. 9

3.1. Kommunikation och social påverkan .............................................................................. 9

3.1.1. Social påverkan ..................................................................................................... 10

3.1.2. Diffusionsteori....................................................................................................... 10

3.1.3. Påverkande faktorer vid åstadkommandet av en god avfallshantering ..................... 11

4. Solna och hanteringen av matavfall inom kommunen ............................................. 13

4.1. SÖRAB och den gemensamma avfallsplanen ................................................................. 14

4.2. Val av system för insamling av matavfall i Solna ............................................................. 14

4.3. Matavfallet blir till biogas i Uppsala ............................................................................... 16

4.4. Matavfallsinsamling i övriga SÖRAB-kommuner ............................................................ 17

4.4.1. Sundbyberg .......................................................................................................... 17

4.4.2. Sollentuna ............................................................................................................. 18

4.5. Så har matavfallsinsamlingen lanserats i Solna............................................................... 18

4.6. Fastighetsägarnas ansvar och uppgifter ......................................................................... 19

5. Metod ........................................................................................................................ 21

5.1. Intervjuundersökning .................................................................................................... 21

5.1.1. Planering och urval ................................................................................................ 21

5.1.2. Genomförande samt utskrift av intervjuerna........................................................... 23

6. Resultat av intervjuundersökningen ......................................................................... 24

6.1. Respons i förstadiet till intervjuerna .............................................................................. 24

6.2. Sammanfattning av svar relaterade till frågeställningarna .............................................. 25

6.1. Påverkansfaktorer ........................................................................................................ 27

6.1.1. Påverkan av att grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall ...................................... 27

6.1.2. Påverkan av att framhäva positiva miljöeffekter av utsortering av matavfall ........... 28

6.1.3. Påverkan av ekonomiska incitament ..................................................................... 29

7. Diskussion ................................................................................................................. 30

7.1. Inställningen till matavfallsinsamling bland respondenterna ........................................... 30

7.2. Personlig kontakt – av vikt, men till en viss grad ............................................................. 31

7.3. Stora föreningar – störst problematik? ........................................................................... 32

7.4. Påverkan från grannarna – skillnad mellan flerbostadshus och småhus? .......................... 33

7.5. Miljön är viktig, men ekonomin väger tyngre ................................................................. 33

7.6. Obligatorisk anslutning; ett alternativ? .......................................................................... 35

8. Rekommendationer .................................................................................................. 37

9. Slutsats ..................................................................................................................... 39

10. Förslag till vidare studier ........................................................................................... 39

Tack .................................................................................................................................. 40

Litteraturförteckning ....................................................................................................... 41

Bilagor.................................................................................................... Antal sidor

Bilaga 1: Respondenters motiveringar till varför de inte har anslutit sig ....................................... 6

Bilaga 2: Respondenters svar på vad som skulle krävas för att få dem att ansluta sig till

matavfallsinsamlingen ...............................................................................................................3

Bilaga 3: Vanliga metoder för insamling av matavfall ...................................................................3

Bilaga 4: Insamlade mängder matavfall i SÖRAB-kommunerna ...................................................1

Bilaga 5: Exempel på vad som går att utsortera som matavfall i Solna ..........................................1

Bilaga 6: Frågeguide ................................................................................................................. 2

Bilaga 7: Förberedande informationsbrev ....................................................................................1

Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?

1

1. Introduktion

Konsekvenserna av en ständigt ökande avfallsproduktion kan anses vara ett av vår tids

främsta miljöproblem, på såväl global som nationell nivå. Metoder för att omvandla avfallet

till en resurs för samhället har blivit alltmer aktuella de senaste decennierna. En av sex

strategier som tas upp i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS

2010, benämns ”Säkra värden för framtida behov” (RUFS, 2010). I strategin ingår ett

planeringsmål med ett tidsperspektiv på år 2030 vars syfte är att skapa en resurseffektiv

region där strävan är ett kretsloppssamhälle med minimal klimatpåverkan och maximalt

utnyttjande av resurspotentialen i varje del av avfallskedjan.

När det gäller biogasutvinning från avfallsbehandlingen har Stockholmsregionen inte haft en

lika tydlig strategi som andra regioner i landet, trots mångåriga diskussioner kring ämnet

(Millers-Dalsjö & Starberg, 2011). Att nyttja avloppsslammet som biogaskälla är ett sedan

länge vida använt grepp, men allteftersom efterfrågan på biogas i Stockholmsregionen blivit

större har trycket ökat på en utökad återvinning av matavfallet. Ungefär 40 procent av de

vanliga hushållssoporna består av matavfall, varför det är viktigt att ta tillvara detta och

återvinna det som en resurs. Enligt rapporten Utbud och Efterfrågan på Fordonsgas i Biogas

Öst Regionen (Jonerholm et al., 2010) beräknas produktionen av fordonsgas utifrån biogas i

Biogas Öst regionen, inklusive Stockholms län, inte kunna motsvara en ökad efterfrågan fram

till år 2020. En positiv marknad finns således, men producenterna vågar inte satsa fullt ut

förrän tillgången till utgångsprodukten är säkrad.

Allt fler av landets kommuner har någon form av separat insamling av matavfall. År 2010

hade 154 kommuner startat upp matavfallsinsamling (Avfall Sverige, elektronisk, 2011a).

Samma år samlades 20 procent av landets matavfall in separat (Jensen et al., 2011).

Solna stad har bedrivit separat insamling av matavfall i villor sedan år 2009 och i

flerbostadshus sedan år 2010. En femtedel av Solnas hushåll är än så länge anslutna till

insamlingen av matavfall (Särnholm, muntligen, 2012). Solna stad tillhandahåller den

information som behövs och det är gratis att ansluta sig. Fastighetsägare samt styrelser i

bostadsrättsföreningar behöver inte göra mycket annat än att tillhandahålla hushållen

papperspåsar för matavfallet. Det tycks således finnas goda förutsättningar för en hög

anslutning till insamlingen. Utvecklingen går framåt och fler ansluter sig sakta men säkert,

men dock finns det fortfarande en viss grad av tvekan inför anslutning till systemet.

Genom intervjuer med personer från styrelser i bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare

och villaägare har studien sökt ta reda på varför vissa tvekar kring att ansluta sig till systemet.

Studien har även sökt utreda vad för faktorer som spelar in för att dessa skulle kunna tänka sig

att ansluta sig. Detta för att kommunen ska kunna bemöta argumenten i sitt fortsatta arbete. I

studien har använts teorier om kommunikation och social påverkan, vilka har agerat hjälp vid

tolkningen av resultatet.

Linnéa Thunberg

2

1.1. Syfte och frågeställningar

Examensarbetet utförs på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Det finns där

ett intresse av att reda ut hur tankarna kring matavfallsinsamling ter sig bland styrelser i

bostadsrättsföreningar samt fastighetsägare i kommunen. Syftet med studien är att undersöka

varför vissa styrelser i bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare känner tvekan kring

att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamlingen.

Genom intervjuer har studien sökt finna svar på följande frågor:

Vad finns det för motiv till att vissa styrelser i bostadsrättsföreningar, privata

fastighetsägare samt villaägare ännu inte har anslutit sig till matavfallsinsamlingen?

Vad skulle krävas för att övertyga dem om att ansluta sig till matavfallsinsamlingen?

Med hjälp av intervjuer samt inhämtad tidigare kunskap från litteraturen diskuteras även om

det finns kompletterande åtgärder som kommunen kan använda sig av för att få fler

fastigheter att ansluta sig framöver.

1.2. Avgränsningar i studien

Som redan framgår av titeln är den här studien inriktad på matavfallsinsamling från hushållen

i Solna stad. Matavfall från verksamheter har således inte inbegripits. Valet har gjorts med

hänvisning till att studien varit tidsbegränsad i sin omfattning.

Den empiriska delen av studien har inriktat sig på tre målgrupper: styrelser i

bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt villaägare. Således har fokus lagts på att

finna svar på frågeställningarna utifrån argument framkomna från personer som har en

beslutsfattande ställning beträffande om fastigheten eller föreningen ska anslutas till

matavfallsinsamling eller inte. Enskilda boende i flerbostadshus, det vill säga hyresgäster och

bostadsrättsinnehavare, har alltså inte inbegripits i studien.

1.3. Definitioner

Vid hänvisning till Solna stad syftar jag på min uppdragsgivare och hur de arbetar.

Vid hänvisning till Solna syftar jag på kommunen Solna, en geografiskt och

demografiskt avgränsad plats.

Vid bruk av begreppet privata fastighetsägare syftas på en juridisk person som

antingen är ägare eller förvaltare av hyresfastigheter. Kontakt med en privat

fastighetsägare innebär kontakt med en enskild individ som representerar företaget.

Kontakt med en styrelse innebär i studien kontakt med en enskild person som

representerar bostadsrättsföreningens styrelse.

Begreppet villaägare är i studien likställt med småhusägare.

Vad som går att utsortera som matavfall i Solna redogörs för i bilaga 5.


3

2. Bakgrund

2.1. Relevant lagstiftning

Nedan följer en genomgång av lagstiftning som biologisk behandling av matavfall berörs av.

Ekonomiska styrmedel och förbud har införts det senaste decenniet syftande till att få upp

ögonen för vikten av att så långt möjligt prioritera biologisk behandling av organiskt avfall.

EU:s avfallsdirektiv

Under hösten 2008 beslutade Europaparlamentet och rådet om ett nytt avfallsdirektiv

(2008/98/EG), vilket sedermera inkorporerades i nationell svensk lagstiftning under

sommaren 2011 (Naturvårdsverket, 2011a). De nya reglerna har nu införts i

Avfallsförordningen (2011:927) samt i 15 kap. miljöbalken (Avfall och producentansvar)

(ibid.).

Avfallshierarkin, som återfinnes i Art. 4 (direktiv 2008/98/EG), är en viktig del av

avfallsdirektivet och utifrån den är det tänkt att medlemsländerna ska formulera sina egna

redskap för att få bukt med de miljöproblem som avfall kan generera. Nivåerna i hierarkin är

formulerade enligt nedan:

1. Förebyggande

2. Föreberedelse för återanvändning

3. Materialåtervinning

4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning

5. Bortskaffande

Medlemsländerna bör alltså prioritera förebyggande åtgärder för att på så sätt minimera

avfallsupplagen som kräver omhändertagande. Miljömässig motivering samt ekonomisk

rimlighet är dock en förutsättning för att rangordningen ska gälla (Naturvårdsverket, 2011a).

I Art. 22 (direktiv 2008/98/EG) anges att medlemsländerna vid behov och i enlighet med

avfallshierarkin och skydd för människors hälsa ska ”vidta åtgärder för att främja

a) separat insamling av biologiskt avfall i syfte att genomföra kompostering och rötning

av avfallet,

b) behandling av biologiskt avfall på ett sätt som motsvarar en hög miljöskyddsnivå,

c) användning av miljömässigt säkert material som framställts av biologiskt avfall.”

Deponeringsförbud och skatt på avfall som deponeras

Sedan år 2002 är det förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall enligt 9 § Förordning

(2001:512) om deponering av avfall och enligt 10 § i samma förordning är det sedan år 2005

förbjudet att deponera organiskt avfall. Organiskt avfall som omfattas av förbudet kan

exempelvis vara matavfall, avloppsslam eller organiska restprodukter från industrin. Enligt

Linnéa Thunberg

4

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och

organiskt avfall (NFS 2004:4) finns det dock diverse undantag från förbuden samt även

dispenser som går att ansöka om.

Enligt Lag (1999:673) om skatt på avfall är det sedan januari år 2000 en skatt på avfall som

deponeras. Skattebeloppet ligger i dagsläget på 435 kronor per ton och det är

deponeringsanläggningen som är den skatteskyldiga parten.

Kommunal renhållningsskyldighet och renhållningsavgift

Enligt 15 kap. 8 § miljöbalken (1998:808) ansvarar kommunerna i Sverige för såväl insamling

och transport av kommunens hushållsavfall till behandling som återvinning eller

bortskaffning av denna (behandling). Detta gäller dock inte avfall som omfattas av

producentansvar. Vidare enligt 11 § ska varje kommun ha en renhållningsordning

innehållandes föreskrifter om hantering av kommunens avfall samt även en avfallsplan.

Avfallsplanen ska upplysa om kommunens avfall samt om hur kommunens åtgärder för att

reducera avfallets mängd och farlighet ter sig.

Kommunens renhållningstaxa kan användas som miljöstyrmedel för att få kommunens

invånare att sortera ut sitt matavfall. Enligt 27 kap. 5 § andra st. miljöbalken (1998:808) får

avgiften ”tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad

avfallshantering främjas”.

2.2. Miljökvalitetsmål

Sverige har 16 miljökvalitetsmål inrättade som en del av ett nationellt miljömålssystem år

1999. Miljökvalitetsmålen syftar till att ange den nivå på tillståndet i miljön som är

målsättningen för det svenska miljöarbetet (Miljömålsportalen, 2012a). Målen är såväl

nationella som regionala och strategier för att uppnå de regionala miljökvalitetsmålen

utformas efter regionens specifika förutsättningar och behov. Målen kan vidare överföras till

en lokal skala och således användas som redskap i kommuners arbete. År 2020 är i dagsläget

satt som en tidsgräns för arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen och i uppföljningen av

respektive mål bedöms huruvida dagens styrmedel samt de åtgärder som sätts in före 2020

räcker i strävan efter att nå målen (ibid.).

De miljökvalitetsmål som främst berörs av avfallshanteringen är God bebyggd miljö och

Begränsad klimatpåverkan samt även Giftfri miljö. Naturtypsmålen Grundvatten av god

kvalitet, Levande sjöar, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap samt även

föroreningsmålen Skyddande ozonskikt, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen

övergödning kan också beröras av påverkan från avfallshanteringen (Naturvårdsverket, 2002).


5

2.2.1. God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har stor relevans beträffande matavfallsinsamling för

biogasproduktion. Avfallshanteringen berörs i delmålet Avfall (2005-2015)

(Miljömålsportalen, 2012b):

”Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som

avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som

påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

Konkreta målsättningar för biologisk behandling av matavfall tas även upp

(Miljömålsportalen, 2012b):

”senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll,

restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk

behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl

hemkompostering som central behandling”

År 2010 är ju redan passerat och enligt Naturvårdsverket (2011) har mängden hushållsavfall

ökat generellt sett över en längre tidsperiod, varför delmålet om en minskad mängd totalt

genererat avfall inte har nåtts. Målet om att 35 procent av matavfallet från hushåll och

verksamheter ska återvinnas med biologisk behandling till år 2010 har inte uppnåtts då detta

låg runt 20 procent vid målåret.

Enligt Statens Energimyndighet (2010) har målet om en insamling och biologisk behandling

av 35 procent av matavfallet varit viktigt för att få kommuner att prioritera bort förbränning

till förmån för rötning och att vidare etappmål bör formuleras för att upprätthålla samma

positiva effekt. Miljömålsberedningen publicerade år 2011 ett förslag till etappmål om ökad

hushållning med resurserna i livsmedelskedjan till år 2015 (Miljömålsberedningen, 2011). För

att möjliggöra detta gavs förslag på att (Miljömålsberedningen, 2011:118): ”Matavfallet

minskar med minst 20 procent jämfört med år 2010” samt att ”Minst 40 procent av

matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att

växtnäring och energi tas till vara.” Miljömålsberedningen poängterar även vikten av att

matsvinnet minskar ur en miljösynpunkt.

2.3. Varför bör organiskt avfall behandlas biologiskt?

Att ta tillvara på, och återvinna, så stor del av avfallet som möjligt är viktigt både för att på så

sätt kunna sluta kretsloppet samt även för att söka kontrollera avfallsrelaterade miljövådliga

utsläpp. Vid biologisk behandling av organiskt hushållsavfall finns det två olika metoder att

använda sig av: kompostering samt rötning (se avsnitt 2.4. nedan). Den miljömässiga samt

samhällsekonomiska vinsten som förvärvas vid båda behandlingsmetoderna är den att

näringsämnena från matavfallet kan återföras till jordbruket, vilket bidrar till ett slutet

Linnéa Thunberg

6

kretslopp. Varje kilogram torrsubstans organiskt hushållsavfall uppskattas innehålla 20 gram

kväve, 3 gram fosfor samt 9 gram kalium (Naturvårdsverket, 1997). Vid rötning erhålls

ytterligare en vinst då energi erhålls i form av biogas. Energiutbytet och lönsamheten vid

förbränning av det organiska hushållsavfallet är i nuläget högre än vid rötning av det, men då

rötningstekniken är ung har denna potential att utvecklas (Statens Energimyndighet, 2010).

Växtnäringen tas dock inte till vara på samma sätt vid förbränning. Den största delen av

kvävet försvinner med rökgaserna, medan fosforn lagras i förbränningsaskan

(Naturvårdsverket, 1997).

De anläggningar som producerar biogödsel, som bildas efter att utsorterat matavfall rötats,

eller kompost, som bildas efter kompostering, kan certifiera produkten genom Avfall Sveriges

certifieringssystem benämnt Certifierad återvinning (Avfall Sverige, elektronisk, 2012).

Certifierat biogödsel är godkänt av Krav och Svenskt Sigills Kvalitetsråd att användas som

gödningsmedel direkt inom jordbruket, medan de främsta användningsområdena för

certifierad kompost är till jordförbättringsmedel eller i jordblandningar (Avfall Sverige,

2011).

2.4. Biologiska behandlingsprinciper för organiskt avfall

Kompostering, som är en aerob process (nedbrytning med hjälp av syreförbrukande

mikroorganismer), samt rötning, som är en anaerob process (nedbrytning med hjälp av

mikroorganismer utan tillgång till molekylärt syre), är generellt rådande processer vid

nedbrytning av all form av organiskt material. I båda processerna bryter mikroorganismer ned

det organiska materialet vars kol, kväve, fosfor och resterande näringsämnen omvandlas i

processen till biomassa. Genom att antingen kompostera eller röta det organiska materialet ser

man till så att detta stabiliseras, vilket innebär att nedbrytningsprocesserna avstannar.

(Sundqvist, 2005)

Vid båda processerna är det viktigt med tillgång till mikroorganismer. Dessa kan finnas i hög

grad redan i det organiska avfallet, men kan ibland behöva tillsättas processen för att skynda

på denna (Sundqvist, 2005). Tillgång till näringsämnen, med betoning på kväve och fosfor, är

även essentiellt för båda processerna. En optimal balans i förhållandena mellan kol/kväve

samt mellan kol/fosfor kan påskynda processerna (Naturvårdsverket, 1998).

Kolkväveförhållandet (C/N) vid kompostering bör vara ungefär 25-30:1 (ibid.), vilket innebär

att det finns 25 – 30 kolatomer för varje kväveatom. Vid rötning bör C/N-förhållandet vara

ungefär 15-20:1 (ibid.). Förutom kväve och fosfor är det även viktigt att andra essentiella

näringsämnen finns tillgängliga, som exempelvis kalium och magnesium (Sundqvist, 2005).

Rötning

Vid rötning (anaerob nedbrytning) frigörs det kol som inte bildar biomassa huvudsakligen

som metan (CH4) och CO2 (Sundqvist, 2005). Som rest vid rötning bildas en fast och

svårnedbrytbar rest som brukar kallas för biogödsel. Rötning är dock inte bara en kontrollerad

process som man använder sig av vid reningsverk och som avfallsbehandling, utan pågår hela


7

tiden naturligt inom många olika miljöer, exempelvis på sjöbottnar, i mossar, i deponier samt i

magarna på kor.

Vid industriell rötning av organiskt avfall hygieniseras det i ett första stadium, vilket innebär

att det hettas upp till minst 70oC under minst en timme. Detta görs för att minska risken för att

sjukdomsalstrande (patogena) bakterier sprids då rötresten fördelas ut på åkermark.

(Nordberg, 2007)

Temperaturförhållandet vid rötning är ofta mesofilt, det vill säga en temperatur omkring 37°C,

men kan även vara termofilt med en temperatur omkring 55°C (Sundqvist, 2005).

Mikroorganismerna som arbetar bäst vid varmare förhållanden är mer aktiva och rötningen

kan nästan gå dubbelt så snabbt vid termofil rötning (Nordberg, 2007). En snabbare process

innebär att materialet inte behöver uppehålla sig så länge i rötkammaren1, vilket innebär att

storleken på kammaren kan minskas (ibid.). Vanligtvis väljer man dock att arbeta med de

anaeroba mikroorganismer som föredrar mesofila förhållanden eftersom de inte är lika

känsliga som de mikroorganismer som arbetar bäst vid termofila förhållanden (Sundqvist,

2005). Vid anaerob nedbrytning är det viktigt med en hög fukthalt eftersom nedbrytningen går

snabbare ju fuktigare det är. Det kan förekomma fukthalter upp till 100 procent. Den

vanligaste uppehållstiden för materialet i rötkammaren är ungefär 2 till 3 veckor (Nordberg,

2007).

2.5. Fakta om biogas

Biogasen består av ungefär 60 - 70 procent CH4, cirka 30 – 40 procent CO2, smärre mängder

av andra gasföreningar så som vattenånga (H2O), svavelväte (H2S) och svaveldioxid (SO2),

samt även partiklar (Sundqvist, 2005). Den kan användas direkt som bränsle vid framställning

av fjärrvärme samt även användas för elproduktion genom att agera bränsle i speciella

gasmotorer som driver elektriska generatorer. Fjärrvärmeproduktion är dock det enklaste och

vanligaste användningsområdet för gasen (Nordberg, 2007).

Biogasen används också som fordonsbränsle men då fordonen kräver en energirikare gas med

högre halt av CH4 måste uppgradering av gasen först ske. Gasen renas då från CO2 samt från

övriga gaser och partiklar. Reningen sker oftast med hjälp av en vattenskrubber, där gasen

tvättas ren av cirkulerande vatten följt av torkning av gasen (Nordberg, 2007). Gasen erhåller

därefter en CH4-halt på ungefär 97 procent (Sundqvist, 2005). Ren CH4 har ett effektivt

värmevärde på 9,8 kWh per kubikmeter, vilket är ett lika högt energiinnehåll som i en liter

olja (Nordberg, 2007). Innan biogasen distribueras som drivmedel till användarna

komprimeras gasen till högt tryck. Den kostnad som krävs för att uppgradera biogas till

fordonsbränsle är dock tre till fem gånger högre än om gasen skulle användas direkt till

1 Rötkammare: den slutna, syrefria tank vari rötning av matavfall och slam bedrivs.

Linnéa Thunberg

8

kraftvärme, och dess marknadsvärde har enbart en ökning med faktor två relativt gas använd

för kraftvärmeproduktion (Statens Energimyndighet, 2010).

Statens Energimyndighet (2010) rekommenderar att de kommuner som samlar in matavfall

för kompostering istället övergår till rötning för att kunna utnyttja energin i avfallet. Att bygga

ut biogasproduktionen i de kommuner som haft kompostering är en fördel med tanke på att de

redan har insamlingssystem för mat och kan även använda befintlig komposteringsutrustning

för efterbehandling av rötresten.

Enligt statliga Alternativbränsleutredningens betänkande (SOU 1996:184) anses biogas vara

det mest miljövänliga fordonsbränslet på grund av dess låga emissioner av såväl klimatgaser

som luftföroreningar. De främsta direkta miljö- och hälsovinsterna som följer av att använda

biogas istället för de klassiska bränslena som bensin och diesel är att de miljö- och

hälsovådliga ämnen som följer med avgaserna ersätts i stort av enbart CO2 och vatten.

Exempel på ämnen som framkallas vid förbränning av fossila bränslen är kolmonoxid (CO),

olika former av kolväten som exempelvis polycykliska aromatiska kolväten, kväveoxider

(NOx), ozon (O3) samt även partiklar (Sterner, 2010). CO har dock minskat kraftigt i

bilavgaser efter att katalysatorn blev en standardutrustning i bilar (ibid.).

Enligt Statens Energimyndighet (2010) bör biogasen främst nyttjas som fordonsgas i tunga

trafikfordon i stadsmiljö där den gör mest miljönytta. Detta eftersom bussar och lastbilar som

oftast drivs av diesel genererar stora partikelutsläpp. Bussflottor i innerstadstrafik har även ett

särskilt stort behov av bränsle, varför dessa bör prioriteras framför andra fordon.

Vad gäller tillförseln av CO2 till atmosfären blir nettot alltid mindre då förnyelsebara bränslen

används istället för fossila sådana, eftersom i det förra fallet ny biomassa ser till att fånga upp

CO2 vid fotosyntesen. CH4 har en enkel kemisk sammansättning. Detta innebär att

förbränningsprocessen kan anpassas så att en så liten mängd avgaser som möjligt genereras,

vilket är svårare med bränslen innehållandes fler kemiska komponenter (Sterner, 2010). CH4

är även i sig en betydligt kraftigare växthusgas än CO2, vilket innebär att metanen så långt

möjligt bör tas tillvara som energi (ibid.). Att förbränna CH4 till CO2 är således bättre ur

klimatsynpunkt.

Enligt Statens Energimyndighet (2010) kommer konkurrenskraften för biogas att öka

framöver, även om det är osäkert hur mycket den kommer gynnas framför andra bränslen.

Beträffande efterfrågan på biogas från rötat matavfall i Stockholms län menar Millers-Dalsjö

& Starberg (2011) att den är stor samt att många kommunala och privata aktörer är i färd med

att planera för nybyggnationer av förbehandlings och/eller rötningsanläggningar matavfall

eller att de redan hunnit bygga sådana. Dessa planer grundar sig i en stark efterfrågan på

fordonsgas, vilken än så länge inte blivit tillgodosedd i länet. Marknaden för fordonsgas är

alltså fullt etablerad och fungerande, men vad som saknas är tillräckliga mängder matavfall

från hushåll och verksamheter.


9

3. Teoretiskt perspektiv

3.1. Kommunikation och social påverkan

Finns det en ambition att genomföra förändring hos människor är det viktigt att tänka över

vad för information som är mest lämplig att använda sig av samt hur denna ska

kommuniceras. En kommunikationsprocess kan sägas inbegripa två eller fler parter, vilket

skiljer den och informationsprocessen åt. Kommunikation karaktäriseras inte bara av

förmågan att tala och göra sig förstådd, utan även av förmågan att lyssna och förstå (Hallgren

& Ljung, 2005).

I en kommunikationsprocess finns alltid en viss uppsättning komponenter med, vilka synes i

figur 1. Sändaren förmedlar sitt budskap via någon form av medium, varefter

kommunikationsprocessen skapar en effekt då mottagaren, alternativt mottagarna, reagerar på

budskapet. Feed back benämns den företeelse då mottagarens reaktion återkopplas till

sändaren, medan företeelsen feed forward innebär att sändaren ser till att insamla kunskap om

mottagaren innan kommunikationsprocessen tar vid.

Det kan förefalla vara enkelt att kommunicera ut miljörelaterade budskap samt att som

sändare försöka få mottagarna att förändra sitt beteende gentemot ett mer miljövänligt sådant,

eftersom att de flesta torde ha en positiv inställning gentemot en god miljö. Dock upplever

många kommunikatörer som arbetar med miljökommunikation svårigheter med att få

allmänheten att uppfatta budskapet om vikten av att engagera sig för miljön (Palm, 2006). Att

människor anser miljöfrågan vara viktig behöver således inte innebära att de har lust att

förändra sitt beteende i riktning emot ett mer miljövänligt sådant om det i gengäld begärs

uppoffringar av dem i form av bekvämlighet, pengar och tid (ibid.).

Sändare Meddelande Medium Mottagare Effekt

Återkoppling (feed back)

Figur 1: Generell modell över kommunikationsprocessen (återskapad efter Palm &

Windahl, 1989).

Feed forward

Linnéa Thunberg

10

3.1.1. Social påverkan

En mottagares attityder spelar stor roll beträffande hur denne tar emot sändarens budskap, och

normer har en stor inverkan på mottagarens attityder. Normerna talar om för individen vilket

beteende som är acceptabelt och inte inom en grupp. Går en förändring emot gruppens normer

kan det vara nästintill omöjligt att förändra en gruppmedlems attityder och därmed beteende

(Palm, 2006). Gruppen kan finnas på många olika nivåer, men med en primärgrupp syftar

man på en grupp vari samtliga medlemmar känner varandra samt där en gruppkänsla är

närvarande (Palm & Windahl, 1989). Familjen är ett typexempel på en primärgrupp. Boende i

ett villakvarter skulle kunna vara en primärgrupp, men behöver inte vara det. Vidare kan en

sekundärgrupp exempelvis utgöras av en stor arbetsplats, där olika mindre primärgrupper

existerar (Palm & Windahl, 1989). De normer som är gällande i en individs primärgrupp har

störst inflytande (Palm, 2006).

Är en individs grannar eller vänner bra på att hantera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt ökar

detta inflytandet på individen att agera likadant även om individen saknar personligt intresse

för ämnet (Derksen & Gartrell, 1993). En av anledningarna till att en familj i ett villakvarter

sopsorterar kan således vara för att inte behöva sticka ut ur mängden i grannskapet.

Gruppnormerna kan utgöra försvårande omständigheter för sändaren i dennes försök att

övertyga. Dock kan gruppnormer även betraktas som möjligheter då de kan användas som ett

effektivt verktyg för att successivt få över medlemmar i en grupp på sändarens sida (Palm &

Windahl, 1989).

3.1.2. Diffusionsteori

Enligt Rogers (2003) finns det ett antal signifikanta faktorer som spelar in för att en ny

produkt eller tjänst ska spridas i samhället och antas av individer inom ett socialt system. De

faktorer som spelar in är:

Relativ fördel, det vill säga hur kunden uppfattar fördelarna med produkten eller

tjänsten samt hur direkt kunden kan gynnas av den

Komplexitet, det vill säga hur svår produkten eller tjänsten anses vara att använda

Kompatabilitet, det vill säga hur väl produkten eller tjänsten passar in i kundens

livsstil eller normvärld samt vilken grad av beteendemässiga förändringar som krävs

av kunden vid införskaffandet av produkten eller tjänsten

Observerbarhet, det vill säga möjligheten att kunna observera användandet av

produkten eller tjänsten innan kunden själv införskaffar den

Testbarhet, det vill säga möjligheten att få testa produkten eller tjänsten utan att

behöva investera varken tid eller pengar i den för att således kunna bedöma om den är

värd att satsa på

Priset

Diffusionen av en ny tjänst bland konsumenter eller kunder kan liknas vid en S-formad kurva.

Till en början är det relativt få som antar den nya tjänsten, varefter diffusionen av tjänsten får

en kraftig ökning för att sedan avta då tjänsten är antagen av över hälften av individerna inom


11

ett socialt system. Det blir då allt svårare för de individer som tagit till sig tjänsten att sprida

den vidare eftersom allt färre tillhör den grupp som ännu inte antagit tjänsten. (Rogers, 2003)

Enligt Rogers (2003) är den interpersonella kommunikationen, det vill säga den mellan

människor, viktigast och diffusionen av en ny produkt eller tjänst kan bli kraftig när väl

samtalet kring den sätter igång. Därför är det viktigt att till en början få inflytelserika personer

inom sociala grupper att börja använda produkten eller tjänsten, varefter den diffunderar till

övriga medlemmar i gruppen.

3.1.3. Påverkande faktorer vid åstadkommandet av en god avfallshantering

En god kommunikation med dem som ämnar använda insamlingssystemet, en välutformad

och pedagogisk presentation av systemet samt en tydlig och lättillgänglig utformning av

systemet är, enligt studier utförda på uppdrag av Svenska Renhållningsverksföreningen

(2005), av större vikt för att vinna en god uppslutning kring ett insamlingsmål än valet av

teknik för uppsamling. Insamlingssystemet bör vara pedagogiskt utformat med exempelvis

tryckt information på uppsamlingspåsar samt vid insamlingskärlen. Handlar det om separat

insamling av matavfall är pappers- eller stärkelsepåsar att föredra framför plast som tycks

bidra till en högre förekomst av felsorterad plast. Vidare bör kommunikationen vara utformad

så att användarna kan få vara med och påverka utformningen av systemen. Återkoppling är en

avgörande faktor och ger en starkare effekt än vid utdelande av allmänt informationsmaterial

(Andersson, 1994).

Enligt Hallin et al. (2001) bör olika kommunikationsstrategier kombineras för en lyckad

utgång i samband med projekt som har med avfallshantering att göra. Strategier att använda

sig av kan vara såväl masskommunikation, interpersonell kommunikation eller någon form av

kampanjstrategi. De masskommunikativa insatserna, som exempelvis kan vara i form av

tidningsannonser, broschyrer eller affischer, kan användas i det begynnande skedet för att

väcka folks uppmärksamhet för frågan. Dessa kan även fungera som en utlösande faktor för

den interpersonella kommunikationen, exempelvis mellan boende i flerfamiljshus.

Interpersonell kommunikation är generellt mest effektiv. Här kan även personer med ett

starkt interpersonellt inflytande på målgruppen agera nyckelpersoner som sändaren vänder sig

till. Enkla budskap bör vidare repeteras om och om igen och positiva effekter, samt fördelar

som målgruppen kan erhålla, av en beteendeförändring bör lyftas fram istället för att fokusera

på negativa aspekter av ett felaktigt beteende.

Att använda sig av kortvariga belöningar eller obligatorium och straffavgifter för att få

individer att börja hantera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt kan ge ett positivt

källsorteringsresultat, men bidrar dock inte till en beständig attitydförändring (Andersson,

1994). Den typen av åtgärder förlorar sin verkan när de upphör, varefter motivationen

försvinner och individen går tillbaka till sitt gamla beteende.

I rapporten Matavfall blir biogas. Fem goda exempel (Torgnyson, 2011) framtagen för Biogas

Öst tas olika exempel på matavfallsinsamlingskampanjer runt om i landet upp. Av rapporten

Linnéa Thunberg

12

framgår ett par tydliga faktorer som kan användas inom strategier ämnade till att skapa en

effektiv insamling av matavfallet:

en stor initial satsning för att på så sätt komma igång snabbt

mycket personlig kontakt med berörda invånare genom anordnande av allmänna

informationsmöten där hushåll bjuds in, samt även uppföljning genom att personligen

söka kontakt med hushåll som ej närvarat vid mötena

personlig kontakt kan även tas direkt vid tillställningar dit folk redan begett sig i andra

syften

utformning av kommunikation utifrån lokala förutsättningar för att nå ut till så många

som möjligt

brevutskick direkt hem i brevlådan med information om insamlingen

använda sig av den kommunala avfallstaxan som styrmedel för att gynna de som

sorterar ut sitt matavfall

För att åstadkomma ett lyckat resultat är det, utöver lämpliga kommunikationsmetoder, viktigt

med tydliga, politiska beslut och drivna tjänstemän som leder arbetet framåt. Dessutom är ett

långsamt och systematiskt införande av systemet i kommunen fördelaktigt. Att arbeta med

testområden innan tjänsten lanseras i hela kommunen kan även vara att föredra.

(Jordbruksverket, 2011)


13

4. Solna och hanteringen av matavfall inom kommunen

Studieområdet i detta arbete är Solna kommun och presenteras i figur 2. Solna är en av 26

kommuner i Stockholms län och är Sveriges till ytan tredje minsta kommun med sina 19,3

km². Dock är Solna den sjunde mest befolkade kommunen i Stockholms län. Kommunen är

vidare länets tredje mest befolkningstäta. Den totala befolkningen i Solna uppgick år 2011 till

69946 personer och befolkningstätheten låg på 3 624.1 personer per kvadratkilometer. (SCB,

elektronisk, 2012a)

Andelen småhus i förhållande till flerfamiljshus är få i kommunen. Det totala antalet hushåll i

kommunen uppgick till 36 579 år 2011, varav antalet hushåll i flerbostadshus var 36 034

(SCB, elektronisk, 2012b). Antalet registrerade småhushåll var samma år 4192 (Tullberg,

muntligen, 2012).

2 Enligt SCB är antalet småhus 545, men den siffra som finns i kommunens avfallsregister över registrerade

småhusägare med upphämtning av hushållsavfall är 419.

Figur 2: Karta redovisande Solnas position i Stockholms län samt detaljerad karta över Solna

kommun. (Bearbetade i ArcGis utifrån Lantmäteriets kartmaterial.)

Linnéa Thunberg

14

4.1. SÖRAB och den gemensamma avfallsplanen

Det regionala avfallsbolaget SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) har hand om avfallet

i Solna. SÖRAB ägs förutom av Solna även av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö,

Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna vari företaget tar

hand om avfallet i samtliga av dessa kommuner förutom i Stockholm. SÖRAB-kommunerna

sköter insamlingen av hushållsavfallet på respektive håll, medan behandlingen sköts av

SÖRAB (SÖRAB, 2008).

Samtliga ägarkommuner inom SÖRAB-regionen delar en gemensam avfallsplan som är

antagen av respektive kommunfullmäktige i kommunerna. Planen syftar till att skapa en

gemensam målsättning med avfallshanteringen inom SÖRAB-kommunerna med sikte på år

2020, samt även med delmål till år 2012 (ibid.). I avfallsplanen går att läsa detta övergripande

huvudmål (SÖRAB, 2008:12):

”År 2020 ska avfallshanteringen i SÖRAB-kommunerna vara en del av

ett hållbart samhälle där människan står i centrum. Avfallshanteringen

ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga

miljöpåverkan. Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett

miljöproblem.”

Avfallsplanen (SÖRAB, 2008) tar upp åtta mål, vilka står i relation till EU:s avfallshierarki

samt även miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, som ska vara uppfyllda till år 2020. Mål

6, som benämns ”Öka materialåtervinningen”, har bland annat som syfte att se till att minst

35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska genomgå

biologisk behandling och således materialåtervinnas. Delmål 6.4 säger att minst 10 procent av

hushållens matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling till år 2012, här inkluderat

hemkompostering. Mål 7 benämns ”Energiutvinning” och tar upp att biogas ska utvinnas vid

rötning av matavfall och användas som ersättning av fossilt bränsle i olika sammanhang.

Enligt delmål 7.3 ska biogasproduktion utifrån behandling av matavfall vara säkerställd till år

2012.

4.2. Val av system för insamling av matavfall i Solna

Tjänsten för insamling av avfall har Solna stad upphandlat av entreprenören SITA Sverige

AB, och det är således de som även hämtar upp det utsorterade matavfallet. Solna stad har

valt ett system med frivillig anslutning till matavfallsinsamlingen. Fastighetsägaren eller

styrelsen i bostadsrättsföreningen beslutar om att matavfall ska börja utsorteras inom

fastigheten och tar då kontakt med kommunen, som i sin tur hjälper till med dimensionering

samt med att hitta plats för insamlingen. Då insamlingen ska påbörjas i en flerbostadsfastighet

bjuds samtliga boende in till ett informationsmöte med avfallskommunikatören som berättar

om hur insamlingen ska gå till samt hur denna ska skötas på bästa sätt. (Särnholm, muntligen,

2012)


15

Bilaga 3 redovisar olika metoder för insamling av matavfall. De insamlingsmetoder som

används i Solna är bruna hjulburna kärl samt underjordsbehållare (se figur 3). Kommunen

bekostar sorteringsutrustning till hushållen, 140 liters insamlingskärl, informationsmaterial

samt hämtningen av matavfallet. Att få sitt matavfall hämtat, vilket sker en gång per vecka

året om, är alltså inte avgiftsbelagt utan ingår i ordinarie avfallstaxa (Solna stads avfallstaxa,

2012). Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan således tjäna på att införa separat

hantering av matavfallet enligt Tullberg (muntligen, 2012). Eftersom de betalar för att få sitt

brännbara restavfall upphämtat kan denna kostnad reduceras då separata kärl för matavfall

kan bidra till ett minskat antal kärl för brännbart restavfall som de betalar för att få upphämtat.

Beträffande villaägare kan även dessa spara pengar på att ansluta sig i och med att de då kan

byta abonnemang för sina vanliga hushållssopor till upphämtning varannan vecka istället för

varje vecka. Detta innebär en prisreducering på ungefär 36 procent per år (Solna stads

avfallstaxa, 2012). Avfallstaxan används på det sättet som miljöstyrmedel av Solna stad.

Används underjordsbehållare i anslutning till fastigheten finns det möjlighet att ytterligare

reducera kostnaderna för upphämtning av avfallet. Detta trots att det innebär en

investeringskostnad på ungefär 60 000 kronor (Tullberg, muntligen, 2012) som respektive

styrelse eller fastighetsägare bekostar själva. Avgifterna för upphämtningen är då viktbaserade

istället för att baseras på antal kärl. Då matavfall väger mycket kan det bli en relativt stor

reduktion av kostnaderna för upphämtning av det brännbara restavfallet eftersom

utsorteringen bidrar till att detta minskar i vikt (Särnholm, muntligen, 2012).

Figur 3: Bruna, hjulburna kärl samt en typ av underjordsbehållare för uppsamling av matavfall i

Solna. (Foto: Jenny Särnholm och Ann Ahlbom Sundqvist)

Linnéa Thunberg

16

Papperspåsarna som används går att röta till biogas och den korg som följer med är

specialtillverkad för att se till att lufta papperspåsen undertill för ett bra resultat (se figur 4).

Plastpåsar eller påsar av bioplast godkänns inte i Solna (Särnholm, muntligen, 2012).

Köksavfallskvarnar är inte godkänt som metod då det kommunalägda Solna Vatten AB, som

ansvarar för vatten och avlopp i Solna stad, inte tillåter att spillvatten från köksavfallskvarnar

kommer ner i det kommunala avloppsnätet (Solna Vatten AB, 2011).

Insamlade mängder matavfall har ökat i Solna med 40 procent mellan åren 2010 och 2011. År

2010 samlades 637 ton matavfall in i Solna från såväl hushåll som verksamheter, medan den

siffran låg på 865 ton år 2011. Insamlade mängder matavfall år 2011 uppgick till ungefär 13

procent av totalt genererat matavfall i kommunen och antal anslutna hushåll ökar hela tiden,

men i nuläget (2012-06-01) är 8363 hushåll anslutna till matavfallsinsamlingen, det vill säga

22 procent av Solnas samtliga hushåll. (Särnholm, muntligen, 2012)

4.3. Matavfallet blir till biogas i Uppsala

Det insamlade matavfallet omlastas vid Hagby återvinningscentral i Täby, varefter det fraktas

vidare till Uppsala där det rötas och blir till biogas och biogödsel vid biogasanläggningen vid

Kungsängens gård. Biogödslet som produceras vid biogasanläggningen i Uppsala är certifierat

enligt Avfalls Sveriges system (Avfall Sverige, 2011) och det är produktionen av biogödsel,

vilken sedan fördelas ut till lokala lantbrukare, som i dagsläget är den främsta miljönyttan

(Nordin, muntligen, 2012).

Biogasanläggningen tar ut en mottagningsavgift av SÖRAB som motsvarar mellanskillnaden

mellan hur mycket det kostar anläggningen att ta emot och behandla matavfallet och värdet av

den gas som produceras (Nordin, muntligen, 2012). Kostnaderna för Solna stad att lämna

kommunens matavfall till biologisk behandling i Uppsala är dock mindre än att förbränna det

blandade restavfallet, menar Tullberg (muntligen, 2012). Mottagningsavgiften kommer dock

Figur 4: Den sorteringsutrustning som samtliga boende i flerbostadshus

samt småhusägare får då matavfallsinsamlingen börjar i fastigheten,

samt papperspåsen placerad i korgen. (Foto: Jenny Särnholm)


17

troligtvis att kunna sänkas då priserna på biogas höjs som en följd av att större volymer kan

tas emot vid verket, samt även det faktum att priset på bensin och diesel har höjts, vilket ökar

efterfrågan på biogas (Nordin, muntligen, 2012). Anläggningen gick med förlust mellan åren

1996 och 2010, men har de senaste en till två åren börjat bli vinstdrivande (ibid.).

4.4. Matavfallsinsamling i övriga SÖRAB-kommuner

Under arbetet med studien har jag varit i kontakt med andra SÖRAB-kommuner för att få ett

perspektiv på hur de arbetar med matavfallsfrågan. Samtliga SÖRAB-kommuner sorterar ut

matavfall från verksamheter och alla utom Täby och Vallentuna har kommit igång med

matavfallsinsamling från hushåll. Dock ska 4000 hushåll i Täby få möjlighet att testa systemet

från och med år 2013, med ambitionen om att samtliga hushåll ska få möjligheten när ett nytt

avtal träder i kraft år 2015 (Hagberg, muntligen, 2012). En redovisning av insamlade mängder

matavfall i SÖRAB-kommunerna redovisas i figur 5 och i bilaga 4.

4.4.1. Sundbyberg

En kommun som sticker ut är Sundbyberg som är den enda av SÖRAB-kommunerna som

infört obligatorisk anslutning när de startade insamlingen år 2009. Systemet innebär inte att

det är ett tvång för alla boende i fastigheterna att sortera ut sitt matavfall, utan innebär att

fastighetsägarna och styrelserna i bostadsrättsföreningarna har skyldighet att se till så att alla

boende ska ha möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Taxan är utformad på samma sätt som i

Solna, det vill säga att matavfallsinsamlingen subventioneras av kommunen och att de som är

anslutna kan minska sina kostnader då de reducerar sitt brännbara restavfall. (Holmlund,

muntligen, 2012)

93

711

489

1564

971

272

865

414

182

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

Figur 5: Totalt insamlat matavfall (inklusive från verksamheter) från

SÖRAB-kommunerna år 2011 uttryckt i ton. (Underlag: SÖRAB)

Linnéa Thunberg

18

Arbetet med att få kommunens hushåll att ansluta sig har dock skett etappvis och åtgärder i

form av sanktioner för de som inte är anslutna har kommunen varit blygsamma med. Dock

började kommunen sätta mer press på dem som inte är med i systemet med hjälp av

avfallstaxan i vintras (2011/2012). De började då ta ut sorteringsavgifter från dem som inte är

anslutna men som skulle ha varit det vid år 2009 och 2010. Kommunen har även möjlighet att

utfärda dispenser till dem som har rimliga skäl till att deras fastighet inte kan anslutas till

matavfallsinsamling. Dispenserna gäller dock enbart i två år. (Holmlund, muntligen, 2012)

Målet i Sundbyberg är att samtliga flerbostadshus och villor ska vara anslutna till den 2012-

12-31, men dock är tjänstemännen som arbetar med frågan inom kommunen, enligt Holmlund

(muntligen, 2012) medvetna om att så inte kommer att vara fallet. Svårigheter har funnits med

att få gamla befintliga sopsugsområden att ansluta sig, och dessa kommer troligtvis inte att

klara det under den period som är kvar av året heller.

4.4.2. Sollentuna

En annan utstickare i sammanhanget är Sollentuna kommun som införde matavfallsinsamling

från verksamheter och hushåll redan år 1994. Det fanns redan då ett mål om en 50 procent

materialåtervinning inom kommunen, vilket inte ansågs kunna nås genom enbart insamling av

tidningar och förpackningar varför även det biologiska avfallet började samlas in. Sedan år

2005 är ansvaret för avfallshanteringen inom kommunen överfört till ett kommunalägt bolag,

Sollentuna Energi AB. (Sjöblom, muntligen, 2012)

För att kunna nå ut till flerbostadshusen arbetade kommunens tjänstemän mycket med

direktkontakt då de bland annat besökte bostadsrättsföreningarnas styrelsemöten om

kvällarna. Enligt Sjöblom (muntligen, 2012) har de som arbetat med frågan hunnit med att

besöka varje förening minst två gånger. Det har således rört sig om en kraftig satsning på

matavfallsinsamling i Sollentuna under en lång period.

Vidare har Sollentuna viktbaserad avfallstaxa, vilket innebär att fastighetsägare betalar för

vikten av hushållsavfallet som upphämtas. Detta innebär att fastighetsägare kan se exakt hur

mycket hushållsavfall som genereras inom fastigheten och därmed inte betala för mer än vad

som faktiskt hämtas upp. All insamling av matavfall är gratis, vilket innebär att ju mer

matavfall som sorteras ut desto mindre viktavgift blir det på det vanliga hushållsavfallet.

Dessutom har avfallstaxan utformats så att flerbostadshus har reducerad grundavgift per

hushåll och år för de som är anslutna till matavfallsinsamlingen. (Sjöblom, muntligen, 2012)

4.5. Så har matavfallsinsamlingen lanserats i Solna

År 2009 började kommunen med en kampanj om matavfallsinsamling riktad till

villahushållen inom kommunen. Kommunikationsmetoden som valdes då var att med

brevutskick till samtliga villahushåll föra ut information om insamlingssystemet. Vid

anslutning till separat utsortering av matavfallet kunde villahushållen reducera sina kostnader

för avfallshämtning väsentligt då ett helt nytt abonnemang med ett mer förmånligt pris än


19

tidigare kunde tecknas. Efter kampanjen anslöt sig ungefär 25 procent av villahushållen

direkt. I februari 2011 gjordes en uppföljning av villorna med information specifikt riktade till

dem. Numer är taxan dock förändrad och ger inte samma direkta prisreduktion som tidigare,

men dock ändå möjlighet till att spara pengar som tidigare nämnt. Ungefär 38 procent av

villahushållen är i nuläget anslutna. (Tullberg, muntligen, 2012)

Projektet med att få flerbostadshus att ansluta sig till matavfallsinsamling startade hösten

2010 då en avfallskommunikatör med ansvar för matavfallsinsamlingsprojektet anställdes av

Solna stad. Kommunen bjöd då in samtliga bostadsrättsföreningar och fastighetsägare till att

närvara vid två informationsträffar om matavfallsinsamling. Utöver det fick en stor del av de

föreningar och bolag som inte närvarade vid informationsträffarna en sammanställning av

informationen från träffarna av kommunen. Under denna höst satte 4 procent av Solnas

hushåll igång med att sortera ut sitt matavfall. En ytterligare gemensam informationsträff, i

likhet med den hösten 2010, gavs för kommunens fastighetsägare och bostadsrättsföreningar

under våren 2012.

Utöver ovanstående har sammanfattningsvis följande informationsmaterial genererats:

Reklamfilmer på kommunens hemsida samt i matvarubutiken i Solna Centrum

Reklamfilm på en biograf varefter tryckt informationsmaterial personligen delades ut

utanför biografen

Annonser i lokaltidningen samt i andra pressmedier

En längre artikel om insamlingen i lokaltidningen

Information om sorteringen på kommunens hemsida

Annonser på stortavlor runt om i kommunen

Olika events där matavfallsfrågan belysts

Tryckt information har skickats ut specifikt till vissa styrelser i bostadsrättsföreningar

och fastighetsägare

4.6. Fastighetsägarnas ansvar och uppgifter

För att Solna stad ska kunna nå målen om en ökad biologisk behandling av matavfallet, som

uttrycks i avfallsplanen (SÖRAB, 2008), är det viktigt att kommunen får till ett bra samarbete

med fastighetsägarna och styrelserna i bostadsrättsföreningarna. Då Solna består av en låg

andel villor i relation till flerbostadshus är det av stor vikt att nå ut till beslutsfattarna inom

flerbostadshusen.

Inför en anslutning av en flerbostadsfastighet till insamling av matavfall ansvarar

fastighetsägaren eller styrelsen för att bestämma en plats för förvaring av behållare för

matavfall, vilket är något som Solna stad även hjälper till med om så behövs. Fastighetsägaren

ansvarar även för att hitta rum för förvaring av papperspåsarna, vilka ska kunna finnas

lättillgängliga för de boende i fastigheten. Övriga begynnande ansvarsområden är att vid

behov justera abonnemanget för hämtning av brännbart restavfall, framta en extranyckel till

Linnéa Thunberg

20

det eventuellt låsta utrymmet samt eventuellt göra justeringar i fastigheten för att avhjälpa

problem vid hämtningen av matavfallet. (Särnholm, muntligen, 2012)

När systemet väl är infört i fastigheten ansvarar fastighetsägaren, eller styrelsen i

bostadsrättsföreningen, för att beställa nya matavfallspåsar från kommunen vilket görs via

Solna stads hemsida (Särnholm, muntligen, 2012). Ansvaret består även i att med jämna

mellanrum skölja ur behållaren för matavfall samt att se till att matavfallspåsar inte hamnat

utanför behållaren och i så fall placera dessa rätt (ibid.).


21

5. Metod

Studien har genomförts genom dels en teoretisk del i form av en litteraturstudie, samt även en

empirisk del. Litteraturen jag har använt mig av består dels av rapporter relaterade till ämnet,

vilka jag erhållit genom dels personlig kontakt med tjänstemän som arbetar med frågan samt

dels via internet. Genom dessa har jag skapat mig en god uppfattning om matavfallsinsamling

för rötning samt erfarenheter av arbete kring matavfallsinsamling i andra kommuner. Jag har

även använt mig av relevant facklitteratur som jag funnit på biblioteket.

En kvalitativ metod har valts inom den empiriska delen. Målet var att hitta tydliga motiv till

varför vissa väljer bort att ansluta sig till den separata insamlingen av matavfall, varför

intervjuer genomfördes med utvalda personer.

Då korthuggna och begränsat genomtänkta svar från respondenterna ville undvikas har valet

gjorts att inte nyttja en kvantitativ enkätundersökning i detta arbete. Ett ytterligare faktum

som ligger till grund för valet är det att tidsutrymmet inte tillät den typen av undersökningar

då det skulle innebära att en betydligt större målgrupp hade behövts involveras för att få ett

mätbart och tillförlitligt resultat. Påminnande utskick skulle möjligtvis även behöva vara

nödvändiga, vilket skulle ha försenat studien. Det här arbetet kan dock agera förstudie till en

uppföljande kvantitativ studie som prövar de slutsatser som framkommit här på ett större

urval.

5.1. Intervjuundersökning

Den kvalitativa metod som använts är semistrukturerade intervjuer. Strukturen i intervjuerna

är given, men det finns möjlighet att ställa vidare frågor för att således vidga förståelsen och

undvika att låsa fast sig i kortfattade resonemang. Semistrukturerade intervjuer ger

respondenten en frihet att svara med egna ord istället för att bli styrd av intervjuaren. Såväl

planering och genomförande av intervjustudien har gjorts med boken Den kvalitativa

forskningsintervjun (Kvale & Brinkman, 2009) till hands.

Valet har gjorts att använda sig av en-till-en-intervjuer. Att använda sig av fokusgrupper kan

öppna upp för mer spontana och emotionella uppfattningar från respondenterna då dessa

påverkas av interaktionen inom gruppen. Dock skulle det även kunna vara så att rädslan inför

att yttra sig på fel sätt kan vara större inom en grupp vilket kan leda till att en respondent inte

skapar den typen av förtroende för intervjuaren som krävs för studien.

5.1.1. Planering och urval

För att få en spridning av respondenter bestämdes att urvalet skulle göras utifrån tre

målgrupper, varav samtliga inte utsorterar sitt matavfall. Detta för att kunna jämföra argument

och studera huruvida det är möjligt att få olika synvinklar beroende på vilken målgrupp

respondenten tillhör. Målgrupperna är:

Linnéa Thunberg

22

Målgrupp 1: Styrelser i bostadsrättsföreningar

Målgrupp 2: Privata fastighetsägare

Målgrupp 3: Villaägare

Vid rekrytering av respondenter valdes, i samråd med min handledare vid

Stadsbyggnadsförvaltningen, Jenny Särnholm, styrelser och privata fastighetsägare som

tidigare specifikt ska ha kontaktats per brev av kommunen angående matavfallsinsamlingen

med en uppmaning om att återkomma till kommunen. De som valdes ut ska efter

brevutskicket antingen inte ha återkopplat alls till kommunen, eller uppgett sig vara

ointresserade av en anslutning. Vid rekrytering av respondenter från målgrupp 3 användes en

förteckning över de småhusägare som ännu inte anslutit sig till matavfallsinsamling.

För att kontrollera att de som valdes ut verkligen inte var anslutna till insamlingssystemet

sattes ett rekryteringsformulär upp med namn, adress och telefonnummer till samtliga. Varje

val av respondent stämdes av med en förteckning över kunder anslutna till

matavfallsinsamlingssystemet för att säkerställa att de inte var anslutna. Varje val stämdes

även av med en karta över Solna stad för att garantera en geografisk spridning på

respondenterna.

För att verkligen säkerställa att tid fanns åt intervjuer bestämdes att intervjuerna skulle hållas

per telefon, såvida inte respondenten själv föreslog personligt möte. Detta då det är svårare att

hitta lämpliga tillfällen för personliga möten med respondenterna som ofta arbetar på dagarna

och är upptagna med annat på kvällarna.

Som ett första urval valdes 15 respondenter ut ur respektive målgrupp, det vill säga totalt 45

respondenter. Förhoppningen var att utifrån det första urvalet kunna genomföra intervju med

5 respondenter ur varje målgrupp, det vill säga totalt 15 respondenter. Ett förberedande

informationsblad skickades den 3 maj ut till respondenterna, vilket kort beskrev syftet med

studien och intervjuerna, samt anledningen till varför just de blivit utvalda. Respondenterna i

målgrupp 1 erhöll informationen per e-post och övriga erhöll den per vanlig post. Detta

eftersom e-postadresser till styrelser i bostadsrättsföreningar var mer lättillgängliga än e-

postadresser till respondenter i övriga målgrupper.

Önskan hade varit att skicka ut en förfrågan om att delta i intervju per e-post till samtliga

respondenter då detta är ett mer säkert tillvägagångssätt för att faktiskt se till att nå ut med den

till målgrupperna. Det finns alltid en risk att brev kommer bort med posten, hamnar hos fel

adressat eller helt enkelt slängs direkt i papperskorgen när det väl kommit innanför dörren.

Den kritiska punkten vid rekryteringen av respondenter var att ett säkerställande av

respondentens negativa inställning till att ansluta sin förening eller fastighet till

matavfallsinsamlingssystemet inte kunde göras. Urvalet baserades på en förteckning över

icke-anslutna kunder, men huruvida respondenten ifråga hade planerat en anslutning eller inte

förtäljde inte förteckningen.


23

En frågeguide formulerades för att kunna användas för samtliga respondenter. Frågeguiden

utformades så att var och en av intervjuerna skulle kunna hållas inom en tidsram om ungefär

15 till 20 minuter, det vill säga en kortare form av semistrukturerade intervjuer.

Tidsbegränsningen sattes för att lättare få respondenter att vilja ställa upp på intervju.

5.1.2. Genomförande samt utskrift av intervjuerna

Utav totalt 45 förfrågningar om intervju fick jag möjlighet att utföra 15 intervjuer, varav 7 var

med representanter från målgrupp 1, 5 från målgrupp 2 och 3 från målgrupp 3. Intervjuerna

genomfördes vid spridda tillfällen under perioden 4 maj till 28 maj. De varierade i längd, men

höll sig oftast inom den innan uppsatta tidsramen. Några respondenter hade mycket åsikter

om ämnet, varför intervjun kunde fortgå i uppemot en timme. Jag hade aldrig någon intention

att stoppa dem utan alla fick tala till punkt. Enbart en respondent önskade personligt möte,

resterande intervjuer genomfördes per telefon.

Valet gjordes att inte spela in intervjuerna, utan istället skrevs det som sades ner direkt på

datorn samtidigt som intervjun hölls. Vid den intervjun som hölls via ett personligt möte

fördes manuella anteckningar. Renskrivning gjordes direkt efter att intervjun hållits. Citat

skrevs ner direkt, och det som förbättrades och skrevs om vid renskrivning utgavs inte för att

vara citat. Vikt lades vid att inte ta yttranden ur sitt sammanhang, utan redan från början

kategorisera intervjun utefter de frågor som ställdes.

En alternativ metod hade varit att spela in varje intervju och sen transkribera dem. Detta hade

troligtvis varit en mer uttömmande metod. Risken att respondenten anser sig vara felciterad

samt att citaten tas ur sitt sammanhang skulle även ha minimerats. Detta skulle dock ha tagit

allt för lång tid. Att göra utskriften av intervjuerna direkt var ett effektivt sätt, och jag anser än

dock att det resultat som framkom har hög validitet på grund av min noggrannhet vid

utskriften av respektive intervju.

Linnéa Thunberg

24

6. Resultat av intervjuundersökningen

För att kunna få en överblickande uppfattning om respondenterna har de här blivit tilldelade

relevanta attribut i en tabellsammanställning (se tabell 1).

Målgrupp 1: Styrelser i

bostadsrättsföreningar

Målgrupp 2: Privata

fastighetsägare

Målgrupp 3:

Villaägare

Styrelse 1 521 hushåll i föreningen

Fastighetsägare 1

Förvaltare av en fastighet i Solna

Villaägare 1 (kvinna) Pensionär (över 85 år)

Två vuxna i hushållet Styrelse 2 438 hushåll i föreningen

Fastighetsägare 2

Ägare och förvaltare av två

fastigheter i Solna


Fastighetsägare 3


Villaägare 2 (man) Övre medelåldern

Tre vuxna i hushållet Styrelse 4 129 hushåll i föreningen

Fastighetsägare 4


Styrelse 5 134 hushåll.i föreningen

Fastighetsägare 5

Förvaltare av tio fastigheter i

Solna

Villaägare 3 (man) Pensionär

Tre vuxna i hushållet



6.1. Respons i förstadiet till intervjuerna

Då jag ringde runt till personer som ingått i mitt första urval framkom intressanta, korta svar

från vissa som kunde motivera varför de inte har intresse för att ansluta sig till

matavfallsinsamlingen men som inte ville ställa upp på intervju. En villaägare förklarade att

hon antagligen inte skulle ha mycket att bidra med till intervjun då hon bodde ensam och inte

gav upphov till tillräckliga mängder matavfall för att hon skulle behöva ansluta sig till separat

utsortering. Det var även en kommentar jag senare fick höra fler gånger från äldre människor.

En av dessa menade att hon köpte precis så mycket mat som hon förbrukade. Åt hon inte upp

det gav hon bort det då hon pendlade mycket mellan hemmet och sjukhuset där hennes man

befann sig.

En ytterligare villaägare menade att hon inte sorterade ut sitt matavfall då hon saknade

information om det och ansåg därför inte att hon skulle kunna besvara några frågor i en

intervju varför hon avstod. Hon menade även att hon inte fått något brev från mig, och

hänvisade till att det kunde ha kommit bort i posten. Fler utav de villaägare jag ringde upp

förklarade för mig att de aldrig sett till något brev från mig. Det fanns ju, som tidigare nämnt,

Tabell 1: Sammanställning av respondenter som visar de attribut som är relevanta för målgruppen.


25

en riskfaktor i att skicka en förfrågan per brev, i och med att brevet kan ha kommit bort i

posten eller att man struntar i att läsa det och förvisar det direkt till papperskorgen.

Responsen från de representanter ur målgrupp 1 som jag skickat ut förfrågan till om att delta i

intervju var relativt snabb. En styrelse hörde av sig till mig och menade att de inte var

intresserade av att börja sortera ut sitt matavfall för tillfället då deras förening nyligen antagit

en ny underhållsplan, varför de ansåg att de hade många andra frågor att ta itu med. En annan

styrelse talade om för mig att de precis tagit beslutet om att ansluta sig och således skulle

kontakta kommunen i dagarna. Det var ju en kritisk punkt i min urvalsmetod. Det gick inte att

fullständigt garantera att samtliga i det första urvalet platsade i målgruppen.

Från målgrupp 2 responderade tre stycken privata fastighetsägare inom loppet av ett par dagar

att de inte var intresserade av att ställa upp på intervju. En utav dessa angav en anledning till

detta. De stod inför ett förestående stambyte inom fastigheterna och deras kontor skulle vara

till hälften bemannat under maj varför de inte var intresserade av att börja sortera ut sitt

matavfall i nuläget. Jag frågade då om de skulle kunna tänka sig en anslutning i framtiden,

och det skulle de. Dock låg detta långt i framtiden. Ytterligare en fastighetsägare hörde av sig

och uppgav att han inte var intresserad av en intervju eftersom att de var i färd med att

kontakta kommunen för en anslutning.

6.2. Sammanfattning av svar relaterade till frågeställningarna

En sammanfattning av de vanligast framkomna svaren i intervjuundersökningen synes i tabell

2. För detaljerade svar på frågorna för respektive målgrupp, se bilaga 1 och 2. Respondenterna

i målgrupp 1 kunde uttrycka flera anledningar till att de inte anslutit sig. Det var även vanligt

att flertalet respondenter uttryckte liknande argument. Det är uppenbart att stora föreningar

har svårt att få till det praktiskt, även om det finns en vilja till att få det att fungera inom

styrelsen. Vidare återkom hänvisningen till att bostadsrättsinnehavarna saknar tillräckligt

engagemang för källsortering överlag, vilket skulle göra det svårt att införa

matavfallsinsamling i föreningen. Den styrelse som skiljde sig åt mest från övriga var styrelse

5 som helt enkelt inte haft tid att ta itu med frågan, men som dock kort efter vår intervju tog

tag i det och anslöt sig till systemet.

Även om ekonomin inte lyftes fram specifikt som en anledning till att respondenterna i

målgrupp 1 inte sorterar ut matavfall i deras föreningar framkom den senare som relevant för

att få tre av de sju styrelserna att ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet. Dock ville de

flesta (fem av sju) att kommunen skulle bistå dem med mer praktisk hjälp för att de skulle

kunna få det att fungera med matavfallsinsamling inom föreningen.

Till skillnad emot målgrupp 1 uppger de flesta respondenter i målgrupp 2 olika anledningar

till att de inte sorterar ut sitt matavfall inom deras fastighet/fastigheter och de håller sig även

till ett motiv. Det tycks här finnas individuella motiv bakom varför de inte vill ansluta sig eller

inte anser sig ha möjlighet. Hade fler respondenter från denna målgrupp intervjuats hade dock

troligtvis liknande motiveringar varit återkommande. Att respondenten uppger sig inte ha fått

Linnéa Thunberg

26

tillräcklig information, samt att oengagerade hyresgäster agerar hinder för att börja sortera ut

matavfall inom fastigheten/fastigheterna är motiveringar som återkommer även här.

Respondenterna hade även individuella utläggningar av vad som skulle krävas för att få dem

att ansluta sig. Fastighetsägare 2 vill överhuvudtaget inte ansluta sig, men i övrigt föreslås

ekonomiska fördelar samt direkt information till hyresgästerna.

Respondenterna i målgrupp 2 var antingen fast beslutna om att inte ansluta sig, eller visste

ingenting om det, varför de inte hade mycket åsikter om vad som skulle krävas för att få dem

att ansluta sig.

Tabell 2: Sammanfattning av de vanligast förekommande motiveringarna till varför respondenterna inte vill ansluta sig till matavfallsinsamling samt vad som skulle krävas för att en anslutning skulle bli av. Inom parentes anges det antal respondenter inom respektive målgrupp som uttryckte åsikten.

Målgrupp Varför? Vad krävs?

Målgrupp 1 Svårt med samordning i stora föreningar

(3 respondenter)

Ekonomiska incitament är

viktiga

(2 respondenter) Brist på engagemang hos

bostadsrättsinnehavarna

(5 respondenter)

Brist på information om

matavfallsinsamlingen från kommunen

(2 respondenter)

Efterfrågar mer praktisk hjälp

från kommunen

(5 respondenter)

Brist på utrymme och rädsla för att

hygieniska problem ska uppkomma

(4 respondenter)

Efterfrågan efter obligatorisk

anslutning

(1 respondent)

Målgrupp 2 Brist på engagemang hos de boende

(1 respondent)

Ekonomiska incitament är

viktiga

(1 respondent)

Brist på information från kommunen

(2 respondenter)

Efterfrågar mer information

från kommunen

(2 respondenter) Fel tidpunkt

(1 respondent)

Grundidén med separat insamling av

matavfall är fel

(1 respondent)

En anslutning kommer aldrig

att ske

(1 respondent)

Målgrupp 3 För hög ålder

(1 respondent)

Det finns ingenting att göra, en

anslutning kommer inte att bli

av

(2 respondenter) Brist på information från kommunen

(2 respondenter)

Praktiska problem

(1 respondent)


27

6.1. Påverkansfaktorer

Av intresse var att genom intervjuerna söka utröna vilka faktorer som är av störst relevans för

respondenterna i den här typen av sammanhang samt vad som skulle kunna få dem att bli

påverkade i en riktning emot att ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet.

6.1.1. Påverkan av att grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall

Jag tyckte dels det var intressant att höra om respondenterna skulle bli eller blir påverkade i

en riktning emot en utsortering av matavfall inom fastigheten/fastigheterna om deras

grannfastigheter utsorterade matavfall. Som synes i figur 6 var oftast så inte fallet. Enbart 3

respondenter av 15 angav ett positivt svar på den frågan. Fastighetsägare 1 menade att man

påverkas av normerna i ens omgivning. ”Om man ser att grannfastigheterna har och ser att

det funkar bra för dem är det en självklarhet att man blir påverkad i riktning att ansluta sig.”

Även Fastighetsägare 2 menar att det skulle påverka dem om de fick reda på att

grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall, men i en motsatt riktning. ”Om jag fick veta att en

granne gjorde något som jag tycker är tokigt och fel skulle jag försöka påverka honom att inte

göra så längre. Jag tycker han är en buse då han gör fel. Jag vill få honom att sluta göra

det.”

Beträffande stora bostadsrättsföreningar tror inte Styrelse 1 att det spelar så stor roll huruvida

grannfastigheten sorterar eller inte. Dock framhäver Styrelse 1 att grannarna i hennes systers

förening, vilken består av betydligt färre lägenheter, pratar med samt påverkar varandra.

Villaägare bör vara de som blir mest påverkade om de vet att deras grannar sorterar ut

matavfall, men dock uppgav sig ingen av respondenterna i målgrupp 3 bli påverkade i en

riktning emot att själv börja sortera ut sitt matavfall. Dock uppgav Villaägare 1 att det ju var

genom grannarna de fått reda på det och Villaägare 3 vet om att några grannar sorterar ut sitt

matavfall, men han anser det se allt för jobbigt ut.

1

2

12

Ja, den är viktig

Ja, men inte viktigast

nej

Figur 6: Svar från samtliga respondenter huruvida de blir påverkade i en riktning emot att själva vilja

börja sortera ut sitt matavfall om de skulle ha kännedom om att grannfastigheter gör det.

Linnéa Thunberg

28

6.1.2. Påverkan av att framhäva positiva miljöeffekter av utsortering av matavfall

En annan intressant fråga var om respondenterna ansåg att positiva miljöaspekter är viktigt att

framhäva som incitament för att få fler att utsortera sitt matavfall. Som synes i figur 7 svarade

endast en respondent av 15 blankt nej på den frågan, det vill säga Styrelse 3. Ett intresse för

att göra gott för miljön utger sig de flesta för att ha men dock ansåg majoriteten att positiva

effekter för miljön vara ett sidoargument. Styrelse 6 menar exempelvis att det inte behöver

finnas ett faktiskt engagemang bara för att man vill miljöns bästa.

Styrelse 5 menar att miljöaspekten antagligen kan vara mer viktig att framhäva för

bostadsrättsinnehavarna och att den ekonomiska aspekten är viktigare för

styrelsen.”[…]viktigare att man kan påvisa lägre sophanteringskostnader. Vissa triggas

kanske mer då. Sophanteringskostnader är nog dock viktigare för styrelsen som ser att

kostnaderna går ner. För den enskilda medlemmen är det nog viktigare att trycka på

miljöaspekten.”

Respondenterna i målgrupp 2 uttrycker en mer positiv och ljusare syn på miljöaspekten. Tre

av fyra anser att miljön är väldigt viktig, varav en av dem anger det vara den viktigaste

aspekten i sammanhanget. Fastighetsägare 2, däremot, går mer i linje med målgrupp 1 då

respondenten menar att det självklart är viktigt att framhäva positiva miljöaspekter men att det

finns en ekonomisk sida som väger tyngre.

Villaägare 1 menar att miljöaspekten är mycket viktig och hon tror definitivt att det är viktigt

för kommunen att framhäva positiva effekter på miljön som följer av att sortera ut sitt

matavfall. Hon tror att de som bor i villa ofta är miljömedvetna och vill göra rätt för sig. Det

gäller bara att nå ut med informationen.

Figur 7: Svar från samtliga respondenter huruvida de anser att positiva miljöaspekter är

viktigt att framhäva som incitament för att få fler att ansluta sig till matavfallsinsamlingen.

5

9

1 Ja, den är viktig


nej


29

6.1.3. Påverkan av ekonomiska incitament

Vid tal om ekonomin har de flesta blivit väldigt engagerade. Som synes i figur 8 svarade

ingen nej på frågan om ekonomiska styrmedel är relevanta i sammanhanget. Dock fanns det

en variation beträffande hur stor vikt respondenterna ansåg ekonomin ha. Många uttryckte

åsikter i stil med: ”Kan man både spara pengar och på miljön är det ultimat” (Styrelse 1).

Styrelse 4 menar att ”Man måste peka på någon påtaglig vinst. Inte bara miljön. Någon

konkret nyttoaspekt. Endera för föreningen självt, för kommunen eller för samhället i stort.”.

Styrelse 3 anser inte att det finns tillräckligt att vinna för den enskilde och att det inte är

motiverande för den som ska sortera ut sitt matavfall att veta att den mat som samlas in i

Solna blir till biogas i Uppsala och säljs där. ”Solna får ju ingenting, varför ska vi betala för

det?” Styrelse 4 tror att som det är nu, att föreningar kan tjäna på det genom att det blir

mindre hushållssopor som det kostar att hämta upp, är ett svagt ekonomiskt argument. ”Prio

nummer ett är alltid ekonomin för styrelser i bostadsrättsföreningar. Det är det ständiga

samtalsämnet. Hur ska vi göra för att inte behöva höja avgifterna för de boende?”

Fastighetsägare 4 skiljer sig åt från övriga i den här frågan då respondenten menar att

ekonomin inte är det viktigaste, utan att miljöfrågan är högst prioriterad. ”Det är inte bara den

ekonomiska aspekten som är viktig, utan framför allt miljöaspekterna[…]att ta tillvara på så

mycket som möjligt.”

Figur 8: Svar från samtliga respondenter huruvida de anser att ekonomiska

styrmedel är relevanta att använda sig av i sammanhanget.

11

4 Ja, den är viktig


nej

Linnéa Thunberg

30

7. Diskussion

7.1. Inställningen till matavfallsinsamling bland respondenterna

Generellt tycks respondenterna från målgrupp 1 och 2 vara positivt inställda till utsortering av

matavfall. Bara enstaka specifika fall är direkt emot det (Styrelse 3 och Fastighetsägare 2).

Men de praktiska problemen som respondenterna upplever som hinder för att införa

utsortering inom fastigheten/fastigheterna gör att de inte vågar ansluta sig. Det finns en rädsla

för att arbetet, när väl matavfallsinsamlingen är införd, kan komma att bli allt för överhopande

för att styrelsen ska ha tid att upprätthålla en god sortering inom fastigheten.

Flertalet av respondenterna har alltså fått uppfattningen om att det ska vara krångligt att

ansluta sig till systemet. Vad gäller flerbostadshus är det ju givetvis viktigt att de boende i

husen gör rätt och inte slänger något i behållaren för matavfall som inte hör hemma där, samt

att nedskräpning omkring behållarna undviks så långt möjligt. Dock finns det inget tvång på

att samtliga hushåll i fastigheterna ska sortera, utan det handlar om att samtliga ska få

möjlighet att sortera. Om 50 procent av hushållen sorterar ut sitt matavfall inom en fastighet

innebär det en positiv start. Tjänsten med matavfallsinsamling innehar en observerbarhet

(Rogers, 2003) eftersom boende i ett flerbostadshus kan observera hur grannen hanterar

utsorteringen i hushållet och således bli påverkad att själv börja och upprätthålla en god

utsortering. Därför kan grannarna påverka varandra i en riktning emot en alltmer ökad

anslutning inom husen. Det måste ju dock börja någonstans och det börjar genom att

fastighetsägaren eller styrelsen i bostadsrättsföreningen ser till att ge hyresgäster och

bostadsrättsägare möjlighet att sortera ut sitt matavfall.

Fastighetsägare 5 angav ett intressant svar som skulle kunna vara representativt för fler

fastighetsägare. Respondenten uttryckte inte negativa åsikter om systemet som sådant, men

drog sig dock för att ansluta sina fastigheter på grund av oro. Rädslan låg i att de skulle

behöva bli debiterade om hyresgästerna inte skötte systemet på rätt sätt, det vill säga slängde

hushållssopor i kärlet för matavfall eller dylikt. Rädslan kan anses vara befogad, eftersom det

troligtvis finns en större risk för att hyresgäster i ett hyreshus inte beter sig lika lojalt

gentemot den fastighet de bor i, och således mot ägaren av fastigheten, som boende i en

bostadsrättsförening. Hyresgästerna äger ju inte andelar av fastigheten, vilket ju

bostadsrättsinnehavare gör. Således finns det troligtvis större incitament att tänka långsiktigt

och vilja att fastigheten sköts på ett riktigt sätt i en bostadsrättsförening eftersom det ökar

värdet på ens egen lägenhet. Det gäller således för fastighetsägaren att bete sig respektfullt

och förtroendeingivande gentemot sina hyresgäster för att försäkra sig om att de inte drar

ägaren vid näsan senare. Därav finns det en oro hos vissa fastighetsägare att ansluta sig till

den här typen av system. Det finns ingen garanti för att det accepteras bland hyresgästerna.

För villaägare bör det ju egentligen inte finnas några större svårigheter med att utsortera sitt

matavfall. I och med att utsortering av matavfall ingår i ordinarie taxa är det så enkelt att

villaägare bara kan höra av sig till kommunen och få ett kärl för matavfall utplacerat bredvid


31

det ordinarie. De behöver inte ens starta sorteringen i full skala direkt, utan kan låta det ta lite

tid och vänja in sig vid systemet. Får de in vanan med utsortering av matavfallet kan

sedermera abonnemanget ändras från 7-dagarshämtning till 14-dagarshämtning, vilket innebär

en kostnadsreducering för dem. Solna stad har således utformat ett flexibelt system med

mycket egenbestämmande.

Av det resultat som framkom efter intervjuer med villaägare, samt även utav respons från

villaägare i förstadiet till intervjuerna, tycks det heller inte som att det är det faktum att det är

krångligt som gör att en anslutning inte blir av. Främst är det en fråga om brist på intresse och

information som spelar in, samt att man uppger att hushållet inte genererar tillräckligt mycket

matavfall för att behöva ha en separat behållare för det. Dock är frågan om man har inräknat

banan- och apelsinskal, avokadokärnor, hushållspapper eller dylikt som gemene man kanske

inte förknippar med begreppet ”matavfall”, men som kan rötas till biogödsel och biogas. Men

troligtvis har många villaägare inte uppfattat enkelheten i systemet, vilket inte torde vara så

konstigt då den information som skickats hem i brevlådan ofta inte ägnas någon

uppmärksamhet.

7.2. Personlig kontakt – av vikt, men till en viss grad

Att den interpersonella kommunikationen, den emellan människor, är betydelsefull framgår

tydligt i intervju efter intervju. Enbart de som redan bestämt sig och står starkt fast vid sin

åsikt att inte ansluta sig av en eller annan anledning vill nedtona dess betydelse. Annars

framhävs den typen av kommunikationsform som viktig för att få till en ökad anslutning.

Detta överensstämmer med teorin (Rogers, 2003; Hallin et al., 2001; Torgnyson, 2011) som

säger att mycket personlig kontakt med mottagare oftast resulterar i ett lyckat resultat vad

gäller de beteendeförändringar som sändaren försöker frammana. För att kunna möjliggöra en

ökad anslutning är det troligtvis av stor vikt att ligga på och orka med att vara påstridig. Men

inte bara det: av stort värde är även att vara lyhörd inför problematiken som varje enskild

potentiellt kommande kund har inför en anslutning till systemet. De problem som styrelsen

eller fastighetsägaren upplever är ju reella, eftersom de är upplevda av de personer som sitter i

en beslutsfattande ställning och har någon form av inblick, även om dem givetvis kan

överdrivas av de som personligen hyser ett agg gentemot systemet av en eller annan

anledning.

Tilläggas kan dock att den här starka efterfrågan efter mer personlig kontakt och praktisk

hjälp från kommunen kan anses vara en lättvindig reaktion från dem som måste se till att

avfallshanteringen inom en fastighet fungerar. Detta gäller nog i synnerhet styrelser i

bostadsrättsföreningar som, utöver sina uppdrag som medlemmar i styrelsen, ofta har ett

vanligt arbete på dagarna samt ett liv utöver det fyllt av annat som tar upp tid. Uppfattningen

är att det tar mycket tid och ork att få till en organiserad sortering inom föreningen samt att få

folk att bry sig om att göra rätt. Detta har även uttryckts från de privata fastighetsägarnas håll.

Detta leder till att de efterlyser mer praktisk hjälp från kommunen. Uppfattningen finns hos

vissa respondenter från målgrupp 1 och 2 att kommunen bör ta sitt ansvar och se till så att

Linnéa Thunberg

32

systemet fungerar rent operativt inom varje fastighet när det var de som startade upp det och

som vill se att fler ansluter sig. Det tycks som logiskt, men dock vill ju kommunen skapa ett

intresse för sortering hos styrelserna och fastighetsägarna så att de själva ser till att sköta det

även i framtiden. Det är en svår balansgång att försöka tillfredställa föreningars behov av

praktisk hjälp, men samtidigt inte göra hela jobbet åt dem.

Solna stads arbete går ut på att erbjuda praktisk hjälp och direkt information via personligt

möte till kunden när denna visar aktivt intresse för matavfallsinsamlingen. Eftersom

insamlingen är frivillig att ansluta sig till i Solna har Solna stad valt att arbeta på det sättet.

Därför skulle många av de som uttrycker en önskan om att få praktisk hjälp få detta om de tog

kontakt med kommunen och delgav sitt intresse för insamlingen. Dock är kommunens

resurser begränsade. Systemet är inte utformat på det viset att fastighetsägare och styrelser i

bostadsrättsföreningar ska kunna luta sig tillbaka och observera när kommunen gör hela

jobbet åt dem, utan vägen till ett hållbart samhälle går genom ett gott samarbete mellan

fastighetsägare och kommun.

7.3. Stora föreningar – störst problematik?

Samtliga styrelser som inbegripits i undersökningen förutom en, Styrelse 6, är relativt stora

sådana och har således snarlik problematik. Det rör sig om svårigheter att få med sig

medlemmarna på samma spår som styrelsen. Gruppkänslan som lättare kan infinna sig i

mindre föreningar saknas, det finns inget incitament för medlemmarna att engagera sig i

föreningen.

Styrelse 6 sticker dock ut ur mängden då detta är en, i förhållande till övriga, liten förening

som dessutom inte har så många år på nacken. Visserligen upplever Styrelse 6 att det finns en

brist på engagemang bland de boende, men även styrelsen saknar intresse för insamlingen av

matavfall. Dessutom anger styrelse 6 att fastigheten inte hade förutsättningarna att kunna

utsortera matavfall från början. Således liknar även denna styrelses motiv till varför

föreningen inte sorterar ut sitt matavfall i nuläget övriga styrelsers motiv. Dock skulle det

troligtvis vara lättare att få till en anslutning i den föreningen jämfört med övriga, om det hade

funnits ett intresse inom styrelsen. En del respondenter har uppgett att de antingen kommer

ifrån mindre föreningar, känner till mindre föreningar eller känner någon som bor i mindre

förening med matavfallsinsamling och där detta fungerar bra.

I Solna har många mindre föreningar anslutit sig redan och det skulle således kunna vara så

att de små föreningar som inte anslutit sig saknar intresse för frågan, varför de större

föreningar som jag inbegripit i studien valde att ställa upp på intervju då de har en önskan om

att uttrycka den problematik de upplever. De flesta vill ju än dock ansluta sig till insamlingen,

men vet inte hur de ska gå till väga.


33

7.4. Påverkan från grannarna – skillnad mellan flerbostadshus och

småhus?

10 av 12 styrelser och fastighetsägare som inbegripits i studien uttrycker en åsikt om att det

inte spelar någon roll huruvida grannfastigheten sorterar ut sitt matavfall eller inte. Det är inte

påverkan utifrån, utan det är problematiken inom bostadsrättsföreningen eller hyresfastigheten

som är bekymret. Detta kan ha sin förklaring i att sopsorteringen göms undan på ett annat sätt

vid flerbostadsfastigheter än vad gäller småhus. Villaägare 1 uppgav sig ha fått information

om matavfallsinsamlingen i kommunen genom grannarna, även om paret hade personliga skäl

till att inte ansluta sig. Hade småhusägare inbegripits i studien i större skala hade troligtvis

fler svarat att de påverkas av grannarna eftersom teorin (Derksen & Gartrell, 1993; Palm &

Windahl, 1989; Rogers, 2003) pekar på att den här typen av påverkan kan vara väldigt stark

inom gruppen som kan utgöras av ett villakvarter eller liknande.

Ett troligt mönster i ett villakvarter vid lanseringen av matavfallsinsamling kan vara följande:

det börjar med att en engagerad villaägare skaffar sig ett brunt kärl för matavfall, varefter

grannen blir nyfiken och hör sig för med den förstnämnda om vad detta är och således får

chansen att observera användandet av produkten innan denna tar beslut om att skaffa den

(Rogers, 2003) varefter användandet av tjänsten sprids i villakvarteret då den interpersonella

kommunikationen i en grupp bestående av villaägare bosatta på samma gata agerar stark

spridningsutlösare för nya synliga tjänster eller produkter. Detta är dock ett mönster som inte

verkar vara lika uppenbart beträffande flerbostadshus.

Dock har påverkan från grannarna troligtvis betydelse för boende inom flerbostadshusen.

Startas utsortering av matavfall upp i fastigheten tar det troligtvis inte lång tid förrän en

majoritet av de boende har tagit sill sig systemet och börjat utsortera sitt matavfall. Bevis på

påverkan inom primärgruppen har dock förekommit inom intervjuerna. Styrelse 1 hade hört

från sin syster att det fanns matavfallsinsamling i kommunen, och således fått en positiv

inställning till det i och med att det fungerade bra i systerns förening. Anledningen till att det

fungerade bra i systerns förening, verkade vara det faktum att det fanns en god

sammanhållning inom föreningen och att bostadsrättsinnehavarna pratade med och påverkade

varandra.

7.5. Miljön är viktig, men ekonomin väger tyngre

Tydligt är att de flesta anser att det är viktigt att värna om vår miljö och att det således är

relevant att framhäva den positiva miljöaspekten för att få folk att ansluta sig. Men hur skulle

det se ut om någon uttryckte ett genuint ointresse för att göra gott för vår miljö. Att tycka det

är bra med miljöfrämjande åtgärder ligger i tiden. Dock har åsikter eller argument

framkommit i intervjuerna som vittnar om avsaknad av engagemang för miljön samt

okunskap om vad som faktiskt är bra för miljön hos vissa av respondenterna. Många vet om

att det är miljömässigt bra att sortera ut sitt matavfall, någonting man bör göra. Dock kan

Linnéa Thunberg

34

individer uppleva det jobbigt att själva behöva bidra med handlingar som resulterar i en

positiv inverkan på miljön (Palm, 2006).

Vad gäller de som har uttryckt att positiva miljöaspekter inte är viktigt att framhäva som

incitament för att få folk att ansluta sig finns det ofta en stark aversion gentemot en anslutning

till systemet. Då är man ärlig och uttrycker att miljön faktiskt inte har något med saken att

göra i deras fall och att de således tror att det är en sekundär prioritering i andras fall också.

Vidare är det svårt att argumentera för vad kommunen och den enskilde individen vinner på

att ansluta sig till systemet. Att föra stora resonemang kring den globala miljöproblematiken

och vikten av att omvandla avfallet till en resurs går nog inte hem, utan av vikt är att erbjuda

praktiska, enkla lösningar med låg kostnad. Det är relevant att fundera över vilka positiva

effekter som målgruppen kan erhålla av att anta det förändrade beteendet (Rogers, 2003;

Hallin et al., 2001) och således prioritera dem i arbetet så lång möjligt. Respondenterna har

generellt svårt att tänka långsiktigt. Beträffande större föreningar eller fastigheter är ofta

underjordsbehållare det alternativ som finns att tillgå om matavfallsinsamling ska kunna

möjliggöras i fastigheten. Investeringskostnaden för denna, som egentligen inte blir särskilt

stor utspridd på så många lägenheter, vill då inte föreningen bekosta. Att de kan komma att

tjäna på det i det långa loppet tycks det vara många som utelämnar ur sitt intresseperspektiv

eller helt enkelt inte har uppfattat eftersom det argumentet skuggas av den initiala kostnaden.

Av vikt är att inte underskatta människors behov av att få svar på frågor kring varför

kommunen skickar sitt matavfall till Uppsala och om det verkligen bara är miljönyttan som

gör att kommunen har startat upp matavfallsinsamling. De nationella miljömålen som Sverige

antagit, och som SÖRAB:s avfallsplan formats utifrån, kan vara enkla att hänvisa till. Men

vidare är det så att eftersom avfallshanteringen i kommunerna är taxebaserad innebär det att

kommunerna aldrig kan tjäna på avfallshanteringen på något vis. Den finansieras av hela

taxekollektivet, det vill säga medborgarna som betalar avgift för att få sitt avfall upphämtat.

Just nu har SÖRAB upphandlat tjänsten att röta matavfallet till biogas och biogödsel av

Uppsala Vatten och Avfall AB, men detta kan komma att förändras. Hur än det förhållandet

ter sig är det inte mycket kommunens tjänstemän kan göra åt saken. Det är ett högre beslut

som sedan påverkar utformningen av den lokala politiken i varje enskild SÖRAB-kommun

som i sin tur inverkar på de kommunala tjänstemännens arbete.

Priserna kommer troligtvis balanseras i en framtid då tillgången till matavfall är så pass

säkrad att allt fler anläggningar vågar satsa på att ta emot matavfall och producera biogödsel

och biogas utav det (Statens Energimyndighet, 2010; Millers-Dalsjö & Starberg, 2011). Det

gäller helt enkelt att försöka få människor att förstå att insamlingen av matavfall från

kommunens medborgare är en förutsättning för att skapa ett framtida hållbart samhälle, och

att de nationella miljökvalitetsmålen är utformade på så vis att det måste till en ökad

anslutning inom varje kommun för att säkerställa en uppfyllelse av målen. Blir inte en

anslutning av nu kommer det troligtvis bli en nödvändighet inom en relativt snar framtid.


35

7.6. Obligatorisk anslutning; ett alternativ?

Vissa av respondenterna i målgrupp 1 tycks nästan ha givit upp hoppet om deras

bostadsrättsinnehavare. Det tycks som att det inte går att få till stånd en beteendeförändring

beträffande sopsorteringen, varför de inte kunnat inför matavfallsinsamling inom fastigheten

eller fastigheterna. Styrelse 2 anser att kommunen måste ingripa och inte bara förbjuda

sopnedkast utan även införa obligatorisk anslutning till matavfallsinsamlingssystemet. I en

stor förening med mestadels äldre bostadsrättsinnehavare med starka viljor och där varje

förändring möts av kraftfulla protester är det förståeligt att styrelsen riktar blicken utåt efter

hjälp. Då är det en enkel lösning att låta kommunen bestämma åt en att en anslutning måste

bli av, vilket man sedermera kan använda som argument till de boende när de klagar.

Dock fick jag uppfattningen vid intervjuerna att några av respondenterna uppfattar ett

obligatoriskt system som att samtliga hushåll inom respektive fastighet är tvungna att börja

sortera ut sitt matavfall, vilket är en rimlig tolkning av begreppet obligatorisk. Dock är det

inte så Sundbybergs kommun har arbetat. Det handlar inte om att samtliga hushåll ska tvingas

till att inom en viss period ansluta sig till matavfallsinsamlingen, utan om att samtliga hushåll

ska ha möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Fastighetsägare och styrelser i

bostadsrättsföreningar ska alltså se till så att de har det. Dock framstår systemet för mig inte

som rent obligatoriskt beträffande fastighetsägare heller då de som inte anslutit sig undsluppit

sanktioner fram tills i vintras, och kommunen har bearbetat kommunens fastigheter etappvis

för att få det att fungera.

Det finns säkerligen fördelar med att införa obligatorisk anslutning till matavfallsinsamling i

kommuner. Det skulle kunna innebära ett ökat utrymme för att agera mer påtryckande och att

ha möjlighet att införa ekonomiska sanktioner för de som av en eller annan anledning inte vill

ansluta sig, trots att bedömning gjorts att de skulle kunna ha praktisk möjlighet till det. Ett

obligatoriskt system kan även innebära ett starkare incitament för fastighetsägare att ansluta

sig eftersom de upplever starkare press från kommunens sida, även om det inte skulle

innebära något straff att inte ansluta sig.

Relevant i sammanhanget är att Sundbyberg har ett betydligt lägre befolkningsantal än Solna,

trots dess geografiska likheter, vilket kan innebära att allt det arbete från kommunens sida

med att övertyga medborgarna som följer med en obligatorisk anslutning troligtvis skulle vara

svårare och ta längre tid att genomföra i Solna. Ökade personalresurser och mer aktivt arbete

skulle då bli en nödvändighet.

Det finns även en risk för att felsortering ökar, i och med att ambitionerna är att få alla att

ansluta sig på relativt kort tid. För vissa krävs det en längre period för att dels få det att

fungera praktisk, vilket den här studien visar på, samt för att dels väcka ett intresse för frågan.

Att etablera matavfallsinsamling som en tjänst som samtliga kommunens fastigheter är

anslutna till och tar någorlunda för given är en process som tar tid, varför ett långsamt och

systematiskt införande av systemet ger ett positivt resultat (Jordbruksverket, 2011). Att hålla

sig med straffåtgärder, i form av obligatoriska system eller ekonomiska straff, har heller inte

Linnéa Thunberg

36

visat sig vara effektiva beträffande att förändra människors attityder gentemot en miljömässig

avfallshantering i ett längre perspektiv (Andersson, 1994).

Kontentan är således att obligatorisk anslutning skulle kunna vara ett passande system att

införa i en kommun som Sundbyberg, om det kombineras med effektiva

kommunikationskampanjer med mycket personlig kontakt. Det är en liten kommun, med en

relativt liten befolkningsmängd. Villaägarna är få i förhållande till flerbostadshusen, vilket

innebär svårigheter, men dock har kommunen lyckats samla in mycket matavfall (se bilaga 4).

För andra kommuner där matavfallsinsamling redan är etablerad kan obligatorisk anslutning

troligtvis vara något att satsa på i en framtid då anslutningstakten dalar och

innovationsrikedomen för att få fler att ansluta sig tryter.


37

8. Rekommendationer

Resultatet från den här studien kan hjälpa såväl Solna stad som andra kommuner i dess arbete

att kommunicera ut vikten av att sortera sitt matavfall till kommunens hushåll och

fastighetsägare. Förhoppningsvis kan den ge en vägledning om vilka svårigheter och rädslor

styrelser i bostadsrättsföreningar och fastighetsägare upplever inför en anslutning till

matavfallsinsamling. Det behöver ju heller inte enbart vara applicerbart på

matavfallsinsamling, utan liknande argument och funderingar dyker troligtvis upp oavsett

vilken typ av källsortering eller avfallshantering det gäller inom fastigheten. De flesta vet om

att det är positivt för miljön, men det är praktiska bekymmer som väger tungt och utgör ett

stort hinder för att beslutsfattarna ska orka ta tag i ärendet.

En utmaning för kommunerna är att se till att övertyga fastighetsägare, samt även styrelser i

bostadsrättsföreningar, om nyttan av separat insamling av matavfall. I en övertygelse

inkluderas lätthanterliga, kostnadsfria separerings- och insamlingssystem som inte innebär

alltför mycket extra arbete för fastighetsägaren. Har väl fastighetsägaren valt att ansluta sin

fastighet till separeringssystemet är det upp till den enskilde individen som bor i fastigheten

att själv bestämma om denne vill vara med och sortera eller inte. För att systemet ska fungera

som det ska är det även viktigt att ha lättillgänglig information om hur individen ska hantera

separeringen av hushållsavfallet samt att själva utformningen av insamlingskärlet inte är allt

för besvärligt att handskas med.

Begreppet feed forward inom kommunikationsteorin syftar på att sändaren först insamlar

kunskap om mottagaren innan kommunikationsprocessen sätts igång. Detta kan ju vara av stor

vikt i den här typen av sammanhang. Kommunikatören får således se till att ta reda på hur

förhållandena ser ut inom föreningen eller hyresfastigheten och därefter närma sig styrelsen

eller fastighetsägaren med en specialanpassad kommunikationsform. Det ter sig enkelt när

lösningarna läggs fram i text på detta vis, men i praktiken utgör tid, ekonomiska medel, lust

och ork ofta hinder för de som arbetar med frågan. Massiva insatser med lokalt utformade

kommunikationsprogram som dessutom ska vara flexibla för att möjliggöra bemötande av alla

former av motargument kräver stor möda, stora ekonomiska insatser samt en stark envishet

och vilja från sändarens sida. Då är det viktigt att den kommunala politiken utformas så att

tillräckliga resurser förläggs inom matavfallsområdet.

Vikt bör läggas vid att ständigt se till så att användarna återkopplar till kommunen för att på

så sätt få in synpunkter på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

Återkoppling från användarna till kommunen kan exempelvis göras via enkätutskick. Om

responsen är positiv är ju detta en viktig faktor att använda sig av i vidare kommunikation

med de som ännu inte är en del av systemet.

Styrelse 2 och Styrelse 7 hade svårt att få till en lösning i deras föreningar. Dels på grund av

storleken på föreningen, men även mycket på grund av det sopinsamlingssystem de använder

sig av inom föreningen, sopsug med sopnedkast inom fastigheten. De boende har då vant sig

vid att enbart behöva gå utanför dörren för att slänga sitt hushållsavfall. Det invanda beteendet

Linnéa Thunberg

38

utgör ett stort hinder att handskas med för de som vill införa matavfallsinsamling i

fastigheten, även om det så är föreningens egen styrelse som vill åstadkomma förändringen.

Även i Sundbybergs kommun har de haft svårt att få de fastigheter med sopsugssystem att

ansluta sig. De som bor i fastigheter där sopinkastet är förlagt utanför fastigheten torde inte ha

så svårt att förändra sitt beteende, utan då handlar det väl snarare om en investeringskostnad

för tillagda fraktioner för matavfall som skulle kunna vara ett hinder för styrelsen eller

fastighetsägaren, men sopnedkast inom fastigheten är uppenbarligen en försvårande faktor för

att åstadkomma beteendeförändringar. Styrelse 3 uttrycker en stark önskan om att kommunen

bör förbjuda sopnedkast, vilket jag anser vara befogat eftersom den typen av system inte

bidrar till ett främjande av en god avfallshantering.

Att använda sig av ett system med upphämtning av matavfallet varje vecka året om istället för

varannan vecka är ett sätt för kommunen att minimera risken att de individer som upplever

rädsla för att hygieniska problem ska uppkomma inte vågar ansluta sig. Därför är det att

rekommendera för de kommuner som idag använder ett system med upphämtning av

matavfallet varannan vecka att istället övergå till upphämtning varje vecka.

Det system som Solna valt är användarvänligt och gjort för att det ska vara så lättskött och

lättförståeligt som möjligt. Det finns även en viss observerbarhet eftersom en potentiell kund

kan få inblick i hur en granne eller vän som prövat på systemet anser det vara. Testbarhet

finns även, eftersom det inte är bindande på något sätt. Eftersom det är gratis behöver ju

kunden inte investera pengar i det (med undantag om underjordsbehållare nyttjas). Ett

alternativ för Solna stad vore dock att införa viktbaserad taxa eftersom detta skulle kunna

sänka kundernas kostnader för avfallshämtning ytterligare, vilket då innebär mer direkta

fördelar för kunden utav det förändrade beteendet. Viktbaserad taxa finns vid bruk av

underjordsbehållare, men dock skulle det hjälpa till om Solna stad införde viktbaserad taxa

fullständigt. Att betala för den exakta vikt som vägs in från kunden skulle vara ett betydligt

starkare incitament för kunden att ansluta sig.


39

9. Slutsats

De motiveringar till varför respondenterna i studien ännu inte anslutit sig kretsar kring

svårigheter med att engagera de boende i flerbostadsfastigheterna samt att mer praktisk

information krävs från kommunen för att få dem att ansluta sig. Det framgår även att

ekonomin har stor relevans i sammanhanget. Ett råd är att gå ut med specifik information till

såväl hushåll som fastighetsägare och styrelser och anpassa denna efter målgruppen för att

således nå ut till så många som möjligt. Ett annat råd är att införa viktbaserad avfallstaxa för

att på så sätt möjliggöra för kunden att reducera sina kostnader för avfallshämtning än mer vid

anslutning till matavfallsinsamling än vad som idag är fallet i Solna.

Då 13 procent av allt matavfall i kommunen samlades in år 2011 är det tydligt att fortsatt

fokus på insamling av matavfall krävs i Solna för att nå målet om en 35 procent insamling till

år 2020, som uttrycks i SÖRAB-kommunernas avfallsplan. En hög anslutning sker inte över

en natt, vilket även är synligt i Sollentunas fall. Sollentuna har efter 18 års insamlingsarbete

nått den höga anslutning som de nu har. Solna har kommit en god bit på väg efter enbart

ungefär två års arbete, men ett passande politiskt beslut i Solna stad vore att öka

personalstyrkan inom området och se till att upprätthålla anslutningstakten.

Dock är det relevant att ifrågasätta problematiken i att alla kommunens fastigheter inte

ansluter sig direkt. Entreprenören måste hinna med i takten och ansluter sig för många på en

gång kan det finnas en risk för att systemet krackelerar. Troligtvis kommer de föreningar som

i dagsläget känner tvekan inför att ansluta sin förening känna sig mer och mer manade att göra

det allteftersom matavfallsinsamling blir en etablerad tjänst i samhället.

10. Förslag till vidare studier

En återkommande uppfattning bland respondenter från styrelser i bostadsrättsföreningar och

fastighetsägare tycks vara den att nybyggda fastigheter förses med adekvata möjligheter för

källsortering vid byggnation. De flesta intervjuer har varit med representanter från äldre

fastigheter och således har dessa använt sig av de argumenten. Men vid samtal med Jenny

Särnholm vid Stadsbyggnadsfövaltningen framkom att det var få fastigheter som anslutit sig i

de nybyggda områdena i Järvastaden samt även vid Ulriksdal. Enligt Styrelse 6, som

representerar en styrelse i en förening inom ett nybyggt område i Solna, var inte deras

fastighet byggd för ett möjliggörande av utsortering av matavfall.

JM har hand om hälften av nybyggnationen inom Järvastaden och Skanska den andra hälften.

Rickard Johansson vid JM (muntligen, 2012) menar dock att eftersom kommunen har satt

igång att samla in matavfall projekterar de för att få in möjlighet till källsortering, inklusive

utsortering av matavfall, vid nybyggnation. Enligt Christer Nilsson vid Skanska (muntligen,

2012) har de underjordsbehållare för hushållsavfall inom de nybyggda områdena med

flerbostadshus i Järva som Skanska står för, men dock ingen som är för matavfall. Han anger

dock att detta möjligen kan upptas i kommande projekt. Vad gäller de småhusområden i

Linnéa Thunberg

40

Järvastaden som Skanska bygger kommer de att ha underjordsbehållare för såväl

hushållsavfall som matavfall på ett antal platser i området, enligt Kristina Hansson på

Skanska (muntligen, 2012).

Med ovanstående som bakgrund vore en kvalitativ studie där avfallsingenjörer uttrycker sina

önskemål om planläggning för god avfallssortering i fastigheterna för planarkitekterna av

intresse.

Tack

Avslutningsvis vill jag ge ett stort tack till de respondenter som valde att ställa upp på intervju

och således sett till att möjliggöra denna studie. Jag vill även tacka de personer som hjälpt mig

igenom arbetsprocessen:

- Jenny Särnholm som bidragit med långt mer stöd genom arbetet än jag förväntat mig

- Carin Tullberg som funnits tillgänglig genom processen med synpunkter, goda idéer

och stöd

- Regina Lindborg som hjälpt mig genom skrivprocessen

- Kerstin Ahne som agerade bollplank i början av processen och således hjälpte mig

forma intervjuundersökningen

- Mina föräldrar, Ulf Thunberg och Lena Borglund, som ställt upp med korrekturläsning

och bidragit med nya synvinklar och moraliskt stöd

- Min pojkvän, Kim Jensen, som också hjälpt mig med korrekturläsning och relevanta

synpunkter beträffande såväl det skriftliga arbetet som kartor och redigering

- Emma Holmlund förtjänar ett stort tack för att hon tog tid att ställa upp på intervju

samt svarade utförligt på samtliga e-posts jag skickade henne med funderingar

- Kristina Sjöblom och Maria Campbell för att de ställde upp på att besvara mina frågor


41

Litteraturförteckning

Publicerade källor

Andersson, L. (1994) Motivating Environmentally Responsible Behaviour. AFR-report 50,

Avfallsforskningsrådet, Stockholm.

Avfall Sverige (2011) Svensk avfallshantering 2011.

Derksen , L. & Gartrell, J. (1993) The Social Context of Recycling. American Sociological Review,

vol. 58, s. 434-442.

Hallgren, L. & Ljung, M. (2005) Miljökommunikation. Aktörsamverkan och processledning.

Studentlitteratur, Lund.

Hallin, P. O., Jarlbro, G. & Nilsson-Djerf, J. (2001) Avfallshantering och miljökommunikation i

ett framtidsperspektiv. FoU 154, Stiftelsen REFORSK, Lund.

Jensen, C., Stenmarck, Å., Sörme, L. & Dunsö, O. (2011) Matavfall 2010 från jord till bord. SMED Rapport Nr 2011-99.

Jonerholm, K., Forsberg, J., Millers-Dalsjö, D. & Ganga Parada, C. (2010) Utbud och Efterfrågan

på Fordonsgas i Biogas Öst Regionen. SWECO. Jordbruksverket (2011) Köra buss på bananskal. Goda exempel från kommuner som gör biogas av

matavfall. Rapport 2011:46. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Miljömålsberedningen (2011) Etappmål i miljömålssystemet. SOU 2011:34. Millers-Dalsjö, D. & Starberg, K. (2011) Ökad matavfallsinsamling för ökad biogasproduktion i

Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms län.

Naturvårdsverket (1997) Flöden av organiskt avfall. Underlagsrapport till Aktionsplan Avfall.

Rapport 4611.

Naturvårdsverket (1998) Biologisk behandling av organiskt avfall. Underlagsrapport till

Aktionsplan Avfall. Rapport 4612.

Naturvårdsverket (2002) Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Rapport 5177.

Naturvårdsverket (2011) Miljömålen på ny grund. Rapport 6433.

Nordberg, Å. (2007) Biogas – kan liten bli stor? I: Bioenergi – till vad och hur mycket? FORMAS,

Stockholm.

Palm, L. & Windahl, S. (1989) Kommunikation. Teorin i praktiken. Konsultförlaget, Uppsala.

Linnéa Thunberg

42

Palm, L. (2006) Handbok i klimatkommunikation. Klimatkommunerna och Sveriges

Ekokommuner.

Persson, P.-O. (2005) Exempel på luftvårdsåtgärder. I: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik

för ett hållbart miljöskydd. (P.-O. Persson [red.]) Kungliga Tekniska Högskolan,

Industriell Ekologi, Stockholm.

Rogers, E. (2003) Diffusion of innovations. (5th edition) Free Press, New York.

RUFS (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. RUFS 2010. R 2010:5. Antagen av

landstingsfullmäktige 2010.

Solna Stads Avfallstaxa, 2012

Solna Vatten AB (2011) ABVA 2011. Allmänna bestämmelser för användande av den allmänna

vatten- och avloppsanläggningen i Solna samt Information till fastighetsägare.

Statens Energimyndighet (2010) Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi. ER 2010:23.

Sterner, O. (2010) Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur, Lund.

Sundqvist, J.-O. (2005) Avfall och avfallshantering. I: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik

för ett hållbart miljöskydd. (P.-O. Persson [red.]) Kungliga Tekniska Högskolan,

Industriell Ekologi, Stockholm.

Svenska Renhållningsverksföreningen (2005) Biologisk avfallsbehandling i Norge och Sverige:

Vad fungerar bra och vad kan fungera bättre? En syntesstudie av de nio delprojekten inom

BUS. RVF Utveckling rapport nr 2005:14.

SÖRAB (2008) Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 - Avfallsplan för

Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i

samarbete med SÖRAB.

Elektroniska källor

Avfall Sverige (2011a) Insamling av källsorterat matavfall. Hämtat från Avfall Sverige.se:

http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-

matavfall/ den 5 april 2012.

Avfall Sverige (2011b) Insamlingssystem. Hämtat från Avfall Sverige:


matavfall/insamlingssystem/ den 29 maj 2012.

Avfall Sverige (2012) Certifierad återvinning. Hämtat från Avfall Sverige:

http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ den 5

juni 2012.


43

SCB (2012a) Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter

kommun och kön. Hämtat från SCB:

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&la

ngdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=BefArealTathetKon&innehall=Are

al&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O den 9 april 2012.

SCB (2012b) Kalkylerat bostadsbestånd efter kommun och hustyp. År. Hämtat från SCB:

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?omradekod=BO&deltabell=K1&huvu

dtabell=BostadsbestandK&xu=c5587001&yp=duwird&V=2&Tidfinns=&databas=SDB_Bost

ader_och_byggande_ss&innehall=Bostadsbestand&prodid=BO0104&preskat=O&starttid=

&stopptid=&lang=1&Fromwhere=S&FromSel=N&langdb=1 den 2 juni 2012.

Miljömålsportalen (2012a) Sveriges miljömål. Hämtat från Miljömålsportalen:

http://www.miljomal.se/Miljomalen/ den 3 april 2012.

Miljömålsportalen (2012b) Miljömål, God bebyggd miljö. Hämtat från Miljömålsportalen:

http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Definition/ den 24 januari 2012.

Naturvårdsverket (2011) EU:s nya avfallsdirektiv. Hämtat från Naturvårdsverket.se:

http://www.naturvardsverket.se/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-

avfall/EUs-nya-avfallsdirektiv/ den 30 mars 2012.

Muntlig kontakt

Hagberg, Elin (2012) Projektledare, Avfallshantering och Återvinning, Täby kommun. Kontakt

via e-post den 10 maj 2012.

Hansson, Kristina (2012) Skanska RD Nordic, Skanska Nya Hem AB, Stockholm. Kontakt via e-

post den 14 maj 2012.

Holmlund, Emma (2012) Avfallsingenjör, Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen, Sundbyberg

stad. Kontakt via telefon den 10 maj.

Johansson, Rickard (2012) JM AB, Bostad Stockholm Nord. Kontakt via telefon den 11 maj 2012.

Nilsson, Christer (2012) Skanska RD Nordic, Skanska Nya Hem AB, Stockholm. Kontakt via e-

post den 14 maj 2012.

Nordin, Lennart (2012) Sektionschef, Biogasanläggningen vid Kungsängens gård i Uppsala.

Kontakt via telefon den 23 april 2012.

Sjöblom, Kristina (2012) Chef Ao Avfall, Sollentuna Energi AB. Kontakt via telefon den 22 maj.

Särnholm, Jenny (2012) Kommunikatör, Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Löpande

kontakt under examensarbetet.

Tullberg, Carin (2012) Avfallsingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Löpande

kontakt under examensarbetet.

Linnéa Thunberg

44


45

Bilagor

Bilaga 1: Respondenters motiveringar till varför de inte har anslutit sig

Målgrupp 1

Svårigheter med att engagera bostadsrättsinnehavarna

En avsaknad av engagemang hos de boende i flerbostadshusen har varit den vanligast

förekommande motiveringen bland respondenterna i den här målgruppen. 5 av 7 respondenter

uppgav den som en stor del av den totala problematiken. De respondenter som kommer från

tre av de största föreningarna av de som inkluderats i studien, Styrelse 1, Styrelse 2 samt

Styrelse 7, anser att de har svårt att införa matavfallsinsamling eftersom deras förening är för

stor, vilket hänger samman med en brist på engagemang hos bostadsrättsinnehavarna.

Styrelse 1 framhäver att då föreningen främst består av ettor och tvåor är det många unga par

som bosätter sig där och som sedermera flyttar till större när de får barn. Därför är det en stor

omsättning av boende i föreningen, varför respondenten upplever att det finns mindre

incitament bland bostadsrättsinnehavarna att göra något som är bra för föreningen.

Avfallshantering är inte prioriterat bland bostadsrättsinnehavarna, enligt respondenten. ”Vi

har redan idag problem med att folk rör till det i soprummet, slänger fel, lämnar på golvet

istället för i behållarna[…]kan man inte ens göra rätt så långt kan man tänka sig hur det blir

om det skulle införas matavfallsinsamling också.”

Styrelse 2 menar inte att det är en hög omsättning på boende som är den försvårande faktorn,

utan att det snarare är anonymiteten sinsemellan de boende samt det faktum att det är många

som bott där i många år och som gärna vill att allting ska vara som det alltid har varit. Vidare

har föreningen sopsug med sopnedkast inom fastigheten, vilket gör att de boende bara

behöver gå utanför dörren för att lämna sina sopor. ”Det är elementära skillnader mellan

fastigheter där sopinsamlingen redan finns på gården. I detta hus har vi sopnedkast, vilket

gör att folk blir väldigt bekväma[…]kommunen måste först och främst förbjuda sopnedkast,

det borde de ha gjort för länge sen.”

Respondenten uppger sig ha ett intresse av att föreningen ska börja sortera ut matavfall, men

uttrycker en hopplöshet inför att få bostadsrättsinnehavarna att förändra sina attityder

gentemot sopsortering. ”Där det bor många unga och där man redan från början har en

känsla för att det är viktigt är det lättare. I denna förening, där folk bott sen 40-talet, är det

mycket svårare.”

Styrelse 5 och Styrelse 6 menar att de har haft problem med att få till en god sortering i

soprummen. Styrelse 6, vars förening bara är ca tre år gammal, uppger att de från början

byggde hus för grovsortering av sopor på gården. Men dock hade de problem med att folk

1 (6)

Linnéa Thunberg

46

slängde fel och ställde dit saker som inte hörde hemma där. Därför stängde de igen

soprummet. De ansåg att det räckte med kommunens sorteringsstationer samt att de även har

nära till en återvinningscentral. Men respondenten anser att det är tydligt att folk inte bryr sig

om att sortera sina sopor i huset.

Styrelse 6 menar även att det finns en brist på intresse för matavfallsinsamlingen inom

styrelsen, varför de inte har tagit itu med frågan. Apropå kommunens informationsinsats

menar han att just detta ointresse inom styrelsen för frågan har gjort att de inte tagit till sig

den information som finns. ”Vi har inte direkt blivit påtvingade information, men hade man

velat veta mer om det hade det säkert gått att få tag på.”

Styrelse 7 har, i likhet med Styrelse 2, sopnedkast och många äldre bostadsrättsinnehavare

inom föreningen, varför liknande problem som Styrelse 2 framhävde även återkommer här.

Respondenten menar att medlemmarna har blivit väldigt bekväma av sig. ”De tycker det är

fantastiskt att de bara kan gå ut i strumplästen i trapphuset.” Föreningen står även inför ett

stambyte, vilket gör tillfället illa valt.

Brist på information om insamlingen av matavfall i k ommunen

Styrelse 1 och Styrelse 6 uppger avsaknad av tillräcklig information från kommunen som en

av anledningarna till att styrelserna inte tagit något beslut om en anslutning av föreningen till

matavfallsinsamling. Även om Styrelse 1 uppger sig personligen vara relativt ointresserad av

att få mer information menar denne att informationen behöver utökas om kommunen vill att

fler ska ansluta sig till systemet. Informationen om systemet har erhållits från respondentens

syster, som bor i en liten förening matavfallet sorteras ut sedan en tid tillbaka.

Utrymmesbrist och fel förutsättningar

Beträffande Styrelse 3 och Styrelse 4 är brist på utrymme den främsta anledningen till att de

inte vill ansluta sig. Styrelse 4 är en väldigt stor förening och skulle dessa ha kärl som

uppsamlingsmetod skulle det bli väldigt svårt för dem att få plats med dem, enligt

respondenten. ”[…]det skulle innebära ett stort antal kärl som står uppställda utanför porten.

För vi har inte soprum där dessa kan få plats. De som bor på bottenvåningen skulle ju känna

det som att de bodde i ett soprum.” Vidare anger respondenten att det kan uppkomma

logistiska problem om kärl utplaceras utanför soprummen. Då bilparkeringar är förlagda

utanför fastigheterna menar respondenten att kärlen skulle blockera vägen för bilarna.

Respondenten uppger att de i så fall skulle behöva använda sig av underjordsbehållare, vilket

skulle innebära en investeringskostnad som föreningen inte vill ta.

Styrelse 3 hävdar att föreningen inte har plats för källsortering av metall och plast och således

än mindre för att separera matavfall. ”Minst 30 procent av oss som bor i huset bär bort metall

och plast. De andra slänger troligtvis detta då i hushållssoporna. Hur skulle det bli om vi

hade egen sortering för detta? Då skulle all den plasten och metallen behöva vistas i våra

soprum. Det finns inte plats för ytterligare behållare för sånt.”

2 (6)


47

Styrelse 6 uppger att förutsättningarna inte fanns i fastigheten från början. (Här bör noteras att

det är en tre år gammal fastighet föreningen ryms i.) Huset byggdes inte med

kvalifikationerna att kunna sortera ut matavfall. Respondenten uppger sig dock ha begränsade

kunskaper om hur mycket utrymme som krävs för att föreningen ska kunna ansluta sig till

systemet.

Styrelse 7 menar att de inom styrelsen är väl medvetna om utvecklingen inom

avfallshantering, och de vill gärna få det att fungera rent praktiskt med källsortering men dock

har så inte varit fallet. Enligt respondenten har de inte funnit någon lösning på

utrymmesproblemet ännu. Föreningen har ansökt om att placera ut externa soprum, men har

dock fått avslag från kommunen. Vidare menar respondenten att det skulle innebära en

alldeles för stor kostnad med underjordsbehållare eftersom borrning i berget blir en

nödvändighet då föreningens fastigheter är placerade på berggrund. Respondenten menar även

att de har haft problem med att kommunen inte vill att de placerar soprum eller

källsorteringsutrymmen på mark som tillhör kommunen. Styrelsen försöker successivt

framarbeta en lösning för att de ska kunna sortera ut matavfall inom föreningen. ”För oss är

det inte en tveksamhet utan det handlar om när och hur.”

Hygieniska problem anses kunna uppkomma

Styrelse 3 menar att de hygieniska problem som kan uppkomma om föreningen börjar sortera

ut matavfall skulle kunna bli väldigt allvarliga med tanke på att de är en så stor förening.

”Folk dräller omkring sig och skulle säkert slänga fel.”

Även Styrelse 4 anger att hygieniska problem skulle kunna uppkomma som ett resultat av de

boendes upplevda nonchalanta attityd gentemot sopsortering. Enligt respondenten menade

den person som tidigare var ansvarig för soprummen inom föreningen att det var helt omöjligt

att sköta dem. Respondenten menar att det finns en uppfattning om att råttor lättare dras till

fastigheten när man övergår till matavfallsinsamling och att det fortare blir smutsigt i

soprummen. Således har det funnits ett motstånd inom styrelsen. ”Man tror att det luktar, att

det är krångligt. Man vet inte hur det blir med hygieniska faktorer.” Även Styrelse 6 menar

att det finns en rädsla för att matavfallet ska lukta när man har det separat och samlat, vilket är

en av anledningarna till styrelsens ointresse av att ansluta sig till

matavfallsinsamlingssystemet.

Har inte haft tid att ta itu med det

Styrelse 5 skiljer sig från mängden i och med att respondenten uppger att ämnet om

matavfallsinsamling har tagits upp tidigare inom styrelsen, varefter det beslutades om att det

skulle tas upp på nästa föreningsstämma. Det visade sig då finnas ett intresse inom

föreningen. ”Jag har bara inte haft tid att ta itu med det.” Respondenten uppger att de ska

höra av sig till kommunen inom kort för att diskutera en anslutning. ”Allting tar sin tid. Vi

har legat lågt sen informationsmötena om detta. Vi kände att vi ville ha lite kött på benen

innan vi satte igång. Sen har det legat nere på grund av andra prioriteringar.”

3 (6)

Linnéa Thunberg

48

Målgrupp 2

Brist på information

Fastighetsägare 1 är kort och koncis vid angivandet av vad som är orsaken till att man inte

infört separat sortering i Solna: ”Jag vet för lite om det. Jag har inte fått tillräcklig

information om dels det praktiska, dels det ekonomiska.” Respondenten var ovetandes om att

det bedrevs insamling av matavfall i Solna tills alldeles nyligen då ett informationsbrev från

kommunen inkom till bolaget efter att en hyresgäst kontaktat kommunen. Dock vill

respondenten framhäva att det inte handlar om en negativ inställning till systemet, utan att det

är avsaknaden av tillräcklig information och kunskap om systemets fördelar som gör att en

anslutning inte blivit av. Respondenten tror att det är viktigt med personlig kontakt som

uppföljning av ett informationsutskick per brev. Respondenten menar även att det sedan

troligtvis är till stor hjälp med praktisk hjälp på plats vid uppstarten och även löpande om

problem uppkommer.

Fastighetsägare 5 anser sig inte ha fått tillräcklig information från kommunen om vilka

praktiska lösningar som finns. Respondenten är rädd för att bolaget ska behöva debiteras om

hyresgästerna sorterar fel, och har svårigheter med att veta var de ska placera ut sina tunnor

om de skulle ansluta sig till systemet.

Avvikande åsikter

Svaren från Fastighetsägare 2 skiljer sig åt väsentligt från övriga. Respondenten visste inte

innan jag tog kontakt med dem att matavfall sorterades ut i Solna. Dock uttrycker

respondenten en stark åsikt emot systemet tidigt i samtalet. Den typen av separat insamling av

matavfall som Solna bedriver anser respondenten inte vara bra för miljön. ”[…]det förstör

miljön och innebär en kostnad för oss.” Kommunens kommunikationsmetoder har, enligt

respondenten, ingen relevans i sammanhanget då det rör sig om tyckande snarare än saklighet.

”Det spelar ingen roll om de skulle prata med oss en eller flera timmar. Vi tycker att det är

bättre att förbränna.”

Hyresgästerna vill inte

Fastighetsägare 3 menar att de själva inom bolaget vill att det ska startas upp utsortering av

matavfall inom deras fastigheter, men att det inte är möjligt då en majoritet av hyresgästerna

är emot det. ”Vi skickade ut en enkät där man fick anmäla sitt intresse för detta, men vi fick

inte tillbaka alla och av de svar vi fick in var ungefär hälften negativt inställda.”

Respondenten tror att hyresgästerna är motståndare eftersom de tror att det kommer att lukta,

samt att papperspåsarna ska gå sönder. Respondenten väver även in kort att det troligtvis

skulle bli svårt att få till det rent utrymmesmässigt, men att de än dock är positiva inom

bolaget.

4 (6)


49

Under planering, men fel tidpunkt

Fastighetsägare 4 uppger att det är planerat för att införa utsortering av matavfall i anslutning

till fastigheten under våren 2013. Just nu är det ett stambyte på gång i fastigheten, varför det

inte är möjligt att genomföra andra former av projekt för tillfället. I och med ombyggnaderna

som just nu sker inom, och utanför fastigheten möjliggörs det för att kunna sortera ut

matavfall när allting är klart. ”Vi måste få plats med ett till träskåp på gården för att

möjliggöra insamling av matavfall också”.

Målgrupp 3

Brist på information

Villaägare 1 menar att hon blivit varse om att kommunen samlar in matavfall genom

grannarna. ”Jag kommer inte ihåg om jag fick någon information från kommunen, men såg

bruna soptunnor hos grannarna så det var så jag fick reda på det.” Hon frågar mig lite kring

hur det ligger till med den ekonomiska aspekten och blir positivt överraskad av att det är

gratis. Respondenten anser det vara en fördel med papperspåsar som är godkända att användas

istället för att man själv ska behöva tillhandahålla sig med påsar.

När jag ringer villaägare 2 för att försöka få till en intervju uppger han att han inte sett till det

brev som jag skickade. Respondenten uppger även att han inte alls kände till innan att

kommunen sorterade ut sitt matavfall. Anledningen till att han inte börjat sortera ut sitt

matavfall är för att han inte fått information om det, varken hemskickat eller någon publik

information. Därför kan han heller inte svara på vad som skulle krävas för att få honom att

ansluta sig.

För hög ålder

Villaägare 1 bad om att få återkomma efter första intervjutillfället för att få fundera och

diskutera med sin man kring en anslutning till systemet. När jag åter ringde upp henne stod

det klart att, trots hennes intresse för miljön och positiva inställning till systemet, paret inte

ansåg sig klara av en anslutning till matavfallsinsamling. ”Det är jag och min man som bor i

villan och vi är båda över 85 år[…]vi klarar av det som det är nu, men skulle inte våra barn

hjälpa oss skulle det inte gå.” Respondenten uttrycker att de inte orkar med så mycket

förändringar längre. ”Det är samma sak när vi ska byta el och vad än vi ska göra, det blir för

mycket förändring.” Att få hjälp från barnen är viktigt för paret.

För mycket praktiska problem

Villaägare 3 anser sig inte ha haft tid att tillfredställa systemet. ”Vi anslöt oss direkt när det

kom, men efter 14 dagar slängde vi ut tunnan.” Detta beslut menar respondenten grundar sig i

att de skulle behöva gjuta ett betongskydd för tunnan vilket skulle kosta pengar för dem.

Respondenten uppger att de nämligen hade problem med att skolungdomar gick förbi deras

5 (6)

Linnéa Thunberg

50

tomt, och då kärlet var tvunget att placeras så långt ut kunde dessa roa sig med att bära iväg

det.

Respondenten uppger att han har sett att en granne har ett brunt kärl för matavfall på tomten.

Denna granne vill inte ha det vid gatan så varje gång det är hämtning av avfallet bär han ner

kärlet till gatan, vilket respondenten upplever ser väldigt jobbigt ut. Vidare menar

respondenten att det är bättre med plastpåsar då den papperspåse som Solna har alltid är

genomvåt. Respondenten är rädd för att det ska komma in vitt mögel som kan skada

fastigheten.

6 (6)


51

Bilaga 2: Respondenters svar på vad som skulle krävas för att få dem att ansluta

sig till matavfallsinsamlingen

Målgrupp 1

Ekonomin – en viktig aspekt

Styrelse 1 menar att det enda som kommunen skulle kunna göra för att övertyga denne om en

anslutning till systemet är om ”pengarna var tillräckligt stora att spara”. Avgiften för att få

sitt hushållsavfall upphämtat skulle alltså, enligt Styrelse 1, behöva gå ner ordentligt för att

det skulle vara värt för föreningen att ansluta sig till systemet. ”Det blir för mycket osämja

och strul för ingenting.”

Styrelse 3 står starkt fast vid sin åsikt om att inte vilja ansluta föreningen till

matavfallsinsamlingssystemet, men menar dock att det som skulle kunna få dem att ansluta

sig är om kommunen betalade de kostnader som anslutningen innebär, det vill säga

investeringskostnaden för underjordsbehållare. ”Eller att de beordrar oss”, tillägger

respondenten.

Efterfrågan efter mer information och praktisk hjälp från kommunen

Styrelse 1 anser att kommunen måste kunna vara lyhörd för att inte alla har förutsättningarna

att kunna vara med, och att det tar tid att skapa förutsättningarna. De måste komma med ett

svar på problemet inom föreningen också. Respondenten tror att det skulle behövas mer

personlig, individuellt utformad kontakt från kommunen för att få det att fungera rent

operativt inom respektive förening. ”Kommunen måste få förståelse för att föreningarna är

olika.” Respondenten menar även att kommunen generellt måste satsa mer på den personliga

kontakten för att få folk att lyssna.

Styrelse 4 tror att det skulle vara bra om kommunen tog mer aktiv kontakt med föreningarna.

"Vi har fått papper från henne som sköter det där på kommunen, men han som hade hand om

det där knycklade ihop pappret[…]man kan inte bara skicka ut ett papper och tro att det ska

göra susen, det krävs mer aktiv kontakt.” Respondenten har ett förslag på vad kommunen

skulle kunna göra för att komma i kontakt med styrelser, förutom att bjuda in till allmänna

informationsträffar: ”Kommunen skulle kunna vara med och informera på

bostadsrättsföreningars stämmor för att då komma i direkt kontakt med föreningar, men i

liten skala. Man kan då ställa frågor och höra om det praktiska.”

Respondenten menar även att styrelsen måste få reda på om deras soprum räcker till. ”Räcker

inte detta måste vi bygga något utanför, då skulle man ju vilja att kommunen var med och

täckte upp en del för den investeringen. Kommunen måste kunna bidra ekonomiskt till

sopstationer utanför fastigheterna också.”

1 (3)

Linnéa Thunberg

52

Styrelse 5 tror att det är viktigt att dels samla ihop folk gemensamt för att få en stor mängd

berörda att ta del av den information som vill förmedlas, men respondenten anser även att det

är av vikt att därefter följa upp med personlig kontakt inom en rimlig framtid med de som

närvarade vid mötet. ”Kommunen måste få reda på hur man resonerar inom föreningen.”

Vidare menar respondenten att det är av vikt att höra av sig till de som inte var med på mötet.

”Ringa och informera samt skicka ut information. Det är viktigt att på så sätt nå ut till alla.”

Styrelse 7 efterfrågar en mer kraftfull styrning från kommunen beträffande källsortering. Med

det menar respondenten att det är svårt att veta vad som gäller och till vem man som kund ska

vända sig om hjälp med avfallshanteringen. Föreningen har svårt att få till det praktiskt med

källsortering, inkluderat utsortering av matavfall, och efterfrågar således konsultation från

kommunen för att finna en lösning på problemet.

Kommunen bör sätta upp regler kring anslutningen

Vad gäller Styrelse 2 är åsikterna kring vad som skulle krävas för att föreningen ska ansluta

sig tydliga, och dessa avvek i förhållande till övriga respondenters svar. ”Ärligt talat tycker

jag att kommunen ska sätta upp regler. Inte något annat. Det blir alldeles för slappt annars.”

Respondenten menar att det krävs så mycket diskussioner och konflikter för att få med alla

bostadsrättsinnehavare att den enda lösningen för dem skulle vara att obligatorisk anslutning

infördes. ”Som BRF måste alla vilja vara med på tåget, men ingen orkar med att ta itu med

det[...]man måste ha någon som pushar på.” Anslutningen till matavfallsinsamlingen är ett

ärende som inte har prioriterats inom styrelsen på grund av att det skulle innebära så mycket

jobb med övertygande av bostadsrättsinnehavarna. Det är svårt med äldre fastigheter som helt

plötsligt ska införa något nytt, enligt respondenten.

Respondenten menar att kommunen måste ange en tidsgräns för då samtliga fastigheter inom

kommunen måste ha anslutit sig. ”[…]exempelvis sätta ett datum till 2015. Då får

föreningarna tid på sig att få det att funka. Det tror jag starkt på.”

Målgrupp 2

Ekonomisk vinning som drivkraft

Vad som skulle kunna få Fastighetsägare 1 att börja sortera ut sitt matavfall är dels att det

kan ske på ett praktiskt och enkelt sätt. Sedan menar respondenten att det vore ett stort

incitament om bolaget tjänade på det ekonomiskt. Respondenten har precis erhållit en

broschyr om avfallstaxan från kommunen, men har ännu inte öppnat och läst den och vet

därför inte hur det kommer att bli med kostnaderna. Dock uttrycker respondenten en rädsla för

att en extra behållare under diskbänken kan leda till att utrymmet måste byggas om i varje

lägenhet, vilket bolaget inte har lust att bekosta. ”Man har aldrig lust att betala mer för

något.”

2 (3)


53

Utsortering av matavfall– inte ett alternativ

Fastighetsägare 2 menar att de är fast beslutna om att kommunen är ute på fel väg och att

bolaget aldrig kommer att ansluta sig till insamlingssystemet. ”Man hoppas att det blir någon

annan politisk majoritet som har annan åsikt eller att tjänstemän inom kommunen kan få de

som jobbar med frågan att byta ståndpunkt.” Vidare resonerar respondenten kring den

ekonomiska biten och menar att det inte heller går att locka in dem med hjälp av ekonomiska

medel. ”Om vi fick kostnadstäckning för våra kostnader för att vara med på detta skulle det

inte göra någon skillnad. Att kommunen lägger pengar på att få fastighetsägare att förstöra

miljön är ju inte riktigt.”

Mer information krävs

Fastighetsägare 3 tror att kommunen skulle tjäna på att inte bara informera fastighetsägaren,

utan snarare främst hyresgästerna. ”De boende måste få mer information från antingen oss

eller ännu bättre direkt från kommunen. Det tar nog bättre om det är kommunen som går ut

och informerar” Respondenten menar att papperspåsarna ofta kan vara ett orosmoment i

hushållen. ”Vi bor själv i ett hus där det först var nedbrytningsbara plastpåsar och det var ju

lätt att sköta, men sen infördes såna där papperspåsar och det är klart att det känns mer

jobbigt att sköta dem. De känns inte lika säkra.”

Fastighetsägare 5 anger att det som skulle få dem att ansluta sig skulle vara att de blev

erbjudna mer praktisk information från kommunen, samt även information vilka ekonomiska

konsekvenser som följer av ett felaktigt beteende hos hyresgästerna. Respondenten vill inte

behöva debiteras om systemet inte sköts.

Målgrupp 3

Det finns ingenting kommunen kan göra

Villaägare 1 uppger att det inte finns något kommunen skulle kunna göra för att få paret att

ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet. Hon anser att de är för gamla och att det skulle

bli alldeles för svårt med underhållet. ”Vi vet inte hur länge vi kan bo kvar i huset.”

Respondenten uppger att hon och hennes man har, sedan sist vi hördes (en veckas

mellanrum), resonerat sig fram till det här. Hon tycker dock att det är synd eftersom hon gärna

hade sett att de orkat ta itu med det.

Även Villaägare 3 är väldigt fast besluten i sin ståndpunkt. Respondenten hade även provat

på systemet i två veckor precis när det var nytt, och uppger sig ha upplevt så mycket

bekymmer med det att han inte alls har någon lust med att återgå till det.

3 (3)

Linnéa Thunberg

54

Bilaga 3: Vanliga metoder för insamling av matavfall

Separata kärl

Foto: Jenny Särnholm

Separata kärl kan antingen vara perforerade, ventilerade eller helt täta (Avfall Sverige,

elektronisk, 2011b). Kärlet är oftast brunt och saknar innersäck. Detta är ett tacksamt system

eftersom hämtningen kan göras av en vanlig, baklastande sopbil. Så kallade flerfackskärl är även

ett system som används i vissa kommuner, men då främst i anslutning till enbostadshus. Två

stycken 370 liters kärl finns då i anslutning till varje hushåll, varav varje kärl är uppdelat i fyra

fack där matavfall och olika förpackningsmaterial kan sorteras ut (ibid.). För upphämtning av

avfallet från flerfackskärl krävs dock specialbil (Millers-Dalsjö & Starberg, 2011).

1 (3)


55

Underjordsbehållare

Optisk sortering

Vid bruk av underjordsbehållare är större delen av behållaren placerad under mark, vilket gör det

till ett välfungerande system vid fastigheter där utrymmet för att exempelvis placera ut kärl är

begränsat. Behållaren brukar oftast vara ungefär två meter under mark (Millers-Dalsjö & Starberg,

2011). För att kunna urskilja de behållare som är avsedda för matavfall från övriga är dessa oftast

mindre och ibland även ha en mindre inkastlucka (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b).

Upphämtningen av avfallet görs i detta fall med hjälp av en kranbil.

Bilder hämtade från: http://www.sita.se/tjanster/Underjordsbehallare-Molok/ den 19 april 2012 samt


matavfall/insamlingssystem/ den 29 maj 2012.

Bild hämtad från: http://www.optibag.se/

den 29 maj 2012.

Vid optisk sortering av avfallet läggs olika typer av avfall i

plastpåsar med olika färger. Påsen med matavfall har oftast

grön färg (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b). Detta kräver en

sorteringsanläggning som kan identifiera och sortera ut de

olika påsarna till olika behandlingar, men kan användas i de

flesta typer av insamlingssystem och hämtas således på

samma sätt som tidigare (Millers-Dalsjö & Starberg, 2011).

2 (3)

http://www.sita.se/tjanster/Underjordsbehallare-Molok/

http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-matavfall/insamlingssystem/

http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-matavfall/insamlingssystem/

http://www.optibag.se/

Linnéa Thunberg

56

Sopsug

Bilder hämtade från: http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara_produkter/stationar_sopsug

den 29 maj 2012.

Inom ett sopsugssystem kan olika typer av avfall

sorteras i olika fraktioner, varav matavfall kan vara

en av dem. De olika fraktionerna av avfall sugs vid

uppsamling var för sig, vilket innebär en separering

av avfallet (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b).

3 (3)

http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara_produkter/stationar_sopsug%20den%2029%20maj%202012

http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara_produkter/stationar_sopsug%20den%2029%20maj%202012


57

Bilaga 4: Insamlade mängder matavfall i SÖRAB-kommunerna

Diagram över insamlade mängder matavfall (inklusive från verksamheter) från SÖRAB-

kommunerna år 2008-2011. Diagram erhållet via e-post från Ylva Grill, SÖRAB, den 5 juni

2012.

1 (1)

Linnéa Thunberg

58

Bilaga 5: Exempel på vad som går att utsortera som matavfall i Solna

Grönsaksblast

Fruktskal

Kaffesump (även filter)

Tepåsar

Kött-, fågel- och fiskrens

Äggskal

Matrester

Snittblommor

Hushållspapper

Ofärgade servetter

Nötskal

Avokadokärnor

1 (1)


59

Bilaga 6: Frågeguide

Generella frågor:

- Kände du till sen innan att kommunen samlar in matavfall?

- Om ja, varifrån har du fått informationen?

Åsikter om information:

- Anser du att kännedom om positiva miljöaspekter är viktigt att framhäva som

incitament för att få folk att ansluta sig till utsortering av matavfall?

- Tror du att personlig kontakt från kommunen skulle göra dig mer intresserad av att

sortera ut matavfall?

- Har du något eget förslag på vilken typ av informations- eller kommunikationsform

som kommunen skulle kunna använda sig av för att på ett effektivare sätt nå ut med

budskapet?

Personlig inställning:

- Vad skulle du säga är anledningen till att din fastighet inte anslutit sig till den separata

insamlingen av matavfall?

- Har du något eget förslag på vad som skulle krävas för att du skulle ta steget att

ansluta din fastighet till insamlingen?

Ekonomiska styrmedel/Obligatoriskt:

- Anser du att ekonomiska styrmedel är relevanta för att få folk att ansluta sig till

utsortering av matavfall?

- Hur skulle det påverka dina val om avgiften för att upphämta det brännbara

restavfallet sänktes för den fastighet som är ansluten till separat insamling av

matavfall?

1 (2)

Linnéa Thunberg

60

- Anser du att systemet med separat utsortering av matavfall borde bli obligatoriskt i

framtiden istället för frivilligt?

Norm/gruppbeteende:

- Vet du om närliggande fastigheter sorterar ut sitt matavfall?

- Skulle det förändra din inställning om du visste om att grannfastigheterna sorterade ut

sitt matavfall?

2 (2)


61

Bilaga 7: Förberedande informationsbrev

Till XXXX

Förfrågan om att delta i intervju om insamling av matavfall i Solna

Hej,

Mitt namn är Linnéa Thunberg och jag gör just nu mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd

vid Stockholms Universitet. Arbetet utförs vid Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad och

behandlar insamling av matavfall från hushåll.

Två av frågeställningarna i studien är:

- Varför tvekar vissa styrelser i bostadsrättsföreningar/privata fastighetsbolag/villaägare

inom Solna stad att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamling för biogasproduktion?

- Vad skulle krävas för att övertyga de som hittills inte ansett sig ha intresse av en separat

utsortering av matavfallet att ansluta sig till matavfallsinsamlingen?

Jag skriver till just Er för att Er fastighet inte samlar in matavfall separat och jag skulle därför vilja

genomföra en telefonintervju kring ämnet. Svaren behandlas anonymt och intervjun beräknas ta

ungefär en kvart. Det skulle vara till stor hjälp i mitt arbete om Ni ville ställa upp på intervjun.

Det är av stor vikt att Ni återkommer till mig per mail eller per telefon för att jag ska veta om jag

kommer att kunna genomföra intervjun med Er eller inte. Jag vill gärna att Ni då ger förslag på

en passande tidpunkt för intervjun, vilken bör vara förlagd innan måndagen den 21 maj. Har jag

inte hört från Er innan dess återkopplar jag till Er per telefon.

Ser fram emot att talas vid.

Linnéa Thunberg

073-6641310

[email protected]

1 (1)

mailto:[email protected]

Documents

Varför upplevs tvekan inför en ... - avfallsplan.sorab.seavfallsplan.sorab.se/Upload/documents/Rapporter/Ex-arb Linnea...I enlighet med det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd