Religion och identitet

Underskningar visar faktiskt p att Sverige r ett av vrldens minst religisa lnder, det r till och med som s att det kan rankas som vrldens absolut minst religisa land, upp mot 85 % av landets befolkning berknas icke-troende! http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf Med detta sagt betyder det emellertid inte att alla dessa icke-troende r ateisiter, dvs. att folket inte tror p ngon gud(ar) eller hgre makter; mnga r s.k. agnostiker, vilket betyder att de menar p att det r omjligt att veta hur vrlden skapats, om ngon Gud eller gudar existerar eller har existerat, vad som hnder efter dden, och andra frgor som berr livsskdning och som det inte finns ett precist svar p. Med andra ord vet man inte vad som r rtt eller fel, oavsett hur mycket man n spekulerar, och hur man n handlar. Hepburn, Ronald W. (2005) [1967]. "Agnosticism". In Donald M. Borchert. The Encyclopedia of Philosophy 1 (2nd ed.). MacMillan Reference USA (Gale). p. 92. ISBN 0-02-865780-2. In the most general use of the term, agnosticism is the view that we do not know whether there is a God or not. (page 56 in 1967 edition) Om vi sker efter samfund p eniro I Uppsala hittar vi en relativt stor mngd (150). Det r bland annat Svenska Kyrkan, Missionskyrkan, Frlsningsarmn m.fl. http://gulasidorna.eniro.se/hitta:kyrkor+samfund/uppsala/" http://gulasidorna.eniro.se/hitta:kyrkor+samfund/uppsala/ Trots att Sverige domineras av icke-troende, r ver 66 % medlemmar i Svenska Kyrkan http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_in_Sweden" http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_in_Sweden . Likvl firar de allra flesta av oss de tv strsta kristna hgtiderna jul och psk, men oftast med strre vikt p socialt umgnge n hedring och eftertanke p Jesu fdelse, korsfstning och uppstndelse. Lngfredagen som inom djupt religisa lnder frknippas med sorg ver Jesu dd, r i Sverige i dag snarare ett festligt firande med god mat, dryck och godis. Under bde julen och psken skippar till och med folk allt som oftast att ens g till kyrkan! Jag skulle med andra ord inte vilja pst att religion och tro verlag spelar ngon strre roll i svenska samhllet. Anhngare till islam (muslimer) som r Sveriges nststrsta religion finns det ca 500000 av i vrt land, vilket utgr ungefr 5 % av befolkningen. Ungefr 20000 invnare r judar. Exakta kllor p hur mnga buddhister och hinduer som bor i Sverige i lite klurigt att hitta, men svenska Wikipedia skriver att det uppskattas finnas omkring 40000 buddhister http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism_i_Sverige" http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism_i_Sverige , och 10000 hinduer i landet http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduiska_Samfundet_i_Sverige" http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduiska_Samfundet_i_Sverige . Dessa tre sistnmnda religioner r inga religioner som jag skulle sga ftt direkt fste fste i Sverige, d de nnu har relativt f anhngare. Islam skulle jag dremot vilja pst faktiskt ftt inflytande i Sverige/Uppsala p senare r, kanske frmst p grund av all invandring frn krigsdrabbade muslimska lnder. Vldigt ofta hr vi debatter i media om hur islameringen i Sverige nstintill ses som ett hot, att burka borde frbjudas, och i alla fall jag har hrt frn kanske frmst Sverigedemokrater, att islam r djvulens religion, och att om vi inte begrnsar invandringen drastiskt kommer vrt land frr eller senare g t skogen. Dessutom r det mnga som fruktar att risken ver att IS kommer f fste i Sverige i framtiden. Jag sger inte att jag hller med p dessa punkter, men vad jag inte frnekar r faktumet att andelen muslimer faktiskt vxer i landet, och att vi i framtiden kan komma att f se ett islamskt parti i riksdagen.

Hur som helst; de muslimer jag lrt knna i mitt liv uppskattar allt som oftast vrt land, och r glad ver att f bo hr. Det som kan vara jobbigt fr dem r att de ofta dras ver samma kam som extrema islamister och att de kan knna sig frtryckta som grupp ver onda handlingar enskilda individer gr, bland annat d IS-krigare. Att aktivt utfra sin religion i Sverige kan vara en aning problematiskt i vissa lgen menar de, till exempel under Ramadan nr de inte fr ta under dagstid, ven om de har fysiska jobb att utfra. Allt som oftast brukar det emellertid fungera ganska bra. Dremot nr det kommer till kvinnor s mste de bra slja eller i extrema fall till och med burka, vilket definitivt kan stta kppar i hjulen fr dem i om de vill trna, utfra fysisk aktivitet, eller mste jobba ute i varmt vder m.m.Under utlandsvistelser mrker man klart av religion p ett annorlunda vis. Under en familjeresa jag kte p till Rom frra ret beskte vi diverse heliga platser, bland annat Vatikanstaten, kyrkor, och vad som jag minns starkast, Capuchin Crypt, en plats dr 3700 liks kvarlevor frn 1700-talet fanns upphngda p vggar och tak. Mestadels var liken munkar, men ven vanligt romarfolk som hade det svrt ekonomiskt frn denna period. Ingen kan med skerhet veta exakt varfr munkarna gjort p det hr viset, men p en skylt vid monumentet gick att lsa: Vad du r nu, som vi en gng var, vad vi r nu, ni ska vara. Jag tror personligen de vill visa efterlevande att frr eller senare kommer vi alla se ut p det viset, livet p jorden varar endast en begrnsad tid. Kanske br vi d tnka p att tillbringa det med saker och ting vi lskar, med dem vi lskar? http://untappedcities.com/2013/07/02/capuchin-crypt-monument-of-human-bones-corpses-rome/" http://untappedcities.com/2013/07/02/capuchin-crypt-monument-of-human-bones-corpses-rome/ Jag minns jag frgade min mor varfr s otroligt mnga mnniskor i vrlden r religisa, och fick till svar att "Folk behver ngonting att tro p, och vnda sig till". Det r nog s sant som det r sagt, folk "behver" ngonting godartat att tro p fr att kunna leva, och fr att vlkomna dden snarare n att frukta den nr ens tid r kommen. Men om det nu finns en Gud, varfr finns d all ondska och allt hat i vrlden? Varfr finns kriminalitet? Varfr drabbas goda mnniskor av sjukdomar? Varfr dr miljoner oskuldsfulla barn rligen i krig? Varfr skulle Gud om han nu existerar tillta allt detta? Eller r det som s att Gud faktiskt r ondskefull? Varfr finns s mnga olika religioner och troer?I min mening r religion ngonting mnniskoslktet sjlv skapat, just fr att de vill ha ngonting att tro p, ngonting att frlita sig till, och ngonting de kan knna tillit hos. Frgorna ovan r frgor i alla fall jag vljer att grva mig ner i, d jag aldrig tror mig kommer komma fram till ett korrekt svar. Desto hellre lgger jag min tid i livet p att gra vad jag tycker om, saker som gr mig lycklig. Detta r emellertid endast min livsskdning, och jag dmer ingen annan som tnker annorlunda. Kanske r det s att vi alla har rtt? Jag minns jag en gng fick frgan av en gammal religionslrare vad religion r; mste vrlden vara skapad av Gud eller gudar fr att klassas som religion? Mste religion ha ett svar p vad som hnder efter dden? Skulle fotboll kunna klassas som en religion? Om vi slr upp ordet religion i en ordbok fr vi frklaringen: Religion r en trosfrestllning som innehar vernaturliga fenomen, och frutstter att ens sjl lever vidare efter dden. Sledes skulle jag svara nej, nej och nej p dessa frgor. Vrlden mste inte vara skapad av ngon gud fr att rknas religion, inte heller mste det frutstta vad som hnder efter dden, bara att ngonting kommer att hnda med ens sjl, och fotboll r inte ngon religion d det inte innefattar tro p vernaturliga fenomen. Om vi ser till de fem vrldsreligonerna; Kristendom, islam, judendom, buddhism och hinduism stmmer denna frklaring in, de har alla en tro p vernaturliga/gudomliga krafter, och sjlen lever vidare efter dden. De tre frstnmnda, de abrahamitiska religionerna, har alla patriarken Abraham som stamfader. Dessa religioner r monoteistiska, med vilket menas att de dyrkar en gud, och frkastar tanken att det skulle finnas flera gudar. Det var Gud som skapade vrldsalltet och mnniskan. Vad religionernas lra baseras p r genom profeter, de frmsta var Jesus (kristendomen), Moses (judendomen), och Muhammed (islam). Det finns fler profeter som spelat en stor roll inom varje av dessa religioner likvl, Jesus r bland annat ven profet fr islam; bland annat tror man liksom inom kristendom p Jesu jungfrufdelse och himmelsfrd. Den kanske allra strsta skillnaden i trosuppfattning av Jesus dessa tv religioner emellan r att han inom kristendom r Gud genom den s.k. treenigheten Jesus, fast i en annorlunda skepnad, och det r sledes endast kristna som ser Jesus som gudomlig. Buddhister och hinduer tror dremot inte p Gud, men dremot en gudomlifg kraft oavsett skepnad. Istllet fr att be s mediterar man. Man tror p terfdelse tills mnniskan om mjligt uppnr nirvana, vilket betyder att man befrias frn lidandet av terfdelse. Nirvana kan man uppn genom att handla rtt, och flja den ttafaldiga vgen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nirvana" http://sv.wikipedia.org/wiki/Nirvana Rtt insikt. Man mste frst lidandet och vad det innebr.Rtt tal, dvs. inte ljuga Rtt handlande man ddar inte, man stjler inte, och man lever inget liv i lyx.Rtt levnadsstt man bedrar eller lurar inte varandraRtt strvanRtt vaksamhet man mediterar fr att n insiktRtt frsjunkande om man mediterar tmmer man ens medvetande och fyller det med medlidande.

Vad som beknnetecknar till sist hinduism r framfrallt frestllningen om guden Brahma, vrldssjlen. Kommer man till Brahma har man vunnit fr sin egna sjl, atman. Hinduer tror att innan vi kan n Brahma terfds vi antingen lngre ifrn eller nrmre inp Brahma, beroende p hur god ens karma r. Har man mestadels agerat godartat under sitt liv fds man till ett bttre i sitt nsta liv, och tvrtom. Frrutom Brahman finner vi i hinduism bland annat gudarna Shiva (motsatsens gud) och Vishnu som upprtthller vrlden. Beroende p hur man ser det kan hinduism rknas bde som en monoteisstisk och polyteistisk, d Brahman r Vrldssjlen, medan alla andra gudar r underordnader.

En mnniska som verkligen gjorde avtryck i vrlden nr han levde, och som jag verkligen fascineras av r Mahatma Gandhi, knd fr sitt icke-vlds ideal. Kanske r det p grund av Richard Attenboroughs superba tta-faldigt Oscarsbelnade Gandhi frn 1982, som det vckt intresse. Gandhi fick en gng frgan huruvida han var hindu eller ej, och svarade: Ja, det r jag. Jag r ocks kristen, muslim, buddhist och jude. Han ansg med detta sagt att alla religioner r jmlika, och i varje en av dem finner man sanning och krlek. Jag tnker med detta sagt skriva lite grand om Gandhis livsskdning icke-vld. Vad som r fantastiskt med denna livsskdning r att man kan som Gandhi sger egentligen tillhra vilken religion som helst, utan att det br ses som ett hinder fr att ha detta ideal. Likas gller oavsett varifrn man kommer, vilken sexualitet man har och om man r man eller kvinna. I slutet av filmen Gandhi sger han: Nr jag misstrstar minns jag att hela historien av sanningens och krlekens vg alltid vunnit. Det har funnits tyranner och mrdare, som bda kan verka overvinnliga, men i slutndan r det godheten som vinner. Tnk p det, alltid. The Non-Violence Project r ett uppdrag som r till fr att inspirera, engagera och motivera unga mnniskor att lra sig lsa konflikter utan vld, bland annat agerar man bland skolor och idrottsfreningar vrlden runt. http://nonviolence.com/" http://nonviolence.com/ Logiken fr icke-vld r enkel. Inget vld, varken fysiskt eller verbalt. Om vi alla agerar respektfullt och fredligt mot varandra kommer vrlden bli en bttre plats. ven fast det mesta str p deras hemsida, valde jag att kontakta Sveriges operativa chef, som heter Therese Engstrm, och frgade fljande frgor: Vilka r era viktigaste traditioner?

Framfrallt r det synsttet att man oavsett vilket ska ta avstnd frn all form av vld, men ven vrderingar som att alla mnniskor p jorden r skapade jmlika, och drmed skall ingen frtryckas utan behandlas med krlek. Man ska slunda inte trampas p bara fr att man inte r verviktig, r frstndshandikappad, r homosexuell eller vad det nu n kan vara. Ingen frtjnar att bli fysiskt slagen, verbalt mobbad eller n vrre, mrdad. Behandla dina medmnniskor med krlek s fr du ocks frr eller senare krlek tillbaka!Vad exakt gr ni fr att frmedla ert budskap?

Vi utbildar unga runtom i vrlden i sjlvknsla, konfliktlsning, och icke-vld. Detta sker framfrallt p skolor, idrottsfreningar och fritidsgrdar. Dock har inflytandet i Sverige inte slagit s stort, men vi hoppas utvecklas i framtiden! Den s.k. knutna pistolen r vr symbol fr vrt budskap icke-vld, och den str uppstatyerad i bland annat Gteborg, Malm (se bilden), Stockholm, Halmstad, och utanfr FN:s hgkvartr i NYC.Vem eller vilka personer har spelat en viktig roll i er livsskdning?Gandhi r den frmsta personen i vr livsskdning, men ven bland andra Martin Luther King Jr. Dessa r tv politiskt stora ledare i historien som genom icke-vldsdemonstrationer gjort vrlden till bttre plats, vilket r precis det vi efterstrvar att gra vrlden till bttre och tryggare plats att leva i, utan fysiskt vld. Martin Luther King Jr ledde som du kanske vet fredliga demonstrationer till att svarta mnniskor frtjnar precis samma rttigheter som vita i USA. (Parallell kan f.. dras till rasismen mot indier i Sydafrika under tiden Gandhi bodde dr).Vilka blir medlemmar?Vem som helst kan utbilda sig till att bli en av vra ambassadrer (ideelt), fr att sedan bli till exempel fotbollstrnare i Uganda, och d samtidigt lra ut just sjlvknsla, konfliktlsning och icke-vld till barn och ungdomar. Hur har utvecklingen sett ut fr er?

Sedan grundandet av organisationen 1993 har vi vrlden ver utbildat hela 7 miljoner mnniskor! Vi har som ml att n ut till s mnga skolor och freningar vi kan! Det var dock frst frra ret vi brjade med frelsnigar ven i Sverige, och har n s lnge varit i Stockholm och i Gteborg och frelst om vrt ideal fr mellanstadieklasser. Har kvinnor och mn olika roller i samfundet? Hur ser det ut?Nej, kvinnor och mn har lika roller.

Med detta sagt tycker jag att icke-vld r ett ideal alla br efterstrva, med eventuellt undantag fr rttsvsendet vid absolut ndvndiga situationer. ven om man kanske inte blir ambassadr eller p ngot sett aktiv i denna rrelse eller ngon liknande, r det ngonting man br ha i tankarna. Oavsett om Gud finns eller ej, r icke-vld en livsskdning vrlden mr bttre av, det r jag vertygad om.

Kllor:http://www.pitzer.edu/academics/faculty/zuckerman/Ath-Chap-under-7000.pdf Hepburn, Ronald W. (2005) [1967]. "Agnosticism". In Donald M. Borchert. The Encyclopedia of Philosophy 1 (2nd ed.). MacMillan Reference USA (Gale). p. 92. ISBN 0-02-865780-2. In the most general use of the term, agnosticism is the view that we do not know whether there is a God or not. (page 56 in 1967 edition)

http://gulasidorna.eniro.se/hitta:kyrkor+samfund/uppsala/http://en.wikipedia.org/wiki/Religion_in_Sweden http://sv.wikipedia.org/wiki/Buddhism_i_Sverige

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hinduiska_Samfundet_i_Sverige

http://untappedcities.com/2013/07/02/capuchin-crypt-monument-of-human-bones-corpses-rome/http://sv.wikipedia.org/wiki/Nirvanahttp://nonviolence.com/" http://nonviolence.com/