UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr Inle

FISKInledning 2

Uppgifter

Fiskarter 3

Vinterfiske i skärgården 4

Fisk – en mångsidig delikatess 5

Hur kan man tillaga fisk? 6

Recept 7

Planera en meny 8

Presentera en fiskart 9

Fiskkropp 17

Odlad fisk 18

Översätt till svenska 20

Tycker du om fisk? 21

Östersjön-spelet 22

Ord 24

Sanasto 28

Uppgifter: Sara Kirla

Bilder: Sara Kirla (s. 17 & 22)

Foto: Karin Lindroos (s. 4, 6, 9–16)

UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr

året om

2

InlednIng

FISK ÅReT OM heter Marthaförbundets broschyr som handlar om inhemska fiskarter och som bjuder på läckra recept för att inspirera till ökad användning av fisk i matlagningen. Broschyren finns att läsa på Svenska nu:s webbsida eller kan beställas av Marthaförbundet mot betalning av postningen.

I detta häfte hittar du lektiontips som underlättar behandlingen av broschyren på lektionerna. I slutet av häftet finns även en omfattande ordförteckning.

Innan ni bekantar er med broschyren och uppgifter kan ni förslagsvis diskutera• om elever brukar äta fisk• vilka fiskarter och fiskrätter är deras favoriter• om någon brukar fiska osv.

Behandlingen av temat kan utvidgas på många sätt. Förslagsvis kan eleverna:• under en viss tid hålla en ”fiskdagbok” där de antecknar vilka fiskarter och i vilka situationer

(var, när, vad de tyckte om maten osv) de har konsumerat.• prova på ett recept hemma och rapportera på lektionen.

när temat har behandlats kan man sammanfatta arbetet genom en diskussion kring vad eleverna har lärt sig om temat, om deras syn på fisk och fiske har ändrats på något sätt, vilka andra råvaror skulle de vara intresserade av att lära sig mera om…

Marthaförbundet och Svenska nu har tidigare samarbetat kring mjölk, spannmål, vilda växter, svamp och bär. Materialen finns på Svenska nu:s webbsida.

3

fiskarter

Titta på anagram och kasta om bokstäverna – vad heter fiskarterna på svenska och finska?

Fiskarter Kalalajeja

BAnReX __________________ = __________________ AHlAn

TRÖM __________________ = __________________ RÄKSI

ÖgS __________________ = __________________ UHKA

dAgdÄ __________________ = __________________ IHKUA

RABORBe __________________ = __________________ VenHA

SnOR __________________ = __________________ UROKe

elAK __________________ = __________________ edAM

gRInSTÖMM __________________ = __________________ KISKAlA

FACIT

Fiskarter KalalajejaBAnReX braxen = lahna AHlAnTRÖM mört = särki RÄKSIÖgS gös = kuha UHKAdAgdÄ gädda = hauki IHKUARABORBe abborre = ahven VenHASnOR nors = kuore UROKeelAK lake = made edAMgRInSTÖMM strömming = silakka KISKAlA

4

vinterfiske i skärgården (s.2 i broschyren)

Berätta om bilden

1. läs först igenom ordlistan.

jää = is, -enmoottorikelkka = snöskot/er, -ern, -rar, -rarnanahkamyssy = skinnmössa, -n 1pilkkiä = pimpla Irukkanen = handske, -n 2saapas = stöv/el, -n, -lar, -larnasumu = dimma, -ntalvitakki = vinterjacka, -n 1verkko = nät, -et 5 / garn, -et 5

2. Titta på bilden och berätta om den för ditt par.

• Var och när är bilden tagen?

• Hur är vädret?

• Vad gör mannen?

• Vad har han på sig?

• Vem är han?

• Var bor han?

• Hur gammal är han?

• Varför sitter han där?

• Vad tänker han på?

• Hur länge har han suttit där?

• Hur kommer han hem?

• Vad ska han göra efter det?

3. nu får ditt par berätta samma historia utan bild.

5

fisk – en mångsidig delikatess (s.3 i broschyren)

Vilka adjektiv hittar du i inforutan Att tänka på då du tillreder fisk (s.3)? Vad betyder de?I vilken form står de i texten? Varför står de just i dessa former?

Mitä adjektiiveja löydät tekstistä Att tänka på då du tillreder fisk (s.3)? Mitä ne merkitsevät?Missä muodossa ne esiintyvät tekstissä? Miksi ne ovat juuri kyseisessä muodossa?

FACIT

färdig = valmisSana fisk on en-sukuinen > färdig

varm = lämminSana protein on ett-sukuinen > varmt

snabb = nopea, pika-Adjektiivi snabb on yhdyssanan alkuosa > snabb

kort = lyhytSana tillredningstider on monikossa > korta

mager = vähärasvainenSana fisksorter on monikossa > magra

fet = rasvainenAdjektiivi fet seuraa omistussanaa våra (meidän) > feta

positiv = positiivinenSana effekt on en-sukuinen > positiv

orensad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto) = perkaamatonSana fisk on en-sukuinen > orensad

rensad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto)= perattuSana fisk on en-sukuinen > rensad

filerad (verbistä johdettu adjektiivinen muoto) = fileerattuSana fisk on en-sukuinen > filerad

mild = mietoAdjektiivi mild seuraa omistussanaa fiskens (kalan) > milda

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

_________________ = _________________

_______________________________________

färdig valmis

Sana fisk on en-sukuinen > färdig

6

hur kan man tillaga fisk?

Para ihop verben med deras finska motsvarigheter

1. filea I l grillata

2. fritera I l hiillostaa

3. gratinera I l keittää

4. grava I l kuorruttaa

5. grilla I l kypsentää uunissa

6. halstra I l fileerata

7. koka I/II l marinoida

8. lägg/a, -er, lade, lagt in l muhentaa

9. marinera I l paistaa, kypsentää

10. röka II l savustaa

11. salta I l suolata

12. steka II l graavata

13. stuva I l säilöä

14. ugnsbaka I l uppopaistaa

FACIT

1. filea I 5 grillata2. fritera I 6 hiillostaa3. gratinera I 7 keittää4. grava I 3 kuorruttaa5. grilla I 14 kypsentää uunissa6. halstra I 1 fileerata7. koka I/II 9 marinoida8. lägg/a, -er, lade, lagt in 13 muhentaa9. marinera I 12 paistaa, kypsentää10. röka II 10 savustaa11. salta I 11 suolata12. steka II 4 graavata13. stuva I 8 säilöä14. ugnsbaka I 2 uppopaistaa

7

recept

läs några recept och skriv in alla verb som står i imperativformen här:lue joitakin reseptejä ja kirjoita löytämäsi verbien käskymuodot tähän:

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

Hur bildar man imperativ av följande verb?Miten käskymuoto muodostetaan seuraavista verbeistä?

skala (kuoria) _____________________

snitta (leikata, viiltää) _____________________

spola (huuhdella) _____________________

skära (leikata) _____________________

fylla (täyttää) _____________________

steka (paistaa) _____________________

röra (hämmentää) _____________________

ta (ottaa)

FACIT

Verbit, joiden pääte preesensissä on -ar:skala > skalasnitta > snittaspola > spola

Verbit, joiden pääte preesensissä on -er tai jotka ovat päätteettömiä:skära > skärfylla > fyllsteka > stekröra > rör

lyhyet verbit:ta > ta

Muista vielä verbit, joiden vartalossa on -mm-komma > kom, esim. Kom ihåg!

8

Planera en meny

Enligt Livsmedelssäkerhetsverket Evira bör vi äta fisk minst två, helst tre gånger i veckan. Bekanta dig med recepten i broschyren och planera menyn för klassens lägerskola i skärgården!

Presentera din idé för de andra!

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

9

presentera en fiskart lake – gädda – gös – abborre – braxen – mört – nors – strömming

• Välj en av fiskarterna i broschyren och förbered dig för att berätta om den för din grupp.• läs först ordlistan som hör till din fiskart, och läs sedan texten. du behöver inte förstå allt!• gör anteckningar om fiskarten och markera alla viktiga ord.

lAKe (s.4) MAde

rom, -men mätiflå III nylkeäskrapa I kaapiatorsk, -en 2 turskaliknande kaltainensötvatt/en, -net 5 makeavesibräckt vatt/en, -net 5 murtovesisyrerik, -t,- a runsashappinenkust, -en 3 rannikkoinsjö, -n 2 (sisä)järvipryda II koristaaskäggtöm, -men 2 kalan partakropp, -en 2 vartalolängd, -en 3 pituusstjärt, -en 2 pyrstö

hud, -en 2 nahkafläckig, - t, -a laikukas, pilkullinenskinn, -et 5 nahkafjäll, -et 5 suomuleka II kuteagrun/d, -t, -da matalagarn, -et 5 verkkokrok, -en 2 koukkuryssja, -n 1 rysäklubba I kolkatalektid, -en 3 kutuaikaseg, -t, a nahkeaslemmig, -t, -a niljakasgnid/a, -er, gned, gnidit hangata, hieroaättiklösning, -en 2 etikkaliuoslossna I irrotaslem, -met limafettfattig, -t, -a vähärasvainenbindväv, -en 2 sidekudosben, -et 5 ruotoförsiktig, -t, -a varovainenfördom, -en 2 ennakkoluulostuva I muhentaahalstra I hiillostaaromsäck, -en 2 mätipussirensning, -en 2 perkaaminenhinna, -n 1 kalvoelvisp, en 2 sähkövatkainpå låga varv pienellä tehollagastyg, -et 5 harsokangasfinmaskig, -t, -a tiheäsilmäinensil, -en 2 siiviläta kål på tehdä loppu jostakinparasit, -en 3 loinenlättsalta/d, -t, -de vähäsuolainenfördel, -en 2 etutillbehör, -et 5 lisuke

10

gÄddA (s.6) HAUKI

utmaning, -en 2 haastesteka II paistaakoka I/II keittääfärs, -en 3 jauheliha, murekerom, -men mätihacka I hienontaalök, -en 2 sipuliskvätt, -en lirausrovfisk, -en 2 petokalajägare, -n 5 metsästäjä

sylvass, -t, -a neulanterävärejäl, -t, -a aikamoinen, reilugap, -et 5 kita, suulångsmal, -t, -a pitkulainenkamouflage, -t suoja, naamioförmåga, -n 1 kykyröra II sig liikkuablixtsnabb, -t, -a salamannopeaavstånd, -et 5 etäisyyslivnära II sig elättääfånga I pyydystääligga i bakhåll olla väijyksissäsmyga II sig hiipiä, pujahtaabyte, -t 4 saalishavsvik, -en 2 merenlahtifjälltrakt, -en 3 tunturiseutulånggrun/d, -t, -da matalapohjainenlek, -en 2 kutumånadsskifte, -t 4 kuunvaihdetillväxt, -en 3 kasvunät, -et 5 verkkokatsa, -n 1 katiskaryssja, -n 1 rysätrolling vetokalastusspinnspö, -et 4 heittouistin, virvelireta I ärsyttääsmåkornig, -t, -a pienijyväinenromsäck, -en 2 mätipussihinna, -n 1 kalvofinmaskig, -t, -a tiheäsilmäinensil, -en 2 siivilägastyg, -et 5 harsokangas


11

gÖS (s.10) KUHA

lättrensa/d, -t, -de helposti perattavaläckerbit, -en 2 herkkupalajämförbar, -t, -a verrattavissaabborrfisk, -en 2 ahvenkalautseende, -t 4 ulkonäkögap, -et 5 suu, kitatvärfläck, -en 2 poikittainen laikkulångsträckt, -, -a pitkänomainensidolinje, -n 3 kylkiviivadragning, -en 2 vivahdusbuk, -en 2 vatsa, maharyggfena, -n 1 selkäeväfläck, -en 2 laikkuvass, -t, -a terävästråle, -n 2 piikki

tagg, -et 5 piikkigällock, -et 5 kiduskansinäthinna, -n 1 verkkokalvoreflekterande heijastavahinna, -n 1 kalvosyn, -en 3 näköljusförhållande, -t 4 valo-olosuhdegrumlig, -t, -a sameasyrerik, -t, -a runsashappinenstim, -met 5 parviutkant, -en 3 laitamautbredningsområde, -t 4 levinneisyysaluefors, -en 2 koskivandra I vaeltaaplantera I istuttaakust, -en 3 rannikkoFinska viken SuomenlahtiSkärgårdshavet SaaristomeriBottniska viken Pohjanlahtiskärgård, -en 2 saaristolek, -en 2 kutugrun/d, -t, -da matalagrusig, -t, -a sorainenlerig, -t, -a savinenromkorn, -et 5 mätimunaklibba I takertuaunderlag, -et 5 pohjakvist, -en 2 oksaenris, -et katajanhavuhane, -n 2 uros, koirasutveckling, -en 2 kehitys, kehittyminendrag, -et 5 uistinryssja, -n 1 rysänät, -et 5 verkkoben, -et 5 ruotoplocka I nyppiätillagning, -en 2 valmistus


12

ABBORRe (s.12) AHVen

randig, -t, -a juovainenrygg, -en 2 selkäfena, -n 1 eväartbestämma II määritellä lajimångsidig, -t, -a monipuolinensteka II paistaaröka II savustaafiléa I fileeratakoka I/II keittääugnsbaka I kypsentää uunissaigenkännbar, -t, -a tunnistettavissa olevabukfena, -n 1 vatsaeväsylvass, -t, -a neulanteräväföremål, -et 5 esinetaggig, -t, -a piikikäs

borstig, -t, -a harjaksinengös, -en 2 kuhagärs, -en 2 kiiskibräckt vatt/en, -net 5 murtovesiÖstersjön Itämeriskärgård, -en 2 saaristoanpassningsförmåga, -n 1 sopeutumiskykyförökningsmetod, -en 3 lisääntymistapaflexib/el, -elt, -la joustavamatvana, -n 1 ruokatottumusleka II kuteagrun/d, -t, -a matalayng/el, -let 5 kalanpoikanennäringsrik, -t, a runsasravinteinensur, -t, -a hapannäringsfattig, -t, -a vähäravinteinenföda, -n ravinto, ruokastim, -met 5 parviryssja, -n 1 rysälektid, -en 3 kutuaikakatsa, -n 1 katiskapimpelfiske, -t pilkintärovgirig, -t, -a saaliinhimoinenhusbehov kotitarvebuljong, -en 3 liemiremsa, -n 1 suikale, kaistaleben, -et 5 ruotobenfri, -tt, -a ruodotontillaga I valmistaasmörsteka II paistaa voissarom, -men mätiromsäck, -en 2 mätipussihinna, -n 1 kalvoförtäring, -en 2 nauttiminenamma I imettäägravid raskaana olevakvicksilv/er, -ret elohopea


13

BRAXen (s.16) lAHnA

uppskatta I arvioida, arvostaabeundrare, -n 5 ihailijakarpfisk, -en 2 karppikalamört, -en 2 särkiben, -et 5 ruotokroppsform, -en 3 vartalonmuoto

platt, -, -a litteä, tasainenskilja II (från något) erottaa jostakinfaren, -, 2 sulkavabjörkna, -n 1 pasuribakfena, -n 1 peräevästråle, -n 2 piikkigrun/d, -t, -da matalaskärgårdsvik, -en 2 saaristonlahtirinnande juoksevabäck, -en 2 puroinsjöområde, -t 4 järvialuestim, -met 5 parvilarv, -en 2 toukkabottendjur, -et 5 pohjaeläinbastard, -en 3 risteymänät, -et 5 verkkoryssja, -n 1 rysäkatsa, -n 1 katiskalångrev, -en 2 pitkäsiimasidofångst, -en 3 sivusaalisbenrik, -t, -a runsasruotoinendig/er, -ert, -ra suuriskära, skär, skar, skurit leikatabit, -en 2 palakapa I pilkkoabukhåla, -n 1 vatsaontelosvampstuvning, -en 2 sienimuhennostillaga I valmistaa


14

björkna, -n 1 pasurihärleda II johtaaursprung, -et 5 alkuperäÖstersjön Itämerilivsmiljö, -n 3 elinympäristörom, -men mätiutveckla I kehittääsalthalt, -en suolapitoisuuslek, -en 2 kutuavrinningsvatt/en, -net 5 valumavesimossa, -n 1 sammalalg, -en 3 leväblötdjur, -et 5 nilviäinenlarv, -en 3 toukkainsekt, -en 3 hyönteinenvattenyta, -n 1 vedenpintapärlliknande helmenomainenutskott, -et 5 ulokevårta, -n 1 känsä, syylähuvud, -et 5 pääframkropp, -en 2 eturuumismetspö, -et 4 onkisprallig, -t, -a railakasbenäg/en, -et, -na taipuvainenbete, -t 4 syöttigös, -en 2 kuhagädda, -n 1 haukiförsurning, -en 2 happaneminenutplantera I istuttaabehandling, -en 2 käsittelyacceptab/el, -elt, -la hyväksyttävänivå, -n 3 tasouppskatta I arvostaainlagd säilöttytillagningssätt, -et 5 valmistustapa

MÖRT (s.18) SÄRKI

sötvatt/en, -net 5 makea vesibräckt vatt/en, -net 5 murtovesifjäll, -et 5 suomuanseende, -t 4 maine, arvonantoagn, -et 5 syöttiföda, -n ravintobortse, -ser, -såg, -sett (från) ei ottaa lukuunbenriklighet, -en ruotoisuusskim/mer, -ret hohtofena, -n 1 eväöga, -t, ögon, -en silmäid, -en 2 säynesarv, -en 2 sorva


15

nORS (s.21) KUORe

doldis, -en 2 ”tuntematon suuruus”röka II savustaasteka II paistaahusbehov kotitarveefterfrågan, - kysyntäglänsande kiiltävä, hohtavaslank, -t, -a kapeamun, -nen 2 suu


rejäl, -t, -a aikamoinen, reiluunderbett, -et alapurentatand, -en, tänder, -na hammasglupsk, -t, -a ahnelarv, -en 2 toukkakräftdjur, -et 5 äyriäinenfiskyng/el, -let 5 kalanpoikanenislossning, -en 2 jäidenlähtömynningsområde, -t 4 joen suualuebäck, -en 2 puroälv, -en 2 jokivårta, -n 1 känsä, syyläliknande kaltainenutskott, -et 5 ulokefena, -n 1 evähåv, -en 2 haavinot, -en 2 nuottaryssja, -n 1 rysänät, -et 5 verkkonyfångad vastapyydystettylättigenkännlig, -t, -a helposti tunnistettavaillaluktande pahanhajuinenartnamn, -et 5 lajinimistink/a, -er, stank, stunkit haistauppgång, -en 2 nousuefterfrågan, - kysyntäanseende, -t 4 maine, arvonantoläckerhet, -en 3 herkkuundanskymd ”peitetty”aska, -n tuhka

16


kroppsvikt, -en 3 ruumiinpainoblåaktig, -t, -a sinertäväskimrande hohtavaskilja II (från något) erottaa (jostakin)vassbuk, -en kilohailibuk, -en 2 vatsa, mahafjäll, -et 5 suomubestånd, -et 5 kantamängdmässigt määrällisestifångstfisk, -en 2 saaliskalaryssja, -n 1 rysänät, -et 5 verkkofoderfisk, -en 2 rehukalapälsnäring, -en turkistalousregnbåge, -en kirjolohikonsumtion, -en kulutushalt, -en 3 pitoisuusuppmäta II mitatalivsmedelssäkerhets- elintarviketurvallisuus- verket virastouppmana I kehottaaförsiktighet, -en varovaisuusrensad perattufilead fileerattuflådd nyljetty

STRÖMMIng (s.22) SIlAKKA

mag/er, -ert, -ra vähärasvainenfånga I pyydystäähandel, -n kauppa, kaupankäyntifetthalt, -en rasvapitoisuus

17

fiskkropp

1. analöppning, -en 22. bakfena, -n 1 3. ben, -et 54. buk, -en 25. bukfena, -n 16. fiskyng/el, -let 57. fläck, -en 28. gällock, -et 59. huvud, -et 510. mun, -nen 211. rom, -men12. romkorn, -et 513. rygg, -en 214. ryggfena, -n 115. ryggrad, -en 316. hud, -en 2; skinn, -et 517. skäggtöm, -men 218. slem, -met19. stim, -met 520. stjärt, -en 221. stråle, -n 222. tand, -en, tänder, -na23. öga, -t, ögon, -en

FACIT

1. analöppning, -en 2 peräaukko2. bakfena, -n 1 peräevä3. ben, -et 5 ruoto4. buk, -en 2 vatsa, maha5. bukfena, -n 1 vatsaevä6. fiskyng/el, -let 5 kalanpoikanen7. fläck, -en 2 laikku8. gällock, -et 5 kiduskansi9. huvud, -et 5 pää10. mun, -nen 2 suu11. rom, -men mäti12. romkorn, -et 5 mätimuna13. rygg, -en 2 selkä14. ryggfena, -n 1 selkäevä15. ryggrad, -en 3 selkäranka16. hud, -en 2; skinn, -et 5nahka17. skäggtöm, -men 2 kalan parta18. slem, -met lima19. stim, -met 5 parvi20. stjärt, -en 2 pyrstö21. stråle, -n 2 piikki22. tand, -en, tänder, -na hammas23. öga, -t, ögon, -en silmä

18

odlad fisk (s.26 i broschyren)

a. Hur läser du följande siffror och uttryck på svenska?

vuonna 20124821782/311 27589 %10 %10 448yli 30 vuotta sitten1970-luvun lopussa ja 1980-luvun alussa1990-luvulla0,9–1,2 kiloa2,4 kiloa

b. Berätta om texten Odlad fisk (s.26) på svenska med hjälp av dessa uttryck!

FACIT

a. År tjugohundra tolvfyrahundraåttiotvåhundrasjuttioåttatvå tredjedelarelvatusen tvåhundrasjuttiofemåttionio procenttio procenttiotusen fyrahundrafyrtioåttaför över trettio år sedani slutet av nittonhundra sjuttio- och början av nittonhundra åttiotalenunder nittonhundra nittiotaletnoll komma nio till ett komma två kilotvå komma fyra kilo

b.År 2012 fanns 482 vattenbruksanläggningar i Finland, av dessa var 178 specialiserade på matfiskproduktion.Av matfiskanläggningarna var två tredjedelar lokaliserade i havet.Regnbågen stod för 11 275 ton av produktionen, över 89 procent.Siken representerade 10 procent av produktionen.2012 producerades 10 448 ton matfisk i havet.Man började odla fisk i Finland för över 30 år sedan.efter en skakig uppstart i slutet av 1970- och början av 1980-talen fick fiskodlingen dåligt rykte i Finland.Under 1990-talet skärptes miljöregleringen ytterligare.Regnbågen kräver bara 0,9–1,2 kilo foder för 1 kilos tillväxt.Broiler kräver 2,4 kilo foder.

19

c. läs texten Odlad fisk på s.26 och besvara frågorna:

1. Vilka problem fanns det då man började med fiskodling på 70- och 80-talen? Mitä ongelmia kalankasvatuksessa oli sen alkuaikoina 70- ja 80-luvuilla?

____________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

2. Hur ser läget ut i dag? Miltä tilanne näyttää nykyään?

____________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

3. Vilka fiskarter odlar man i Finland? Mitä kalalajeja viljellään Suomessa?

____________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

4. Vilka fördelar har fisk jämfört med kött? Mitkä ovat kalan hyviä puolia verrattuna lihaan?

____________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

FACIT

1. det fanns ingen lagstiftning eller reglering och man kunde starta en fiskodling var man ville. Utfodring hade inga begränsningar och fiskodlingarna började stinka.

ei ollut lainsäädäntöä tai säännöstelyä, ja kalankasvattamon saattoi perustaa minne halusi. Ruokintaa ei rajoitettu mitenkään, ja kalaviljelmät alkoivat haista.

2. I dag har man strängare miljöreglering och förbättrad teknik. Spillet är litet och man försöker utveckla nya fodersorter av t.ex. bakterier, alger och musslor.

nykyisin ympäristösääntely on tiukempaa ja tekniikkaa parempaa. Hävikki on pieni, ja esimerkiksi bakteereista, levistä ja simpukoista kehitetään uusia rehuja.

3. Främst regnbåge, men också sik och även havsöring och abborre.

Kirjolohta sekä jossain määrin siikaa, myös taimenta ja ahventa on yritetty viljellä.

4. Fet fisk innehåller rikligt med omättade fettsyror. Fisk kräver mindre foder än kött och är därför en klimatsmartare proteinkälla.

Rasvainen kala sisältää paljon tyydyttymättömiä rasvahappoja. Kala tarvitsee kasvaakseen myös vähemmän rehua, ja on siksi ilmastoystävällisempi proteiininlähde.

20

översätt till svenska med hjälp av den alfabetiska ordlistan

1. Kala sisältää runsaasti mineraaleja ja vitamiineja.

____________________________________________________________________________________2. Kalan syöminen voi vähentää sydän- ja verisuonisairauksien riskiä.

____________________________________________________________________________________3. elintarviketurvallisuusvirasto eviran mukaan meidän tulisi syödä kalaa vähintään 2, mieluummin

3 kertaa viikossa.

____________________________________________________________________________________4. Monet kalat kutevat kevään aikana matalassa vedessä.

____________________________________________________________________________________5. Kalat, jotka saalistavat huonoissa valo-olosuhteissa, tarvitsevat hyvän näkökyvyn.

____________________________________________________________________________________6. Suomessa monet lajit elävät levinneisyysalueensa reunalla.

____________________________________________________________________________________7. Pilkkiminen on suosittu harrastus saaristossa talvella.

____________________________________________________________________________________8. Raskaana olevia naisia suositellaan luopumaan tiettyjen kalalajien syömisestä.

____________________________________________________________________________________9. Itämeren murtovesi on monien kalojen elinympäristö.

____________________________________________________________________________________10. Pikkukalat voivat toimia syöttinä sille, joka haluaa kalastaa suurempia kaloja.

____________________________________________________________________________________11. Silakkaa käytetään rehukalana turkistaloudessa ja kalankasvatuksessa.

____________________________________________________________________________________12. 1970-luvun lopussa kalanviljely sai huonon maineen, mutta nykyään tilanne on täysin toisenlainen.

____________________________________________________________________________________

FACIT

1. Fisk innehåller rikligt med mineraler och vitaminer.2. Att äta fet fisk kan minska risken för hjärt- och kärlsjudomar.3. enligt livsmedelssäkerhetsverket evira bör vi äta fisk minst två, helst tre gånger i veckan.4. Många fiskar leker under vår på grunt vatten.5. Fisk som jagar i dåliga ljusförhållanden behöver god syn.6. I Finland lever många arter i utkanten av sitt utbredningsområde.7. Pimpelfiske är en populär hobby i skärgården på vintern.8. gravida kvinnor rekommenderas avstå från att äta vissa fiskarter.9. det bräckta vattnet i Östersjön är livsmiljö för många fiskar.10. Småfiskar kan fungera som bete för den som vill fiska större fisk.11. Strömming används som foderfisk i pälsnäring och vid fiskodling.12. I slutet av 1970-talet fick fiskodlingen dåligt rykte men i dag är läget helt annorlunda.

21

tycker du om fisk?

#B

• Arbeta parvis.• A översätter den första frågan till svenska, B hjälper och rättar.• Sedan är det B:s tur att översätta.• då ni har översatt frågorna till svenska kan ni

diskutera temat i smågrupper.

1. Tycker du om fisk?

2. Kuinka usein syöt kalaa?

3. När åt du senast fisk?

4. Mikä on lempikalaruokalajisi?

5. Varför är det nyttigt att äta fisk?

6. Kuinka usein pitäisi syödä kalaa?

7. Vilka fiskarter har vi i Finland?

8. Kalastatko itse?

9. Har du något roligt minne av fisk?

10. Mitä suomalaisia ruokalajeja tarjoaisit ulko-maalaisille vieraille?

A

• Arbeta parvis.• A översätter den första frågan till svenska, B hjälper och rättar.• Sedan är det B:s tur att översätta.• då ni har översatt frågorna till svenska kan ni

diskutera temat i smågrupper.

1. Pidätkö kalasta?

2. Hur ofta äter du fisk?

3. Milloin söit viimeksi kalaa?

4. Vad är din favoritfiskrätt?

5. Miksi kalan syöminen on hyödyllistä?

6. Hur ofta borde man äta fisk?

7. Mitä kalalajeja meillä on Suomessa?

8. Fiskar du själv?

9. Onko sinulla jokin hauska muisto kalasta?

10. Vilka finländska maträtter skulle du bjuda utländska gäster på?

22

Östersjön

23

1. Vilken fisk? den kan fångas också i Helsingfors-regionen. den har brett huvud med skäggtöm och kroppen är lång.

2. Åbotrakten är känd för sin skärgård. Hur många öar och skär hör till den?

3. Vilken fisk? den förekommer lokalt också i Bott-niska viken. den har god syn och kan jaga i dåliga ljusförhållanden.

4. Vilken fisk? den äter främst insektslarver och andra bottendjur och den är mycket rik på ben.

5. Vilken fisk? den lever i sjöar och havsvikar i hela landet. den kan röra sig mycket snabbt och den äter andra fiskar, även av samma art.

6. Vad heter Perämeri på svenska?

7. Vad heter Merenkurkku på svenska?

8. Vilken fisk? den lever i Östersjön och kan fångas också i Umeå centrum. den används ofta som bete för större fisk och den är mycket känslig för försurning.

9. Vasa (Finland) är Umeås (Sverige) närmaste stad. Hur långt är avståndet mellan Umeå och Vasa?

10. Vad heter Selkämeri på svenska?

11. Vad heter Pohjanlahti på svenska?

12. Vad är Finlands nationalfisk?

13. På Åland odlar man mycket fisk. Vilka fiskarter odlas i Finland?

14. Man kan ta färjan till Stockholm från Åbo och Helsingfors. Hur långt är det direkta avståndet mellan Åbo och Stockholm samt Helsingfors och Stockholm?

15. det sägs att Carl von linné beklagade över fisk-stanken i Uppsala. Vilken fiskart är det fråga om?

16. Man kan köpa norsk lax i Finland. Men vad heter kirjolohi på svenska?

17. Vad heter Pohjanmeri på svenska?

18. det är populärt bland turister att fiska i danmark. Vad heter verkko, onki och katiska på svenska?

19. Öresundsbron förenar danmark och Sverige. när blev den nästan 8 km långa bron färdig?

20. Vad kallas sill som fångas norr om Kalmar i Öster-sjön?

21. Vad heter den här ön?

22. Salthalten i Östersjön varierar i dess olika delar. Hur säger man murtovesi på svenska?

23. Vad heter den här ön?

24. Vad heter Suomenlahti på svenska?

ÖSTERSjÖN – SVAR

1. lake2. Cirka 20 0003. gös4. Braxen5. gädda6. Bottenviken7. Kvarken8. Mört9. 80 km10. Bottenhavet11. Bottniska viken12. Abborre13. Främst regnbåge, men också sik samt försöksvist

havsöring och abborre.

14. Åbo-Stockholm: 266 km, Helsingfors-Stockholm: 397 km

15. nors16. Regnbåge17. nordsjön18. nät/garn, metspö och katsa19. År 200020. Strömming21. Öland22. Bräckt vatten23. gotland24. Finska viken

östersjön – frågor

24

ord

Aabborrfisk, -en 2 ahvenkalaabborre, -n 2 ahvenacceptab/el, -elt, -la hyväksyttäväagn, -et 5 syöttialg, -en 3 leväamma I imettääanalöppning, -en 2 peräaukkoanpassningsförmåga, -n 1 sopeutumiskykyanseende, -t 4 maine, arvonantoartbestämma II määritellä lajiartnamn, -et 5 lajinimiaska, -n tuhkaavrinningsvatt/en, -net 5 valumavesiavstånd, -et 5 etäisyysBbakfena, -n 1 peräeväbastard, -en 3 risteymäbegränsning, -en 2 rajoitusbegynnelse, -n 3 alkubehandling, -en 2 käsittelyben, -et 5 ruotobenfri, -tt, -a ruodotonbenrik, -t, -a runsasruotoinenbenriklighet, -en ruotoisuusbenäg/en, -et, -na taipuvainenbestånd, -et 5 kantabete, -t 4 syöttibeundrare, -n 5 ihailijabindväv, -en 2 sidekudosbit, -en 2 palabjörkna, -n 1 pasuriblanda I sekoittaablixtsnabb, -t, -a salamannopeablåaktig, -t, -a sinertäväblötdjur, -et 5 nilviäinenborstig, -t, -a harjaksinenbortse, -ser, -såg, -sett (från) ei ottaa lukuunbottendjur, -et 5 pohjaeläinBottniska viken Pohjanlahtibraxen, -, braxnar, -na lahnabrygga, -n 1 laituri, siltabräckt vatt/en, -net 5 murtovesibuk, -en 2 vatsa, mahabukfena, -n 1 vatsaeväbukhåla, -n 1 vatsaontelobuljong, -en 3 liemibyte, -t 4 saalisbäck, -en 2 puroddeg, -en 2 taikina

dig/er, -ert, -ra suuridjupfryst pakastettudoldis, -en 2 ”tuntematon suuruus”drag, -et 5 uistindragning, -en 2 vivahdusdurkslag, -et lävikkö, siivilädygn, -et 5 vuorokausieefterfrågan, - kysyntäegg, -en 2 teräelvisp, en 2 sähkövatkainenris, -et katajanhavuFfaren, -, 2 sulkavafast, -, -a kiinteäfena, -n 1 eväfettfattig, -t, -a vähärasvainenfetthalt, -en rasvapitoisuusfettsyra, -n 1 rasvahappofilea I fileeratafilead fileerattufinmaskig, -t, -a tiheäsilmäinenFinska viken Suomenlahtifiskbestånd, -et 5 kalakantafiskkropp, -en 2 kalan ruumisfiskodling, -en 2 kalanviljelyfiskrens, -et perkeetfiskyng/el, -let 5 kalanpoikanenfjäll, -et 5 suomufjälltrakt, -en 3 tunturiseutuflexib/el, -elt, -la joustavaflå III nylkeäflådd nyljettyfläck, -en 2 laikkufläckig, - t, -a laikukas, pilkullinenfoderfisk, -en 2 rehukalafors, -en 2 koskiframkropp, -en 2 eturuumisfritidsfiskare, -n 5 vapaa-ajan kalastajafräsa II käristääfånga I pyydystääfångstfisk, -en 2 saaliskalafärs, -en 3 jauheliha, murekefärsk, -t, -a tuoreföda, -n ravintofördel, -en 2 etufördom, -en 2 ennakkoluuloföremål, -et 5 esineförmåga, -n 1 kykyförsiktig, -t, -a varovainenförsiktighet, -en varovaisuus

25

försurning, -en 2 happaneminenförtäring, -en 2 nauttiminenförökningsmetod, -en 3 lisääntymistapaggap, -et 5 kita, suugarn, -et 5 verkkogarnera I koristellagastyg, -et 5 harsokangasglupsk, -t, -a ahneglänsande kiiltävä, hohtavagnid/a, -er, gned, gnidit hangata, hieroagrava I graavatagravid raskaana olevagrilla I grillatagrumlig, -t, -a sameagrun/d, -t, -da matalagrusig, -t, -a sorainengädda, -n 1 haukigäl, -en 2 kidusgällock, -et 5 kiduskansigärs, -en 2 kiiskigös, -en 2 kuhaHhacka I hienontaahalstra I hiillostaahalt, -en 3 pitoisuushandel, -n kauppa, kaupankäyntihane, -n 2 uros, koirashantverk, -et 5 käsityöhav, -et 5 merihavsvik, -en 2 merenlahtihavsöring, -en 2 taimenhinna, -n 1 kalvohjärt- och kärlsjukdom, -en 2 sydän- ja verisuoni- sairaushud, -en 2 nahkahusbehov kotitarvehushållspapp/er, -ret 5 talouspaperihuvud, -et 5 päähållbarhetstid, -en 3 säilyvyysaikahålslev, -en 2 reikäkauhahåv, -en 2 haavihälsofara, -n 1 terveysvaarahärleda II johtaaIid, -en 2 säyneigenkännbar, -t, -a tunnistettavissa olevaillaluktande pahanhajuineninlagd säilöttyinsekt, -en 3 hyönteineninsjö, -n 2 (sisä)järviinsjöområde, -t 4 järvialueislossning, -en 2 jäidenlähtö

Jjägare, -n 5 metsästäjäjämförbar, -t, -a verrattavissajäst, -en hiivaKkamouflage, -t suoja, naamiokapa I pilkkoakarpfisk, -en 2 karppikalakastrull, -en 3 kattila, kasarikatsa, -n 1 katiskakavla I kaaviloidaklibba I takertuaklubba I kolkataklumpa I sig paakkuuntuakniv, -en 2 veitsi, puukkoknåda I alustaakoka I/II keittääkonsekvens, -en 3 seurauskonsumtion, -en kulutuskost, -en ravinto, ruokakrok, -en 2 koukkukropp, -en 2 vartalokroppsform, -en 3 vartalonmuotokroppsvikt, -en 3 ruumiinpainokrydda, -n 1 maustekräftdjur, -et 5 äyriäinenkust, -en 3 rannikkokvicksilv/er, -ret elohopeakvist, -en 2 oksakylstel, -t, -a kylmästä kankeallake, -n 2 madelarv, -en 2 toukkalek, -en 2 kutuleka II kutealektid, -en 3 kutuaikalerig, -t, -a savinenligga i bakhåll olla väijyksissäliknande kaltainenlivnära II sig elättäälivsmed/el, -let 5 elintarvikelivsmedelssäkerhetsverket elintarviketurvallisuus- virastolivsmiljö, -n 3 elinympäristöljum/men, -met, -na haalealjusförhållande, -t 4 valo-olosuhdelock, -et 5 kansilossna I irrotalånggrun/d, -t, -da matalapohjainenlångrev, -en 2 pitkäsiimalångsmal, -t, -a pitkulainenlångsträckt, -, -a pitkänomainenläckerbit, -en 2 herkkupalaläckerhet, -en 3 herkku

26

längd, -en 3 pituuslättigenkännlig, -t, -a helposti tunnistettavalättrensa/d, -t, -de helposti perattavalättsalta/d, -t, -de vähäsuolainenlättsmält helposti sulavalök, -en 2 sipulilös, -t, -a löysäMmag/er, -ert, -ra vähärasvainenmage, -n 2 vatsa, mahamatberedare, -n 5 monitoimikonematvana, -n 1 ruokatottumusmetspö, -et 4 onkimil/d, -t, -a mietomiljöreglering, -en 2 ympäristösääntelymiljötillstånd, -et 5 ympäristölupamineral, -et 3 mineraalimossa, -n 1 sammalmun, -nen 2 suumussla, -n 1 simpukkamynningsområde, -t 4 joen suualuemånadsskifte, -t 4 kuunvaihdemångsidig, -t, -a monipuolinenmås, -en 2 lokkimängdmässigt määrällisestimört, -en 2 särkinnagga I pistellä reikiänivå, -n 3 tasonors, -en 2 kuorenot, -en 2 nuottanyfångad vastapyydystettynäringsfattig, -t, -a vähäravinteinennäringsrik, -t, a runsasravinteinennässla, -n 1 nokkonennät, -et 5 verkkonäthinna, -n 1 verkkokalvoPpanna, -n 1 pannuparasit, -en 3 loinenpimpelfiske, -t pilkintäplantera I istuttaaplatt, -, -a litteä, tasainenplocka I nyppiäpotatisklyfta, -n 1 perunalohkoproduktion, -en 3 tuotantoproteinkälla, n 1 proteiinin lähdepryda II koristaapå låga varv pienellä tehollapälsnäring, -en turkistalouspärlliknande helmenomainenRrandig, -t, -a juovainenreflekterande heijastava

regnbåge, -en kirjolohirejäl, -t, -a aikamoinen, reiluremsa, -n 1 suikale, kaistalerensad peratturensning, -en 2 perkaaminenreta I ärsyttäärinnande juoksevarivjärn, -et 5 raastinrautarom, -men mätiromkorn, -et 5 mätimunaromsäck, -en 2 mätipussirovfisk, -en 2 petokalarovgirig, -t, -a saaliinhimoinenrygg, -en 2 selkäryggfena, -n 1 selkäeväryggrad, -en 3 selkärankarykte, -t 4 maineryssja, -n 1 rysäröka II savustaaröra II sig liikkuaröra II koskea, hämmentääSsalthalt, -en suolapitoisuussarv, -en 2 sorvased, -en 3 käytöstapa, tapaseg, -t, a nahkeasidofångst, -en 3 sivusaalissidolinje, -n 3 kylkiviivasil, -en 2 siiviläsjösäkerhet, -en meriturvallisuusskala I kuoriaskilja II (från något) erottaa jostakinskim/mer, -ret hohtoskimrande hohtavaskinn, -et 5 nahkaskivad viipaloituskrapa I kaapiaskrov, -et 5 kuolleen eläimen ruumisskumma I kuoria vaahtoskvätt, -en lirausskål, -en 2 kulhoskäggtöm, -men 2 kalan partaskära, skär, skar, skurit leikataskärgård, -en 2 saaristoSkärgårdshavet Saaristomeriskärgårdsvik, -en 2 saaristonlahtiskölja II huuhdellaslank, -t, -a kapeaslem, -met limaslemmig, -t, -a niljakasslev, -en 2 kauhasmet, -en 3 seos, taikinasmyga II sig hiipiä, pujahtaa

27

småkornig, -t, -a pienijyväinensmörj/a, -er, smorde, smort voidellasmörsteka II paistaa voissasnabbmat, -en pikaruokasnitta I leikata, viiltää, tehdä viiltosommarstuga, -n 1 kesämökkispill, -et hävikki, hukkaspinnspö, -et 4 heittouistin, virvelispola I huuhdellasprallig, -t, -a railakassprida II sig levitästeka II paistaa, kypsentäästim, -met 5 parvistink/a, -er, stank, stunkit haistastjärt, -en 2 pyrstöstrand, -en stränder, -na rantastrupe, -n 2 kurkkustråle, -n 2 piikkiströ III sirotellaströmming, -en 2 silakkastuva I muhentaasur, -t, -a hapansvampstuvning, -en 2 sienimuhennossylvass, -t, -a neulanteräväsyn, -en 3 näkösyrerik, -t, - a runsashappinensötvatt/en, -net 5 makeavesiTta kål på tehdä loppu jostakintagg, -et 5 piikkitaggig, -t, -a piikikästand, -en, tänder, -na hammastillaga I valmistaatillagning, -en 2 valmistustillagningssätt, -et 5 valmistustapatillbehör, -et 5 lisuketillredningstid, -en 3 valmistusaikatillsätta, -sätter, -satte, -satt lisätätillväxt, -en 3 kasvutorsk, -en 2 turskatrolling vetokalastus

tvärfläck, -en 2 poikittainen laikkutärning, -en 2 kuutioUugnsbaka I kypsentää uunissaundanskymd ”peitetty”underbett, -et alapurentaunderlag, -et 5 pohjauppgång, -en 2 nousuuppmana I kehottaauppmäta II mitatauppskatta I arvioida, arvostaaursprung, -et 5 alkuperäutbredningsområde, -t 4 levinneisyysalueutkant, -en 3 laitamautmaning, -en 2 haasteutplantera I istuttaautseende, -t 4 ulkonäköutskott, -et 5 ulokeutveckla I kehittääutveckling, -en 2 kehitys, kehittyminenVvandra I vaeltaavass, -t, -a terävävassbuk, -en kilohailivattenbruksanläggning, -en 2 vesiviljelylaitosvattengenomströmning, -en veden läpivirtausvattenyta, -n 1 vedenpintaverksamhet, -en 3 toimintavik, -en 2 lahtivitamin, -et 3 vitamiinivårdslös, -t, -a leväperäinen, varomatonvårta, -n 1 känsä, syyläYyng/el, -let 5 kalanpoikanenÄälv, -en 2 jokiättiklösning, -en 2 etikkaliuosÖöga, -t, ögon, -en silmäÖstersjön Itämeri

28

sanasto

Aahne glupsk, -t, -aahven abborre, -n 2ahvenkala abborrfisk, -en 2alapurenta underbett, -etalkuperä ursprung, -et 5alustaa knåda Iarvostaa, arvioida uppskatta Ieelintarvike livsmed/el, -let 5elintarviketurvallisuus livsmedelssäkerhets- virasto verketelinympäristö livsmiljö, -n 3elohopea kvicksilv/er, -retelättää livnära II sigennakkoluulo fördom, -en 2erottaa jostakin skilja II (från något)eturuumis framkropp, -en 2etäisyys avstånd, -et 5evä fena, -n 1Ffileerata filea Ifileerattu fileadggraavata grava Igrillata grilla IHhaalea ljum/men, -met, -nahaaste utmaning, -en 2haavi håv, -en 2haista stink/a, -er, stank, stunkithammas tand, -en, tänder, -nahangata, hieroa gnid/a, -er, gned, gnidithapan sur, -t, -ahappaneminen försurning, -en 2harsokangas gastyg, -et 5hauki gädda, -n 1heijastava reflekterandeheittouistin, virveli spinnspö, -et 4herkku läckerhet, -en 3herkkupala läckerbit, -en 2hienontaa hacka Ihiillostaa halstra Ihiiva jäst, -enhohtava skimrandehuuhdella skölja II, spola Ihyönteinen insekt, -en 3Iistuttaa plantera I, utplantera IItämeri Östersjön

Jjoki älv, -en 2juovainen randig, -t, -ajärvialue insjöområde, -t 4Kkaapia skrapa Ikaaviloida kavla Ikalakanta fiskbestånd, -et 5kalan parta skäggtöm, -men 2kalan ruumis fiskkropp, -en 2kalanpoikanen (fisk)yng/el, -let 5kalanviljely fiskodling, -en 2kaltainen liknandekalvo hinna, -n 1kansi lock, -et 5kanta bestånd, -et 5kapea slank, -t, -akarppikala karpfisk, -en 2kasvu tillväxt, -en 3katajanhavu enris, -etkatiska katsa, -n 1kattila, kasari kastrull, -en 3kauha slev, -en 2kehitys, kehittyminen utveckling, -en 2keittää koka I/IIkesämökki sommarstuga, -n 1kidus gäl, -en 2kiduskansi gällock, -et 5kiiltävä, hohtava glänsandekiinteä fast, -, -akiiski gärs, -en 2kilohaili vassbuk, -enkirjolohi regnbåge, -enkita, suu gap, -et 5kolkata klubba Ikoski fors, -en 2kotitarve husbehovkoukku krok, -en 2kuha gös, -en 2kulho skål, -en 2kulutus konsumtion, -enkuore nors, -en 2kuoria skala Ikurkku strupe, -n 2kutea leka IIkutu lek, -en 2kutuaika lektid, -en 3kuunvaihde månadsskifte, -t 4kuutio tärning, -en 2kyky förmåga, -n 1kylkiviiva sidolinje, -n 3

29

kysyntä efterfrågan, -käristää fräsa IIkäsittely behandling, -en 2käsityö hantverk, -et 5käytöstapa, tapa sed, -en 3llahna braxen, -, braxnar, -nalahti vik, -en 2laikku fläck, -en 2laikukas, pilkullinen fläckig, - t, -alaituri, silta brygga, -n 1lajinimi artnamn, -et 5leikata skära, skär, skar, skuritleikata, viiltää, tehdä viilto snitta Ilevinneisyysalue utbredningsområde, -t 4levitä sprida II siglevä alg, -en 3liemi buljong, -en 3liikkua röra II siglima slem, -metlisuke tillbehör, -et 5 lisätä tillsätta, -sätter, -satte, -sattlisääntymistapa förökningsmetod, -en 3litteä, tasainen platt, -, -aloinen parasit, -en 3lokki mås, -en 2lävikkö, siivilä durkslag, -et löysä lös, -t, -aMmade lake, -n 2maine rykte, -t 4; anseende, -t 4makeavesi sötvatt/en, -net 5matala grun/d, -t, -damatalapohjainen långgrun/d, -t, -damauste krydda, -n 1merenlahti havsvik, -en 2meri hav, -et 5meriturvallisuus sjösäkerhet, -enmetsästäjä jägare, -n 5mieto mil/d, -t,-amineraali mineral, -et 3mitata uppmäta IImonipuolinen mångsidig, -t, -amonitoimikone matberedare, -n 5muhentaa stuva I murtovesi bräckt vatt/en, -net 5mäti rom, -menmätimuna romkorn, -et 5mätipussi romsäck, -en 2nnahka hud, -en 2; skinn, -et 5nahkea seg, -t, aniljakas slemmig, -t, -anilviäinen blötdjur, -et 5

nokkonen nässla, -n 1nuotta not, -en 2nylkeä flå IIInäkö syn, -en 3Ooksa kvist, -en 2onki metspö, -et 4Ppaakkuuntua klumpa I sigpahanhajuinen illaluktandepaistaa, kypsentää steka IIpakastettu djupfrystpala bit, -en 2pannu panna, -n 1parvi stim, -met 5pasuri björkna, -n 1perkaaminen rensning, -en 2perkeet fiskrens, -etperunalohko potatisklyfta, -n 1peräaukko analöppning, -en 2peräevä bakfena, -n 1petokala rovfisk, -en 2piikikäs taggig, -t, -apiikki tagg, -et 5; stråle, -n 2pikaruoka snabbmat, -enpilkintä pimpelfiske, -tpilkkoa kapa Ipitkäsiima långrev, -en 2pitoisuus halt, -en 3pituus längd, -en 3pohja underlag, -et 5pohjaeläin bottendjur, -et 5Pohjanlahti Bottniska vikenpuro bäck, -en 2pyrstö stjärt, -en 2pyydystää fånga Ipää huvud, -et 5Rraastinrauta rivjärn, -et 5rannikko kust, -en 3ranta strand, -en stränder, -naraskaana gravidrasvahappo fettsyra, -n 1rasvapitoisuus fetthalt, -enravinto föda, -n; kost, -enrehukala foderfisk, -en 2reikäkauha hålslev, -en 2risteymä bastard, -en 3runsashappinen syrerik, -t, - arunsasravinteinen näringsrik, -t, arunsasruotoinen benrik, -t, -aruodoton benfri, -tt, -aruokatottumus matvana, -n 1ruoto ben, -et 5

30

ruumiinpaino kroppsvikt, -en 3rysä ryssja, -n 1Ssaaliinhimoinen rovgirig, -t, -asaalis byte, -t 4saaliskala fångstfisk, -en 2saaristo skärgård, -en 2Saaristomeri Skärgårdshavetsaaristonlahti skärgårdsvik, -en 2samea grumlig, -t, -asammal mossa, -n 1savinen lerig, -t, -asavustaa röka IIsekoittaa blanda Iselkä rygg, -en 2selkäevä ryggfena, -n 1selkäranka ryggrad, -en 3seos, taikina smet, -en 3seuraus konsekvens, -en 3sidekudos bindväv, -en 2sienimuhennos svampstuvning, -en 2siivilä sil, -en 2silakka strömming, -en 2silmä öga, -t, ögon, -ensimpukka mussla, -n 1sinertävä blåaktig, -t, -asipuli lök, -en 2sirotella strö III(sisä)järvi insjö, -n 2sivusaalis sidofångst, -en 3sopeutumiskyky anpassningsförmåga, -n 1sorainen grusig, -t, -asorva sarv, -en 2sulkava faren, -, 2suoja, naamio kamouflage, -tsuolapitoisuus salthalt, -en Suomenlahti Finska vikensuomu fjäll, -et 5suu mun, -nen 2suuri dig/er, -ert, -rasydän- ja verisuonisairaus hjärt- och kärlsjukdom, -en 2syötti agn, -et 5; bete, -t 4sähkövatkain elvisp, en 2säilyvyysaika hållbarhetstid, -en 3säilötty inlagdsärki mört, -en 2säyne id, -en 2Ttaikina deg, -en 2taimen havsöring, -en 2taipuvainen benäg/en, -et, -natakertua klibba Italouspaperi hushållspapp/er, -ret 5

taso nivå, -n 3terveysvaara hälsofara, -n 1terä egg, -en 2terävä vass, -t, -atoukka larv, -en 2tuhka aska, -ntunturiseutu fjälltrakt, -en 3tuore färsk, -t, -atuotanto produktion, -en 3turkistalous pälsnäring, -enturska torsk, -en 2Uuistin drag, -et 5ulkonäkö utseende, -t 4uloke utskott, -et 5uros, koiras hane, -n 2Vvaeltaa vandra Ivalmistaa tillaga Ivalmistus tillagning, -en 2valmistusaika tillredningstid, -en 3valmistustapa tillagningssätt, -et 5valo-olosuhde ljusförhållande, -t 4valumavesi avrinningsvatt/en, -net 5vapaa-ajan kalastaja fritidsfiskare, -n 5varovainen försiktig, -t, -avartalo kropp, -en 2vartalonmuoto kroppsform, -en 3vastapyydystetty nyfångadvatsa, maha buk, -en 2; mage, -n 2vatsaevä bukfena, -n 1vatsaontelo bukhåla, -n 1veden läpivirtaus vattengenomströmning, -envedenpinta vattenyta, -n 1veitsi, puukko kniv, -en 2verkko garn, -et 5; nät, -et 5verkkokalvo näthinna, -n 1vesiviljelylaitos vattenbruksanläggning, -en 2vetokalastus trollingviipaloitu skivadvitamiini vitamin, -et 3vivahdus dragning, -en 2voidella smörj/a, -er, smorde, smortvuorokausi dygn, -et 5vähärasvainen fettfattig, -t, -a; mag/er, -ert, -ravähäravinteinen näringsfattig, -t, -avähäsuolainen lättsalta/d, -t, -deYympäristölupa miljötillstånd, -et 5ympäristösääntely miljöreglering, -en 2Ääyriäinen kräftdjur, -et 5

Documents

UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr Inle