Trädvård del 2: Användning Här är Rottnes höjer priset på gran Att … · 2016-12-15 · luren slängd i örat allt för många gånger, då kopplar vi av med att ringa skogsägare

TEMA /SKOGENS FOLK

2016 • Pris: 66 krDen oberoendeskogstidningen

#12

Trädvård del 2:Att beskära eller inte beskära . . . s 34

Norrskog höjer priset på granmed 20 kr per kubik fub i helasitt område. Anledningen är storefterfrågan på sågad gran.

Användningstyr – så väljerdu rätt såg . . . . s 38

Här är Rottnesstörsta skotarehittills. . . . . . s 37

SKOGEN12-omslag.qxp_Layout 1 2016-12-12 16:18 Sida 2

GÖR FRAMTIDEN ÄNNU LJUSARE(33% ljusare närmare bestämt)Vi vill att alla Komatsuförare ska kunna jobba med den bästa arbets belysningen. Med nästa generation LED-belysning får du både ett kraftigare och ett ännu mer naturtroget ljus. Åtta högeffektsdioder ger hela 4000 lumen och därmed en bättre och tryggare arbetsmiljö.

ProSelect LED är både lättare och har en mer slimmad design än tidigare generationer, men är lika stöt- och vibrationstålig. Den är också skyddad mot överhettning och felpolarisering. Tillverkad i slagtåligt plastglas med mattsvart hus och kylflänsar av aluminium.

*Gäller t o m den 8/1 2017.

15%rabatt*


DESSUTOM Månadens fråga 4, Helena, skogen och alpackorna 6, Aktuellt8-11, På stickvägar: Skogens röst i etern / Båtbyggare + trä =bil / I Litauen bygger fåglarna på höjden 40-41, FöreningenSkogen 42-43, Månadens medlemsförmån 43, På väg 44, Nypå jobbet 45, Sista ordet: Hon lobbar för bioenergin 46

LEDARE

NU ÄR DET BEVISAT, nu har vi det svart på vitt: Skogsfolk ärännu trevligare än andra människor. Jag har länge märktdet och nu bekräftar fyra av fem i vår enkät saken.

Okej, nåja, bara 126 personer har svarat på enkäten.Och nästan alla är skogsmänniskor själva. En opålitligundersökning.

Men det finns andra tecken. Många gånger har jagmött nyanställda i branschen som lite häpet konstateratatt det är något särskilt med folk i skogen. De är lättsam-ma. Ja, de pratar till och med glatt när någon ringer ochvill sälja något.

För några år sedan anlitade vi ett telemarketingföre-tag för att sälja prenumerationer till skogsägare. Deanställda var omvittnat rejäla i denna bransch som ju ärkänd för att vara minst sagt spretig. Tidskrifter är ganskalämpliga för sådan försäljning, tidskrifter är ju väldigtnischade och träffar därför sin målgrupp rätt. TidningenChef till chefer. Tidningen Skogen till skogsbrukare, och så vidare. När vi hade vår återkommande träff medsäljarna berättade de:

”När vi har ringt för den andra tidningen och fåttluren slängd i örat allt för många gånger, då kopplar vi av med att ringa skogsägare åt er.”Skogsfolk är till ochmed trevligt när man ringer och stör.

PÅ NÄSTA SIDA GER NI läsare olika förklaringar till varförskogsbrukare är så bra människor. För att vi blir säll -skaps sökande efter dagar i skogen, spekulerar någon.För att vi blir harmoniska i skogen, menar en annan.Eller kanske är det en viss sorts människor som söker sig till skogen.

Det är lätt att hitta ännu fler tänkbara förklaringar. Att ha förvaltning av naturen som både jobb och livsstil.Att lägga dagligt arbete på att kommande generationerska få skörda. Det gör något med en människa.

Som skogsägare hjälps man åt, skriver någon. Och när det inte gäller affärer, utan långsiktig skogsvård, såhjälps man ofta åt inom branschen också mellan företag.

En risk med all denna trevlighet är att man inte taraffärer på fullt allvar. Inte förhandlar tufft. Inom skogs -ägandet finns en viss hobbyfiering som inte alltid gynnarskogsägaren själv. En annan risk är att vi inte blirtagna på allvar av en mer högröstad omvärld:Vi söker helhetslösningar. Blir vi för kom-promissvilliga?

EN TREDJE RISK är att vi inte vårdar denna skatt,i ren självbelåtenhet. För, som en läsaresvarar: Nä, så mycket trevligare ärskogsfolk inte. Ingen ung skogs-kvinna uppskattar att bli kallad”lilla gumman” av äldre skogsmän.

Skogsfolk är trevligare!

TEMA: SKOGENS FOLK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12-28SANNDRÖM Alexanders resa gick från krig till lugnet vid skogssjön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12NY CHANS Nyanlända och långtidsarbetslösa röjer och hoppas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18SKOGSSYSTRAR Spillkråkan och kvinnokurser stärker och peppar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22ENVIS Bernt älskar skogen och håller ögonen på bolagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30-31VIRKESPRISER En uppgång, äntligen: Här stiger granpriset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

SKÖTSEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33-35RYDKVIST Naturvård handlar om mångfald, inte snygga skogar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33TRÄDVÅRD Beskär gamla träd varsamt – eller inte alls . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34FÖERBEREDELSER Stormdrabbad tipsar: Tänk efter före . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35

TEKNIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37-39BREDDBAR Flexibelt lastutrymme på Rottnes största skotare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37KÖPTIPS Låt användningsområdet styra valet av motorsåg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38G-SERIEN John Deere lanserar tre skotare i mellanklass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen

Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nyt-ta. Målet är nöjda och aktiva läsare!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

INNEHÅLL

”I skogens frihet är mankanske inte lika benägen

att känna sig kränkt.”Anonymt enkätsvar – läs mer om skogens folks

syn på skogens folk på nästa sida.

6

37

3312

SKOGEN12-s3-5.qxp_Layout 1 2016-12-13 13:02 Sida 3

MÅNADENS FRÅGA

JA. Skogligt giftDet tyckte min mammaoch det tycker minhustru också.

NN

JA. PratgladNär man mest jobbarensam blir man såglad när man träffarnågon att prata med

ULF

JA. Särskiltde som job-bar ute.

NN

JA. Kan sitt jobbAtt göra intervjuer med skogs-folk är en fröjd, kunniga ochtrygga i sin roll.

LARS PEKKA,

NÄRINGSLIVSJOURNALIST JA. Jordnära mulleDe flesta skogsmullar är okom-plicerade, intresserade, kunniga,hjälpsamma jordnära som älskarskogen och vill bruka den mednaturens bästa i första rummet.

TORBJÖRN NILSSON

JA. Inte lättkränktaI skogens frihet är man kanskeinte lika benägen att känna sigkränkt.

NN

JA. Själv-klart!

NN

JA. Väljer närhetAvskildheten gör att man upp-skattar självvald närhet tillandra.

NN

JA. Lika leka bästFör att man själv job-bar med skog. Som attläkare tycker att läkareär trevligare.

RASMUS JOHANSSON

NEJ. NedlåtandeIngen ung skogskvinnauppskattar att bli kalladlilla gumman av äldreskogsmän.

SLU:ARE

NEJ. Varförskulle vi varaannorlunda?

NN

JA. Men miss-förståddaMen många tror att viskövlar och förstör fastvi förvaltar våra fastig-heter med stor kärlekoch kunskap.

GÖRAN JOHANSSON

NEJ. Gå i pensionMånga tjuriga gamla uvar somborde gått i pension för längesedan.

NN

JA. Och mest de mest engageradeSpeciellt om man är engagerad isin skog, genom till exempel enskogsägarförening.

RUNO FIGARO

JA. Betydligttrevligare ängeonmsnittet.

DAVID B

JA. SjälvständigaKan bero på att självständigaindivider väljer skogen somyrke.

JP

JA. LångsiktigaVi skogsägare är grymt tålmodi-ga, arbetsamma och med ettenormt långtidsperspektiv.

CAMILLA LOGARN

JA. Den lilla människanSkogen är stor, människan liten.Därför inser vi att vi måste hjäl-pas åt.

KARL GÖRAN BENGTSSON

JA. HarmoniskaSkogens själ gör osslugnare och mer har-moniska.

NN

4 SKOGEN

JA. StresståligaBehandlar stress påbättre sätt!

KENNETH F

JA. Ju äldrede blir!

BJÖRN L

Tidningen SKOGEN ges ut avFöreningen Skogen som verkarför god skogs- och naturvård.

Växel: 08-412 15 00 Adress: Box 1159, 111 81 SthlmBesöksadress: Vasagatan 50 E-post: [email protected]: skogen.seFacebook: facebook.com/ForeningenSkogenTwitter: @SkogsForeningen

Chefredaktör/ansv utgivareBengt Ek 08-412 15 [email protected]

RedaktionAnders Danielsson 08-412 15 [email protected] Lepikko 08-412 15 [email protected] Zetterberg, grafisk form

WebbansvarigAnnika Perslid 08-412 15 [email protected]

AnnonserThomas Bogár 08-412 15 [email protected]

EkonomiRose-Marie Högberg08-412 15 95 [email protected]

PrenumerationerAnna Stålhand 08-412 15 [email protected]

Pris helår (11 nr): 619 krMedlem i föreningen: 549 kr Se även skogen.se/skogenpreneller sidan 46.

Adressändring: Mejla [email protected] eller gå till skogen.se/adressandring

Upplaga15 400 ex (enligt TS 2015)91 000 läsare (enligt Orvesto Konsument 2015)

Tryck: Sörmlands Printing SolutionsISSN: 0037-640X

SKOGSBILDERVi har en egen bildbyrå – gå tillskogenbild.com och upptäck!

Den oberoende skogstidningen

NEJ53%

JA47%

Är skogsfolktrevligare än andra?

JAJAMENSAN, OM MAN FÅRTRO MAJORITETEN. AV 126SOM SVARADE TYCKTE 79PROCENT ATT VI I SKOGS-

SEKTORN ÄR LITE TREVLIGA-RE ÄN FOLK I ALLMÄNHET.

NEJ21% JA

79%

Nästa månads fråga presenteras i tidningens digitala nyhetsbrev eSKOGEN. Prenumerera gratis på skogen.se.


JohnDeere.se/forestry

Nu kommer John Deeres skotare 1110, 1210 och 1510 i G-utförande! FT4-motorerna ger högre effekt och samtliga modeller kan utrustas med IBC 2.0 – den nya versionen av John Deeres kranspetsstyrning. Styrsystemets nya modulgeneration innebär förbättrade prestanda och effektivare ventilstyrning. De nya modulerna förenklar också elsystemet avsevärt med färre säkringar och reläer.

John Deeres G-serie är så mycket mer än enbart renare motorer!

Premiär!Tre nya G-modeller


- ett ben i Helenasblandekonomi

DELTIDSSKOG

TEMA /SKOGENS FOLK

Alpackor kan vakta. ”Om något hän-der ställer de sig ihop och gör ett var-ningsläte”, berättar Helena Larssonmedan hon bjuder dem på extrapelletsför fotografens skull.

6 SKOGEN


SKOGSEKONOMI Utarrenderad jakt, hus för uthyrning, gårdsbutik, uppfödning av får och alpackor. Helena Larsson ochhennes familj provar fler verksamheter än skogsbruk för bättre lönsamhet.

Alpackor är charmiga och sociala djursom ger en fantastisk ull. Familjen påHönshylte gård i Småland låter spinna dentill garn för att sedan sälja i sin nyinreddagårdsbutik. Arton vuxna alpackor jobbarsom gräsklippare över markerna tillsam-mans med ett trettiotal avelstackor, got-landsfår, och håller öppet närmast gården.

– Där har vi valt att öppna för fåren istället för att plantera, säger Helena Larsson.

Hon visar på en ljus backe inom sikthållfrån boningshuset.

– Vi väljer att inte ha skog just där, för vi gillar den fina platsen.

MEN SKOGEN ÄR VIKTIG. Den bidrar till ekono-min för att hålla gården i stånd. Familjenhar haft kontakter med flera olika skogs -aktörer inklusive Skogsstyrelsen och tagitråd av många. I höstas var de värdar för en skogsdag och besökarna fick åka en

skogsslinga på fem kilometer med traktoroch vagn.

Helena Larsson tog över fastigheten2009 efter pappa. Under sin uppväxt del-tog hon i arbetet med djuren och rörde sigmycket i skogen, som hon känner väl till,men allt ändrar sig – även skogen. Helenagick gymnasiet med handelsinriktning,har arbetat i butik och vet vad det betyderatt driva företag.

– Skogen kräver att man röjer, gallraroch avverkar i tid för att få bästa lönsam-het. Vi följer skogsbruksplanen och servilka åtgärder som behövs.

Det hindrar inte egna idéer.– I år har vi planterat ett område med

lärk. För övrigt består skogen av gran ochbjörk med lite tallinslag.

Det händer att sambon Morgan Jonas-son kör ut vindfällen, men i princip alltskogsarbete lejs ut. Produktionsskogenska skötas med tanke på framtiden.

– Vi förvaltar den så gott det går. Ävenskogsvägarna, dikena och byggnadernaska hållas i ordning.

HELENA HAR GÅTT TVÅ kurser i Södras regi.Först gick hon en grundkurs som i principär en genomgång av de skogliga begrep-pen. Nästa kurs fokuserade på lönsamhetoch hon tycker att de har varit givande.

– Kul att träffa andra i samma situation,man har mycket gemensamt.

Förutom skogen och gårdsbutiken harfamiljen två gårdshus som är ombyggdatill bostäder och hyrs ut. Drömmen är attgården ska bära sig själv, men just nu arbe-tar både Morgan och Helena utanför går-den och försöker samtidigt prova olikaidéer. Vad kan gårdsbutiken och turismenge? Eller djuren?

– Ibland går vi en skogspromenad mednågra av alpackorna!

Text & foto: ULLA SUNDIN BECK

HELENA LARSSON

SKOGEN 7

ÅLDER: 41 år.YRKE: Skogsägare, alpacka- och fårbonde, arbetarsextio procent på servicehem.FAMILJ: Morgan Jonasson, 47 år, och barnen Eme-lie, Albin och Nellie – 16, 14 år respektive 8 år.BOR: Hönshylte gård i Tingsryd, Kronoberg.FASTIGHETEN: 209 ha, varav 168 produktiv skogs-mark. Jordbruksmarken till viss del utarrenderad.KOPPLAR AV: ”Inte så ofta, men ser kanske en filmeller tar en runda i skogen.”


FORSKNING Regeringens forsk-ningsproposition skickar positivasignaler till skogssektorn, anserSkogsindustrierna. Där aviserassatsningar på tre miljarder kronor till2020, bland annat ökat stöd till test-och demoanläggningar. Det kallarorganisationen ”en godtagbar ambi-tionsnivå”, men man har även kritik.

– Vi hade förväntat oss fler rikta-de satsningar på nya biobaseradematerial och produkter, säger Torg-ny Persson på Skogsindustrierna.

WEBBEN För att möta det ökadebehovet av träkunskap finns en nywebbutbildning, framtagen avSvenskt trä och Byggmaterialhand-larna. Den är gratis och täcker in detmesta från träets egenskaper, sorti-ment, hantering och lagring till för-bandstyper och hållbart byggande.

8 SKOGEN

AKTUELLT

INDUSTRI Virkesmätningen stårinför ett teknikskifte. Mätning pådistans innebär rationalisering –och personalnedskärningar.

VMF Qberas styrelse har fattatbeslut om att gå från mätning,som utförs av personer på enmätstationsbrygga vid intagettill industrin, till fjärrmätning.Det innebär att virket i principfotograferas och att bildensedan analyseras av en virkes-mätare på en helt annan plats ändär råvaran befinner sig. Bådekvalitet och kvantitet kan bedö-mas på detta sätt.

– Just nu byggs ett antal fjärr-mätningsstationer även på storaindustrier. Tidigare har det varitpå mindre. Fördelarna medfjärranalys är bland annat attåkarna kan lämna när som helstoch att man i efterhand kan sebilderna om man så önskar,säger Katarina Mowitz, vd påVMF Qbera.

ÄVEN SKOGSÄGARNA kan vinna påfjärranalys.

– Detta kan betyda att det gårsnabbare att få virket inmätt.Det kommer att ske på fler plat-ser vid fler tidpunkter.

Teknikskiftet inne-bär en rationaliseringoch enligt KatarinaMowitz en nedskär-ning av personalenmed kanske trettioprocent.

– Den storskaligaövergången skerunder kommandehöst, men vi vet ännuinte exakt var och närautomatiken tar över. Teknikenär inte fullständigt klar – denkräver fortfarande ”handpålägg-ning” av människor – och giss-ningsvis fjärrmäter vi helauto-matiskt inom några år, kanske år2020. Då övergår virkesmäta-rens roll till att säkra att mät-ningen fungerar som den ska.

FÖR KUNDERNA KAN förändringenge säkrare hantering, enligtKatarina Mowitz.

– Rätt virke går till rätt platsdirekt. Ett större ansvar läggsdock på virkestransporterna,där förarna måste registrera las-ten manuellt. Det ger dem enannan arbetssituation. Menäven här ser vi en snabb utveck-ling med både automatisk id-kontroll av lass och ankomst -

avisering redan näråkaren lämnar avläg-get i skogen.

Hon jämför föränd-ringen med skogsbru-kets mekanisering:

– Virkesmätare ären yrkeskår med stolt-het, ett arbete som harfungerat smidigt idecennier. Säljare ochköpare ska lita på att

råvaran blir opartiskt mätt, oav-sett var och när det sker. Teknik-utvecklingen gör att maskinernu kan klara del av arbetet likabra och ibland bättre tack vareden kompetens som människor-na har byggt upp. Nu ska vi klaraövergången från ett system somfungerar i dag till ett system somska fungera i morgon och just nuär hantering av människor denstora utmaningen.

EXAKT HUR MÅNGA tjänster somberörs av den nya tekniken ärännu oklart. På mätplatsernasysslar man inte bara med trav-mätning, utan även med annatsom inte kan ersättas medkameramätning, avslutar Katarina Mowitz.

ULLA SUNDIN BECK

Bra signaler i proposition

Trävett på nät

CITATET ”Ställ englasburk undergranen och se omdet ramlar ner yr -vakna små insek-ter. En nyhuggengran kan innehållaupp mot 10 000individer.”Skogssverige.se bjuder på 106tips om julgranar – från hugg-ning alternativt inköp till jul-gransplundring och återvinning.

83Skogen tar upp 83 procent

av Sveriges koldioxidutsläpp.Det är första budskapet i en

Facebook-kampanj från LRF, där skogsägare berättar om

skogsfakta med mera.

PROCENT

VMF minskarpersonalstyrka

Katarina Mowitz

Virkesmätning, snart på distans – medfärre ögonpar. Foto: Matts Bildström/SKOGENbild


SKOGEN 9

AKTUELLT

BRANSCH SMF har bytt namn tillSkogsentreprenörerna, till var-dags SE. Det ska bättre speglabredden på medlemsföretagensverksamhet.

Efter 41 år som SMF byterSkogsmaskinsägarnas bransch -förening keps. Med det nya namnet SE, Skogsentreprenörer-na, vill man visa att man repre-senterar en större variation aventreprenadtjänster och inteenbart förknippas med maskin-avverkning. Namnbytet är ett ledi organisationens förändringsar-bete och beslutet att byta namnvar enhälligt när det klubbadesvid årsstämman i november.

– ATT BYTA NAMN till SE är rätt steg.Vi har fler nischer inom deskogliga entreprenadföretagen idag. Det gamla namnet beskrevinte verksamheten på ett brasätt, säger skogsentreprenörenLars Blixt, mångårig medlem i

SMF och ordförande för Jämt-landssektionen.

SMF BESTÅR AV CIRKA 800 med-lemsföretag. Tidigare var detnästan uteslutande skogsma-skinsägare, men i dag är under-laget betydligt bredare. Nästantio procent av medlemsföreta-gen utför manuella arbeten somröjning och plantering. En ny

och växande medlemsgrupp ärentreprenörer som arbetar medplanläggning inför avverkningarsamt gör skogsbruksplaner medskogsägaren i fokus.

– Det innebär att vi har möj-ligheter att leverera djupareentreprenader som skapar mer-värden i form av ökad kundnyt-ta. Då är det nödvändigtatt ha ett namn som

sammanfattar entreprenörernaskompetenser och inte exklude-rar någon medlemsgrupp.

MEN NAMNBYTET HANDLAR också omatt bryta gamla strukturer.Marknaden för skogsentrepre-nörer är hårt prispressad. Yrkethar dessvärre också låg statusbland de yngre.

– Här kan namnet SE visa attskogsentreprenören kliver in inya roller, framhåller Lars Blixt.

Förändringsarbetet omfattarockså nästa års föreningsstäm-ma, som ska hållas i Jämtland.

– Det blir en helt ny typ avstämma. Deltagaren ska i mind-re utsträckning mötas av storamaskiner och teknikmontrarsom på en mässa. Fokus ska istället ligga på organisationen,att träffas och utbyta erfarenhe-ter. Och den lokala prägeln kom-mer att bli stark i allt från mattill föreläsare och underhållare.

PER ERICSSON

SMF byter namn till SE

Lars Blixt ser en styrka i att det nya namnet visar att organisationen erbjuder olikaskogliga tjänster. Foto: Per Ericsson

Det blev ett rungande ja till ett namn-byte på skogsentreprenörernas års-stämma i november.

– Vi är en företagarförening ochdet ska höras på namnet, säger vd

Anna Furness. Det är själva företa-gandet som ska stå i centrum. Ochdet är som företagsledare man vän-der sig till oss för att få tips och råd.

Det är ett par års förändringsarbe-

te som landat ochmanifesteras med ettnytt namn.

Förändringarna syns iexempelvis rådgivning ochkursutbud. Nu erbjuds grund- ochfortsättningskurser för skogsentre-prenörer inom ekonomi, företagsled-

ning och juridik och avtal. – Kurserna visar att det

här med avtalsskrivande intebehöver vara så komplicerat.

Flera deltagare uppskattar att de ärskräddarsydda för just entreprenö-rens handfasta vardag.

KARIN LEPIKKO

”Vi är vad vi heter”

UTBILDNING Gymnasieskolansom startar ett program förskogs- och miljövård tror påstark arbetsmarknad.

Nästa år startar Jämtlands Gym-nasium Torsta ett nytt treårigtprogram med inriktning påskogs- och miljövård. Bakgrun-den är det omfattande skapan-det av naturreservat.

– Utbildningen riktar främstin sig på skötsel av naturreser-vat, tätortsnära skogar och

annan typ av lågintensiv otradi-tionell skogsskötsel med miljö-vård som stående inslag. Vi seratt det framgent kommer att fin-nas stark efterfrågan på den härtypen av kompetenser, sägerutbildningsledare Ulf Moe.

Skogsstyrelsen bekräftar denbilden och pekar på att det läggsstora pengar på bildandet avreservat, men att det redan i dagär brist på personal med kompe-tens att vårda och sköta reservatenligt fastställda planer. Arbets-

marknaden efter genomgångenutbildning ser därför ut att kun-na bli god.

– Jag tror det kan bli kanon-jobb då vi märker att det finnsefterfrågan på den här specifikakompetensen, säger Ulf Moe.

Enligt honom finns det ingenannan gymnasieutbildning i lan-det med samma inriktning. Där-för tänker skolan ansöka om såkallat riksintag på utbildningen.

– Vi är i dagsläget helt ensam-ma om att vända oss till en ung

målgrupp som har ett starktnatur- och miljöintresse, mensom kanske inte är lika intresse-rade av de traditionella skogligautbildningsinriktningarna sommaskin eller jakt.

Utbildningen kommer ävenatt lära ut de kunskaper somkrävs för att kunna verka somentreprenör och alla elever fårskogsnäringens branschcertifi-kat. Dessutom kommer det attfinnas möjlighet att läsa högsko-leförberedande ämnen som gerbehörighet till bland annatskogsmästarlinjen.

PER ERICSSON

Skogsvård blir gymnasieprogram


HANTVERK Sågtillverkaren Bamsesågen utanför Skellefteå villatt alla ska klara att göra en tim-merknut. Därför har de tagit framknutmallar. Den första gjordes här -omåret för de vanliga timmer -dimensionerna fyra till sex tum.

Nu finns även en knutmall fördem som vill timra ett hus i riktigtgrovt timmer, som sju och åtta tum.

- Det har aldrig varit lättare att tasteget och komma igång med etttimringsprojekt, säger Jesper Mark-lund på Bamsesågen.

10 SKOGEN

AKTUELLT

Mall fixar knut

Polsk ägare i TvärskogINDUSTRI De svenska lönekost-naderna är högre, ändå väljer denpolska träkoncernen Andrewexatt köpa ett sågverk i Sverige.

Det såg länge mörkt ut för såg-verket i Tvärskog. Krisdrabbadeägaren Rörvik Timber haderedan beslutat om nedläggningnär en polsk köpare visadeintresse. I juni stod det klart attsågen fått en andra chans. De 25anställda erbjöds nya jobb.

NY ÄGARE ÄR den polska träföräd-lingskoncernen Andrewex sombland annat levererar till Ikea.

Tidigare platschefen ThomasGustafsson är numera vd förAndrewex Tvärskog Timber.

– I Polen råder en ansträngdråvarusituation, framför allt närdet gäller furu. I Sverige, där -emot, har minskade leveransertill Nordafrika ökat utbudet avfuru. Dessutom närmar sig depolska och svenska furuprisernavarandra, förklarar han.

Koncernen har två storamöbelfabriker och det gäller attsäkra råvaran. Anläggningen iTvärskog blir nu deras störstaleverantör av furuprodukter ochden kommer att kvalitetsjustera,det vill säga sortera och kapa i

exakta läng-der, samttorka virketså att detpassar vidmöbelpro-duktion. Förfabrikerna iPolen för-svinner där-med ett par moment i bearbet-ningen och effektiviseringenkan kanske i viss mån kompen-sera de högre personalkostna-derna i Sverige.

TVÄRSKOGS RÅVARUBEHOV blir cirka200 000 kubik fub per år ochdet behövs även gran.

– Vi tillverkar fingerskarvadebalkar i gran som används somkonstruktionsvirke.

Han poängterar att Tvär -skogssågen haft stor tur, bådemed tajming och de polska ägarnas inställning. Det hadekunnat sluta helt annorlunda.Andrewex hade först ögonen på ett sågverk i Vitryssland.

– Den politiska instabilitetengjorde att man drog sig ur och isamma veva stod vårt sågverkinför en nedläggning.

BOLAGET DRIVS EFTER svenska reg -ler, men det finns vissa skill -nader i ledarstilen.

– Man är mer målinriktad ochställer tydligare krav på det per-sonliga ansvaret. Det tycker jagär jättebra, det visar ju ettintresse och engagemang föross, säger han.

KARIN LEPIKKO

Thomas Gustafsson

UTBILDNING Det gäller att mark-nadsföra skogen i nya grupper för attlocka fler studenter, säger EmanuelErlandsson som är adjunkt vid insti -tutionen för skogens biomaterial ochteknologi och lärare på jägmästar -programmet. I höstas tilldelades hanSLU:s pedagogiska pris.

Har du några tips på hur manfångar studenternas intresse?

– Oengagemang är en dödssynd!Visa ett genuint intresse för ämnetoch hur det lärs ut. Översätt teori tillpraktik. Ge gärna studenterna verklig-hetsförankrade problem som de skakunna lösa i framtida yrkesroller.

– Om inget annat funkar: var inte

rädd för att påminna omden kommande tentan …

Vilket är ditt favoritämne attunder visa i?

– Generellt omskogsindustriell rå -varuförsörjning inom detså kallade RÅG-stråket ijägmästarutbildningen, men merspecifikt om upphandling av skogs -entreprenad.

Hur tror du att man ska locka fler sökanden till de skogliga hög-skoleutbildningarna?

– Anpassa marknadsföringen motmindre traditionella studentgrupper.

Visa att det finns störreyrkesmöjligheter än att ta

över en ledig stol från enpensionerad tjänste-man i en traditionellroll. Kommunicera

behovet av helt nyaskogliga tjänster i den

framväxande bioekonomin.De ska erbjuda drivande roller mot

en grönare framtid, även som egen -företagare.

– Men det viktigaste lockmedlet pålång sikt är nöjda studenter! Vi måsteständigt utveckla och förbättra vårakurser.

KARIN LEPIKKO

”Oengagemang är en dödssynd”

HITTA SÅRBARSKOG! En ny metod

visar var i Sverige detfinns risk för erosionoch ras. Därmed kan

skador i skogen enklareförebyggas, enligt Skogs-styrelsen.

CITATET ”Vad ärmin äganderättvärd när minrågranne slutaratt utfodra vidjaktsäsongensslut och viltet,som jag inte lyckades skjutamin andel av pågrund av gran-nens utfodring,kommer tillbakatill min skog och förstör den?”Hans Nilsson, Kalmar viltdele-gation, apropå riksdagens nejtill utfodringsförbud (Land).


SKOGEN 11

AKTUELLT

PROGRAMCHEF Till sommarenövergår forskningsprogrammetFuture Forests till att bli ett navför framtidsforskning om sko-gen. Annika Nordin sertillbaka – och framåt.

Annika Nordin vet detmesta om blåbärsris, ärkruktväxtfanatiker ochprofessor och leder sedan2010 Sveriges största tvärveten-skapliga skogsforskningspro-gram.

Här skulle bland annat skogs-forskare, statsvetare och histori-ker för söka svara på hur skogenbäst ska nyttjas.

NÄR HON TOG ÖVER chefsskapet stuvade Annika Nordin om endel i programmet för att skapabättre samarbeten mellan fors-kare från olika discipliner. Honhar också själv aktivt deltagit iflera olika forskningsgrupperoch hon lärde sig att samarbetenmellan olika kompetenser kän-netecknas av en viss gång.

– Det bästa visade sig oftastatt vara att sätta upp en över -gripande problemställning somrymde olika kompetenser. Manlärde sig att när man väl fåttsaker på plats hamnade alla oftai ett läge av uppgivenhet.

– FÖR ATT ALLA SKULLE förståvarandra blev allt så allmän -giltigt och trivialt att man iblandbara ville ge upp. Men i självaverket hade vi då kommit tillden riktiga starten, det var nusom man kunde börja gå på djupet och skapa något nytt,säger hon.

Future Forests handlar myc-ket om hur olika intressen skasamsas i skogen. Det är som

bekant särskilt aktuellt i bio-ekonomins tidevarv när

allt fler vill ha ut mer avskogen.

Annika Nordin villinte säga hur hon

tycker att prioritering-arna ska göras.

– Jag har lärt mig att inte hanågon färdig lösning eller åsiktom ett visst problem utan låtermig sköljas med av vågen avkunskap, säger hon.

Men hon har en uttalad åsiktsom står fast.

– Jag tycker inte om när skogen Disney-fieras. När detskrivs böcker om att träden harkänslor och medvetet hjälpervarandra, då blir jag irriterad.Den här typen av historier fårlätt spridning, men det är en synpå naturen som inte stämmeröverens med min naturveten-skapliga skolning.

ANNIKA NORDIN KALLAR sig ”nördignaturvetare”. Hon älskar ochförstår sig på det naturveten-skapliga sättet att tänka.

Sådan var hon redan i unga år,men då fick hon utforska natur-vetenskapen på egen hand. I hennes familj fanns varkenjägmästare eller akademiker.Annika Nordin växte upp på ettlantbruk i Medelpad.

– Det var en väldigt idylliskuppväxt med 20 mjölkkor ochen hel del katter, säger hon.

Det gick bra för henne i skolan och hon valde naturve-tenskaplig linje på gymnasiet.

Det gick lätt. Efter gymnasietville hon studera miljöfrågor,kanske som civilingenjör. Att det fanns en skoglig högskole -utbildning visste hon inte, menav en slump träffade hon enlärare från Skogshögskolan somfick henne att söka dit.

ÄVEN PÅ SKOGIS GICK det ganskalätt. Det var först när botanikenkom på schemat som hon kunde”djupdyka och utmana sig själv”och det var just inom växt -fysiologi i boreala skogar somhon senare forskade och doktorerade.

Future Forests första fasinleddes 2009, den andra 2012och programmet går vid slutetav 2016 i mål i sin nuvarandeform.

Under 2017 övergår det till attbli en av SLU:s så kallade fram-tidsplattformar.

KARIN LEPIKKO

Programchefmed känsla för samverkan – och blåbär

Annika Nordin ser inga tecken på skogliga avtrycki sina barn. ”Jag kanske avskräckte dem när de varsmå genom att släpa ut dem för ofta i skogen.”

ÅLDER: 48 år.BOR: Vindeln utanför Umeå.FAMILJ: Man, två barn på 15 och 12 åroch hästar.TITEL: Jägmästare, doktor i växt -fysiologi. BAKGRUND: Har forskat om hur kvävetillgången styr vegetations -dynamik och tillväxt i boreala skogar.” Vet det mesta om blåbärsris.” Blev2009 professor i skoglig ekofysiologivid SLU. Sedan 2010 programchef på Future Forests.GÖR JUST NU: Skriver en bok tillsam-mans med idéhistorikern ErlandMårald och Camilla Sandström,biträdande programchef för FutureForests om bland annat hur man kanskapa bättre förutsättningar för sko-gens alla intressenter att samarbeta. GÖR PÅ FRITIDEN: Följer med dotternpå hästevenemang och sonen på e-sport (dataspelstävlingar). Älskar attpå egen hand frigå i skogen.NÖRDINTRESSE: Krukväxter. ”Minabarn släpar mig förbi blomaffärer,annars fastnar jag”.

ANNIKA NORDIN

TEMA /SKOGENSFOLK


12 SKOGEN

ALEXANDER i sina

drömmars skogAlexander Hashtroudi har gjort en lång resa från

mångmiljonstaden Teheran till den tysta skogssjön i Östergötland. På vägen väcktes en dröm

om egen skog och i dag är den sann.

Text & foto: MATTIAS WESTERBERG

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 13


14 SKOGEN

TEMA /SKOGENS FOLK


ÖR ALEXANDER HASHTROUDI, företagareoch skogsägare, är det livet som är skolan.

– Jag måste lära mig något varje dag, i morgon måstedet finnas en skillnad från i dag, säger han.

Hans drivkraft, disciplin och vilja att arbeta hårt harhjälpt honom att nå målet att bli skogsägare. När hansom 25-åring kom till Sverige började han omedelbartatt arbeta som marknadsknalle och åkte runt på mark-nader i hela landet. Alexander berättar om ett liv medmånga arbetstimmar på svenska vägar och marknads-platser. Varorna till marknadsståndet har han genomåren hämtat från bland annat Kina, Spanien och Italien,men framför allt från Polen.

– Titta här, säger Alexander ivrigt och öppnar garaget.En karusell, en dryckesautomat och godisremmar – menträdgårdstomtar, fyrverkerier och skinn har varit någraav mina storsäljare genom åren.

I BÖRJAN VAR DET OFTA SVÅRT med sysselsättningen undervinterhalvåret. Därför kontaktade han arbetsförmed-lingen för att få hjälp. Det gav resultat och inom någradagar arbetade han hos dåvarande Skogsvårdsstyrelsen,där han lärde sig det manuella skogsarbetet. Han trivdesmed jobbet och fortsatte att säsongsarbeta under någraår. Att arbeta i skogen var något nytt för Alexander somtidigare levt bland fjorton miljoner människor i storsta-den Teheran.

– Här någonstans, i början av nittiotalet, började enframtidsdröm ta form, berättar Alexander. En dröm omatt äga lite skog, ett stycke natur där jag kan andas renluft, koppla av och ladda batterierna.

Vid den här tiden började han bygga ett hus i Svär-

SKOGEN 15

F


16 SKOGEN

– Det ska bli julgra-nar. Det är alla möjligasorter, säger Alexander.

Att resa runt sommarknadsknalle är enav Alexanders födkro-kar.Lägg märke tillkarusellen i garaget!

TEMA /SKOGENS FOLK


tinge utanför Norrköping. När det kom in pengar köptehan material och byggde en bit till. Under vårt samtalanvänder Alexander med ironi gärna ord som ”outbildadmen praktisk och händig” när han beskriver sig själv.Efter tretton år stod han framför sitt färdiga hus som varfritt från skulder och med huset som säkerhet kundehan låna pengar till drömmen om ett stycke egen natur.

DET BLEV EN FASTIGHET på tjugo hektar i Järketorp i grann-kommunen Finspång, varav tio hektar är skog. På fastig-heten finns ett flertal byggnader som Alexander skarenovera och hyra ut.

– Titta, det växte många stora granar här, säger Alex-ander och pekar på de grova stubbarna. Fastigheten varvirkesrik när jag köpte den och en del skog tog jag nerför att betala på lånet.

Skogen är ett intresse som han tar på stort allvar. Detblir många resor till fastigheten för att försäkra sig omatt det inte finns några skadeinsekter eller någon ned-blåst skog.

– När vinterns stormar kommer och pratet om skade-insekter börjar sover jag oroligt, säger Alexander medett flin. Träden är som mina barn, jag vill behandla demkänslosamt och med respekt.

Samtidigt beskriver han med inlevelse hur han älskaratt arbeta fysiskt med motor- och röjsågen. Hur han kän-ner glädje när han lastar stockarna på timmervagnenoch får köra ut virket med fyrhjulingen.

KALHYGGEN ÄR INGET SOM TILLTALAR Alexander. Han vill helstse naturliga föryngringar. Det höjer det estetiska värdet,anser han. Under vårt samtal återkommer han gärna tillatt skogen har fler värden än rent ekonomiska. Den ärhem för många arter och den har en viktig roll att spelagenom att binda koldioxid i ett förändrat klimat.

Det är tydligt att långsiktighet och naturens välmåen-de är viktigt för Alexander.

– När jag behöver återhämta mig går jag gärna ner tillsjön, det är min favoritplats, säger han med något dröm-mande i ögonen.

– Där kan jag sitta och meditera. Ibland fiskar jag lite.När vi vandrar tillbaka från sjön stannar han till och

visar granarna han har planterat.

– DET SKA BLI JULGRANAR. Det är alla möjliga sorter. Tidigarehar jag sålt julgranar under många år. En del har jag hug-git själv, andra har jag importerat. Det har blivit många,långa och kalla arbetsdagar, säger han och huttrar.

Alexander önskar att hans fastighetsköp ska bli börjanpå ett långt arv. Han hoppas att barnen vill sköta och

vårda fastigheten så att kanske barnbarnen kan skördaen del av virket.

Innan vi lämnar skogen pekar Alexander upp mot ber-get och säger att där vill han bygga ett hus inför pensio-nen.

– Sedan tänker jag skaffa får och getter, lära mig alltom dem och öppna en gårdsbutik. n

SKOGEN 17

ALEXANDER HASHTROUDIÅlder: 57 årFödd: Teheran, Iran.Kom till Sverige: 1986 på grund av krig i hemlandet.Familj: Särbo, två vuxna döttrar från tidigare relation.Yrke: Driver två företag med inriktning på skogsgården, knalle-verksamhet och byggentreprenad. Alexander utför de flestabyggjobb utom el och vatten.Utbildning/erfarenhet: Tolvårig skola i Iran. Arbetsmarknads-utbildning för att få svensk behörighet till fordonsmekanikeroch fordonsförare. Flerårig erfarenhet av att köra maskiner ochfordon, både i Sverige och Iran.Bor: Svärtinge utanför Norrköping i Östergötland.Fastigheten: Järketorp, Finspång, med tio hektar skog.Favoritträd: Björk.Oanade talanger: Talar fem språk, har ett SM-brons i tyngd-lyftning.

”NÄR VINTERNS STORMAR KOMMER OCH PRATET OM SKADEINSEKTER BÖRJAR SOVER JAG OROLIGT. TRÄDEN

ÄR SOM MINA BARN, JAG VILL BEHANDLA DEM KÄNSLOSAMT OCH MED RESPEKT.”


Skog kan erbjuda förhållandevis enkla sysslorsom kan öppna vägar in på arbetsmarknaden.Och det finns alltid jobb som måste göras.SKOGEN har träffat långtidsarbetslösa ochnyanlända som hoppas på en ny framtid.

Manal Alkayali och Sabah Alkhdara är två av sextio nyanlända som deltar i Skogs -styrelsens projekt Natur och landskapsvård i Skåne. När SKOGEN träffar dem arbetar de med att röja ängsmark i Billebjers natur-

reservat utanför Lund på uppdrag av länsstyrelsen.

I Syrien var Sabah Alkhdara sjuk -sköterska. Manal Alkayali var hemma med sina barn. Nu går de en arbetspraktiskutbildning som ordnas av Hyllie park folk-högskola i samarbete med Skogsstyrelsen.

DE JOBBAR HALVTID OCH PLUGGAR svenska förinvandrare (SFI) med inriktning på skog ochgröna verksamheter resten av tiden. SFI-

läraren kommer ofta ut till arbetsplatsen häri skogen och arbetsledaren från Skogsstyrel-sen kommer till lektionerna. Genom att SFIintegreras med det praktiska arbetet lär desig mer. Utbildningen ska ge dem bådespråk, arbetslivserfarenhet och meriter.

Manal Alkayali och Sabah Alkhdara harredan blivit duktiga på svenska. De har enapp som översätter från arabiska om det blirför svårt. Ofta finns ett språkstöd, en tolk,med, men i dag får vi klara oss utan.

18 SKOGEN

DE RÖJER VÄGEN

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 19

Båda två tycker att det är vackert här.Sabah Alkhdara drar in luft och gestikulerar,Manal Alkayali knappar snabbt på appen.

– Andas! Man kan andas! Det är bra lufthär, säger Sabah.

NÄR SKOGEN TRÄFFAR DEM har de jobbat här i tremånader. Om fjorton dagar ska de gå en röj-sågskurs och längre fram en motorsågsut-bildning för att försöka ta motorsågskörkort.

De säger att de gillar jobbet. Förutom att

det bryter sysslolösheten och ger dem någotannat att tänka på än hur framtiden ska bliså uppskattar de naturen. De tycker det ärfint med träden och blommorna.

– I Syrien är det mycket skog, berg ochblommor. Det finns skogsindustri, men denär väldigt mansdominerad, säger Sabah.

Det är den ju även i Sverige – även ombåda ser förvånade ut när SKOGEN berättardet – och de två damerna i reflexväst, kepsoch hijab har synts i fler medier än

SKOGEN. Muslimska kvinnor i den mansdo-minerade svenska skogen!

Vi frågar vad det finns för träd i Syrien.Säkert är att det finns enar, men även andrabarrträd. Mycket gran och ek. SabahAlkhdara säger att det är grönt i Syrien. Detfinns tydligen även äppleträd.

– Gott! Vi har många äppelträd i Syrien,säger Manal Alkayali och klappar stammenpå en vildapel.

Text & foto: KARIN BERNLE

TILL NYTT JOBB Manal Alkayali (t v) och SabahAlkhdara från Syrien gillar att röjaskog och ängsmark.

Snart ska Sabah och Manallära sig använda röjsåg, sedanblir det motorsåg.


20 SKOGEN

NY CHANS Efter fyra år i arbetsmarknads -programmet i Fas tre ser framtiden hoppfullut för Germund Rosblad. Klarar han av att ta motorsågskörkort nivå C har han äntligenchans till ett riktigt jobb.

Han deltar liksom Manal Alkayali och SabahAlkhdara i Skogsstyrelsens projekt Naturoch landskapsvård. Laget tillbringar åttatimmar om dagen tillsammans. Alla bor iMalmö och dagen börjar med att GermundRosblad hämtar upp dem med minibussen.

Även Anders Zachrisson har chans till ett

riktigt jobb tack vare motorsågskörkort ochröjsågsutbildning från Skogsstyrelsen. Hanhar varit med i projektet sedan 2011 och tillsammans med Germund Rosblad tar hanhand om de nya som tillkommer. Deltagarnai lagen månar om varandra.

– Vi måste fungera som en enhet, sägerAnders Zachrisson. Det gör vi nu, det är därför vi får så bra uppdrag. Vi gjorde enmindre naturvårdsbränning i april på ettområde där slåttermaskinen inte kan ta sigfram och vi har tagit hand om mångaomkullblåsta träd i år.

Just nu röjer de på en liten bergknalle i Billebjer, ett naturreservat utanför Lund i Skåne. Det betar inga kor på den gamla fä -laden längre och insatser krävs för att hållalandskapet öppet så att backsippan och slåttergubben stannar kvar.

LANDSKAPET PÅ BILLEBJER är märkligt. Brantaberg bildar bakgrund för mindre kullar.Dalarna är glest beskogade och på kullarnaväxer det små bulliga enar.

Laget röjer bort sly och björnbär. Risetsamlas ihop till högar och bränns på våren,

Stark grupp får bra

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 21

BEHÖVDA Mycket naturvård skul-le inte blivit gjord utan arbets-marknadssatsningar, men allthinns ändå inte med. Lön i ställetför bidrag är en viktig del, sägerJörgen Nilsson.

Länsstyrelsen har över 250 stat-liga naturreservat i Skåne attförvalta. De är mycket skötsel -krävande och man får prioriterade mest akuta åtgärderna. Det ärmycket ängsmark där hö skaslås, räfsas och forslas bort. Påen del ställen måste man klippabort björnbär med grensax.

ENLIGT JÖRGEN NILSSON, natur-vårdsförvaltare på Länsstyrelseni Skåne, hade dessa tidskrävandetjänster aldrig gått att köpa in.Det hade blivit för dyrt.

Olika arbetsmarknadsåtgärderoch introduktionsprogram kandärför vara bra lösningar. Arbe-tet blir gjort och till exempellångtidsarbetslösa eller nyanlän-da kan få åtminstone temporärsysselsättning, praktik och intro-duktion på arbetsmarknaden.

– DET ÄR OLIKA HUR LAGEN kommerigång och fungerar. Det är vik-tigt att stämningen är bra, ochatt man är motiverad. Små lag ärbra. Kombinationen nyanlända

och svenskar är väldigt bra,säger Jörgen Nilsson.

Det har funnits arbetsmark-nadsåtgärder i hundra år ochSkogsstyrelsen har varit invol -verad i ett antal. I skogen behövsdet alltid folk till förhållandevisenkla sysslor som röjning ochplantering.

– Periodvis var detta ett sättatt bara placera folk, då funkadedet inte så väl. Finns det ingetengagemang från ledningen blirinte deltagaren motiverad.Arbetsledaren är viktig. Del -tagarna behöver mycket stöd,det kan ju vara första gången dejobbar med naturvård.

Han säger att deltagarna harpresterat bättre när de har fåttlön och inte bara bidrag.

– DET ÄR VIKTIGT ATT MAN känneruppskattning för det arbete manutför. Att få lön är en viktig del.

Formerna för arbetsmark-nadssatsningarna har, liksomnamnen, varierat – beredskaps-arbete, ALU, Gröna jobb och Fastre. Fler lär komma.

– Oavsett vad de nya arbets-marknadsåtgärderna kallaskommer lagen att ha fullt upp,säger Jörgen Nilsson. Deras jobbi reservaten är ovärderligt.

KARIN BERNLE

”DERAS JOBB ÄR OVÄRDERLIGT”

det blir små naturvårdsbränningar som gynnar backsipporna.

– Arbetsledaren säger att vi är den star-kaste och effektivaste gruppen. Vi får tamycket eget ansvar. Skulle inte vi göra dettajobb skulle Billebjers naturreservat växaigen, säger Germund Rosblad.

Laget har flera arbetsuppgifter på upp-drag av Länsstyrelsen. Bland annat sköter deKungsmarkens naturreservat utanför Lund.Varje höst slåttrar de stora ängsmarker ireservatet.

KARIN BERNLE

uppdrag Germund Rosblad (t v) och Anders Zachrisson ärveteranerna i arbetslaget och lär upp Manal Alkayalioch Sabah Alkhdara (längst t h). I normala fall är desju personer i laget, men i dag är tre på kurs.

Jörgen Nilsson har goda erfa-renheter av arbetsmarknads-projekt i naturoch skogsvård,men det funkar inte alltid.


22 SKOGEN

NÄTVERK Ungefär 38 procent av Sveriges privatägda skog ägs av kvinnor. Det görskogs ägandet till den största företagar -gruppen bland kvinnor.

Det finns flera nätverk för kvinnliga skogs -ägare i Sverige och gemensamt för dem äratt de vill att kvinnor ska få träffas, stärkavarandra och dela sina kunskaper. Ett avdem är Spillkråkan, vars ordförande BerithWikström har varit medlem sedan hon bör-jade med skogsskötsel för fem år sedan.

– Spillkråkan har gett mig så otroligt myc-ket, säger hon. När jag fick min skog för femår sedan kunde faktiskt jag ingenting. Mennu är jag riktigt duktig.

HON MENAR ATT MÅNGA kvinnor underskattarsin egen förmåga och inte tror att de klararav att sköta sin skog. Där kommer Spill -kråkan in med stöd och kunskap.

Föreningen har funnits i snart 20 år. Dessmål är att stärka kvinnors inflytande inom

den svenska skogsnäringen, öka kunskapoch medvetenhet om hållbart skogsbruksamt att bygga kvinnliga nätverk för kun-skapsutveckling och erfarenhetsutbyte.Bland annat arrangerar man grundkurs iskogsskötsel och studiebesök och resor bådei Sverige och utomlands för att lära sig merom olika typer av skogsbruk.

MYCKET BEHÖVER FORTFARANDE göras för jäm-ställdheten. Berith har knappt märkt någonförändring sedan hon började med skog.

– Det är fruktansvärt nedslående att hörahur det är för kvinnor som har skogen somarbetsplats. Branschen är ju jämställdhets-mässigt i botten och måste förändras på allamöjliga sätt. Det vi kan göra inom förening-en är att peppa och inspirera varandra.

Gabrielle Barnekow blev medlem i Spill -kråkan för tio år sedan och slogs då av vilkaspridda åldrar, erfarenheter och tankesättkring skogsägande som rymdes inom för-eningen. Hon tycker att medlemskapet har

Spillkråkanvill lyftaskogskvinnor

TEMA /SKOGENS FOLK

stärkt henne i hennes roll som skogsägareoch gett både kunskap och mod.

– Jag har kommit över känslan av ”det härkan inte jag, det är bättre att jag är tyst.” Allny kunskap har väckt nyfikenhet och det ärså jag lär mig.

Kunskapsspridning är grunden för för-eningen. Medlemmarna träffas och pratarom allt från försäkringar och bokföring tillskatter och plantval.

– På så sätt blir man mycket mer aktiv somskogsbrukare och det är det som behövs,säger Gabrielle Barnekow.

KVINNOKURS Tvillingsystrarna Christina ochDorina Larsson hör till det trettiotal kvinnorsom lär sig mer om skogsbruk på Norraskogs ägarnas introduktionskurs.

I likhet med de flesta av deltagarna har systrarnaLarsson funderingar kring kommande ägarskiften avskogsfastigheter som de vet är oundvikliga.

– Det är en viktig fråga. Det finns flera inblandadeatt ta hänsyn till och åtskilliga saker att tänka igenom ordentligt inför ett övertagande av en skogs-fastighet, säger de.

– Vi behöver kunskap även om ägarstrukturer ochvilka alternativ som finns. Det krävs även kunskap föratt ta hand om skogen. Vilken väg vi kommer att väljanär det gäller övertagande är inte bestämt. Det ärmycket att tänka igenom och allt måste kännas rättför alla parter.

Skogsbranschen är av tradition ett mansdomine-rat område. Av den anledningen upplever mångakvinnor i denna grupp att de övriga kvinnliga kurs -deltagarnas erfarenheter av skogsbruk är en starkinspirationskälla. Det är en uppskattad utbildningoch deltagarna upplever den som en utmärkt före-

språkare för kvinnors möjligheter inom skogen. – Den är en perfekt introduktion och starthjälp för

kunskaper inom skog och skogsägande. Innehållet ärvarierat och inspirerande föredragshållare bjuds intill varje träff. Alltifrån skogstermer, skogsvård tillekonomi och generationsskifte behandlas på ettintressant sätt, tycker systrarna Larsson.

Vid det här kurstillfället med deltagare från Nor -sjöområdet möter SKOGEN bland annat deltagaresom växt upp i entreprenörsmiljö och i dag arbetarsom egna skogsentreprenörer. Här fanns även kvin-nor som redan arbetar aktivt med egen skog och

”Perfekt introduktion och starthjälp”


SKOGEN 23

Annakarin Bergström har varit med i Spillkråkan nästan sedan starten. Hon fick ärva skog och genom föreningen fickhon inte bara kunskap, utan också glädje,sammanhållning och skratt.

– Spillkråkan har betytt en otrolig skogligstimulans och ovärderlig kunskap. Därbehöver man inte vara rädd att göra bort sig. Det är helt okej att inte veta allt.

Föreningen driver också debatt och opinionsbildning. När den bildades varrepresentation av kvinnor i styrelserna ochbland ledande tjänstemän nästan obefintlig.

Flera arbetsgrupper bildades och en avdem var Krax-gruppen som Annakarin del-tog i. De skulle vara uppkäftiga och sättapress på skogsbolagen och gruppen la uppen plan. Genom att köpa ett mindre antalaktier blev de kallade till bolagsstämmornapå de stora skogsbolagen. Där begärdeSpillkråkorna ordet, presenterade sig somskogsägare och krävde fler kvinnor i bola-gens styrelser – annars skulle Spillkråkornasluta sälja skog till dem.

– På flera ställen fick vi applåder av del -tagarna. Och herrarna framme vid podiet

visste inte vad de skulle svara. Det var väldigt roligt! Vi upprepade det här i flera år. Det är ju ännu ingen anhopning av kvinnliga representanter, men strukturenbörjar ruckas på, berättar Annakarin.

KUPPEN BLEV MYCKET uppmärksammad ochsituationen har långsamt förbättrats. Annakarin tycker att det också märks enattitydförändring gentemot kvinnor i skogsbranschen.

– Vi möts med respekt i dag, tycker jag. Text & foto: LINA ARVIDSSON

DET HÄR VILL SPILLKRÅKANÖver 130 000 kvinnor äger skog i vårt land. Detgör kvinnliga skogsföretagare till den enskiltstörsta företagargruppen bland kvinnor i Sveri-ge. Spillkråkan är en intresseförening för kvinn-liga skogsägare med målen:• Att stärka kvinnors inflytande inom densvenska skogsnäringen.• Att öka kunskap och medvetenhet om hållbartskogsbruk.• Att bygga kvinnliga nätverk för kunskapsut-veckling och erfarenhetsutbyte.

andra som tycker att skogsägandet låter intressantoch vill lära sig mer om branschen och kommandegenerationsväxlingar.

Skogsinspektor Magnus Furmark som håller i

utbildningen i Norsjö berättar att detta är den tredjeträffen av fyra och vid varje är en faktastark gästinbjuden. Vid nästa träff är det Skogsstyrelsen somska presentera sina tjänster för deltagarna.

Den här kvällens föreläsare är Erik Andersson, chefpå Norra Skogsbyrån i Umeå.

– Norra skogsägarna i Umeå räknar med att 30procent av de skogsfastigheter som i dag ägs avmedlemmarna kommer att genomgå ett genera-tionsskifte och byta ägare inom tio år, säger han.

Erik informerar även om vikten av att ha en rea -listisk skogsägarplan samt hur olika ekonomiskaalternativ kan användas med tanke på kommandedeklarationer. Han berättar också med ett exempelhur skogsbrukandet rent praktiskt har förändrats.

– Den del av virket som i dag levereras till oss som

självavverkat leveransvirke är troligen mindre än enprocent av det virke som föreningen köper in.

Detta förhållande visar enligt Erik Andersson attdagens skogsägande är en näring som inte längrebehöver vara mansdominerad.

Text & foto: MATTS BILDSTRÖM

Systrarna Dorina (t v) och Christina Larsson ägersedan tidigare ett aktivt aktiebolag inom administra-tion och utbildning. Nu lär de sig mer om bland annatgenerationsväxlingar inom ägandet av skog.

Efter branden kommer spillkråkan. I våras varnätverket med samma namn på exkursion på KarlHedins brandfält utanför Sala. Foto: Lina Arvidsson

Kursen var kostnadsfri och ordnades av Norra skogs ägarna i Norsjö i våras. Den innehöll blandannat följande:• Ägarstruktur och generationsskifte.• Skogsvård, markberedning och plantering.• Röjning och stamval.• Gallring, maskiner och stamval.• Slutavverkning.

Berith Wikström, ord förande i Spillkråkan.

SKOGSBRUK FÖR KVINNOR

Foto: Bengt Ek


24 SKOGEN

SKARPTORPARN VÄRNAR SKOGEN

– OCH PRODUKTIONEN

SKOGSAKTIVIST Bernt ”Skarptorparn”Johansson håller ett öga på skogen och ettpå bolagen. Många andra klagomål kretsarkring naturvårdsfrågor, men hans engage-

mang handlar främst om produktion. Text & foto: TERESIA BORGMAN

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 25


26 SKOGEN

BERNT JOHANSSONYrke: Pensionerad skogsarbetare.Ålder: 79 år.Bor: Skarptorp utanför Nykroppa i Värmland.Familj: Hustrun Barbro och fem vuxna barn.Hobby: Jakt, fiske och skogsaktivism.Favoritplats: ”Så långt som möjligt från allmänväg där det är så tyst som möjligt.”Bästa skogsminnet: ”En vårdag i en bokskog iTyskland under lövsprickningen. Luften somfanns där. Det är sådant man inte glömmer.”

SAGT OM BERNT:”I grunden tycker jag att det är positivt att någonbryr sig om produktionsfrågorna. Den vanligadiskussionen handlar om naturvård. Där har vimånga intressenter som har synpunkter påskogsbruk. Men Bernt avviker med sitt engage-mang för skogsföryngring och skogsbruk. Vi harsamma syn på fina ungskogar och bra plante-ringar på Bergviks marker.”

Lars-Erik Wigert, skogschef på Bergvik skog

Bernt är kritisk till attträden har avverkats ändaner till sjön och att ingenkantzon har lämnats, sär-skilt med tanke på att deansvariga skogsbolagenär FSC-certifierade.

– DET JAG VÄNDERMIG MOT ÄR ALL

PROPAGANDA OM MODERN

SKOGSVÅRD, FSC-CERTIFIERING OCH

HUR BRA DE ÄR.

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 27

ÅRATAL HAR BERNT JOHANSSON drivit en kamp motskogsbolagens verksamhet i de värmländska sko-

garna runt Nykroppa. I somras besökte SKOGENhonom vid stugan där han bor tillsammansmed hustrun Barbro. De har ingen el indragen,

det är tre kilometer till närmaste granne och tidningenmåste hämtas inne i Nykroppa – om den alls kommer.

– Vi trivs med att bo här. Nu när vi börjar bli gamla ärdet lite svårare och vägarna hålls inte alltid i bra skick,men än så länge går det bra, säger Bernt.

HAN FLYTTADE IN I STUGAN på sextiotalet och här föddes enav sönerna. I början av 1980-talet började Bernt arbeta iTyskland och snart följde familjen efter. De blev kvar iTyskland i 14 år.

Bernt är uppväxt i trakten och redan vid tio-elva årsålder högg han sin första kastved här. Som 16-åring bör-jade han köra häst för skogsbolaget Uddeholm.

– Jag har slitit ut 15 hästar här, säger han när vi gåröver ett hygge ner mot Skarpsjön. Jag har varit medsedan den första motorsågen och sett hela utvecklingen iskogsbruket.

SKOGEN ÄR BERNTS STORA INTRESSE och han tillbringar oftahela dagarna ute i skogen. Särskilt intresserad är han avföryngringsfrågor.

– Jag är ofta ute och kollar att det är bra gjort. Kompi-sarna tycker att jag är lite tokig, men det får jag ta, sägerhan.

Bernt kommer fram till ett område där det är glestmellan plantorna. Han slår ner kniven i en stubbe ochbörjar räkna gran- och tallplantor. Han är inte nöjd medresultatet. Det går utför med skogsvården, anser Bernt.

– Skogen har förändrats och blivit yngre vid avverk-ning. På sextiotalet var det välskötta skogar här, men jagtycker inte att det är det i dag.

Bernt är 79 år, men rör sig snabbt och vant i terrängen. – Jag har ju den här, säger han och viftar med käppen

som han tillverkat av en hundraårig senvuxen gran. Han visar område efter område där han anser att fel-

aktigheter och rena lagbrott begåtts av skogsbolagen.Det verkar inte finnas något slut på de dåliga exemplenoch det blir en lång dag i skogen.

– Jag brukar inte få med mig några tjänstemän ellerreportrar så här långt från vägen, säger han och skyndarvidare. Vi kan gå i 14 dagar och se sådant här, hävdarBernt.

– De försvarar sig med att de har stora marker och attdet bara ser ut så här på en liten andel av markerna.

Det är framför allt mot markägaren Bergvik skog ochförvaltaren Stora Enso skog som han riktar sin kritik.

Huvuddelen av skogsbruket i området bedrivs av debåda företag.

– Det jag vänder mig mot är all propaganda ommodern skogsvård, FSC-certifiering och hur bra de är.Det är stora rubriker i tidningarna om att de har hittatpå något nytt som är bra. Men sanningen är ju vad du serhär i dag, säger Bernt och visar ytterligare ett områdemed körskador.

– Jag blir ledsen när jag ser sådant här. Det är heltonödigt att köra sönder så här.

MEN ALLT ÄR INTE NATTSVART. Bernt tycker sig se att plante-ringarna i området blivit bättre de senaste åren. Hanmenar att mängder av plantor hjälpplanterats i området,tack vare att han själv uppmärksammat brister i föryng-ringarna. Han pekar med käppen på en välmående litentallplanta.

– Det är förbannat roligt att se en sådan här – men detär för lite av dem. n

NÄSTA SIDA: Bernt Johansson fick cheferna att komma ut till skogen – så bemöter de hans kritik.

I

– Det var bättre förr med planteringarna. Nu får det inte kostanågonting. Då kunde vi vara åtta personer som planterade och ensom tittade på så att vi gjorde det ordentligt, säger Bernt.


28 SKOGEN

GEHÖR Efter mycket tjat lyckades BerntJohansson locka skogschefer och media ut iskogen för att visa vad han tycker har gjortsfel. Till viss del gav de honom rätt.

Dåliga föryngringar, körskador och bristan-de hänsyn vid vattendrag. Det är en del avkritiken som Bernt Johansson riktar motmarkägaren Bergvik skog och förvaltarenStora Enso skog. För ett år sedan lyckadeshan locka ut flera skogschefer och media tillskogarna runt Nykroppa i Värmland. Mötetresulterade i en artikel i lokaltid-ningen där skogscheferna gavBernt delvis rätt. Det fanns bristeri föryngringarna. Enligt Skogssty-relsen är dock föryngringarna till-räckligt bra för att klara den lag-stadgade nivån.

– Trots att det är jättedåligt såanser vi att det håller lagkravenoch vi tycker inte att det här är såmycket att bråka om, säger BengtDanielsson, distriktschef på Skogs-styrelsen i Värmland.

Han är säker på att det naturligauppslaget av löv kommer att bidra till att detblir skog i området på sikt, men BerntJohansson är inte nöjd med beskedet.

– Enligt Skogsstyrelsen och Bergvik skog

är det 1 500 plantor per hektar.Det är godkänt. Jag kan också fådet till 1 500 plantor – om jag ärsnäll, säger Bernt som snarareuppskattar att snittet i områdetligger mellan 1 200 och 1 300.

Han anser att Skogsstyrelsenhåller bolagen om ryggen och litarpå dem i allt för stor utsträckning.

FÖRVALTAREN STORA ENSO FÖLJER ettkontrollprogram som innebär att föryng-

ringarna kontrolleras två gångerefter plantering, vilket Skogs -styrelsen är nöjda med.

– Inte för att ta dem iförsvar, men de har ettsystem som fungerarganska bra, säger BengtDanielsson.

Han säger att det är viktigare för Skogs-styrelsen att prioriterade skogsägare som heltstruntar i föryngrings-åtgärder efter avverk-

ning, samt att fokusera på röjningoch gallring.

– Här har de gjort en åtgärd,markberett och planterat. Det har

gått bort en del plantor, men detär värre om man inte gjort någotalls, säger Bengt Danielsson.

Lars-Erik Wigert, skogschef påBergvik skog, medger att det finnsbrister kring föryngringar i områ-det och även när det gäller kör -skador och hänsyn till vattendrag.

– Vi kunde se saker som kundeha varit bättre, säger Lars-ErikWigert om besöket i Nykroppa.

Han anser ändå att det finns en hög ambi-tion i skogsbruket i dag att jobba med frågorkring mark och vatten.

– Det här är ett område där det hänt myc-ket på bara de senaste åren, sägerhan.

PER-ERIK DAHLIN, skogskötselchef påStora Enso skog, vill inte kom-mentera Bernt Johanssons kritik.

– Min åsikt är ju att skogsbru-ket på miljösidan har utvecklatstill det bättre. Och jag är stolt överden skogsvård vi bedriver i dag,säger Per-Erik Dahlin.

Några åtgärder med anledningav Bernt Johanssons kritik harinte gjorts, enligt Per-Erik Dahlin.

TERESIA BORGMAN

”Jättedåligt – men lagen följs”

– Visst har Bernt Johans-son en poäng i att detinte var perfekta föryng-ringar, säger BengtDanielsson på Skogs-styrelsen. Foto: IngemarEriksson

Lars-Erik Wigert, skogs-chef på Bergvik Skog.

– Vissa hyggen går ifrånoss med för mycket hyg-gesvegetation och sly. Dåfår man bedöma om detär ekonomiskt försvar-bart att börja om medenormt kraftiga åtgärder,säger Per-Erik Dahlin påStora Enso Skog.

Bernt visar en kavel-bro som rasat ner ochtäppt till utloppet av enbäck så att den dämsupp på våren.

TEMA /SKOGENS FOLK


SKOGEN 29

Handelsbanken Skog och lantbruk

Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig.

Välkommen in.

Keine Kompromisse - därför kan du inte köpaSTIHL och VIKING var som helst. stihl.se

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI.

Erbjudandet gäller t.o.m 31 mars 2017. Med reservation för tryckfel. Priser inkl. moms.

STIHLMOTORSÅG MS 261 C-MRek. pris 8.290:-

KAMPANJPRIS

6.990:-

STIHLRÖJSÅG FS 460 C-EM KRek. pris 9.190:-

KAMPANJPRIS

7.990:-

KAMPANJPRIS

I BUTIK


Telia fortsätter att nedrusta kopparnätetpå landsbygdenoch

därmed fast telefoni och bredband. ”Det är landsbygds -fientligt”, säger lantbrukaren Karl-Erik Andersson till SVT.

Regeringen kommer att satsa ytterligare150 miljoner kronor på

bredbandsutbyggnadpå landsbygden, förutom de 850miljoner som redan tidigare be -slutades i budgetpropositionen.

• Denna jämförprislista återspeglar priset per kubikmeter när ett normal -bestånd avverkas. Timrets längd, kvalitet, diameter och andel massavedvägs ihop.• Priserna avser avverkningsuppdrag. Avverkningskostnader tillkommer. • Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. • Underlaget till priserna är köparnas prislistor och VMF Qberas stambankför Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder, vilket innebär att visade priser är något för höga i norr och för låga i söder. • Massaved anges exklusive transport avdrag. Norr om E18 tillämpas trans-portavdrag om inte annat anges.• Läs mer om hur jämförpriserna fungerar på skogen.se/jamforpriser.

FOTNOTER1) Transportavdrag på timmer.2) VVDS = Västra Värmlands och Dals skogs ägare förening. Ej transportavdrag. 3) Ej transportavdrag.

VIRKESMARKNADEN

LARS Å[email protected]

NORRSKOG HÖJER GRANEN cirka 20 kronor per fub i hela sitt om -råde. Anledningen är stor efterfrågan på sågade trävaror avgran, uppger föreningen.

I Sifos Skogsbarometer är skogsägarna optimistiska efterpågående investeringar, framför allt inom massaindustrin. Entredjedel tror på stigande timmerpriser det närmaste året ochvar fjärde tror på stigande massavedspriser. Dessutom är deintresserade av att investera i ytterligare skogsmark, enligt UlfMöller på Swedbank.

Sågverksindustrins sammanslagningar, uppköp och konso -lideringar talar däremot mot generellt stigande timmerpriser,anser Danske Bank. ”Effekten borde bli att sågverken får envälbehövlig stabilisering av timmerpriserna och en mindresvängig timmermarknad. För skogsägarna kan det ses somnegativt, men på sikt nödvändigt. Sågverken måste tjäna pengar för att kunna investera för framtiden”, skriver banken i sitt nyhetsbrev.

DEN FÖRSIKTIGA BEDÖMNINGEN av marknaden bekräftas också avanalysföretag Euroconstruct och andra bedömare. Europasbyggande beräknas öka sakta fram till 2019 och därmed läggagrunden för en ökning av trävarukonsumtionen i Europa, menprognosen präglas också av viss osäkerhet på grund av utveck-lingen i Kina och USA, Brexit med mera.

Till det kan läggas att kronan fortsätter att vara svag jämförtmed euron och även pundet. Det underlättar naturligtvisexporten.

Men vad händer med tallpriserna på timmer? I södra Sverigehar definitivt ett paradigmskifte inträffat. Genomgående synsdet i våra jämförpriser. Granen betalas bättre än tallen avmånga. Vi kan nog räkna med att skillnaderna i verkligheten är större än vad vi ser i jämförprislistorna, som ju alltid visar i underkant. Påslag är legio vid någorlunda stora leverans -kvantiteter.

INTRESSANT ATT NOTERA är att köparna allt oftare presenterar nyaprislistor. Det innebär dock inga synliga förändringar i de slutliga jämförpriserna. Vad som sker är att längdkorrigering-arna har ändrats. Slutsatsen är att förändringar i efterfråganslår allt snabbare igenom också i apteringen i skogen.

I Danske Banks nyhetsbrev antyderflera profiler att efterfrågan på massaved och flis ökar, men mellanraderna låter det som att prishöj-ningar inte är att vänta den när-maste framtiden.

Äntligen en höjning

FÖRKLARINGAR TILL LISTAN

TIMMER, NORMALBESTÅND TALL GRAN

Billerud Korsnäs Norrbotten inland1 437 314Billerud Korsnäs Norrbotten kust1 440 350Norra skogsägarna Norrbotten kust 418 329SCA Norrbotten kust 442 315SCA Norrbotten inland 427 304Sveaskog Norrbotten 449 357Holmen Västerbotten, Västernorrland, N Jämtland 418 377Norra skogsägarna N Västerbotten 421 339SCA Västerbotten kust 444 343SCA Västerbotten inland 427 326Sveaskog Västerbotten kust 449 364Nätraälven Ångermanland 421 402Norra skogsägarna Ångermanland 397 351Norrskog S Lappland, Jämtland, Ångermanland, Medelpad 404 364SCA Västernorrland, Jämtland 422 351Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 422 361Stora Enso Jämtland, Härjedalen, Hälsingland 378 322Holmen Hälsingland, Härjedalen, Medelpad, S Jämtland 396 328Billerud Korsnäs Hälsingland 394 356Mellanskog Hälsingland, Härjedalen 411 339Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 382 321

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Dalarna, Västmanland, Gästrikland, Uppland, 394 330

Holmen Dalarna, Gästrikland 402 329Mellanskog Dalarna 412 332Stora Enso Dalarna, Gästrikland 370 320Billerud Korsnäs Dalarna 373 337Billerud Korsnäs Gästrikland 384 347Sveaskog Dalarna, Gästrikland 395 330Mellanskog Gästrikland 409 334VVDS Värmland2 395 363Stora Enso N Värmland, N Örebro 351 337Mellanskog N Värmland 390 341Mellanskog Uppland, N Stockholm, Västmanland, N Örebro 387 344Sveaskog Uppland, Västmanland, N Värmland 356 337Stora Enso Uppsala, Stockholm, Västmanland 368 333Holmen Uppland 380 342

JÄMFÖRPRISER 12 december 2016

30 SKOGEN


TRÄBYGG Ett hus byggt i korslimmatträ kompenserar koldioxidutsläppenför tre hus byggda på traditionellt vis istål och betong. Det skulle rent mate-matiskt innebära att 130 000 bostädermåste byggas i trä om det överhuvud-taget ska gå att nå det klimatneutralamålet till år 2045. Det säger Arne Ols-son, vd för Folkhem Trä, till sajtenAltinget angående klimatmål ochbehovet av 710 000 bostäder på tio år.

Klimatmålkräver trähus

INDUSTRI Kampen om råvara harvarit hård för sågverken i södra Sverige. Ingen har vikt sig.

Men Danske Bank kan konstateraatt ett antal sågverksföretag medvarierande inriktning ändå lyckats tjäna mer pengar än andra.

- Dessa företag investerar över snittet, expanderar, är förhållandevisstora och har samtidigt levt med Syd-sveriges galna timmerpriser.

Hård kamp,galna priser

700… kronor per skogskubikmeter för en ordinär skogsfastighet

i inre Småland är tecken på attmarknaden är överhettad, enligt

Johan Freij på Danske Bank.

Holmen N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs N Örebro, Västmanland 380 347Billerud Korsnäs Uppland, Stockholm 396 343Mellanskog S Örebro, Södermanland, S Stockholm 403 369Forimp S Värmland 436 381Stora Enso S Värmland 354 345Sveaskog Närke, S Värmland, Södermland 390 354Mellanskog S Värmland 397 361Stora Enso Södermland 395 374Holmen Södermland, S Örebro, S Stockholm 381 382Billerud Korsnäs S Örebro, Södermland 383 369VVDS Dalsland2 452 411Stora Enso Västra Götaland 389 421Sveaskog Skaraborg 419 414Holmen Östergötland 432 454Holmen Småland 431 452Södra Region öst 458 457Södra Region väst 399 447Mellanskog Gotland 381 335Finland södra uppgift saknas

MASSAVED BARR GRAN BJÖRK

Billerud Korsnäs Norrbotten 250 – 290Holmen Norrbotten/Västerbotten 280 – 290

Norra skogsägarna Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland 275 – 275

SCA Norrbotten, Västerbotten 250 – 275Sveaskog Norrbotten, Västerbotten 275 – 300Nätraälven Ångermanland 300 - 300Holmen Västernorrland, N Jämtland 280 280 290Norrskog Västernorrland 250 250 245SCA Västernorrland 250 262 275Rundvirke skog Jämtland, Medelpad, Ångermanland 250 262 275Holmen Härjedalen, S Jämtland 230 245 270

Holmen Dalarna, Gästrikland, Hälsingland 230 245 270Stora Enso Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Sveaskog Hälsingland, Härjedalen 230 245 265Mellanskog Hälsingland 250 265 270Mellanskog Härjedalen 230 245 270

Rundvirke skog Hälsingland, Härjedalen, Gästrikland, Dalarna, Uppland, Västmanland 230 245 265

Mellanskog Dalarna, Gästrikland 230 245 270Stora Enso Dalarna, Gästrikland 230 245 265Sveaskog Dalarna, Gästrikland 230 245 265Billerud Korsnäs Dalarna, Gästrikland, Värmland 230 245 265Holmen Uppland 230 245 270

Holmen Södermland, Västmanland1, Örebro1, Stockholm S 230 245 270Mellanskog Mälardalen, Västmanland, Uppland 230 245 275

Stora Enso Mälardalen1 230 245 270Billerud Korsnäs Mälardalen, Örebro1 230 245 270Sveaskog Västmanland, Uppland, Södermland 230 245 270

VVDS Värmland2 230 245 270Mellanskog Värmland 230 245 270Stora Enso Värmland 230 245 265Sveaskog Örebro 230 245 270Sveaskog Värmland 230 245 265

Forimp Värmland3 230 245 270Stora Enso Örebro 230 245 270Mellanskog Örebro 230 245 275Stora Enso Bohuslän, Dalsland 250 265 290VVDS Dalsland 280 295 295Holmen Östergötland/Småland 280 295 320Sveaskog Östergötland/norra Småland 280 295 320Södra Västra Götaland 280 280 320Södra Östra Götaland 280 295 320Mellanskog Gotland 250 250 290Sveaskog Skaraborg 280 280 295Finland södra uppgift saknasLettland nord, vecka 50 (1€=9,69 kr) 301 310 309Lettland syd, vecka 50 (1€=9,69 kr) 294 300 300

Pris i kr/m3 fub exkl moms. Grön = prishöjning Rött = prissänkning

MASSAVED (forts) BARR GRAN BJÖRKTIMMER (forts) TALL GRAN

SKOGEN 31

VIRKESMARKNADEN

CITATET ”Att virket är PEFC-certifierat är enförutsättning för att ro i landstora affärer med globala aktörer.”

Norrskogs Sietze Koopmans, för-säljningsansvarig för Europa ochstationerad i Holland.


32 SKOGEN

Maila oss på [email protected] (märk mailet “SKOGEN”) för att få tidningen NYSÅGAT och vår produktkatalog utan kostnad!

TILL VÅRENS BYGGPROJEKTSÅGA DITT EGET VIRKE

Beställ idag!

Ring 0611-182

85

Har du gillat oss på FACEBOOK? Gilla oss på Facebook för senaste nytt, inspirerande tips, produktnyheter och spännande fi lmklipp! Scanna QR-koden för att komma direkt till vår Facebooksida!

FÖLJ OSS PÅ

FACEBOOK

Solosåg från 10.900:-

GOTT NYTT ÅR!

Vi på BillerudKorsnäs Skog vill tacka alla affärspartners

för ett mycket gott samarbete under året som gått.

Till vardags jobbar vi alla med

Sveriges gröna glädjekälla

– skogen. När vi nu står inför

årets största helger, vill vi

också bidra till glädjestunder

utanför våra gränser. Istället

för julkort skänker vi därför

ett ekonomiskt stöd till

förmån för ActionAid,

en internationell

rörelse som jobbar

för global rättvisa

och utveckling.

www.actionaid.se

www.billerudkorsnas.se/skogFramtidens hållbara förpackningar tillverkas inte av vad som helst.

Därför älskar vi skogen – en verklig källa till glädje.

Lantmäteriet inbjuder till Temadag:

Fastighetsvärdering – skog

den , Arlandastad

www.lantmateriet.se/temadagskog

Bohus-Dals Skogsplantor ABRoger Gustafsson 070 - 638 69 31. 0526 - 430 54

Bolag & Skogsägare: Leverans till Gården i Södra, Mellersta och Norra Sverige.

www.granplantor.seGran. Barrot 3 år. 20-40, 40-60 cm.Gran. Täckrot 1-2 år. 22-30, 31-40 cm.Tall. Täckrot för Svealand, Norrland. Hybridlärk. Sibirisk Lärk. Sitka. Löv.Ädellöv. Jättepoppel. Hybridasp.Vax. Miljövänligt Snytbaggeskydd tillBarrot och Täckrot. Godkänt av FSC.


SkötselRedaktör:Karin [email protected]år trädvårdsskola fortsätter: Ta inga risker med onödig beskärning

(s 34). Var beredd på storm – Anita talar av erfarenhet (s 35). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected]!

SKOGEN 33

Tomas Rydkvist är naturvårdsspecialist påSCA Skog i Medelpad. Han har starka åsik-ter om hur naturvård ska bedrivas i skogen.

– Skogen behöver regelbunden förändringom alla dess invånare ska gynnas. Vi bordevara jäkligt radikala i naturvården, hårdhän-ta och sätta avtryck i marken. Men någotandas i samhället - att vi inte ska påverka,säger han.

Han vet att han uppfattas som provokativ. – Många tycker att jag är för obstinat, men

vi håller på att kväva våra egna naturvärden.De kommer att växa sönder. Det blir förmörkt och kallt. Det är min bestämda upp-fattning och den viker jag aldrig från.

OFTAST HAR DE NATURVÄRDEN man säger sig viljaskydda skapats och underhållits av brändergenom århundraden, men när skogarna fårutvecklas fritt försvinner de.

– Fri utveckling är jättebra i en gransump -skog, annars är det inget lyckat koncept.

Tomas Rydkvist anser att våra reservatinte ger någon rättvis bild av naturlig skog,utan visar skog som människan har påverkatsedan 1800-talet. Avsaknaden av brand harinneburit att dagens skogstyp och artsam-mansättning är helt annorlunda än vad denborde vara, säger han. Många arter har redanfått stryka på foten, de blir utkonkurreradeeller vantrivs i dagens täta, mörka skogar.Det är svårt för blommande växter att förökasig, de kvävs av ris och sly. Frön ruttnar imossa, de behöver mineraljord för att grooch den blottas bland annat vid brand.

I brist på brand har humuslagret blivit förtjockt, säger Tomas Rydkvist.

– Och sedan är det mossa på det. Vi gyn-nar bara det som trivs i detta.

Tomas vill få till störningar som liknar denaturliga och gynnar de ljus- och värmeäls-kande arterna, både i brukade och skyddadeområden.

– Forskarna säger att vi ska aktiva förarternas skull, men lika höga röster säger attdet ska vara orört. Syftet med reservaten äratt man ska skydda naturvärdena, inte att viska tycka det är vackert. Skalbaggen struntari om stubben den bor i blivit till av en sågeller ett vindfälle, men människan värderarhur den blivit till. Visst kan vi spara skogarför att vi tycker de är fina, men i så fall är detinte för biologisk mångfalds skull.

INNAN MAN I BÖRJAN av 1800-talet börjadebekämpa bränderna fanns det många pion-järträd som tall, asp och sälg. Granen varbetydligt mindre spridd och dagens skogar

är fyra-fem gånger tätare än för 200 årsedan. Många arter har genom årtusendenanpassat sig till glesare och varmare skogar.

– Vilka naturvärden bör vi gynna långsik-tigt? Dem vi har i dag och som vi själva harskapat, eller de som trivs i de ursprungliga,brandpåverkade skogarna?

I SALA FÖR TVÅ ÅR SEDAN brann 16 000 hektar –enligt Tomas en ”blygsam areal”.

– Det är stora värden och tragedier förmarkägarna, men egentligen är det liten bra-sa. Enligt FSC bör SCA bränna cirka 800hektar per år, men i ett historiskt perspektivborde vi bränna cirka en och en halvSalabrand per år.

Han berättar att förr brann cirka en pro-cent, runt 250 000 hektar, av skogsmarkenvarje år och i södra Norrland, där han ärverksam, brann det i intervaller på fyrtio tillfemtio år. Eftersom skogarna aldrig kommeratt brinna som de gjorde förr är naturvårds -bränningen extra viktig, betonar Tomas.

– Kan man inte bränna finns det andranaturvårdsåtgärder som liknar brandskador-na och ger storskaliga störningar. Man måstegöra insatsen där den behövs och anpassaskötseln utifrån de olika arternas behov.Många arter gynnas, men vissa behöverlängre tid för att svara på insatserna.

KARIN BERNLE

MÅNGFALD Orörda skogarblir för mörka och kalla. Ennaturromantisk drömhindrar naturvårdsbrän-ning i rätt utsträckning,säger Tomas Rydkvist.

Rydkvist vill se tuffa tag

– Måndag är en jättebra dag, då harjag en hel vecka att göra storverk på,säger Tomas Rydkvist. Foto: Hanna Lundin

ÅLDER: 62 år.YRKE: Naturvårdsspecialist påSCA Skog i Medelpad.BOR: I Sundsvall, född i Kramfors.FAMILJ: sambo, utflugna barn och hunden Spugh 6,5 år.PÅ FRITIDEN: Fiske och foto.BÄSTA MINNE: Giant sequoia-eller mammutträden i Sierra Nevada i Kalifornien.”Det var en andlig upplevelse”.FAVORITPLATS: Högt uppe på en klippa i en tallskogutanför Kramfors. Nedanför ligger en skogstjärn ochutsikten är fantastisk. Man ser ända till Höga kusten.DRÖM: Att paddla utför McKenzie Brook, Kanada.

TOMAS RYDKVIST

TEMA /SKOGENSFOLK


Skötsel

34 SKOGEN

Beskärning är en riskTRÄDVÅRD Det finns två grund-regler för beskärning: Gör detinte i onödan. Gör det inte själv.Men det finns ändå myc-ket du behöver vetanär det väl är dags.

Andra delen i SKO-GENs skola i vård avgamla träd handlarom beskärning. Gamlaträd kan beskäras om de riskeraratt brytas eller falla omkull.Tidigare beskärning, hamlingeller andra skador kan öka ris-ken att trädet faller eller bryts.

BESKÄRNING SKA DOCK bara görasom det är absolut nödvändigt. Sedet som en sista utväg. Det orsa-kar alltid stress och ska inte ske ionödan. Försök hitta andra lös-ningar, ska du bygga så gör detinte i närheten av trädet. Dåbehöver du inte heller köraunder det och skada rötterna.

Enligt trädvårdsexperten Vik-ki Bengtsson på Pro Natura görsmycket onödig beskärning föratt man är orolig att fallande trädeller grenar ska orsaka skada.

– Men risken att skadas av ettfallande träd är ungefär lika storsom att träffas av blixten. Ochkom ihåg - en rot eller gren somväxer in till grannen kan tasbort, men bara om den skadareller begränsar tillgängligheten.Inte för att grannen tycker attdet är jobbigt att kratta löv ellerfår skugga på altanen, säger Vik-ki Bengtsson.

OM BESKÄRNING ÄNDÅ är nödvändigbör du inte utföra den själv, utananlita en arborist. Det är lätt attgöra fel och förstöra trädet ochmånga moment är livsfarliga omman inte har utbildning. Men föratt veta när det är dags att ringaarboristen följer här några tips.

• Beskär inte på hösten ellerprecis innan lövsprickningenoch inte om det är riktigt kallt.

• Bedöm och utvärdera noga

förutsättningarna tillsammansmed arboristen: trädslag, stånd -ortsförhållanden, jordmån ochmikroklimatet.

• Bedöm också trädets indi-viduella egenskaper innan nibörjar: Hur har trädet svarat påtidigare beskärning eller på ska-da? Växer det bra eller dåligt?Vilken form har kronan?

• Inventera trädet på skydds-värda arter. Hittar ni några, såvidta nödvändiga åtgärder innandu fortsätter beskära.

• Beräkna hur och var åter-växten kommer att ske. Väljbeskärningssätt efter resultatet.Ta sedan fram en plan som gui-de till beskärningen.

• Ju mindre insats för att nåönskat resultat, desto bättre.Man vill beskära tillräckligtmycket för att säkra överlevna-den, men inte så hårt att trädetinte svarar på insatsen.

• Undvik all beskärning avgamla askar om det inte är akutrisk att de faller sönder. Beskär-ning kan öka risken för ask-skottssjuka.

NÄR DET SEDAN ÄR DAGS att köra igång finns det också mycket atttänka på. Om du beskär pågrund av stormrisk, tänk på attäven en liten kronreduceringökar vindfastheten betydligt. Iakuta lägen kan den kombineras

med stöttor för att förhindra attträdet välter eller att lägre gre-nar bryts.

Kronreduceringen stimuleraråterbildning av nya grenar ochblad längre ner i kronan. Denkan upprepas, men hur ofta ochhur mycket beror på hur trädetsvarar på insatsen.

HÄR ÄR FLER PUNKTER som är vikti-ga att tänka på:

• Gör inte onödigt stora snitt -ytor, arboristen kan korta grenari stället för att skära av dem vidbasen.

• Akta kopplingarna som gårfrån rötterna via stammen upptill blad- och grenverket. Brytsde kan hela trädet dö. Var räddom dem – skär inte av för storagrenar och ta inte bort för myc-ket löv och grenverk.

• Undvik att såga i ellergenom håligheter i grenar. Dödved är torr och lätt, låt den varakvar om den inte utgör en säker-hetsrisk.

• Om trädet riskerar att brytasav en tung gren behöver du intebeskära hela trädet, utan baragrenen. Om den når ned tillmarken utan att skada stammenkan den fungera som ett natur-ligt stöd. Lägg litet jord runt.

• Skylift är säkrare än klätt-ring, både för arboristen och trä-det. Använd lift med lågt mark-tryck och ställ den så långt sommöjligt från trädet för att skonarötterna. Markskydd är ett alter-nativ.

• Hissa ner avsågade grenarmed rep i stället för att släppadem om de riskerar att skadaträdet.

NÄR ALLT TILL SIST är klart, tänk påatt beskurna träd måste få till-räckligt med ljus. Låt inte trädetskuggas av omgivande träd.

I nästa del av vår trädvårds-skola ska Vikki Bengtsson läraoss om trädets rotsystem.

KARIN BERNLE

Hissa ned avsågade grenar med rep och var noga med säkerheten – både dinegen, arboristens och trädets. Foto: Vikki Bengtsson/Pro Natura

SKOLA /DEL TVÅAV FYRA


I förra numret inledde vi ett test därvi avser att jämföra effekterna avtvå typer av plantskydd under läng-re tid. I artikeln kallade vi felaktigtdet ena skyddet för biologiskt ochdet andra kemiskt.

Enligt definitionen av biologiskbekämpning ska sådana medelbaseras på ”mikroorganismer,insekter och växter som hämmarskadeorganismerna”, enligt SLU. Såär inte fallet med de testade plant-skydden, varför inget av dem kankallas biologiskt.

Skötsel

400… fler viltolyckor har inträffat

i Kalmar län i år. Med 3 600 olyckor toppar länet statistiken.

Polisen ser en tydlig koppling till utfodringsplatser, skriver

Land Lantbruk.

SKOGEN 35

Råd på plattaanpassar tallFÖRYNGRING En ny version av programmet Plantval med klimat -anpassade förflyttningsmodeller förtall har anpassats för läsplattor ochtelefoner. Plantval hjälper skogs -ägare att välja odlingsmaterial somär välanpassat, växer bra, har godkvalitet och fungerar i ett framtidaklimat. Rekommendationerna gällerfrämst tall, gran, vårtbjörk och contortatall. Programmet har tagitsfram i samarbete mellan finska Luke,SMHI, Rossby Centre och Skogforsk.Snart ska odlingsmaterial från bådeSverige och Finland ingå.

Nya målbilder för hänsynNATURVÅRD Skogssektorn harenats om fyra nya målbilder om mil-jöhänsyn vid skogsbruk: Användningav kulturstubbar, körning i skogs-mark, hänsyn till sandtallsskog samtkommunikation med friluftslivetinför skogsbruksåtgärder.

Sedan tidigare finns ett fyrtiotalmålbilder för god miljöhänsyn somskogsföretag, myndigheter och organisationer arbetat fram tillsam-mans. Målbilderna talar om vilkenhänsyn som skogsbruket förväntasta vid skogsbruksåtgärder. De kanfungera som handledning vid avverk-ning eller andra åtgärder i skogen.

Förändrad flora får följder

STORMTIPS Anita och Ante Oster-lings skog i Bräcke drabbades av bådestormen Dagmar 2011 och Ivar 2013.

– Det är först nu, när jag börjaderäkna på det, som jag insåg att vi för-lorade nästan halva virkesförrådet istormarna, säger Anita Osterling somberättade om sina erfarenheter vidFöreningen Skogens höstexursion iaugusti.

DEN FÖRSTA STORMEN slog hårdastmot paret Osterling, åtminstoneersättningsmässigt.

– Vårt innehav är fördelat på sex oli-ka fastigheter. Enligt dåvarande för-säkringsregler betalades ersättningbara ut om enskilda stormfällen på oli-ka fastigheter översteg en viss storlek.Efter det skaffade vi oss en försäkringdär man får räkna ihop de totala ska-dorna.

Som en följd av stormarna avverka-de de 3 300 skogskubikmeter, vilketkan jämföras med den årliga avverk-ningstakten före stormarna som varcirka 50 skogskubikmeter.

I DAG ÄR OSTERLINGS stående virkes-förråd 3 700 skogskubikmeter.

Text & foto: KARIN LEPIKKO

ANITAS GODA RÅD• Ha en skogsbruksplan. Följ denoch håll den uppdaterad.• Vid röjning och gallring: Planeraen mer blandad skog med störreinslag av lövträd.• Håll löpande kontakt med rådgi-vare som känner din skog och kanföreslå lämpliga åtgärder.• Se över skogsförsäkringen.

Stormdrabbad:”Var förberedd”

STUDIE Dikesrensning kan få fartpå trädens tillväxt. Bäst effekt fås iungskog. Det visar en sammanställ-ning gjord av Skogforsk tillsam-mans med finska forskningsinstitu-tet Luke.

I tallskog på torvmark har manmätt upp tillväxtökningar på 0,5 till1,8 kubikmeter per hektar och årunder 15 till 20 år efter dikesunder-hållet. Dikesrensning ger däremot

liten effekt om virkesförrådet äröver 150 kubikmeter per hektar. Till-växteffekten verkar också vara liteneller obetydlig om den ursprungligagrundvattennivån är djupare än 30till 40 centimeter under markytan.

Studierna är gjorda i Finland,men nu genomförs en studie av 14dikesrensade bestånd från Överkalixi norr till Nybro i söder.

KARIN LEPIKKO

Rensat dike ökar tillväxt

Silverkvist-mottagarenAnita Osterling har erfaren-het av stormar.

RÄTTELSE

MARKFLORA Lingon och blåbär och annat ris minskar i södra Sverige, medan ormbunkar och bus-kar ökar i hela landet. Forskarna JörgBrunet och Per-Ola Hedwall harundersökt hur varmare klimat, kvävenedfall och minskat ljusinsläpphar påverkat markfloran under desenaste 20 åren.

– Om bärrisen försvinner påverkasnäringsdynamiken i marken och ris-ken för näringsläckage ökar. Då störvi hela näringskedjan. Bra närings-balans i markfloran ger också braskogstillväxt, säger Jörg Brunet somhar några konkreta förslag:

• Gallra oftare för att öka ljusinsläp-pet till markskiktet.• Bevara och öka öppna landskaps-partier, skogsvägkanter, våtmarkeroch betesmarker.• Minska andelen gran. Tall, björk ochek släpper in mer ljus.

Förslagen innebär dock målkon-flikter.

– Det svåra är att hitta balansen iett smart skogsbruk som kan tahänsyn till både biologisk mångfaldoch ökande skogsproduktion, sägerJörg Brunet i ett pressmeddelandefrån Skogssällskapet.

KARIN LEPIKKO


36 SKOGEN

Gilla SKOGENpå facebook!

@ForeningenSkogen

Sågverksföreningen SÅG I SYD, Box 37, 551 12 JÖNKÖPING

S T I P E N D I E RUR SÅG I SYDs JUBILEUMSSTIFTELSE

Såg i Syd kommer under 2017 att dela ut stipendier ur Såg i Syd’s Jubileumsstiftelse.

Stipendiet kan sökas av enskilda personer, organisationeroch institutioner. För ytterligare information, se vårhemsida: www.sagisyd.se

Din ansökan vill vi ha senast den 20 januari 2017!


TEKNIK Redaktör:Per Ericsson

[email protected]

Köptips: Användningsområdet avgör vilken motorsåg du ska välja (s 38).Här är John Deeres nya skotare i G-serien (s 39). Vad vill du läsa om? Mejla oss på [email protected].

SKOGEN 37

Den familjeägda skogsmaskinstillverkaren RottneIndustri i Småland har lanserat F20D, en åtta -hjulsdriven skotare på 23 ton som är företagetsstörsta modell hittills.

Enligt Ronny Östling, kommunikationsansvarighos Rottne, är det främst återförsäljarna på dennordamerikanska marknaden som efterfrågar enskotare med lastkapacitet på 20 ton. Två exemplarär sålda till Kanada, men efterfrågan finns även iSverige och då främst hos skogsbolag i mellerstaoch norra delarna av landet.

– För oss känns det då tydligare att börja tillver-

ka en skotare avsedd för 20 ton än att utrusta enskotare avsedd för 18 ton med diverse tillbehörsom ger högre lastkapacitet, säger Ronny Östling.

Lastutrymmet på Rottne F20D kan varieras påbredden med hjälp av ett inbyggt system som finnsi två varianter, Wide Load och Wide Load XL.Genom att bankar, stöttor och grind kan manövre-ras mekaniskt eller hydrauliskt kan lastutrymmetbreddas och eftersom vikten fördelas på bredden istället för på höjden blir lastbalansen bättre.

Hytten har full ståhöjd. Enligt Ronny Östling ärden också så välisolerad att ljudnivån bara är 69decibel, vilket faktiskt är lägre än i en ny personbil.

Efter nyår kommer Rottne att göra en turné medden nya skotaren.

– Vi börjar i Piteå, fortsätter till Timrå, gör enavstickare till Gjerdrum i Norge och landar natur-ligtvis hemma i Småland, avslutar Ronny Östling.

PER ERICSSON

PRODUKTNYTT Rottne lan-serar sin största skotare hittillsmed ett öga på den nordameri-kanska marknaden.

Rottne slår på stort MOTOR: JD6090 HFC 09 Power Tech PSS.UTSLÄPPSSPECIFIKATION: steg IV.EFFEKT: 207 kW/278 hp.VRIDMOMENT: 1 232 Nm.CYLINDERVOLYM: 9 l.DIESELTANK: 210 l.KRAFTÖVERFÖRING: D5-styrd, hydrostatisk/mekanisk med fulleffektreglering, automatväxlad.DRAGKRAFT: 260 kN.KRAN: Vikarmskran RK 160 med dubbla vridcylindrar och utskjut 2,2 m / dubbelteleskop.LYFTMOMENT: 156 kNm.VRIDMOMENT: 45 kNm.VRIDNINGSVINKEL: 370°.RÄCKVIDD: 8,5 / 10 m.TJÄNSTEVIKT: från 23 000 kg.BREDD: 3 050/3 000 mm, beroende på hjulalternativ.LÄNGD: 10 864 mm.MARKFRIGÅNG: 753 mm.LASTAREA: 4,8-8,4 m2.

ROTTNE F20D

Valåsens sågverk blir digitaltINDUSTRI Moelven får statligt stödvia Vinnova för att modernisera Val -åsens sågverk som företaget säger skabli ”det digitala sågverket”. Genom attinstallera sensorer som samlar in ochsammanställa data från befintligamaskiner ska produktionen kunnaeffektiviseras. Målet är 15 procents

högre processeffektivitet och tio pro-cent lägre energiförbrukning.

– Genom att samla in och analyseradata från olika delar i produktionspro-cessen kan en bättre förståelse upp-nås. Vilket möjliggör optimering av helaprocessen, säger Peter Rockedahl, tek-nisk direktör, i ett pressmeddelande.

Sveaskog testar köldmediumNY TEKNIK En ny typ av köldmediumtestas just nu av Sveaskog i skotareoch skördare. Det består av en lätt -flytande kylolja från tillverkarenAvant herm. I dag används främst propylenglykol som får svårt att cirkulera i ledningarna när det är kallt.Enligt Sveaskog är oljan miljövänlig,

ger bra arbetsmiljö och behöver barabytas vart femte år.

– Dessutom ökar produktivitetennär maskinerna fungerar bättre ochman slipper varmköra maskinerna för att det inte ska vara iskallt när man sätter sig i hytten, säger TorgilGranström på Sveaskog.

Stefan Gertsson monterar ett av deförsta exemplaren av Rottnes hittillsstörsta skotare F20D. Bilder: Rottne


KÖPTIPS Ska du köpa ny motor-såg? Passa på i vinter. Men tänkefter före: Du kan spara tusen-lappar på att inventera det egnabehovet innan du slår till.

På våren och sommaren – närmotorsågen behövs som bäst –är all tid dyrbar. Då är det hellerinte säkert att just den såg duvill köpa finns i lager. Vintern ärdärför en bra tid att köpa ny. Dåkan du i lugn och ro ta en när-mare titt på marknaden.

UNDVIK LÅGPRIS Regel nummer ettnär det gäller motorsågar ärsäkerhet. Ta inga risker, välj bortlågprisprodukten. Köp sågenhos märkesrepresentanten, dåfår du en kvalitetsprodukt medtillförlitlig säkerhetsutrustning,bästa möjliga ergonomi samttillgång till service och inteminst reservdelar.

Att verkstaden kanske inteens befattar sig med din lågpris-såg när den drabbats av inre slit-ningar kan också bli en över-raskning.

ANVÄNDNINGEN STYR Valet avmotorsåg beror i hög grad påvad du ska använda den till. Densom gallrar och kvistar ellersågar ved klarar sig med motor-effekt på cirka två kilowatt ochett kortare sågsvärd. Om du skaarbeta med större träd behöverdu cirka 2,5 kilowatts effekt.

FRITIDSANVÄNDAREN För den sombehöver hålla efter sly, fälla småträd samt hugga och kapa mind-re mängder brasved kanen lättanvänd, bensin-driven såg med motor-effekt på 1,5 till 1,8 kilo-

watt vara lämplig. Ett kortaresvärd gör sågen smidigare atthantera.

För den här användaren kanen batteridriven såg med ettkraftigare batteri på sex ampe-retimmar vara ett miljövänligtalternativ. Hög kedjehastighetoch bra motorstyrka i uppåt 50minuter ger prestanda som mat-char många bensindrivna sågar iden mindre klassen.

SEMIPROFFS Vedeldare, gårdsäga-re och deltidsskogsbrukare som

i viss utsträckning sköter

skogen själva kräver något star-kare doningar. De här sågmodel-lerna är rätt lika proffssågarna,men har något lägre motoref-fekt. Större tillverkare erbjuderflera olika varianter, ofta medmotorer på 43 till 50 kubik ochtvå till två och en halv kilowatt.Standardsvärden ligger på 13, 14eller 15 tum. Att kompletteraden med ett längre eller kortaresvärd gör den mer flexibel.

PROFFSANVÄNDARE Deltidsskogs-brukare och professionella

skogsbru-

38 SKOGEN

TEKNIK

Servicenätetbyggs utEFTERMARKNAD Komatsu haröppnat en verkstad i Hässleholmoch utökar samarbetet med företa-get Östmek som öppnar en verkstadi Uppvidinge i Småland.

PRODUKTNYTT Parker Hannifinlanserar ett filter som ska hålla SCR-system för dieselinsprutning rena.Det kallas Eco-vent och förhindraratt förorenad luft kommer in i tan-ken. Dessutom samlar det upp föro-reningar som smuts och vätska fråntanken, vilket enligt tillverkaren kanhöja driftsäkerheten hos insprut-ningssystemet. Ett snäppfäste gördet enkelt att montera utan verktyg.

Filter hålllerdieseln ren

PRODUKTNYHET Företaget Finn -skogsvalsen har konstruerat en nytyp av matarhjul för skördare somska ge bra grepp även vid tjock bark,uppger Skog Supply. Det kallasThick-Bark och ska enligt tillver -karen effektivisera avverknings -arbetet framför allt i grov slut -avverkning, men även i gallring.

– Alla som kört skördare har juerfarenhet av att det går trögt attkomma igång på en del grovbarkigarotstockar av tall. Att ha ett hjulmed öppen trumma är en lösning fördetta, men då får man nackdelen atthjulet sätts igen med bark och flisor,säger Kenneth Thomasson, vd påFinnskogsvalsen, till Skog Supply.

Klarar tjock bark

Motorsåg – så väljer

Med en motor på 40,9 kubik som ger 1,5 kilowatt är Husqvarna 135 lagom stor för fritidsanvändaren.

Om du väljer såg av lite ovanligare märke kan det vara värt att kolla upp service-möjligheterna. På bilden Hitachi CS 51 EA.

Stihl MS 321 är en ny semiproffssåg

i en lägre viktklass,lämplig för till

exem pel gallring.

En batteridriven motorsåg som Stihl MSA 200Ckombinerar goda prestanda med bra miljöval.

SKADA INTE KRA-NEN! Vid vinschning

med brytblock på kranska gripen stå motbacken som mothåll

så att inte kranen tarskada! Ett tips apropå el -vinsch på kranarm påmini skotare, hämtat frånskogsforum.se.


TEKNIK

kare som använder motorsågensom mer eller mindre dagligtarbetsredskap kräver en kombi-nation av god ergonomi och högprestanda. Proffssågarna är van-ligtvis utrustade med elektronis-ka motorstyrningar och andrafinesser som underlättar start,ger snabbare respons på gaspå-drag, mer motorkraft samt lägrebränsleförbrukning och utsläpp.

Proffssågens motor överstiger50 kubik och effekten liggerrunt tre kilowatt. De störstamodellerna med 18-tumssvärdkan ha motorer på 60 kubik ellermer.

HYBRIS NEJ TACK Till sist: Överskat-ta inte din egen förmåga sommotorsågsanvändare. Gå enutbildning och skaffa dig motor-sågskörkortet – om du interedan gjort har gjort det!

PER ERICSSON

SKOGEN 39

r du rätt

John Deere utökar G-serienPRODUKTNYTT Skördarna ochstorskotaren i nya G-serien harsnabbt blivit uppskattade påden svenska marknaden. Nukompletterar John Deere med demedelstora skotarna 1110G,1210G och 1510G.

För nästan precis ett år sedanpresenterade John Deere Fore-stry de första modellerna i dennya G-serien. Maskinerna somtillverkas i finländska Joensuuhar snabbt blivit uppskattadebland entreprenörer som görriktigt stora slutavverkningar.Många andra har väntat på attlite mindre och mer allsidigaskotare skulle lanseras och nuär det dags.

SKOTARNA 1110G, 1210G och 1510Ghar testats under minst 2 000driftstimmar innan serietill-verkningen påbörjades och allaär utrustade med John Deeresnya 6,8-liters motor 6068Power Tech Plus som uppfyller

de senaste versionerna av EU:sutsläppskrav (stage IV). De haräven högre effekt och kraftiga-re vridmoment.

– Modellerna 1110G och1210G får 6,6 respektive 7,6procent högre motoreffekt.Hos modell 1510G ökarmotorns vridmoment med hela8,7 procent, säger Dieter Rei-nisch på John Deere Forestry.

STYRSYSTEMET TIMBERMATIC F16och användargränssnittet hosG-versionens skotare harvidare utvecklats. Nya styr -moduler, CAN-bussar med enförenklad layout och ett anpas-sat elsystem ska förbättraeffektiviteten hos maskinensolika funktioner.

Universalskotaren 1110G kannumera fås med kort hjulbasför gallringsarbete, genom attbakaxeln flyttas fram 40 centi-meter. Storleken på lastutrym-met blir dock oförändrad.

Skotarna 1210G och 1510G

finns även med förlängd boggi.Avståndet mellan de främreoch bakre hjulnaven på denbakre har ökats till 1 890 milli-meter, vilket är 390 millimeterlängre än på standardmodellen.

– Förlängningen minskarmarktrycket och gör skotarnalämpligare för transporter i ter-räng med låg bärighet, sägerDieter Renisch.

HAN TILLÄGGER ATT 1510G också ärmer lättmanövrerad än före-gångaren, då svängvinkeln harökats från 42 till 44 grader.

Kranspetsstyrningsfunktio-nen IBC finns nu i en ny ver-sion. Dieter Reinisch förklararatt skillnaden är ökad precisionhos gripen vid arbete medlånga räckvidder.

– Gripen rör sig med sammahastighet vid arbete på långthåll som vid arbete nära maski-nen, vilket gör det avsevärt lät-tare att arbeta med lång kran.

PER ERICSSON

FÖRE KÖPETInnan du slår till, fråga dig självföljande:• Vad kommer jag främst attanvända sågen till?• Hur ofta kommer jag att användaden?• Är det enkelt att få service ochreservdelar?• Behöver jag mer motorsågsut-bildning för att arbeta säkert?

0Motor

Max effekt (kW)

Vridmoment (Nm)

Lastkapacitet (kg)

Lastutrymme (m2)

Kran, räckvidd (m)

Hytt

1110GJohn Deere 6068, 6 cyl/6,8 l

145

865

12 000

4/4,6

7,2/8,5/10

Roterande och nivellerande,alternativt fast


164

978

15 000

4,6/5,3

7,2/8,5/10



156

935

13 000

4/4,6

7,2/8,5/10


Högre motoreffekter, vidareutveckladdatorisering och förbättrad kranspets -styrning är några av nyheterna.


RADIORÖST Tomas Lindberg är en av landetsmest erfarna skogsreportrar. Han har följtoch granskat alla de stora skogsfrågorna i 30år. Möt en naturens förkämpe som tycker att Skogssverige behöver fler fritänkare.

Tomas Lindberg föddes i Stockholmsinnerstad. Han var ett asfaltsbarn, men fickredan i unga år möjlighet att vistasmycket ute i naturen.

– Tragiska omständigheter i familjen gjorde att jag underfemtiotalet placerades i olika fosterhem runtom i landet. Närjag var åtta år kom jag till Jössefors iVärmland, där jag bodde hos skogsar-betaren och hästköraren ”Gunnar i Stalpe”,berättar Tomas.

– Vi bodde mitt ute i skogen och Gunnarväckte tidigt mitt intresse för djur och natur.Jag fick prova på allt möjligt och lärde migatt jaga och jobba i skogen. När jag var elvasköt jag min första hare och i tolvårsåldernröjde jag och planterade skog.

MED GLÄDJE OCH STOLTHET berättar Tomas omåren i Jössefors som inspirerade honom tillatt 1975 börja på Skogshögskolan. Men detblev ingen traditionell jägmästarbana förTomas. Han var mer intresserad av att jobbamed journalistik.

– 1982 blev jag allmänreporter på SR Kronoberg i Växjö. Året därpå började jagsom skogsreporter i Lantbruksnytt, ett program från Vetenskapsradion. Det kändesfantastiskt att få ett jobb där jag kunde kom-binera mina intressen, säger Tomas.

– På åttiotalet var det extra roligt att varaskogsreporter. Många skogsägare hade

egna idéer om hur de ville jobba. Skogs -bruket behöver de här tvärviggarna somstruntar i Skogsstyrelsens direktiv och vågarsätta emot och tänka i andra banor. Det saknar jag i dag och det är tråkigt att tvär-viggarna nästan är en utrotad art, menarTomas Lindberg.

1990 var han med och startade Naturmor-gon i P1. En av radions verkliga långkö-

rare, som han ansvarade för de förstaåtta åren. Därefter fick han hand omprogrammet Naturbruk fram till2007.

ÄVEN OM HAN NUMERA är allmänreporter ligger skogsfrågor fortfarande Tomas

varmt om hjärtat. Han gör ofta längrespecial reportage, exempelvis i Vetandetsvärld i P1. Som reporter bör han vara neu-tral, men ibland har han svårt att hålla fing-rarna från syltburken, från att ge sig in idebatten.

– Det är spännande att följa diskussionenom hur skogen ska skötas. Den frågan harstötts och blötts i 200 år. På senare tid hardet blivit tydligare krav på att den biologis-ka mångfalden måste ha sin plats. Det är ettviktigt och komplicerat ämne som gör detroligare och mer utmanande att jobba medskogsfrågor nu för tiden.

– Den mest intressanta frågan nu är striden om nyckelbiotoperna och om enavverkningsanmälan ska vara offentlig. Ennyfunnen nyckelbiotop kan stoppa en slut -avverkning.Naturskyddsföreningen synaravverkningsanmälningarna och är på sinahåll mycket aktiv. Det gillar inte skogsägarna,konstaterar Tomas.

STEFAN HÄLLBERG

40 SKOGEN

PÅ STICKVÄGAR

”Skogsbruket behöver tvärviggar”

TOMAS LINDBERGÅLDER: 66 år.FAMILJ: Fru och tre barn som är 33, 30 och 22 år gamla. UTBILDNING: Skogshögskolan (1975-79).BOR: Växjö och Halmstad.YRKE: Allmänreporter på Radio Kronoberg i Växjö. Tidigare skogs reporter i riksradion från 1983 till 2007. INTRESSEN UTÖVER NATUREN: EU, tysk historia, snickra. Vill vara mer i sommarhuset i Halland.

TEMA /SKOGENSFOLK

Skogens röst i etern. Tomas Lindberg har rapporterat om skogsfrågor i Sveriges Radio i mer än trettio år.


SKOGEN 41

PÅ STICKVÄGAR

7–10 JUNI 2017 SVERIGE

TRÄBYGGE Woodrod är Andreas Hermanssons hem byggda träbil som harvunnit flera priser på olika utställningar.Hela karossen är av trä, den yttre panelen är av betsad mahogny. Andreasgick båtbyggarskola på gym nasiet ochhar använt sina kunskaper därifrån vid byggandet av sin träbil.

– Jag har utgått från en Ford 1932Roadster. Karossen är byggd enligt den

teknik som används när man byggerbåtar. Först spant, som ett skelett.Ribbkravell på detta. Det går åt myckethyvling och slipning, både med maskinoch för hand, säger Andreas till Vimmer-by Tidning.

Nu ska han bygga en släpvagn och enmotorcykel också, skriver tidningen. Avträ, förstås.

Foto: BIRGER LALLO

HÖGHUS Nära Nemunaitis vid floden Nemunas nio milutanför Litauens huvudstad Vilnius hittade SKOGENsutsände den här träskrapan för fåglar. Oftast är det störrehackspett som mejslar ut hålen. Sedan kan andra fågelarterta över, till exempel starar.

Tetx & foto: LARS ÅKERMAN

Båtbyggarensprisade träbil


Björn Lyngfelt, Föreningen Skogen. Läs hela artikeln på skogen.se/foreningen/skogsopinion.

SKOLSKOGAR Per Eriksson upp-låter en del av sin skog till denlokala skolan. Det långa och lyc-kade samarbetet bygger på för-troende och tydlig dialog.

Skolskogen i Hyssna iMarks kommun harvarit igång i snart tju-go år på marken somPer Eriksson äger medsin bror.

– När mina söner gick på fri-tids frågade deras lärare Charinaom klassen fick vara här i sko-gen. Det fick de gärna, säger Per.

Här i skogen gick en gång Perspappa, född 1914, och här gickkorna som gick på skogen ochbetade. Släkten har bott på går-den sedan åtminstone 1809 ochundan för undan köpt till mark,men skolskogen ligger i ett egetskifte om ett par hektar.

– En av tjejerna i min pojkesklass satt i permobil och i börjanfick inte hon följa med ut i sko-gen. Men det ska vara lika föralla, så det ordnade vi, säger Persjälvklart.

SKOGSVÄGEN JÄMNADES och mankörde dit makadam. Kostnaderför större och mindre anlägg-ningar har genom åren täckts avatt skolan har sökt medel frånolika håll, bland annat Skogssty-relsen, Naturvårdsverket ocholika stipendiefonder.

Nu är den forna mossen envattenspegel. Per och hans brorgjorde en fördämning och ladeen trumma som utlopp. En gräv-

maskin krafsade ur sjön ochresultatet är en blank liten

skogssjö, lagom att gårunt och lätt att över-blicka när barnen är

många och små.– Skolan har i stort sett

fått fria händer, säger Per. Defår inte hugga ner allt, menannars kan jag inte som markä-gare springa hela tiden och kollavad de gör. Det bygger på förtro-ende.

DET LIGGER EN LITEN brygga vid vat-tenkanten och en skojig bro attta sig över tilloppet nedanförrastkojan, som Per var med ochbyggde en familjedag. Enbalansstock, en del av en moto-rikbana, är en nyhet för honom,och ett vedförråd har ocksåanlagts sedan han var här sist.

När skolskogen kom till del-tog Per i arbetsdagar med andraföräldrar och barnen. Då kundehan styra en smula, till exempelvad som skulle tas ner.

– Vi borde dessutom gallrahäråt och nedåt, säger han ochpekar. Men tiden har inte räckttill. Vi kanske ska ta hit någonsom kan sköta om det. Det växerju bättre med ljuset. Och ävenom jag tycker om att gå i skogen

är det bättre att jag sköter ommin bilverkstad.

NÅGRA SKOGLIGA ÅTGÄRDER har detinte blivit sedan köpet av justdet här lilla skiftet i mitten av1980-talet. Per tycker att samar-betet med skolan har gått braoch anser inte att man som

mark ägare behöver vara oroligför att släppa till sin mark:

– Skolan har lyssnat på mig.En gång hade barnen slängt enmassa grenar i vattnet, men jagsa ifrån att jag inte ville ha det så,och sen har det funkat. Ungarnahar haft roligt och jag hoppas defortsätter att ha roligt i skogen.

42 SKOGEN

FÖRENINGEN SKOGEN

Skog och skola möts på Pers h

UTMÄRKELSE Jens Meyer har tilldelats Föreningen Skogensutmärkelse Silverkvisten för sina insatser inom Skogen i skolan.Han är regionsamordnare för Skogen i skolan i Värmland och harvarit aktiv sedan 1990-talet. Därmed är han en av de samordna-re som varit med längst och han har varit aktiv i arbetet med attutveckla verksamheten och dess verktyg, bland annat som för-fattare till kokboken ”Mat i skol skogen” och medförfattare till”Möjligheter i skolskogen”.

”Jens är en representant för Skogen i skolan när verksamhe-ten är som bäst”, skriver föreningens styrelse i sin motivering.

Mossen i Per Erikssons och hansbrors skog blev en liten skogssjö.Det går att söka medel till anlägg-ningsarbeten i skolskogen.

TEMA /SKOGENSFOLK

Jens fick kvist CITATET ”Nej, sluta tala om miljardbelopp till höghastighetsbanorna. Några miljoner till låg -hastighetsbanorna kan göra underverk, förskogsägarna, skogs -industrin och miljön.”


Frankeras ej.Mottagaren

betalar portot

PERSONLARM. Pris 745 kr, inkl moms. Bältesklipps ingår, värde 175 kr.

Jag vill bli medlem i Föreningen Skogen och ta del av detta

erbjudande, medlemskap 300 kr/år.

Medlems-/kundnr .........................................................................................................................................................

Namn.................................................................................................................................................................

Adress ...................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................

Tel ......................................................................................................................................................................

E-post ...............................................................................................................................................................

TIDNINGEN SKOGEN

Svarspost 190 164 400

110 01 Stockholm

JA, JAG BESTÄLLER:

SKOGEN

LUNA GPS LARM

FÖR ANDROID

Bältesklipps på köpet!

Värde 175 kr. LUNA personlarm gör att din Android telefon blir ett lättanvänt och lokaliseringsbart personlarm. LUNA är en enkelt och genial tilläggsutrustning för extra personlig säkerhet, t.ex. för den som arbetar ensam. Larmet passar för telefoner med Andriod 5.0 ellernyare telefoner. Art.nr 109400 Pris : 745 kr inkl. moms.

Fyll i och skicka in denna annons alternativt beställ påwww.skogen.se/medlemsforman där kan du läsa mer om produkten.

Max ett köp per medlem och längst till och med 2017-01-26. Frakt tillkommer. Priset är inkl. moms.

�FÖRENINGEN SKOGENSMEDLEMSERBJUDANDE

Bältesklipps

175 krpå köpet!

SKOGEN 43

s hemmaplan

Charina Åkesson har varitlänken mellan Per och Hyssna -skolan under alla år. Det liggermånga pedagogiska fördelar ien skolskog, säger hon.

– I går pratade vi om fornti-den. Vi gick upp på knallen därborta, vi såg hela landskapetoch kunde tala om istiden och

hur den har påverkat landska-pet och vi såg tidens gång.

Charina är glad att skolsko-gen ligger så nära skolan.

– Rörelse och motorik utom-hus, flora, fauna och miljö inärområdet – en skolskog är ensådan tillgång!

Text & foto: ULLA SUNDIN BECK

CHARINAS TIPS• Var tydlig på alla sätt.• Samtala om vad både markägareoch skola vill ha ut av skolskogen.• Markera skogens gränser och gårunt med personalen och visa.

PERS TIPS• En eller två på skolan måste hahuvudansvaret och kontakt medmarkägaren. • Klargör vissa saker från början föratt slippa irritation längre fram. Mankan komma överens i en dialog.• Tala med grannar som kan berörasav passerande människor och fordon.

VILL DU OCKSÅ HA EN SKOLSKOG?På skogeniskolan.se kan du registre-ra en skolskog eller hitta en kon-taktperson i din del av landet.

Charina Åkesson, Hyssnaskolan

”Alla träd i en skog som gränsar motvårt torp ska avverkas. Jag måste jutill exempel ha markägarens tillståndför att bygga närmare än 4,5 metertill tomtgränsen mot markägaren.Har denne då ingen skyldighet motmig, utan kan avverka ända till mintomtgräns?”

SVAR: Som markägare har man rättatt ta ner skog på sin egen mark. Detkan finnas undantag om det inte ärren skogsmark som vi talar om,

exempelvis i detalj -planerat område ellerområden som påandra vis berörs avplaner. I skogsmarkfinns det även natur-och kulturhänsyn som kan försvåraför en markägare att avverka skog.

MATS FRÖJDENSTAM, LRF KONSULT

I Frågelådan på skogssverige.se kandu ställa skogliga frågor till ett hund-ratal experter från skogssektorn.

UR FRÅGELÅDAN

Foto: Mattias W

esterberg/SKOGENbild


Jennie Hedenqvist

Martin Sundberg Björn Jonsson Rikard Hansson Frida Vikner Alexander Sundqvist Anders Magnusson

Mari Jönsson Magnus Andersson Emil Strömberg Gustav Lindström Anders Wedin

Kristiina OksmanAndré Gustafsson

Johan PerssonKia Lettelin

44 SKOGEN

PÅ VÄG

■ Mari Jönsson tillträder vid års -skiftet en tillsvidaretjänst som forska-re på Artdatabanken. Hon har tills nuvarit docent på Artdatabanken och nufått ett stort anslag av Formas för attstudera naturvårdsnyttan med skog -liga hänsynsytor. Hennes forskninghandlar om förekomst och popula-tionsdynamik hos skogslevande kryptogamer.

■ Magnus Andersson blir vid årsskif-tet ny vd och koncernchef för Derome.Han tar över efter sin pappa Karl-ErikAndersson som går i pension, men blirkvar i styrelsen. Magnus har arbetatinom Derome nästan hela sitt liv, hanbörjade på byggdivisionens brädgårdvid 18 års ålder och har senast varit vdför A-hus inom koncernen.

■ Kia Lettelin har utsetts till mark-nadsförings- och kommunikations-chef vid Logset Oy. Hon har en mång-sidig erfarenhet av marknads föringoch kommunikation. Lettelinsansvarsområden på Logset är inre ochyttre kommunikation, samarbete medde finländska och internationellamedierna, att utveckla marknads -föringsmaterial, samt att arrangeraolika evenemang såsom mässor.

Holmen skog■ Emil Strömberg är ny produktions-ledare för skogsvård i Umeå, distriktEgen skog Örnsköldsvik. Han är rekryterad internt.

■ Gustav Lindström är ny produk-tionsledare för leverans i distrikt Ljusdal och kommer från en annan roll inom företaget.

■ Anders Wedin är ny traktplanerareinom distrikt Egen skog Örnsköldsvik.Tidigare intern roll inom Holmen Skog.

Norrskog■ Nils Bodin är nyanställd somskogsrådgivare i Kramfors. Han harprecis avlagt jägmästarexamen ocharbetat en kortare tid vid Sveaskog i Arvidsjaur.

■ Johan Persson är ny skogsråd -givare i Sollefteå. Han är skogs -mästare och kommer närmast från en befattning som virkesmätare vidVMF Nord.

SCA skog■ Joakim Östling har anställts somaspirant på Ångermanlands skogsför-valtning, där han tidigare var vikarie.

■ Jennie Hedenqvist har anställtssom transportledare på Virke. Honkommer närmast från Akzo Nobel.

■ Martin Sundberg är ny tågtrans-portledare på Virke. Han kommer närmast från Ikea.

■ Björn Jonsson är ny produktions -ledare för Egna lag vid Västerbottensskogsförvaltning. Han var tidigare produktionsledare vid Jämtlandsskogsförvaltning.

■ Rikard Hansson är ny distrikts -ansvarig i Överkalix. Han var tidigaredistriktsansvarig i Råneå, Norrbottensskogsförvaltning.

■ Frida Vikner är ny virkesköpare vidÅngermanlands skogsförvaltning, därhon tidigare var produktionsledare.

■ Alexander Sundqvist är redo -visningsekonom på avdelningen Virke,där han tidigare var redovisnings -assistent.

■ Anders Magnusson blir från ochmed nyår ny utvecklingschef vid Väs-terbottens skogsförvaltning. Han vartidigare virkesköpare i Robertsfors.

Sydved■ André Gustafsson är ny virkes -inköpare i distrikt Hässleholm. Hankommer närmast från egen verksam-het och studier.

Utmärkelser■ Kristiina Oksman har fått Nordeasvetenskapliga pris 2016. Hon är pro-fessor och ämnesföreträdare för trä-och bionanokompositer vid Luleå tekniska universitet. Juryn skriver i sinmotivering bland annat att ”det hand-lar om framtidens material som skavara starka och lätta men ha minimalmiljö- och klimatpåverkan. Hennesarbete omfattar processteknologier,förhållandet mellan egenskaper ochmikrostruktur samt åldringen av kompositmaterialen.” Prissumman ärpå 100 000 kronor.

HAR DU BYTT JOBB? Har du börjat på en ny arbets-plats? Eller rekryterat nytt folk? Fått en utmärkelse? Berätta för SKOGEN och hela världen!

Mejla Lars Åkerman på [email protected]öm inte skickamed foto (högupplöst).


SKOGEN 45

Redaktör: Lars Åkerman [email protected]

NY PÅ JOBBET THERESE KLINTMANTherese Klintman bytte rese -branschen mot skog och blevimponerad av virkesmätarnasyrkesstolthet, integritet ochproffsighet.

Sedan i våras är Therese Klint-man HR-generalist på VMFQbera.

– Eftersom jag är ensam påpersonalavdelningen gäller detatt ha många bollar i luften,säger hon.

Ett exempel på det är atthon just skriver en artikel förVMF Qberas kund- och perso-naltidning Qrumeluren, somhon är chefredaktör för, närSKOGEN ringer.

HR står för human resour-ces, det vill säga mänskligaresurser, vilket Therese tyckerär en bra beskrivning.

– Jag ska i första hand varaett stöd till cheferna i ledar-skap, avtalsrätt, rekrytering,utbildning, hälsoarbete – listankan göras lång. Mänskligaresurser är min uppgift.

THERESE ÄR 40 ÅR och sålde resori över tio år, mycket per tele-fon, men kände sedan att honville komma närmare männi-skor i sitt arbete. Då blev detett treårigt personal- ocharbetslivsprogram på Högsko-lan Dalarna och under den sis-ta terminen blev hon vad mankallar headhuntad till sitt förs-ta HR-jobb.

– Företaget hade kontaktmed Stora Enso och därförhamnade jag där, på pappers-bruket Kvarnsveden i Bor-länge. Jag blev personalledaremed personalansvar för drygt50 medarbetare. Där blev jagkvar tills i våras. Då det vardags för mig att bredda mittarbetsfält.

Det får hon på VMF Qbera,som är den största virkes -mätarföreningen i landet medcirka 300 anställda på 70 mät -

platser i Mellansverige. Therese har egentligen

ingen skoglig bakgrund. Detnärmaste hon kommer är attrida sina två hästar på någonskogsväg och hon plockar gärna svamp.

– Men jag har lärt mig mycket om skogsbranschen.Först på Stora Enso och nubåde praktik som virkesmätareoch många, många besök påvåra arbetsplatser.

NY TEKNIK FÖRÄNDRAR virkes -mätningen, till exempel laseroch bildmätning. Det finnsblandade känslor inför den,men Therese uppfattning äratt virkesmätarna är ett stoltsläkte – individuella med starksjälvkänsla.

– De har yrkesstolthet,integritet och är proffsiga. Dekänner sitt ansvar, opartisk -heten är helig. Men visst finnsdet blandade känslor inför allny mätningsteknik som demåste lära sig. De flesta serdock möjligheterna och det ärfint att se.

Therese bor med man ochtre barn i Torsång och henneshästar finns hos mor och far iHesse utanför Borlänge. Honär omgiven av skog på bådaställena.

LARS ÅKERMAN

Hon håller koll på virkesmätarna

Therese Klintman med Devaneioav rasen lusitano. Foto: Jan Skoog


SISTA ORDET

ju, men man kunde önska att fler drev frågan. Mendet är inte de svenska politikerna eller myndigheter-na som är problemet, utan Bryssel-bubblan.

– EU:s Vinterpaket för förnybar energi som nyligenkom blev bra för fasta biobränslen som skogsflis ochpellets till uppvärmning, men sämre för biobränslentill transporter. Bioenergin är viktig för både han-delsbalans, inhemsk produktion och jobben.

– Jag är hoppfull. Ser man på fakta behöver vi bioenergin och kan producera den med normala miljöhänsyn. Bioenergin är viktig för både handels-balans, inhemsk produktion och jobben. Och detfinns potential att producera mer. Både i Sverige och i övriga EU finns outnyttjad mark.

Berättat för ULLA SUNDIN BECK

SKOGSENERGI I Sverige är det självklart med fjärr-och kraftvärme till stor del baserade på bioenergi,men så är det inte i resten av Europa. Där finns enannan syn på skog, konstaterar Sofia Backéus påSvenska bioenergiföreningen (Svebio) som vill spräcka ”Bryssel-bubblan”.

– Det som snurrar hela tiden i mitt huvud är vadsom händer inom EU, där bioenergin motarbetas avmiljöorganisationer från andra länder än Sverige. Jag får lite klimatångest av att vi diskuterar pellets -import från USA som ett problem medan vi samtidigtimporterar fossil gas och råolja från Ryssland.

– Miljöorganisationerna i Bryssel tycker inte attbioenergin är klimatneutral, utan ser skogsavverk-ning för bland annat bioenergi som ett problem förmiljö och klimat. Men om vi ska minska användandetav fossila råvaror är bioenergin en stor del av pussletjämte sol och vind.

– Konkret arbetar vi tillsammans med den euro-peiska bioenergiföreningen Aebiom med data, sta-tistik och fakta och ger goda exempel som en del avvårt lobbyarbete. Det handlar om att öka förståelsenför den nordiska energi- och skogsbranschen. Jagtycker att vi har stöd av svenska politiker, de förstår

Ser man på fakta behövervi bioenergin och kanproducera den med normala miljöhänsyn.”

46 SKOGEN

SOFIA BACKÉUSSkoglig doktor, arbetar

på Svebio med frågor somberör fasta biobränslen.


CK ATAT

ARMOR F

R!

Då behöven.ogSkom ni ger sig seft

erv Hela Sss.åt oarmor och ack fTaT

ståen en för,era politiks kunnigveninar vi för i För Det jobbde.gjor

a fina de lämna minst like borigen ni sogar! För den fina skarff

CK ATAT

Se.om medlemmarsen joogen SkeningFör

allmänhet och inspir

nde en ng

ar ogsksådde

ARMOR F

dan 1882.omna Alla är välkar för det.obb

e.arogsägade skerr

R!

2 112 eller 08-416o1ogen.se/sk.skwww

a möjlighetyNytt år ger n

5 001

a. Bli medlem idag!kerver att påt

!


1 9 0 1 6 4 4 0 0

Posttidning BVid obeställbarhet retur till:SKOGEN, Box 1159, 111 81 Stockholm

FTG Cranes ABIndustrigatan 1, 668 40 Bäckefors

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected]

www.ftgforest.com

Mowikranen har egen skaper som ingen annan skogskran har - det

finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogs-

vagn får du ett lättkört och smidigt skogs ekipage som gör ditt arbete

i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.

Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste väni skogen.


Documents

Trädvård del 2: Användning Här är Rottnes höjer priset på gran Att … · 2016-12-15 · luren slängd i örat allt för många gånger, då kopplar vi av med att ringa skogsägare