Tema:Brasilien

Tips!Så övervinner dudin språkrädsla

Var glad för dinhemlängtan!

FOTO

Håkan

Flank

Ulrika BengtssonRykande het i New York

Nr. 1 • 200

9

2 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Jag har sedan många år drivit SvenskaMammor.comoch idén om en tidning för SvenskaMammor.com:smedlemmar kom tidigt men blev verklighet först 2008.Tidningen blev så populär och uppskattad att vi tyck-te att det vore synd om inte fler kunde få nytta av den.Så vi tänkte om, brainstormade, och SVEN – Tidningenför SVENskar i världen föddes.

Jag hoppas att du skall tycka den är lika trevlig ochrolig att läsa som jag och alla inblandade tyckt detvarit att göra den.

Så gå och lägg dig i en hängmattaoch läs. Trevlig läsning.

MichelleAnsvarig utgivare

Michelles rader

Ansvarig utgivare Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157

Redaktör och layoutEmma Ageberg emma@tidningensven.com

Annonser Louise Sverud louise@tidningensven.com

Prenumeration För att prenumerera på SVEN –Tidningen för SVENskar i utlandet, gå tillwww.tidningensven.com. Där kan manvälja på en e-prenumeration (80SEK/7år)eller på en pappers prenumeration (från80SEK/år + porto).

Tryck Upplaga 8 000 papperstidningar + e-tidningar.Tryckt i USA i juli 2009.

Får jag lov att presentera min nya passion: SVEN! Jaghar jobbat som grafisk formgivare i 7 år och alltid fåttgöra vad kunderna vill, även om det blir hur gräsligtsom helst. Nu har jag fått jobba med något där jag harvarit med och bestämt allt – format, färg, typsnitt, fotoOCH innehåll. Det känns härligt och mäktigt. Jag harhaft hur roligt som helst och svårt för att slita mig från projektet. Jag har fak-tiskt inte bestämt precis allt och vill passa på att tacka alla som varit med ochskapat detta första nummer av SVEN.

I vårt premiärnummer skriver vi omhur det är att bo utomlands och var-för vi är så många som flyttar frånunderbara Sverige. Vi presenterarstjärnkocken Ulrika i NYC, temalan-det är Brasilien och så har vi mångafina krönikor och intervjuer av svens-kar i utlandet, som bjuder på sig själ-va. Underbart!

Hoppas att ni också får svårt attslita er från SVEN! På återseende!

Emma AgebergRedaktör

Redaktörensrader

Fotograf: Anna-Maria Strömberg

Michelle Cadeau – Grundare av SvenskaMammor.com, författare, mamma,volontärarbetare och mycket mer. Ålder: Hrm... kanske 38 eller nåt igen...Familj: Man James och två söner Justin och Elliot.Bor: I villaförorten West Orange (förort till New York City) i USA. Från: SkåneUtomlands sedan: 1994Älskar: Självklart min familj, men jag älskar oxå sommar i Sverige och att gå på bio.Saknar i Sverige: Familj och vänner (såklart!) men jag saknar även en godugnsstekt falukorv!

SVEN:s

Innehåll02 Michelles rader

Redaktörens rader

03 Att bo utomlands

04 Att vara svensk i utlandet

05 Birgit + Bansal = Sant

06 Våga dig ut i verkligheten!

07 Hur är det med svenskan?

08 Ulrika. Rykande het i NYC

10 TEMA: Brasilien

12 Svenska kvinnor EXPO i NYC

13 På andra sidan Atlanten

14 Hemlängtan

15 Senaste nytt från Sverige

Emma Ageberg – Redaktör för SVEN, annars grafisk formgivare.Ålder: 32Familj: Sambon Fabio och busungarna Emil och Lukas.Bor: På liten vingård utanför Bologna i Italien.Från: SkåneUtomlands sedan: 2002Älskar: Mina nära och kära. Svenska jordgubbar, färger ochatt ha fullt upp.Saknar i Sverige: Mina nära och kära i Sverige. Effektivitet.

Foto privat, Emma

Jenny Nilsson Bologna, Italien

Hej Jenny! Hur hamnade du i Italien?Under min barndom har jag besökt Italien ett fler-tal gånger med min familj och redan vid ung åldervisade jag en viss förtjusning. När jag gick ut gym-nasieskolan bestämde jag mig för att åka till Italienför att studera italienska under ett års tid i huvud-staden Rom. Jag bestämde mig för att bli kvar iItalien och flyttade sedan vidare till Bologna, därjag är bosatt sedan 9 år.

Beskriv Bologna med ett ord:DYRT!

Du har hunnit jobba en hel del i Italien. Vadgör du just nu?Idag jobbar jag för ett företag som är generalagenti Italien för ett flertal av Sveriges viktigaste sågverk.Vi exporterar trävaror från Sverige till Italien. Jagsköter både kund- och leverantörskontakter ochanvänder mig både av mina svenska och italienskaspråkkunskaper. Jag tycker det är kul och lärorikt

att ha daglig kontakt med Sverige med tanke på attman bor i ett annat land.

Hur är det att jobba i Italien jämfört med i Sverige?Det första som jag tänker på när du ställer denna frågaär stressen. Att jobba i Italien är väldigt stressigt efter-som arbetstempot är betydligt högre än i Sverige. (Ingakafferaster en gång i timmen i detta landet.)

Vad är det bästa med Italien?Ja, jag vet inte riktigt om jag ska välja vädret ellermaten och vinet... så jag svarar bägge två!

Vad har Sverige och svenskar för rykte iItalien?Sverige har ryktet att vara ett rikt och välorganise-rat land. Svenska tjejer är väldigt omtyckta här iItalien... så jag antar att vi har ett bra rykte.

Vem är den mest kända svensken i Italien?Utan tvivel i dagsläget, Zlatan Ibrahimovic.

Vad känner du dig mest som: svenska elleritalienska?Ja, det är verkligen delade känslor. När jag befinnermig i Italien så känner jag mig väldigt svensk, mennär jag kommer hem till Sverige så känner jag migVÄLDIGT italiensk!

Och hur går det med språket?Med språket är det inga problem. Jag talar flytandeitalienska, vilket jag borde med tanke på att jag harvarit i Italien i 10 år.

Hur ser framtiden ut? Är du fast i Bella Italia, eller?Vad skulle få dig att flytta tillbaka till Sverige? Ja, det vet man aldrig! Som det ser ut just nu, så blirjag troligtvis kvar i Italien. Det enda som skulle kunnafå mig att flytta tillbaka till Sverige är min familj, menjag tror att det skulle vara otroligt svårt att vänja sigvid den svenska mentaliteten och livsrytmen på nytt.

Lina Persson Bryssel, Belgien

Hej Lina! Hur hamnade du i Belgien?Det var min sambo Peter som fick ett jobb här iBelgien, så då hängde jag på. Vi bodde då i Istanbuloch kände att ska vi bo utomlands är det lika braatt göra det nu, när vi ändå inte har något hemmasom binder oss. Svårare att flytta utomlands juäldre man blir tror jag…

Beskriv Bryssel med ett ord:Grått.

Vad gör du i ditt nya hemland?Är mammaledig, så jag hänger mest med min pojkeoch träffar andra mammor och så.

Innan ni flyttade till Bryssel bodde ni iIstanbul. Hur är det att vara svensk och utlän-ning i de båda städerna?Lättare i Istanbul än i Bryssel kan jag nästantycka… Människorna i Turkiet är väldigt trevligaoch bemöter man dem bara lite extra, med ett tur-kiskt ord eller så, så får man alltid ett leende tillba-ka. Brysselbor är svårare, surare och inte alls likavänliga. De är inte heller så glada för barn, såibland är det svårt att gå och fika och äta ute.

Varför flyttar vi utomlands egentligen?

Lämnat gamla Svedala för något nytt? Grattis! Visst finns inte allemansrätten, fyra årstider, ordet lagom,ICA och praktiska bussförbindelser alltid att finna på nya stället, men hey, det kan det vara värt. Att flytta till ett nytt land är en stor och spännande upplevelse och förutom den kulturella förändringen såinnebär en utlandsflytt inte sällan också en personlig förändring och utveckling i någon grad.

Mitt råd till alla som funderar på en flytt eller får en möjlighet: Gör det! Det finns inget att ångra ochlilla Sverige med alla sina för- och nackdelar finns alltid kvar… och du kommer att bli en hel skattkistamed erfarenheter rikare.

Läs här om varför några av de ca 400 000 svenskar som flyttat ut valt ett nytt land och vad de tycker om det!

Anna Walldorf – Motvillig hemmafru, redaktör, översättare ochvass på beachvolleyboll.Familj: Hubby Henrik plus föräldrar,bror och brorsdöttrar i Sverige.Bor: San Francisco, Kalifornien, USAFrån: HöllvikenUtomlands sedan: Januari 2009

“När jag befinner mig i Italien så känner jag mig väldigt svensk, men närjag kommer hem till Sverige så känner

jag mig VÄLDIGT italiensk.”

Att bo utomlands

Foto privat, Jenny

Foto privat, Lina

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 3

Att vara svensk i utlandet

Det finns världsomspännande nätverkgenom organisationer, föreningar och före-tag såväl som lokala alternativ med plats-

anknytning. Det skapas också allt fler samlingsplat-ser på internet där man kan träffa likasinnade ochutbyta tips och erfarenheter, allt beroende på vadman söker. Dessa nätverk kan fungera både somlänk och stöd i allt man kan behöva som utlandsbo-ende, men de kan också hjälpa till att förmedla per-sonliga och professionella kontakter såväl sominsatser vid katastrofer och andra ärenden avhumanitär karaktär. Nätverken kan vara en enormtillgång i utlandslivet och här kommer några tips påvart man som utlandssvensk kan vända sig. Svenska kyrkan är ett exempel på en organisa-

tion som är till för alla, där man ofta hittar relevantoch uppdaterad information om deras egna såvälsom andras aktiviteter, genom kyrkoblad, anslags-tavlor och hemsidor. "Det är tryggt att ha någon attvända sig till om det blir kris, eller om man bara villfika och läsa en tidning hemifrån", står det påSvenska kyrkans hemsida, där man hittar allasvenska kyrkor utomlands. Ambassader och konsulat erbjuder också myck-

et hjälp och stöd och dem hittar man på sweden-abroad.com. Svenska Skolan är bra att ta kontaktmed om man har barn och är man särskilt ute efteratt jobbnätverka kan man söka sig till de SvenskaHandelskamrarna, Exportrådet, SvenskaInstitutet och Visit Sweden för att nämna någraexempel. Även arbetsförmedlingarna i Sverige sam-ordnar utlandsjobb, och det finns många förmed-lingar världen över som också sitter inne med myck-et kunskap, au pairförmedlingar och rekryte-ringsföretag för att nämna några. Många organi-sationer har anslagstavlor och hemsidor med länkar,där man kan hitta mer information.

Väl värt att kolla upp. Ett tips är att ta del av deaktiviteter och program som ofta anordnas i de olikaorganisationerna och föreningarna. Det brukar alltid

finnas någon där som kan hjälpa en vidare (komihåg att ha visitkorten redo, det är ofta mycket vik-tigt utomlands). Något man kanske inte tänker på äralla de svenskbutiker som finns världen över, bådederas lokaler, hemsidor och nyhetsbrev. Där kan manbåde handla kaviar, träffa svenskar och få informa-tion och tips om platsen där man bor. Inte dumt.Tidningar är också bra för att lära känna en platsbättre och se var man kan hitta och skapa kontak-ter. Det kan vara tidningar som särskilt riktar sig till

utlandssvenskar eller medlemstidningar i olika för-eningar, organisationer och företag. Oftafinns de i elektronisk version på nätet viarespektive hemsida.

Bland de nätverk som särskilt samlarutlandssvenskar finns t ex SVIV(Föreningen Svenskar i Världen), SWEA(för svensktalande kvinnor i världen, firar30 år i år), Svenska Mammor,Familjeliv, Utlandssvenskar.com och

nystartade Svenska Kvinnor i världen. Det finnsäven renodlade yrkesnätverk, både på internet ochsom aktiva föreningar. Facebook, LinkedIn, Plaxooch Twitter är några exempel på det.

Titta in på din lokala svenska eller skandinaviskabutik och restaurang (om du har en sådan), ta kon-takt med de svenskar du möter och gå med i för-eningar och nätverk. Om det inte finns några etable-rade svenska nätverk där just du råkar befinna digså brukar våra nordiska grannländer också ha nät-verk av liknande slag som gärna hjälper till. Annarskan man alltid starta ett eget, kanske som kon-taktperson för en redan existerande organisationeller förening?

Att vara med i en svensk gemenskap betyder inteatt man exkluderar det land man bor i. Tvärtom, detkan bli en extra bonus till det utlandsliv man har ochockså öppna upp dörrar för framtida nya vänner ochjobbkontakter. Det kan också underlätta vid flytthem till Sverige igen, något som det ofta inte talasså mycket om. Här håller SWEA t ex på att utformaett hemvändarprogram som kan vara värt att hållaögonen på. Har du tips på fler nätverk och organisa-tioner, hör gärna avdig, så hålls listanaktuell. ´

Hur tycker du Sverige och svenskar upplevs iBelgien?Vet inte riktigt, det bor så många nationaliteter häratt det liksom kvittar om man är belgare, svenskeller japan. Kan man bara franska så kvittar natio-naliteten. Kan man inte det, då är det lite svårare.

Med EU och andra institutioner inpå knuten såkänns Bryssel väldigt internationellt. Stöterman på många utlänningar?Ja, hela tiden. Många jobbar här, men vi bor en bitbort från EU-området så de flesta utlänningar jagträffar är faktiskt turister.

Och hur går det med språket? Har du snappat uppbåde franska och flamländska vid detta laget?Jag tog några kurser i franska innan jag fick Algot,så jag kan lite basfranska. Flamländskan förstår jagbra i skrift och ibland i tal, men kan inte prata. Än...Vi flyttar till Antwerpen om några dagar, så då blirdet flamländska för hela slanten!

Du är mamma till lille Algot. Hur vore familje-livet annorlunda om ni bott i Sverige, tror du?Lättare med allt, passning till honom, att kunna gå ut enkväll utan barn skulle vara underbart. Och så allt det härmed BVC – att prata sjukdomar och vaccinationer på

annat språk än svenska kan vara jobbigt ibland. Och såsaknar man närheten till vänner och familj, att kunnahänga en vardagskväll med dem man tycker om. Detska jag göra hela tiden när vi flyttar hem!

Hur ser framtiden ut? Är du sugen på att flyttahem eller vidare, eller har ni rotat er i Bryssel?Nej, rotat mig i Bryssel har jag verkligen inte gjort.Det är ingen stad för mig, tror Antwerpen kommeratt kännas mer hemma inom en vecka än vadBryssel gjort under 2,5 år. Framtiden ser ljus ut, iaugusti flyttar vi hem till Sverige och i septemberbörjar Algot på dagis! Längtar! ´

4 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Sofie Haag – Ordförande SWEALondonFamilj: Gift med Fredrik och har barnen Oskar 5 och Gustav 2.Bor: London, StorbritannienFrån: StockholmUtomlands sedan: 2007sofiehaag@gmail.com

www.svenskakyrkan.sewww.swedenabroad.com

www.si.se•

www.svenskamammor.comwww.kvinnor.ning.com

www.utlandssvenskar.comwww.swea.orgwww.sviv.se

www.familjeliv.se•

www.facebook.comwww.linkedin.comwww.plaxo.comwww.twitter.com

wwwtips att kolla in

Illustration Sabina Ramsey

Att nätverka ligger i tiden och i dagens internationella värld med nästan en halvmiljon svenska medborgare utomlands finns det många vägar att gå när man villkomma i kontakt med andra svenskar.

Foto privat, Sofie

Usa sägs vara möjligheternas land, härfinns det plats för allt och alla. Trots dettaär det nästan en omöjlighet att ta sig ige-

nom amerikansk byråkrati om man inte har sitt till-talsnamn som förstanamn, och det finns sällan platsför ett ytterligare, tredje namn.

Mor, jag och mormor heter alla tre Birgit i förstanamn. Ettnamn som jag blev utskrattad för i min barndom och som jag fortfarande harbarnsligt svårt att förlika mig med. Vidare så är jag andra barnet, och det var farstur att bestämma namn, sålunda Anna. Mor ville såklart ändå ha ett ord med ilaget så ett tredje namn lades på: Victoria.

Jag bor numera med min man Henrik (ja, Jan Henrik, alltså) i San Francisco ochhar under förberedelserna inför flytten och under dessa första månader här fyllt ifler blanketter än i hela mitt sammanlagda tidigare liv. Först var det ansökan omvisum som krävde sin tribut i form av ifyllande. Väl här var det det ena formulä-ret efter det andra för att ordna med bankkonto, social security-nummer, mobil -telefon, ny lägenhet, elbolag, körkort, försäkringar och arbetstillstånd. Och på alladessa ska det fyllas i ”First name” och ”Middle name”. Aldrig att det finns någonruta för ”Third name”, men samtidigt blir det alltid problem när det man fyller iinte överensstämmer exakt med vad som står skrivet i pass och visum.

Numera går jag till min stora sorg under namnet Birgit i alla officiella samman-hang och får misstänksamma blickar om jag på banken råkar presentera mig somAnna. Sålunda lever Henrik och jag här som Birgit och Jan, som vore vi ett parsom flyttat hit på ålderns höst.

Ibland blir det förstås bara helt fel. De som på olika myndigheter ska ta emotall vår personinformation är ofta, liksom vi, födda någon annanstans med ettannat modersmål och skriver gärna ner precis det de hör. Därför finns det nume-ra en kund hos försäkringsbolaget Blue Cross som heter Bansal Olsson – min äls-kade man.´ Av Anna Walldorf

FAKTA UTLANDSSVENSKAR

Vi är fler än någonsin!Enligt svensk media flyttade år 2006 hela 45 000 personer

från Sverige för att bosätta sig utomlands. Inte sedan Karl Johanoch Kristinas tid, d v s 1800-talet, har antalet utvandrare varit så stort.

Man tror att flest svenskar bor i USA, Norge ochFinland följt av Danmark, Storbritannien,

Spanien och Tyskland.

Mellan 1941 och 2007 utvandrade 540 310 svenska medborgare från Sverige. Det sägs att allt som allt bor det runt 400 000

svenskar ute i vida världen. Enligt EU:s valstatistik fanns det 447 röstberättigade svenskar i Brasilien 2009. Men hur många svenskar det finns

där (eller i något annat land) är omöjligt att veta.

Och vem räknas förresten som utlandssvensk?

Wikipedias definition: En utlandssvensk är en svensk medborgare som stadigvarande är bosatt i utlandet.

Fråga: Men är barn till en svensk medborgare i utlandet då utlandssvensk?

Försäkringskassans definition: Utlandssvenskar är svenska medborgare somhar utvandrat från Sverige och inte längre är försäkrade i Sverige enligt lagen

om allmän försäkring, d v s de är avregistrerade hos Försäkringskassan.Undantag finns och i tveksamma fall skall Försäkringskassan kontaktas.

Birgit + Bansal =Birgit + Bansal = SSantant

Foto privat, Anna

Att göra fel och rodna är dock en delav min vardag sedan snart ett och etthalvt år. Dag efter dag, vart jag änbefinner mig, tvingas jag att görasmå och stora språkliga misstag. Jag

säger fel på jobbet, i mataffären, på fiket och påmiddag med killens familj.

Jag bor i Thessaloniki i norra Grekland. Thessalonikiär inte en särskilt turistig stad, så här är inte engelskaett språk att förlita sig på, många kan inte ens ett endaord. Jag hade nog tänkt mig att jag skulle vakna uppen dag och prata grekiska automatiskt, liksom. Jag satthemma och pluggade grekiska på distans online deförsta fyra månaderna efter flytten, gick på aerobics-,pilates- och yogaklasser och lärde mig bland annat att”ispnoi kai ekpnoi” nog allt betyder ”andas in ochandas ut” och det var ju kul att få den insikten. Mensen kom instruktörslustan smygande mer och mer –JAG ville ju stå där längst fram och instruera! Att varagruppträningsinstruktör är en oerhört stor och viktigdel av mitt liv, mitt yrke definierar ju delvis vem jag är.

Men Herre Gud, kan man verkligen ställa sig därlängst fram och svamla ”ispnoi kai ekpnoi” på merän halvtaskig grekiska? Jag kunde höra min kollegasröst från flera år tillbaka i tiden: ”Men hur ska folkkunna gå på hennes yoga och slappna av när de hörhennes brutna svenska?” Hon pratade om en nyutländsk instruktör på gymmet där vi jobbade. Nuvar det jag som var den där instruktören. Jag kall -svettades bara vid tanken på att stå där framför allaoch säga fel med min märkliga brytning.

Jag kan och ska!Till slut tog lusten att jobba i alla fall över rädslan föratt misslyckas. Jag struntade i min kollegas röst ochmin egen skräck och så började jag leda aerobicsklas-ser på ett gym. Yoga och pilates väntade jag lite medeftersom man måste vara mer verbal och instrueramer muntligt på de klasserna. Aerobics kändes trygga-re, dels för att jag har instruerat det i fler år och delsför att det är lite glättigare och lättsammare.

Efter att ha jobbat ett halvår kände jag mig redoför att gå vidare och börja instruera i yoga och pila-tes. Snacka om att jag hade lärt mig hundra gångermer grekiska av att jobba än att sitta hemma ochplugga själv. Det kanske inte var så oväntat tycker ni?Nej, men när man väl sitter där skiträdd i ett nyttland utan att kunna språket så går det alldelesutmärkt att lura sig själv att man snart kommer attvakna upp talandes grekiska helt flytande utan attbehöva sticka ut näsan i verkligheten.

Ibland blir det fel ändå...Nu skulle man kunna tro att detta var entrevlig historia med ett enbart lyckligt slut. Hon tog

steget ut i den vida världen, körde sina pilatesklasser,lärde sig grekiska, rosa fluffiga moln och alla ärglada… Men inte riktigt så, jag har fortfarande intevaknat upp med förmågan att prata grekiska flytan-de. Helt klart pratar jag mycket, mycket bättre än närjag först kom hit, men jag skulle kunna skriva en bokom alla mina knäppa felsägningar med efterföljanderodningsattacker.

En favorit är när jag försöker korrigera en pilates-kund som ligger snett. Jagtror att jag säger ”Jag seratt du är lite sned nu”, menhar egentligen sagt typ”Jag kollar snett på dignu”. Kunden börjar fnittraoch kan inte sluta, förstå-eligt nog. Ännu pinsammare misstag kan orsakas avlikheten mellan orden ”vattenmelon” och ett gam-malt slangord för mannens könsorgan. Misstagetgörs med fördel på middag med pojkvännens föräld-rar, det förhöjer liksom effekten som ni förstår.

Mental träningHäromveckan fick jag frågan om jag utövar någonmental träning. För en person som mig är att flyttatill Grekland den största mentala utmaningen jagnågonsin utsatt mig själv för! Jag tränar mentaltdagligen för att övervinna blyghet, prestationsångestoch ilska över att säga fel eller över att inte förstå.Allt annat mentalt, kulturellt och intellektuellt fallerbort, jag orkar inte riktigt med det för jag lägger allmin energi på att lära mig språket och att passa in imitt nya land. Jag föreställer mig att min hjärnasspråkcentrum jobbar för högvarv dygnet runt, jag ärinte ens skonad i mina drömmar när jag sover. Skulleman göra en CT-scan på mig nu skulle den visa etthysteriskt blinkande i olika neonfärger. Utmattande.

Grekerna är som tur är ett väldigt tillåtande ochförstående folk. Någon borde ge dem ett pris för sitttålamod och för sin hjälpsamhet, särskilt när det gäl-

ler det grekiska språket. Jag skäms att säga det, menjag tror inte att jag varit så hjälpsam mot utlänning-ar som försökt lära sig svenska. Jag vet inte, kanskehar det att göra med att greker är så otroligt stoltaöver sitt anrika, antika språk. Grekerna sätter en ärai att bemästra ett rätt så knepigt språk. Hur mångagånger har jag inte hört att ”Du pratar jättebra medtanke på hur kort tid du varit här, grekiska är ettVÄLDIGT svårt språk”. Jag och min kompis som kom-

mer ifrån Kanarieöarnabrukar skämta om att manalltid får höra det fastinnerst inne hoppas vi bådaförstås att de talar sanningoch att vi i själva verket ärmästare på grekiska.

Jag har rannsakat mig själv och trots all självkritikkonstaterat att jag är duktig på mitt jobb. Även omjag gör många språkliga misstag så är kundernanöjda och gillar mig. Jag märker att jag har mycketatt tillföra med mina kunskaper från Sverige och medmin egen stil som delvis beror på att jag är svenskoch delvis på att jag är jag. Det har jag alltid kvar,oavsett vilket språk jag försöker förmedla det på.

Utmattad men stoltGenom jobbet har jag också fått många nya vänner,både greker och andra svenskar som bor här. Det göratt jag upplever att jag klarar mig socialt på egenhand och det är jätteviktigt för mig att känna att jaginte bara lutar mig på min pojkväns sociala umgänge.

Slutligen vill jag säga, att trots alla svårigheter så ärjag så glad över att jag tog mig i kragen och gav migut i den grekiska verkligheten. Jag är ofta mentaltutmattad men är samtidigt otroligt stolt över att upp-täcka att jag faktiskt klarar mig riktigt bra här bådeyrkesmässigt och socialt. Det är en självförtroendekickatt upptäcka den styrkan hos sig själv. Vem hade kun-nat tro att det skulle kunna ge bättre självförtroendeatt inte kunna kommunicera språkligt korrekt? ´

• Ge dig ut i verkliga livet på egen hand, börja med något som dukänner dig bekväm med. Det behöver inte vara så avancerat tillen början, gå t ex ut och handla.

• Ta upp en hobby, gör någonting som känns tryggt och bekant,det är lättare att lära sig ord då. Du gör något som du kansedan innan, och du förstår utan att förstå allt som sägs.

• Utmana sakta men säkert dig själv att bemästra svårare ochsvårare språkliga situationer.

• Erkänn för dig själv (och för andra) att du är rädd att göra fel.• Acceptera att du gör och kommer att göra fel.• Glöm inte bort att berömma dig själv när du gör framsteg, även

om du fortfarande blir arg om det blir fel.

6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Att övervinna sin språkrädsla

6TIPSpå hur man övervinner sin språkrädsla

Våga dig ut i verkligheten!Helen Nordström – Sjukgymnast och friskvårdareFamilj: Mamma, pappa, syster och sambo +bonusföräldrar och bonussyskon.Bor i: Thessaloniki, Grekland.Från: Stockholm, Sverige.Utomlands sedan: December 2007

“Jag skäms att säga det, menjag tror inte att jag varit så

hjälpsam mot utlänningar somförsökt lära sig svenska.”

6

Foto privat, Helen

Foto privat, Helen

Jag har alltid varit livrädd för att göra bortmig och jag vill vara bäst på allt jag göromedelbart. När jag gör fel rodnar jag bru-talt och när jag misslyckas vill jag skrika avilska och kasta saker vilt omkring mig.

Trots att Sverige är ett relativt litet land,i alla fall om man ser till befolknings-mängd, så ligger svenska språket fak-tiskt på 90:e plats av världens alla 6 000språk. Svenskundervisning bedrivs på

cirka 200 universitet och högskolor i mer än 40 olikaländer. Lägg därtill kompletterande svenskundervis-ning som bedrivs i ännu fler länder. Som utlands-svenskar bidrar vi antagligen ytterligare till att ökasvenskans spridning runt om i världen när vi lär utdet till våra respektive och kanske till nya vänner ochframförallt till våra barn. Trots att de kanske föttsutomlands och aldrig bott i Sverige är jag ganskasäker på att vi alla gör vårt bästa för att låta dem tadel av vårt modersmål. Och visst är svenskan ett fan-tastiskt språk! Vilket annat språk har den användba-ra måttenheten lagom eller det härliga adjektivetkramgo?

Och hör på detta: Svenska språket får ungefär tvånya ord i månaden. Då kan det ibland vara svårt atthänga med i svängarna som utlandssvensk. Vet dutill exempel vad en kalsongbadare eller en bilmål-vakt är för något? Båda dessa är med påSpråkrådets nyordlista från 2008.

Språkrådet registrerar kontinuerligt nya ord ochfraser i svenskan. Insamlingen sker främst genomdagstidningar och Språkrådet har ett team som läseroch samlar ord men de tar också emot tips från all-mänheten. Som utlandssvensk kan det vara bra attbesöka Språkrådets hemsida då och då eller prenu-merera på deras tidning, Språk, för att hålla sig upp-daterad. De flesta ord uppkommer i samband medstora världshändelser och nya samhällsfenomen ochmånga av de nya orden är importerade från andraspråk. Några ord som var aktuella under 2008 varblåstråle, klimatism och finanssmälta.

Levande och föränderligtLiksom alla språk är svenskan ett levande språksom genom alla tider har förändrats och utvecklatsi takt med samhället omkring oss. Ord skapas efterbehov och svenskan är ett av de språk där det ärganska enkelt att bilda nya ord. Nya substantivuppkommer av sig själv då vi behöver namn på nyating och fenomen. I fjol fick vi till exempel ordenplutoid och plastis. Men det är också otroligtenkelt att bilda nya svenska verb och vi kan i stortsätt skapa ett verb av vilken företeelse som helst.Det är därför som vi kan sms:a, mejla och micra,bara för att nämna några moderna verb. Nya adjek-tiv uppkommer också regelbundet och numera ärdet väl ingen som höjer på ögonbrynen åt ord somgullig, strulig eller sprallig. När de orden förstbörjade användas var det säkert en del som tyckteatt de lät konstiga. På nyordlistan 2008 hittar vidock bara ett nytt adjektiv: svenskad.

Nya ord är ofta slanguttryck till att börja med ochanvänds först bara av en viss ålders- eller samhälls-grupp. De senaste åren har många nya ord skapatsav svenskar med utländsk bakgrund. Ord som nume-ra används av i stort sett alla, oavsett etnisk bak-grund, är till exempel keff och guss.

Ut med det gamlaMen språket förändras inte bara i samband med allanya ord som uppkommer. Lika många ord blir gamlaoch förlegade och trillar så småningom bort ur dag-ligt språkbruk. Detta blir ofta extra tydligt för ossutlandssvenskar. Vårt språk har blivit konserverat i enspecifik epok, beroende på hur länge vi bott utanförSverige. Många av mina egna ord och uttryck är idaghelt ute men jag använder dem fortfarande eftersomjag inte har hittat några bättre att ersätta dem med.För det är det som är det svåra när man bor utom-lands, att hinna med att byta ut gamla otidsenliga

ord mot nya, moderna. Även om man läser svenskatidningar på nätet och lyssnar på radio så lever maninte längre i språkets närhet och vårt språk förändrasdärför inte i samma takt.

Fast det är ju inget som hindrar att inte även viutlandssvenskar är med och påverkar svenska språ-ket. För visst är det så att vi alla kan vara med ochskapa nya ord och uttryck. Språkrådet upplyser ossom nya ord men de godkänner dem inte. Det är enviktig skillnad. Det är vi, användarna av språket, somgodkänner de nya orden helt enkelt genom attanvända dem. Om vi inte gillar ett ord behöver vi juinte använda det. Och om vi tycker att det saknas ettord så är det bara att hitta på ett och börja användadet. Det finns säkert en massa bra ord och uttryck ide språk som vi använder parallellt med svenskansom vi skulle kunna ”exportera”. Själv tänker jaggenast börja säga Hela livet precis som man gör härpå Lanzarote när man vill betona att något är heltsjälvklart...

En av anledningarna till att det ärså lätt att skapa nya ord på svenskaär att vi använder oss av sammansat-ta ord, till skillnad från till exempelengelskan. Jag har vid otaliga tillfäl-len påpekat för min man (som är frånEngland) att hans språk saknar många väsentligaord. Ta till exempel träningsvärk: På svenska fattarman precis vad det handlar om men på engelskamåste man säga muscle ache from working out.Fatta alltså, 5 ord behövs för att beskriva det vi påsvenska kan säga med endast ett (visserligen sam-mansatt av två, men ändå). Likadant med knäveckoch armveck – de kroppsdelarna finns i princip intepå engelska och man måste använda sig av flera ordför att förklara vad man menar. Som ni hör är jag väl-digt stolt över det svenska språket. Jag tycker det ärett helt fantastiskt språk – det finns så många under-bara ord, både vackra, roliga och beskrivande. På vil-ket annat språk kan man få både tuppjuck och dån-dimpen? Jag vet att båda är aningen förlegade menändå... För att inte nämna alla de roliga tillmälenman kan använda när man är arg på någon. Iställetför att bli allt för grov i mun kan man slänga ur sig

Skitstövel!, Klantskalle! eller kanske det litemodernare Miffo!.

Allas vår älskade Astrid Lindgren och hennes olikakändisbarn var mästare på att hitta på nya ord. Frånhenne har vi bland annat fått ord som sakletare,spunk, stolleprov och pilutta dej. Men även denmer seriöse Strindberg var en hejare på att skapa nyaord och han har bidragit med bland annat natt-kvisten, skymla, maxa och kardus.

Vi har säkert alla en massa bra ord inom oss somvi skulle kunna börja använda. Och tycker du att dittnya ord borde spridas till andra så skicka in det tillSpråkrådet så tar de kanske upp det på sin nyordslis-ta. Men glöm för den skull inte bort alla gamlahederliga ord som redan finns i det svenska språket.Och se till att använda de ord som du vill ska fortsät-ta att finnas i omlopp. Jag kommer till exempel attfortsätta att säga Dra på trissor!, för det tycker jagär ett så härligt uttryck. Och nu har jag precis lärt migett underbart spanskt sätt att säga åt någon att draåt skogen som jag helt klart kommer att börja använ-da. Nästa gång någon irriterar mig så får de heltenkelt gå och steka sparris... hela livet! ´

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7

Funderingar över förändringar i svenskan

Hur är det med svenskan?

Louise Sverud, beteendevetare och informatör skriverjust nu på en bok om utlandssvenskar. Hon är självbosatt utomlands sedan nästan 10 år och har samlatmaterial till boken genom sina möten med andra utlands-svenskar genom åren. Hur är egentligen en utlands-svensk? Finns det några gemensamma drag och egen-skaper? Blir vi mer eller mindre svenska efter några årutomlands? Vad betyder den svenska kulturen, språketoch traditionerna för en utlandssvensk? Detta är baranågra av de frågor Louise ställer i sin bok. Just nu sökerLouise fler utlandssvenskar som vill vara med och bidratill underlaget genom att fylla i en kort enkät. MejlaLouise på louise@tidningensven.com ifall du vill varamed så skickar hon dig en enkät. Alla enkätsvar behand-las anonymt men vill du vara med i boken med namn såange detta i ditt mejl. Ta chansen att vara med ochbeskriva hur verkligheten för en utlandssvensk ter sig.

Louise Sverud – Beteendevetare och informatör Familj: Sambo Lloyd, Charlie 8, Rhiain 4Bor: Los Cocoteros på Lanzarote. Från: MalmöUtomlands sedan: 2001Älskar: Sol, sand, sangria och skor (barn och samboockså, såklart).Saknar i Sverige: Grönskan, luften, människorna ochSkogaholmslimpa!

Kolla in svensktestet på vår hemsida:

www.tidningensven.com

din svenska

Foto privat, Helen

Foto privat, Louise

“På vilket annat språk kan man få både tuppjuck och

dåndimpen?”

ULRIKAUlrika Bengtsson – Kock, krögare och mamma. Ålder: 43Kommer från: Hyltebruk, som ligger mellan Halmstadoch Värnamo.Kom till USA: I januari 1991, men var där 6 månaderredan 1989.Har tidigare bott: USA är mitt första land utanförSverige. Familj: Axel 5 år.

NYC

8 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Under tiden vi träffar henne i Lily’s restau-rang har hon koll på både gäster ochanställda med vänliga ord och tillrop.Hon presenterar alla för oss. En av hen-nes anställda säger ”Ulrika is the best

person ever to work for.” Rätt som det är flyger Ulrikaupp från stolen, tre svenska killar har just anlänt. De ärvänner till Ulrika från hennes kökstid i Sverige. De ärhär för att fira en 40-årsdag, Blackberrys kommerfram, telefonnummer byts, restauranger kollas. Jodå,Ulrika kan självklart trycka in dem för en drink i kväll,efter jobbet – innan Axel. Så är Ulrikas liv. Full fart -hela tiden! Det känns som om det vore en storomställning för en lugn smålänning, men Ulrika pas-sar i New York som handen i handsken.

SVEN: Hur trivs du i NYC? Ulrika: Jag älskar New York mycket mer än vad jagnågonsin trodde att jag skulle. Trodde jag skulle stan-na här drygt ett år, men så blev det inte.

SVEN: Hur hamnade du i USA? Ulrika: Jag fick jobb i köket på Aquavit, hade ett brajobb i Stockholm men ingenstans att bo. Min systerInga-Lena bodde här så jag packade väskorna.

Ulrika jobbar som Director of Food and Beveragesedan tre år. Hon driver Lily’s bar och restaurang somligger inne på Roger Smith Hotel samt ansvarar föralla evenemang på hotellet. Lily’s drivs med all tek-nik och IT du kan tänka dig. Ja, inte matlagningen dåutan själva marknadsföringen. Detta görs genomRoger Smith Live (www.rogersmithlife.com) där mankan följa hotellet och restaurangen via Twitter, se

matlagningsprogram direkt från Lily’s, läsa om alladeras evenemang, boka bord direkt på nätet o s v.lily’s och Ulrika är med där det räknas!

Eftersom Roger Smith Hotel är ett hotell med myck-et svenska gäster och eftersom Ulrika jobbar därhålls en hel del svenska evenemang just där ochsvenskarna i stan är benägna att rekommendera ochsjälv boka på Roger Smith. I hotellets konferensav-delning hade just SvenskaKvinnor.com sitt expo,SvenskaMammor.com hade sin konferens här 2008,tjejnätverket och SWEA har vissa evenemang här,och det har även den helt manliga föreningen ÄrtansVänner. Att stödja svenskarna i NYC ingår i Ulrikasvision. Ulrikas involvering i den svenska communitynsom finns i NYC leder i sin tur klart till att svenskar-na i NYC stödjer Ulrika.

SVEN: Det finns massor med svenskar i NYC.Vad betyder de för dig, personligen och affärs-mässigt? Ulrika: Det svenska nätverket är oerhört viktigt...och jag känner stort stöd ifrån alla. Jag har mångavänner från alla delar av världen men också mångasvenska vänner som har blivit som min utökadefamilj. Nu när jag har Axel och fokuserar mycket påatt han ska lära sig svenska och ha tillgång till svens-ka traditioner och kultur, gör det att umgänget medsvenskar har fått en helt annan mening.

Ulrika är inte bara den drivande kraften bakom Lily’sutan har även varit en framstående kock i många,många år. Även om hon inte lagar mat idag så harUlrika mycket att tacka för från sin bakgrund som kock.

Ulrika började sin bana i restaurangbranschen iSverige. Hon gick restaurangskolan i Halmstad, jobba-de sedan i Göteborg och kom där i kontakt med krö-garna Christer Svantesson och Leif Mannerström somtog henne under sina vingar. Hon arbetade mycket meddem, flyttade till Stockholm och sedan till New York.

Karriären SVEN: Vi kallar dig stjärnkock. Med egna TV-shower på svensk TV, egen restaurang mitt påManhattan och inhopp som gästkock lite häroch där så kan man väl med all rätt klassificeradig som stjärnkock. När visste du att du villebli kock? Ulrika: Jag var 14 år och jobbade ett lov i köket iRiksgränsen. Men det var inget yrkesval då, jag tänk-te jag kunde göra det tills jag kom på vad jag verkli-gen ville bli. Helt fantastiskt att jag nu 30 år senareälskar min bransch mer än någonsin.

SVEN: Hur är det att vara kvinna i ett annarsmansdominerat yrke? Har din svenska bak-grund hjälpt eller stjälpt dig? Ulrika: Jag har aldrig haft problem med att vara kvin-na i mitt yrke - sure it is tough - men en del av yrket.Däremot har min svenska bakgrund alltid hjälpt mig.

SVEN: Din svenskhet lyser alltid igenom i dittkockyrke. Självklart var det tvunget på svenskakonsulatet, men sedan när du öppnade din egnarestaurang Ulrika’s, valde du att ha svensk menyoch att lansera den som en svensk restaurang.Nu på Lily’s har du en del svenska rätter påmenyn samt ofta svenska evenemang. Ser du

Om en svensk stjärnkock i New York

SVEN träffar stjärnkocken, krögaren och mamman Ulrika Bengtsson på Roger Smith Hotel mitt på pulserande Manhattan. RogerSmith Hotel är känt som ”Svenskhotellet” här i New York City. Det ligger på Lexington Avenue och har promineneta grannarsom Waldorf Astoria runt hörnet. Ulrika ger ett typiskt svenskt intryck, hennes småländska bakgrund har format en glad, trevligoch väldigt varm kvinna. Det kombinerat med åren i NYC gör att Ulrika är väldigt mån om andra och artig.

NYCRykande het i

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 9

dig som en bro till Sverige för svenskar somlängtar efter svensk mat eller som en utbildareför ickesvenskar, att lära dem om svensk mat? Ulrika: På konsulatet blev det en självklarhet. Ochom man bor utomlands ett tag så börjar man läng-ta efter de svenska godbitarna, därför öppnade jagUlrika’s. Ulrika’s var en succé och ett underbart stäl-le som jag kände att jag inte kunde göra om. Närjag kom till Lily’s ville jag inte göra Lily’s svenskt,men nu efter 3 år känner jag att det känns rätt attha lite svenska rätter på menyn igen.

SVEN: Under din tid som kock, egen företagareoch krögare har du hunnit laga mat för enmängd kända personer. Kan du nämna några? Ulrika: Jag har lagat mat till Kungafamiljen, sport-stjärnor, Kofi Annan, Betsy Jonson, Rod Stewart,Benny och Björn och hela Kristina frånDuvemålagänget, Volvo, you name it!

SVEN: Du var nyligen i Brasilien och lagademat? Berätta lite.Ulrika: Jag blev influgentillsammans med två vän-ner för att laga en galamiddagpå Svenska Ambassaden, tillära för det brasilianska fotboll-slaget som för 50 år sedan slogSverige i Stockholm. Helt fan-tastiskt!

Ulrika är inte bara en krögare som minglar med kän-disar och blir influgen världen över för att laga mat -hon är också mamma. Inte vilken mamma som helst,utan en svensk mamma. Inte vilken svensk mammasom helst utan en ensamstående svensk mamma tillAxel 5 år. Inte vilken ensamstående svensk mammasom helst utan en ensamstående svensk mamma iNew York där det inte finns barnbidrag, mammale-dighet, kommunala dagis eller, som i Ulrikas fall, inteens en mormor. Att vara förälder här är en djungel.Speciellt för svenskar som kommer hit som vuxna.Man vet ju inte hur skolsystem, dagisplats eller lik-nande fungerar. Det kan vara stressigt för ett gift parmen detta fixar Ulrika själv. Det svenska språket ochtraditionerna är en viktig del i Ulrikas och Axels liv.De har haft svensk Au Pair och åker till Sverige tvågånger om året.

FamiljenSVEN: Du är ensamstående mamma till Axel.Hur balanserar du mammalivet och yrkeslivet ien så intensiv stad som New York? Ulrika: Det är tufft, det måste jag säga, men jag haren underbar syster som hjälper mig och har alltidhaft bra barnvakter samt en mycket förståendearbetsgivare och bra kollegor.

SVEN: Axel pratar svenska. Varför ser du detsom en viktig del? Ulrika: Sverige är en stor del av mitt liv. Jag älskarSverige och min uppväxt och tycker att det är minskyldighet att ge den delen till honom. Han haranammat det till 100% och jag håller tummarna attdet håller i sig.

SVEN: Vad är det bästa med att uppfostra barni en storstad? Ulrika: I och med att jag inte kan öppna dörren ochsläppa ut honom så får vi mycket tid tillsammans. Vigör mycket olika saker. Han möter folk ifrån hela värl-

den som alla pratar ettandraspråk och firar olikahögtider. I och med att väl-digt få familjer här i stanhar tillgång till uteplats blirdet fullt ös på lekplatserna.Massor av barn i alla åldrar.Utbudet på aktiviteter ärfantastiskt och museum

som Moma,Metropolitan och

Naturhistoriska har allagratis barnaktiviteter. Även Operan, Baletten

och Carnegie Hall har det. New York City gör myck-et för barnen. Förra helgen gick vi längs medHudson River och där fick man paddla kajak gratis.Vilken underbar upplevelse!

SVEN: Och det sämsta? Ulrika: Att det kostar massor.

SVEN: Utan kommunala dagis, mammaledighetoch annat som man är van vid från Sverige, hurlöser man det i USA? Ulrika: Man lär sig att leva snålt. Mamma -ledigheten… well, jag födde Axel under tiden jaghade Ulrika’s och var tillbaks en vecka efter att jagfött honom. Självklart var han med och jag visste fak-tiskt inte vad jag skulle göra med honom hemmaändå. Han låg ju mest och sov så det har funkat bra

SVEN: Vad gör Axel och du när ni har det som bäst?Ulrika: Vi är utomhus i en park och spelar fotboll.

Axel ville spela fotboll, då hittade Ulrika en svenskkille som kunde hålla i ett litet svenskt knattelag ochkörde igång. Axel var också med och spelade fotbollnyligen när Drottning Silvias organisation, Childhood,tillsammans med svenska hobbyfotbollslaget ”BlatteUnited” organiserade en fotbollsturnering i stan.

Svenskar i NYCDet finns massor med svenskar i NYC och för Ulrikaär det svenska nätverket oerhört viktigt och hon kän-ner också stödet från svenskarna. Så, svenska kanman få lite överallt och svenskar kan man stöta pålite överallt i New York.

SVEN: Ibland kan det kännas som om svenskar-na i NYC genom träffar, organisationer, evene-mang och annat bildar ett litet mini-Sverige.Vad tror du det beror på? Ulrika: Jag tror det beror just på det: väldigt få av

oss har familj här. Vårt nätverk och alla träffar blirsom en ”extended” familj och blir otroligt viktiga.Speciellt ju längre tid du bor här.

SVEN: Känner du ett behov av att vara näraSverige? Ulrika: Ja, distansmässigt, så jag slipper byta planoch faktiskt kan åka hem en helg.

SVEN: Du har bott i NYC ett bra tag nu. Har duplaner på att flytta tillbaks till Sverige? Flyttanågon annanstans? Ulrika: Nej, så länge jag mår bra här kommer jaginte att flytta. Kan inte tänka mig att flytta någonannanstans heller.

SVEN: Var finns Ulrika Bengtsson om 10 år ochvad gör hon då? Ulrika: Jag bor här i New York och har en egen busi-ness... kanske en vinaffär! Ulrika måste rusa vidare. Hon har ju vänner i stanoch innan dess en son hon skall ha middag och innandess måste så klart en massa annat fixas. En kar-riärkvinna, en stjärnkock, en svenska i storstaden, enmamma... Ulrika är allt detta men när jag frågarhenne min sista fråga så ser jag bara en driftig ochlugn smålänning. Kanske blev den sista frågan en avde viktigaste vi ställde:

SVEN: Vilken tycker du är den mest underskatta-de grönsaken? Ulrika: Palsternackan. ´ Av Michelle Cadeau

Jag blev influgen tillsammans

med två vänner för att laga en

gala middag på Svenska

Ambassaden, till ära för det

brasilianska fotbollslaget...

Ulrikas underbara rock-n-rollblus kommer från AgnetaEckemyr Design och hennes smycken från YvoneChrista.

Axels tuffa kläder kommer från Polarn O. Pyrethttp://www.polarnopyretusa.com.Toten, mjukisdjuret och Axels skärp kommer frånMimiDesign. Se sista sidan för en chans att vinna detta.

Fotograf: Camilla Williams

Mode

Rykande het i

Svensk design i NYC

“ “

Olof Anderssons liv som utlandssvensk i Rio de Janeiro, började i Tokyo. Där träffadehan den brasilianska journalisten Luciane. När hon sedan bestämde sig för att flyttahem till Rio igen ”så hängde han på”. Nu är de gifta och äger en lägenhet, ochparet har ett produktionsbolag tillsammans.

Olof har levt hela sitt vuxna liv utom-lands. Redan efter lumpen reste han tillAustralien, Bali och Thailand. Sen plug-gade han i Spanien i ett år. Efter detblev det Japan i ett och ett halvt år tills

han följde med Luciane hem till Brasilien 1998. Därstartade de ett språkföretag tillsammans. ”Det blevett språkföretag eftersom jag skulle ha något vet-tigt att syssla med.” Då, 1998, var det relativt nyttatt ge privatlektioner ute på företag, så på kort tidfick de många kunder och de anställde runt tio lära-re. Skolan undervisade i engelska, spanska, portugi-siska för utlänningar, franska samt tyska.Svenskundervisning efterfrågades också, men detkände Olof sig inte tillräckligt kompetent till.

Riskfylld satsningEfter något år startade de även ett produktionsbolag.Här kunde de ta användning av Lucianes journalistut-bildning och det var något som låg Olof betydligt var-mare om hjärtat. Som nya på marknaden och heltutan kontakter bestämde de sig för att göra en”pilot”. En pilot är ett slags testprogram eller ett pro-gram man gör på prov för att se om folk gillar kon-ceptet. De spelade in ett avsnitt av ett musikprogram.Piloten var helt självbekostad och naturligtvis en storrisk om de inte kunde få den såld till någon TV-kanal.I Brasilien är det vanligt att göra en billig pilot för attvisa idén, men Olof och Luciane bestämde sig för attgöra en fullskalig pilot så att den sen kunde visas påTV direkt, utan så mycket extra jobb.

Och det visade sig vara värt risken. De fick pilo-ten såld till en brasiliansk kanal (med påföljandeuppdrag att göra en serie i 8 delar), men tyvärrockså idén kopierad av två andra kanaler som deförsökt sälja till. Programmet ledde hur som helsttill många andra jobb och ett tag jobbade Olof inne

i Guds stad som lärare åt invånare där som stude-rade film och video. Det jobbet ledde i sin tur vida-re till ett universitetsuppdrag där Olof undervisadepå det federala Universitet i Rio.

Just nu håller de på med ett nytt pilotavsnitt (somde troligtvis gör en dokumentär av också) om CariocaFunk, en musikstil som blivit populär även i Europa desenaste 4-5 åren. Målet är att så småningom kunnagöra en spelfilm, men det dröjer ett tag.

Toleranta brassarDet bästa med Brasilien, enligt Olof, är klimatet, natu-ren och religions- och främlingstoleransen. Medanresten av världen har väldigt svårt att accepterasådant som är annorlunda tar brassarna emot detmed öppna armar. Efter ett år i Rio fick Olof fråganom hur länge han bott i Brasilien. Efter att ha svarat"ett år" på väldigt stapplande portugisiska, sa perso-nen som frågat att då var han redan brasilianare ochinte svensk längre. (I Sverige kan ju tredje generatio-nens svenskar fortfarande få förklara var de "egentli-gen" kommer ifrån...) Detsämsta med Brasilientycker han är de socialaskillnaderna och våldetsom konsekvens av dem.

Olof har bott i mångaolika länder utan att kunna språket flytande, men hanhar kunnat ta sig fram i alla fall. Språkrädd har han ald-rig varit. Brassarna är inte så petiga med sitt språk, sådet underlättar. Portugisiska har han lärt sig genom atttala. ”Jag har fortfarande inte pluggat något, vilket jagborde börjat med för länge sedan. Min grammatik äralltså ganska risig.” När Olof flyttade till Brasilien tala-de han flytande spanska och han trodde att han skulletappa spanskan om han började plugga portugisiska.”Nu har jag tappat spanskan i alla fall, men det är ju

lätt att vara efterklok.”

SverigemodellenGenerellt vet inte brassarna speciellt mycket omSverige. Vad alla har koll på är däremot gamla fot-bollsresultat och hur, när, var man möttes i VMsenast. Sverige används också som ett modellandnär man pratar politik. "Tror du att det skulle funkahär? Det här är inte Sverige.”, kan man få höra.Men vad som specifikt menas är däremot ganskadiffust – förutom att det är önskvärt.

Sen är så klart de svenska kvinnorna och själv-morden självklara samtalsstartare. IKEA finns inte iSydamerika, men Scanias lastbilar är väldigt högtrankade av de invigda. (Något med motorljudetsom är så speciellt...) När jag frågar vad han saknar

mest från Sverige, tvekarhan inte och svarar: ”Desvenska somrarna såklart!” Han tilläggersnabbt: ”Vilka jag försö-ker att komma hem till.

Och familj och vänner!” Han saknar också maten,men inget som man inte kan leva utan. Plus att iSverige är allt förhållandevis enkelt att reda ut ochfixa rent byråkratiskt. Sverige funkar ju väldigt braoch smidigt på de flesta sätt, om man jämför. Någotsom känns väldigt annorlunda i Brasilien är vänska-pen. ”Jag kan känna att den går djupare i Sverige.Å andra sidan kan man göra sig 20 vänner på endag här om man vill det”. ´ Av Emma Ageberg

10 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

“Vänskapen i Sverige kan jag ocksåkänna går djupare än i Brasilien.

Å andra sidan kan man göra sig 20vänner på en dag har om man vill det.”

Kärleken lockade Olof till

BRASILIEN

TEMA: Brasilien

Olof Andersson – Entreprenör, filmare.Ålder: 35Familj: Brasilianska frun Luciane.Från: SkåneBor i: Rio de JaneiroUtomlands sedan: 1994

Olof och Luciane, samt derasfilmteam in action.Fotograf: Ulysses Costa.

Du och din familj bor på Mallorca sedanmånga år, men ni har hus i Brasilien ochspenderar en hel del tid där. Fast Mallorca ärett paradis för många har ni hittat ytterliga-re ett paradis, i Brasilien. Berätta lite om var-för ni valde Brasilien. Hur mycket tid spende-rar ni där?Min man är ursprungligen från Uruguay som ärgrannland till Brasilien och har därför alltid haftmycket kontakt med landet. Och genom våra

yrken (red anmärkning:pilot respektive flygvär-dinna) har vi rest en heldel och fastnat just förBrasilien. Vi hittade vårplats när vi bussluffadefrån Rio de Janeiro motSalvador de Bahia. Enliten härlig stad somheter Porto Seguro. Vi tillbringar ungefär2 månader om året där, januari ochfebruari.

Vad är det som är så speciellt medBrasilien?Vi stortrivs i Brasilien därför att befolk-ningen är härlig, öppen, glad och väldigtlätt att få kontakt med. Sen har viBrasiliens underbara musik, dess otroligtfina natur och härliga stränder.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 11

Sverige – Brasilien Sverige har en hel del länkar till Brasilien, en del väldigt uppenbara, en del kanske lite mindre kända.

• Drottning Silvias mamma Alice Sommerlath,född de Toledo, var från Brasilien. Drottningen boddesom 4-14-åring i Sao Paolo, Brasilien. Brasilien liggerDrottningen nära om hjärtat och hennes organisa-tion, World Childhood Foundation, är bland annatverksam i Sverige och Brasilien (www.childhood.org).

• Cristo Redentor, den enorma Kristus-statyn iRio de Janeiro påstås vara gjord av cement frånLimhamns kalkbrott och kallas därför för"Limhamns-Jesus". Även om det inte är 100% santeftersom det bara var betongen till fundamentet till

statyn som Skånska Cement skickade från kalkbrot-tet i Limhamn. Men Sverige var med på ett hörn (ettfundament) på ett av världens sju nya underverk –som står upprest i Brasilien.

• När man nämner Brasilien måste man ju nämnafotboll och världens bästa fotbollsspelare, EdsonArantes do Nascimento mer känd som Pelé.Pelé slog igenom internationellt när han gjorde storsuccé som 17-åring i VM i fotboll 1958 i Sverige dåBrasilien vann sitt första VM-guld. Brasilien vannfinalen mot Sverige med 5-2. Denna match står sig

ännu som den målrikaste finalen i fotbolls-VM:s his-toria.

• Kung Oscar I:s drottning Josefina var syster medAmalia Beauharnais, fru till Kejsaren Pedro I avBrasilien. En minnessten över Pedro I finns iRiddarkyrkan i Stockholm.

• Svenska LM Ericsson installerade den allra första telefonen i Brasilien 1891, och ASEAmedverkade när det byggdes en linbana upp tillSockertoppen 1912. ´

Anette Carbajal Svensson Ålder: 43Familj: Maken Eros Carbajal, 69 år, och sonenEros, 6 år.Bor: I Palma de Mallorca, Puerto Portals ochBahia, i staden Puerto Seguro, Brasilien.Anette lämnade Sverige 1983.

W O R L D C H I L D H O O D F O U N D AT I O NBakgrundVarje barn har rätt till sin barndom, till trygghet,glädje, lekfullhet och nyfikenhet på livet. Alla har rättatt få växa upp och utvecklas både socialt och intel-lektuellt. Men många barn berövas dessa sina mestgrundläggande rättigheter. De försummas, överges,misshandlas, ofredas och förnedras på olika sätt. Defår aldrig chansen till ett värdigt liv.

MålsättningSyftet med Stiftelsen World Childhood Foundation äratt värna om barns rätt till en trygg barndom och attsärskilt arbeta för bättre levnadsvillkor för barn somlever i utsatta miljöer över hela världen.

StrategiStiftelsen World Childhood Foundation identifierar,utvärderar och stödjer existerande projekt och insat-ser, som ligger i linje med målsättningen. Den arbe-tar också för att öka människors medvetande ombarnens rättigheter.

Just i Brasilien syftar alla Childhoods projekt tillatt motverka sexuellt våld och utnyttjande av barn.Detta sker genom direkt vård, förebyggande insat-ser, information och utbildning. Ett av projekten rik-tar sig till lastbils chaufförerna i landet, eftersomprostitution och sexuell exploatering är ett stortproblem längs brasilianska vägar.

Childhood har, medstöd av Volkswagen,genomfört en forsk-ningsstudie och arbetatfram strategier för attöka medvetandet omproblemen hos chauffö-rer, företag och allmän-heten. Målet är att göralastbi lschaufförernamedvetna om proble-men och få dem attskydda utsatta barnoch ungdomar. Kampanjen genomförs med hjälp av

bland annat en tidning, en internetsajt och annon-sering i brasilianska medier.

Ge BidragBank: Skandinaviska Enskilda BankenSWIFT/BIC: ESSESESSIban: SE 66 5000 0000 0520 1103 7948

Kontonummer: 52011037948 ´Fotograf: Jerker Andersson

Fotograf: Jens Rötzsch

Foto privat, Anette

“Det är det som är så typiskt för brasilianarna; alla är välkomna utan

problem. Speciellt barn. Brasilianarna älskar barn!”

Röster om Brasilien

SVT i USA Förutsättningen för att SVT World ska kunnagå vidare med planerna med direktmotta-gning från satellit med en egen parabolantennoch digitalbox med SVT Worldprogramkort, äratt tillräckligt många anmäler sitt intresse påderas hemsida svt.se/svtworld. De måste näm-ligen vara helt säkra på att satellithyran ochandra kostnader för utvidgningen täcks av deframtida abonnemangsintäkterna. Så vi upp-manar er läsare att gå in på

www.svt.se/svtworldoch fylla i intresseanmälan!

Den 16 maj hade föreningen SvenskaKvinnor (svenskakvinnor.com) sitt första”Svenska Kvinnor Expo”. Det gick av sta-

peln mitt på Manhattan i New York, USA.På fredagskvällen samlades ett 20-tal kvinnor på

andra våningen av Roger Smith Hotel. De flesta bori eller runt New York men helgen till ära kom ävenutställare från Boston, Buffalo och hela vägen frånEngland.

Expot (utställning låter lite trist) gick ut på tvåsaker: 1) Att de svenska kvinnorna skulle träffas,nätverka och bygga kontakter. 2) Att de svenskakvinnorna skulle visa upp sig och sina företag förandra svenskar och amerikaner. ”För att vi kan!”som Expot:s motto lyder. Fredagens mingel var ensuccé och på lördagsmorgonen stog förväntningar-

na högt i tak när dörrarna slogs upp för allmänhe-ten kl 12. Expot inleddes med ett kort tal av AgnetaEckemyr och en av dagens många tävlingar.

Att visa upp sitt företag mitt på Manhattan kos-tar vanligtvis skjortan, pengar som småföretagarnaofta inte har, så i samarbetet med Roger SmithHotel löste sig detta finfint då hotellet och UlrikaBengtsson sponsrade med lokalerna.

På expot fanns allt från finansföretag, fastighets-mäklare och relocationföretag till smyckedesigners,kläddesigners och barn- och vagnaccessoarer.Alltså något för alla!

Svenska Kvinnor Expo kommer framöver att hål-las på olika ställen i världen. För mer informationom föreningen Svenska Kvinnor besök oss påwww.svenskakvinnor.com. ´ Av Michelle Cadeau

Svenska kvinnor EXPO i NYCFortsättning intervju med Anette

Vad är det bästa med Brasilien? Människorna helt klart. T ex så går vår son Eros påCapoeira (brasiliansk kampsport) tre gånger i veck-an när vi är där och han är så välkommen av allaäven fast det bara är två månader om året. Det ärdet som är så typiskt för brasilianare; alla är väl-komna utan problem. Speciellt barn. Brasilianarnaälskar barn!

Vad är det sämsta med Brasilien? Våldet i de större städerna. Tack och lov är detnågot som vi inte alls upplever där vi är.

Hur går det med språken, spanska och portugi-siska, hur lika är de?Det går bra med språken. Alla i Brasilien är ju såöppna och pratar med oss, så vi lär oss ganska fort.Vår son Eros, som ju är 6 år, gör sig utmärkt förståddpå portugisiska med sina kompisar. Spanska ochportugisiska har en del lika ord även om det är etthelt annat språk.

Så Eros har fullt upp med två språk redan.Pratar han svenska också?Ja, Eros går på Svenska skolan på Mallorca. Det ären heltidsskola. Han har gått där ett par år nu ochhan pratar flytande svenska också.

I det här numret av SVEN har vi ju en del jäm-förelser mellan Sverige och Brasilien. Finns detnågon likhet mellan svensk och brasiliansk kul-tur tycker du?Nej, det tycker jag inte alls. Jag kan faktiskt intekomma på något alls. ´ Av Michelle Cadeau

Svenska kvinnor roar sig på Svenskakvinnor EXPO i New York, 16 maj 2009.Fotograf: Camilla Williams.

EXPOwww.svenskakvinnor.com

Det finns många anledningar till attman flyttar från Sverige. De flesta kla-gar över vädret, andra säger kansketrångsyntheten, många medger att detär tristessen i Sverige man vill komma

ifrån. Det kan vara en glamourösare tillvaro somlockar eller kanske ren nyfikenhet, men vilka skälenän må vara så är det många svenska kvinnor ochmän som startat ett nytt liv på andra sidan jordklo-tet med förhoppning om ett bättre liv. Jag frågadetvå svenskor som bosatt sig i Kalifornien varför detannorlunda livet i USA lockade dem bort frånSverige.

Maria Strömberg är en Gällivaretjej som en gång

för alla bosatte sig i Los Angeles efter att ha inspi-rerats av hårdrocksmagasin från staden som ärKaliforniens oskriva huvudstad. Efter att ha jobbatsom barnflicka till John Goodman (“Roseanne”,“The Big Lebowski”) så jobbar hon numera sombartender och mäklare samtidigt som hon studerartill en B.A, vilket motsvarar en filosofie kandidat, iHealth Science.

“Jag ville festa och träffa Sebastian Bach”, sägerhon med ett skratt när hon blir tillfrågad varför honbestämde sig för att flytta till Los Angeles. “Jag varen ung tjej från Gällivare som var van vid småstads-livet i ett liten norrländskt samhälle, men efter attha studerat ett år i Skellefteå efter gymnasiet,kände jag att det var dags att flytta. Tjugo år i snö,kyla och Gällivarehäng gjorde sitt. Jag villedärfrån.”

Sagt och gjort. Maria bestämde sig för LosAngeles av den anledningen att staden erbjöd ett

varmt klimat, ett oavkortat utbud av aktiviteter avalla de slag och en känsla av att kunna vara ano-nym i en stad befolkad av ungefär nio miljonermänniskor.

Hon hittade jobb som barnflicka via annons i entidning och jobbade bland annat i Beverly Park, enav Los Angeles lyxigaste adresser. “De hade filmka-meror i alla rum,” berättar hon. “Det var man juinte direkt van vid.” Maria berättar att hon ävenjobbat som bartender på Oscarsgalan, Emmy-utdel-ningen och MTV Awards. “Ett roligt jobb, men slit-samt” erkänner hon. “Jag har också jobbat som pri-vat butler till gänget i ‘Chicago’ på Oscarsgalan.”

Maria bor i en lägenhet i Hollywood men resermycket runt omkring i världen med pojkvännen

som bor i Michigan. Hon försöker resa till Sverige engång om året, och när längtan efter svenska gods-aker blir för stark, handlar hon kaviar, choklad ochannat gott från IKEA.

“Jag älskar Los Angeles,” säger hon. “Folk är mermotiverade, mer utåtriktade och har större ambitio-ner än svenskar i allmänhet. Svenskar är väldigt rejä-

la och punktliga ochfolk i Sverige är nöjdamed Svenssonlivet.Inget fel med det, mendet är definitivt skillna-der mellan USA ochSverige. Här är detvarmt, det finns mycketatt se och göra. What’snot to love?”

Maria Samuelsson ären annan svenskasom flyttade till LosAngeles 1984. Hon

jobbade med hästar, tävlade i hoppning och trivdesganska bra med livet i Stockholm. Men när chansenkom att vakta en väns hus i Bel Air hoppade hon pådet direkt. “Allt var så annorlunda,” berättar hon.“De hade pool, hembiträde och trädgårdsmästareoch jag kunde inte annat än trivas. Jag träffade enman ganska tidigt och det avgjorde saken, jag villeabsolut stanna här.”

Hon och den dåvarande pojkvännen startade enlimousinfirma och köpte en ranch som de drev till-sammans. Något som Maria upplever som positivtär just att hästbranschen är så mycket större än iSverige och att det finns större möjligheter attutvecklas, tävla och driva eget företag här.

Numera är Maria ensamstående och bor i ett gul-målat hus i Sun Valley utanför Los Angeles, medsvenska och amerikanska flaggan utanför dörren.Ungefär vartannat år reser hon hem till Stockholmoch hälsar på släkt och vänner, och denna sommarär den första på länge som hon kommer att fira enriktigt hederlig svensk midsommar.

På frågan om vilka skillanderna mellan Sverigeoch USA är, svarar hon: “Folk är väldigt driftiga iSverige, tycker jag, men jobbar man mycket här såkan man gå långt. Så är det väl kanske inte iSverige, i alla fall var det inte så när jag flyttade.Nackdelarna är ju all stress och all planering somkrävs för att allt ska funka. Ska man planera någotihop med kamraterna så får man ju göra det veck-or i förväg för att det ska funka för alla.”

Även om Maria trivts bra i Los Angeles i alla år,har hon på senare tid funderat på att kanske flyttahem igen. Hon kan sakna det faktum att folk leveri nuet på ett helt annat sätt än i Los Angeles.Kanske blir det så till slut, att man flyttar tillbaka tillSverige av precis samma anledning som man flytta-de därifrån. ´ Av Monica Olofsson

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 13

På andra sidan Atlanten

“De hade pool, hembiträde ochträdgårdsmästare och jag kunde

inte annat än trivas.”

Maria Strömberg

Maria Samuelsson

Monica Olofsson – Journaliststuderande.Ålder: 37 år.Familj: Maken Ashlee samt hundar, katt och häst.Bor: I Los Angeles sedan 2002, men bodde här mellan 94-98 också.Flyttade utomlands första gången 1991.

Foto privat

Foto privat

Maria och Maria lockades av glammiga LA

14 SVEN – Tidningen för

SVENskar i utlandet

Ibland slår den till helt oväntat. Då suger det liksom till i magtrakten ochdet kan i värsta fall bli lite vått i ögonvrån. Men för det mesta hållerden sig lugn och på plats, väl undanstoppad och nästan bortglömd.

Jag pratar om hemlängtan. En känsla som väl alla som bor utomlands kän-ner till och vet hur den känns, en del mer och andra mindre.

Hemlängtan går ofta i vågor. I början när man precis flyttat ut är detmycket att fixa och dona med och man går stenhårt in för att anpassa sigoch lära sig fungera i det nya landet och då har hemlängtan inte en chans.Sen börjar livet rulla på och det blir vardag även i det nya landet. En del avdet där som i början verkade så spännande är nu mest irriterande och detär lätt att man börjar tycka att det är fel på allting. Och då är man ett lättrov för hemlängtan. Då räcker det med att tänka på en kaviartub för attman ska bli tårögd och svag i benen.

Så småningom hittar man förhoppningsvis ett sätt att leva med en lagombalans och mix mellan det nya och det svenska. Man väljer vilka saker, vilkamaträtter eller traditioner som är viktiga och som man inte kan vara utanoch sen gör man helt enkelt det bästa av situationen där man bor.

Själv är jag t ex väldigt svag för lucia och får anfall av hemlängtan runt13 december. Så i början gjorde jag allt för att den dagen skulle bli så lik ensvensk luciadag som möjligt, vilket innebar att jag körde upp både svärför-äldrar och vänner kl 7 på morgonen för att de skulle få se barnen och migi lussetåg (och helst bli tårögda av rörelse). Numera har vi övergått till ettmer humant firande, vi bjuder till glöggfest på kvällen istället och ävennågon grekisk kaka brukar få samsas med lussebullar och pepparkakor, ochdet går så bra så.

När det gäller jul firar vi svensk jul på julafton och grekisk jul på juldagen.Konstigt nog brukar jag inte känna av någon hemlängtan under jul, kanske för attvi hemma hos oss gör och äter precis samma saker på julafton som i Sverige ochvad ska man då längta efter?

Hemlängtan är för mig samma sak som nostalgi. Det är en flyktig käns-la, den dyker upp och försvinner som tur är nästan lika fort. Nästan vad somhelst kan vara orsaken – en doft, en blomma, en sång, en maträtt. Och jagtycker man ska vara glad över sin hemlängtan – för det betyder ju att manbär med sig goda minnen och upplevelser. Men hemlängtan gäller inte bara sånt som har med Sverige att göra. Efter

15 år i Grekland så är jag säker på att om jag en dag flyttar härifrån så kom-mer jag att uppleva samma nostalgi när jag hör en bouzouki, känner dof-ten av oregano eller äter en god oliv... Det är så det blir när man känner sighemma i mer än ett land! ´

“Genom att åka hem. :) 2-3veckor i Sverige och jag längtar tillbaka igen.”

”Det bästa är att upptäcka det nya landet. Värst är det med hemlängtan när detär storhelger, vi lagar våra typiska rätter bäst vi kan och bjuder hem våra nyavänner. Svenska kyrkan i utlandet är också en träffpunkt och jag gick t ex medi Svenska mammor för att få kontakt med andra svenskar i det nya landet.”

”Pratar i telefon med nära och kära i Sverige. Går ut och äter en lyxig mid-dag med maken och gläds åt vilken fantastisk stad vi bor i.”

”Jag pratar via Skype med min familj och mina vänner ofta plus mycket mejl.Äter något typiskt svenskt, tittar på foto, umgås med andra svenskar.”

”Skaffar billigt telefonabonnemang och försöker få vänner och familj atthälsa på med jämna mellanrum. Att åka hem runt midsommar och jul ärsupertrevligt men ökar snarare hemlängtan än botar den. Däremot kan manju ta en tur till Svea rike i november eller januari så blir man väldigt enkeltav med sin hemlängtan.”

”Försöker aktivera mig, umgås med nya kompisar. Bjuda hem folk och försö-ka vara aktiv. Ringa till mina väninnor i Sverige och få en dos av det vardag-liga där... då försvinner det mesta.”

”Jag tänker ’Om jag vantrivs för mycket så får vi väl flytta hem då, Sverigefinns ju alltid kvar för oss om vi vill’."

”Jag sätter på svensk musik, lagar svensk mat och tar fram min bok där jaghar skrivit ner bra och dåliga saker med Sverige. Läser igenom de dåliga ochtänker på det som är bra här sen ringer jag en god vän, gärna någon som harvarit i samma sits.”

”Jag har lärt mig efter att ha bott i flera länder att anpassa mig till vad somfinns i landet jag bor i. Det tog några år innan jag insåg att jag inte kundejämföra allt med Sverige. Som svensk tycker man ju att allt man gör hemmaär bäst. Nu har jag inte någon hemlängtan men håller fast vid de svenskatradi tionerna och bakar mycket svenskt. En tur till IKEA brukar bota ganskabra, att få köpa lite svenska saker och läsa saker på svenska. Har börjatinföra svensk soppa på torsdagarna och det tycker barnen är kul.” ´

Var glad för din hemlängtan

Detta är hur några av oss svenskar i utlandet besvarar frågan

Vad gör du för att bota din hemlängtan?

HEMLÄNGTAN

Ingabritt Tomboulidou – Frilansande journalist på svenska och grekiska.Familj: Make och tre nästan vuxna barn (18-24 år), Fanny, Linus och Markus.Bor: I småstaden Naousa vid berget Vermionsfot i norra Grekland.Från: NässjöUtomlands: Sedan 1994.

Foto privat, Ingabritt

14 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

RobinsonEfter att ha slumrat i flera år är nu Robinson tillba-ka i TV. Numera har TV4 tagit över från STV och för-väntningarna på programmet var skyhöga.Inspelningsplatsen var flyttad till Filippinerna efteratt i flera år spelats in i Malaysia. Linda Isacssonblev ny programledare och man hoppades påmånga spännande intriger och twister. Men detblev inte som man hade förväntat sig, tvärtomganska segt och tråkigt. Det bildades två lag somfick leva på olika villkor; ett lag fick bo på en finsandstrand medan det andra fick bo på i ett träsk. Iträsket fanns det ingen mat, men massor av glups-ka flugor och mygg. Alla gick drastiskt ner i vikt ochvegetarianen Billing fick till slut gå emot sina prin-ciper och äta en av lagets vunna kycklingar. Eftermycket paktande stod det klart att det fanns enstark killpakt med den tongivande Christian som enarrogant grabbig typ i laget som bodde på stran-den. Träsklaget hade mer sammanhållning överkönsgränserna och där var den mest framträdandedeltagaren Erik Billing från Malmö. Trots en seg ochintetsägande början så satt man där fast framförTV:n i alla fall... Ellenor Pierre blev hur som helstårets vinnare.

FörnedringstvAtt bli förnedrad i TV verkade vara grejen i rutanunder våren. Kanal 5 satsade på TV-serien Wipeout.När programmet gick i USA förra året fick det som-marens högsta tittarsiffror. Kända och okändasvenskar tävlade tillsammans med danska ochnorska gelikar på en jättelik hinderbana utanförBuenos Aires i Argentina med chans att vinna 50 000 kronor. Den svenska versionen kommentera-des med ganska brutalt elaka kommentarer avHans Wiklund och Felix Herngren.

En annan version av att skämma ut sig i TV ärHjälp! Jag är med i en japansk tv-show. CarolinaGynning ledde nio ”kända” svenskar som i Japantävlade i en galen TV-tävling där man kunde råka utför saker som att klä ut sig i kycklingdräkt och gåbalansgång med låtsasägg eller hoppa på en studs-matta och fastna på en kardborrvägg. Allt underledning av två hysteriska och högljudda japanskaprogramledare. Elaka tungor säger att det var så

svårt att få studiopublik att ställa upp att man fickbetala åskådarna för att låtsas heja på sina ”favo-riter”. Antingen älskar man eller hatar programmet.Själv drar jag mer åt hata-hållet. Det finns intres-santare saker att göra än att se Anna Book, ReginaLund och Johannes Brost larva sig i Japan.

Fredrik och FilipFredrik Wikingsson och Filip Hammar har varitKanal 5:s påläggskalvar i ett antal år och de hargjort program som High Chaparall och 100 höjdare.De har på sitt speciella sätt intervjuat kändisar ochletat upp originella och udda personer. Under vårensände de live från New York varje söndag i sitt nyaprogram Söndagsparty med Filip och Fredrik. Det ärdet dyraste program kanalen någonsin producerat.Filip och Fredrik varvade gäster med inspeladeinslag. I första avsnittet var Jonas Gardell ochMarilyn Manson gäster. I andra avsnittet fick vi seBjörn Skifs, Torsten Flinck och Kevin Bacon. Om manorkar med deras intensiva sätt att prata i munnenpå varandra och inte retar sig på att det finns likhe-ter med andra mer proffsiga shower som Late Showoch Letterman, så är det ett kul program. Om inteannat får man vara glad för deras skull, att de harfått en chans att göra sitt livs TV-program.

Och så lite sport…Även om jag inte själv är särskilt sportintresserad,tja, inte alls egentligen, så har en av vårens löpsed-lar inom sportvärlden inte undgått mig. Kanske föratt jag bor tillsammans med en man som harishockey som sin absoluta favoritsport. Därför tänk-te jag avsluta detta sammandrag med en sport -snackis: Fem av de största lagen i Elitserien harbeslutat sig att försöka samarbeta med den ryskaligan istället för att fortsätta i den svenska högstaserien under säsongen 2010/11. Anledningen tilldetta är att man är trött på att alla de bästa svens-ka spelarna blir uppköpta av den ryska serien ochNHL. Man kan dessutom tjäna mer pengar. De lagsom är kvar i Elitserien är besvikna och tycker attlagen gått bakom ryggen på dem. Dramat är inteslut och vad som händer med nästa års Elitserie ärinte klart än. Men hur det än går kommer nogElitserien sakna sina största lag.

Några av övriga händelser i Sverige i korthet:

FRA-lagen: Försvarets Radioanstalt ska från 1 januari ha möjlighet att bedriva avlyssning på signalburen trafik som t ex telefon och Internet.Trots hårda regleringar har lagen blivit hårt kritise-rad eftersom många befarar att den personligaintegriteten kan bli lidande.

Kronprinsessan Viktoria och Daniel Westlinghar förlovat sig. Bröllopsdatum är satt till den 19juni 2010. Det hölls en presskonferens där Danielför första gången framträdde tillsammans medkungafamiljen och paret kommer efter bröllopet attflytta in på Haga slott utanför Stockholm.

LO-ordförande Wanja Lundby Wedin hamnade 23mars i blåsväder efter att ha varit med och godkäntatt AMF:s förre VD Christer Elmehagen fick en pen-sion på 60 miljoner, mer än han tjänat under sitt arbe-te som VD. Lundby Wedin anser sig ha blivit lurad ochinte känt till detaljerna. Det uppdagades att hon sit-ter i 24 olika styrelser och därför kanske det inte är såkonstigt att man inte alltid vet vad man skriver under.

Ipred-lagen: Ipred står för Intellectual PropertyRights Enforcement Directive och har tillkommitefter ett direktiv i EG 2004. Varje medlemsland blevskyldigt att göra om direktivet till lag. I Sverige gäl-ler lagen från 1 april och innebär att den som harrättigheterna till t ex en film, kan begära ut IP-adressen från Internetoperatören om man ser attdet pågår fildelning från en viss adress. Man ska sehårdare på att dela med sig på Internet än att laddaner. Lagen är till för att skydda upphovsrätten menhar fått väldigt mycket kritik. Kritiken har varit mas-siv både från förespråkare och motståndare.

Den svensk-somaliske jour-nalisten Dawit Isaak har sut-tit fängslad i Eritrea sedan 2001utan rättegång. Han har bliviten symbol för press- och yttran-defrihet och det pågår manifes-tationer och upprop i mångatidningar och detta har intensi-fierats under våren. Man haräven agerat diplomatiskt frånUD:s sida men utan resultat. ´

När man inte bor i Sverige och kommer hem, kan det vara gans-ka frustrerande att inte veta vad som är de stora snackisarnainom TV och skvallerpress. Man vet inte vem Robinson-Billing äroch man känner sig helt tappad bakom en vagn när svärfar myck-et upprört vill diskutera vad som kommer att hända med Elitserientill hösten. Man behöver helt enkelt vara lite uppdaterad för att kunnahänga med på sommarfesten, släktträffen och kräftskivan. Håll till godo!

SVEN – Tidningen för SVENskar i

utlandet 15

Direktrapport från Sverige Cecilia Nilsson – Bibliotikarie och en somhar koll på allt Ålder: 32Familj: Sambo Johan och Salma 6 månader Bor: SverigeFrån: ÄngelholmÄlskar: Min familj och sommaren

w w w . s v e r i g e p a k e t e t . s eÄr du på jakt efter information och marknadsföringsmaterial omSverige?Du kanske behöver presentera Sverige i samband med jobb eller studi-er utomlands, eller har kollegor som just kommit till Sverige och vill lärasig mer om Sverige och svensk kultur?Då har du kommit rätt! I Sverigepaketet hittar du allt från presentatio-ner, bildmaterial och faktablad om Sverige, till undersökningar om hurvårt land uppfattas i omvärlden. Här finns även information om kurser isvenska språket för den som snabbt vill lära sig svenska.

Om Sverige för barn?Våra barn är Sveriges miniambassadörer ochsom förälder kan du nu lätt hjälpa dem i deras“jobb”.På Svenska Mammors hemsida hittar du redanutarbetade Temadagar som du kan använda ideras skola i ert nya land.

www.svenskamammor.com

Senaste nytt från Sverige

Fotograf: Emma Ageberg

Foto

gra

f: E

mm

a A

geberg

HÄNGER

DU MED?

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

www.swedex.info www.si.se

Vi lottar ut toten, skärpet och mjukdjuret, sommodellerna på omslagsbilden har.Alla priser är från www.mymimi.com.

Du har chansen att vinna dessa fina sakerom du skickar ditt namn och din posta-dress till info@tidningensven.com senastden 1 september.

Intresserad av att sponsra eller annonsera i SVEN?Kontakta oss på redaktionen för mer information info@tidningensven.com.

Vi tackar våra sponsorer

Tävla&vinn!fräscha designprodukter

www.swea.org