Vnstern och tyranniet

001-003/Titel 3-03-04 12.33 Sidan 1

001-003/Titel 3-03-04 12.33 Sidan 2

Per Ahlmark

Vnsternoch tyranniet

Det galna kvartsseklet

Timbro

001-003/Titel 3-03-04 12.33 Sidan 3

Av Per Ahlmark har utgivitsp Timbro och Ratio

Vnsterns moraliska skuld (med andra), 1991Sovjetmyten i Sverige (med andra), 1992

Herbert Tingsten: Tyranniet begr frtroende (red), 1992Vnstern och tyranniet, 1994 och 2003

Det ppna sret, 1997

p andra frlagVr fattiga politik, 1964

Den svenska atomvapendebatten, 1965Det hatade Israel (med T Hammarberg och E Klein), 1970

Sveket mot kusterna, 1971verleva (lyrik), 1982

Visum (lyrik), 1983Frihet och fruktan (med Lars Gustafsson), 1985

Flykter (lyrik), 1985Zonen (roman), 1989

Motstndet (med Georg Klein), 1991Det eviga hatet (med andra), 1993

Motstndet med mera (med Georg Klein), 2001

1994 och 2003 frfattaren och AB TimbroOmslag: Claes HuberSttning: Melanders FotostteriTryck: ScandBook AB, Smedjebacken, 2003Andra pocketupplaganISBN 91-7566-535-2

004-004/Tryckort 3-03-04 12.33 Sidan 4

Vi sysslar inte med antisovjetism

Olof Palme

antikommunismen . . . denna trsklra

Olof Lagercrantz

005-006/Citat 3-03-04 12.36 Sidan 5

005-006/Citat 3-03-04 12.36 Sidan 6

INNEHLL

Frord 2003 i

Frord 1994 9

TINGSTEN TYSTNAD OCH TERKOMST 11

Undn-Palme-linjen 13Dagens Nyheter som medlpare 25

ATT SE DIKTATUREN 43

P RESA MED SVEN LINDQVIST 63

JUDARNA OCH DERAS FIENDER 81

1. Man mste inte vara antisemit . . . 832. Gahrtons megafoner 843. Sten Andersson och terrorn 874. Tre definitioner 915. Vad r antisionism? 916. r antisionism och antisemitism samma sak? 927. Sommaren 1982: judehatets renssans 948. Israeler = nazister 969. Frintelsen trivialiserad 98

10. Ramis ramsor 10011. Att vgra se nazism 10012. Tv urskter 10213. Jan Myrdal 10314. Frintelsen frnekad 10415. Jolin klr ut sig 10516. Guillou blottar sig 107

007-008/Innehll 3-03-04 12.36 Sidan 7

17. Karlssons analyser 10918. De kristna och judarna 11119. Om fiendskap 11620. Om vnskap 119

GULFKRIGET OCH VNSTERN 121

DET GALNA KVARTSSEKLET 137

Om Raoul Wallenberg 139Om Sverige som srfall 145Om Myrdal och massmorden 149Om Palme, Castro och Honecker 157Om Palme och krnvapnen 165Om Tingstens frnvaro 173Om Jmfrelsen 177Om Tvivlet och en skvader 180Om det politiskt korrekta 186Om Vietnam och det frflutna 191Om Enquist och Pol Pot 201Om Ehnmark och en upptckt 209Om Baltikum och en svensk trojka 219Om sveket mot Bosnien 226Om journalister och den antijudiska rockaden 233Om mina frebilder 240Om Ruth och mina motiv 245Om andra frebilder och motiv vad driver en medlpare? 252Om motstnd 263

Personregister 265

RSTER UR DEBATTEN OM VNSTERN OCHTYRANNIET 275

Frfattaren 293

007-008/Innehll 3-03-04 12.36 Sidan 8

Frord 2003

NR VNSTERN OCH TYRANNIET nu trycks om snart tio r efter frs-ta utgivningen gr jag inga ndringar. Texten str sig. Fakta ochcitat r korrekta. Den intensiva debatten 1994 tonade ut nr de an-gripna och deras vnner inte lngre kunde frsvara sina knfall frdiktaturen.

Dock en varning: tigandet frn fre detta medlpare garanterarvarken sinnesndring eller ngon avgrande frskjutning av det po-litiska klimatet. Kommunismen r visserligen nnu mer kompro-metterad idag som fljd av ett stort antal nya bcker, vilka ytterliga-re dokumenterar dess mrdande. Men det hindrar inte unga okun-niga att brja kalla sig kommunister i tro att ordet antyder ngonsorts trivsam radikalism. Den socialistiska vnstern har en lng tra-dition att gra om gamla misstag.

Dessutom har Sovjetunionen och andra marxistiska regimer somfallit ihop ersatts av nya faror. De mnga i vst som sker politiskfrlsning i antidemokratiska lror har ftt delvis frschare idoler ochhatobjekt. Det galna kvartsseklet har frlngts med tskilliga r.

Antiamerikanismen har skrpts i en rad lnder, inte minst i Euro-pa. Antisemitismen i arabvrlden, Europa och delar av FN har nnutydligare n frr frenats med antisionismen. Synen p den interna-tionella terrorismen har blivit knutpunkten i en delvis ny idkampsom handlar om vr civilisation. Spridningen av vapen fr massfr-strelse har kat hoten p ett katastrofalt stt.

Framfr allt: den tredje totalitra vrldsskdningen under de se-naste hundra ren har nu trtt fram med kraft och tydlighet. Efterkommunismen och nazismen ser vi hur den islamska fundamenta-lismen stller liknande krav p oss. Vi ska anpassa oss till dess an-sprk som inte medger invndningar, pluralism eller kompromisser.

Miljoner extrema islamister nskar inte debatt, men andras under-

i

0009i-10ii/Nytt Frord 3-03-04 12.36 Sidan i

kastelse. Vra lnder ska stpas efter deras egen tolkning av vissa re-ligisa trossatser. Den majoritet av muslimer, som vill ha fred medsina grannar, mste naturligtvis ocks besegras fr att drefter tving-as leva under despotiskt styre.

Professor Yehuda Bauer har i flera analyser visat att de radikala is-lamisternas ml r ervring och utplning av deras fiender. Liksomnationalsocialismen och kommunismen har de sina heliga texter somska tolkas bokstavligt. De tre ideologierna har alla sina utopier, kr-ver alla att f styra vrlden och r alla instllda p folkmord. De fr-aktar frihet, avvisar demokrati och hatar judarna (men p delvis oli-ka stt).

Islamisternas metoder r allts ohmmat vld. Det tvingar den friavrlden att bland annat mta dem med lagstyrt vld. Ibland krig,men lngt oftare utvidgad polismakt och naturligtvis miljontals obli-gatoriska kontroller fr att hindra terrordd.

Det gr inte idkampen mindre viktig, tvrtom. Om demokratier-na ska frsvara sig effektivt mot den totalitra islamismen mste dessvrdesystem bemtas verallt. Det blir en vrldsomfattande debatt,som kommer att fras bde i vst och i de stater dr agitation, reli-gisa auktoriteter och tiotusentals skolor predikar hatet mot vst.

Bauer har ocks varnat fr att medlperiet med islamsk funda-mentalism kan komma att spela en minst lika destruktiv roll sommedlparna gjorde i kampen mot nazism och kommunism. Fr attinte underskatta de farorna br vi lra oss ngot om vrt frflutna.Sverige och svensk debatt har en solkig historia vad gller hllning-en till Lenins, Stalins, Hitlers och Maos riken.

Den hr boken vill belysa hur ltt ocks ledande debattrer fallerfr frestelsen att prisa antidemokratiska ider och partier, hur gro-teska dessa n kan verka.

Stockholm i mars 2003

PER AHLMARK

ii

0009i-10ii/Nytt Frord 3-03-04 12.36 Sidan ii

Frord 1994

JAG R SVENSK och sledes expert p opportunister. Drfr pstr jagatt den galenskap, som har varat i ungefr 25 r och fick s mngainom vnstern att omfamna frtryck, inte enbart eller frmst var ettstt att fnga tidsandan. Flera drivkrafter lg nog djupare, gr s nidag.

De debatter, som fyra av den hr bokens sex kapitel tar upp, harfrts i Sverige p 1990-talet. De som deltog i dem hade allts bevitt-nat Sovjetunionens upplsning och kommunismens fall i Europa.nd har idstriderna om diktaturerna ocks under de senaste renavspeglat den tidigare frvirringen och vrderelativismen, ochibland till och med frdjupat den.

De blir drfr dubbelt intressanta. Fr det frsta ger de bilder avett tnkande som godtog regimer vilka byggde p vld; eller somhyllade (eller ursktade) politiska processer som rymde massddan-de; eller som vgrade se de ider som kan utlsa folkmord.

Fr det andra visar 90-talets debatter hur ofrmgan att uppfattatyranniets mekanismer och fasor leder till nya felbedmningar idag.Vnstern kan anpassa tonfall och polemisk metod, men den har intelrt sig mycket.

Kapitlen i den hr boken hr drmed samman. De ger konturentill ngot som kan kallas kulturkamp, det vill sga en strid om vrcivilisations grundlggande vrden.

Tingsten-fejden visar hur ett stort antal opinionsbildare hade av-lgsnat sig frn den idsfr, inom vilken motstndet mot totalitralror och stater ses som en huvuduppgift. Den belyser ocks hur de-lar av ett par generationer kom att frgylla frtryck och aldrig lrdesig att avslja diktaturer. Polemiken kring Tingstens terkomst hjl-per oss att se vnsterns vermod och ovilja att lyssna p andra n sigsjlva.

9

009-010/Frord 3-03-04 13.18 Sidan 9

Lindqvist-skandalen bekrftar att ofrmgan till analys inte baragller olika slags kommunism utan ocks nazismens frbrytelser.

Den vxande antisemitismen berttar om de risker ett samhlle tarnr okunnighet frenas med likgiltighet infr en primitiv hets. Israelhar dessutom ofta utsatts fr vldsamma frdmanden, vilka inte rantisemitiska. Dessa brukar frenas med sknmlning av eller tyst-nad om arabiska diktaturer. Vi ser hr de skilda mttstockar somvnsterdebattrer i regel nyttjar i sina utrikespolitiska funderingar.

Angreppen p FN-alliansens motstnd mot Irak 1991 avsljar attden svenska vnstern inte frstr hur en terrorregim, som r p vgatt skaffa egna krnvapen, kan hota hela regioner med katastrof.Vnstern inser inte heller att kraftfullt motstnd mot militra aggres-sioner r ndvndigt.

De hr frska debatterna blir begripliga frst nr vi gr tillbaka itiden. Gng p gng upptcker vi d hur demokratin och demokra-ter har hnats och totalitra stater romantiserats. Med medlperietsutbredning fick vi ett mnster, som vxer fram i det sista och lngstakapitlet: Det galna kvartsseklet.

I mnstret ingr metoden att omtolka verkligheten och oviljan attlra. Med min syn p diktaturer r slutsatsen given: stora delar avsvensk utrikesdebatt har varit, och delvis frblivit, en intellektuelloch moralisk kollaps. Dess frmsta bristvara: civilkurage.

Eller med de ord som Olle Hedberg givit oss i romanen Beknnafrg (1947): Men fr alla tyranner finns en urskt: Det r inte derasfel att omgivningen r feg.

Tv av de sex kapitlen (det fjrde och det sjtte) br drag av mosa-ik, vilket speglar det fenomen som boken handlar om. Medlperietr inte en gemensam, sammanhllen och genomtnkt ideologi. Hrhandlar det mer om svek p skilda plan, dr bilden vxer fram frstnr bitarna lggs bredvid varandra.

I Vnstern och tyranniet stjl jag ofta frn egna texter; en del r allt-s tryckt tidigare. Det mesta r reviderat och utvecklat. Drygt hlftenav boken r helt nyskriven.

Stockholm den 1 december 1993

PER AHLMARK

10

009-010/Frord 3-03-04 13.18 Sidan 10

TINGSTEN TYSTNAD OCHTERKOMST

011-012/Avd-TINGSTEN 3-03-04 12.43 Sidan 11

011-012/Avd-TINGSTEN 3-03-04 12.43 Sidan 12

Undn-Palme-linjen

DEMOKRATINS PROBLEM OCH FIENDER kom tidigt att domineraHerbert Tingstens arbete. Under mer n fyra rtionden stodidkampen mellan folkstyre och totalitra lror i centrum fr hanstnkande. Som statsvetare frenade Tingsten ofta den idhistoriskaanalysen med aktuell opinionsbildning. Han visste mer n ngon an-nan i Sverige om de ideologier och politiska system som kom att fr-slava strre delen av Europa. Hans avsky fr dem hade passionensstyrka.

Som chefredaktr i Dagens Nyheter 19461959 lyfte Herbert Ting-sten svensk politisk journalistik till niver dr den aldrig tidigarehade befunnit sig, den mest explosiva talangutveckling som ngon-sin skett i nordisk press (Sigurd Hoel). Kombinationen av flera yt-terst ovanliga egenskaper gjorde Tingstens insatser s mrkliga:

Den djupa lrdomen: han var den frmste statsvetaren och idkriti-kern i sin generation, kom till DN efter ett antal epokgrande arbe-ten om demokratins problem och om diktaturernas ideologier ochframvxt.

Den logiska argumentationskonsten: frmgan att blottlgga inveck-lade tankebyggnader och visa deras brcklighet, att med energi, ltt-het och humor riva snder pretentisa vidskepelser.

Den stilistiska briljansen: ttheten i sprket, disciplinen i argumen-teringen, gldjen i polemiken, de mlande metaforerna och sam-tidigt vibrerar texten av en stor knslighet.

Lidelsen: infr diktaturerna fanns hos Tingsten en avsky som varogrumlad; den handlade om medknslan med offren, beslutsamhe-ten att resa motstnd och fraktet fr dem i de fria staterna som vg-rade att gra det.

Och arbetsamheten: nrmare ett femtiotal bcker och ngra tusenartiklar hann Tingsten skriva.

13

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 13

Tingstens DN-tid blev en stndigt pgende kampanj mot dikta-turer av olika politisk frg, frmst det sovjetiska imperiet. Det var tillngra av de texterna som boken Tyranniet begr frtroende tervnde ijanuari 1992.

Det borde ha varit ondigt. Ett antal av de artiklar, som d terpublicerades, r klassiker. Men fr en stor del av svenska folket varde helt oknda, frmst fr dem som idag r under 50 r. Varfr harinte tidningen sjlv, Dagens Nyheter, med stolthet lyft fram dem in-fr nya generationer? I stllet har DN under mer n ett kvartssekelfrtigit, frvrngt eller frljligat Tingstens insatser fram till debat-ten p vren 1992.

Motvilligt har mina tankar gtt till de bolsjevikledare som utren-sades av Stalin. Pltsligt frsvann de frn fotografierna, bortretusche-rade. Nr de nmndes i propagandan blev de symboler fr det ondaeller det frlegade, fiender till folket och historien.

I demokratier gr det inte till p det viset. Hos oss: hur utrensarman ur nationens medvetande minnet av ett snille med otidsenligasikter? Visst fanns Tingstens bcker kvar i tusentals hem och pbibliotek. Men nya upplagor kom inte ut frrn 1992. I arkiven lghans artiklar begravda. Tystnaden lade sig som en dimma runt densom skulle glmmas.

Varfr blev det s?Svaret p de frgorna har att gra med den utgngspunkt som var

Herbert Tingstens; den var och r starkt omstridd i Sverige. Han sgdemokratin styrelse genom allmn och lika rstrtt under politiskfrihet som en verideologi. Inom dess ramar kunde man sedan varakonservativ, liberal, socialist eller ngot annat. Ocks i utrikespoliti-ken och i bedmningen av internationella konflikter borde, och det-ta r det kontroversiella, stdet fr demokratiska ider och regimervara avgrande inslag. Tingsten avskydde neutralitet infr eller tyst-nad om diktaturer. Politiker och skribenter, som uttalade frstelseeller sympati fr totalitra stater, sg han som sina motstndare.

Tingstens tro p folkstyret blev inte vertro. Han var starkt kritiskmot det han betraktade som svagheter i demokratierna: de vulgrainslagen i debatten, valrrelsernas verdrifter och slagord, bristen pjmlikhet.

Hans frsvar fr demokratin byggde i stllet p insikt om alterna-

14

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 14

tivens frfrlighet. Nazism, fascism, kommunism, apartheid, feodal-eller kolonialvlde, enpartisystem av annat slag och militrregeringr styrelseformer som nstan alltid leder till frnekande av mnni-skans vrdighet. Tingsten studerade dem systematiskt; om ngra avdessa lror hade han skrivit intrngande bcker under sin tid somfrst docent och sedan professor i statskunskap. Frtryck av mnni-skor med fel sikt, religion, ras eller etnisk tillhrighet var Tingstenfrhatligt; ett svagare ord vore att frfalska. Terror, hets, likriktad pro-paganda, politiska fngar, vld s blir det nr en grupp mnniskortror sig ha rtt att behrska andra.

Tingstens avsky fr frtryck gllde drmed alla diktaturer, obero-ende av deras ideologiska etikett, geografiska lge och eventuella al-liansanknytning. De antinazister, som hade upptrtt med heder un-der kriget men sedan brjade buga mot Kreml, gjorde honom fr-vnad sg de inte likheterna? Och han knde fga sympati fr dekonservativa antikommunister, som fllde domar ver frfljelsen iSovjet och dess satellitstater men var frstende eller likgiltiga infrFranco, Salazar och andra hgerdiktaturer.

*

Denna hllning frde Herbert Tingsten till permanent oppositionmot den svenska utrikeslinjen. Hade han ftt leva lngre skulle hansmotstnd mot den officiella politiken med skerhet ha fullfljts ochtroligen skrpts under delar av 1970- och 80-talen.

Ty Sverige r landet dr selektiv diktaturkritik varit dominerande.De tv ledande utrikespolitikerna i vrt land efter andra vrldskrigetr sten Undn och Olof Palme. Hos bda finner vi visserligen klaraavstndstaganden frn kommunistregimerna, srskilt vid de ppnakatastroferna, frmst Ungernrevolten 1956 och invasionen av Tjecko-slovakien 1968. Ett par ovntat frna uttalanden till exempel dik-taturens kreatur av Palme om Huskregimen i Prag brukar citerasfr att belgga upphovsmannens klarsyn.

Men lngt vanligare n frdmanden har varit avmtta uttalan-den, som genom sin s kallade balans bidragit till en djupgendesvensk frljugenhet.

Som utrikesminister efter andra vrldskriget vrnade Undn inte

15

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 15

bara om neutralitetspolitiken utan ocks om en exceptionell frsik-tighet i kritiken av de totalitra staterna i vr nrhet. Han hade enromantisk syn p ryska revolutionen och vgrade medge att den bli-vit ett skrckvlde. Ambassadr Ingemar Hgglf har kallat Undnsbild av Sovjet fr blgd, rosenrd, vrldsfrmmande.1

Dremot knde Undn ovilja infr Frenta staterna och talade oftaom den s kallade fria vrlden. Han visade stor frstelse fr enideologisk tredje stndpunkt mellan stormakterna: vi str frm-mande fr borgerlig storkapitalism och fr kommunism. Enligt Un-dn borde man i stllet utg frn att Sovjet var ett rttssamhlle.Han ansg det ljevckande att moralisera ver Sovjet och blevupprrd ver Churchills bermda Fultontal 1946, som myntade ut-trycket jrnridn. Undn gav sitt std t den ryska ockupationenav de baltiska staterna. Den politiska mogenheten hos dessa folk,frklarade utrikesministern i riksdagen, var inte srskilt marke-rad.

Ofta angrep han politiker frn folkpartiet och hgern fr derasextrema uttalanden om Sovjet. Undn frdmde deras hatkns-lor och anklagade ngra av dem fr mttlsa angrepp p Sovjet.Beryktad r ocks Undns ilskna frga till Raoul Wallenbergs familjoch vnner vid en uppvaktning ngot r efter att Wallenberg fr-svunnit: Tror ni att Vysjinskij ljuger? De svarade naturligtvis ja pden frgan och Undn utbrast: Men det r ju oerhrt. (Senare med-gav till och med dvarande utrikesministern Gromyko att Vysjinskij klagaren i Moskvarttegngarna p 1930-talet hade ljugit frSverige.)2

Undns stllning i regeringen var mycket stark. Hans attityd tillSovjetimperiet kom att dominera det socialdemokratiska partiets ochA-pressens syn p vrldspolitiken. Det var allts under Stalinsskrckvlde som Undn avvisade den hrda kritiken mot det kom-munistiska systemet. Drmed grundlade han en tradition, som be-stmde socialdemokratins hllning nnu 3035 r efter den sovje-

16

1 Se Yngve Mllers bok sten Undn: En biografi (1986).2 Se Mllers bok ovan och Tingstens DN-ledare Mannen utan nd, som terfinnsi Tyranniet begr frtroende (1992).

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 16

tiske envldshrskarens dd, ja nda fram till (eller till och med fr-bi) revolutionerna i steuropa 1989.

sten Undn var utrikesminister 17 r av efterkrigstiden. Olof Pal-me var senare partiledare i 17 r. Palmes utrikespolitik skilde sig ptskilliga punkter frn Undns. Den var mer aktivistisk och mindrelegalistisk, mer inriktad p Tredje vrlden och tog stllning i fler in-ternationella konflikter i frnare ordalag. Men vad gller synen p dekommunistiska diktaturerna finns flera likheter.

Gng p gng angrep Palme de politiker frmst Carl Bildt somuttryckte stark kritik mot det ryska systemet. Teckna inte djvuls-bilder, sade han, bedriv inte hets mot Sovjet. Vi sysslar inte medantisovjetism, sammanfattade statsministern infr sin partikon-gress 1984.3

Nr Palmes utrikespolitiska exposer tog avstnd frn kommu-nismen skedde det i regel ytterst kortfattat, medan samma tal utfr-ligt frdmde ickekommunistiska lnder. Palmeretoriken tycktes of-

17

3 Att misstnkliggra borgerliga partiledare, som frdmde Sovjetdiktaturen, harvarit tradition fr socialdemokratiska regeringar. Nr dvarande hgerledaren JarlHjalmarson i slutet av 50-talet uteslts av Tage Erlander ur Sveriges FN-delegationvar det ett frsk att gra honom omjlig som utrikespolitiker.

Knappt tio r senare prvade dvarande utrikesministern Torsten Nilsson ett lik-nande grepp p dvarande folkpartiledaren Sven Wedn, som hade uttryckt starkoro fr Sovjets avsikter mot Dubcekregimens Pragvr. I den svenska valrrelsen1968, efter Sovjets ockupation av Tjeckoslovakien, utsattes Wedn fr en kampanjav misstnkliggranden, som om han i ngon mening varit delansvarig fr denkatastrof som han varnat fr.

Innan Carl Bildt blev moderatledare frskte statsminister Olof Palme kompro-mettera honom i utrikespolitiska frgor. Riksdagsman Bildt, som varit ledamot avden svenska ubtskommissionen, beskte Washington p vren 1983. I nrvaro avfretrdare fr svenska ambassaden trffade han ocks amerikanska experter pskerhetspolitik. Statsministern kunde inte redovisa ngra som helst tveksammauttalanden av Bildt eller att hemliga uppgifter frn u-btskommissionen hadespritts. nd gick Palme i utrikesnmnden till angrepp mot Bildt fr dennes USA-resa. Senare tvingade han regeringen att utfrda en kollektiv bannbulla mot Bildtgenom ett formellt regeringsuttalande mot en enskild riksdagsman.

Ngot liknande har varken frr eller senare intrffat i svensk politik. Olof Palmeutsattes fr stark kritik fr detta (lyckligtvis helt misslyckade) frsk att tysta enframtrdande oppositionspolitiker.

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 17

ta jmstlla st och vst. Vi vill varken ha antiamerikanism eller an-tisovjetism, sade Palme. Kommunism eller kapitalism represente-rar inte lngre ngon drm om frihet fr Europas folk, och s vida-re. I Havanna prisade Palme diktatorn och blev irriterad nr han fickfrgor om de politiska fngarna p Kuba (se s 158161).

Uttalanden frn bde folkpartiet och moderaterna har belyst sam-bandet mellan fred och folkstyre. Olof Palme tycktes dremot avvisapstendet att freden i Europa p ett avgrande stt skulle strkas omsteuropa demokratiserades; han angrep de borgerliga politiker somtrodde det.

Moderaterna hemfaller t den korstgsanda i syfte att befria st-europa som hrskade p konservativt hll i vst under det kalla kri-get, sade han i riksdagen 1983. Vi skall inte ntra ngot slags kors-tg av den typ som reaktionens krafter alltid str redo att organise-ra. Sdana fraser terkom stndigt i Palmes anfranden.

Detta skapade ett speciellt klimat inom socialdemokratin ochbland tjnstvilliga journalister och diplomater. De som inte bjde sigfr liturgin skulle gras politiskt omjliga. I januari 1986 konstatera-de Bengt Westerberg att han inte knde till ngot enda fall d tvdemokratier gtt i krig mot varandra och att det strsta bidraget tillfreden vore ett demokratiserat Sovjet.

Genast rycker d ambassadren och frre kabinettssekreterarenSverker strm ut fr att terstlla ordningen n en gng har viss-lingen frn ovan ftt honom att springa litet fr ivrigt och litet frlngt, fr att lna Tingstens ord om Allan Vougt (se Tyranniet begrfrtroende, s 196). strm frdmer Westerbergs tal: det strider motHelsingforsavtalet, pstr han. I den kontrovers som fljer backasstrm naturligtvis upp av dvarande kabinettssekreteraren PierreSchori. strms misstag hr belyser den anda som Undn och Palmeskapade. Sjlvklara ppekanden om samspelet mellan fred och frihetskulle jagas ut ur debatten.

Efter regeringsskiftet i Sverige 1982 lanserade den nye utrikesmi-nistern Lennart Bodstrm ngra principer, som han trodde skulletillfredsstlla statsministern. Den s kallade Bodstrm-doktrinengjorde skillnad mellan ett lands politiska konstruktion, som vi intebr kritisera, och enskilda hndelser, som vi har rtt att frdma.Att enskilda hndelser, till exempel skjutande mot oppositionen

18

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 18

p gator och torg, ofta fljer p diktaturernas politiska konstruk-tion bortsg utrikesministern frn.

Bodstrm-doktrinen blev i stllet en motivering fr varfr Sverigebr tiga om den stndigt pgende terrorn i totalitra stater. Upp-hovsmannen frklarade sjlv sin instllning i Svenska Dagbladet(7/11 1982):

Sverige br inte kritisera andra lnder p grund av deras politiskakonstruktion. Vi har att uppfatta staterna sdana som de r. Det ms-te vara deras sak att bestmma sina egna frhllanden. Ngon allmnvrdering av andra stater br Sverige inte gra.

De djvulsbilder av det frflutna, som idag tecknas i steuropaoch Ryssland, skulle ha lett till blodstrtning p UD och i statsrds-beredningen om ngon svensk hade sagt s fre revolutionerna.Herbert Tingsten gjorde ngot liknande under sina r p DagensNyheter och blev mer smutskastad n ngon annan skribent underefterkrigstiden.4

*

Visst har Sverige konsekvent kritiserat diktaturer, nmligen femstycken. Tjeckoslovakien (diktaturens kreatur), Franco-Spanien(satans mrdare), grekjuntan, Sydafrika och Chile. Detta r (ellervar) utmrkt och naturligt. Fyra av de lnderna r nu fria. I Sydafrikapgr en politisk process, som troligen kan fra bort frn rasfr-trycket.

Men det intressanta r att det just varit dessa fem diktaturer somman frdmt, medan man varit tyst om lnder med liknande system,eller med lika hrt frtryck. Det finns mngder av regeringar, som vi-lar (eller vilade) p sin frmga att utva vld eller skrmma folk ochsom Sverige nstan alltid har tigit om, eller hyllat.

19

4 Professor Ingemar Hedenius belyser i sin bok Herbert Tingsten mnniskan ochdemokraten (1974) nivn p inlggen frn tv flitiga Tingsten-kritiker: Karl Venn-berg och Artur Lundkvist. En av Lundkvists specialiteter var att p 60-talet hnaTingsten fr den blindhet, som d drabbade honom.

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 19

Logiken i att angripa vissa diktaturer och prisa andra har knappastvarit uppenbar. De som frdmt Pinochet-regimen i Chile varfrhar de samtidigt beundrat Castrovldet p Kuba? Mnga tog avstndfrn Franco i Spanien men var desto mer diskreta om Sveriges Efta-samverkan med Salazar i Portugal. Frtrycket i Tjeckoslovakien lyf-tes ofta fram av dem som var ptagligt undflyende nr det gllde tillexempel sttyskland eller Sovjetimperiet sjlvt.

Arabvrlden har ett tjugotal diktaturer. Har ngon svensk social-demokrat kallat Syriens ledare fr satans mrdare, nr Assadregi-men till exempel under en vecka 1982 i Hama skt ihjl omkring20 000 mnniskor ur sitt eget folk fr att sl ner ett uppror? Sten An-dersson hade bara ljusa ord i Damaskus 1988 nr han som svensk ut-rikesminister kom frn ett mte med de syriska ledare, som frfljersina egna medborgare och d lnge utgjort ett stort och ibland till ochmed avgrande hinder fr en fredlig utveckling i Mellersta stern.

Tyrannierna i den muslimska vrlden utstts sllan eller aldrig frkritiska analyser frn ledande socialdemokrater. I Iran har man un-der vissa perioder avrttat och torterat ett stort antal mnniskor, var-je dag. Palme sade d om Khomeinis land att det med pedantisknoggrannhet frsker bygga upp sina demokratiska institutioner.

Nationer dr islam dominerar brukar allts g fria frn svensk kri-tik trots att mnga av dem bygger p terror. Det enda land i Mellerstastern, som man oavbrutet frdmer, rkar vara den enda demokra-tin i omrdet, Israel. Olof Palme jmstllde till och med Israel medNazi-Tyskland: de judiska barnen i Hitlers koncentrationslger ochde palestinska barnen i Libanon r precis p samma stt frfljda.Men denna gng r det Israel som str bakom dden (TCO-kon-gressen 1/7 1982).

Detta oerhrda uttalande innebr bde en demonisering av israe-lerna och en trivialisering av Frintelsen se analys p s 9698 vidsidan av den frfalskning av historien som parallellen utgr. Att jm-stlla israeler och nazister hade d i mnga r varit en huvudlinje iden officiella sovjetiska, antisemitiska propagandan. Palmes ord be-lyser Sveriges besynnerliga ovana att diskret tassa frbi diktaturernamedan man angriper demokratin i krnkande ordalag.

Frst Palmes och sedan Sten Anderssons fixering vid PLO (lngtinnan delar av denna paraplyorganisation sade sig beredd till fred

20

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 20

med Israel) bekrftar deras aversion mot den judiska staten, obero-ende av om den styrts av Arbetarpartiet, Likud eller en samlings-regering. Att Arafat i ratal hade gett sitt std till vrldens vrsta ter-ror och tyranner hindrade inte den svenska utrikesledningen frn atthylla honom i de mest devota former (se s 8990).

I det svarta Afrika finns (eller har funnits) mnga lnder med po-litiska fngar, stndiga avrttningar, systematisk tortyr, mnniskorsom bara frsvinner. Ls Amnestys rapporter om Afrika! Nr kritise-rades den rttslsheten av UD?

Och Kina: nr Himmelska fridens torg drnktes i blod 1989 pro-testerade Sverige. Annars r vra diplomater och politiker tysta sommss om terrorn i vrldens strsta land. Det kylslagna mottagandetav Dalai Lama i Stockholm 1988, allts innan han fick Nobels freds-pris, visar rdslan att stta sig med hrskarna i Peking.

Det r som om de politiker, vilka har formats av Undn-Palme-linjen, anser att nr svarta ddar svarta, nr araber massmrdar and-ra araber och nr kineser skjuter kineser med nackskott s r det vadman kan vnta sig av sdant folk. Det hr blir ett slags omvnd ra-sism. De rttigheter, som r sjlvklara fr oss, krver vi inte fr andranationer och raser nr de frtrycks av sina egna. Frstelsen rgranne med frdomen.

Nr Daniel Ortega hade avsatts av Nicaraguas vljare kan vi fre-stlla oss hur nervs Pierre Schori blev ver Fidel Castros framtid.Denne regerar idag ver en av de mest misslyckade diktaturerna ivrlden. Hur mnga gnger har inte Palme och Schori omfamnatCastro och betygat honom sin obrutna vnskap medan Kubas egnasocialdemokrater ruttnat bort i landets fngelser (se s 158161 och224)? nnu 1986 beskrevs Castro av Pierre Schori som en sorts ver-mnniska (Sydsvenska Dagbladet 20/7 1986):

Han r en av de strsta i samtidshistorien. Ngon har sagt att hanr fr stor fr sin . Castro ser allt i ett mycket lngt perspektiv. Hanr en encyklopedist och har nrmast en renssansfurstes drag.

Sprket hr r extatiskt. Denna hnryckning infr Kubas diktator rintressant: Pierre Schori hade ju som kabinettssekreterare under nior ett mycket stort inflytande ver svensk utrikespolitik.

21

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 21

Andan i Undn-Palme-linjen dominerade i flera decennier svenskutrikespolitik. Sten Anderssons och Schoris variant av den prgladesav slarv, arrogans och traditionsbevarande. Det var ingen slump attutrikesministern 1989 frnekade att Baltikum var ockuperat och drogen parallell mellan Sovjets tryck p Litauen och USA:s ingripande iPanama. Naturligtvis var det frnedrande att Sverige, mitt i en tra-gisk konflikt mellan den starkaste diktaturen i mnsklighetens histo-ria och tre sm grannlnder till oss, jmfrde den demokratiskt val-de presidenten Landsbergis med knarkdiktatorn Noriega.

Det senaste exemplet p vart ett sdant utrikespolitiskt arv kanfra en svensk regering var vrt lands hllning under Irakkonflikten19901991. Formellt anslt sig Sverige till skerhetsrdets resolutio-ner mot Irak; reellt markerade statsminister Ingvar Carlsson stndigtsitt avstnd till USA och de FN-allierade. I ett insmickrande brev tillSaddam Hussein i november 1990 underlt Carlsson att frdmaIraks ockupation av Kuwait. Han frklarade i stllet att den grund-lggande konflikten i regionen r den palestinska frgan som omSaddam annekterade Kuwait och hotade vriga Gulfstater fr atthjlpa palestinierna!

Carlsson talade senare om parterna som vore de likvrdiga ochvgrade envist att uttrycka std fr de allierade under markkriget ifebruari 1991. Sverige var den europeiska demokrati, som framstodsom mest kritisk mot alliansens insatser fr att befria Kuwait, redu-cera den irakiska krigsmakten och frska sl ut Saddamregimensmjligheter att skaffa krnvapen.

Inte ens rtionden av svensk retorik om behovet av ett handlings-dugligt FN fick den svenska regeringen att uttrycka gldje nr FNntligen lyckades samla sig till ett gemensamt och effektivt motstndmot en diktator, som startade anfallskrig mot sina grannar.5

Bara under vissa perioder har folkpartiet och/eller moderaternabedrivit envis och effektiv opposition mot socialdemokratins utri-kessyn. Under de borgerliga regeringsren 1976 till 1982 dmpadesfrnyelsen i utrikespolitiken frmst av centerpartiet, som i stor ut-strckning hade anpassat sig till socialdemokratins vrderingar.

22

5 Fr en mera utfrlig analys av den svenska debatten om Irakkriget hnvisar jagtill kapitlet Gulfkriget och vnstern p s 121135.

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 22

Efter regeringsskiftet 1991 har debatten hmmats av att utrikesmi-nister Margaretha af Ugglas haft s svrt att fra den. Det tycks ocksha varit en del av regeringen Bildts EU-strategi att underltta ngonsorts samlingslinje med oppositionen genom att undvika att irriterasocialdemokraterna i andra delar av utrikespolitiken, t ex med kritikav de vrderingar som burit upp Undn-Palme-linjen och som PierreSchori ofta frt vidare. Sedan mitten av 80-talet har dessutom folk-partiet prglats av en frbryllande passivitet i debatten om interna-tionella frgor (utom EU och flyktingpolitiken).

*

Herbert Tingsten stod allts fr vrden och bedmningar, som radi-kalt skilde sig frn den svenska utrikeslinjen. Nr han hvdade soli-dariteten med demokratier utmanade han neutralismen. Genom attanalysera och frbanna diktaturerna fick han den officiella linjen attframst som likgiltig fr faror som hotade ocks oss. Tingstens kun-skaper och perspektiv kom hans motstndare att verka obildade;hans lidelse och moralism var motsatsen till deras ljumhet. Det bln-dande sprket blev kontrast till den frnumstighet som i regel domi-nerat svensk utrikesdebatt, och hans humor avsljade tomheten bak-om de allvarsminer, som varit tjnstemask fr UD-politiker i vrtland.

Den socialistiska vnsterns rutingrepp har lnge varit att utmlasina motstndare som hger. Men Dagens Nyheters dvarandechefredaktr hade tillhrt socialdemokratin, som han vergivit pgrund av sin kade misstro mot frstatligande och planhushllning.Han var anhngare av vlfrdsstat, sociala reformer och kad jm-likhet. Monarki och statskyrka angrep han. Han lmnade DagensNyheter frmst p grund av sin frstelse fr socialdemokratins hll-ning i ATP-frgan. Tingsten avskydde alla former av rasism. Och hanhade tidigt och med stor lrdom avsljat den tomhet och gemenhet,som prglade fascismens och nationalsocialismens ider.

Herbert Tingsten arbetade i en kulturradikal anda, dr avskyn frfrtryck smlte samman med upprrdhet ver fattigdom och ver-klasshgfrd. Vi som alltid ansett oss tillhra det som man frr bru-kade kalla den borgerliga vnstern blir lika frbluffade varje gng

23

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 23

som socialister betecknar oss som delar av ett hgerblock. Sdanakarikatyrer av det politiska landskapet avvisades av Tingsten ochmnga andra i pressen, inte minst av Expressen. Och frsken attdefiniera bort socialliberalismen bekmpades i partipolitiken av Ber-til Ohlin och dennes lrjungar.

Det r inte underligt att det utrikespolitiska etablissemanget kn-de lttnad nr Herbert Tingsten lmnade chefskapet fr Sverigesstrsta morgontidning. Det r ocks begripligt att Tingstens mot-stndare, efter hans dd, har frtigit hans insatser eller avfrdat demmed ngra glpord.

Ty Herbert Tingstens bcker och artiklar bekrftar att det finns ettalternativ till Undn-Palme-linjen. Det r inte ndvndigt fr en alli-ansfri nation att lovorda diktatorer, och det r inte naturligt fr en de-mokrati att ltsas stlla sig ideologiskt neutral mellan kommunismoch vstmakter. Och ingenting, annat n upphovsmnnens karaktroch frdomar, kan frklara den extremt selektiva diktaturkritik somblivit en svensk specialitet.

Herbert Tingsten visade att det finns ett annat Sverige. Hans namnhar frblivit symbolen fr det konsekventa motstndet mot de ideroch regimer som frordar eller bygger p mnniskornas underkas-telse.

24

013-024/Undn-Palme 3-03-04 12.44 Sidan 24

Dagens Nyheter som medlpare

Uppseendevckande r dremot den frtrngning av Herbert Ting-stens grning, som hans egen tidning genomfrt sedan mitten av1960-talet. Nr Olof Lagercrantz blev en av Dagens Nyheters chef-redaktrer ste han lovord ver Tingsten. I en artikel om Tingstensfrsta memoarbok beskrev han fretrdaren p detta stt (20/81961):

Han har under sin tid som chefredaktr i Dagens Nyheter hjt ni-vn p den intellektuella debatten i vrt land. Han har ppnat fns-ter ut mot vrlden och varit en helvetesugn fr konventionalismenoch det slappa vanetnkandet.

nnu i sin anmlan av den tredje memoarvolymen prisade Lager-crantz frfattaren under rubriken Herbert Tingsten tidningsman-nen (19/8 1963):

Tingsten skrev i tecknet av en vision: det egna frnuftets primat, enfri mans plikt att i varje gonblick och av vem som helst krva beskedi detta frnufts namn. Enligt min mening ndde pressen i vrt landtack vare denna Tingstens egenskap fr frsta gngen en full mog-nad.

Och Lagercrantz sammanfattade Tingstens insats p detta stt:

Genom att han aldrig kunde tiga i vilka urldriga traditioner ndumheten draperade sig, i vilken purpur- och akademiglans n f-fngan upptrdde och hos vilka massuppbd den falska andlighetenn skte std frndrade han det andliga klimatet i vrt land ochgjorde en rad grumliga tankegngar och attityder fr lng tid omj-liga.

25

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 25

Men ret efter, i recensionen av fjrde memoardelen, kastade Lager-crantz om och gick till vldsamt angrepp mot sin fretrdare i uppen-bar avsikt att driva denne bort frn Dagens Nyheter. Tingsten fanndet ocks ndvndigt att d bryta kontakten med tidningen.

Tingsten var maktlysten och ytlig, skrev Lagercrantz, besatt av attvinna debatter men ointresserad av saken, han gnade sig mer tdueller p exercisplatsen n t kamp p slagfltet, han frde ingen-ting eller litet framt, han fr s ltt att rra sig i tankens vrlddrfr att han begagnar s f tankar, etc (24/8 1964).

S lt det sedan i nstan tre decennier, r efter r. Senast i boken Ettr p sextiotalet (1990) fullfljde Lagercrantz nedvrderingen. Ting-stens intellektuella och politiska intressen var mrkligt stationra,han skrev fr statistiken mer n fr lsarna, hans tankevrld varfrankrad i det frgngna. . . Framtidstankar hade han inga ty hanfrestllde sig, tnkte jag ibland, att vrlden skulle d med honom.

Vad Lagercrantz menade med framtidstankar framgick av hansegna inlgg i ideologiska frgor. 1970 beskte han historiens strstatotalitra stat och beskrev sina intryck i tv lnga artikelserier omKina. Dagens Nyheters chefredaktr kom till landet under kultur-revolutionen, en orgie i brutalitet och rttslshet, som blev en kata-strof fr nationens utveckling och troligen ledde till mnga miljonermnniskors dd. Lt oss se hur Lagercrantz, fr att tala hans egetsprk, d i sexton artiklar vergav exercisplatsen fr slagfltet, hurhan frde tankarna framt och brt med det stationra:

Den avgrande skillnaden mellan Kina och vr vrld r att mnni-skorna . . . betyder s ofantligt mycket mer n hos oss . . . I Kina kom-mer mnniskorna frst . . . Mnniskorna r Kinas strsta tillgng ochdrfr blir automatiskt en mnniskas vrde hgt . . . I Kina r mn-niskans roll betydelsefullare n p andra hll, och medvetandet dr-om smittar av sig och livar miljoner i deras vardagliga grning(10/11 1970).

Detta sgs sledes om en vldig stat byggd p terror och under enperiod, d bevpnade ligister som skrek Maocitat drev miljontalsmnniskor bort frn deras hem, familj och yrken, frnedrade dem,frstrde deras hlsa och liv. Utbildning, forskning och kultur fr-

26

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 26

aktades av de kulturrevolutionrer, som lamslog stora delar av lan-det.

Men Dagens Nyheters chefredaktr ville ingenting se. I sina artik-lar sitter han vid rdgardisternas ftter, antecknar ivrigt deras barns-liga slagord och lgnaktiga siffror, gr ibland sm blyga invndning-ar, som han sen skamset tar avstnd frn.

De mnniskor som tvingas ut p landsbygden drivs av sin gldje,fr vi veta: Unga mnniskor r lyckliga att f flytta ut och leva i folk-havet och dr gra sin samhlleliga insats. I den kinesiska optimis-men ligger en fredsgaranti, ty Kinas vldiga kraft r vnd int, motden frvandling som frestr (15/11 1970).

Lagercrantz mter de barfotajournalister, som sprider Maohets-en ver landet, och citerar dem. Men jag gr det inte fr att frlj-liga, tillgger resenren snabbt, och man tror honom (12/11 1970):

Vi i vr kultursfr har lnge levat i ett tillstnd av falsk oskuld. Vibetraktar alla mjliga sysselsttningar att odla blommor, att samlakonst, att putsa vr bil, att skriva artiklar om romantiska och avlgs-na mnen, att leka med vra barn som lskvrt oskyldiga och opo-litiska, fastn allt detta i sjlva verket betyder att vi tar stllning, attvi avstr frn att arbeta fr en bttre vrld.

Efter ett besk p en skola, dr partiets trupper hller ideologiskuppsikt, inser Lagercrantz det storartade i kulturrevolutionen (18/111970):

Den vxande klyftan mellan teori och praktik r ett av vr civilisa-tions allvarligaste problem. I Kina frsker man p ett radikalt sttatt verbrygga denna klyfta och skapa en gemenskap mellan han-dens och tankens arbetare. Mnga har menat att detta r kulturrevo-lutionens viktigaste uppgift . . .

Lagercrantz medger att han frr tyckte att detta lt abstrakt:

Nu nr jag p ett begrnsat avsnitt kan studera vad som sker ter sigallt bde naturligt, rimligt och vettigt.

Ibland antyder artiklarna att allt inte sker frivilligt (18/11 1970):

27

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 27

Det experiment som pgr i Kina sker i hrd regi, men det r, sdantjag kunnat studera det, inte ett dtt laboratoriefrsk, utan sker utebland mnniskor vilka sjlva fr en chans att delta och frndra pro-cessen under dess utvecklings gng.

S rullar artiklarna vidare: med hpen entusiasm skildrar Lager-crantz det Kina, som hans guider tolkar och frgyller. Han tror p alltutom sina egna invndningar som han stndigt avvisar ssom vs-terlndskt hgmod. dmjukt lyssnande synes mig mera p sinplats (25/11 1970). Idrotten i Kina r ridderlig; mnniskor har nratill leendet; maten r riklig, god och billig; systemet med ideologisktmotiverade barfotalkare som har tre (!) mnaders utbildning r enbde klok och riktig metod; kulturrevolutionen har kat chan-serna till fred, och de kinesiska ledarna betygar sin fredsvilja; vrl-den kommer skerligen inom kort att f se hpnadsvckande resul-tat av den nuvarande kinesiska ekonomin . . . (15/12 1970).

nnu 1992 vgade en av Dagens Nyheters dvarande chefredak-trer, Arne Ruth, frskra att Lagercrantz gjorde inget knfall frMaokulten (15/2 1992). Detta r vad DN:s lsare 1971 fick veta omKinas diktator:

Mao fr sin legitimation i kraft av sin visdom (24/1 1971); han rbde stor skribent och beslutsam handlingsmnniska . . . den ojm-frlige garanten fr Kinas nationella oberoende (31/1 1971). Kom-munisterna utvar demokrati int och riktar diktaturen enbart motfolkets fiender; det r en vldig tillgng fr ett land att ha MaoTsetung som lrofader drfr att han r praktisk, erfaren och fylld avlevande medknsla med det kinesiska folket (7/2 1971); bara somfan lser Bibeln kan man n kritiska slutsatser om Kinas ledare etc.6

*

28

6 P sommaren 1991 pstod Lars-Olof Franzn (DN 26/7) att kritiken p 70-taletmot Lagercrantz inte gllde dennes sikter utan den kraglsa kavaj som han bar.Franzn frskrade ocks att Lagercrantz inte alls var maoist utan arbetade i en li-beral tradition, dr nya ider mts med intresse men frn en frihetlig stndpunkt:demokratin r inte frhandlingsbar. Eftersom Franzn var anstlld av DN:s kul-turredaktion redan under chefens mnga hyllningsartiklar till Kinas kulturrevolu-tion, och naturligtvis minns dem, antar jag att han driver med oss.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 28

Samma r som Olof Lagercrantz lotsades omkring bland de kulisser,som Kina bjd sina gster, for han ocks till USA. Lt oss jmfrarapporterna frn den strsta totalitra staten och den viktigaste de-mokratin. Medan Mao beskrivs som ett geni, full av omtanke om sittfolk, prglas USA av en maktberusads galna drmmar, allts pre-sidenten (DN 31/5 1970). Kulturrevolutionen strker freden, menNixon inleder snart atomkriget i Sydostasien: Kommer inte den isin maktgalenskap isolerade att gripa till de totala vapnen? En kata-strof ter sig oundviklig.

Nr Kinas kommunister, enligt Lagercrantz, vill praktisera demo-krati inom folket leder i USA oppositionens maktlshet till denamerikanska demokratins undergng. Kinas ekonomi ger snartuppseendevckande resultat, frklarade ju DN:s pilgrim, men i USAr ven i det ekonomiska systemet olyckan inbyggd, och hr r detnnu svrare att tnka sig positiva frndringar.

Kina tonar allts fram som ett storartat och eggande exempel, me-dan USA har blivit den djvul som fr mnskligheten in i under-gngen.

Lngt fre Kinaresan, bara ngot r efter Tingstens avgng, brja-de Lagercrantz romantisera villkoren fr mnniskor som lnge levtunder korrupt frtryck. I boken Ensamheter i st och vst (1961) sgDN:s nye chefredaktr den gemenskap han mtte hos mnniskor iSovjet som en kontrast till ensamheten i USA och England. Att Sov-jetmedborgarna mer n andra lever utanfr historien r frklaring-en till att de verkar s ofrstrda, s lite hatiska och till att man intetycker sig mrka ngra nevroser i Sovjet, medan just det nevrotiskafaller s starkt i gonen i lnder som Tyskland och England.

Han angriper kritiska beskare frn vst (de ser lopporna i bjr-nens pls men sjlva bjrnen ser de inte) och frskrar: Tro inte attmnniskorna i Sovjet r mer likriktade n vi. Vi hnger kvar vid enmyckenhet frlegat kulturgods som man i Sovjet befriat sig frn.Och s vidare.

Men vid sidan av mnga liknande uttalanden var Lagercrantz docks kritisk till den totalitra statens likriktning Tingsten var jufortfarande kvar som medarbetare i Dagens Nyheter. Det skulle dr-ja ngra r innan Lagercrantz hade skakat av sig bde fregngarenoch kluvenheten fr att till slut, i Peking, bli en hngiven propagan-

29

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 29

dist fr en regim byggd p frfljelse av oliktnkande.Att jag ngorlunda utfrligt redovisar Lagercrantz Kinaserier be-

ror p att de bttre n ngot annat frklarar Dagens Nyheters mot-vilja mot Herbert Tingsten under det senaste kvartsseklet. MedanTingsten lustfyllt slet snder diktaturernas propagandafraser lyfteLagercrantz fram dem som visdomsord som vi alla br lra av. FrTingsten var de mnskliga rttigheter, som ofta kallas vsterlndskavrden, omistliga; fr Lagercrantz r de skygglappar som hindraross att se Tredje vrldens kamp och behov.

Tingsten avskydde de Bk- och Hedinfigurer, som med betjn-tens beundran beskrev vad de trott sig se i Tyskland p 30-talet. La-gercrantz frvandlade sig sjlv (och sin tidning) till sprkrr frMaos Kina under ngra av detta lands mest frnedrande r.

Det r extra motbjudande att se en uppburen vsterlndsk skri-bent, vars livsluft r det fria ordet, krka rygg infr dem som fr-trampar de intellektuellas liv och arbete. Infantila osanningar, somskulle g direkt i papperskorgen om de insndes i artikelform till Da-gens Nyheter, refereras med nyfiken vrdnad av chefredaktren nrhan mter maktens stormtrupper i Kanton och Hunan.

Detta r ter den omvnda rasismen: vrden som r omistliga fross i vst r inte till nytta eller gldje fr massorna i vldens strstaland, och efterfrgas inte heller av dem. Vi i de rika demokratiernabetraktar visserligen friheten som given och skulle aldrig sjlva stut med att den begrnsades av ngra politiska ledare. Men folk avandra raser i fattiga lnder behver inte medbestmmande utanmarschorder, tycks Lagercrantz mena, de skall inte tnka sjlva utanskandera.7

En annan nuvarande chefredaktr i Dagens Nyheter, Svante Ny-

30

7 Lars-Olof Franzn har rkat belysa denna omvnda rasism (DN:s kultursida 24/81991): Nr Lagercrantz reser till Sovjetunionen och Kina i en kavaj frn Gtrich ochskildrar de frmmande kulturerna som motbilder till sin egen vsterlndska vrld,betyder det att han vill infra dessa lnders system i Sverige? Naturligtvis inte.

Lagercrantz lovordar (inte skildrar) tyranniets kultur och menar att den pas-sar kineserna. Han kan naturligtvis inte (som Franzn sger) tnka sig att syste-met importeras till Sverige eller att han sjlv skulle kunna verka i det. Men varfrskall d kineserna leva i terror?

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 30

cander, har manat mig: visa respekt fr Lagercrantz Kinaartiklar venom ni har olika syn p kulturrevolutionen!

Vi diskuterar inte abstraktioner. Nr en storm av ideologiskt hatdrar fram ver ett land br vi tnka p de hundratusentals liken ifloder och diken, ngesten som frmrkar, en planet av fngar, denfrtvivlade lngtan efter frsvunna barn eller frldrar, flera hundramiljoner mnniskors livschanser som krossas eller krymps. Jag serdenna fasa frn offrens synpunkt. Lagercrantz ekade hrskarnas fra-ser.

Arvet efter Tingsten: frskingrat. Varfr skulle jag ha respekt frdet?

Ingemar Hedenius har i sin insiktsfulla bok Herbert Tingsten mn-niskan och demokraten (1974) visat vad som ligger bakom Lagercrantzglosor om Tingsten (han frde ingenting eller mycket litet framtm m). S kan man se honom, svarar Hedenius, men endast omman sjlv inte bryr sig om vad han kmpade fr och ingenting kn-ner fr de ml som var hans ledstjrnor . . . Hans insatser gjordes intep exercisplatsen utan p det slagflt, dr striden om ngra av vrtids viktigaste ider utkmpas.8

*

Avstndet mellan chefredaktrerna Tingsten och Lagercrantz kan in-te enbart frklaras av att den enes artiklar bars upp av en djup histo-risk bildning medan den andre var demonstrativt okunnig i nstan

31

8 Ocks Ingemar Hedenius har numera utsatts fr en rad nedsttande omdmen pden kultursida, som han i ratal lyste upp. Nr hans postuma skrift om barndomen(Varfr blev jag den jag r? 1992) kom ut frklarade Per Jnsson i sin recension attHedenius aldrig lmnade bestende spr, att hans livsgrning numera verkarha blst all vrldens vg och att f legendariska 1900-talsprofiler lr ha s svrtatt entusiasmera sin eftervrld som Ingemar Hedenius (DN 28/10 1992).

Ungefr s lt det ocks om Tingsten, innan hans artiklar och bcker brjadetryckas om 1992. Naturligtvis kommer ven Hedenius skrifter lngre fram att gld-ja, lra och provocera nya generationer. Det r bde underhllande och vemodigtatt se hur Per Jnsson, som saknar alla frutsttningar att frst vad Tingsten ochHedenius har att sga oss, myndigt uttalar sig p eftervrldens vgnar nr hanstter sina underbetyg.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 31

alla politiska frgor. Den knslighet och kunskapstrst som har gjortLagercrantz till en av rhundradets stora litterra kritiker i Sverige,blser bort i samma gonblick som han utstter sig fr den totalitrapropagandan. Fr honom, liksom fr till exempel Knut Hamsun ochPablo Neruda, eller Fredrik Bk och Artur Lundkvist, verkar skot-ten vara vattentta mellan dikt och politik. Dessa snillrika frfattareeller introduktrer blir som jollrande barn nr de mter maktens mnoch ansprk (se ocks s 180185 och 254262).

Nog r det gtfullt. Nr Lagercrantz skriver om Dante, Joyce ochNelly Sachs, eller om flera av de svenska diktarna, trollbinder han ossmed sin frmga att blottlgga det sammansatta, att skilja mellandjup och yta samt att bde systematiskt och intuitivt fnga det vikti-ga och gripande i en bild, en tanke, en gestalt eller ett frfattarskap.Hur kan han stlla sig med mssan i hand nr gangsters, hetsade avdirektiv uppifrn, rabblar slagorden om varfr samhllet ska likrik-tas?

Hos Tingsten finns inte denna klyfta. Den kritiska oro, som oftamter oss i hans artiklar om litteratur till exempel om Proust, Dos-tojevskij, Bernanos och Simenon, eller om Joyce Cary, Andr Gide,Julien Green och Thomas Mann liknar inte sllan den inlevelse somgr hans analyser av ideologier och statsledare s fngslande. Just detnakna och lyhrda i reflexionerna om existensen, litteraturen och denpolitiska iddebatten genomlyser inte minst hans sista verk, tanke-bckerna.

P 60- och 70-talen frvandlades Tingsten fr tskilliga DN-skri-benter till en obehaglig pminnelse om en helt annan livshllning nden d gngse; konflikten var minst av allt ngot missfrstnd. Ochfr dem som hade frigjort sig frn den legendariske chefredaktrensmotstnd mot diktaturer blev det viktigt att marginalisera hans per-son och insatser. Dagens Nyheter gav till exempel ut en stor bok omden egna tidningens historia 194663: Tingstens tid (1989). Dr fr-vandlades huvudpersonen till en kolerisk kuf korridorglimtar,gruff om kontrakt och kseriska bagateller fick ge bilden av denstrste publicisten i svensk historia. Ingen enda av de mnga artik-larna frskte serist beskriva eller analysera Herbert Tingstens hll-ning till de totalitra staterna.

I ett kvartssekel mlade DN en clown fr att slippa se geniet.

32

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 32

Svante Nycander sammanfattade i mitten av 70-talet Tingstenreni form av ett totalt frdmande (ur Nycanders recension 11/10 1976av Ulf Brandells bok Dagbok med DN):

Dagens Nyheter var 1960 politiskt sett ett konkursbo. Tingstens allamisslyckade kampanjer och personfrfljelser, alla hans vergivnaeller in absurdum vidhllna stndpunkter, alla schismer infr ppenrid med medarbetare, gare och politiska bundsfrvanter hade be-rvat ledarsidan dess trovrdighet bland politiskt intresserade.

Det verkade som om detta omdme ocks gllde Tingstens kampan-jer mot diktaturerna. Det viktiga var stilen, stridbarheten, entydig-heten, skrpan, inte budskapet, ekade Nycander ett populrt temahos dem som frskt begrava minnet.9

Och nr Arne Ruth 1991 skulle motivera sitt avstndstagande frnUSA:s och FN-alliansens militra motstnd mot Saddam Husseinfrordade han en tredje stndpunkt i konflikten genom att hnvisatill debatten fyrtio r tidigare (20/1 1991):

Den tredje stndpunkten var ett frsk att hvda att den rtlinjigapolitiska logiken var en chimr. De som frfktade den blev inte ls-kade. Herbert Tingsten och hans eftersgare kvste dem i Sverige.

S nonchalant har man allts nnu p 90-talet kunnat hnvisa tillTingstens lysande inlgg om tredje stndpunkten. Han kvste sinamotstndare en originell omskrivning fr Dagens Nyheters idstridmed Morgon-Tidningen (s), som d var regeringsorgan.

Men lngt viktigare r att hundratusentals mnniskor nu har trttfram i Sovjetunionen och tidigare hrtagna lnder i steuropa ochgett oss ungefr samma bild av Stalins samhlle som Tingsten gjordep 40- och 50-talen. Att Herbert Tingsten ftt rtt om tredje stnd-punkten r lika uppenbart som att han hade rtt: fakta och kunskapervar redan d tillrckliga fr att bedma Sovjetdiktaturen.

33

9 Svante Nycander har senare (DN 31/1 1992) hvdat att hans frdmande av arvetefter Tingsten inte avsg att glla dennes kritik av de totalitra staterna. Detta fr-tydligande br vlkomnas, ven om det r beklagligt att det skulle drja drygtfemton r innan det gjordes.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 33

Idag r det ltt ocks fr nya lsare att sjlva underska Tingstensvrderingar och bilder av verkligheten. Antologin Tyranniet begr fr-troende gavs allts ut i januari 1992. Under ret som fljde trycktes pnytt tta av Herbert Tingstens bcker: de fyra memoardelarna frn196164, Mitt liv (1992); de tre tankebckerna Notiser om liv och dd(1967), Nr skymningen faller p (1970) och Flyktfrsk (1972) i sam-lingsvolymen Tankebok (1992); samt Den nationella diktaturen (1936)under titeln Nazismens och fascismens ider (1993). Tingsten-fejden pvren 1992 blev rets troligen mest intensiva iddebatt. HerbertTingsten som forskare, idbrare, debattr, moralist och tempera-ment r nu ter del av det offentliga samtalet.10

Tidigare avfrdades allts Tingsten av DN:s chefer med ngranedsttande adjektiv. Det ger inte hela bilden, har Arne Ruth svarat(DN 15/2 1992) och hnvisat till ngra positiva omdmen i en artikelav Olof Lagercrantz (25/10 1971). Det r en ledare som fraktfulltavfrdar Tingstens apor, eftersgare och frsvarare. Om det avg-rande, innehllet i Tingstens kampanjer, skrev Lagercrantz:

Efter Tingstens avgng har samtliga grundstenar i Tingstens ideo-logiska bygge legat under beskjutning, mnga av dem har avfrtssom otjnliga fr en meningsfull debatt . . . Nr det gllde begreppsom demokrati, det fria ordet, tryckfrihet, den fria vrlden, mng-partivlde, socialism kontra fri fretagsamhet levde Tingsten i enparadisisk frestllningsvrld. Gud i form av ett upplyst frnuft varallestdes nrvarande och gav klara och precisa besked om var exaktgrnsen mellan ont och gott gick. De ekonomiska realiteterna fllmestadels utanfr debatten.

Detta sades allts om den man som i bok efter bok och i hundratalsartiklar stndigt sysslade med demokratins problem och komplika-tioner. Vart och ett av de begrepp som Lagercrantz hr nmner har

34

10 Tv doktorsavhandlingar om Herbert Tingsten har ocks utkommit p 1990-ta-let: Johan Lundborgs Ideologiernas och religionens dd: en analys av Herbert Tingstens,ideologi- och religionskritik (1991) och Bernt Skovdahls Tingsten, totalitarismen och ide-ologierna (1992). Jag hnvisar ocks till mitt eget efterord i Tankebok (1992), dr jagbl a skisserar en tnkbar indelning i fem perioder av Herbert Tingstens frfattar-skap.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 34

Tingsten granskat mer utfrligt och skarpsinnigt n ngon annansvensk. I flera av hans mnga verk om demokratins seger och krishar de ekonomiska realiteterna spelat en viktig roll.

Just drfr frdes Tingsten ut ur diskussionsrummet. Ty Lager-crantz kom i sitt skrivande att urholka alla begreppen ovan samtidigtsom han dmde ut Tingstens bestende analyser ssom otjnliga.

Och fr att dlja lovprisandet av Kina, medan detta land slog sn-der de intellektuellas liv och arbete, har Arne Ruth replikerat att La-gercrantz frsvarat fngna frfattare i Sovjet. Ingen har frnekat det,och det vore oerhrt om DN inte hade sttt upp fr Solzjenitsyn. Meni artiklar som frdmer Gulag uttalar Lagercrantz samtidigt re-spekt fr kommunistpartiet under vars ledning ett fantastisktuppbyggnadsarbete gjorts (8/2 1974). Antikommunismen r entrsklra och den aktivaste religionen i vst:

Det kommunistiska partiet (i Sovjet) har skapat ofantligt mycketsom r vrdefullt och framtidsdugligt. Det har bland annat och detr en stor sak befriat det ryska folket frn ptrngande materiellnd, medan samtidigt miljoner svlter i Frenta Staterna (DN 11/71968).

Varfr teg man d om Tingstens klarsyn i kritiken av diktaturerna?Att verge Tingsten var en befrielsekamp, antyder sentida mot-stndsmn p Dagens Nyheter. Tingsten skrev ju s oerhrt vl, hankunde s mycket, han dominerade. Sedan blev det liksom frldra-fritt p festen, tycks vara tanken.

I detta stndigt pgende fadermord har Dagens Nyheters utri-kesredaktr Olof Santesson varit oumbrlig fr att hindra ledarsidanatt bli en motvikt till Lagercrantz och dennes lrjungar p kultur-sidan. Rddhgade och frnumstiga pminner Santessons inlggmest om uttalanden frn UD:s pressbyr. Ofrmgan att skilja mel-lan viktigt och oviktigt r deras frmsta egenskap; tonfallet r denbekymrade neutralismens.

Nr till exempel Israel p sommaren 1976 lyckades frita gisslan pEntebbes flygplats i Uganda gjorde Dagens Nyheter denna kom-mentar i huvudledaren (5/7 1976, signaturen OS):

35

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 35

Men Israel har begtt en ren krigshandling mot ett annat land. Pa-lestinskt vld har lett till israeliskt. En skamlig handling har utlst enannan.

Att befria oskyldiga och tillfngatagna flygpassagerare r allts likaskamligt som att kapa flygplanet och hota dda gisslan. I en endaidiotisk mening bekrftade Santesson vad de flesta redan hade sett:det r rivet, huset som Herbert byggde.

*

Under sten Undns tid som utrikesminister skapade Dagens Ny-heters motstnd en sorts balans i debatten. Men nr Olof Palme varstatsminister och partiledare blev Dagens Nyheter i stllet en ideolo-giskt allierad i utrikes renden, och Lagercrantz brukade bermmaPalme i hgstmda pekoral (DN 4/4 1974):

Bakom honom tecknar sig alla dessa frnuftiga karlar GustavVasa, Axel Oxenstierna, Arvid Horn, Gripenstedt, Hjalmar Branting vilka lett bygget Sverige eller terstllt det efter perioder av van-vrd eller galenskap. Olof Palme r p gott och ont och i viss mn motsin egen natur den landsfader vi sjlva skapat och rstat fram genomrhundraden. Han r den i grunden alla vill ha.

Det var i internationella frgor som Lagercrantz knde nrhet tillPalme. Denna gemenskap i utrikessyn mellan socialdemokratinsledning och den strsta morgontidningen (frmst dess kultursida)rubbade den tidigare balansen.

Anta att Torgny Segerstedt i brjan av andra vrldskriget hadendrat mening om hotet frn Nazi-Tyskland, och hans tidning dr-efter brjat frsvara samlingsregeringen i stllet fr att angripa den!Det skulle ha lett till en djupgende demoralisering av utrikesdebat-ten i landet under dessa svra r. Nr Dagens Nyheter snabbt nr-made sig Palmelinjen, fick det dramatiska fljder fr Sverige. Detgllde fr mnga, med Lagercrantz egna ord, att inte komma p ef-terklken. USA:s frfrande krig i Vietnam blev bekrftelsen p attett helt nytt ideologiskt klimat mste etableras. Allt detta pverkadeven andra massmedier, inte minst radio och TV.

36

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 36

Det destruktiva i kombinationen Palme-Lagercrantz blev justknslan bland hundratusentals mnniskor att den liberala synen pdemokrati var hopplst frldrad. Olof Palme dominerade helt ut-rikespolitiken inom det strsta partiet. Han var statsminister underelva av sina sjutton partiledarr. Det blev mycket svrt fr socialde-mokrater med en annan syn p t ex Sovjet, Israel och vsterlndskavrden att komma till tals. I ett parti, dr det redan var lgt i tak, blevlikriktningen i synen p internationella konflikter nnu mer frla-mande.

Genom att Lagercrantz var en av chefredaktrerna p en liberaltidning lyckades han (och en del socialister p frmst kultursidan) attfrgrova den utrikespolitiska debatten ocks utanfr socialdemokra-tin. En grotesk frstelse fr kommuniststater kunde nu prgla tilloch med den tidning i landet, som tidigare varit den mest kraftfulltantikommunistiska! D var det tydligt att ett epokskifte intrffat. Jagsg p nra hll hur detta kunde undergrva det ideologiska sjlv-frtroendet i tskilliga borgerliga kretsar.

Det var den oerhrda oturen fr Sverige: att Palme och Lagercrantzdelvis samtidigt kom att behrska socialdemokratin respektiveDagens Nyheter. D fick vi lra oss hur snabbt det kan g att grpaur vertygelsen att demokratins framtid i vrlden r den strsta fr-gan av alla. Det r omjligt att frst det senaste kvartsseklet utan attse den erodering av liberala vrden i vid mening som fljde med des-sa bda debattrers maktstllning.

Dominansen fr vnstern kom att prgla viktiga delar av utri-kesdebatten i mer n 20 r. Den frde till ensidig kritik av vst ochkapitalismen, till romantisering av mnga diktaturer och enparti-stater samt till mer frstelse fr n kritisk granskning av tskilligamarxistiska/socialistiska regimer och rrelser.11

37

11 En del exempel p den tidens politiska klimat, frmst i DN, ges av Mrten Nils-son i De intellektuella och socialismen en antiintellektuell historia (Marknads-ekonomisk tidskrift nr 3 1991).

Arne Ruth har dremot (DN 28/2 1992) helt rtt i att Bengt Alexandersson pDN:s kultursida i mitten av 70-talet stllde kloka och kritiska frgor om Kinas rtts-vsende. Men jmfr man dem med Herbert Tingstens frdmande av just Kinasrttslshet 19 r tidigare verkar de nrmast kraftlsa.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 37

Att lngt ifrn alla viktiga medarbetare i Dagens Nyheter var likaengda eller likgiltiga fr fakta som chefredaktren r uppenbart.Flera av dem ogillade skert hans vrderingar. Men Lagercrantz an-gav tonen, ocks ratal efter sin avgng som DN-chef. Det blev andratidningar och deras skribenter, samt en del politiker, som hr fick fr-ska utgra en motvikt.12

Under Tingsten-debatten i Dagens Nyheter besvarade Olof Lager-crantz aldrig min kritiska genomgng av t ex hans hyllningar av Ki-nas kulturrevolution. Vnner till honom frskte gra det i stllet, imnga artiklar. Alla DN-inlgg samlades i Arvet efter Tingsten (DNEftertryck, 1992), som tidningen gav ut p Svante Nycanders initia-tiv, vilket hedrar honom.

Nr den skriften frelg protesterade Lagercrantz mot utgivning-en av den. Han kallade kritiken fr grova smdelser och hatiskainfamier, vilka byggt p illvilja och hmndlystnad (DN 8/10 och17/10 1992). Men Lagercrantz vgrade att bemta artiklarna i sak,eftersom frfattarna (d v s Torgny Segerstedt) r mnniskor som jaginte aktar utan rknar som noll.

Olof Lagercrantz sprk, ofta bedvande och befriande vackert, rocks hr avsljande. Personer som angriper honom i debatten gesvrdet noll det r en tanke och ett ordval som knappast r de-mokratins. Bara i de totalitra staterna rknar man mnniskor medandra sikter som noll och sger s offentligt.

Tingsten-striden i Sverige 1992 gav ett antal perspektiv p hurvnstern tnkt under ett stort antal r. Fr att ytterligare belysa dentiden terkommer den hr boken till tankar som frts fram vid Ting-stens terkomst och som kan frklara vad som hnt. I nsta kapitel(Att se diktaturen) utvecklas analysen av tre fenomen hos DN:snuvarande chefredaktrer Arne Ruth och Svante Nycander: anti-an-

38

12 Av intresse r Arne Ruths replik (DN 15/9 1993) till Karl Erik Lagerlf, som da-gen innan bisarrt nog hade beskyllt DN:s kultursida fr instllsamhet mot borger-liga sikter. Ruth skrev: Nr den retoriska utskpningen av vnstern pgr fr fulltska kultursidorna st ppna fr allt det som har motvind.

Det intressanta r att nr den retoriska utskpningen av liberalismen pgickfr fullt p DN:s kultursida fanns fga intresse fr vrderingar i motvind. D gll-de det i stllet att konsolidera paradigmskiftet. Pluralism tycks bli ett honnrsordfr vnsterns debattrer bara nr de sjlva r rdda att hamna i trngml.

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 38

tikommunismen, doktrinen om sllskapet och den omvnda rasis-men.

I det sista och sammanfattande kapitlet (Det galna kvartsseklet)tolkar jag bl a de motsatta stndpunkter om Tingstens tidigare frn-varo som Karl Vennberg och Anders Ehnmark intagit, den irriteradesyn p Jmfrelsen (mellan Tingsten och Lagercrantz) som flera skri-benter har gett, den teori om tvivlet och en skvader som Leif Zernfrt fram och Hkan Arvidssons frestllning att ett stort politisktfrfattarskap, som spnde ver fem vrldsdelar frutom Europa,egentligen var eurocentrism.

Eftersom socialisternas syn p demokrati-diktatur varit s uppse-endevckande r det viktigt att ta fasta p de frklaringar och bort-frklaringar som ges. De belyser ocks det sammanbrott fr vns-terns utrikessyn, som varit s uppenbart under 1990-talet, ven ommnga av aktrerna r kvar p insuttna stolar.

Lngre fram, nr historiker av skilda slag har hunnit sammanfattautrikesdebatten under denna period, kommer mnga att frbluffas.Bilden r visserligen inte alls entydig. Ett envist frsvar fr demokratioch pluralism, avsky fr alla slags diktaturer och en stark knsla frvstmakterna visst framhrdade mnga viktiga opinionsbildare isina vertygelser. De fick ibland ett starkt gensvar, inte minst i all-mnna val. Men det sensationella var hur starka de andra krafternahann bli. En stor del av en generation fick d sin utrikessyn frvriden.Tusentals mnniskor i Sverige skms nu i efterhand fr de slagord,som frdummade deras ungdom.

Jan Myrdal representerar naturligtvis inte ngonting med sinapompsa hyllningar till flera av nittonhundratalets vrsta frtrycka-re och massmrdare. Men han har varit sin tids skrattspegel, somvisat oss epokens uslaste egenskaper i parodisk frstoring (se s 103104 och 149156). Nr Olof Lagercrantz i Ett r p sextiotalet bjer knfr denne skojare och samtidigt viftar undan Tingsten hjlper han ossatt se frfallet.

Sdan har andan varit bland dem som bestmt vilka politiska ar-tiklar som Dagens Nyheter ska trycka. Den socialistiska propagan-da, som skljt ver kultursidorna, har ofta gjort dess hllning frm-mande fr mnniskor med en liberal skdning. Jag talar naturligt-vis inte i partipolitiska termer utan om de tiotusentals medborgare

39

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 39

ur mnga lger, fr vilka demokratin r den enda styrelseform somr mnniskan vrdig.

En enda gng gick Olof Lagercrantz s lngt att ocks en eftertr-dare fann sig tvingad att reagera. Lagercrantz hade i en intervju 1986talat om vra s kallade demokratiska samhllen. Tredje vrldskri-get r snart ver oss som fljd av kapitalismens sammanbrott.Den enda levande religionen i vst r antikommunismen (en rn-tabel industri), och kulten av Raoul Wallenberg . . . har till endasyfte att hlla rysshatet vid liv (Tiden nr 3 1986).

Detta r en radikal frnekelse av demokratins mjligheter ochvrde, svarade Svante Nycander i DN (13/6 1986). Samma instll-ning fick en gng delar av arbetarklassen att efterstrva proletaria-tets diktatur varur stalinismen fddes. Hr suddas distinktionernaut s att motstnd mot kommunismen framstr som ngonting i sigtvivelaktigt, etc.

Men det var frst revolutionerna i Europa 1989 som brjade ndraden snedbalans som Pierre Schori och andra skrytsamt har kallat frsocialdemokratins hegemoni i utrikesfrgor. Snabbt har debatt ochopinion i Sverige frt mnga till ny nrhet till demokratierna, tillkad insikt om att ocks Tredje vrldens folk behver fri debatt ochfria val, till sympati fr bde marknadsekonomin och den europeis-ka integrationen och till vrede och sorg infr det ondliga lidande frflera hundra miljoner mnniskor, som varit Sovjetunionens fljder.

Under Palme-Lagercrantz-perioden blev allts Herbert Tingstenfrtigen. Mnga sg honom som en skugga frn det kalla kriget. Visom fortsatte att lra av Tingsten och ppet beundra honom avfrda-des ofta som fossiler av dem som hade tidsandan till riktkarl.

Herbert Tingsten gav ut ungefr femtio bcker och skrev ngra tu-sen artiklar. Nr jag p senare r har omlst nstan alla hans ledareoch kulturartiklar i Dagens Nyheter, och hlften av bckerna, r detrikedomen i dem som ter slagit mig. Man behver sannerligen intedela alla Tingstens sikter min egen argumentering fr till exem-pel Israels rtt r delvis en annan n hans fr att gripas av dennavilja till klarhet, strvan att fra kunskaper vidare, oron infr hoten,moralen, det glada ursinnet i polemiken, civilkuraget.

Artiklarna frenar ltthet med energi. I mnga av dem r frfatta-ren s intensivt nrvarande i sprket att jag gng p gng hr hans

40

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 40

rst och tilltal. Att lsa Tingsten r upptcktsfrd, fest och moraliskuppfordran.

Lyckan att lsa Tingsten pminner om gldjen att vara hans vn,vilket Jan Olof Olsson (Jolo) har beskrivit som idel minnen av trev-nad, skoj, festliga saker, glansfulla utlggningar av historiska karak-trer, infernaliskt roliga definitioner av sig sjlv och andra, promena-der, vardagsgemyt och mycket omtnksamhet och vanlig snllhet(Rster i Radio-TV nr 35 1964).

Sdan r ocks min egen bild av honom. Det var en epok somgick i graven nr han dog, skrev Ingemar Hedenius i sin bok omTingsten, s stort r det tomrum som han lmnade efter sig.

Fr mig r det tomrummet en frblivande sorg. De sista tio ren avHerbert Tingstens liv stod jag honom nra. Under tre vrmnader1965, nr Tingsten var gstprofessor i Wien, var jag hans assistent. Psomrarna bodde jag ofta ngon vecka hos Gerd och Herbert i Roque-brune Cap Martin. Troligen har jag aldrig kommit ver den dr eln-diga annandag jul 1973 nr han frsvann. Jag medger allts att vadjag hr har skrivit om Tingstens grning och frtalet av honom r lad-dat med en saknad som str smrtan nra.

Herbert Tingsten lr oss tskilligt om oss sjlva. Ett land kan intefrsts utan att man knner dess intellektuella klimat under skildaperioder. Efter den ryska augustirevolutionen 1991 har ngra batal-joner skribenter frevisat sin nyvckta antikommunism som voreden en livslng ideologisk fljeslagare.

Tingstens polemik och kampanjer ger en annan och sannare bild avsvensk debatt efter andra vrldskriget. Infr den historiefrfalsk-ning, som redan har pbrjats, r det viktigt att g tillbaka till texter-na i Tyranniet begr frtroende: nr de trycktes i Dagens Nyheter ut-lste de mer ilska n ngra andra under de senaste 50 ren i Sverige.Hos oss, som delar Tingstens fruktan och avsky fr diktaturerna, harde ingett mer frtrstan n nstan allt som d blev skrivet om poli-tik.

41

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 41

025-042/Dagens Nyheter 3-03-04 12.44 Sidan 42

ATT SE DIKTATUREN

043-044/Avd-ATT SE DIK 3-03-04 12.44 Sidan 43

043-044/Avd-ATT SE DIK 3-03-04 12.44 Sidan 44

1932 AVSLUTADE Herbert Tingsten sitt stora verk Demokratinsseger och kris. Dr analyserade han utfrligt diktaturernai Mussolinis Italien och Stalins Ryssland och frklarade att likheter-na r pfallande:

I bda staterna har ett parti monopoliserat statsmakten och genomundertryckning av all opposition tryggat sitt kvarstannande vid sty-ret; representationen har undanskjutits till frmn fr regeringen;med maktkoncentrationen inom staten har fljt en vldig expansionav statens makt ver samhllslivet och de enskilda medborgarna. V-sentliga skiljaktigheter freligga likvl i frga om diktaturens ut-formning. I Ryssland har utvidgningen av statsverksamheten varitlngt strre och gt en lngt mera systematisk karaktr n i Italien;den kollektivistiska principen har hr varit den primra och domi-nerande under det att den i Italien framsttt som ett medel att strkastaten, icke som ett gott i och fr sig.

Tidigare i boken hade Tingsten utan illusioner beskrivit de ideologis-ka grunderna fr kommunismen, fascismen och den framvxandenationalsocialismen. Gemensam (fr de tre idsystemen) r knslanav legitimation genom ett hgre ml n den fredliga utvecklingens,ett ml, som ger de aktiva minoriteterna, eliten, rtt att bryta snderde demokratiska konventionerna och att hrska ver majoriteten.Vad Tingsten hr sammanfattar r Katastrofen: p demokratins se-ger kring frsta vrldskriget fljde demokratins sammanbrott.

Detta vldiga verk p ungefr 700 sidor skrev Tingsten med enfrbluffande snabbhet och skerhet. Under drygt tv r hann hanlsa in ett halvsekel av politisk, konstitutionell och ideologisk ut-veckling i en rad lnder. Hans tidigare underskningar av fascismen de ledde till boken Frn parlamentarism till diktatur (1930) hade

45

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 45

breddat och vitaliserat hans vetenskapliga grning.Studierna av bde demokratins ider och av de tankesystem, som

krvde demokratins frsvinnande, gav honom kraften att anlggadet stora perspektivet. Och nr Demokratins seger och kris kom ut 1933hade Adolf Hitler blivit tysk rikskansler.

I sina memoarer beskriver Tingsten hur den behagliga illusionenom Sovjet revs snder dels nr kommunisterna i stllet fr att sam-verka med andra mot nazismen hnade socialdemokraterna somsocialfascister, dels av den ryska frfattningens uppenbara be-drglighet och frmst genom Moskvaprocesserna och de vldiga ut-rensningarna 193637. Efter den tiden hade han inte lngre ngon trop en snar frndring av den ryska regimen. Under 30-talet hllhan i nordiska lnder flera fredrag, som jmfrde diktaturerna isder och ster. Han lmnade freningar, som inte sg likheterna.

30-talet var dock frmst antinazismens r fr Tingsten. I ett frordtill boken Den gula flcken frbannade han i januari 1936 Hitlervldet.Man blir ej vertygad av diktatorn, skrev Tingsten,

vilken idag frhrligar freden med samma lidelse som i gr syntesgra hans hyllning till kriget frltlig; av propagandachefen, varsvlformade, koketta, liksom sminkade fraser stndigt synas ver-bringa ett hemligt budskap av verlgsenhet och ironi; av profes-sorerna som sedan vren 1933 tillkmpat sig den nya vrldsskd-ningen. Ej heller vertygas man av hrarna, de utkommenderade,vldisciplinerade massorna, som i varje paus se en order till appld.

Samma r gav han ut en egen bok om nazismens och fascismens id-er, Den nationella diktaturen (1936); en skarpsinnig analys av de dva-rande regimerna i Tyskland, Italien och sterrike.1

Efter andra vrldskrigets utbrott malde stndigt frgan: hur skallfriheten verleva i vrlden nr de tv starkaste totalitra staterna ivrlden gtt samman? Med Stalins och Hitlers allians frn augusti1939 till juni 1941 var, skrev Tingsten, frn min ideologiska syn-punkt lget helt i sin ordning, men i praktiken syntes fljden kunnabli demokratins undergng i hela Europa. Nr Tyskland angrep

46

1 1992 utgavs ter denna bok, nu under namnet Nazismens och fascismens ider (Ra-tio). Denna volym innehller ocks Herbert Tingstens frord till Den gula flcken.

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 46

Sovjet hoppades Tingsten som andra demokrater p det han kalladefr den ryska segheten.

Hans antikommunism rubbades inte av att han gladdes ver sov-jetiska krigsframgngar; dessa var ju ndvndiga fr att besegra na-zismen. Men nr kriget svngde uppstod ngslan fr att ryssarnaskulle lyckas alltfr bra, att den allierade invasionen skulle kommafr sent och att Ryssland skulle bli den dominerande makten p kon-tinenten, en ngslan som, frklarade Tingsten i memoarerna p 60-talet, nnu kvarstr. 1941 utgav Tingsten dessutom de tv volymernaDen svenska socialdemokratins idutveckling, som innehll en mycketuppmrksammad och kritisk analys av marxismen.

I slutet av andra vrldskriget intog drfr Tingsten en alltigenomfrdmande hllning gentemot Sovjet. Medan kommunismen hadeblivit mera populr under krigsren kom Tingsten att alltmera fruktaden. Han blev vertygad om att Ryssland skulle bevara sina erv-ringar och ska gra nya, att kommunismen nu trdde i nazismensstlle som fara fr folkstyrelsen. P vren 1945 angrep Tingsten demsom nu motiverade undfallenhet mot Ryssland med nstan sammaformuleringar som de fem r tidigare nyttjat fr att motivera efter-gifter fr nazismen.

*

Troligen spelade Tingstens anseende som bde gldande antinazistnr Hitler var som mktigast och nu beslutsam antikommunist, nrdet var mindre vanligt, en viktig roll nr han i oktober 1945 utsgs tillchefredaktr i Dagens Nyheter. Ett av de frsta besluten han fattadevid tilltrdet var att frbjuda anvndningen av ordet stdemokratifr de kommunistiska staterna. Nu skulle de kallas fr vad de var:diktaturer.

Det som fljde r tidningshistoria, och jag skisserade dess betydel-se i frra kapitlet. I artiklar, mnad efter mnad, r efter r, varnadeallts Tingsten fr politik och ider i Sovjet, dess satellitstater i st-europa och dess lakejpartier i Vsteuropa.

I Tingstens DN-kampanj spelade jmfrelsen mellan nazismenoch kommunismen en stor roll. Att jmfra tv stats- och idsystembetyder naturligtvis inte att man jmstller dem, vrderar dem lika.

47

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 47

Men Tingsten frstod att man ur erfarenheterna av nazismen kundedra slutsatser om kommunismen: hur regimen och dess propagandaborde vrderas och att motstnd mste gras. Han kunde dra dessastndiga paralleller mellan Hitlers och Stalins riken i vetskap om atttskilligt i den ursprungliga ideologin skilde dem t men ocks att smycket i den terror som de byggde p gjorde dem till slktingar. Fle-ra av de artiklarna finns med i Tingsten-antologin Tyranniet begr fr-troende (1992), drfr att de r briljanta analyser av det som fljde pde tv strsta katastroferna under nittonhundratalet: bolsjevikernasstatskupp i november 1917 och Hitlers maktvertagande i januari1933.

Ett huvudtema hos Tingsten var allts att kommunismens och na-zismens konkreta handlingar pminde om varandra, trots skillna-derna i ideologiska utgngspunkter det r likheterna dessa bdarrelser emellan, icke olikheterna som blivit avgrande. Han skrevom lgnerna hos Lenin, Mussolini och Hitler, hur de ndde maktengenom en agitation, vars innehll i viktiga punkter stred mot degrundsatser som tillmpades efter segern. Medlen blev desamma:det fullstndiga undertryckandet av mnniskornas frihet, den ge-nom brutalitet skrade lydnaden, hur drmmen om statens avskaf-fande tonade bort ur kommunismens ideologi, att diktaturen rtt-frdigats som permanent statsform.

Han beskrev ocks hur nazister och kommunister frskte vinnamakt i demokratiska stater p likartat stt genom att nyttja alla an-ledningar till missnje, genom att smidigt ndra programmen fr attvinna rster, genom att utlova ofrenliga frdelar t skilda folkgrup-per. Man kan lova vad som helst, ty om segern vl vinnes, kommerpolisen att tillse att ingen begr uppfyllelse av lftena.

Nr Tingsten kallade kommunismen fr en rd nazism menadehan allts att medlen helt kommit att stlla mlen i skuggan. Detgr inte att med terror frverkliga mildhetens, mnniskovrdets ochfrihetens ideal. Det handlingsstt, som ursprungligen uppfattas somtillfllig taktik, blir vana och karaktr. 1948 avslutade Tingsten en le-dare med dessa ord: S har kommunismen blivit en fallen ngelbland de politiska riktningarna; skdningen br nnu spr efter dethimmelska ursprunget, men handlingen och sinnelaget prglas avmrker och reaktion. (Tyranniet begr frtroende, sid 91.)

48

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 48

Fr att sammanfatta sin hllning gjorde Tingsten parallellen na-zismkommunism till temat fr sin sista ledare i Dagens Nyheter,nyrsaftonen 1959, under rubriken Tyranniet begr frtroende. Detfinns en typ av bedragare som engelskan kallar fr confidenceman, en person som systematiskt lurar andra genom att frskainge frtroende. Just den tekniken har prglat bde Hitler-Tysklandsoch Sovjets fredspropaganda. Men ord och taganden av tyranner rinte att lita p, skrev Tingsten, d folket inte str bakom givna lftenr de utan vrde. Avspnningsoffensiver frn diktaturen r farligaom de fr

oss att glmma, att bortse frn, att inte stndigt tala om tyrannietsrealitet. Den verkliga avspnningen kan komma frst genom tyran-niets avveckling, och till dess mste freden tryggas av demokratier-nas styrka, fasthet och samverkan. Styrkans politik ger inte skerhet,men den ger oss det mtt av skerhet vi kan n; svaghetens politikleder till sker undergng.

De meningarna r uppfordrande i sin klarsyn. Genom att demokrati-erna hll samman och bevarade sin styrka har vi som verlevt Ting-sten ftt se Sovjetimperiet falla snder.

*

Varfr delade inte en vervldigande majoritet i Sverige blandpolitiker, frfattare, journalister och andra Tingstens syn p Sovjet-unionen? Frklaringarna r sammansatta, de handlar om cynism,idealitet, okunnighet, oknslighet och mycket annat; de berr vrtsekels kanske tydligaste svek och tragedi.

tskilliga svar tar jag inte upp hr: de skilda motiven hos politis-ka pilgrimer frn vst som kom till Stalins Sovjet och hnfrdes, detideologiska sjlvhat eller tminstone den knsla av frmlingskap in-fr vsterlandets politik och kultur som prglat mnga av medlpar-na, fascinationen infr det frmmande och auktoritra, okunnighe-ten om vad en militariserad planhushllning innebr i en totalitrstat och vilka drivkrafter ett land avstr frn nr det avvisar mark-

49

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 49

nadsekonomin, oron fr krnvapnen och tron att kritik av Sovjetkunde fra vrlden nrmare atomkrig, frestllningen i Sverige attalliansfrihet borde leda till ideologisk neutralitet. (Jag diskuterar ngraav dessa frklaringar p s 254262.)

Inte heller tar jag upp de kommunistiska partiernas knfall infrdirektiv utfrdade i Kreml; deras elnde r s uppenbart att det ns-tan blir ointressant. Jag r mer intresserad av varfr mnniskor somvar demokrater, eller ansg sig vara det, eller tminstone verkade i endemokratisk milj, kunde bli frstende infr Sovjetunionen. Drfrvill jag belysa varfr en viktig del av svensk opinion ansg det fel-aktigt eller rentav demagogiskt att, som Tingsten, p viktiga punkterjmfra nazismen med kommunismen.

I det syftet utvecklar jag tre tankar, som frblir sprngpunkter i de-batten: 1) motviljan mot antikommunismen, allts anti-antikommu-nismen, 2) rdslan att hamna i dligt sllskap, och 3) den omvndarasismen.

Min utgngspunkt r att man i Sverige hade tillrckligt med faktaom Sovjetunionen fr att tminstone frn 30-talet och framt begripaatt denna statsbildning stod fr massfrtryck och terror. Moskvart-tegngarna avsljade den totala rttslsheten. Underkuvandet av tiotidigare sjlvstndiga nationer i steuropa markerade Moskvas im-perialistiska ambitioner.

Under rtiondena efter andra vrldskriget fick vi alltmer detaljera-de beskrivningar av det katastrofala ekonomiska system som hrs-kade i Sovjet, klassklyftorna och misren, lgnaktigheten i den of-fentliga propagandan och indoktrineringen i skolorna, den rigorsakontrollen av massmedierna och det system av fngelser och kon-centrationslger som miljoner Sovjetmedborgare passerade eller dogi. Vi knde till de massmord p misshagliga personer och folkgrup-per som i vgor kom att frlama landet, den hmningslsa miljfr-stringen som frgiftade de stater som kommunisterna fick kontrollver, den hemliga polis som vervakade medborgarna och de vl-diga armer som bde utgjorde hot mot grannstater och skydd fr dequislingregimer som Sovjet satte upp, de militra excesser som fljdeom ngot land ville bygga en framtid i frihet, etc.

Allt det hr kunde inhmtas genom bcker, intervjuer och tid-ningsreportage. Dessa fakta var delar av vrt dagliga tnkande. Det

50

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 50

duger inte att idag surt sga att nu kan vi titta i facit. Facit har fun-nits dr sedan 1930-talet. Varfr var det d s utmanande att, somTingsten, stndigt varna fr Sovjet?

Talet om att det hr handlade om den traditionella rysskrckenr ren undanflykt. Det var ju inte Ryssland som symbol eller histo-riskt begrepp som Tingsten och andra varnade fr; det var den totali-tra regim som frslavade Ryssland som han fruktade. Lika litet vardet Tyskland i strsta allmnhet utan de brottslingar, som under 30-och 40-talet behrskade Tyskland, vilka ingav miljoner mnniskoravsky och fasa.

Ngra svar kan vi f i en bermd bok The God That Failed som psvenska kallades Vi trodde p kommunismen (1950) dr fre dettakommunister beskrev sin tid i eller nra Partiet. Arthur Koestlersuppsats visar hur massarbetslsheten, Weimarrepublikens sam-manbrott och nazismens framvxt kom att stllas mot den marxistis-ka vrldsskdning, som bde tycktes frklara frfallet och anvisa envg ut ur det. Han hypnotiserades av den dialektik som frgylldebolsjevismens snabba omvandling frn eggande id till mord- ochfrtrycksmaskin.

Men Koestler visar ocks hur hans egen intensiva vilja att under-kasta sig Partiet inte rckte nr han hade sett alltfr mnga svek motdem som kmpade mot nazismen och till slut Sovjets allians medHitler. Den tidens lidelser, skrev Koestler eftert, tycks mig hafrvandlats till perversiteter; den inre visshet jag d knde ter sig nusom en morfinists slutna vrld; skuggan av taggtrd faller ver min-nets dmda lekplats.

Arthur Koestlers, Ignazio Silones, Stephen Spenders och andrasbilder av egna villfarelser kan belysa en del av den blindhet sommnga resenrer frn vst slogs av under 30-talet. Men de frklararknappast varfr mycket av illusionismen om Sovjet kunde leva vida-re efter andra vrldskriget nr Stalins ockupationer ryckte nrmare,nr nazismen inte lngre fanns som ett hot som frmrkade ocksomdmet och nr Vsteuropa i stllet fr sammanbrott kom att prg-las av demokrati, uppbyggnad och vlfrd.

Det r sant att Sovjet efter att ha krossat Ungernrevolten 1956 ochTjeckoslovakien 1968 frlorade det mesta av sin attraktionskraft pde flesta av dem som knt sig dragna till s kallade vnsterdiktatu-

51

045-062/1932 3-03-04 12.45 Sidan 51

rer. De politiska pilgrimerna under de senaste 3035 ren har i regelvalt andra lnder att romantisera, frmst Kina och Kuba. Men omSovjetkommunismen ocks fr mnga lttlurade brjade framstsom petrifierad och komprometterad s tyckte de ofta ungefr det-samma om antikommunismen. Och hr, menar jag, vilar bde endel av gtan och dess frklaring.

I Sverige efter andra vrldskriget har en beslutsam antikommu-nistisk hllning i utrikesfrgor framsttt som betnklig. I motsats tillantinazismen, som tminstone i efterhand har setts som en nd-vndig slutsats av en demokratisk vertygelse, har antikommunis-men ofta avvisats som ngot konservativt eller reaktionrt; som enmaning till ofrsonlighet och till och med krigshets; som en anslut-ning till Frenta staternas utrikespolitik eller rentav McCarthyism.

En av de frfattare, som tillsammans gav ut skriften Tredje stnd-punkten (1951), genomskdade trettio r senare ngot av ensidighe-ten i den propaganda, som han varit del av. Folke Isaksson gav exem-pel p den moraliska ihligheten i det motstnd mot antikommunis-men, som burit upp vnsterns utrikessyn:

Men ocks hos progressiva mnniskor som inte tvingat in sitt tn-kande i ett partipolitiskt schema fanns det falska lojaliteter, frbehlloch lsningar. Det fanns den begrnsning i kritiken av frtrycket somberodde p det pinsamma fakum att en del frtryck kom frn felhll. S existerade det nationer som bervats sin oavhngighet menansgs ha fr liten befolkning eller fr kort historia (de baltiska re-publikerna) fr att vara vrda m