Undersköterskans yrkesrollEn kvalitativ studie om implicita och explicita regler och förväntningar i

undersköterskans yrke

Alice Hofvander

Sociologi, kandidat

2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Examensarbete i sociologi 15 hp

Sociologi kandidat, Termin 6, VT 2017

Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle

Luleå Tekniska Universitet

Alice Hofvander

Handledare: Eugenia Segerstedt

Examinator: Saila Piippola

Undersköterskans yrkesroll

En kvalitativ studie om implicita och explicita regler och

förväntningar i undersköterskans yrke

Sammanfattning

Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i

Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som

finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar.

Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av

legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även

fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrket

för att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll

har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I

föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll

utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och

förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella

regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin

yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta

yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands

universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett

års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna

arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet

analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretisk

definition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre

manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av

arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där

slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext

samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.

Nyckelord: Undersköterska, yrkesroll, förväntningar, samvetsstress.

Abstract

Over the coming decades, the need for assistant nurses is expected to increase drastically in

Sweden. There are not enough assistant nurses being educated to cover the need, while the

interest in the upper secondary schools’ care programs are reducing. The government's

investigator, in an investigation published in March 2017, proposed an introduction of a

certification for the assistant nurses’ occupation to tighten up the definition of their

occupational role. The worker’s union Kommunal also has worked for the introduction of a

professional certification for the assistant nurses’ profession in order to strengthen the

legitimacy of the occupation. Despite the pressure to tighten up the definition the

occupational role, the research interest in assistant nurses’ experiences of their profession is

scarce. The present qualitative study, therefore, investigates how assistant nurses experience

their occupational role according to a theoretical definition of an occupational role as formal

and informal rules and expectations. The study tries to answer three questions: What formal

and informal rules form the basis of assistant nurses’ occupational role? How does the

assistant nurses characterize their profession? How does the assistant nurse deal with his or

her career and duties? Eight occupational assistant nurses were recruited from Sunderby

Hospital, Norrlands University Hospital, Sahlgrenska University Hospital, and Mölndal

Hospital, with at least one year of work experience. The participants were between the ages

of 24-56, of which six of the nurses works at oncology departments and the other two works

in emergency wards. The result is analyzed based on the formal and informal rules and

expectations of the occupational role, a theoretical definition of conscience stress, and a

dramaturgic perspective. The result shows three manifest themes: The occupational role’s

definition, the occupational roles qualities, and the experience of work related tasks. The

outcome is discussed in relation to the theoretical framework of the study, which concludes

that the occupational role of the nurse assistant is defined as part of the occupational social

context and the tasks and behaviors that the nurse assistant is expected to perform.

Keywords: Assistant nurse, professional role, expectations, stress of conscience.

Innehållsförteckning

Förord ....................................................................................................................................... 6

1. Inledning ............................................................................................................................... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 8

1.2 Avgränsningar .................................................................................................................. 9

2. Bakgrund .............................................................................................................................. 9

2.1 Undersköteskeyrket .......................................................................................................... 9

2.2 Undersköterskans utbildning ............................................................................................ 9

3. Tidigare forskning ............................................................................................................. 10

4. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 11

4.1 Yrkesroll som regler och förväntningar ......................................................................... 11

4.2 Social roll - Det dramaturgiska perspektivet .................................................................. 13

4.3 Samvetsstress ................................................................................................................. 14

5. Metod .................................................................................................................................. 14

5.1 Kvalitativ metod och hermeneutisk ansats ..................................................................... 14

5.2 Litteratursökning ............................................................................................................ 15

5.3 Studiens urval ................................................................................................................. 16

5.4 Intervjuernas genomförande ........................................................................................... 17

5.5 Etiska överväganden ...................................................................................................... 18

5.6 Förförståelse ................................................................................................................... 19

5.7 Bearbetning av data ........................................................................................................ 19

6.0 Resultat och analys .......................................................................................................... 21

6.1 Yrkesrollens definition ................................................................................................... 21

6.1.1 Implicita förväntningar ............................................................................................ 21

6.1.2 Kontrast mellan roller .............................................................................................. 24

6.2 Yrkesrollens kvaliteter ................................................................................................... 25

6.2.1 Patientrelationer ....................................................................................................... 25

6.3 Skildring av motivation .................................................................................................. 26

6.3.1 Positiv patientkontakt .............................................................................................. 27

6.3.2 Försummad patientkontakt ...................................................................................... 27

7. Diskussion och slutsatser ................................................................................................... 28

7.1 Fortsatt forskning ........................................................................................................... 29

Referenser ............................................................................................................................... 30

Bilaga 1 – Informationsbrev .................................................................................................. 1

Bilaga 2 – Intervjuguide .......................................................................................................... 1

6

Förord

Detta har varit en berikande och givande resa, den nya kunskapen har breddat mitt synsätt

och ökat min förståelse för undersköterskor och hur viktig roll de har i samhället. Jag vill

tacka undersköterskorna som deltog, utan er hade detta inte varit möjligt. Jag vill även rikta

ett stort tack till cheferna som bidrog till nå ut till alla fantastiska undersköterskor som har

deltagit i studien.

Slutligen önskar jag även tacka min handledare Eugenia Segerstedt för all hjälp och stöd du

har givit under arbetets gång. Diskussionerna med Lena och Robin Pedersen har varit till stor

hjälp med värdefulla råd och förslag under arbetets gång.

Jag vill även ta tillfället i akt att tacka alla mina vänner och bekanta som har uppmuntrat mig

och givit konstruktiv kritik och förslag under uppsatsens utveckling.

Umeå, 28 maj 2017

Alice Hofvander

7

1. Inledning

Vård- och omsorgssektorn är Sveriges största yrkesområde med över en halv miljon anställda,

varav undersköterskeyrket är det mest förekommande med omkring 257 000 anställda

undersköterskor år 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting 2014). Undersköterskor arbetar i

huvudsak med omvårdnad och återfinns inom ett flertal vård- och omsorgsinstanser såsom

sjukvården, äldreomsorgen, psykiatrin, med flera (Kommunal 2017a). Under de närmaste

decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka i Sverige på grund av

pensionsavgångar, men även på grund av att barnafödseln har stigit de senaste tio åren och att

antalet äldre människor ökar (Statistiska centralbyrån 2017). Sveriges Kommuner och

Landsting (2014) redovisar att rekryteringsbehovet av undersköterskor beror till 60 procent av

pensionsavgångar, varav resterande 40 procent är på grund av det ökande vårdbehovet av barn

och äldre då antalet människor i åldrarna 75–84 år förväntas öka fram till 2035 (Statistiska

centralbyrån 2015).

En rapport från Statistiska Centralbyrån (2014) visar att rekryteringsbehovet till år 2035

förväntas ligga på 160 000 utbildade undersköterskor, medan en annan rapport från Sveriges

Kommuner och Landsting (2014) visar på ett rekryteringsbehov av 139 000 nya

undersköterskor till år 2023. Det medför att var tredje ungdom inom denna tidsperiod skulle

behöva välja vårdyrket för att täcka rekryteringsbehovet (Johnreden 2002).

Det ökade vårdbehovet i kombination med det stora underskottet av undersköterskor leder till

ett samhällsproblem. Samtidigt som behoven ökar i samhället minskar dessutom intresset för

omvårdnadsprogrammet hos ungdomarna (Kommunstyrelsen äldreomsorg 2002). Utan

utbildade undersköterskor skapas en ohållbar situation för kommunerna, vilket idag har

resulterat i att outbildad personal tagits in för att täcka upp där resurserna inte räcker till

(Johnreden 2002). Detta menar Johnreden (2002) resulterar i en lägre vårdkvalité för vårdtagare

då de anställda inte har den kompetens som krävs för arbetet. I kontrast till sjuksköterska och

läkare är undersköterska ingen skyddad yrkestitel och har således inga nationella lagar eller

föreskrifter rörande en formell utbildning eller legitimation. Dessutom finns ingen nationell

kompetensbeskrivning av undersköterskans yrkesroll. I praktiken kräver dock de flesta

arbetsgivare en grundutbildning i omvårdnad och omsorg.

Under 2015 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare för att ta fram förslag till

en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen som resulterade i utredningen: Läs mig! Nationell

kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21), som överlämnades den

31 mars 2017 till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. I utredningen presenteras

8

förslag att nationella kvalifikationer för undersköterskor bör fastställas genom införande av

legitimation för yrket samt att öka det årliga antalet utbildade undersköterskor från cirka 4 000

till 16 000. Dessutom beslutade fackförbundet Kommunal under 2016 att driva

professionaliseringsfrågan om undersköterskelegitimation i syfte av att förtydliga

undersköterskans yrkesroll och öka intresset för yrket (Kommunal 2017b).

Både regeringens utredare och fackförbundet Kommunal menar att vårdsektorn är i behov av

ett formellt förtydligande av undersköterskans yrkesroll, dels för att stärka yrkets legitimitet,

samt dels för att öka intresset för yrket och öka det årliga antalet utbildade undersköterskor.

Trots detta finns det en tydlig brist av vetenskapligt granskad litteratur som berör

undersköterskan egna upplevelse av sin yrkesroll och de implicita och explicita regler som

ligger till grund. Detta kontrasterar starkt mot den mängd litteratur som exempelvis berör

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, som exempelvis sjuksköterskestudenters syn på sin

kommande yrkesroll (Ring och Danielson 2009) samt yrkesaktiva sjuksköterskors inom

äldrevården (Tunedal 2001) och neonatalvården (Magnusson, Tedesand, och Dahlberg 1998).

Mot bakgrund av den brist av undersköterskor vården erfar, de yrkesförtydliganden som

regeringens utredare och fackförbundet Kommunal yrkar om, samt den knappa mängd

forskning som har utförts om undersköterskans yrkesroll, menar jag att det finns ett stort

intresse av att undersöka yrkesaktiva undersköterskors upplevelse och förhållningssätt till sin

yrkesroll. Dels för att arbeta emot en konkret nationell yrkesbeskrivning grundad i

undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll, samt dels för att öka intresset för

undersköterskeyrket.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är således att undersöka undersköterskors upplevelse av sin

yrkesroll och arbetsuppgifter, utifrån en teoretisk definition av ‘yrkesroll’ som implicita och

explicita regler och förväntningar för hur en bör handla och agera i sitt arbete. Studien utförs

som en del av att öka förståelsen för undersköterskornas uppfattning av sitt yrke. Följande

frågeställningar har formulerats för att hjälpa mig nå syftet:

• Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll?

• Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll?

• Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter?

9

1.2 Avgränsningar

Studiens syfte avgränsas till att endast inkludera de deltagande undersköterskornas subjektiva

upplevelser av de underliggande faktorer frågeställningarna berör. Syftet avgränsas i detta

avseende för att minimera problemformuleringen till en hanterbar undersökningsgrund för

studiens storlek och tidsram. Deltagarurvalet avgränsas till yrkesaktiva undersköterskor inom

hälso- och sjukvården med gymnasial vård- och omsorgsutbildning eller motsvarande, samt

minst ett års arbetserfarenhet. Kravet på arbetserfarenhet tillämpas för att låta deltagarna vara

familjära med yrket och socialiserats in arbetsplatsens etablerade yrkesroll. Detta är av vikt då

upplevelsen av en yrkesroll ofta är kopplat till yrkets utbildning, individens arbetserfarenhet,

och de förväntningar som finns för hur arbetet skall utföras (Repstad 2005).

2. Bakgrund

2.1 Undersköteskeyrket

En undersköterska har en bred kompetens med möjligheter att arbeta inom flertalet olika

verksamheter. Huvuduppgifterna för en undersköterska är att arbeta nära människor som av

olika skäl är i behov av vård, stöd, omsorg eller service. De övergripande kategorierna en

undersköterska kan arbeta inom är funktionshindrade, äldreomsorgen, psykiatri samt hälso-

och sjukvården (Skolverket 2016). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) tar upp att hälso-

och sjukvården avser åtgärder att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och

sjukdomar samt att ta hand om avlidna (2§). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att

förebygga ohälsa samt erbjuda vård med respekt till alla människors lika värde och för den

enskilda människans värdighet (3§).

Undersköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården har väldigt varierande

arbetsuppgifter varav olika faktorer påverkar arbetet, såsom arbetsplats och avdelning; om det

är vårdcentral, ambulans, akutmottagning eller sjukhus (Arbetsförmedlingen 2015).

2.2 Undersköterskans utbildning

Undersköterska är inget legitimerat yrke och har således inga nationella krav på utbildning. I

praktiken kräver dock de flesta arbetsgivare en utbildning i linje med Socialstyrelsens allmänna

råd (SOSFS 2011:12) om en utbildning motsvarande minst 1400 gymnasiepoäng i

grundläggande vård och omsorg. De två vanligaste tillvägagångssätten för utbildning är

gymnasiets vård- och omsorgsprogram eller en motsvarande vuxenutbildning vid Komvux

(Arbetsförmedlingen 2015). Vård- och omsorgsprogrammet är en treårig gymnasieutbildning

10

där studenten lär sig grunderna i vård och omsorg, samtidigt som studenten studerar

gymnasieskolans grundämnen för möjligheter till vidare studier (Skolverket 2016). Vid vård-

och omsorgsutbildning vid Komvux kan studenten själv förelägga studietiden efter eget

önskemål. Studenten kan välja att läsa några få kurser eller hela programmet. Det finns även

möjlighet att studera på halvfart och kombinera med arbete vid distansstudier

(Komvuxutbildningar 2017).

Under studietiden får studenten lära sig grundläggande kunskaper inom äldreomsorg,

funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård, samt vård och omsorg för möjlighet att arbeta

inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten (Gymnasieguiden 2017). Studenten får

kunskaper inom medicin, medicinteknik, psykiatri, arbetsmiljö, sociala färdigheter, hälsa,

pedagogik samt vård och omsorg. Utbildningen skall bidra till studentens utveckling i sina

färdigheter att utföra arbetsuppgifter på ett professionellt sätt samt lära sig att lösa

problematiska situationer på ett kreativt vis (Skolverket 2011). Begrepp som hälsofrämjande,

hygieniskt, etiskt, ergonomiskt, pedagogiskt, habilitering och rehabilitering är centrala, men

också kunskapen att iaktta, värdera och uppfatta olika förhållanden. För att ge studenten en

chans att skapa sig en yrkesidentitet och få en inblick i yrkeskulturen förekommer även

arbetsplatsförlagd utbildning (Skolverket 2016).

3. Tidigare forskning

Det finns till min vetskap inte någon svensk fackgranskad litteratur om undersköterskans

yrkesroll publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Dock har Thunborgs (1999) undersökt

yrkesidentiteten hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i sin avhandling. Resultatet

som presenteras i Thunborgs avhandling visar på hur undersköterskor vid olika avdelningar

skiljer sig åt vid rutiner, regler och patientorientering. Hon beskriver hur undersköterskans

arbete till största del är patientorienterat men att det även är viktigt att inte glömma att det i

huvudsak är omvårdnadsbaserat. Hon talar om att undersköterskan lär sig sitt arbete genom en

utbildningsfas, den praktiska arbetsfasen under personalutbildningsfasen samt att det är viktigt

att ha en grundläggande utbildning för möjlighet för anställning. Dessutom lär sig

undersköterskor sitt arbete genom att arbeta tillsammans med andra undersköterskor,

sjuksköterskor och läkare. Vidare talar hon även om vikten av föreläsningar, och

personalutbildningar för möjlighet att utvecklas som undersköterska (Thunborg 1999).

I annan relaterad avhandling av Byström (2013) beskrivs undersköterskors möjligheter och

hinder för att lära och utvecklas i sjukvårdsarbete. Avhandlingen visar att undersköterskor inom

11

akut och traumatisk sjukvård har ett varierat och oförutsett arbete och att attityden emot

arbetsuppgifterna är avgörande för graden av lärande och utveckling. Att arbetsuppgifterna

uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande är positivt för lärande. Byström

förklarar även hur det är viktigt för undersköterskor att få ta del i både formella, icke-formella,

och informella läraraktivitetet för att växa och utvecklas i sin yrkesroll. Dessutom beskriver

hon hur undersköterskors utbildning kan ge tillfällen för en teoretisk fördjupning och

yrkesmässig utveckling, vilket tillsammans med certifikat kan ge undersköterskor ett mer

professionellt erkännande.

4. Teoretiska utgångspunkter

Studiens syfte och frågeställningar utgår från den teoretiska definition av yrkesroll som

presenteras nedan. De teoretiska utgångspunkterna som presenteras i detta avsnitt har spelat en

central roll under studiens gång och har tillåtit en teoretisk förankring av dessa definitioner och

perspektiv genom studiens analys.

4.1 Yrkesroll som regler och förväntningar

Under 1920 till 1930-talet började samhällskunskaperna intressera sig för människans olika

roller, vilket återfinns inom flertalet olika discipliner och skiljer sig åt beroende på vilken

disciplin det tillhör (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Den sociologiska betydelsen av roll

har blivit allt vanligare i vardagsspråket, det vill säga yrkesroller, patientroller och könsroller

med flera (Repstad 2005). Aubert (1997) definierar roller som summan av regler och

förväntningar vid en viss uppgift eller position. De olika förväntningar individer har på

varandra i en yrkessituation är en sammanfattande benämning för rollen i ett yrke (Sachs 1996).

En yrkesroll är således en uppsättning regler, formella som informella, och knutna till individer

inom ett yrke och hur dessa handlar och uppför sig i olika situationer och positioner (Repstad

2005).

Det är vanligt förekommande att man tar upp sociala strukturer när man talar om yrkesroller,

exempelvis olika sociala positioner såsom läkare, sjuksköterska eller undersköterska. De olika

sociala positionerna kännetecknas och skapas till viss del av förväntningar som finns för

individen (Forsén 1978). Exempelvis att människor som arbetar inom vården skall vara bra att

ta hand om andra (Sachs 1996). Dessa förväntningar är något individen tar till sig och blir en

del av deras verklighetsuppfattning (Repstad 2005).

12

Aubert (1997) menar att de finns olika former av förväntningarna av en yrkesroll. Det kan

innebära de förväntningar som en organisation eller andra människor har, de förväntningar

individen har satt upp för sig själv, men även de förväntningar individen själv har på andra

samt den uppfattning individen har skapat sig av andras förväntningar.

En yrkesroll består av förväntningar på vad dem ska utföra och hur arbetet skall utföras och det

finns regler för uppgifter och uppförande som tillhör yrkesrollen oavsett vilken individ som

innehar rollen (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Det kan vara att en yrkesroll är präglad

utav gott humör och gemytlighet i kontakt med andra inom samma yrkesroll medan i en annan

situation finns det starka rollförväntningar på lydnad och anspråkslöshet (Repstad 2005). Det

sociala samspelet underlättas ifall alla individer har roller att hålla sig till (Lenéer-Axelson och

Thylefors 2005). När regler och förväntningar kombineras skapas en viss stabilitet och när

dessa uppträder vid en situation, och rollen agerar på samma sätt varje gång skapas en form av

mönster för yrkesrollen (Repstad 2005).

Vi möter på många situationer i livet där vi är beroende av ett väl fungerande samarbete, där

det är viktigt att alla indelade parter kan lita på att de olika yrkesgrupperna uppfyller sina

yrkesroller och det som förväntades av dem. I en organisation finns det ofta flertalet olika roller

och sociala positioner som ingår i organisationen (Repstad 2005). I vissa fall kan en yrkesroll

vara formellt uttryckt i yrkesetiska föreskrifter, lagar samt befattningsbeskrivningar. De olika

formella förväntningarna är kopplade till den position eller status som finns för yrkeskategorin

på arbetsplatsen. Vilket talar om vilka uppgifter som skall utföras och hur det skall gå till vägas.

Vid en yrkesutbildning undervisas det i den formella yrkesrollen och alla inom yrkeskategorin

är tvingade att följa dessa formella förväntningar (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005).

I kontrast till formella förväntningar styrs de informella förväntningarna till en större grad av

traditioner och rutiner, men även arbetsgruppen och det sociala trycket som kommer därifrån.

De informella förväntningarna är således mer kopplat till utförande av de arbetsuppgifter som

finns, det vill säga det arbetsgruppen finns till för. Det kan till exempel vara utförande av

tidsplaner, kontrollera vårdtagare, bemöta människor, ta initiativ eller kanske samordna

arbetsuppgifter. De informella bygger mer efter behov och förväntningar som finns både hos

gruppen och individen (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Om en individ inom en yrkesroll

går emot de formella och informella reglerna kan denna få sin yrkesroll ifrågasatt (Repstad

2005) och individen kan då drabbas av negativa konsekvenser och de är oftast från de andra i

samma yrkeskategori (Forsén 1978).

13

4.2 Social roll - Det dramaturgiska perspektivet

I boken Jaget och maskerna beskriver Goffman (2009) vardagslivet genom teatermetaforer, att

vi anpassar våra roller och framträdanden utefter det sociala sammanhanget, att människans

personlighet styrs utav den givna situationen som den står inför. I interaktion med andra

människor spelar alla en teaterroll. Varje individ tar på sig en roll i syftet att utföra ett

framträdande, ett slags fastställt handlingsmönster vilket lyfter fram och skapar små uttryck

och mönster i interaktionen, vilket formulerar sociala regler och roller. Ett framträdande är en

form av interaktion med de människor man möter. Aktörerna sätter på sig en mask och genom

intrycksstyrning medvetet styr vad andra ska få för intryck av aktören själv. De olika aktörerna

skaffar sig upplysningar och uppfattningar om de andra individerna för att kunna definiera

situationen och inta en lämplig roll. Samspelet mellan de olika individerna formar dem till

sociala varelser vars roller endast är givna i den sociala kontexten. Det framställda jaget, eller

rollen som spelas, är enligt Goffman (2009) endast en produkt av en scens aktivitet, inte en

orsak till scenen. Jaget är en rollgestaltning och inte ett fysisk individ utan endast en

dramaturgisk effekt som uppstår vid ett framträdande.

Team är också en term Goffman (2009) beskriver som en grupp individer som tillsammans

samarbetar för att utföra en framställning, där man tillsammans stödjer varandra i sina

rollframträdanden. Disciplin, lojalitet och försiktighet krävs för ett team i sitt agerande då de

behöver kunna lita på att alla inom teamet uppträder och handlar rätt för att bevara

framträdandet inför publiken. För att ett team skall kunna fungera är det viktigt att inneha

dramaturgisk disciplin vilket innebär att varje enskild person har självkontroll att styra över

sina känslor, ansiktsuttryck och röst i den roll som spelas. Att ha en inlevelse i rollen och

situationen men samtidigt inneha en disciplin och känslomässig distans till det som händer för

att ge en möjlighet att ta hand om oförutsägbara situationer som uppstår. Ofta kopplas den roll

som en individ gestaltar som individens “jag”, men rollen är en slags föreställningsbild som

hålls i liv genom personen som utför rollen (Goffman 2009).

En fasad är, enligt Goffman (2009), publikens tolkning av en individs beteende vid ett

framträdande. Detta omfattar ett helhetsintryck av individen, som exempelvis kön, ålder, kläder

och beteende, men även individens samhällsposition och fysiska plats. En viktig faktor i hur

publiken tolkar individens framträdande är om publiken har någon tidigare information eller

kunskap om individen. Detta bidrar till att definiera situationen och skapar förväntningar på

hur individen skall agera. Ofta kan publiken använda sig av tidigare erfarenheter för att skapa

sig en uppfattning om situationen, detta bidrar till att de använder stereotypiska uppfattningar

14

om individen. Då publiken inte har någon tidigare information eller kunskap om individen

söker denne efter ledtrådar i individens uppträdande eller utseende för att definiera situationen

och ge möjlighet till ett lämpligt bemötande (Goffman 2009).

4.3 Samvetsstress

Sjukvårdspersonal står i sitt dagliga arbete inför en rad etiska utmaningar när de ska vårda

patienterna inom de arbetsvillkor som finns (Juthberg et al. 2008). Samvetsstress är en form av

arbetsrelaterad stress som uppkommer i relation till andra individer vilket är vanligt

förekommande hos sjukvårdspersonal (Alkrisat och Alatrash 2016). När vårdpersonal utför sitt

arbete möter de på många olika människor med skilda vårdbehov. Deras uppgift är att bibehålla

och främja hälsan hos alla som söker vård, det kan vara allt från en tillfällig skada till sjukdom

(Altun 2002). Sjukvårdspersonal möter ofta människor i emotionellt svåra situationer där

personalen inte har möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav de själva önskar

(Alkrisat och Alatrash 2016). När arbetsbelastningen är för tung i deras arbete är kraven för

stora och känslor av maktlöshet, frustration, hjälplöshet och skuld kan uppstå hos personalen.

Det skapas en konflikt mellan det personliga samvetet och organisatoriska mål, vilket kan ge

upphov till samvetsstress (Altun 2002). Bidragande faktorer kan vara flera olika orsaker, som

hög arbetsbelastning, brist på resurser, tidsbrist eller höga krav som både kan komma från

organisationen och vårdpersonalen själva (Juthberg et al. 2008). När vårdpersonal inte

uppfyller de upplevda skyldigheterna gentemot patienten ger det upphov till samvetsstress, en

form av ett oroligt samvete hos en individ (Alkrisat och Alatrash 2016).

5. Metod

I följande avsnitt redogörs för studiens metodologiska överväganden och genomförande.

Dessutom redogörs för de etiska aspekter som har varit relevanta under studiens gång. Avsnittet

avslutas med en metoddiskussion.

5.1 Kvalitativ metod och hermeneutisk ansats

Kvalitativa metoder är ett verktyg som kan ge bättre insikter för ett fenomen genom att

undersöka fenomenets kvalitéer och karaktäristika. För att få en djup förståelse om ett fenomen

krävs det att komma det nära (Holme och Solvang 1997). Forskaren försöker på så vis sätta sig

in i det fenomen som undersöks och studera fenomenet inifrån för att skapa sig en fullständig

uppfattning om en företeelse. Valet av kvalitativ metod utgår ofta ifrån studiens syfte av att

försöka beskriva och förklara ett fenomen vilket tillåter att fånga det subjektivistiska och unika

15

(Tebelius och Patel 1987). På grund av studiens syfte att undersöka undersköterskors

upplevelser av sin yrkesroll och granska hur fenomenet skildras enligt formella och informella

regler och förväntningar lämpade sig en kvalitativ metod väl. Dessutom har en hermeneutisk

ansats legat till grund för det metodologiska tillvägagångssättet. Hermeneutik är en

tolkningslära som handlar om att tolka och förstå ett fenomen (Thurén 2007). Genom

hermeneutiken försöker vi att skapa en förståelse och tolkning av människors personlighet,

handlingar, och upplevelser av fenomen.

I den kvalitativa forskningen är hermeneutiken ett förståelse- och tolkningssystem med en

forskare som är öppen och emotionellt engagerad (Patel och Davidson 2011). Vi som

människor kan känna empati och sätta oss in i andras situationer, vad de känner, upplever och

tänker. Människan har avsikter som yttrar sig i handlingar och i språket, som tillsammans

skapar det innehåll som kan förstås. Det är vanligt inom sociologin att använda en hermeneutisk

ansats i den kvalitativa forskningen för att försöka skapa en förståelse av människors

handlingar och resultatet av dessa (Thurén 2007).

En forskare som utgår från en hermeneutisk ansats närmar sig ett forskningsobjekt utifrån den

egna förförståelsen genom de tankar, känslor, intryck och kunskaper som forskaren innehar.

Detta är en tillgång och inte ett problem eller hinder för att tolka och förstå helheten i

forskningsobjektet (Patel och Davidson 2011). Hermeneutiken bygger dock inte endast på

förståelse av empiri och logik utan även på ett igenkännande av helheten (Thurén 2007).

Holism innebär just det att fånga helheten i forskningsproblemet då helheten är mer än endast

summan av delarna, Genom att förstå materialet på flera nivåer, som enskilda delar och som

en helhet, kan forskaren ställa förståelsen mellan dessa delar i relation till varandra för att skapa

en god förståelse av det studerade. Under hela arbetet använder forskaren den egna

förförståelsen som är ett verktyg i tolkningen av materialet för att så gott som möjligt nå en

fullständig förståelse (Patel och Davidson 2011). Att tolka och förstå hur undersköterskorna

själva upplever sin yrkesroll var centralt för studiens syfte. En hermeneutisk ansats tar

tolkningen och förståelse av deltagarnas upplevelse i anspråk och var därför en lämplig

metodologisk ansats för att närma sig studiens syfte.

5.2 Litteratursökning

Vid studiens början utfördes en initial litteratursökning där fokus i första hand låg på att finna

fackgranskade studier om undersköterskeyrket. Litteratursökning genomfördes med hjälp av

söktjänsterna EBSCOhost, LIBRIS, och Google Scholar samt databaserna Scopus och

16

PubMed. I första hand söktes det efter nationella publikationer på svenska med sökorden

undersköterska i kombination med yrkesroll, arbetsroll, och yrkesidentitet. Sökningarna gav

inga resultat av fackgranskade studier rörande undersköterskors yrkesroll, dock påträffades ett

antal publicerade studier om sjuksköterskor. I andra hand söktes efter internationell litteratur

på engelska, dock utan relevanta resultat. Vid sökningen valdes olika sökord ut för att kunna

få fram lämpligt material: undersköterska, yrkesroll, samvetsstress samt vård och omsorg.

Dessa ord användes också i engelska kombinationer i sökandet. Vid sökande av artiklar om

samvetsstress framgick flera användbara artiklar relevanta för att använda för studiens

teoretiska avsnitt. Ytterligare relevant litteratur av studiens teoretiska ramverk lånades genom

Luleå tekniska universitetsbibliotek och Umeå universitetsbibliotek.

5.3 Studiens urval

Deltagarurvalet avgränsades initialt till yrkesaktiva undersköterskor vid Norrlands

universitetssjukhus samt Sunderby sjukhus. Anledningen till urvalets avgränsning var dels för

att begränsa den geografiska spridningen av deltagare till två sjukhusmiljöer i norra Sverige

samt att förenkla urval- och datainsamlingsprocessen till lättillgängliga sjukhus. Dock utökades

den geografiska avgränsningen av deltagarurvalet till att inkludera Sahlgrenska

universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus, på grund av svårigheter att rekrytera ett

tillräckligt antal respondenter.

Vid studiens början kontaktades personalchefer vid Norrlands universitetssjukhus samt

Sunderby sjukhus för att rekrytera undersköterskepersonal att deltaga i studien. Dessutom

publicerades ett rekryteringsbrev online i den lokala Facebookgruppen Umeå tipsgrupp.

Genom dessa rekryteringsvägar uppfyllde fem kandidater urvalskriterierna. På grund av lägre

respons än förväntat från de initialt utvalda sjukhusen rekryterades ytterligare tre deltagare från

Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mölndals sjukhus. Deltagarna rekryterades genom

vänner och närståendes kontaktnät.

Studiens slutgiltiga antal deltagare bestod av åtta yrkesaktiva undersköterskor från Sunderby

sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Mölndals sjukhus, respektive Sahlgrenska

universitetssjukhuset. Av de åtta undersköterskor som har deltagit i studien arbetar sex av dem

på onkologavdelningar varav två på akutavdelningar vid studiens fyra berörda sjukhus. Både

ålder och arbetserfarenhet av deltagarna skiljer sig stort med ett åldersspann mellan 24 till 56

år och tre till 35 års erfarenhet i vården. Samtliga deltagare har dock arbetat på sin nuvarande

arbetsplats i minst ett år och uttrycker sig vara väl insatta i arbetet. Deltagarnas tidigare

17

arbetserfarenhet av vårdyrken skiljer sig från att ha arbetat inom äldreomsorg, barnomsorg, och

hemtjänst till att endast ha arbetat i sjukhusmiljö.

Undersköterskornas kompetens och arbetsuppgifter skiljer sig stort beroende på vilken

avdelning eller sjukhus de arbetar vid. Respondenternas arbetsuppgifter varierar dagligen och

inkluderar att hjälpa patienter med vardagsbehov, assistera sjuksköterskor och läkare,

provtagning, servera mat, lägga om sår, sätta kateter, underhålla stomi, sköta apparater och

teknisk utrustning, boka patienttransporter, ha samtalsstöd, och så vidare. På grund av de skilda

arbetsuppgifterna lades stort fokus på att undersöka respondenternas relation till sina

arbetsuppgifter och hur de upplevs som en del av yrkesrollen som helhet.

5.4 Intervjuernas genomförande

Studiens datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer vilket är ett effektivt

verktyg för att samla in data om exempelvis åsikter, tyckanden, uppfattningar och kunskaper

(Ejvegård 2009). Redan vid studiens början påbörjades formuleringen av intervjufrågor och

pågick successivt under hela studiens gång. Frågorna formulerades under ett flertal olika teman

av frågeområden som är relevanta för studiens frågeställningar. Det genomfördes därefter en

reduktion av intervjufrågor, varav vissa frågor omformulerades och de slutgiltiga

intervjufrågorna sammanställdes i en intervjuguide (Bilaga 2). En pilotintervju genomfördes

därefter i syfte av att testa frågorna och förbereda mig inför datainsamlingen. De färdigställda

frågeområdena var följande: Formella och informella förväntningar och krav, Skildring av

motivation, och Framtidsutsikter. Intervjuerna avsågs att genomföras på ett semi-strukturerat

vis utan krav på en förbestämd ordning av intervjufrågorna i syfte av att låta respondenten leda

samtalet och på så vis skapa rika och detaljerade svar för att låta mig som intervjuare få en

djupare förståelse av samtalet (Holme och Solvang 1997). Den semistrukturerade intervjun är

följsam i vad intervjupersonerna tar upp under samtalen och frågor utanför intervjuguiden kan

ställas (Bryman 2011). Svaren fördjupades genom följdfrågor relaterade till underliggande

regler och förväntningar, upplevelse av yrkesroll, och upplevelse av arbetsuppgifter.

Majoriteten av intervjuerna utfördes med video eller röstsamtal genom Skype eller telefon. Två

intervjuer utfördes vid fysisk träff, en vid Norrlands universitetssjukhus samt en vid Umeå

Universitet. De båda intervjuerna utfördes i enskilda, ostörda utrymmen och deltagande erbjöds

fika till intervjun. Vid de intervjuer som utfördes via telefon eller Skype befann sig deltagarna

i sina respektive hem under intervjutillfällena. Vid de intervjuer som utfördes genom Skype

18

användes webbkamera när tillgängligt för möjlighet att se den intervjuades kroppsspråk under

intervjuns gång.

Intervjuerna spelades in med hjälp av en digital diktafon i kombination med direktinspelning i

telefon eller dator vid distansintervjuer. Direkt efter varje enskild intervju antecknades det ned

tankar och andra saker som skulle kunna vara av betydelse.

5.5 Etiska överväganden

Det finns flertalet etiska aspekter som forskare behöver ta i beaktning när det kommer till

kvalitativa studier. En viktig aspekt är hur intervjupersonerna som medverkar i studien skall

behandlas (Vetenskapsrådet 2002). När en forskningsstudie utförs är det av stor betydelse att

skydda de individer som deltagit i studien (Gustafsson, Hermerén och Petterson 2011).

Vetenskapsrådet (2002) talar om fyra huvudkrav när det kommer till forskning,

Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, under

respektive krav återfinns finns det ett antal regler.

Informationskravet belyser vikten av att informera intervjupersonen om studiens syfte och vad

som gäller vid deras deltagande. Det är även viktigt att deltagarna vet att deras deltagande är

frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet utan någon vidare motivering.

Studiens syfte och relevans förklarades i början av varje intervju och att det finns möjlighet att

läsa resultatet vid slutförd studie, dessutom informerades deltagarna att de när som helst kunde

avbryta utan någon vidare motivering. Information skall ges i forskningens början, vilket jag

utförde genom ett informationsbrev. Där inkluderades kontaktinformation om mig som driver

studien och vem som är ansvarig handledare. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna

själv har valet om sin medverkan, ett samtycke till att materialet får användas i forskningen

måste ges av intervjupersonerna vilket i detta fall frågades om vid intervjuns början.

Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter förvaras på ett sätt att ingen obehörig kan

ta del av dem samt att man skall ge intervjupersonerna största möjliga konfidentialitet.

Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast kommer att användas till

forskningsändamål och inget annat. Intervjupersonerna fick ta del av ett informationsbrev

(Bilaga 1) och vid studiens början informerades om ovan nämnda krav.

Då jag till viss del rekryterade deltagare genom ett antal personalchefer vid de utvalda

sjukhusen medför detta att berörda chefer har vetskap om vilka intervjupersoner som deltagit i

studien. Detta kan innebära ett etiskt dilemma. Därför har allt material avidentifierats från namn

och avdelningstillhörighet. Stor försiktighet har även vidtagits vid presentation av studiens

19

resultat för att aktivt förebygga identifiering av respondenternas identitet. På grund av studiens

urvalsprocess beslutades att individernas utsagor inte associeras med någon form av identitet,

fiktiv eller ej, för att låta individuella utsagor presenteras oberoende från varandra.

5.6 Förförståelse

Min förförståelse för studiens ämne har påverkats av tidigare yrkeserfarenheter som

undersköterska inom primärvårdens alla instanser. Denna tidigare erfarenhet har varit en viktig

motiverande faktor till valet av syfte för föreliggande studie. Trots detta har jag under studiens

gång varit medveten om min förförståelse av ämnet vilket kunde påverka alla delar av

undersökningens gång med risken att leda till en begränsad öppenhet och förmåga att ta till mig

datamaterialet. På grund av min förförståelse finns dock positiva konsekvenser såsom

möjlighet till en kontextuell tolkning och förståelse av respondenternas utsagor som endast är

möjlig genom tidigare yrkeserfarenheter. Hög försiktighet har dock vidtagits för att bevara

tolkning och förståelse av respondenternas utsagor sann till empirin. För att säkerställa att mina

tidigare erfarenheter inte påverkade respondenterna under datainsamlingsprocessen undanhölls

sådan information.

5.7 Bearbetning av data

All inspelad intervjudata transkriberades initialt till löpande text och numrerades radvis vilket

enligt Gibbs (2007) skapar en enkelt överskådlig text. Därefter lästes materialet igenom ett

flertal gånger för att göra mig bekant med det. Dessutom noterades tankar som skapades under

läsningen som ett första steg i analysprocessen, vilket enligt Patel och Davidson (2011) låter

en skapa en god gestalt av materialet – en konsistent helhet. Därefter påbörjades en

reduktionsprocess av rådata för att reducera bort sådant som inte är relevant för studiens

frågeställningar. Reduceringsprocessen utgick från det manifesta innehållet i relation till

undersköterskornas upplevelse av formella och informella regler och förväntningar på sin

yrkesroll. Detta genomfördes dels genom att markera relevanta meningar och utsagor med en

markeringspenna på utskrivna transkriberingar samt dels genom digital markering av digitala

transkriberingar. Under analysprocessen återgick jag till reduceringskravet och granskade all

rådata som helhet vid ett flertal tillfällen för att minimera det interna bortfallet.

I nästa steg av analysprocessen kodades materialet genom att skapa kategorier eller

dimensioner som avspeglar innehållet. Koderna var både deskriptiva och interpretativa (Gibbs

2007) för att skapa en tolkning och förståelse av respondenternas utsagor. Under detta steg

försökte jag förstå materialet ur olika nivåer av abstraktion, både ur dess delar och helhet i

20

relation till studiens teoretiska ramverk. Detta gjordes genom att notera hur olika koder relaterar

till varandra och skapar övergripande teman och kategorier. På detta vis skapades teman utifrån

de deskriptiva koderna. Varje tema markerades med överstrykningspennor i olika färger

beroende på vilket tema och koder som associerades med varandra (Gibbs 2007).

Därefter söktes efter mönster av koder inom varje tema i ett försök att förstå skillnaderna och

likheterna mellan dem på en ny abstraktionsnivå genom att svara på frågan Varför hänger de

samman som de gör? Dock är det viktigt att bevara det språk intervjupersonen innehade i

största möjliga mån (Bryman 2011). I detta steg försökte jag finna en syntes i materialet genom

att förstå koder och teman som en helhet ur studiens olika teoretiska perspektiv.

5.8 Metoddiskussion

I detta avsnitt diskuteras studiens reliabilitet och validitet utifrån de metodologiska val som har

gjorts. Reliabiliteten står för tillförlitligheten i arbetet, exempelvis att intervjuerna är väl

utförda samt att insamlade data speglar källan, vilket är av stor betydelse vid forskning. Det

gäller att fånga upp den intervjuades upplevelser, uppfattningar och skapa en trygghet i att

kunna uttrycka känslor och tankar (Lantz 2013). Studien har försökt hålla hög reliabilitet

genom att presentera forskningsprocessen med hög transparens och tydligt beskriven procedur.

Dock finns en viss problematik i detta avseende på grund av de etiska överväganden som har

gjorts att låta direkta citat från studiens respondenter vara identitetslösa.

Att en stor del av studiens intervjuer utfördes över telefon eller Skype på grund av svårigheter

att träffas i person kan medföra att kvaliteten av de svar som framkom i intervjuerna kan ha

påverkats på olika vis. Likväl kan detaljer som förmedlas genom kroppsspråk gått förlorade.

Fördelen är dock att respondenterna kunnat utföra intervjun från sitt egna hem och känna sig

bekväma i den miljön. Dessutom har distansintervjuer tillåtit mig att utföra intervjuer på ett

tidseffektivt vis och möjliggjort intervjuer med individer vilka befinner sig på annan ort.

Dessutom tillät denna form av distansintervjuer god ljudupptagning direkt i telefon eller dator.

Ytterligare en aspekt som kan påverka studiens reliabilitet är risken att respondenternas utsagor

tappat sin mening under analysprocessen. Dock har aktiva försök gjorts att hålla

analysmaterialet sann till respondenternas utsagor genom medvetenhet av riskerna samt

återkommande granskning av empiri och analysmaterial.

Validiteten innebär att man mäter det som är tänkt och mätas (Bryman 2011). En nackdel med

den hermeneutiska ansatsen är hur det kan vara svårt att kunna kontrollera att man har tolkat

rätt då individer använder sig utav sina egna förkunskaper för att kunna förstå och tolka det

21

insamlade materialet. Dessutom kan det vara svårt när man ska tolka upplevelser och känslor

utifrån andra människor genom att applicera sina egna upplevelser och känslor. Det är sällan

intersubjektivt testbart att undersöka upplevelser och känslor på grund av att det påverkas av

tolkarens förförståelse och värderingar i sammanhanget. Resultatet kan således till stor del bero

på vem som tolkar materialet (Thurén 2007). Jag har under studiens gång eftersträvat att hålla

hög validitet att beskriva val och utförande av datainsamling och analys samt att ta hänsyn till

min förförståelse och hur detta påverkat resultatet. Dessutom utfördes en pilotintervju för att

skapa en förståelse av hur intervjufrågorna tolkas av respondenterna och motsvarar de

teoretiska koncept som ligger till grund för studien.

6.0 Resultat och analys

Analysen av intervjuerna resulterade i tre manifesta teman: Yrkesrollens definition,

Yrkesrollens kvaliteter samt Upplevelse av arbetsuppgifter. Jag har valt att presentera resultatet

utefter dessa tre övergripande teman. En kort beskrivning av varje tema presenteras i början av

respektive avsnitt. Varje tema innehåller ett antal underteman som presenteras i löpande text

och exemplifieras med citat från intervjuerna.

6.1 Yrkesrollens definition

Hur respondenterna upplever definitionen av sin yrkesroll har under studiens gång utgått efter

yrkets formella och informella förväntningar och regler. Yrkesrollens definition avser därför

hur tydligt undersköterskan upplever de förväntningar och regler som finns för arbetet. För att

undersöka upplevelsen av hur väl yrket är definierat ställdes frågor såsom Finns det tydliga

riktlinjer för vad du förväntas utföra? och Vilka krav ställer du på dig själv i ditt arbete?

6.1.1 Implicita förväntningar

På frågan om respondenterna ansåg att det finns tydliga riktlinjer för vad de förväntas utföra i

sitt arbete svarade sex av de åtta respondenterna att de upplevde tydliga riktlinjer i arbetet.

Trots detta beskrev respondenterna en avsaknad av formella eller explicita riktlinjer. En

respondent förklarade: “Jag har inte sett något tydligt dokument att ‘det här ska du utföra’,

men vi har ju olika rutiner som dagsplanering och dagsrutiner, men det är ju inte jättetydligt”,

varav en annan uttryckte det på följande vis: “Det är så pass tydligt som basal omvårdnad. Sen

blir det ju så att man gör ju det som behövs”. Att göra vad som behövs talade samtliga

respondenter om på olika vis varav flera uttryckte att arbetet i huvudsak utgick från inlärda

rutiner som fungerar som riktlinjer i det dagliga arbetet. Detta då det ofta är svårt att specificera

och planera vad arbetet kräver. En respondent beskrev hur deras avdelning försöker planera

22

arbetet i förväg, men att oförutsedda händelser ofta dyker upp: “grejen är ju att den planen

håller alltid ungefär fem minuter, för det är alltid något annat som dyker upp”. För att klara

av att arbeta runt oförutsedda händelser och anpassa vården efter varje enskild patient beskriver

undersköterskorna att de har utvecklat rutiner i hur arbetet skall utföras. Rutinerna fungerar på

så vis som grundläggande riktlinjer i hur undersköterskorna skall gå tillväga i det vardagliga

arbetet:

Jo, alltså vi har ju när man inskolas på [arbetsplatsen], och som elev eller när du skall

komma som vikarie eller du ska jobba på avdelningen. … Man lär sig också väldigt

successivt ju mer man jobbar, ju mer du kommer in i jobbet ju mer lär du dig. Då förstår

du också mer hur du ska jobba med patienterna, och det är det ju, du måste ju alltid arbeta

patientanpassat.

Respondenterna beskrev hur de har socialiserats in de rutiner som kollegorna praktiserar. En

respondent förklarade hur nyanställda genomgår en inskolningsperiod där de lär sig grunderna

för hur de arbetar på arbetsplatsen: “Vi får ju gå bredvid ett tag och man lär sig ju av andra

vad man skall göra och hur det går till, det blir ju rutin tillslut. Så man känner sig ändå ganska

förberedd”. De inlärda rutinerna beskrivs som implicita riktlinjer som undersköterskorna

förlitar sig på i sitt arbete. Genom rutinerna finner undersköterskorna förståelse i vad som

förväntas av dem. Enligt Lenéer-Axelsson och Thylefors (2005) är rutiner en form av

informella förväntningar på hur arbetet skall utföras, vilket skapas utifrån det sociala trycket

att inte gå emot de sociala regler som är etablerade på arbetsplatsen. Detta tycks stämma bra

med respondenternas utsagor då de beskriver en avsaknad på formella riktlinjer och således

förlitar sig på etablerade sociala regler.

På frågan om vilka krav respondenterna ställer på sig själva svarar samtliga att de ställer höga

krav på sin prestation. De beskriver vikten av att hinna lägga tid på varje enskild patient för att

låta patienterna uppleva att de får den vård de behöver, trots ett pressat arbetsschema.

Respondenterna beskriver kraven som förväntningar de har på sig själva och uttrycker en

känsla av otillräcklighet när de inte uppnås. En respondent beskrev det såhär:

Man hinner inte ägna sig åt patienter på samma sätt som man vill göra. Då är det inte alls

så givande, för då kan man gå hem och känna att jag har ju gjort vad jag har kunnat, men

jag är ändå inte nöjd för jag ville göra mer.

23

Varav en annan respondent beskrev hur yttre omständigheter som kräver undersköterskans

närvaro på flera olika platser samtidigt skapar en inre stress av att inte hinna med att ge den

vård varje patient behöver:

Jag har ju höga krav på mig själv, det kan jag erkänna. Men det är de yttre grejerna, som

att vi ska hinna med på femtioelva ställen ibland. Det är som en helg då vi bröt ihop då vi

hade vak på en sal, det var x antal matningar, x antal patienter som behövde omvårdnad

med kanske två undersköterskor samtidigt, och andra som behöver fyra på samma gång.

Det är den inre stressen att du skall hinna med alla och inte hinna. Du stressar så, det är då

den här otillräckligheten känns.

Enligt Alkrisat och Altrash (2016) definieras samvetsstress av känslan att inte leva upp till de

förväntningar och krav som individer ställer på sig själva. Det skapas då en konflikt mellan det

personliga samvetet och de organisatoriska målen (Altun 2002). Detta stämmer väl överens

med den känsla av otillräcklighet av egna uppsatta mål och förväntningar som respondenterna

beskriver.

Därutöver berättar en respondent att samvetsstressen och känslan av att vara otillräcklig kan

leda till svårigheter att upprätthålla en positiv och glad attityd mot patienterna: “När det är

mycket kan det vara svårt att vara sådär glad och trevlig som man egentligen behöver vara.

Man har lite för mycket i huvudet då”. Respondentens uttalande beskriver implicit den fasad

som förväntas av en undersköterska - som glad och trevlig - men att fasaden kan vara svår att

upprätthålla vid hög samvetsstress. Att samvetsstressen och känslan av otillräcklighet är

påfrestande och kan påverka den professionella fasaden undersköterskan upprätthåller beskrev

även en annan respondent på följande vis:

Det är ju det som hålla det professionella som gör det jobbigt när du känner dig otillräcklig.

Sedan när man går ut till kollegorna som ser din frustration vill man bara rycka ihop

händerna för att just få ut energi från en själv för att bli av med det här du känner. Men det

är svårt, och det är svårt att ventilera sig. Du kan ventilera med kollegor som är lika trötta

som dig och då blir det bara värre. För då äter vi på varann, så det är ju perioder som man

inte känner sig tillräcklig.

En fasad är enligt Goffman (2009) en tolkning av individens beteende under ett framträdande

samt de förväntningar som finns på individen den sociala kontexten. Att inte lyckas hålla uppe

den fasad som förväntas av yrkesrollen kan i sig själv skapa ytterligare samvetsstress och känsla

av att inte passa in.

24

Sammanfattningsvis beskriver respondenterna att de upplever tydliga implicita riktlinjer i sitt

arbete, dock med en avsaknad av explicita riktlinjer i form av tydliga instruktioner av vad som

förväntas av dem. De implicita riktlinjerna kan förklaras utifrån två former av implicita

förväntningar som tillsammans beskriver hur undersköterskorna definierar sin yrkesroll. Den

första formen av implicita förväntningar berör de förväntningar undersköterskorna har på

varandra och är starkt kopplade till yrkets rutiner. Den andra formen av implicita förväntningar

är de förväntningar och krav som undersköterskorna ställer på sig själva - att hinna se till varje

enskild patients behov. Vid misslyckande av att leva upp till de förväntningar

undersköterskorna har på sig själva upplevs en känsla av samvetsstress. Undersköterskorna

beskriver hur samvetsstress kan leda till att den sociala fasaden som förväntas inte längre

upprätthålls, vilket leder till ytterligare samvetsstress och känslor av otillräcklighet.

Undersköterskorna behöver därför det som Goffman (2009) kallar för dramaturgisk disciplin.

Dramaturgisk disciplin innebär att besitta självkontroll att styra över sina känslor och den roll

som spelas. Att ha en inlevelse i rollen och situationen men samtidigt inneha en disciplin och

känslomässig distans till det som händer för att ge en möjlighet att ta hand om oförutsägbara

situationer som uppstår.

6.1.2 Kontrast mellan roller

Ett återkommande tema i respondenternas utsagor är hur de kontrasterar undersköterskans

arbetsuppgifter med sjuksköterskans arbete och vad som förväntas av de båda yrkesrollerna.

Vid en fråga rörande vilka arbetsuppgifter som uppskattas minst förklarar en respondent hur

köksarbete är något som förväntas av undersköterskorna, dock inte av sjuksköterskorna: ”Den

tiden som vi lägger på att använda köket skulle kunna gå till så mycket annat. Men det förväntas

ju inte av sjuksköterskorna att dem ska göra något”. Respondenterna beskriver tydliga gränser

av vilka arbetsuppgifter som förväntas av undersköterskor respektive sjuksköterskor.

Exempelvis beskrev två av respondenterna hur de, beroende på arbetets karaktär, undviker att

fråga sjuksköterskor om hjälp vid arbetsuppgifter som kräver två personer:

Det har blivit mer att ‘vi gör det och dem gör det’. Då jag behöver hjälp med att få upp den

här patienten på en duschstol då ber jag inte sjuksköterskan, utan då ber jag en

undersköterska om hjälp istället.

Sköterskorna är ju ålagda så mycket så att dem har fullt sjå med medicinutdelning och alla

behandlingar och så. Nog tillbringar jag ju mer tid med patienterna än vad dem gör. Det

blir ju ofta att vi hjälper varandra istället för att man frågar sin syrra, om man skall vara två

på en patient så.

25

Den ena respondenten fortsatte att berätta hur det beror på skillnader av de arbetsuppgifter som

förväntas av de båda yrkesrollerna: “den stora skillnaden mellan undersköterska [och

sjuksköterska] är att dem har de här mer tekniska bitarna som medicin och dokumentationer”.

I respondenternas utsagor går det tydligt att skildra hur det finns olika förväntningar av

arbetsuppgifter beroende på yrkesroll. Detta förstärks ytterligare då respondenterna ett flertal

gånger understryker hur de inte får utföra arbetsuppgifter som kräver sjuksköterskornas

expertis. Genom att kontrastera de förväntningar av arbetsuppgifter och explicita regler av vad

som får utföras definierar undersköterskorna sin yrkesroll.

6.2 Yrkesrollens kvaliteter

För att undersöka vilka förväntningar och krav undersköterskorna själva har på sin yrkesroll

ställdes frågor såsom Vad innebär det att vara en undersköterska enligt dig? och Har du mött

på en undersköterska som borde valt ett annat yrke? Respondenternas svar av dessa frågor gav

en deskriptiv tolkning av de kvaliteter som respondenterna förväntar sig av en undersköterska.

Dessa kvalitéer särskiljer sig dock från de explicita arbetsuppgifter som krävs eller förväntas

av en undersköterska vilket berörs i nästa avsnitt, kvalitéerna betonar istället ett individuellt

förhållningssätt till arbetet.

6.2.1 Patientrelationer

Samtliga respondenter beskrev hur de viktigaste kvalitéerna hos en undersköterska berör

relationen till patienterna. Vanligt förekommande adjektiv för att beskriva vad som förväntas

av en undersköterska var “tillgänglig”, “omtänksam” och “öppen”. En respondent beskrev

sin syn av en undersköterska som en person som har “ett varmt hjärta och ett jäkligt kallt

huvud”.

Respondenterna underströk vikten av att undersköterskan skall uppmärksamma patienten som

individ. En respondent beskrev hur det lätt kan hända att man tappar en personlig och nära

kontakt med patienterna bland alla andra arbetsuppgifter en undersköterska förväntas göra:

Det är lätt att man liksom bara går in på ‘idag ska jag hinna med det här, idag är det detta

som gäller’ och ha sin dag klar, men man kanske glömmer av att här ligger faktiskt en

patient med en jättesvår sjukdom och genomgår en kris. [...] Så det är viktigt att man inte

glömmer av att sätta arbetsuppgifterna som bör genomföras åt sidan och bara tar sig tid att

sitta ner en stund, det är allt för sällan det hinns med.

26

Avsaknaden av en god relation till patienter var det övergripande temat i svaren på frågan

huruvida de hade träffat på undersköterskor som inte passar i sitt yrke. Respondenterna beskrev

en sådan individ som okänslig, avtrubbad, och saknar medkänsla. En respondent beskrev:

“dem ser bara sjukdomen, de ser inte människan bakom sjukdomen”, varav en annan

förklarade: “Man kan inte vara här och inte ha ett hjärta eller intresse”. En av respondenterna

belyste även vikten av att kunna anpassa sig till de förväntningar som finns på en

undersköterska:

De har väldigt svårt att kunna anpassa sig och, hur ska man säga, inta den roll som

undersköterska. […] det gäller verkligen att ha fingertoppskänsla, och en del har tyvärr inte

det och då funkar det inte.

I respondenternas utsagor framgår det tydligt hur de viktigaste kvalitéerna som förväntas av en

undersköterska är i relation till patienterna. Ur Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv kan

detta tolkas som att de förväntningar som finns är en representation av en undersköterskas

fasad. Fasaden är en tolkning av det beteende som undersköterskan uppvisar i relation till

stereotypiska förväntningar som individen har av hur en undersköterska bör agera.

Respondenterna beskriver hur en dålig undersköterska avviker från den beteendenorm

undersköterskefasaden utgör. Goffman beskriver även hur ett team utmärker sig genom en

grupp individer som tillsammans arbetar med att utföra en framställning och stödjer varandra i

sina rollframträdanden. Om en undersköterskekollegas framträdande inte passar den sociala

framställning som övriga kollegor spelar kan den avvikande individen uppfattas som opassande

i sin roll. Detta perspektiv ger en djupare förståelse av undersköterskornas beskrivning av en

individ som inte anses passa i sitt yrke som undersköterska.

6.3 Skildring av motivation

Ett yrkes arbetsuppgifter är en stor del av vad som definierar yrkesrollen, därför undersöktes

hur undersköterskorna skildrar sin motivation i relation till arbetets arbetsuppgifter. Detta

utforskades genom att ställa frågor om vilka arbetsuppgifter som ingår i undersköterskans

arbete samt vad de anser om dessa. Frågor som Är det något i arbetet som du finner givande?

samt Vad är en bra arbetsdag för dig? respektive Vad är en dålig arbetsdag för dig? ställdes

för att undersöka undersköterskornas berättelser av motivation i relation till sina

arbetsuppgifter.

27

6.3.1 Positiv patientkontakt

På frågan om undersköterskorna finner något givande i arbetet var samtliga respondenter

överens om att patienternas uppskattning var den mest givande aspekten i deras arbete.

Respondenterna beskrev både hur det är givande att hjälpa människor som befinner sig i svåra

situationer och få uppleva den uppskattning patienterna ger tillbaka. Dessutom beskriver flera

av respondenterna att de upplever själva patientkontakten i sig själv som givande utan några

förväntningar på att få någonting tillbaka.

Då respondenterna beskriver hur de upplever en bra dag i arbetet var det vanligt förekommande

att beskriva en dag där de inte upplever stress i den mån att det försummar patientkontakten.

Dock förtydligade två respondenter att de uppskattar stressen i arbetet så länge de fortfarande

har möjlighet att ge ett gott bemötande inför varje patient. En respondent sammanfattade en

bra dag på följande vis: “En bra arbetsdag är när man känner att man hinner med det man

skall göra och inte försummar patienter, utan att man är med patienterna mycket och att det

är varierat”.

6.3.2 Försummad patientkontakt

Ett gemensamt tema bland respondenternas utsagor beskriver hur en stor del arbetsuppgifter

går till sådant som de inte upplever borde ingår i en undersköterskas yrkesroll. Samtliga

respondenter beskrev hur kök och mathantering är en stor del av arbetet, trots detta ansåg flera

att det inte borde vara ett krav för undersköterskan att utföra sådana sysslor. Vid en fråga vilka

arbetsuppgifter de minst gillar svarar en respondent så här:

Ja men det är nog köket, det känns som om det inte egentligen är en uppgift som skall vara

våran. Det känns som om det inte är det som jag har utbildat mig till, att hålla på med kök.

Det är som om man skulle utbilda sig till typ brandman så blir man ansvarig för att sy sina

egna kläder. Det är så långt ifrån mina arbetsuppgifter som det kan bli.

Varav en annan respondent ger ett liknande svar på frågan huruvida det finns någon

arbetsuppgift som är mindre rolig:

Köket! Köket hatar jag. Jag är inte utbildad köksa. [...] till och med några av sköterskorna

tycker ‘varför skall eran kompetens vara i köket när ni är utbildad vårdpersonal?’. Jag får

ju inte mer, jag får ju inte mer betalt för att vara i köket, jag får ju inte en högre lön. Så i

princip skall jag vara kurator, undersköterska, jag skall vara arbetsterapeut, jag skall vara

sjukgymnast, jag skall vara köksa och jag skall vara städerska ibland känns det som.

28

Det var tydligt hur respondenterna inte uppskattade köksuppgifter, dock var det genomgående

temat att undersköterskorna upplevde att uppgifter som förhindrade undersköterskans

patientkontakt inte borde vara en del av deras arbete. En respondent beskriver hur det värsta är

att ha arbetsuppgifter som försummar patientkontakten:

Ibland är det så mycket, man får kasta i dem som skulle matas maten i princip. Snabbt in

och snabbt ut. Det värsta är när man säger till patienten ‘jag kommer strax, jag kommer

strax, jag skall bara göra klart, jag ska bara göra klart’

Sammanfattningsvis beskriver respondenterna hur de uppskattar sitt arbete och finner

patientkontakten mest givande. Dock uttrycker undersköterskorna ett ogillande till mängden

köksarbete. Flera av respondenterna anser att det inte borde förväntas av undersköterskorna att

utföra köksarbete med tanke på deras kompetens i vård och omsorg. Ett övergripande tema var

dessutom att undersköterskorna ogillar arbetsuppgifter som försummar tid med patienterna.

7. Diskussion och slutsatser

Syftet med föreliggande studie var att undersöka undersköterskors syn på sin yrkesroll utifrån

en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler för hur en bör handla

och agera i sitt arbete. För att precisera syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka formella

och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar

undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och

arbetsuppgifter?

I resultatet beskriver respondenterna hur de upplever ett otydligt formellt regelverk gällande

undersköterskans yrkesroll, dock beskrivs en tydlig informell förståelse av vad

undersköterskeyrket innebär. Genom Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv kan

undersköterskans yrkesroll tolkas som en arbetsrelaterad motsvarighet av en individs sociala

roll, en produkt av den sociala kontext individen befinner sig i vid tillfället. Undersköterskans

yrkesroll är således inte definierad i sin helhet av formella regler, utan yrkesrollen är även

delvis en reflexiv produkt av den direkta arbetsmiljön. Yrkesrollen definieras och upprätthålls

på så vis genom ett samspel mellan kollegor, patienter och undersköterskan själv.

Respondenterna beskriver att undersköterskans yrkesroll karaktäriseras av ett patientnära

arbete med höga krav på patientnära relationer. Att vara öppen och tillgänglig inför patienter

är kvalitéer som förväntas av undersköterskan och är ett krav som undersköterskorna ställer på

sig själva. När förväntningarna som undersköterskorna har på sig själva inte uppnås skapas en

känsla av samvetsstress som kan leda till att den fasad som en undersköterska upprätthåller i

29

sitt framträdande brister. Det är således inte bara viktigt för undersköterskan att leva upp till

patientens förväntningar av undersköterskans yrkesroll, utan även kollegor och

undersköterskans egna förväntningar.

Dessutom grundas undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll till stor del av de

arbetsuppgifter som associeras till yrket. Arbetsuppgifterna, vilka upplevs som explicita krav i

undersköterskornas yrkesroll, definierar inte yrkesrollen på grund av någon formell exklusivitet

till yrket, utan upplevelsen av yrkesrollen definieras i högre grad av en informell förväntan av

arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesrollerna i en professions hierarki. Detta synsätt

kontrasterar starkt till undersköterskornas upplevelse av sjuksköterskans yrkesroll, vilket

definieras utifrån exklusivitet av arbetsuppgifter, så om medicinadministrering.

7.1 Fortsatt forskning

På grund av den knappa mängd forskning som finns tillgänglig om undersköterskans yrkesroll

bör fortsatt forskning fokusera på just detta. Undersköterskor finns dessutom inom de flesta

vård- och omsorgsinstanser varav upplevelsen av undersköterskans yrkesroll och de

underliggande implicita och explicita regler och förväntningar som ligger till grund kan variera.

Det finns således ett stort behov av fortsatt forskning av undersköterskans yrkesroll inom

samtliga yrkesområden. Det hade även varit intressant och jämföra undersköterskans olika

former av arbetsplatser emot varandra och se hur olika arbetsuppgifter och situationer skiljer

sig åt. Det hade kunnat vara relevant och undersöka hur samarbeten ser ut mellan

undersköterskor och sjuksköterskor på olika avdelningar och sjukhus och hur dessa upplever

sin yrkesroll. Ytterligare forskning bör även fokusera på varför undersköterskor väljer

undersköterskeyrket och vad som får undersköterskor att byta yrke. Denna typ av forskning

kan vara av stor betydelse för framtida insatser att främja intresset för undersköterskeyrket och

öka antalet utbildade undersköterskor.

30

Referenser

Alkrisat, Muder, och Alatrash, Manal. 2016. Stress of Conscience: Concept Clarification.

Online Journal Of Health Ethics. 12 (1): 1.

Altun, Insaf. 2002. Burnout and Nurses, Personal and Professional Values. Nursing Ethics, 9

(3): 269-278.

Arbetsförmedlingen. 2015. Undersköterska.

https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-

O/12.78280711d502730c1800072.html%3Bjsessionid=181C4CB55CE41F9F3C06EF

437F9935AB?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3

D427&sv.url=12.78280711d502730c1800072 (Hämtad 2017-03-27).

Aubert, Villhelm. 1997. Sociologi - Socialt samspel. Stockholm: AWE Geber.

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:2. uppl. Malmö: Liber.

Byström, Erica. 2013. Ett lärorikt arbete: Möjligheter och hinder för undersköterskor att

lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet. Diss. Linköpings universitet.

Ejvegård, Rolf. 2009. Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Forsén, Bosse. 1978. Kritik av rollteorin. Diss. Göteborg universitet.

Gibbs, Graham. 2007. Analysing qualitative data. Los Angeles, [Calif.]: SAGE.

Goffman, Erving. 2009. Jaget och maskerna - en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl.

Stockholm: Norstedts.

Gustafsson, Bengt., Hermerén, Göran och Petterson, Bo. 2011. God forskningssed.

Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Bromma: CM-gruppen AB.

Gymnasieguiden. 2017. Vård och omsorgsprogrammet.

https://www.gymnasieguiden.se/program/VO (Hämtad 2017-03-28).

Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. (red.) 1997. Forskningsmetodik: om

kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johnreden, Ann-Christin. 2002. Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg -

Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015. Arbetsmarknadsstyrelsen.

Juthberg, Christina., Eriksson, Sture., Norberg, Astrid och Sundin, Karin. 2008. Stress of

conscience and perceptions of conscience in relation to burnout among care-providers

in older people. Journal Of Clinical Nursing, 14: 1897.

Kommunal. 2017a. Undersköterska.

https://www.kommunal.se/yrke/underskoterska

(Hämtad 2017-04-03).

Kommunal. 2017b. Kommunal arbetar för undersköterskelegitimation.

https://www.kommunal.se/nyhet/kommunal-arbetar-underskoterskelegitimation

(Hämtad 2017-04-03).

Komvuxutbildningar. 2017. Komvuxutbildning till undersköterska.

http://www.komvuxutbildningar.se/utbildning/underskoterska-utbildningar (Hämtad

2017-04-20).

Lantz, Annika. 2013. Intervjumetodik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

31

Lenéer-Axelson, Barbro och Thylefors, Ingela. 2005. Arbetsgruppens psykologi. 4. uppl.

Stockholm: Natur och kultur.

Magnusson, Gun., Tedestand, Stina., och Dahlberg, Karin. 1998. Att vara behövd som

sjuksköterska på en neonatalvårdsavdelning - en studie med fenomenologisk ansats.

Nordic Journal of Nursing Reserach. 18 (2): 31–36.

Patel, Runa och Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder - att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 4:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål. 2005. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. uppl. 2. Lund:

Studentlitteratur.

Ring, Lena och Danielson, Ella. 1999. Blivande sjuksköterskors syn på sin utbildning och

kommande yrkesroll. Nordic Journal of Nursing Research. 19 (2): 10–16.

Sachs, Lisbeth. 1996. Vårdens etnografi - om hälsa, sjukdom och vård i sitt kulturella

sammanhang. Stockholm: Liber.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

Skolverket. 2011. Gymnasieskola 2011. Västerås: Edita.

Skolverket. 2016. Vård och omsorgsprogrammet.

https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-

och-utbildningar/nationella-program/vo (Hämtad 2017-03-21).

SOSFS 2011:12. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens

omsorg om äldre.

SOU 2017:21. Statens offentliga utredningar. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och

omsorg om äldre personer.

Statistiska centralbyrån. 2014. Trender och prognoser 2014 - befolkning, utbildning,

arbetsmarknaden med sikte på år 2035. Örebro: SCB-tryck.

Statistiska centralbyrån. 2015. Sveriges framtida befolkning 2015–2060. Demografiska

rapporter 2015:2. Örebro: SCB-tryck.

Statistiska centralbyrån. 2017. Befolkningspyramiden visar Sveriges invånare i olika åldrar.

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-

sverige/befolkningspyramid/

(Hämtad 2017-02-13).

Sveriges Kommuner och Landsting. 2014. Sveriges Viktigaste Jobb i vården och omsorgen -

Hur möter vi rekryteringsutmaningen. Stockholm. LTAB.

Tebelius, Ulla och Patel, Runa. (red.). 1987. Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och

kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.

Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. uppl. 2. Stockholm: Liber.

Tunedal, Ulla. 2001. Sjuksköterska inom äldreomsorgen - en utmaning. Nordic Journal of

Nursing Reserach. 21 (2): 27–32.

Thunborg, Camilla. 1999. Lärande av yrkesidentiteter - en studie av läkare, sjuksköterskor

och undersköterskor. Diss., Stockholms universitet.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1 – Informationsbrev 1 (1)

Umeå, 2017-04-11

Förfrågan om att delta i en studie om undersköterskors syn på sitt arbete

Behovet av undersköterskor är idag högt och förväntas öka markant under de kommande tio

åren. Det höga behovet av undersköterskor är anledning till att en ny statlig utredning

publicerad i mars 2017 (SOU 2017:21) föreslår att nationella kvalifikationer skall fastställas

för att skärpa undersköterskors yrkesroll för att öka kvalitén inom vården. Med denna

bakgrund utför jag en studie med syfte av att undersöka hur undersköterskor själva upplever

sitt arbete.

Jag heter Alice Hofvander och jag söker dig som är undersköterska vid Norrlands

universitetssjukhus, Sunderbyns sjukhus i Luleå samt sjukhus i Göteborgsområdet. Studien är

ett examensarbete på grundnivå som del av sociologiprogrammet vid Luleå tekniska

universitet. Studien kommer att utföras med intervjuer under 2017-04-17 till 2017-04-23.

Intervjun kräver inga förberedelser från dig som deltar. Intervjun kommer att beröra din

uppfattning och erfarenheter av yrkets innebörd och roll. Intervjun förväntas ta upp till 60

minuter och utförs i en ostörd miljö på en plats vi kommer överens om. Intervjun kommer att

spelas in och skrivas ut i text.

Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen

obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att sträva efter att

enskilda svar inte kan kopplas till individer då fokus ligger på generella mönster. Inga namn

på respondenter redogörs i arbetet. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig

presentation till andra studerande samt i form av ett skriftligt examensarbete. När

examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i tillgängligt i en databas vid

Luleå tekniska universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när

examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av det färdiga examensarbetet.

Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare

motivering. Vänligen kontakta mig genom e-post eller telefon för att bestämma en tid för

intervju. Kontaktinformation står nedan. Ditt deltagande är väldigt uppskattat.

Ansvariga för studien är Alice Hofvander (student) och Eugenia Segerstedt (handledare). Har

du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.

Alice Hofvander Eugenia Segerstedt

Student Handledare

E-post: alihof-4@student.ltu.se E-post: eugenia.segerstedt@ltu.se

Tel. xxxx-xxxxxx Tel. xxxx-xxxxx

Bilaga 2 – Intervjuguide 1 (1)

Intervjuguide

För undersköterskor vid Norrlands universitetssjukhus, Sunderby sjukhus,

Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mölndals Sjukhus

Inledande frågor

1. Hur gammal är du?

2. Berätta, hur kom det sig att du blev Undersköterska?

Tema - Formella och informella förväntningar och krav

3. Berätta gärna lite om dina olika arbetsuppgifter i ditt arbete.

4. Finns det tydliga riktlinjer för vad du förväntas utföra?

5. Vilka krav ställer du på dig själv i ditt arbete?

6. Vad innebär det att vara undersköterska enligt dig?

7. Har du mött på undersköterskor som borde valt ett annat arbete?

Tema – Skildring av motivation

8. Är det något i arbetet du finner givande?

9. Finns det någon arbetsuppgift du är extra förtjust i?

10. Vad är en bra arbetsdag för dig?

11. Vad är en dålig arbetsdag för dig?

Tema - Framtidsutsikter

12. Hur ser du på din yrkesframtid om 5 år?

13. Har du någon gång funderat på att söka annat arbete inom eller utanför vården?

14. Är det någonting du vill tillägga?