Uppdaterat underlag inför 2011 års avtalsrörelse

Uppdaterat underlag inför 2011 års avtalsrörelse

Industrins Ekonomiska Råd28 Oktober 2011

Innehåll

• Nya globala förutsättningar– Eurokrisen – USA-ekonomin och tillväxtländerna– Risker på upp-och nedsidan

• Hur påverkas utsikterna för svensk ekonomi– Dämpad exportefterfrågan– Minskad tillförsikt och framtidstro – Inflation och inflationsförväntningar

• Effekterna hittills för svensk industri – Löner, arbetskraftskostnader och reallöner – Efterfrågan, produktion och sysselsättning– Effekterna i olika branscher

Sammanfattande bedömning– Globala utsikter

• Den finansiella oron har gett negativa spridningseffekter till den reala ekonomin

• Förtroendeindikatorer kraftigt nedåt världen över • Tydliga effekter av kreditåtstramning i Västeuropa • Seg återhämtning i USA, tillväxtekonomerna måttligt drabbade• Huvudscenario: Låg tillväxt men ingen global recession

– Nedåtrisker dominerar• Europa - risk för kreditdrivet tvärstopp Budgetbesparingar hämmar efterfrågan och ger politiska spänningar. Nya

kapitalkrav riskerar stramare kreditvillkor. Greklandskrisen riskerar ge spridningseffekter.• USA – ökad finansiell stress, men lägre än i Europa Politisk blockering i kongressen kan fördjupa avmattning • EM-länder – fortsatt relativt hög tillväxt, men större risker för bakslag

– Vad kan ge starkare internationell konjunktur• Politiska lösningar i Europa, återhämtning på bostads- och arbetsmarknaden

i USA, mjuklandning i Kina, rekonstruktion av det globala finansiella och internationell samordning av finanspolitik

Sammanfattande bedömning, forts

– Utsikter för svensk ekonomi• Tillväxten bromsas upp när omvärlden växlar ner och osäkerheten

dämpar aktiviteten• Arbetslösheten blir kvar på hög nivå eller stiger något• Hushållen blir mer försiktiga och ökar sitt sparande när… • …lägre börskurser och huspriser försämrar deras balansräkningar• Inflationsförväntningarna sjunker och inflationen avtar• Möjlighet till stimulanspolitik om konjunkturen försämras• Den finansiella sektorn relativt stark men kan få finansierings-

svårigheter som medför risktillägg för hushåll och företag

– Utvecklingen i svensk industri• Reallönerna minskar 2011 • Nominella löner väntas stiga drygt 2,5%, klart lägre än i Västeuropa • Fortsatt men dämpad återhämtning under 2 kvartalet• Fallande efterfrågan och produktion under 3 kvartalet• Arbetsmarknaden visar ännu ingen påtaglig försämring

Nya globala förutsättningar

• Finansiell oro under sensommaren driven av– Ny allvarligare fas av europeisk skuldkris– Svaga amerikansk konjunkturdata under maj-juli– Allt djupare splittring i amerikansk politik

• Spridningseffekter till reala ekonomin – Förtroendeindikatorer kraftigt nedåt– Tydliga effekter av kreditåtstramning i Västeuropa– Måttlig avmattning i tillväxtekonomier – Amerikanska hårddata bättre än väntat den senaste

tiden

• Huvudscenario i prognoserna. – Låg tillväxt men ingen global recession– Eurokrisens förlopp avgör.

Olika grad av misstroende

10-åriga statsobligationer

Räntedifferens mot Tyskland

jul

08

nov

09

mar jul nov

10

mar jul nov

11

mar jul

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

25,0

Grekland

Portugal

Spanien

Irland

Italien

Frankrike

Finansiell stress mest kännbar i Europa

Räntepunkter

Swapspread, Euro-zonen (10 år)

Swapspread, USA (10 år)

Källa: Reuters EcoWin, SEB

06 07 08 09 10 11

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Tydlig dämpning i USA och Tyskland

Index (IFO: 2000=100) och nettotal (ISM)

Tyskland (IFO, vä) US (ISM, hö)

Källa: IFO, ISM

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

30

35

40

45

50

55

60

65

80

85

90

95

100

105

110

115

120

USA: Svag framtidstro, men fortsatt konsumtionsökning

Konsumentförtroende enligt Conference Board, Index, 1985=100

Konsumtionsutgifter (löpande priser) [ar 1 month, ma 3]

Source: Reuters EcoWin

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-14

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

Kina: Avmattning på väg PMI för tillverkningsindustrin

Nationellt mått Markit Economics

Källa: National Bureau of Statistics of China, Markit Economics

06 07 08 09 10 11

38.0

40.0

42.0

44.0

46.0

48.0

50.0

52.0

54.0

56.0

58.0

60.0

38.0

40.0

42.0

44.0

46.0

48.0

50.0

52.0

54.0

56.0

58.0

60.0

NBS

Olika situation på arbetsmarknaden i Euro-zonen

Arbetslöshet, procent

Tyskland Frankrike Italien Spanien

Källa: Eurostat

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

22,5

Nedjusterade prognoser på bred front BNP-prognoser för 2012 vid olika tidpunkter

USA

Euro-zonen

Japan

Sverige

Tyskland

Storbritannien

Källa: Consensus Economics

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt

11

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

KPI på väg att toppa, kärninflationen har stigit från nedpressad nivå

Årlig procentuell förändring

Inflation i OECD-området

Totalt

Kärninflation (KPI exkl energi och livsmedel)

Källa: OECD

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5

Stark korrelation mellan svensk och tysk export

Varuexport, index 100=2008

Sverige Tyskland

05 06 07 08 09 10 11

75

80

85

90

95

100

105

110

75

80

85

90

95

100

105

110

Anpassning av bostadspriser med undantag för Sverige och Norge

Huspriser, index 2000 = 100

UK

Norge

USA

Danmark

Spanien

Sverige

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

75

100

125

150

175

200

225

250

Stockholmsbörsen har tappat mark 2011 efter gynnsam utveckling 2009 och 2010

Index 100=Jan 2009

Börsutveckling

OMXS DAX 30 S&P 500


jan

09

apr jul okt jan

10

apr jul okt jan

11

apr jul okt

70

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

70

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

Globala utsikter: nedåtriskerna dominerar

• Huvudscenario: låg global tillväxt, men ingen recession. Riskerna i prognoserna dominerar på nedåtsidan

• Europa: Mångdimensionellt dilemma. Risk för kreditdrivet tvärstopp– Budgetbesparingar hämmar efterfrågan– Nya kapitalkrav riskerar krympande banksektor med stramare

kreditsituation för industrin. – Skuldnedskrivning för Grekland riskerar ge spridningseffekter– Nedskärningar och ökad överstatlighet ger politiska spänningar

• USA: Seg återhämtning – Ökad finansiell stress men på lägre nivå än i Europa– Risk för politisk blockering i kongressen som fördjupar nedgång

• EM-länder: Fortsatt tillväxt, men större risker – Kinesisk avmattning på hög tillväxtnivå, men ökade risker för

bakslag efter byggboom och svällande informell kreditsektor

Vad kan orsaka starkare internationell konjunktur?

• Europa: Lång process men rätt start kan bidra till att krampen släpper.

• USA: Positiv dynamik förstärks. Återhämtning på arbets- och bostadsmarknad kommer igång.

• Kina säkerställer mjuklandning.• Rekonstruktion av globala finansiella systemet sker

gradvis.• Viss internationell samordning av finanspolitik för att

undvika synkroniserad åtstramning

Uppdatering av synen på svensk ekonomi

– Internationella oron dämpar exportefterfrågan

– Minskad tillförsikt i näringslivet med troliga effekter på investeringar och nyrekryteringar

– Hushållens framtidstro och konsumtionsvilja har också vänt nedåt

– Inflation och inflationsförväntningar – Ändrade förutsättningar för penningpolitiken

BNP-utveckling enligt NR, årstakt


05 06 07 08 09 10

Pro

cent

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15Investeringar

Privat konsumtion

Export

BNP

Exportvolymutveckling enligt NR, Kvartalsvis förändring säsongrensat


07 08 09 10 11

Pro

cent

-12,0

-8,0

-4,0

0,0

4,0

8,0

Export av varor

Export av tjänster

Export- och importutveckling enligt utrikeshandelsstatistiken t o m sep

Imports, Volume Index, Total, Index, 2000=100 [rebase 2008-07 = 100.0]

Exports, Volume Index, Total, Index, 2000=100 [rebase 2008-07 = 100.0]

Exports, Total, fob, SEK [rebase 2008-07 = 100.0]

Imports, Total, cif, SEK [rebase 2008-07 = 100.0]


06 07 08 09 10 11

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125

Tillförsikt i näringslivet

Byggsektorn

Tillverkningsindustrin

Tjänstesektorn

Detaljhandeln


jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep

07 08 09 10 11

Netto

tal

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

Sysselsättningstillväxt och arbetslöshet


apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug dec apr aug

06 07 08 09 10 11

Pro

cen

t a

v a

rbe

tskr

aft

en

5,5

6,0

6,5

7,0

7,5

8,0

8,5

9,0

9,5

Pro

cen

t

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4<-------- Sysselsättning

Arbetslöshet ------>

Antal arbetade timmar i näringslivet


05 06 07 08 09 10 11

Milj

on

er

timm

ar

pe

r ve

cka

(1

5-7

4 å

r) (

mill

ion

s)

125,0

127,5

130,0

132,5

135,0

137,5

140,0

142,5

145,0

Lediga platser som andel av arbetskraften

0,0

0,4

0,8

1,2

1,6

2007 2008 2009 2010 2011 2012

pro

cen

t

nyanmälda

kvarstående

Beveridgekurvan

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 7,50 8,00 8,50 9,00

arbetslöshet, procent

kvar

ståe

nde

ledi

ga p

lats

er

i rel

atio

n til

l ant

ale

t i

arbe

tskr

afte

n, p

roce

nt

januari 2007

januari 2008

januari 2009

januari 2010

januari 2011

september 2011

Hushållens framtidstro

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Net

toba

lans

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

Hushållens syn på den egna ekonomin

Arbetslöshetsförväntningar

Hushållens syn svensk ekonomi

Prisutveckling på småhus (nivå och årlig ökningstakt t o m tredje kvartalet)

86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Proc

ent

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

<----- Huspriser, ökningstakt

Huspriser, index ---->

Konsumentpriser, index ----->

Nominell inhemsk efterfrågan, Index --->

Kreditgivning till företag och hushåll(årlig procentuell förändring)


05 06 07 08 09 10 11

Proc

ent

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0

Utlåning till icke-finansiella företag

Utlåning till hushåll

Utlåning, totalt

Risktillägg på kort och lång ränta(procentenheter)


05 06 07 08 09 10 11

Proc

ent

-0,25

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2,00

Ränta på bostadsobligationer (5 år) minus ränta på statsobligationer

Tre månaders interbankränta (STIBOR) minus förväntad styrränta (STINA)

Kronans utveckling


96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

110

115

120

125

130

135

140

145

150

155

160

Kron

an m

ot d

olla

r och

eur

o

5

6

7

8

9

10

11

12

EUR/SEK (vänster)

USD/SEK (vänster)

TCW (höger)

Pristryck i producentledet(årlig procentuell förändring)


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Proc

ent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Konsumentpriserna enligt olika index

KPI KPI-F exklusive energi KPI-F (KPI med fast ränta)


06 07 08 09 10 11

Proc

ent

-2

-1

0

1

2

3

4

5

Inflationsförväntningarna på ett års sikt


Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1

04 05 06 07 08 09 10 11

Pro

cen

t

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

Inköpschefer (tillverkning)

Penningmarknaden

Inköpschefer (handel)

Penningpolitiken

Reporänta

Interbankränta, STIBOR, 3 mån

Utlåningsränta, 3 mån Spintab

Riksbankens reporäntabana juli 2011

Riksbankens reporäntebana sep 2011


04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Pro

cen

t

0

1

2

3

4

5

6

7

Utsikter för svensk ekonomi – nedåtrisker i fokus

• Sverige förutses undvika ny recession – men tillväxten avtar när omvärlden växlar ned – osäkerheten dämpar aktiviteten

• Arbetslösheten stabiliseras på relativt hög nivå eller stiger något

• Hushållen blir mer försiktiga– ökar sitt sparande från redan höga nivåer – lägre börskurser och huspriser försämrar balansräkningar

• Inflationsförväntningarna sjunker och inflationen avtar

Utsikter för svensk ekonomi, forts

• Penningpolitiken– Möjlighet finns för Riksbanken att sänka styrräntan om tillväxten

avtar– Huvudscenariot är att den kvarstår på nuvarande nivå nästa år

• Till skillnad från flertalet övriga västländer finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om konjunkturen försämras

• Sveriges finansiella sektor relativt stark – men kan få finansieringssvårigheter – högre risktillägg påverkar företag och hushåll genom ökade

räntemarginaler

Utvecklingen i svensk industri

• Lönebildningen i olika konjunkturlägen• Löneutvecklingen första halvåret enl KL• Arbetskraftskostnader i olika länder enligt LCI• Reallöneutvecklingen för industrianställda• Produktionsutvecklingen enligt NR och IPI• Barometerdata om efterfrågan, produktion,

arbetsmarknadsläge mm för tredje kvartalet– Inköpschefernas index– Konjunkturbarometern (KI)

• Arbetsmarknadsutvecklingen inom industrin

Löneutveckling i olika konjunkturlägen

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

BNP Sysselsättning Ind prod, höger skala

Löneökn ind. 5,5% 3,5% 3,7% 3,1% 3,7% 2,6-2,7%

Löneökn tot 4,6% 3,6% 4,0% 3,2% 3,7% 2,5-2,7%

Löneutvecklingen de senaste avtalsperioderna

Löneutvecklingen 1998-2010 enligt konjunkturlönestatistiken2004 års avtal 2007 års avtal 2010 års avtal Prel Prognos

1998-2003 2004-2010 2004-2006 2007-2009 2010 jan-juli 2011 KI 2011Industrin 3,6 3,3 3,1 3,7 2,8 2,3 2,6Byggsektor 4,0 3,1 3,0 3,5 1,9 3,0 3,3Öv. näringsliv 3,7 3,2 3,1 3,4 2,4 2,2 2,8

Näringslivet 3,7 3,2 3,1 3,5 2,4 2,3 2,8

Kommuner 4,0 3,5 3,3 4,0 2,7 2,1 2,5Staten 4,1 3,5 3,2 3,9 3,1 1,1 2,4

Offentlig sektor 4,0 3,5 3,2 3,9 2,8 1,9 2,5

Totalt 3,8 3,3 3,2 3,7 2,6 2,2 2,7Källa: Medlingsinstitutet

Reallöneminskning i korten 2011

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Reallön KPI

Genomsnittlig reallön 1998-2011

Löneutvecklingen enligt LCI i olika länderArbetskraftskostnader per tim i tillverkningsindustrin enligt LCI, procent per år

Arbetskraftskostn. Arbetskostn Lönekostn.1998-2003 2004-2009 1998-2010 2010 1 hå 2011 1 hå 2011

Sverige 4,1 3,5 3,7 2,0 1,4 2,0

Euroområdet 3,3 2,9 3,0 0,9 3,2 3,1

Tyskland 2,9 1,7 2,1 0,0 4,5 4,1 Frankrike 3,1 3,5 3,3 3,8 4,4 4,0 Finland 4,5 3,7 3,8 -0,6 2,8 2,3

EU 15 exkl Sverige 3,6 3,1 3,2 1,2 2,8 2,7

Storbritannien 4,5 3,8 4,1 3,0 -0,1 -0,6 Danmark 4,0 3,2 3,5 2,4 2,9 3,2

Nya EU-länder 8,3 8,0 7,5 0,4 4,2 4,3

Polen 8,8 7,0 7,4 1,3 4,5 4,6

Norge 5,0 6,2 5,5 4,1 4,3 4,2USA 3,6 2,6 3,0 2,4 3,0 1,9Anm: Nya EU-länder exkl Cypern, Bulgarien, Malta och Rumänien

Produktionsutvecklingen enl NR och IPI

80,0

85,0

90,0

95,0

100,0

105,0

110,0

115,0

120,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

BNP

Industriproduktion, NR

Index 1 kv 2005=100

IPI-index

IPI indikerar svagt fall i industrins produktion 3 kv

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

80

85

90

95

100

105

110

115

Index, sa, höger skalaProc föränding

Juli-aug

Barometerdata och inköpschefernas index

Industrikonjunkturen i Sverige

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

2000M1 2001M4 2002M7 2003M10 2005M1 2006M4 2007M7 2008M10 2010M1 2011M4

10

20

30

40

50

60

70

Konfidensindikatorn enl KI-barometern Inköpschefernas index

Vikande efterfrågan enligt KI-barometern

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

2000M1 2001M5 2002M9 2004M1 2005M5 2006M9 2008M1 2009M5 2010M9

Orderingången på hemmamarknaden, sa Orderingången på exportmarknaden, sa

….liksom enligt inköpscheferna

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

jan apr 2008 okt jan apr 2009 okt jan apr 2010 okt jan apr 2011

70,0

75,0

80,0

85,0

90,0

95,0

100,0

105,0

110,0

115,0

120,0

Orderingång PMI

Orderingång, SCB,

höger skala

Bristen på arbetskraft

Brist på arbetskraft i tillverkningsindstrin

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1996Q1 1997Q3 1999Q1 2000Q3 2002Q1 2003Q3 2005Q1 2006Q3 2008Q1 2009Q3 2011Q1

Yrkesarbetare

Ingenjörer

Annan personal

Lönsamhetsomdöme enligt KI-barometern

Lönsamhetsomdöme för tillverkningsindustrin

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

1996Q1 1997Q3 1999Q1 2000Q3 2002Q1 2003Q3 2005Q1 2006Q3 2008Q1 2009Q3 2011Q1

Produktionsutvecklingen per bransch

Industriproduktionen branschvisNR-data IPI-data

2011 12måntal2008 2009 2010 1 kv 2 kv Juli-aug

Gruvindustri -9,5 -16,8 43,0 6,1 -1,3 -5,8Livsmedelsindustri -7,4 0,8 2,1 0,0 -3,9 -5,5Textil, kläder o läderind -1,3 -16,5 6,5 8,9 -1,1 -5,1Skogsindustri o grafisk ind. 0,4 -9,0 11,4 3,7 -1,3 -4,3Petroleum o kemisk ind 2,7 -3,4 8,7 37,5 14,0 8,4Gummivaru o plastind -0,1 -19,6 17,8 12,8 14,2 7,8Stål o metallvaruind -7,9 -30,5 24,2 18,2 4,9 4,3Dator, elektronik o optikind 6,2 -10,7 12,6 35,7 18,2 15,4Elapparaturindustri -5,1 6,1 3,9 24,6 40,1 40,8Övrig maskinindustri -6,0 -37,1 24,5 27,3 15,9 14,1Motorfordonsindustri. -29,0 -38,8 50,5 58,6 22,1 11,9Övrig transportmedelsind. -7,3 -22,5 -1,8 19,8 19,0 28,5Möbel- o övrig tillverkning -6,3 -6,3 7,4 -3,0 -9,7 -7,8Hela industrin -5,5 -17,5 15,8 20,0 9,1 6,6

Gruvindustrins produktion (IPI)

60

70

80

90

100

110

120

130

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Gruvindustrin

Säsongrensade kvartalsdata 2005=100

Livsmedelsindustri och Teko (IPI)

60

70

80

90

100

110

120

130

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Livsmedelsind Tekoindustrin


Skogsindustrin och grafisk industri (IPI)

60

70

80

90

100

110

120

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Träindustrin Massa o papper Grafisk ind


Kemiska industribranscher (IPI)

60

70

80

90

100

110

120

130

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Petroleum Kemisk industri Läkemedelsind. Gummi o plast


Jord- och stenindustri samt stål- och metallverk (IPI)

55

65

75

85

95

105

115

125

135

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Jord- o stenind. Stål o metallv.


Metallvaru- och maskinindustri (IPI)

60

70

80

90

100

110

120

130

140

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Metallvaruind Elmaskiner Övrig maskinind


Elmaskiner och motorfordon (IPI)

40

60

80

100

120

140

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin El- o optikind. Motorfordonsind.


Annan transportmedelsind. samt övrig tillverkningsindustri (IPI)

50

60

70

80

90

100

110

120

130

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Industrin Annan transportind. Övrig tillverkn.ind.


Antal anställda, glidande 12-mån.snitt

500

550

600

650

700

750

800

850

2007 2008 2009 2010 2011 2012

tuse

nta

l

3250

3300

3350

3400

3450

3500

3550

3600

tuse

nta

l

industrin, skala till vänster

övriga, skala till höger

Varsel som andel av tillvidareanställda

0

0,5

1

1,5

2

2,5

2007 2008 2009 2010 2011 2012

proc

ent

industrin

övriga

Antal varslade och arbetslösa p g a personal- eller

driftsinskränkningar (1000-tal)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

07 kv 1 07 kv 2 07 kv 3 07 kv 4 08 kv 1 08 kv 2 08 kv 3 08 kv 4 09 kv 1 09 kv 2 09 kv 3 09 kv 4 10 kv 1 10 kv 2 10 kv 3 10 kv 4 11 kv 1 11 kv 2 11 kv 3

antal varslade

antal arbetslösa pgapersonal- ellerdriftsinskränkningar

Andelen arbetslösa kassamedlemmar

0

2

4

6

8

10

12

2007 2008 2009 2010 2011 2012

pro

cen

t

industriarbetarkassor

övriga kassor

Utvecklingen i svensk industri • Reallönerna minskar 2011

– Lönerna har ökat med drygt 2% under 1 hå 2011– Det är klart lägre än i EMU eller EU15. Arbetskostnaderna ökade

mera i linje med EU 2010.– Lönerna väntas stiga med 2,5-2,7% 2011 och KPI med 3%

• Fortsatt men dämpad återhämtning i industrin under 2 kv enligt NR-data

• IPI indikerar fallande produktionen under 3 kvartalet • ..liksom data från KI-barometern och Inköpschefernas

index• Splittrad bild i olika branscher • Arbetsmarknaden visar ännu ingen påtaglig försvagning

Documents

Uppdaterat underlag inför 2011 års avtalsrörelse