U T R E D N I N G S T J Ä N S T E NErik AxelssonTfn: 08-786 67 79

PM 2010-05-27 Dnr 2010:913

SYSSELSATTA INOM VÅRD OCH OMSORG

Uppdragsgivaren önskar uppgift om utvecklingen av sysselsättningen inom kategorin våd och omsorg (SCB:)mellan första kvartalet 2009 och första kvartalet 2010.

Sysselsättningen i Sverige undersöks kvartalsvis av Statistiska Centralbyrån med hjälp av två olika undersökningar, Arbetskraftsundersökningen (AKU), och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS). Det gemensamma syftet förde båda undersökningarna är att belysa sysselsättningen och dess konjunkturella utveckling för hela arbetsmarknaden i Sverige. AKU belyser sysselsättningen från arbetstagarperspektiv, och KS från arbetsgivarperspektiv. Undersökningsobjekten hos de två statistikprodukterna skiljer sig därför åt.

AKU, som brukar betraktas som den officiella sysselsättningsstatistiken, baseras på ett urval av individer vilka man frågar om deras anställningsförhållanden m.m. Med hjälp av AKU kan man då beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden genom att dela in Sveriges folkbokförda befolkning efter olika arbetskraftsstatus.

Tabell 1. Sysselsatta i 1 000-tal inom vård och omsorg (SNI2007=86–88), 15-74 år, 1:a kvartalet 2009 och 1:a kvartalet 2010Sysselsättningsmått

2009K1 2010K1

Sysselsatta

Felmarginal ±

Sysselsatta

Felmarginal ±

Antal anställda 681,4 14,5 655,5 15,4Antal sysselsatta

698,9 14,7 674,2 15,5

Källa: SCB, AKU.

I anställda totalt ingår fast och tidsbegränsat anställda. I sysselsatta totalt ingår anställda samt företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar.

Eftersom AKU är en urvalsundersökning baserad på ett rikstäckande slumpmässigt sannolikhetsurval har den en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade uppgifterna är skattningar och hänsyn måste tas till osäkerheten (felmarginalen) i dessa då slutsatser dras. Det intervall som bildas av nivåskattningen ± felmarginalen blir här ett 95-procentigt konfidensintervall d.v.s. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktiga värdet.

Man bör vara medveten om att olika val av tidpunkt för en jämförelse kan ge olika bild av sysselsättningens utveckling. På samma sätt kan olika statistiska undersökningar ge olika resultat, t.ex. på grund av olika definitioner, avgränsningar och mätmetoder. KS, som liksom AKU mäter sysselsättningen kvartalsvis men som inte innehåller den information efter näringsgren som efterfrågas här, kan för enskilda mätningar ge ganska annorlunda siffror jämfört med AKU.1

Vidare är det enligt utredningstjänstens bedömning vanskligt att dra långtgående eller säkra slutsatser utifrån så få observationer över kort tid, även om den observerade sysselsättningsförändringen skulle vara statistiskt säkerställd. Konsekvenserna av förändringen i antal sysselsatta kan inte heller värderas utan att ta hänsyn till en rad andra faktorer, såsom vårdbehov, väntetider och förändringar i verksamhetens produktivitet.

1 Se vidare bakgrundsrapporten SCB 2003:3, Individ- och företagsbaserad sysselsättningsstatistik – en fortsatt jämförelse mellan AKU och KS.

2