Embed Size (px)
Citation preview
2018-11-14
EASYMINING SWEDEN AB
UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP MILJÖBALKEN
EasyMining Sweden AB
KONSULT
WSP Environmental Sverige
Box 714
251 07 Helsingborg
Besök: Bredgatan 7
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wsp.com
KONTAKTPERSONER
Patrik Enfält, EasyMining Sweden AB, 010-723 13 02
Linda Rosqvist, WSP Sverige AB, 010-722 54 28
UPPDRAGSNAMN
EasyMining - Ansökan om tillstånd
UPPDRAGSNUMMER
10273048
FÖRFATTARE
Jenny Pettersson
DATUM
2018-11-12
Granskad av
Linda Rosqvist
Godkänd av
Linda Rosqvist
INNEHÅLL
1 INLEDNING OCH BAKGRUND 5
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6
3 VERKSAMHETENS KLASSIFICERING 6
4 MILJÖRELATERAD LAGSTIFTNING SOM BERÖR VERKSAMHETEN 6
5 VERKSAMHETSBESKRIVNING 7
5.1 OMFATTNING OCH MASSBALANS 7
5.2 BESKRIVNING AV PROCESSER OCH UTRUSTNING 8
5.3 ARBETSTIDER 10
5.4 PLANERADE SKYDDSÅTGÄRDER 10
5.5 ALTERNATIV UTFORMNING 11
6 HÅLLBARHET 11
7 LOKALISERING 12
7.1 PLATS 12
7.2 PLANER 13 7.2.1 Översiktsplan 13
7.2.2 Detaljplan 13
7.3 ALTERNATIV LOKALISERING 14
8 MILJÖNS KÄNSLIGHET I NÄRLIGGANDE OMRÅDE 14
8.1 NATURMILJÖ 14
8.2 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD 15
8.3 FRILUFTSLIV OCH REKREATION 16
8.4 ÖVRIGA SKYDDSOMRÅDEN 16
9 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 17
9.1 MARK OCH GRUNDVATTEN 17
9.2 RÅVAROR OCH KEMISKA PRODUKTER 17
9.3 ENERGIANVÄNDNING 17
9.4 VATTENANVÄNDNING 18
9.5 UTSLÄPP TILL VATTEN 18
9.6 UTSLÄPP TILL LUFT 18
9.7 TRANSPORTER 18
9.8 BULLER 19
9.9 AVFALL OCH BIPRODUKTER 19
9.10 RISK OCH SÄKERHET 19
9.11 SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH YTTRE HÄNDELSER 20
10 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB 20
10.1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 20
10.2 INLEDNING 20
10.3 METOD FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 20 10.3.1 Avgränsningar 20
10.3.2 Bedömningsgrunder 21
10.4 DEN ANSÖKTA VERKSAMHETEN 22
10.5 HÅLLBAR UTVECKLING 22
10.6 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING 22 10.6.1 Övergripande 22
10.6.2 Planförhållanden 22
10.7 LOKALISERING OCH ALTERNATIV 22 10.7.1 Lokaliseringsutredning 22
10.7.2 Alternativ process/utformning 23
10.7.3 Nollalternativ 23
10.8 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING 23 10.8.1 Nationella och regionala miljömål 23
10.8.2 Kommunala miljömål och miljöprogram 23
10.8.3 Miljökvalitetsnormer 23
10.9 KONSEKVENSBEDÖMNING 23 10.9.1 Mark och grundvatten 23
10.9.2 Områdesskydd m.m. 23
10.9.3 Råvaror och kemiska produkter 23
10.9.4 Energiförsörjning och energianvändning 23
10.9.5 Vattenförsörjning och vattenanvändning 24
10.9.6 Utsläpp till luft 24
10.9.7 Utsläpp till vatten 24
10.9.8 Transporter 24
10.9.9 Buller 24
10.9.10 Avfall och restprodukter 24
10.9.11 Yttre händelser 24
10.9.12 Risk och säkerhet 24
10.10 SAMLAD BEDÖMNING 24
10.11 REDOVISNING AV SAKKUNSKAP 24
10.12 REFERENSER 25
1 INLEDNING OCH BAKGRUND
Slam från avloppsreningsverk har historiskt främst använts för spridning på åkermark, tillverkning av
anläggningsjord och täckning av deponier. En stor andel av slammet går även till förbränning.
Avloppsslammets användning på åkermark har sedan länge varit uppe till diskussion avseende nytta i
förhållande till risk. Utöver nyttan att näringsämnen återförs till åkermark föreligger risk att oönskade
ämnen såsom till exempel metaller och organiska föroreningar tillförs åkermarken och i förlängningen
även livsmedelsproduktionen. Marknaden för omhändertagande av förbränt slam och efterfrågan av
nya tekniker för detta omhändertagande ligger som grund för att tyska avloppsreningsverk med
belastning av mer än 50 pE, senast år 2022 ska redovisa hur de ska omhänderta slammet på annat
sätt än genom spridning på åkermark. Senast år 2029 ska 80 % av det förbrända slammet från
reningsverk i Tyskland omhändertas på annat sätt. I beslut vid regeringssammanträde 12 juli 2018
(Dir. 2018:67) har den svenska regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå hur ett krav på
utvinning av fosfor ur avloppsslam och ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas.
EasyMining Sweden AB (nedan kallat EasyMining) är ett kemitekniskt bolag som har utvecklat
metoder för fosforutvinning och produktion av kommersiella fosforprodukter från olika råvaror
däribland fosforinnehållande askor. Detta koncept (Ash2Phos) genererar en ren fosforprodukt och
förhindrar spridning av oönskade föroreningar på åkermark. Genom EasyMinings Ash2Phos-process
utvinns fosfor, järn och aluminium ur aska från förbränt avloppsslam. Processen är effektiv, innehåller
ett avgiftningssteg och rena produkter utvinns. Därigenom skapas ett effektivt cirkulärt flöde av dessa
ämnen.
Kemira och EasyMining har ett nära samarbete som innebär att man tillsammans ska kommersialisera
Ash2Phos-processen. Detta sker i ett första steg genom att ta fram underlag till projektering via bland
annat pilotkörningar i Kemiras pilotanläggning för att kunna etablera en fullskalig
produktionsanläggning för Ash2Phos-processen i Helsingborg. EasyMinings etablering av en
Ash2Phos-anläggning inom Kemiras industripark i Helsingborg innebär att saltsyra, den största
insatskemikalien till Ash2Phos-processen, samt svavelsyra kan levereras i ledningar till
produktionsanläggningen. Likaså finns det möjlighet för andra samarbete mellan EasyMining och
Kemira.
Den samverkan som kan skapas mellan stödprocesser inom IPOS och EasyMining innebär en
industriell symbios där produkter från Ash2Phos-processen kan användas av Kemira, på
industriområdet, och vice versa. EasyMining planerar därför nyetablering av verksamhet inom del av
fastigheten Kopparverket 8-11, Helsingborgs kommun. Verksamheten omfattar utvinning av fosfor
(kalciumfosfat - PCP) från aska efter förbränning av avloppsslam till en årlig mängd om 45 000 ton
behandlad aska. Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt bestämmelser i 9 kap
miljöbalken (MB). Verksamheten ska enligt bestämmelserna i 6 § miljöbedömningsförordningen
(2017:966) antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att samrådsförfarandet ska inledas
med avgränsningssamråd. Föreliggande handling utgör underlag för det avgränsningssamråd som
enligt bestämmelserna i 6 kap 30 § miljöbalken ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och
de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt med de övriga statliga
myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten.
EasyMining, som är ett dotterbolag i Ragn-Sells Gruppen, är det bolag som initierat processen och
samrådet för nyetablering av verksamheten inom IPOS. När tillståndsansökan för verksamheten
lämnas in kommer sökande antingen vara Ragn-Sells Avfallsbehandling AB alternativt ett nystartat
dotterbolag inom Ragn-Sells koncernen. EasyMining önskar nu synpunkter när det gäller
miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning samt om den planerade verksamhetens
lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig
eller till följd av yttre händelser.
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare EasyMining, som är ett dotterbolag i Ragn-Sells Gruppen,
är det bolag som initierat processen och samrådet för
nyetablering av verksamheten inom IPOS. När
tillståndsansökan för verksamheten lämnas in kommer
sökande antingen vara Ragn-Sells Avfallsbehandling AB
alternativt ett nystartat dotterbolag inom Ragn-Sells
koncernen.
Organisationsnummer 556725-1904
Adress Box, 952, 19129 Sollentuna
Kontaktperson i miljöfrågor Patrik Enfält, Director Business Development
Kontaktuppgifter [email protected]
Besöksadress Industrigatan 70, Helsingborg
Fastighetsbeteckning Del av Kopparverket 8-11
Län Skåne län
Kommun Helsingborgs kommun
3 VERKSAMHETENS KLASSIFICERING
Den aktuella verksamheten klassificeras enligt följande bestämmelser i miljöprövningsförordningen
(2013:251) (MPF):
12 kap 31 § (verksamhetskod 24.31-i) anläggning för att genom kemisk eller biologisk
reaktion i industriell skala tillverka mer än 20 000 ton icke-metaller, metalloxider eller
andra oorganiska föreningar per kalenderår.
29 kap 67 §, punkten 2 (verksamhetskod 90.435-i) anläggning för att återvinna eller bortskaffa
farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än 2 500 ton
per kalenderår och verksamheten avser fysikalisk-kemisk behandling.
Huvudverksamheten har markerats med fet stil.
4 MILJÖRELATERAD LAGSTIFTNING SOM BERÖR VERKSAMHETEN
Verksamheten är tillståndspliktig enligt bestämmelserna i 9 kap 6 § MB och MPF, vilket redovisats
ovan.
Verksamheten omfattas av industriutsläppsförordningens bestämmelser. En statusrapport är under
upprättande.
Det finns ett meddelat BREF-dokument för Large Volume Inorganic Chemicals - Solids and Others
Industry från augusti 2007 som berör verksamheten. Verksamheter inom avfallsindustrin berörs av
dokumentet Waste Treatment BAT-C från augusti 2018.
5 VERKSAMHETSBESKRIVNING
5.1 OMFATTNING OCH MASSBALANS
Som råvara i processen används aska från avloppsslam som förbränts i en mono- eller sam-
förbränningsanläggning. Askan kan komma från inhemsk svensk förbränning eller importeras från
annat europeiskt land. Även vatten, saltsyra, svavelsyra, kalciumhydroxid (släckt kalk) alternativt
kalciumkarbonat (bränd kalk), natriumsulfid och natriumhydroxid tillsätts. Natriumsulfid kan ersättas av
annan produkt med liknande egenskaper, som till exempel TMT 15. Saltsyran kan delvis ersättas
genom återanvändning av restsyra eller fosforsyra. Fosforsyra fungerar i ett sådant fall både som syra
i askans upplösningsprocess och som extra fosforkälla.
Som mellanprodukter produceras järnhydroxid och aluminiumhydroxid. Primär slutprodukt är fälld
kalciumfosfat (Precipitated Calcium Phosphate, PCP). Utöver detta kvarstår en metallrest och en
askrest bestående av den olösta delen av askan. Även ett processvatten innehållande salter
uppkommer i processen. Mellanprodukterna järnhydroxid och aluminiumhydroxid används för
produktion av fällningskemikalier, som till exempel järnklorid, järnsulfat, aluminiumsulfat och
aluminiumklorid. Dessa utgör exempel och kommer inte att produceras samtidigt. En järnprodukt och
en aluminiumprodukt kommer att produceras. Produktionen av fällningskemikalier kan ske i
EasyMinings regi alternativt i Kemiras regi.
Mängderna av respektive produkt som produceras i anläggningen vid ett aktuellt tillfälle beror av
askans innehåll samt den upplösningsgrad som åstadkoms för just denna aska. De mängder av
respektive ämnen som löses upp från askan utvinns ur processen, upplösningsgraden varierar.
Exempel på några upplösningsgrader för några i askan förekommande ämnen är:
fosfor och kalcium 80-95 %,
järn 5-20 %,
aluminium 50-80 %.
I tabell 1 redovisas en ungefärlig massbalans för de insatsmedel och produkter som faller i processen
under ett år vid produktion enligt ansökan.
Tabell 1. Råvaror och i processen fallande produkter och rester under ett år (ton/år).
Produkt Insatsmedel Mellanprodukt Slutprodukt Mängd
Aska X 45 000
Vatten (m3) X 300 000
Saltsyra (36%)* X 36 100
Svavelsyra (96%) X 9 200
Kalciumhydroxid X 14 600
Kalciumkarbonat X 6 200
Natriumsulfid** X 500
Natriumhydroxid (50%) X 2 900
Järnhydroxid X
2 000
Aluminiumhydroxid X
3 400
PCP X 16 600
Järnklorid X 13 800
Järnsulfat X 7 500
Aluminiumsulfat X 27 500
Aluminiumklorid X 21 500
Askrest X 27 000
Metallrest X 400
Processvatten (m3) X 300 000
* Kan delvis ersättas av restsyra eller fosforsyra.
** Kan ersättas av annan produkt med liknande egenskaper, som till exempel TMT 15.
5.2 BESKRIVNING AV PROCESSER OCH UTRUSTNING
Anläggningens huvudsakliga beståndsdelar är reaktorkärl/processtankar, tillsatsanordningar,
separations- och filtreringsutrustningar samt enheter för lagring av råvara (aska), insatskemikalier och
färdiga produkter. Till detta kommer kontrollrum och personalutrymmen. Processbyggnaden som
byggs i två plan beräknas uppta en markareal av cirka 50 gånger 50 meter. Härtill kommer utrymme
för in och uttransport av råvaror och produkter.
Insatskemikalier förvaras i lagertankar. Tank för saltsyra är 500 m3, tank för natriumhydroxid är 60 m3
och tank för svavelsyra är 30 m3. Aska lagras på en täckt yta om cirka 35 gånger 35 meter inför
användning i processen. Detta motsvarar maximalt en månads förbrukning. Utgående produkter
lagras i lagertankar, containers eller big-bags.
I processanläggningen behandlas aska först genom upplösning med saltsyra i reaktorkärl/process-
tankar. Totalt finns sju reaktortankar, fem större om vardera 20 till 30 m3 och två mindre om vardera
cirka 3 m3. I följande processteg utvinns de olika elementen ur processlösningen. Detta sker genom
tillsats av kemiska produkter och efterföljande separation av utfällda partiklar/föreningar. Fällningar av
fosfor, järn och aluminium avskiljs med ett filter kopplat till varje reaktor. De fem större filtren är
försedda med bufferttankar om cirka 60 m3 före och efter filtren. Slutligen processas dessa till färdiga
produkter. Processlösningen kommer, efter att ha passerat genom de olika extraktionsstegen, delvis
att recirkuleras internt och återanvändas i processen. Mellanlagring av processlösningen sker i tre
tankar om vardera 30 m3. En del av processvätskan, från upplösningssteget, avleds till recipient efter
rening i form av neutralisering och avskiljning av metaller. Avskiljning av metaller sker i tre tankar om
vardera cirka 60 m3. Alternativa metoder för avskiljning av metaller framgår av avsnitt 9.5. En
schematisk bild över den totala produktionsprocessen framgår av figur 1.
Figur 1. Schematisk illustration för den övergripande processen.
Processen sker i ett kontinuerligt system bestående av ett antal processteg vars uppbyggnad och
funktion är principiellt lika, figur 2. Behandlingen i ett delmoment i processen sker i ett reaktorkärl med
omrörning där insatskemikalier tillsätts processlösningen varvid den kemiska reaktionen sker. Efter
reaktionstiden separeras de fasta ämnet/partiklarna från processvätskan genom filtrering och
sköljning. Den använda sköljvätskan kan antingen tillföras övrig processvätska eller därefter ledas till
vattenreningssteget. Den avskilda produkten slutbehandlas därefter inför lagring genom till exempel
avvattning eller torkning. Därefter packas, lagras och distribueras den till kund i storsäck alternativt på
bulk. Processvätskan leds vidare till nästa processteg för nästa delmoment.
Produktionen av slutprodukterna sker i upplösningskärl med omröring. Upplösningen av
mellanprodukterna sker med svavelsyra alternativt saltsyra beroende på vilken fällningskemikalie som
produceras. Producerad järnklorid kan eventuellt behöva genomgå en slutlig reningsprocess. Detta
ske i så fall via ett extra processteg i form av vätskeextraktion.
Vatten från renspolning av filter och golv samt från eventuella läckage samlas i en tank och
återanvänds för upplösning av aska.
Figur 2. Schematisk illustration över processens delsteg.
Vid sköljning av filtret, i steget då PCP fälls ut, uppkommer ett sköljvatten innehållande
natriumhydroxid. För att kunna återanvända natriumhydroxiden kan det komma att krävas att denna
koncentreras upp i en indunstare. Det kondensat som bildas vid indunstningen används för sköljning
av filterkakor. Det är ännu inte helt klarlagt huruvida en indunstare kommer att installeras eller om ny
lut kommer att tillföras systemet.
5.3 ARBETSTIDER
I planerad verksamheten bedöms cirka 10 personer arbeta. Produktion sker normalt dygnet runt under
veckans alla dagar. Transporter till och från verksamheten sker normalt helgfria vardagar (måndag-
fredag) klockan 06.00-20.00.
5.4 PLANERADE SKYDDSÅTGÄRDER
I anläggningen kommer syror och baser av olika styrkor att hanteras. Dessutom hanteras torra ämnen
som potentiellt kan ge upphov till damm, främst aska, askrester och kalk.
Inomhusutrymmen ventileras i huvudsak via allmänventilation. Punktutsug placeras vid områden som
kan generera gaser och/eller damm. Alla ventilerade tankar är kopplade till en lutskrubber där sura
gaser neutraliseras innan ventilationsluften avleds till atmosfär. Utloppskanalen är försedd med
provtagningsmöjlighet. Punktutsug ventileras till atmosfär via separata dammfilter försedda med
provtagningsmöjlighet.
Lagring av syra och bas sker åtskilt från varandra. Samtliga lagertankar som innehåller flytande
kemiska produkter som saltsyra och natriumhydroxid är försedda med invallningar. Eventuellt spill tas
om hand inom processen eller förs till det processvatten som renas innan avledning till recipient.
Påkörningsskydd för lagertankar kommer att finnas där detta bedöms nödvändigt.
En bufferttank för processvatten kommer att finnas. Kontinuerlig kvalitetskontroll av utgående vatten
kommer att ske i form av pH-mätning. Om avvikelser sker från tillåtet pH-intervall kommer utsläpp
automatiskt att stoppas tills innehållet i tanken neutraliserats för att uppfylla utsläppskrav.
Kvalitetskontroll av andra aktuella parametrar kommer att ske enligt förutbestämda intervall. All
kvalitetskontroll kommer att ske innan sammanblandning med vattenflöden från andra
verksamhetsdelar inom industriparken.
För skydd av personal kommer bland annat följande åtgärder att göras:
Beröringsskydd/nödstopp vid alla filterpressar i form av en ljusridå eller skyddsrep.
Flänsskydd för flänsar på alla rörsystem som innehåller syra eller natriumhydroxid.
Stänksskydd där så erfordras.
Alla rör och apparater där yttemperaturen kan överskrida 60 oC kommer att isoleras.
Nödduschar kommer att finnas i processbyggnaden och vara lätt tillgängliga speciellt från ytor
där syra och lut hanteras.
5.5 ALTERNATIV UTFORMNING
Flera ansatser för att utveckla tekniker för fosforutvinning ur slamaska har gjorts runt om i Europa. De
flesta av dessa har dock varit forskningsprojekt och har troligen inte varit avsedda för
kommersialisering. I dagsläget finns ett fåtal olika processer som är under uppskalning för att kunna
användas i full industriell skala varav EasyMinings teknik är den ena. Andra tekniker/processer är dock
mer tekniskt komplicerade och har en lägre utvinningsgrad än EasyMinings process, Ash2Phos.
Alternativa sätt för att rena utgående processvatten har tagits i beaktande och testats i pilotskala.
Dessa kommer att redovisas i kommande ansökan.
En skrubber kommer att installeras för behandling av utgående ventilationsluft. Alternativa renings-
metoder för utsläpp till luft redovisas inte i kommande ansökan.
Verksamheten omfattas av industriutsläppsförordningen (2013:250). Det finns inga beslutade BAT-C
slutsatser för verksamheten men det finns ett meddelat BREF-dokument för Large Volume Inorganic
Chemicals - Solids and Others Industry från augusti 2007 som berör verksamheten. Verksamheter
inom avfallsindustrin berörs av dokumentet Waste Treatment BAT-C från augusti 2018. Redovisning
av för den ansökta verksamheten relevanta BAT-slutsatser och andra krav utifrån ovan angivna
dokument lämnas.
6 HÅLLBARHET
Fosfor är ett grundämne som är nödvändig för alla levande celler. I livsmedelsproduktionen tillförs
fosfor som mineralgödsel eller som fodertillsats. Denna fosfor avleds i förlängningen till avlopps-
reningsverken där den genom verkens fällningsprocess hamnar i avloppsslammet. EU har listat fosfor
som en kritisk råvara (Critical Raw Material, CRM), på grund av att det finns begränsade resurser på
jorden och för att majoriteten av världens fyndigheter finns utanför unionen. Återföring av fosfor till
naturens kretslopp är således av stor vikt för att knyta samman kretsloppet för fosfor och då endast en
väldigt liten del av fosforbehovet inom EU kan tillgodoses genom egna tillgångar.
Schweiz och Tyskland har redan antagit lagar som kräver fosforåterföring från avloppsslam och flera
andra länder, bland annat Sverige, är på väg i samma riktning. Detta innebär att avloppsslammet
kommer att förbrännas i större utsträckning än vad som görs idag. Den aska som uppkommer vid
förbränningen innehåller mellan 8 och 10 % fosfor. Askan innehåller även de fällningsmetaller som
används vid fosforreningen i reningsverken.
Med EasyMinings process för fosforutvinning, Ash2Phos, utvinns mer än 90 % av fosforn ur
slamaskan. Ur processen faller rena fosforprodukter som kan recirkuleras tillbaka till lantbruket.
Dessutom återvinns delar av de metaller, järn och aluminium, som använts för att fälla fosfor i
reningsverket och kan på så sätt recirkuleras. Processen är resurseffektiv och bidrar till att skapa
cirkulära system för fosfor.
7 LOKALISERING
7.1 PLATS
Industry Park of Sweden (IPOS) är verksamhetens planerade lokalisering inom vilken även Kemira
Kemi AB med flera bedriver verksamhet. IPOS är beläget invid Öresund, söder om Helsingborgs tätort
och inkluderar fastigheterna Kopparverket 8-11.
IPOS gränsar i norr till annan industriell verksamhet. Området avgränsas i öster av Industrigatan, via
vilken tillfart till området sker. Utmed Industrigatan finns (från norr till söder) bostäder, Kemiras före
detta huvudkontor, ett grönområde samt fastigheten kv. Bronsen med lokaler bland annat för
laboratorieverksamhet. Vidare längre söderut kv. Blyet 1 med lokaler för icke störande verksamheter
(Åkarnas hus) samt grönytor. I söder gränsar området till annan industriell verksamhet (Solenis
Sweden AB) samt till ett allmänt grönområde och - invid Öresund - Knähakens fritidshamn. I väster
gränsar området med Helsingborgs Bulkhamn till Öresund.
Inom industriparken bedriver Kemira idag ett flertal produktionsanläggningar, men även andra företag
bedriver verksamhet, såväl producerande som serviceverksamheter.
In- och uttransporter per bil till industriparken sker via Malmöleden, Ättekulla trafikplats, Rusthållsgatan
och Koppargatan, som mynnar på Industrigatan vid infarten till området.
Läget för industriparken framgår av figur 3. Av figuren framgår även närområdet samt närmast
belägna bostäder.
Figur 3. Vy över IPOS och dess närområde. IPOS är markerad i orange och närmaste bostäder utmed industriparken är markerade i grönt. Röd markering utgör EasyMinings planerade lokalisering inom IPOS.
7.2 PLANER
7.2.1 Översiktsplan
Översiktsplanen ÖP 2010 antogs i maj 2010 av kommunfullmäktige i Helsingborgs stad och baseras
på en framtidsbild av Helsingborg år 2035. Översiktsplanen aktualiserades år 2013. En förändring av
översiktsplanen gällande centralorten Helsingborg, Stadsplan 2017, antogs 21 november 2017. Den
nya planen konkretiserar översiktsplanen i den del som gäller Helsingborg och visar en mer detaljerad
markanvändning beräknad på en ny befolkningsprognos. Området för IPOS omfattas inte av
Stadsplan 2017.
Den 23 november 2011 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för södra
Helsingborg, FÖP H+, som i relevanta delar ersätter gällande översiktsplan. FÖP H+ omfattar, förutom
stadsförnyelseområdet H+, även hela det industriområde i sydvästra Helsingborg inom vilket IPOS är
lokaliserat. Området benämns Verksamhet (inklusive störande industri) i FÖP H+.
7.2.2 Detaljplan
Markanvändningen för Kopparverket 8-11 regleras av en detaljplan som vann laga kraft den 24
februari 1967. Fastigheterna är enligt planen avsedda för industriändamål (J) samt område för
hamnändamål och därmed samhörigt ändamål (P).
Av planhandlingarna till stadsplanen går att utläsa att området i sin helhet är ett utpräglat industri- och
hamnområde och att verksamheten inom komplexet är tung kemisk industri. Av planbestämmelserna
framgår inget mer utvecklat syfte med markanvändningen. Lokaliseringen kan därmed anses vara
förenlig med planbestämmelserna.
7.3 ALTERNATIV LOKALISERING
Flera alternativa lokaliseringar har tagits i beaktande för etablering av planerad verksamhet.
EasyMining har fört dialog med två av dessa alternativ. Utredningen är således delvis en
sammanställning utifrån den dialog som förts men även en värdering utifrån krav/kriterier som är
absoluta för en etablering och krav kopplade till människors hälsa och miljö samt till naturvärden och
andra allmänna intressen.
Med absoluta krav avses krav som måste uppfyllas för att en lokalisering ska anses vara miljömässigt
och praktiskt möjlig. Dessa krav har således utgjort ett första utvärderingssteg. De kriterier som i
aktuell lokaliseringsutredning satts som absoluta är närhet till väg, närhet till järnväg samt tillgänglig
yta planlagd för industri eller hamnverksamhet på minst 10 000 m2 i kajnära läge.
I ett andra utvärderingssteg värderas lokaliseringsalternativen utifrån kriterier som i hög grad kopplar
till människors hälsa och miljö samt till naturvärden och andra allmänna intressen. Dessa omfattar
bland annat avstånd till närboende i befintlig bebyggelse och planerad bebyggelse, avstånd till
närboende (befintliga bostäder) från transportvägar i anläggningens direkta närhet, områdesskydd
avseende naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv, övriga intressen såsom närhet till andra verksamheter
samt landskapsbild. Slutligen värderas kvarvarande lokaliseringar utifrån tekniska och ekonomiska
aspekter som även är relevanta ur miljösynpunkt och ett resonemang kring styrkor respektive
svagheter för de återstående alternativen förs för att tydliggöra och skapa underlag för ett slutligt
beslut om vilken lokalisering som anses mest lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås
med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
8 MILJÖNS KÄNSLIGHET I NÄRLIGGANDE OMRÅDE
8.1 NATURMILJÖ
Knähaken och vattenområdet utanför (Disken) anses vara ett marinbiologiskt viktigt område och beslut
om bildandet av ett naturreservat fattades i byggnadsnämnden 2001-02-07. Syftet med reservatet är
att bevara biologisk mångfald och värdefulla marina naturmiljöer. Detta ska uppnås genom att
minimera mänsklig påverkan på områdets havsbottnar som ska tillåtas fri utveckling. I skötselplanen
för området anges främst otillåten bottentrålning, hamnutbyggnader, dumpning, muddertippning,
utsläpp av föroreningar samt syrebrist i bottenvattnet som eventuella hot.
Råån med omgivningar utgör Riksintresse för naturvård (N45). Råån omges av en markant dalgång i
ett öppet slätt- och jordbrukslandskap. Naturvårdsverket pekar ut geovetenskapen, odlingslandskapet
och vattendragen i området som särskilt intressanta. Området är artrikt både inom flora och fauna.
Närmaste avstånd mellan IPOS och riksintresset för naturvård är cirka 1,6 kilometer. Ån omfattas även
av Natura 2000-området Rååns dalgång (SE0430109) enligt art- och habitatdirektivet. Av bevarande-
planen, daterad 2005-12-16, framgår att det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla angivna
naturtyper för vattendraget och för olika typer av skog i gynnsam status. Natura 2000-områdets
ytterkant ligger som närmast cirka 2,8 kilometer från IPOS. Vidare är Rååns dalgång även ett natur-
reservat enligt MB. Naturreservatets ytterkant är lokaliserat cirka 1,7 kilometer sydost om IPOS.
Drygt 1 kilometer öster om IPOS ligger Ättekulla naturreservat. Reservatet bildades år 2007 genom
beslut i kommunfullmäktige. Området är ett tätortsnära skogsområde med höga biologiska och
rekreativa värden. Området innefattar flera naturtyper vilket bidrar till en varierad upplevelse för
besökare och en mångfald av livsmiljöer för djur och växter.
Utbredningen av ovan nämnda skyddsområden avseende naturmiljö framgår av figur 4.
Figur 4. Riksintresset för Naturvård illustrerat med ljusgrön skraffering. Naturreservat illustrerade med grön skraffering. Natura 2000-området illustrerat med mörkblå skraffering. Riksintresset för friluftsliv illustrerat med ljusblå skraffering. (Källa: Naturvårdsverket skyddad natur)
8.2 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD
Ett område strax sydost samt ytterligare ett område cirka 2 kilometer nordost om industriparken är
klassat som riksintresse för kulturmiljö (figur 5). Dessa områden är benämnda Rååns dalgång
respektive Ramlösa brunn. Rååns dalgång beskrivs av länsstyrelsen i Skåne län som ett svagt kuperat
öppet odlingslandskap där ett omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbestånd vittnar om
bosättningskontinuitet alltsedan stenåldern. Området skyddas även genom landskapsbildskydd.
Ramlösa brunn är en brunnsmiljö från 1700-talet med välbevarad parkanläggning och äldre
byggnadsbestånd av betydande arkitektur-, social- och medicinhistoriskt intresse med kontinuitet in i
vår tid genom framställning av mineralvatten. Ramlösa Brunn inklusive Brunnshotellet är skyddat som
byggnadsminne. För Ramlösa finns även ett bevarandeprogram.
Figur 5. Riksintressen för kulturmiljö illustrerat rött. Riksintresse för yrkesfiske illustrerat blått. Riksintresse för befintlig hamn illustrerat grönrutigt. Riksintresse för hamn – utvecklingsområde illustrerat med grön ytterlinje. (Källa: Länsstyrelserna digital miljöatlas)
8.3 FRILUFTSLIV OCH REKREATION
Rååns dalgång är av riksintresse för friluftslivet (NV-04528-15). Området har särskilt goda
förutsättningar för berikande upplevelser, som till exempel fiske och fågelskådning, i natur och
kulturmiljöer och finns i Helsingborgsbornas närområde med möjligheter till vandring på båda sidor om
ån, figur 4. Skyddsområdets ytterkant är lokaliserat cirka 1,7 kilometer från IPOS.
8.4 ÖVRIGA SKYDDSOMRÅDEN
Vattnet i närheten av industriparken och Kopparverkshamnen utgör riksintresseområdet för yrkesfiske,
figur 5. Området är benämnt Knölhaken Kullen och har områdesnummer 54 enligt Fiskeriverkets
klassificering. Knölhaken Kullen beskrivs i Finfo 2006:1 som lekområde för torsk samt fångstområde
för ål, torsk med flera. Inom området får åtgärder inte vidtas som kan medföra påtaglig skada på
riksintresset.
Helsingborgs kust är skyddad genom riksintresse för kustzon. I miljöbalken anges att natur- och
kulturvärden ska ges företräde före exploatering. Ny bebyggelse inom kustzonen skall prövas
restriktivt så att allmänhetens tillgång till strandområden inte påverkas negativt. Riksintresset innebär
inget hinder för utveckling av befintliga samhällen eller det lokala näringslivet.
Helsingborgs hamn sträcker sig utmed Öresund från Kopparverkshamnen i söder till Nordhamnen i
norr. Kopparverkshamnen ingår i riksintresset som utvecklingsområde, figur 5. Utvecklingsområdet
ska i första hand användas för hamnens långsiktiga utveckling. Helsingborgs hamn är av riksintresse
för sjöfarten enligt Sjöfartsverkets beslut 2001-10-22. Det finns även anslutande infrastruktur av
riksintresse (farled, vägar och järnväg/spår). Vilka delar av hamnen som ingår i riksintresseområdet
och vilket influensområde hamnen har framgår inte av Sjöfartsverkets beslut. I Helsingborgs stads ÖP
2010 anges inte Kopparverkshamnen som riksintresse för hamn.
Strandskydd enligt 7 kap. 13 § miljöbalken gäller för området söder om Kopparverkshamnen genom
beslut fattat av länsstyrelsen 1996-12-12. Industriparken ligger utanför strandskyddat område.
9 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
9.1 MARK OCH GRUNDVATTEN
Den planerade anläggningen kommer sannolikt att placeras inom röd markering i figur 3 ovan. Den
kommer att medföra markarbeten till exempel för urgrävning av massor under asksilo. Mark-
förhållandena där fasta anläggningsdelar ska byggas kommer att undersökas såväl geotekniskt som
med avseende på eventuella föroreningar. I det fall förorenade massor påträffas kommer de att
hanteras enligt överenskommelse med tillsynsmyndigheten.
9.2 RÅVAROR OCH KEMISKA PRODUKTER
Som råvara till processen används aska ifrån avloppsslam som förbränts. I processen används även
ett flertal kemikalier. De största kvantiteterna utgörs av syror och baser såsom saltsyra, svavelsyra,
natriumhydroxid och kalciumhydroxid. Kemikalierna används både för upplösningen av aska och för
bildandet av processens produkter. Utöver syra och bas åtgår sannolikt även en mindre mängd
natriumsulfid eller motsvarande för fällning av metaller. De kvantiteter som åtgår beror av den
processade askans innehåll av ämnen samt den möjliga utvinningsgraden av dessa. Ungefärliga
mängder framgår dock av tabell 1 ovan. En kemikalieförteckning med kemiska produkter som används
i verksamheten kommer att bifogas ansökan.
Därutöver kommer kemiska produkter, i form av fetter och oljor för drift och underhåll av maskinparken
(pumpar, omrörare etc.) att användas.
Flytande kemiska produkter levereras i bulkbil och lossas till tankar. Tankar inklusive lossningsplatser
kommer att vara invallade för att minska risken för spill vid lossning. Tankar kommer att förses med
säkerhetsanordningar som förhindrar överfyllnad. Doseringen av kemiska produkter till processen sker
direkt från lagringstankarna. Material på lagringstankar och ledningar kommer att anpassas till
respektive vätskas egenskaper.
9.3 ENERGIANVÄNDNING
De största energikrävande posterna förväntas vara uppvärmning av råvaror till rumstemperatur (18-20
grader) under den kalla årstiden samt för torkning av PCP. Utöver detta kommer energi att användas
för uppvärmning av lokaler, belysning samt i processen för till exempel pumpning, omrörning och drift
av reningsutrustning.
Majoriteten av processens delsteg sker i rumstemperatur.
Elenergi kommer levereras från industriparkens energianläggning som för sin energiproduktion
använder restvärme från exoterma processer inom området. Restvärmen kommer att användas för
uppvärmning av råvaror och torkning av produkt. Även uppvärmning av lokaler sker genom
industriparkens interna system.
Totalt installerad effekt är cirka 180 kW men effektivt utnyttjad effekt under drift torde inte överskrida
50 kW. Med max 8500 driftstimmar per år skulle detta motsvara ett elbehov på omkring 400 MWh på
årsbasis. Maximal energianvändning sedd till installerad effekt är cirka 1 500 MWh per år.
Om en indunstare installeras för koncentrering av natriumhydroxid kommer den installerade effekten
att öka med ytterligare knappt 40 kW och energianvändningen öka med cirka 30 MWh per år. Både
ånga och el kan användas för att driva indunstaren.
9.4 VATTENANVÄNDNING
Vatten kommer huvudsakligen att åtgå för upplösning av aska, spädning av saltsyra och sköljning av
filtrerade produkter. Utöver detta kommer en mindre mängd sanitärt vatten att användas.
Totalt bedöms ungefär 300 000 m3 vatten användas per år vid produktion enligt ansökan.
Sannolikt kommer uteslutande kommunalt renvatten att användas i verksamheten. EasyMining utreder
dock för närvarande möjligheten att ersätta det vatten som används för upplösning av aska med
havsvatten. Denna post utgör den största delen av det vatten som används i verksamheten.
9.5 UTSLÄPP TILL VATTEN
Det processvatten som uppkommer recirkuleras innan det efter rening avleds till recipient (Öresund).
Det orenade vattnet innehåller främst fosfor, salter och diverse metaller som lakats från askan i
processen. Salterna består huvudsakligen av kalciumklorid. Både kalcium- och kloridjoner är naturligt
vanligt förekommande joner i havsvatten (cirka 1,2 respektive 55 procent av vattnets naturliga
salthalt).
Olika reningsmetoder för processvatten har testats i pilotskala. EasyMining utreder för närvarande
reningsmetoderna och vilka utsläppshalter de skulle generera i fullskala.
9.6 UTSLÄPP TILL LUFT
Utsläpp till luft från den planerade anläggningen utgörs i huvudsak av utsläpp från fordon och fartyg
som lämnar/hämtar råvaror och produkter vid anläggningen och från interna transporter. Dessa
utsläpp kommenteras i avsnitt 9.7. Kontinuerliga utsläpp består av behandlad ventilationsluft från
lutskrubber och dammfilter. Utsläppsnivåerna kommer att vara mycket låga.
Risk för stoftspridning/damning finns vid lossning och hantering av torra produkter (aska och kalk). Hur
hanteringen av dammande material kommer att ske vid anläggningen är ännu inte helt fastställt. Vid
utformning av anläggningen kommer risken för damning dock att tas i beaktande och skyddsåtgärder
för att undvika spridning till omgivningen att vidtas.
Askan anländer både torr och fuktig. Restaskan är fuktig och kommer därför vare sig damma eller
lukta.
9.7 TRANSPORTER
I den planerade anläggningen kommer såväl aska från Sverige som från övriga Europa att behandlas,
vilket innebär att aska kan anlända såväl via lastbil och järnväg som via fartyg. Huvudandelen av
askan bedöms i dagsläget komma från Danmark. Denna kommer att transporteras till anläggningen i
bulkbil.
Vid maximal produktion enligt ansökan bedöms som mest cirka 5 200 transporter (10 400
fordonsrörelser) genomföras per år. Denna beräkning utgår från ett worst case scenario där det görs
antagande att saltsyra, svavelsyra och natriumhydroxid inte kommer att kunna levereras från Kemira
utan sker med lastbil från externa leverantörer. Beräkningen utgår även från antagandet att inga
inleveranser kommer att kunna ske med fartyg.
Om syra och bas levereras från Kemira bedöms antalet transporter sjunka med cirka 1 200 transporter
(2 400 fordonsrörelser) per år. Sannolikt kommer samtransport av inkommande aska och utgående
askrest att kunna ske vilket innebär en ytterligare reduktion av knappt 700 transporter (1 400
fordonsrörelser) per år. Bolaget arbetar för att kalk och delar av askan i framtiden ska kunna levereras
till anläggningen via fartyg vilket skulle leda till en ytterligare reduktion av antalet transporter.
Easymining kommer även att utreda möjligheten att samordna övriga transporter.
In- och uttransporter med lastbil kommer att ledas via Malmöleden, Ättekulla trafikplats,
Rusthållsgatan och Koppargatan in via industriparken till anläggningen.
Genom att verksamheten lokaliseras till IPOS finns möjlighet för samordning av transporter till och från
området. Lastbilar som transporterar in aska kan potentiellt tvättas i den fordonstvätt som finns på
området och därefter användas för uttransport av produkter från IPOS.
Det är inte möjligt att transportera askan med järnväg till Helsingborg idag eftersom det inte finns
järnvägsanslutningar vid de förbränningsanläggningar där avfall hämtas. EasyMining bevakar dock
denna fråga för att om möjligt leda om transporter till järnväg.
9.8 BULLER
Exempel på bullerkällor i den planerade verksamheten är lastbilstransporter, lossning och hantering av
aska och andra material samt interna transporter. Bullerfrågan kommer att tas i beaktande vid
utformning av planerad anläggning.
De bullernivåer som verksamheterna ger upphov till bedöms som förhållandevis låga. Den sökta
verksamheten bedöms därför inte bidra till ökade bullernivåer i området.
9.9 AVFALL OCH RESTPRODUKTER
Restprodukter i form av askrest och metallrest uppkommer i processen till årliga mängder angivna i
avsnitt 5.1. I aska från avloppsslam är metallhalten som löses ut i processen cirka 0,3 %. Denna del,
vilken till största delen består av zink och koppar, fälls i samband med neutraliseringen ut ur
processlösningen och bildar metallresten vilken separeras, filtreras och sköljs (om behov av att sänka
kloridinnehållet föreligger). Om neutraliseringen inte är tillräcklig för att fälla ut metallerna adderas ett
extra fällningssteg med natriumsulfid eller annan produkt med liknande egenskaper.
Utöver restprodukterna uppkommer avfall från fällning och neutralisering av processvatten.
Slutligen kommer avfall från verksamheten i form av mindre mängder kontorsavfall och avfall från
service och underhåll av arbetsmaskiner och utrustning att uppkomma. Dessa mängder bedöms vara
små.
Askresten kommer initialt att omhändertas som fyllnadsmassor men planer finns på att försöka hitta en
alternativ avsättning inom cement-/betongindustrin. Metallrest och avfall från fällning av processvatten
kommer troligen att omhändertas externt som farligt avfall.
I väntan på uttransport kommer avfall och restprodukter att förvaras så att det inte kan förorena
omgivningen.
9.10 RISK OCH SÄKERHET
En översyn av riskfrågorna har påbörjats vid planering av anläggningens utförande. De största
riskerna har primärt identifierats vara lagring och hantering av saltsyra, svavelsyra och
natriumhydroxid samt stoftspridning vid hantering av dammande material. En riskanalys för den
planerade anläggningen kommer att upprättas.
En samlad säkerhetsstudie avseende samtliga verksamheter inom IPOS, inklusive transporter, finns
upprättad. De arbetsmoment som kommer att utföras vid den planerade verksamheten utförs redan
idag vid befintliga verksamheter inom IPOS. EasyMinings verksamhet har därför inte bedömts påverka
den samlade riskbilden inom området varför den samlade säkerhetsstudien inte kommer att
uppdateras inom ramen för planerad anläggnings tillståndsprocess.
9.11 SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH YTTRE HÄNDELSER
De yttre händelser som identifierats kunna påverka den planerade verksamheten är främst
havsnivåhöjning. I Länsstyrelsens i Skåne rapport Stigande havsnivå – konsekvenser för fysisk
planering anges att medelvattenståndet år 2070 - 2100 kommer att ligga 0,2 till 0,7 meter över dagens
medelvattenstånd. Det högsta vattenståndet idag, med återkomsttid på 50 år, anges till 1,6 meter. Det
högsta vattenståndet i en framtida situation (2070 - 2100) anges till mellan 2,2 och 2,3 meter, med en
återkomsttid på 50 till 100 år. Helsingborg stad föreslår i PM Klimatanpassning, antaget av
kommunfullmäktige den 25 april 2012, att den dimensionerande havsnivån i ett 100-årsperspektiv
sätts till +3,5 meter generellt och +4 meter för samhällsviktiga anläggningar.
Industriområdet ligger invid Öresund. Hamnområdet och området längs vattenlinjen ligger på
plushöjden cirka 2,5 meter över havet. Övriga delar ligger på plushöjden cirka 6,5 meter över havet.
Produktionsanläggningen kommer således att placeras på en höjd som är högre än +4 meter över
havet vilket är höjden som rekommenderas för samhällsviktiga anläggningar enligt Helsingborgs stads
PM om klimatanpassning.
10 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB
Preliminär utformning av den planerade MKBn framgår av nedanstående innehållsförteckning.
10.1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING
Icke teknisk sammanfattning.
10.2 INLEDNING
Administrativa uppgifter, formalia angående WSPs uppdrag, bakgrund till ansökan samt redovisning av
genomfört samrådsförfarande.
10.3 METOD FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
10.3.1 Avgränsningar
En avgränsning av innehållet i MKBn innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter som ska
konsekvensbedömas. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer därför preliminärt störst vikt läggas vid
ämnesområdena transporter och utsläpp till vatten.
Övriga aspekter såsom naturmiljö, kulturmiljö, övriga områdesskydd, vattenanvändning, energi-
användning, kemiska produkter, avfall och biprodukter, utsläpp till luft, buller samt risk och säkerhet
kommer att redovisas och konsekvensbedömas i mindre omfattning. Konsekvenser för miljömål och
miljökvalitetsnormer beskrivs enligt nedan.
Med ansökt verksamhet avses etablering och drift av EasyMinings planerade anläggning enligt
beskrivning i föreliggande samrådshandling med därtill hörande stödprocesser. Nollalternativet
föreslås vara att tillstånd inte erhålls och att etablering av verksamheten därmed inte sker.
Geografiskt kommer konsekvensbedömningen i huvudsak avgränsats till det område som är direkt
berört av ansökt verksamhet. Den geografiska avgränsningen för respektive aspekt kan därför komma
att variera och belysas i den omfattning som bedömts vara nödvändig.
10.3.2 Bedömningsgrunder
Utgångspunkten i en MKB är att redovisa ansökt verksamhets konsekvenser ur miljösynpunkt.
Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår från vissa ramar som benämns bedömnings-
grunder. Genom bedömningsgrunderna kan den ansökta verksamhetens miljöpåverkan relateras till
respektive aspekts värde.
I MKBn används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring
som den ansökta verksamheten medför med avseende på miljö- och hälsoaspekter i jämförelse med
ett nollalternativ. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan
och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till aspektens värde.
Påverkan och/eller konsekvensen kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala
miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. För att
minska negativa konsekvenser föreslås vid behov olika åtgärder (skyddsåtgärder).
Bedömningen görs genom en sammanvägning av aspektens värde och av den planerade åtgärdens
omfattning. Påverkansgraden beskrivs enligt en femgradig skala; positiv konsekvens, ingen
konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se
tabell 3. Bedömningen görs i förhållande till nollalternativet.
I förekommande fall bör även en bedömning göras av de kumulativa effekterna från andra
verksamheter.
Tabell 2. Bedömningsgrunder
Positiv konsekvens
Verksamheten medför en förbättring för
människans hälsa och/eller miljö som ges
vikt vid bedömning mellan värden/aspekter.
- Verksamheten bidrar på ett tydligt sätt med
åtgärder i miljömålens riktning.
Obetydlig
konsekvens
Verksamheten bedöms inte medföra någon
effekt, antingen positiv eller negativ, på
värdet/aspekten.
- Inga relevanta objekt i området som kan
påverkas.
- Ingen uppenbar effekt på relevanta objekt.
Liten negativ
konsekvens
Verksamheten bedöms endast medföra
negativ påverkan av mindre art och
omfattning som inte innebär någon
betydande försämring eller skada av
värdet/aspekten.
- Vanligt förekommande påverkan.
- Påverkan på vanligt förekommande värden som
tål viss påverkan.
- Påverkan som accepteras inom gällande
regelverk och rekommendationer.
Måttlig negativ
konsekvens
Verksamheten bedöms medföra påverkan
av måttlig art och omfattning som innebär en
försämring av eller mindre skada på
värdet/aspekten.
- Påverkan på vanligt förekommande men
känsliga värden.
- Påverkan med måttlig konsekvens kan vara en
tydlig/förhållandevis stor konsekvens, men i
förhållande till miljönyttan med föreslagen
verksamhet eller i förhållande till en åtgärd som
vidtas för att mildra konsekvensen så kan
konsekvensen ändå anses vara
acceptabel/begriplig.
Stor negativ
konsekvens
Verksamheten bedöms medföra påverkan
av större art och omfattning som innebär en
allvarlig försämring av eller skada på
värdet/aspekten.
- Påverkan på ett unikt värde.
- För de fall åtgärder kan vidtas som mildrar
konsekvenserna kan dessa istället komma att
bedömas som måttlig eller liten negativ
konsekvens.
10.4 DEN ANSÖKTA VERKSAMHETEN
Kort utdrag ur den tekniska beskrivningen.
10.5 HÅLLBAR UTVECKLING
Stycke liknande avsnitt 6 ovan.
10.6 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING
10.6.1 Övergripande
Övergripande beskrivning av omgivningen.
10.6.2 Planförhållanden
Beskrivning av planförhållanden.
10.7 LOKALISERING OCH ALTERNATIV
10.7.1 Lokaliseringsutredning
Sammanställning av den lokaliseringsutredning som genomförts och motivering till vald lokalisering.
10.7.2 Alternativ process/utformning
Kort redovisning liknande den under avsnitt 5.5 ovan.
Verksamheten omfattas av industriutsläppsförordningen (2013:250). Det finns inga beslutade BAT-C
slutsatser för verksamheten men det finns ett meddelat BREF-dokument för Large Volume Inorganic
Chemicals - Solids and Others Industry från augusti 2007 som berör verksamheten. Verksamheter
inom avfallsindustrin berörs av dokumentet Waste Treatment BAT-C från augusti 2018.
Redovisning av för den ansökta verksamheten relevanta BAT-slutsatser och andra krav utifrån ovan
angivna dokument lämnas.
10.7.3 Nollalternativ
En MKB ska bland annat innehålla en redovisning av konsekvenserna av att den planerade
verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Syftet med
redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring
verksamheten eller åtgärden medför ur miljösynpunkt. Nollalternativet utgörs i detta fall av att tillstånd
för ansökt verksamhet inte erhålls och att verksamheten inte etableras inom IPOS.
10.8 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING
10.8.1 Nationella och regionala miljömål
Nationella och regionala miljömål av relevans redovisas.
10.8.2 Kommunala miljömål och miljöprogram
Kommunala miljömål och andra dokument av relevans redovisas.
10.8.3 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer redovisas översiktligt.
10.9 KONSEKVENSBEDÖMNING
10.9.1 Mark och grundvatten
Kort redovisning av aktuella förhållanden och bedömning av ansökt verksamhets påverkan på dessa.
10.9.2 Områdesskydd m.m.
Område av relevans inom närområdet för naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild samt friluftsliv och
rekreation beskrivs kort och påverkan på dessa bedöms.
10.9.3 Råvaror och kemiska produkter
Redovisning av de råvaror och kemiska produkter som kommer att hanteras inom verksamheten.
Bedömning av hanteringens påverkan på människors hälsa och miljön.
10.9.4 Energiförsörjning och energianvändning
Kort redovisning av energiförsörjningen och energianvändningen samt bedömning av energi-
användningen ur resurssynpunkt.
10.9.5 Vattenförsörjning och vattenanvändning
Kort redovisning av vattenförsörjningen och vattenanvändningen samt bedömning av vatten-
användningen ur resurssynpunkt.
10.9.6 Utsläpp till luft
Kort redovisning av utsläpp till luft och bedömning av utsläppets påverkan på människors hälsa och
miljön. Bedömning av möjligheten att följa relevanta miljökvalitetsnormer kommer ej att göras.
10.9.7 Utsläpp till vatten
Redovisning av utsläppshalter till recipient. Bedömning av utsläppets påverkan på ytvatten-
förekomsten Helsingborgsområdet inkluderat inverkan på status och möjlighet att följa beslutade
miljökvalitetsnormer.
10.9.8 Transporter
Redovisning av antalet externa transporter samt transportvägar till och från verksamheten. Bedömning
av transporternas andel av det totala antalet transporter längs sträckan. Redovisning av antalet
transporter från IPOS.
10.9.9 Buller
Redovisning av verksamhetens bullerbidrag. Bedömning av möjligheten att innehålla
Naturvårdsverkets riktlinjer (rapport 6538) vid närmsta bostadshus.
Redovisning av de samlade bullerbidraget från IPOS (Kemira och externt ägda verksamheter).
10.9.10 Avfall och restprodukter
Kort redovisning av i verksamheten uppkommet avfall och restprodukter och bedömning av hur
hanteringen av dessa påverkar människors hälsa och miljön.
10.9.11 Yttre händelser
Redovisning och bedömning gällande påverkan av klimatförändringar och klimatanpassning avseende
havsnivåhöjning, skyfall och översvämningar.
10.9.12 Risk och säkerhet
Redovisning av översiktlig riskanalys. Bedömning av verksamhetens riskbild och dess potentiella
påverkan på människors hälsa och miljön.
10.10 SAMLAD BEDÖMNING
Samlad bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön till följd av ovan listade aspekter.
10.11 REDOVISNING AV SAKKUNSKAP
Kort, översiktlig redovisning av erfarenhet och utbildning för de personer som varit delaktiga i
framtagandet av MKBn.
10.12 REFERENSER
Lista över de rapporter, handböcker, detaljplaner, översiktsplan, vägledande dokument etc. som
används som underlag vid upprättandet av MKBn.
VI ÄR WSP
WSP är ett av världens ledande analys- och
teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader
med stöd av global expertis. Som tekniska experter och
strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker,
naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom
professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.
Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport
& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000
medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en
hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000
medarbetare. wsp.com
