44 Ping44 Ping44 Ping

Ping 45

Kina vill sprida en partitrogen och flckfri vrldsbild genom informationskontroll i grannln-derna. Srskilt viktig r den sor-tens smygande censur i Taiwan och i Hongkong. Mnga frlitar sig nu p nya kllor p internet eftersom traditionella medier redan korrumperats av pengar och vld frn Kina. text & foto jojje olsson

Ping 45

Vrldsbild p export

46 Ping

ver 100 000 demon-stranter fanns med under Occupy Central i Honkong.

Ping_315_44-51_F5.5.indd 46 2015-04-22 13:17

Ping 47

Hongkong har lnge setts som en fri vrldsmetropol. Men i Reportrar utan grnsers rapport om global pressfrihet 2015 kom staden p plats 70, jmfrt med plats 61 i fjol eller plats 34 r 2010. Utveck-

lingen beror p Kinas allt strre inflytande ver stadens medier och kade vldsamheter mot journalister i samband med de stora demonstra-tionerna som pgick under Occupy Central i fjol.

ver 100 000 demonstranter fanns som mest p Hongkongs gator d och oroligheterna utls-tes av Kinas vilja att kontrollera valet av stadens nsta regeringschef. Tom Grundy, journalist som bott nio r i Hongkong, menar dock att frustra-tionen byggts upp lnge genom Kinas vxande inflytande.

Ett snabbt inflde av kinesiska pengar har lett till korruption och skyhga fastighets-priser. Till det kommer s kallad patriotisk utbildning som ska infras p schemat vid stadens samtliga grundskolor, och att tidigare fria medier har kpts upp.

South China Morning Post fick nyligen sin frsta redaktr ngonsin som r fdd i Kina och som har en bakgrund p China Daily. ven garskapet har frndrats. P ledarsidorna till exempel kan man se en allt mer vnlig instll-ning till regimen i Peking, sger Tom Grundy.

Enligt Committee to Protect Journalists har cir-ka hlften av garna inom Hongkongs mediesektor samtidigt politiska uppdrag eller utnmningar p hg niv i Kina. Tom Grundy menar att alla fria engelsk medier har frsvunnit, och startade drfr i r nyhetssidan Hong Kong Free Press.

Srskilt efter Occupy Central r det viktigt att fra samman kritiska rster p engelska fr att rapportera bortom Hongkongs grnser, sger Tom Grundy, och lgger till att klimatet inom

media blivit mycket rare det senaste ret.Metoderna r mnga. Dagstidningen Apple

Daily har p bara ngra mnader drabbats av brandattacker mot svl redaktionen som garens bostad. I fjol undkom Ming Paos frre redaktr med livet knappt i behll efter att ha huggits ner med kttyxa p ppen gata. ven frsljare av fel tidningar har utsatts fr vld-samheter.

Men eftersom detta drabbar lokala, kine-siska medier s sprids uppgifterna sllan utanfr Hongkong. Mycket tyder p att dden inte heller utreds ordentligt av polis, sger Tom Grundy.

Mnga banker och fretag som har affrer i Kina undviker ocks att annonsera i tidningar som r kritiska mot kommunistpartiet, vilket enligt Tom Grundy beror p en rdsla fr att det ska stra affrsverksamheten. Hongkongs inter-net r frvisso inte censurerat, men mnga sidor har stngts ner efter hot eller hackattacker.

The House News blev med sin kritiska rappor-tering Hongkongs strsta nyhetsklla online p bara ett par r, med cirka 300 000 beskare om dagen. Men frra sommaren stngdes sidan utan frvarning eller frklaring. Grundaren fruktade fr sin egen skerhet och skickade ett kryptiskt mejl till skribenterna: Stormen har kommit. Ni mste fortstta skriva.

Mer n s vet ingen.

ven i taiwan pgick frra vren antiki-nesiska protester. Den s kallade solrosrrelsen ockuperade svl kongress- som regeringsbygg-nad i tre veckor och tvingade regeringspartiet Kuomintang att skjuta upp ett omfattande handelsavtal med Kina. Sedan Kuomintang fick makten 2008 har Taiwan nrmat sig Kina ekonomiskt, vilket gett upphov till liknande tendenser som i Hongkong.

Ping 47

Frustrationen I Honkkong har byggts upp lnge genom Kinas inflytande, sger Tom Grundy, journalist.

foto

: franois

xavier

pasquier

Ping_315_44-51_F5.5.indd 47 2015-04-22 13:18

48 Ping48 Ping

En av dem som upplevt frndringen r journalisten Mei Yu-liu. Hon brjade jobba p den statliga nyhetsbyrn Central News Agency i Taiwan 2009. Hon mrkte hur tonen dr ndra-des fort.

Min nrmsta chef tillhrde oppositionen och blev snabbt utfryst nr personer trogna Kuom-intang fick tilltrde till hgre poster. Sjlvcensur och frvrngning blev praxis i rapporteringen om Kina.

Men Mei Yu-liu ser nnu allvarligare p garfrhllandena. Fr cirka fem r sedan kpte matjtten Want Want Holdings en av Taiwans strsta tidningar och tv nyhetskanaler.

Koncernens gare har gjort stora investe-ringar i Kina och har bra relationer till kommu-nistpartiet. De har sett till att innehllet ndrats sedan kpet, sger Mei Yu-liu.

utvecklingen fick flera ledande akade-miker att 2012 dra paralleller till Hongkongs medier vid verlmningen till Kina 1997. De varnade fr att Kina med en kombination av pengar och hot nu stndigt kar sitt inflytande ver Taiwans medier.

Lee Chih-de, reporter p Radio Free Asia, som skrivit flera bcker om relationen KinaTaiwan hller med. Han pekar p att frn 2008 har det blivit allt vanligare fr redaktrer vid Kinavn-liga tidningar att g p mten med kinesiska tjnstemn.

Journalisterna Lee Chih-de och Mei Yu-liu bevakar de antikinesiska protesterna i Taiwan.

Sedan Kuomintang kom till makten 2008 har

Taiwan nrmat sig Kina, och det har pverkat

censuren i landet.

Ping_315_44-51_F5.5.indd 48 2015-04-22 13:18

Ping 49

Ping_315_44-51_F5.5.indd 49 2015-04-22 13:18

50 Ping

Vad som sgs p dessa mten r svrt att bevisa, men vid liknande mten med medier i Hongkong har redaktrerna ftt instruktioner om hur de br rapportera om knsliga frgor, sger Lee Chih-de.

Fr medier som r kritiska mot Kina r situa-tionen omvnd:

Taiwanesiska journalister nekas ofta visum till Kina, och mnga tidningar tvekar att skicka journalister dit p grund av hotbilden. P s vis missar Taiwans medier att tcka de mnga baksidorna med Kinas utveckling, menar Lee Chih-de.

han visar ocks en ny underskning som pekar p att 810 taiwanesiska medier r block-erade p Kinas internet, i upp till 80 procent eller mer. De Kinavnliga sidorna gr givetvis att lsa men resten syns inte. Det ger frsts de kinesiska mediekonsumenterna uppfattningen att hela Taiwan stdjer en terfrening med Kina fast det inte r s.

Mei Yu-liu och Lee Chih-de menar att sol-rosrrelsen gjort Taiwan mer polariserat, och landets yngre invnare politiskt intresserade. Samtidigt har en kombination av digitalisering och kinesiska pengar slagit hrt mot media i all-mnhet och utredande journalistisk i synnerhet. Liksom Tom Grundy har Mei Yu-liu drfr tagit saken i egna hnder och nyligen startat magasi-net Decode, med fokus p lngre reportage om politik och samhlle.

Liksom i Hongkong existerar Public Service och presstd knappt i Taiwan. Mei Yu-liu och Tom Grundy fr istllet frlita sig p fundraising och donationer fr att kunna fylla det tomrum av kritisk kinarapportering som uppsttt i de sista fria delarna av Kina.

Taiwanesiska journalister nekas ofta visum till Kina, och mnga tidningar tvekar att skicka journalister dit p grund av hotbilden.

50 Ping

Upp till 80 procent av taiwanesiska

medier r blockerade p Kinas internet.

Ping_315_44-51_F5.5.indd 50 2015-04-22 13:18

Ping 51

Hrdare kontroll i Kina Reportrar utan grnser rankar nu Kina p plats 176 av 180 lnder gllande pressfrihet, bakom nationer som Iran, Sudan och Somalia. Av de 221 reportrar som vid rsskiftet satt i fngelse vrlden ver fanns 44 i Kina.

Godtyckliga arresteringar av kulturarbetare och aktivister har kat under president Xi Jinpings tre r vid makten. Restriktionerna har blivit tuare vad gller filmer, tv-serier och bcker.

Kontrollen av internet har hrdnat de senaste tre ren. Fler utlndska sidor har blockerats, och bloggare kan nu arresteras fr inlgg som lses av 5 000 personer eller postas om 500 gnger.

Vid rets brjan sade sig Kinas utbildningsminister vilja frbjuda alla lrobcker som frmjar vsterlndska vrderingar. Detta fljde p ett utta-lande av Xi Jinping om en utkad ideologisk guidning vid landets hgskolor.

Ping 51

Ping_315_44-51_F5.5.indd 51 2015-04-22 13:18