Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ... · 7. Länsstyrelsen Skåne -- Länsstyrelsen instämmer i det förslag till regler-ingsalternativ som Transportstyrelsen

Remissammanställning 1 (21)

Datum Dnr/Beteckning

2017-05-31 TSF 2015-110

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar

Nr Remissinstans Kapitel Paragraf

Synpunkt Kommentar och beslut

1. Länsstyrelsen Västerbotten -- Avstår från att yttra sig. Noterat

2. Länsstyrelsen Gotlands län -- Avstår från att lämna yttrande över rubricerad remiss.

Noterat

3. Länsstyrelsen Kronobergs län -- Avstår från att yttra sig över förslaget. Noterat

4. Havs- och vattenmyndigheten -- Havs- och vattenmyndigheten tillstyrker i huvud-sak de förslag som lämnas i remissen. Havs- och vattenmyndigheten förespråkar regleringsalternativ 1innebärande att SJÖFS 1979:14 ersätts i sin helhet så att de reviderade reglerna följer I)ALA:s rekommendationer.

Noterat

5. Länsstyrelsen Stockholms län -- Länsstyrelsen ser positivt på att 1979 års kun-görelse ersätts med modernare föreskrifter, men remissen rör sjösäkerhetsanordningar, som inte berör Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avstår därför från att avge yttrande.

Noterat

Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping

Telefon 0771-503 503 Ann-Christine Wastesson Juridikenheten Juridiska sektionen för infrastruktur, bemanning och behörigheter [email protected] 010-495 36 26

Telefax 011-18 52 56 transportstyrelsen.se [email protected]

Datum Dnr/Beteckning 2 (21) 2017-05-31 TSF 2015-110



6. Länsstyrelsen Västernorrland -- Länsstyrelsen Västernorrland har inga synpunkter ang. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter eller de allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar. Länsstyrelsen Väster-norrland har vidare inga synpunkter på till-hörande konsekvensutredning.

Noterat

7. Länsstyrelsen Skåne -- Länsstyrelsen instämmer i det förslag till regler-ingsalternativ som Transportstyrelsen förordar och har inget att erinra mot föreslagna föreskrifter och allmänna råd.

Noterat

8. Länsstyrelsen Uppsala -- Länsstyrelsen i Uppsala län ser positivt på Tran-sportstyrelsens arbete men har i övrigt inga syn-punkter på förslaget till en ny föreskrift.

Noterat

9. Länsstyrelsen Gävleborg -- Länsstyrelsen avstår från att yttra sig. Noterat

10. Länsstyrelsen Norrbotten -- Länsstyrelsen i Norrbottens län har inga synpunkter.

Noterat

11. Länsstyrelsen Östergötland -- Länsstyrelsen har ingen erinran mot det lämnade förslaget.

Noterat




12. Regelrådet -- Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regel-rådet yttrar sig

Noterat

13. Kustbevakningen -- Kustbevakningen har, utifrån sitt verksamhets-område, inga synpunkter att anföra på underlaget.

Noterat

14. Jordbruksverket -- Jordbruksverket ser positivt på att Transport-styrelsen tagit fram ny och tydlig föreskrift samt tydliga allmänna råd. Jordbruksverket har inga övriga synpunkter.

Noterat

15. Energimyndigheten -- Statens energimyndighet avstår från att lämna yttrande.

Noterat

16. Polismyndigheten -- Polismyndigheten har inte några synpunkter på förslagen i remissen.

Noterat

17. Statens haverikommission (SHK) -- Förslagen ger inte anledning till några synpunkter eller kommentarer från SHK:s sida.

Noterat

18. Sjöbefälsföreningen -- Sjöbefälsföreningen har inga synpunkter. Noterat




19. Försvarsmakten -- FM har tagit del av TS remiss. FM har inte att erinra. FM önskar ge TS en eloge för en tydlig föreskrift med synnerligen goda illustrationer.

Noterat

20. Svensk sjöfart -- FSS är positiv till de mål som ska uppnås med den nya författningen:

− Regler i fas med teknikutvecklingen (t.ex. AIS och virtuell utmärkning)

− Överensstämmelse med internationella över-enskommelser

− Minskad olycksrisk

− ID-märkning för nya sjösäkerhetsanordningar

− Informationsinsatser

− Lättbegripliga regelverk

FSS stödjer förslaget att SJÖFS 1979:14 ersätts i sin helhet, då det syftar till att följa de internatio-nella rekommendationerna.

Noterat




21. Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO)

-- SFPO kan inte finna något att anmärka på i det remitterade materialet och vitsordar således förslagen i remissen.

Noterat

22. Rotationsplast AB 3.1.9.1 Jag har läst igenom remissen och tycker att den ser bra ut.

Den enda synpunkten som vi har är storleken på topptecknen.

I bild 3.1.9.1 så ser man en cylinder. Den cylinder som vi säljer är något mindre. Vår är cirka 30 cm hög och har en diameter på 30 cm.

Ändras enligt framförd synpunkt.

23. Linnéuniversitetet 3.1.8.1 Vi förespråkar föreliggande remiss under beakt-ande av redovisade synpunkter. Bild 3.1.8.1 A)

Ändras enligt framförd synpunkt.




24. Linnéuniversitetet 3.3.1 Synpunkt B

Avslås med anledning av att illustrationen är skapad i enlighet med publikationen INT 1.




25. Trafikverket 3.6.1

3.6.2

3.6.3

Att modernisera och förtydliga regelverket i syfte att öka säkerheten för sjöfarten och minska risken för skador på infrastruktur är en åtgärd som Trafikverket ställer sig positiv till.

När det gäller utmärkning av broar, ledverk och annan infrastruktur (pkt 3.6 i föreskriften) ser vi dock inte att förslaget leder till ett förtydligande.

Vi har tidigare upplevt att de rekommendationer vi fått från Sjöfartsverket varierat beroende på vilket lotsområde som varit tillfrågat vilket också innebär att utmärkning av anläggningarna skiljer sig åt.

Vi har också i kontakt med er fått svaret att "Den tekniska prestandan är som alltid en situations-anpassad bedömning med hänsyn till var bron/ ledverket är beläget .... "

Det tolkar vi som att även fortsättningsvis avgörs utmärkningen från fall till fall. Inte heller den IALA rekommendation1 som ni hänvisar till ger oss svar på frågorna hur utmärkningen ska utformas och vilken prestanda den ska ha.

Vi anser att regelverket ska ge oss en tydligare vägledning på detta område.

TS föreskriftsförslag omfattar endast typ respektive utseende av sjösäkerhetsanord-ningar och inte ansvarsförhållanden mellan infrastrukturhållare.

Utmärkning av broar och ledverk regleras i föreskriftsförslaget genom allmänt råd gällande enbart nya objekt, med anledning av att det fortsättningsvis kommer kräva situa-tionsanpassade bedömningar med hänsyn till brons belägenhet kopplat till rådande sjötrafik.

Därför anser TS att det är olämpligt att reglera denna typ av utmärkning, utan med stöd av skapade illustrationer ska de ge ägaren erforderlig vägledning angående val av sjösäkerhetsanordningar för detta ändamål.

Likaså utgår TS från att samråd kommer att genomföras av infrastrukturhållare vid anläggning av ny bro eller ledverk, vilket innebär att myndigheten har möjlighet att i ett tidigt skede bemötta framtaget förslag angå-ende behov av erforderlig utmärkning för aktuell passage.

Sammantaget kommer ingen åtgärd vidtas.


Vi fick också svar från er att ansvarsgränserna ses över.

Vi anser att gränsen ska dras så att infrastruktur ägare inte ansvarar för flytande sjömärken eftersom den utrustning (båtar) och kompetens som då krävs inte är en naturlig del av verksam-heten. Ansvaret för flytande sjömärken bör vara hos den organisation som ansvarar för farledens övriga flytande sjömärken.

Vid krav på ändrad utmärkning bör det också finnas en övergångstid på åtminstone ett år att planera och genomföra förändringen.

I övrigt tillstyrker Trafikverket förslaget till föreskriftförändring.

1. lALA Recommendation 0-113 On The marking of fixed

bridges and other structuresover navigable waters.

26. Kommerskollegium 10 §

Bilaga 2

Anmälan av krav på tjänsteverksamhet.

I remissen föreslår Transportstyrelsen nya föreskrifter om sjösäkerhetsanordningar (SSA) som kommer att ersätta de befintliga föreskrift-erna om sjösäkerhetsanordningar (SJÖFS 1979:14).

Förslaget syftar att skapa ett regelverk för SSA som stämmer överens med internationella normer. Förslaget innehåller bl.a. nya tillstånds-

Mot bakgrund av att Transportstyrelsen ansåg att föreslaget med införande av krav på ID-märkning av ny utmärkning inte behöver anmälas till kommissionen.

Av den orsaken kontaktades Kommerskol-legium för närmare klarläggande av Transportstyrelsen och som innebar att yttrandet omprövades av remissinstansen.


krav samt nya krav på ID-märkning.

Kollegiet bedömer att vissa delar av förslaget utgör tekniska specifikationer i den mening som avses i förordningen om tekniska regler eftersom de ställer nya krav på produktegenskaper.

Som exempel på detta kan nämnas kraven på ID-märkning som kräver att SSA ägare förser sina nyinrättade sjösäkerhetsanordningar med vissa särskilda uppgifter.

Förslaget är enligt kollegiets mening därmed att betrakta som en teknisk föreskrift som bör anmälas till kommissionen.

Kollegiet föreslår att Transportstyrelsen anmäler föreskrifterna genom att lämna in en s.k. § 6-underrättelse till kollegiet.

Information om hur en sådan underrättelse görs finns i Kommerskollegiums vägledning om anmälningsproceduren, som finns tillgänglig på kollegiets webbplats.

Innan Transportstyrelsen anmäler förslaget till kollegiet ska följande text läggas till i föreskriftsförslaget: ”Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för

Kommerskollegium återkom med nytt yttrande efter omprövning att föreskriftsförslaget inte behöver anmälas till kommissionen eftersom förslaget inte berörs av detta krav.

Sammantaget kommer ingen ytterligare åtgärd vidtas av Transportstyrelsen.


informationssamhällets tjänster”.

Av 2 § förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden, som hänvisar till tjänste-direktivet, följer att nya eller förändrade krav på tjänsteverksamhet ska anmälas till Kommers-kollegium.

De föreslagna föreskrifterna innehåller krav på ansökan om tillstånd för etablering, förnyelse eller avveckling av sjösäkerhetsanordning samt därutöver krav på hur sjösäkerhetsanordningarnas ska vara utformade och användas.

Kollegiet bedömer att föreskrifterna inte inne-håller krav på tjänsteverksamhet och att de därför inte behöver anmälas enligt tjänstedirektivet.

27. Sjöfartsverket

SjöV har tidigare lämnat ett yttrande (Dnr 16-D3999) gällande förslaget i ett samråd som skedde under vintern 2016-2017.

I tidigare yttrande har SjöV nämnt ett flertal möjligheter att förbättra förslaget. Dessa har, enligt vår uppfattning, endast beaktats i begränsad omfattning i den nya externremissen.

Vi anser därför att det vore av stor vikt att TS och SjöV, så omgående som möjligt,

3 §

a) AIS-sjösäkerhetsanordning

Hur skall man skilja på en virtuell AIS SSA och en AIS som sitter på ett fysiskt objekt? Det bör förtydligas att denna definition i så fall inte omfattar “Virtuella AIS SSA”

b) Avveckling

Det finns risk för missförstånd om man menar att en fyr som bytt ägare avvecklats. Därför föreslår vi att “avveckling” innebär att funktionen upphör och “överlåtelse” att objektet byter ägare.

SjöV träffade enligt önskan TS i nytt samrådsmöte (2017-05-08) för klarläggande av framförda synpunkter.

a) Ingen åtgärd (virtuella AIS SSA finns särskilt omnämnt i definitionslistan).

b) Ingen åtgärd (ett vedertaget och allmänt känt begrepp vid bl.a. tillståndshantering för SSA).


kan samlas vid ett möte för att kunna diskutera dessa synpunkter muntligt.

Likt tidigare samråd har vi valt att hänvisa synpunkterna till den sida, stycke eller beskrivning som dessa behandlar i kursiv text:

c) Djupkurva

En djupkurva kan lika väl omringa punkter med större djup, ex. djupkurvorna kring Landsortsdjupet.

d) Djupdataunderlag

Detta underlag behöver inte alltid bestå av en karta? Det torde vara ett informationsunderlag för beslut som kan levereras både i digital och i analog form.

e) Fyrs ljuskaraktär

Bör benämnas “fyrkaraictär” alternativt “karaktär” likt INT 1 definition. Karaktär används även för bojar och dessa finns inte upptagna i definitionen. Även F (fast ljussken) är en fyrkaraktär, därför stämmer inte på vilket sätt en fyr tänds och släcks. Med “fyrens internationella beteckning” menar man i allmänhet dess internationella fyrlistenummer. Förslag till ny formulering: “Sätt på vilket ljuset på en fast eller flytande sjösäkerhetsanordning lyser”.

f) Lysperiod

Bör endast heta “period” likt INT l definition. Ändra “ljuskaraktär” till karaktär och det ska stå “därpå följande period”.

c) Ingen åtgärd (definitionen är framtagen i dialog med C SjöV AO SjöGeo).

d) Ändras enligt förslag med tillägget ”analog eller digital karta”.

e) Ändras enligt förslag till ”fyrkaraktär”.

f) Noterat (ingen åtgärd efter kontroll med språkvårdare).


10 §

g) Virituell sjösäkerhetsanordning

Denna kan även synas på radar i vissa navigationssystem, samt på en MKD (Minimal Key Display).

h) WGS-84

Bör skrivas utan bindestreck.

Vi föreslår även följande definition: “Globalt system för angivelse av geografiska koordinater på jorden. Används bl.a. i GNSS mottagare”.

Nyttan med att märka SSA med Stations-ID kan ifrågasättas. Bör begränsas till Ägare och even-tuellt ett serienummer.

Till exempel lysbojar flyttas ofta mellan stationer då de tas upp ibland för underhåll varvid en annan bojkropp sätts ut på platsen, en eventuell num-mermärkning bör därför vara serienummer snar-are än Stations-ID.

Normalt sett finns det inte heller något ekono-miskt vinst i att hämta en gammal prick. SjöV har ingen individuppföljning på prickmaterial.

Vi saknar även en mer utförlig konsekvensut-redning gällande de kostnader som detta skulle medföra.

g) Ändras enligt förslag med tillägget ”och i radar med specifik symbol”.

h) Ändras enligt förslag.

Efter samråd med SjöV har följande överens-kommelse träffats (170512):

10 § ” En ny sjösäkerhetsanordning ska märkas med ägarens namn. Sjösäkerhetsanord-ningen ska även märkas med ett identifika-tionsnummer i enlighet med bilaga 2.”

Bil 2

Ägare: NAMN Beteckning: NUMMER

”Ägaren ombesörjer att egna uppgifter framgår på nyinrättad sjösäkerhetsanordning i likhet med ovan-stående exempel. Syftet är att underlätta spårbarheten, t.ex. om drivande flytande utmärkning påträffas av allmänheten.


Bilaga 1

1.1.g

1.2.e

Bilaga 2

Bilaga 3

3.1.1.b

Införande av krav på ID märkning av SSA skulle innebära en betydligt större administrativ börda, som i sig har ett ekonomisk värde.

Vi anser att denna punkt är relevant att diskutera i ett kommande samrådsmöte.

Aktuellt djupdataunderlag bör prioriteras att ha en egen punkt innefattande vilken typ av djupunder-lag, standard eller format som avses.

Likaså bör vilken typ av SSA ansökan behandlar ha en egen punkt.

Det bör förtydligas vad som ska göras med flytande utmärkning gällande egenkontroll.

Se 10 §

Anvisningar för SSA

Överväg att byta ut ordet “ska” mot “kan” eller “bör”. Är det ett rimligt krav på alla flytande SSA.

Vi vill poängtera vikten av att bojar inte kan ha topptecken om de verkar i isförhållanden. Topptecknet kan skjuvas av i isdriften.

Allmänna råd

Beteckning på sjösäkerhetsanordning bör vara i enlighet med tilldelat stations-ID från Sjöfartsverkets farledsregister.”

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att dessa önskemål framgår på TS webbplats för SSA ansökan).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att TS tillämpar funktionsbaserade regelverk, vilket innebär att det åligger ägaren att genomföra respektive återredovisa genomförd kontroll).

Noterat

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att denna punkt är inget allmänt råd).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att denna punkt är ett allmänt råd).


3.1.1.c

3.1.2.d

Dimensionskraven på reflexer bör också vara rimliga i förhållande till SSA dimensioner, smal-are band är eventuellt nödvändigt på de minsta prickarna.

Prickar tillverkas med inbyggda hållare för reflexer så i de flesta fall får man reflexen “på köpet”, uppfyller standarden dock inte kravet på 15cm bredd kan bestämmelsen få oproportioner-ligt stora konsekvenser.

Allmänna råd En flytande sjösäkerhetsanordning kan vara försedd med en radarreflektor. Flytande sjösäkerhetsanordningar kan även utrustas med Racon eller AlS transponder enligt avsnitt 3.3.3 respektive 3.4 i denna bilaga

Allmänna råd Vid behov bör fyrljus på lateralmärken synkroniseras. Syftet är att underlätta observation av farledens utbredning och sträckning i mörker eller vid nedsatt sikt.

Bojar och lysprickar utvisar farledens utbredning. Synkronisering används i exceptionella fall där det förekommer flera bojar eller lysprickar. Texten bör därför ändras till “Fyrljus kan vid behov synkroniseras”.

Ändras från minst 15 cm till 10 cm.

Ändras enligt förslag från ”bör” till ”kan”.


3.1.2-1

3.1.2.d

3.1.2.1

3.1.3.1

3.1.4.1

Att skriva “boj, prick” på form är ett missför-stånd. Det som bör åsyftas här är “shape” d.v.s. konisk, cylindrisk, rund, prick/stång etc.

Vi föreslår följande ändring:

“Om lokala ljusförhållanden eller märkets ut-formning riskerar att försvara möjligheten att av-göra om ett lateralmärke är ett babords- eller styr-bordsmärke ska det utrustas med topptecken”.

Uttrycket “har till uppgift att skydda för djup-kurva” kan tolkas som att pricken markerar en viss djupkurva. Så är det ju långt ifrån alltid. Vi föreslår en ändring till”... har till uppgift att visa farledens begränsning i sidled inom vilken fullt farledsdjup föreligger.”

Två fel i illustrationen: a) Vid västpricken saknas Y i YBY b) Sydmärkets bild av karaktären är felaktig, det ska ju vara en mörkerperiod också, se nedan.

Ett punktmärke markerar en uppgrundning men skyddar inte för densamma. Jämför ett lateral-märke som skyddar för en specifik djupkurva.

Ändras enligt förslag från ”form” till ”typ”.

Noterat (ingen åtgärd).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. vedertaget begrepp i detta sammanhang).

Ändras enligt förslag.

Ändras från ”skydda” till ”varna”.


3.1.4.1

3.1.5.1

3.1.6.a

3.1.6.1

En stor boj utan ljus bör undvikas då den utgör en kollisionsfara, illustrationen överflödig.

Detta bör även förtydligas generellt någonstans i föreskriften.

SjöV mittledsbojar har inte topptecken, varför figuren bör kompletteras med en mittledsboj utan topptecken.

Bör nämnas att specialmärken kan användas för utmärkning av DW-rutter och för att bära upp sjövägmärken.

IALA färdigställde på senaste mötet en guideline för hur specialmärken kan förses med symboler (pictograms) för att tydligare visa sjöfarare vad de är till för. Denna guideline går till Council i juni och kommer därefter publiceras.

Därför bör denna illustration ändras till att överensstämma med de rekommendationer IALA har i guiden, d.v.s. att symbolen monteras på bojkroppen, inte toppteckenhållaren, och att den ska vara gul med svarta detaljer likt förslag nedan.

Det ska noteras att denna typ inte finns i den SJÖFS som reglar sjömärken idag.

Ändras enligt kommentar genom att revidera illustration med att endast innehålla lysboj respektive prick med topptecken.

Noterat (under punkt 3.1.9 ”Allmänt råd” framgår att SSA typ lysboj bör vara utrustad med fyrljus). Noterat Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att det finns redan omnämnt i 3.1.6.c ”Allmänt råd” respektive 3.1.6.2).



3.1.8.1

3.1.9

Texten under bilden pratar bara om “förlist far-tyg” men böra vara “ett uppkommet eller tidigare ej känt farligt hinder.”

Prickar finns i många fler olika varianter än ta-bellen tar upp, från små med höjd över vattnet på blott 1 meter till remmare och “elastic beacons” som är uppåt 5-6 meter höga över vattnet.

“Superprickar” med diameter på 600-700 mm förekommer också.

Prickar görs överlag i många olika varianter för att passa lokala förhållanden där de ska stå, därför olämpligt att försöka definiera en fastställd tabell med direkta krav på diameter och längd.

Bättre att formulera typerna som exempel. Specifika krav kan istället ställas i tillstånden.

Sjöfartsverkets definition av prick talar inte om specifik diameter eller längd utan om förhållandet mellan dem. Den lyder enligt nedan:

“Flytande utmärkning utan ljus. Förhållandet bredd och höjdfår inte överstiga 1/5.”

Det innebär således att förhållandet mellan bredd och höjd på en boj inte får understiga 1/5. 1 övrigt saknas bojars utformning i föreskriften.


Ändras enligt förslag genom att delvis konvertera till ”Allmänt råd” respektive utöka antalet med mindre typ av prick (1-6).

Anm. Redovisade storlekar på prickar är fram-tagna i dialog med tillverkare.


3.2

3.2.3.1

3.2.4.1 3.2.5.1

Att använda större bojar utan ljus är något SjöV undviker, då påsegling av sådana kan ställa till med allvarliga olyckor.

Att inför ett “ska” krav på prickarna innebär ett omfattande kravställande på t.ex. mindre fritids-båtsfarleder. Tabellen bör vara ett exempel.

Man bör kunna minska avstånd mellan topp-tecken även på typ 2-4 till som minst 5 cm. Detta för att prickar blir topptunga och lägger sig ned med för höga topptecken, samt att topptecknens hållbarhet blir sämre med stort avstånd mellan dem.

Allmänna råd Vi anser det saknas en definition av fyrbelysning”.

Fasta sjösäkerhetsanordningar

Det bör läggas till en punkt som beskriver att fasta SSA kan utrustas med Racon eller AIS tran-sponder.

Beteckningen Bn (beacon) symbolen för sjömärke.

Bildtexternas första ord bör ändras från “Utseende” till “Formen”.

Noterat (under punkt 3.1.9 ”Allmänt råd” framgår att SSA typ lysboj bör vara utrustad med fyrljus).

Noterat (se ovanstående kommentar med bl.a. införande av ”Allmänt råd”.

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att redovisade avstånd mellan topptecken är framtagna i dialog med tillverkare).

Noterat (bedöms ej nödvändigt).

Ändras enligt förslag genom att komplettera punkten med ”Allmänt råd”.

Ändras enligt förslag genom att revidera illustrationen.

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. föreskriftsför-slaget reglerar typ och utseende).


3.2.7.1

3.3.a

3.3.b

3.3.c

3.3.2

3.3.4

3.3.5

3.3.6

Bn under symbolen för sjömärke är missvisande.

Fyrar delas in i kategorierna kustfyr, ledfyr (oftast sektorfyr). ensfyr respektive varningsfyr.

Bör inte AlS nämnas som ett komplement till en fyr?

Egenkontroll av sektorgränser och enslinje-bäringar är inte praktiskt möjligt att genomföra varje år, dessutom är det inte meningsfullt. Begreppet angöringsfyr används normalt inte.

Mistsignaler förekommer som varningssignaler i offshoreindustrin.

Fasadbelysning behöver definieras.

Avsnittet om ensfyrar bör referera till 3.2.5 om ensmärken under fasta SSA eftersom de hänger ihop.

Ändras enligt förslag genom att revidera illustrationen. Noterat (ingen åtgärd m.a.a. indelningen är skapad med stöd av SjöV Ufs A).

Noterat (finns redan omnämnt under pkt 3.4).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att TS tillämpar funktionsbaserade regelverk, vilket innebär att ägaren åläggs redovisa för TS vidtagen åtgärd). Noterat (ingen åtgärd m.a.a. angöringsfyr är ett vedertaget begrepp. Dessutom är rubriken kustfyr).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. förekommande illustrationer bedöms tillräckliga i detta sam-manhang). Noterat (ingen åtgärd m.a.a. förekommande illustrationer bedöms tillräckliga i detta sam-manhang).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. ledfyrar består av ens- respektive sektorfyrar. Likaså upplyser 3.2.4.1 och 3.2.5.1 att en enslinje kan även vara utrustade med fyrbelsyning).


3.3.7

3.3.7.1

3.4.2.1

3.6.4

3.6.5.1

3.6.6

Ordet “angöringsled” låter som något som leder in från öppen sjö mot kusten. Här ser det mer ut som en inloppsled till en hamn.

Om kursen på insegling är 049, bör utseglingens kurs vara 229 Fyrarna på ömse sidor om farleden har färgerna WR respektive WG.

Det finns ännu ingen möjlighet att visa fysiska AIS:er i ENC. Däremot syns ju den utsända blå ATS-romben på ECDIS-skärmen när man kommit inom VHF räckvidd. V-AIS kan dock visas.

Är lysvidd 5 M generellt krav vid vattenbruksan-läggningar?

Stavfel “rotorbladen” respektive fel symbol i illustrationen för vindkraftverk.

Vågkraftverk har i sin tur 5 M i lysvidd på illustrationen. Däremot så beskrivs det i bildtexten att det ska vara 2 M. Oklart vad som gäller.

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. illustrationerna är skapade vid inlöpande från sjön in mot hamn).

Ändras enligt förslag genom att revidera illu-strationen.

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att illustrationen är korrekt skapad efter kontroll med SjöV).

Noterat (ingen åtgärd m.a.a. att angiven lysvidd är i enlighet med IALA O-139).

Ändras enligt kommentar.

Ändras enligt kommentar med förtydligande om att fyrljus på vågkraftverken ska vara utrustade med minst en lysvidd av 2 M. Däremot SSA som har till uppgift att markera det avlysta området för vågkraftparken ska vara utrustade med minst en lysvidd av 5 M.


3.6.7 Inmätning av sjösäkerhetsanordningar som ingår i en enslinje måste även kontrolleras från sjön.

SSA ändras till ett fristående kummel och som inte ingår i någon enslinje.

Documents

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ... · 7. Länsstyrelsen Skåne -- Länsstyrelsen instämmer i det förslag till regler-ingsalternativ som Transportstyrelsen