Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad
Agneta Wessman Alsin
Erika Gelotte
Åsa Jouper Jaan
Dålig
Ganska bra
Bra
Mycket bra
Excellent
• Identifiera var du befinner dig? • Vad krävs för att gå från bra till mycket bra?
Vad krävs för att gå från bra till mycket bra?
• Säkerställ, definiera och tydliggör lärar- och rektorsprofessionen
• Fortbilda verksamma lärare och rektorer (professionell utveckling, coachning)
• Ge skolorna mandat att själva äga sin utveckling
• Gör självvärdering – identifiera utvecklingsbehov, prioritera
• Tag fram rutiner för samarbete
Program för
KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor
Ledarskap skall ge engagemang och inspiration
Lärandet skall vara synligt för den som lär sig
Den som vågar pröva lär sig mer
Utbyte av erfarenheter leder till utveckling
UBF: s gemensamma ståndpunkter och kritiska framgångsfaktorer
Goda resultat nås tillsammans
Alla elever kan nå utbildningsmålen Alla med anknytning till skolan förväntar sig att alla elever ska lyckas
Vi vill och verkar för varandras framgång
Strukturerat samarbete för kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Tillåtande kultur med tillit och respekt
Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela organisationen
Stöd och uppmuntran på alla nivåer i hela organisationen
Organisation för att ta fram programmet för kvalitetsutveckling
Styr-grupp
FL
GU
Fort-bildning
Arbetsgrupp 1
Basen
Arbetsgrupp 2
Metoder
OLG Centrum
OLG Gymnasiesär
OLG Skåne-gatan
OLG Lind-
holmen
Underlag Underlag
1 rektor per OLG långsiktigt
i förändrings-ledningen
Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 %
Uppdragsledare 50% 6 lärare x 20 %
6 rektorer, 1per OLG + de 2 uppdragsled. +
Karin/Pia och Sara
Program-grupp
Program för kvalitetsutveckling i UBF: s gymnasieskolor
• En forskningsbaserad syn på vad som påverkar elevernas studieresultat
• Tydliga verktyg
• Arbetsformer - hur använda verktygen
Delarna i programmet
BASEN
• Gemensamma ståndpunkter
& kritiska framgångsfaktorer
• Påverkansfaktorer & bevis
METODER
• Självvärdering
• Speglingsbesök
• Tips på andra metoder
Vad kännetecknar de bästa?
Mouna Mourshed
Mc Kinsey & co
Vad är positivt
för elevers lärande?
John Hattie
University of Auckland
Hur griper vi oss an det här?
Michael Fullan
Professor Emeritus,
University of Toronto
• Läxor • Föräldraengagemang • Försörjningsstöd • Klasstorlek • Formativ bedömning • Självskattning av betyg • Motivation • Datorstödd undervisning • Kvarsittning /gå om en årskurs • Inte etikettera elever
Vilka tre påverkansfaktorer tror du har störst respektive minst effekt på elevens lärande?
Hatties resultat
• Självskattning av betyg 1,44 • Formativ bedömning 0,90 • Inte etikettera elever 0,61 • Föräldraengagemang 0,51 • Motivation 0,48 Värt att satsa på • Datorstödd undervisning 0,37 Inte värt att satsa på • Läxor 0,29 • Klasstorlek 0,21 • Försörjningsstöd -0,12 • Kvarsittning / -0,16 gå om en årskurs
Influensbarometer
0,4
-0,2 1,2
0,0
0,2
0,8
0,6
1,0
Önskvärd effekt
Motsatt effekt
Utvecklings- effekt
Lärareffekt
Spegling
Varför spegling?
• Speglingsbesöken är tänkta som komplement till den självvärdering som skolorna ska arbeta med.
• Besök i andras verksamheter möjliggör att man blir medveten om utvecklingsområden som skolan kan arbeta vidare med.
• Den speglande skolan får i sin tur med sig idéer och tankar som kan berika den egna verksamheten.
Pilotbesök
Vårt uppdrag var att fotografera och notera
Vad tittade vi på?
Bland annat: • Skolan; studiero & skolstorlek.
• Undervisningen; lärares
tydlighet i undervisningen, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan.
• Eleverna, kamratpåverkan,
klassrumsklimat/ledarskap i klassrummet, koncentration och engagemang.
Återkoppling
• Sammanställning av våra observationer.
• Vid ett avspänt möte berättade vi vad vi hade sett.
• Vi samtalade kring de foton vi tagit.
• Det positiva lyftes fram, förbättringsområden identifierades
Spegling inom den egna skolan
• Inlett ett arbete med spegling mellan kollegor
• Vi arbetar med detta på våra arbetslagsträffar
• Utvärdering ska ske i slutet av terminen.
Kvalitetskick-off gymnasieområde Centrum
Pedagogisk marknad den 23 maj
en inspirationsdag för alla chefer
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1
IT-chefs-nätverket
2013-04-18
Lars Björn
Rapport om IT-chefs-nätverkets verksamhet 2012- mars 2013
Syfte/Uppdrag
GR-nätverket "IT-chefs-nätverket" har som mål att finna bästa lösningar inom området
kommun och IT. Detta sker genom gemensamma satsningar på kompetensutveckling
och erfarenhetsutbyte kring kommunens olika aspekter av IT-frågor, samt möten med
leverantörer av mjuk- och hårdvara.
Nätverket möts ca 6-10 gånger per år, därutöver verkar ett antal arbetsgrupper i
avgränsade frågor.
Datum: Innehåll: Antal
deltagare:
12/1-12 Ubit-arbetet, om statligt glesbygdsstöd
Kommunernas och skolans 1-1-satsningar
Aktuellt om siths-kort, införandet i resp kommun
8
10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle, Västkom
Identitetsfederation för skolan, förebild universitetets Sunet
Fix gata mi´ ett utvecklingsarbete med IT-universitetet
9
15/3-12 Göteborgs informationssäkerhetsarbete Om nyckeltal för överblick av läget i GR-kommunerna
SKL-verktyg, E-blomlådan, för självvärdering av IT-styrning
12
20/4-12
15/5-12
GR-kommunerna och färdväg mot e-samhället
Göteborgs projekt ”tjänstekatalog” för verksamhetsstyrning
GR-kommuner internetkapacitet, skolornas ökade efterfrågan
Om SOLTAK, arbete och visioner
Nätverkets arbetsformer, genomgång av tidigare SWOT-analys
Diskussion om formulering nätverkets syfte mål
11
5
4/9-12 Ordförandesuccession Christina Larsson, Ale ny ordf
Ny GR-resurs Linn Wallér
Principer för kommunernas användning av molntjänster
8
16/10-12
29/11-12
Skolan som stor del av kommunernas IT-satsning
Rapportering arbete inom Västkom
Ledningssystem för systematisk kvalitetsuppföljning
Apple och affärsmodell för appar
SAMBI och e-legitimation, federationslösning
Ny IT-strategi och finansieringsmodell för Mölndals Stad
9
10
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
2
20/2-13
11/4-12
Möte gemensamt med skol-IKT-nätverket i Partilleskola
Exempel skolutvecklingsarbete med IKT
Framtidsspaning med IT-förtecken
Skolfederationsarbetet i GR-kommunerna
Ny GR-resurs Christina Wisser
Kommun IT och juridik, inför möte med juristnätverk
11
10
För utförligare information om innehållet på IT-chefsmöten hänvisas till
GR Utbildnings hemsida www.grkom.se/utbildning, under ”nätverk och arbetsgrupper”.
Deltagare i IT-chefs-nätverket 2013.04.18
Ale Christina Larsson
Alingsås Göran Westerlund
Göteborg Gunilla Åkerström
Härryda Alec Mägi-Särnholm
Kungsb Peter Antonsson
Kungälv Anders Kopp
Lerum Roger Julin
LillaE Magnus Ludvigsson
Mölndal Göran Persson
Partille Per Wikström
S-sund Susann Pohlén
Tjörn Göran Engblom
Öckerö Emil Karlsson
Ordförande Christina Larsson
Sekreterare Lars Björn
Fair Sex: NätverketEtt spel om mänskliga rättigheter
Upplevelsebaserat lärandeEn pedagogik som bygger på att skapa känslor och handlande, följt av reflektion
Förståelse för komplexa problemFörstå ”mjuka värden” i relation till faktaFå en personlig upplevelse kopplad till lärandet
Förberedelse Genomförande Reflektion
Det positiva budskapet:Fair sex är sex på lika villkor och motsatsen till trafficking.
Om speletProjektstart mars 2013Ska vara klart i oktober 2013Är helt webbaserat och kostnadsfritt att användaInnehåller både webbsidor, interaktiva delar, ljud, film och bildRiktar sig till unga i Gymnasieåldern
Projektets genomförandeVi jobbar i agile/sprints med flertalet testomgångarReferensgrupp samt unga i målgruppenSpeltester garanterar att vi uppfyller målenLärarhandledning och skarpa speltest i skolan
Spelet ska belysa:Orsaker till sexhandel (trafficking)Sexhandelns konsekvenser på individ och samhälle.Den svenska sexköpslagen samt jämförelser med andra Europeiska länders reglering/liberaliseringFNs deklaration om mänskliga rättigheter samt Barnkonventionen.
Mål med speletÖkad jämställdhet och bättre relationerÖkad delaktighet i en viktig samhällsfrågaKunskap om påverkansaktiviteter där eleverna själva kan ta ställning och bidra till opinionsbildning i sociala medier
Fair Sex: NätverketEtt spel om mänskliga rättigheter
Karriärtjänster för lärare
Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare
2
Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster för lärare ger många yrkesskickliga en möjlighet till nya spännande utmaningar och en alternativ karriärväg. Huvudmännen kan med denna reform utveckla sina skolor genom att planera, anpassa och erbjuda tjänster som baseras på enheters differentierade behov av att förstärka undervisningen. Reformen lämnar möjligheter för varje huvudman att utse karriärtjänster för lärare. Samtidigt står varje huvudman också inför utmaningen att tillvarata denna reform på bästa sätt så att den ger maximal genomslagskraft. Det handlar dels om rekrytering men också hur dessa lärartjänster på bästa sätt ska implementeras i befintlig verksamhet. Detta material togs fram på uppdrag av Utbildningschefsgruppen våren 2013 är ett stöd gällande kompetensprofil för förstelärare.
Bakgrund och syfte med karriärtjänster Syftet med regeringens karriärreform är att öka elevernas måluppfyllelse i skolan genom att stötta lärarna, den
viktigaste faktorn för elevernas studieresultat.
Syftet med karriärtjänsterna är att genom att tillföra skolan ökad kunskapsmängd och genom systematiskt
arbete med kunskaps- och didaktikuppdraget ge alla elever de bästa förutsättningarna för måluppfyllelse.
Grundläggande kvalifikationer
Lektor
• en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning
• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013
• har avlagt en examen på forskarnivå
• har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare
som har undervisat på universitet eller högskola undantas)
Förstelärare
• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen
för en eller flera anställningar inom skolväsendet
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för
att utveckla undervisningen
• även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som
hör till undervisningen.
3
Uppdrag
Lektor
Lektors arbete ska stärka det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten. Valet av konkreta
arbetsuppgifter ska vara en del av kommunens gemensamma och enheternas specifika systematiska
kvalitetsarbete. Lektor ska föra in forskning i verksamheten samt att söka forskningsfrågor inom förskolans
och skolans verksamhet, gärna tillsamman med forskare. Lektor ska skapa och upprätthålla kontakter med
högskolor och universitet samt skapa mötesplatser för pedagogiska samtal för samtliga kommunens förskolor.
Lektor ska delta i utvecklingsarbete och utgöra ett stöd för övriga pedagoger att utveckla verksamheten
utifrån styrdokumenten med stöd av forskning och beprövad erfarenhet.
Förstelärare
Försteläraren ska arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse. Valet
av konkreta arbetsuppgifter bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Exempel på förstelärerens
arbetsuppgifter;
• Försteläraren har en tydlig koppling till den direkta undervisningen och de särskilda arbetsuppgifterna
som tillkommer utöver den egna undervisningen.
• Ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling eller ämnesdidaktik. Även ansvar för ämnesövergripande
frågor som värdegrund kan vara en förstelärares särskilda utvecklingsansvar.
• Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen. Det kan även handla om att
studera kollegornas undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt samt vara
involverad i forskning inom de områden som är relevanta för skolan.
• Utveckla de didaktiska delarna av undervisningen och kollegornas arbetssätt i klassrummen.
• Fungera som ett direkt, nära stöd till de pedagoger som varje dag möter eleverna, och utgör således
ett utvecklande nav i lärarlaget.
• Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. Det kan
handla om lektionsobservationer, metoddiskussioner i grupp och med enskilda kollegor.
• Att skapa mötesplatser för pedagogiska diskussioner.
• Stötta blivande kollegor genom handledning under den verksamhetsförlagda undervisningen (vfu)
och introduktionsåret.
4
Ett exempel på rekryteringsprocess
Förutom de formella kraven gällande förstelärare och lektor behöver huvudmannen göra en problem- och
behovsanalys där resultatet ligger till grund för de karriärtjänster som tillsätts. Behoven ser olika ut mellan
huvudmän och skolor och detta bör tas i beaktan. När det är bestämt vad för typ av tjänster som ska tillsättas
och de önskade kompetenserna är det viktig med en strukturerad och transparent rekryteringsprocess.
.
Den kan exempelvis bestå av denna process:
1. Lärare med grundkvalifikationerna söker tjänsten.
2. Rektor lämnar en referens/ett utlåtande utifrån kompetensprofil för lärare enligt Skolverket.
(SKOLFS 2011:37) Den består av mötet med eleven, ledarskap, samverkan och ansvar för lärande och
yrkesutveckling. Den sökande ska vara särskilt skicklig inom dessa områden.
3. Därefter sker ett intervjuförfarande med dem (eller ett urval) som passerar rektors första bedömning
och därefter utses lämplig förstelärare.
Kompetensprofil för förstelärare Detta förslag på kompetensprofil för förstelärare utgår från SKLs dokument ”Ett samlat karriärsystem för
lärare”, som bland annat beskriver vad en förstelärare kan ha för arbetsuppgifter.
Detta stödmaterial består av ett antal förslag på kompetenser kopplade till respektive uppgift samt ett antal
intervjufrågor som belyser dessa och kan användas i intervjuer.
Vidare finns också ett stöd gällande kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande
samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang
1, Arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse.
● Nyfikenhet på lärande
● Elevers lust att lära
● Förmågan och vilja att driva och utveckla nya metoder.
● Relationell kompetens så att den egna närvaron i klassrummet blir positiv.
● Styrdokumentskompetens.
● Förmågan att omsätta teori i praktik.
● Observationskompetens
● Vad är det bästa med att undervisa?
● Hur gör du för att skapa relationer i klassrummet?
● Hur utvecklar du människors förmågor att lära?
● Vad kännetecknar ett dynamiskt klassrum?
5
● Hur arbetar du för att få en bild av hur olika undervisningsmetoder ger olika förutsättningar och
konsekvenser för olika individer?
● Hur gör du för att se om olika metoder har god effekt på individers lärande?
2, Ämnesutveckling och utveckla de didaktiskt delarna av undervisningen.
● Ämneskompetens
● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne.
● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.
● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet.
● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt.
● Pedagogisk, digital kompetens.
● Nätverkskompetens, så att ämnesutvecklingen hålls levande och hela tiden utvecklas.
● Läroplanskompetens ur ett övergripande perspektiv
● Grupputveckling
● Omvärldsbevakning
● Kritiskt tänkande
På vilket sätt skulle du beskriva att ditt arbete förändrats i och med läroplansreformen?
Utifrån ditt/dina ämnesområden, vad behöver din skola utveckla förändra för att bättre svara mot uppdraget
enligt styrdokumenten?
Hur gör du för att hålla dig ajour och fortsätta att utveckla dina ämnesdidaktiska kompetenser?
Beskriv ditt ämnes viktigaste roll i elevernas lärprocess.
Hur är du med och driver utvecklingen av dina ämnen på skolan?
3, Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen
● Kompetens inom allmändidaktik,
● Ämneskompetens
● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne.
● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.
● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet.
● Gedigen kursplanekompetens och förståelse för läroplanen.
● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt.
● Pedagogisk, digital kompetens.
● Monteringskunskap: Hur man kan kombinera ljud, text, bild och grafiskt material i stödmaterialet.
● Kunskap i att webbpublicera och flippa klassrummet så att stödmaterialen kan spridas effektivt.
● Om du tittar på de läromedel som marknaden erbjuder idag, vad anser du vara bra/dåligt med dessa?
● Berätta hur du gör idag för att skapa stödverktyg och egna läromedel i din undervisning
6
● Kan du ge exempel på stödmaterial och läromedel som du utformat? Varför har du utformat dessa?
● Hur ser du att dessa ger dig ett bättre stöd i ditt uppdrag än det material du hade tillgängligt redan innan?
● Hur kan modern teknik underlätta arbetet med att ta fram stödverktyg och läromedel/lärresurser till
undervisningen?
4, Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. I det kan
metoddiskussioner utifrån enskilda klassrumsobservationer ingå.
Relationell kompetens
● Situationsanpassat ledarskap
● Kompetens kring modeller för lärande samtalsmodeller och coachande förhållningssätt.
● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande.
● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.
● Kompetens inom forskning kring lärares professionsutveckling
● En stor “verktygslåda” full av olika metoder och verktyg inom aktuellt ämne
Vad anser du krävs för att en lärare ska utvecklas inom sin undervisning?
Hur arbetar du för att hitta olika individers styrkor och utvecklingsbehov?
Hur gör du idag för att få dina kollegor att växa?
Beskriv hur du tänker när det gäller att leda människor mot nya, högre mål?
Tänk dig att du har en kollega som verkligen behöver stöd i undervisningen. Kollegan är dessvärre inte riktigt
medveten om det själv. Hur gör du då?
Om du besöker ett klassrum för att göra observationer, hur strukturerar du och lägger upp detta?
Vilka delar är de du först letar efter vid ett sådant besök?
Vad tror du att du har svårast att se vid klassrumsobservationer?
5, Studera kollegors undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt
● Relationell kompetens
● Kompetens inom forskningsmetoder för handledning/coaching
● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap.
● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande.
● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.
● Vad krävs för att en observation/skuggning av kollega ska bli lyckad?
● Vad finns det för vetenskapligt förankrade framgångsfaktorer inom undervisning? Hur ser du på dem?
7
● Hur kan man implementera och starta upp forskningscirklar på skolan för att lära tillsammans?
● Beskriv vad ett vetenskapligt förhållningssätt betyder?
● Hur applicerar du detta förhållningssätt i ditt möte med dina kollegor?
6, Vara involverad/följa forskning som är relevant för skolan
● Allmän forskning kring framgångsfaktorer i undervisning.
● Forskning kring lärande
● Ämnesdidaktisk forskning
● Forskning kring bedömning
● Forskning kring utveckling av lärares profession
● Koll på skolverkets definition av Skola på vetenskaplig grund, evidens och beprövad erfarenhet
● Kompetens inom styrdokumenten och läroplanen – förmågan att koppla till skolforskning
● Hur gör du för att hålla dig ajour med aktuell forskning?
● Vilka forskningsteorier kring lärande och undervisning har inspirerat dig? Varför just de?
● Hur kan vi stötta upp verksamma lärare så att de lättare kan hänga med i aktuell forskning?
● Utifrån svensk och internationell skolforskning, vad saknar du mest av på din skola idag?
● Hur ser du att ni som skola bör arbeta för att tydligare koppla relevant forskning till ert dagliga arbete?
7, Skapa mötesplatser på skolan för pedagogiska diskussioner
● Kompetens att initiera, planera, driva och utvärdera projekt som syftar till att skapa mötesplatser.
● Kunskap om forskning kring lärande organisationer
● Digital kompetens
● Social kompetens
● Nätverkskompetens
● Kommunikativ kompetens
● Kompetens inom hur man skapar kreativa lärmiljöer.
● Exempelvis kompetens inom gruppdynamik, Leda Lärande samtal, PDSA (Plan, Do, Study, Act)
Vad är en kreativ lärmiljö enligt dig?
Vad kännetecknar en lärande organisation?
Hur kan man gå tillväga för att systematiskt skapa en “positiv delakultur på en skola?
Hur bör man agera för att all personal ska känna ett delägarskap i utvecklingsfrågor?
Tänk dig att du blir förstelärare på en skola där ”Jante” jobbar. Det finns i nuläget inte så många effektiva
mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Du får i uppdrag att planera kommande termins pedagogiska samtal.
Hur gör du?
8
8, Handledning av verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)
● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap
● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap.
● Observationskompetens
● Kunskap om den lärarutbildning som studenten går.
● Bra övergripande insikt om den egna skolans styrkor och svagheter samt vad som är unikt på den
egna skolan och hur denna kan skilja sig ifrån andra skolor, så att studenten får en bredare inblick i
skolvardagen.
● Vad har du för erfarenhet av VFU?
● Tänk dig att du är student och kommer till din skola. Hur skulle du då vilja att VFU:n fungerade?
● Vad är viktigt att en lärarstudent får med sig ifrån VFU?
● Hur hjälper VFU-studenter dig att utvecklas i ditt uppdrag?
9, Ta hand om introduktionsåret på skolan
● Relationell kompetens
● Kunskap om aktuell lärarutbildning så att det finns en förståelse för den nyutexaminerade lärarens
förkunskaper.
● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap
● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap.
● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande.
● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.
● Hur kan och bör man stötta nya lärare första året?
● Vad skulle du fokusera på om du var ansvarig för en nyexaminerad lärares introduktionsår?
● Vilka utmaningar ser du med introduktionsåret?
● Hur gör en bra coach/mentor?
● Vad är de mest centrala delarna för en nyutexaminerad lärare att utvecklas inom under introduktionsåret?
9
Kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor
och förmåga att skapa ett elevengagemang.
Försteläraren ska ha en särskilt god förmåga i förhållande till nedanstående kriterier
Är en positiv kommunikatör med mycket god förmåga att skapa en gynnsam miljö för lärande hos
såväl elever som kollegor
Tillför entusiasm och energi och är duktig på skapa engagemang bland sina kollegor.
Utmanar sina kollegors uppfattningar om lärande och vad som är riktigt bra undervisning
Har ett gott anseende bland kollegor och är en uppskattad medarbetare av sin rektor.
Är lyhörd och smidig i umgänget med sina kollegor, visar respekt, hänsyn och omtanke.
Agerar på ett lugnt och stabilt sätt i mötet med sina kollegor och rektor samt agerar övertygande och
tillitsfullt.
Är väl medveten om sina personliga egenskaper och kan beskriva sina egna styrkor och
utvecklingsområden.
Ser möjlighet till förändringar och bidrar till att skapa situationer där nya idéer och förslag kan
utvecklas.
Motiverar och beskriver pedagogiskt förändringar samt hanterar kritik mot förändring på ett kon-
struktivt sätt.
Har en god överblick gällande skolområdet och har ett starkt samhällsintresse.
Tar hänsyn till olika informationskällor och perspektiv för att hålla sig à jour med omvärlden.
Skapar ett engagemang hos eleverna och ser en utmaning i att få eleverna att vilja lära – hittar fram
till elevernas motivation
Är lyhörd för elevers och kollegors synpunkter och förmår vidareutveckla sin undervisning utifrån
dessa
Skapar ett gott arbetsklimat i klassrummet och i samverkan med sina kollegor
Är initiativrik och förmår tillämpa många olika metoder och varierande arbetssätt
Är resultatorienterad, analytisk och har ledarförmåga.
Regiongemensam elevenkät 2013
Inför Utbildningschefsgruppen 17 maj 2013
Jenny Nordqvist
Syfte � Kunna göra jämförelser avseende elevers
uppfattning om utbildningen
� Frågeområden
� Trivsel & trygghet
� Delaktighet & inflytande
� Skolmiljö � Kunskap & lärande
� Bemötande
� (Fritidshem)
Beställning � Baspaket
� Elever i grundskolans åk 2, 5 och 8
� Elever i gymnasieskolans åk 2
� Tilläggsbeställning � Fler frågor
� Fler årskurser � Fler skolformer � Vårdnadshavare
Nyheter 2013 � Resultat på hem/anordnarkommun
� Härrydas resultat i regionrapporten
� Omarbetade frågor för grundskolans åk 2
Resultat
2011 2012 2013 Antal elever: 63 900 Antal elever: 35 607 Antal elever: 36 300 Antal svar: 37 300 Antal svar: 26 300 Antal svar: 27 800 Svarsfrekvens: 58% Svarsfrekvens: 74% Svarsfrekvens: 77%
Omfattning 2011-2013
Svarsfrekvens 2011-2013 Kommun 2011 2012 2013Ale 59 87 85Alingsås 48 86 81Göteborg 58 68 74Kungsbacka 59 68 68Kungälv 68 74 81Lerum 74 86 87Lilla Edet 72 96 91Mölndal 80 87 80Partille 55 61 73Stenungsund 56 76 73Tjörn 80 86 78Öckerö 81 89 87GR totalt 60 74 77
Övergripande resultat Grundskolans åk 2
Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013
Trivsel och trygghet 96 95 93
Delaktighet och inflytande 88 92 85
Skolmiljö 75 74 67
Kunskap och lärande 95 95 90
Bemötande 95 94 91
Fritidshem 85 85 82
Helhetsintryck (NKI) 78 81 81
Antal svarande, n = 7884 Svarsfrekvens = 86%
Övergripande resultat Grundskolans åk 5
Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013
Trivsel och trygghet 92 93 93
Delaktighet och inflytande 80 81 81
Skolmiljö 71 72 71
Kunskap och lärande 90 91 91
Bemötande 90 91 91
Fritidshem 78 80 82
Helhetsintryck (NKI) 62 63 63
Antal svarande, n = 6697 Svarsfrekvens = 83%
Övergripande resultat Grundskolans åk 8
Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013
Trivsel och trygghet 91 89 91
Delaktighet och inflytande 66 62 64
Skolmiljö 62 61 64
Kunskap och lärande 79 76 77
Bemötande 83 80 81
Helhetsintryck (NKI) 53 51 53
Antal svarande, n = 5156 Svarsfrekvens = 71%
Övergripande resultat Gymnasieskolans åk 2
Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013
Trivsel och trygghet 90 89 91
Delaktighet och inflytande 66 66 68
Skolmiljö 70 69 72
Kunskap och lärande 77 76 77
Bemötande 82 82 82
Helhetsintryck (NKI) 60 59 62
Antal svarande, n = 4118 Svarsfrekvens = 65%
Till hösten
� Jenny Sjöstrand
� Utvärdering av årets arbetsprocess
� Uppstart Regiongemensam elevenkät 2014
Regionrapporten finns på http://www.grkom.se/u3 Kontakt [email protected]
Mer information