Embed Size (px)
Citation preview
Rubriknivå 1
Underrubrik
Trafikförsörjningsplan 2010
Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik på spår och väg.
Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla resor ska vara säkra och trygga.
Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktigt hållbar utveckling av regionen.
© 2009 AB Storstockholms Lokaltrafik
2009-11-30
Trafikenheten
Diarienummer: SL-2009-111483
Bildomslag: Marcus Kurn
Fotografer: Marcus Kurn, Janne Danielsson, Melker Dahlstrand
Innehåll
1 SL-trafiken 4
1.1 Trafiken idag 5
1.2 Resandet idag 7
1.3 Särskild kollektivtrafik 9
1.4 Långsiktiga satsningar i SL-trafiken 10
2 Trafikförändringar 2010 11
2.1 Tunnelbana 12
2.2 Pendeltåg 13
2.3 Lokalbanor 14
2.4 Buss 16
2.5 Infartsparkeringar 18
2.6 Särskild kollektivtrafik 20
3 Tillgänglighet för resenärer med funktions- nedsättning 22
3.1 Fordon och fasta kundmiljöer 22
3.2 Personlig service och bemötande 24
3.3 Information och kommunikation 24
4 Ett miljövänligt resealternativ 25
4.1 Hållbara transporter och fastigheter 25
4.2 Tystare SL-trafik 27
4.3 Skadliga ämnen 27
5 Prissättning och försäljning 28
5.1 Hur SL säljer trafiken 28
5.2 Framtida satsningar 28
6 Ekonomiskt perspektiv 29
4 (30)
1 SL-trafiken
SL ansvarar för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Varje dag reser ungefär 700 000 personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor. Varje dag görs också ungefär 8 000 resor med den särskilda kollektivtrafiken. Den särskilda kollektivtrafiken finns till för de ca 70 000 personer i Stockholms län som är berättigade till färdtjänst. Dessutom ansvarar SL även för ca 2 000 sjukresor dagligen. Här presenteras en översiktlig bild av SL-trafiken samt ett urval av långsiktiga trafiksatsningar.
SLs stomlinjenätNorrtälje
Saltsjöbaden
LidingöRopsten
Österskär
Roslags Näsby
Näsbypark
DjursholmsÖsby
Mörby
Mörby C
Danderyds Sjh
Tekn Högskolan
Frihamnen
Radiohuset
Kårsta
Skarpnäck
N Sköndal
Hökarängen
Bålsta*
Arlanda
Märsta
Uppsala*
Upplands Väsby
Gnesta*
SpångaTensta
Karolinska Sjh
Odenplan
Norrtull
Sundbyberg
Henriksdal
Sofia
Älvsjö
Flemingsberg
Årstaberg
Södertälje C
Södertälje hamn
Farsta Strand
Högdalen
Bandhagen
Sickla Udde
Nynäshamn
Helenelund
Kista
SolnaSolna C
Hjulsta
Akalla
Sollentuna
Jakobsberg
Hässelby StrandVällingby
Nockeby
BrommaplanAlvik
St Essingen
LiljeholmenHornstull
SthlmSödra
Skärholmen
Fridhemsplan
Gullmarsplan
Fruängen
Norsborg
Hagsätra
Ekerö
Tyresö
Vaxholm
Universitetet
Nacka
Värmdö
KungsträdgårdenT-Centralen
Slussen
Tunnelbana
Pendeltåg
Stombussar
Lokalbanor
Bytespunkt stomlinjer
Utanför Stockholms län
Dagens stomlinjer
14
NULÄGET
2. Nuläget
SL-TRAFIKEN IDAG
5 (30)
1.1 Trafiken idag
StomtrafikenSpårtrafiken utgör tillsammans med ett tjugotal stombusslinjer SLs stomtrafik. Stomtra-fiken är basen i SLs trafiknät och är ett grovmaskigt transportnät på spår och vägar över hela Stockholms län med vissa utlöpare in i angränsande län. Stomrafiken känne-tecknas av tydlighet och hög turtäthet. Andra egenskaper förknippade med stomlinjenä-tet är att linjerna sällan ändras och att de är välkända genom en konsekvent linjenum-rering och en tydlig annonsering. En förutsättning för att stomtrafiken ska kunna erbjuda effektiva och snabba förbindelser är att den har hög kapacitet och god fram-komlighet och bra kopplingar, bytespunkter mellan näten. Stomlinjenätet gör det möjligt att resa direkt till Stockholms stad från länets övriga 25 kommuncentrum.
De fyra trafikslagen som tillsammans bildar stomlinjenätet har alla olika egenskaper när det gäller till exempel kapacitet, hastighet och hållplatsavstånd. Samtliga spårsystem utom Tvärbanan är radiella och går in till Stockholms stad. Även de flesta stombuss-linjer är radiella men några går i tvärled.
De fyra trafikslagenTunnelbanan trafikerar till större delen i Stockholms stad, men sträcker sig också över kommungränsen till Mörby centrum i nordost och till norra Botkyrka i sydväst. Tunnel-banans stationer ligger genomgående väl lokaliserade i Stockholms olika stadsdelscen-trum. De Gröna och Röda linjerna är genomgående från norr till söder och binder därigenom samman länet. Den Blå linjen går även genom de centrala delarna av Sundbyberg och Solna på vägen mellan norra Järva och Stockholms city.
Pendeltågstrafikens två huvudlinjer trafikerar länet som i ett kryss – den ena linjen från Bålsta i nordväst till Nynäshamn i sydost och den andra från Märsta i norr till Södertälje och vidare till Gnesta i sydväst. De går på gemensam sträcka mellan Tomteboda till Älvsjö genom Stockholms centrala delar. De flesta pendeltågsstationerna är centralt belägna i stationssamhällen och kommuncentrum.
Lokalbanorna är fem sinsemellan mycket olika spårsystem. Den kapacitetsstarkaste är Roslagsbanan som har den största geografiska täckningen och som trafikerar flertalet av nordost-kommunerna. Tvärbanan knyter samman tunnelbanans Gröna och Röda linjer med pendeltågstrafiken söder om innerstaden. Kapaciteten per tåg är förhållan-devis låg beroende på att stationerna endast kan trafikeras med tvåvagnarståg. De återstående tre lokalbanorna, Saltsjöbanan, Lidingöbanan och Nockebybanan har lägst antal resenärer.
Det finns drygt 450 olika busslinjer varav 18 är stombusslinjer. Fyra stombusslinjer går i Stockholms innerstad. Utanför innerstaden går sju linjer huvudsakligen i radiell led och fem i tvärled medan två linjer har en kombinerad funktion. De radiella linjerna trafikför-sörjer huvudsakligen de skärgårdskommuner i ost som inte har spårtrafik, nämligen Norrtälje, Vaxholm, Nacka, Värmdö, och Tyresö och dessutom Ekerö, väster om Stock-holm. Sex av stombusslinjerna i tvärled går helt eller delvis genom Stockholms närför-orter.
6 (30)
Resterande busslinjer som inte tillhör stomtrafiken kan delas in i fem olika kategorier.
Î Direkttrafiken Î Kommuntrafiken Î Landsbygdstrafiken Î Nattrafiken Î Närtrafiken
DirekttrafikenBeroende på förutsättningar och efterfrågan kan stomtrafiken (spårtrafiken och stomlinjebussarna) behöva förstärkas när kapaciteten inte räcker till. Detta sker genom direktbusslinjer som ofta ger snabb förbindelse mellan områden där det finns stor efterfrågan. Direkttrafiken som kompletterar stomlinjer av kapacitetsskäl är ett bra alternativ vid arbetspendling där det finns ett tillräckligt resandeunderlag för direktresa. Direkttrafiken trafikeras framförallt under högtrafik.
KommuntrafikenDe lokala linjerna i kommunerna är ett komplement till stomlinjerna. De trafikerar många bostads- och arbetsplatsområden och erbjuder korta gångavstånd för resenä-rerna. Ofta ansluter de till stomtrafiken (anslutningslinjer) men kan även vara skräddar-sydda för inköps- och serviceresor inom kommunen (kvarterslinjer). När efterfrågan är låg kombineras de båda funktionerna av effektivitetsskäl. Kommuntrafiken är flexibel och förändras i takt med att kommunens befolkning och bebyggelse förändras. Lin-jerna trafikeras på dagen (mån-fre), men har begränsat eller inget utbud på kvällar och helger.
LandsbygdstrafikenTrafiken i landsbygdsområdena är de busslinjer som förbinder länets landsbygd med kommuncentrum. Landsbygdstrafiken har lokalt anpassade lösningar och erbjuder ibland bytesmöjlighet med trafik som körs av annan huvudman (t ex Upplands Lokaltra-fik, Waxholmsbolaget eller vägfärja). Landsbygdstrafik kan också vara anropstyrd.
Landsbygdstrafiken upptagningsområde ska omfatta minst 200 permanentboende invånare inom en radie av två kilometer. Vägarna måste vara framkomliga för normal busstrafik. Turtätheten är minst tre resmöjligheter per riktning på vardagar. I dessa fall får den samhällsekonomiska och miljömässiga bedömningen vika och tillgängligheten i tid och rum prioriteras. Övrig trafik ska vara samhällsekonomiskt motiverad.
NattrafikenMed nattrafik avses perioden mellan kvällstrafiken och morgonens dagtrafik. SLs nattrafik startar kl. 01 och avslutas kl. 05 på vardagar och kl. 06 på helger. I Stock-holms län förekommer en relativt omfattande nattrafik, som har betydelse framförallt för nöjesresor på helger men även för arbetspendling på vardagsnätter. Nattrafiken består av busstrafik under vardagsnätter respektive tunnelbana på helgerna komplet-terad med nattbusslinjer. Även pendeltågstrafiken kör vissa turer på helgerna under natten. Nattrafiknätet följer i princip samma linjesträckningar som stomlinjenätet gör dagtid men är mer grovmaskigt. Nattlinjerna ger resmöjligheter mellan Stockholms innerstad och tätbebyggda områden i länet.. Avsteg från denna huvudprincip finns. Viss kommuntrafik med anslutning till/från stomtrafiken erbjuder nattrafik. Ett fåtal anslu-tande busslinjer till nattbusslinjerna går under helgnätter.
NärtrafikenNärtrafiken är antingen linjelagd med tidtabell, anropsstyrd eller en kombination av dessa. Närtrafiken är öppen för alla som har SLs färdbevis eller färdtjänstkort. Ett av Närtrafikens viktigaste mål är att minska behovet av färdtjänstresor med taxi. Närtrafi-ken underlättar för att resenärerna dels ska kunna genomföra lokala resor, dels kunna genomföra ett byte till annan allmän kollektivtrafik för vidare resa.
Läs mer i RIPLAN, SLs Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län
7 (30)
Närtrafiken ska fortsättningsvis byggas ut med små anropsstyrda fordon, vilket tidigare har gjorts i Årsta med lyckat resultat. Tanken är att med småbussar kunna komma ännu närmare resenärens adress än vad dagens närtrafik förmår och därigenom ge en bättre service till resenärerna. Eftersom fordonen är mindre och kommer snabbare fram öppnas möjligheter att trafikera större områden med en förhållandevis tät tidtabell.
1.2 Resandet idag
Vad påverkar resandeutvecklingen?Det finns en rad faktorer som påverkar kollektivtrafikresandet i länet; dels faktorer som SL och SLs ägare styr över såsom biljettpriser, trafikutbud och kvalité, dels omvärlds-faktorer som bensinpris, befolkningsutveckling, antal sysselsatta och bilbegränsande åtgärder som till exempel trängselskatter.
Figuren nedan visar utvecklingen för SL-resandet och för en rad påverkande faktorer. Som framgår av figuren har resandet med SL ständigt ökat under de senaste tio åren med undantag för åren 2003 och 2004 då resandet minskade något. Detta berodde till stor del på taxehöjningen som genomfördes 2003. Av figuren framgår också att resandet följer utvecklingen av utbudet. År 2005 och 2006 ökade utbudet snabbare än resandet vilket berodde på mycket omfattande utbudsökningar inför försöket med trängselskatter.
Resandeutvecklingen sedan 1995 samt utvecklingen för ett antal faktorer
Faktor År 1995 År 2008 IndexBesninpris, 95 otkan kr/liter 7,55 12,46 165
KPI årsmedeltal totalt, skuggindextal 255 301 118
Sysselsatta1) 851 900 992 000 116
Befolkning2) 1 725 756 1 977 874 115
Sittplatskm per år (miljoner) 12 821 15 674 122
Pris 30dagarskort kr 355 690 194
Påstigande per vardag, 1000-tal 2 045 2 482 1211) Befolkning avser 1/11-08
2) Sysselsatta avser 2007
100
110
120
130
140
150
160
170
180
190
200
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kortpris, kr
Bensin (95 oktan) Kr/liter
KPI årsmedeltal totalt,skuggindextalBefolkning
Sysselsatta
Sittplatskm
Påstigande per vardag
8 (30)
En viktig faktor för SL-resandet är utvecklingen av bensinpriset. Ett högt bensinpris gynnar resandet med kollektivtrafiken medan ett lågt bidrar till ökat resande med bil. Under de senaste åren har priset stadigt ökat.
På motsvarande sätt innebär en lågkonjunktur minskat antal sysselsatta och därigenom en minskad efterfrå gan på resor. Under de senaste tio åren har länet både haft hög- och lågkonjunktur. Som framgår av figuren på föregående sida följer utvecklingen av resandet och sysselsättningen varandra väl.
SL-resandet i siffrorUnder en vardag görs drygt 2,5 miljoner påstigningar i SL-trafiken, vilket omräknat till antal resenärer innebär drygt 700 000. SL-resandet har ökat under senare år och är nu på rekordnivåer. SLs höga resandesiffror är unika för landet och är även vid en internationell jämförelse mycket höga. Resandet med SL är koncentrerat till morgo-nens och eftermiddagens rusningstimmar som infaller kl. 6-9 och kl. 15-18. Hälften av allt resande under ett dygn sker dessa tider.
Av de drygt fem miljoner personresor som genomförs i länet en vanlig vardag görs en fjärdedel med SL. Under rusningstrafiken på morgonen och kvällen är andelen betydligt högre, särskilt in mot city. År 2008 var kollektivtrafikandelen under maxtimmen in mot city 78 procent (av alla bil- och kollektivtrafikresor).
Kvinnor reser mer med SL än män. I åldersgruppen 18-24 år finns de flitigaste SL-resenärerna. Bland dessa reser 40 procent med SL under en vardag jämfört med 20-25 procent i övriga åldrar.
Resandet med SL per trafikslagFlest resenärer har tunnelbanan med drygt en miljon påstigande under en vardag följt av busstrafiken med knappt en miljon påstigande, varav 260 000 ombord på stombus-sarna. Därefter kommer pendeltågen med cirka 250 000 påstigande per vardag.
Övriga resenärer fördelas mellan de fem lokalbanorna från Tvärbanan med drygt 40 000 påstigande, Roslagsbanan med knappt 40 000 påstigande, Saltsjöbanan med över 20 000 påstigande till Lidingö- och Nockebybanan med runt 10 000 påstigande vardera. Flera av stombusslinjerna har fler påstigande än de minsta lokalbanorna. Resandet är allra störst med stombusslinje 4 som har drygt 60 000 påstigande, fler än vad någon av lokalbanorna har.
Av cirkeldiagrammen framgår tydligt hur dominerande roll tunnelbane- och busstrafiken spelar, särskilt om man ser till antalet påstigande resenärer.
Resenärer 700 000
Resor* 1 250 000
Byten per resa 0,6
Påstigningar i trafiken
2 500 000
*/ från RES 05-06
SL-resandet en vanlig vardag
9 (30)
1.3 Särskild kollektivtrafik
Särskild kollektivtrafik är till för dem som på olika sätt har svårigheter att åka med den allmänna kollektivtrafiken. För att bli berättigad dessa resor krävs någon form av tillstånd. På Färdtjänstnämndens förvaltning prövas ansökan om färdtjänst utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. I färdtjänstverksamheten administreras och utförs sjukresor i enlighet med lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Hos SL är färdtjänstresor och sjukresor resformer inom ramen för särskild kollektivtrafik
Färdtjänsten flyttas till SLDen 1 juli 2009 överfördes Färdtjänsten med undantag för myndighetsutövningen till SL enligt beslut av landstinget i budget 2009. Syftet med sammanslagningen är att tillföra SL ytterligare kompetens inom tillgänglighetsområdet för att förbättra trafiken för funktionshindrade och effektivisera verksamheten. Enligt beslutet ska färdtjänst-verksamheten integreras i SL:s verksamhet och fullt ut administreras genom SL.
KundserviceInom färdtjänstverksamheten finns en kundservice som hanterar administration och kundkontakter med resenärer som har tillstånd till tjänsten. Här hanteras fakturafrågor, klagomål, information om regler och riktlinjer, ersättningsanspråk samt utbildning av vårdgivare angående sjukresor m.m.
Ökad tillgänglighet minskar behovet av särskild kollektivtrafik.Visionen är att fler ska kunna göra sina resor i en tillgänglig kollektivtrafik. Den allmän-na kollektivtrafiken inklusive närtrafiken ska alltid vara det första resealternativet. Ju fler resenärer med funktionsnedsättning som kan resa på detta sätt, desto större blir möjligheten till ett friare resande.
En tillgänglig och anpassad kollektivtrafik minskar behovet av individuella särlösningar och ger samtidigt äldre resenärer möjlighet att resa kollektivt längre upp i åldrarna. Resenärerna får större valfrihet och kan använda fler färdsätt än i dag samtidigt som resurserna används mer kostnadseffektivt och belastningen på miljön minskar.
När fler färdtjänstresenärer reser med den allmänna kollektivtrafiken, ökar möjlighe-terna att satsa på förbättrad kvalitet i resandet för de resenärer som har färdtjänsten som enda resmöjlighet.
10 (30)
1.4 Långsiktiga satsningar i SL-trafiken
I takt med att befolkningen i Stockholms län växer blir SL ett viktigt redskap för att hantera det ökade behovet av transporter utan att belasta miljön. Det kräver en utbyggnad av kollektivtrafiken på både kort och lång sikt. Spårkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet behöver byggas ut och pendeltågen behöver på sikt få egna spår. Även tunnelbanans kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet måste höjas för att klara framtida resandevolymer. Som komplement till spårtrafiken krävs ett stombussnät med hög turtäthet. Just nu pågår det flera stora satsningar för att bygga ut SL-trafiken. Ett urval av dessa presenteras här.
CitybananFör att förbättra kapaciteten i järnvägstrafiken genom centrala Stockholm, och därige-nom möjliggöra mer trafik med såväl pendeltåg som regional-, fjärr- och godståg, byggs Citybanan. Citybanan blir en pendeltågstunnel från Tomteboda via nya pendel-tågsstationer vid Odenplan och City till Stockholms Södra. Den kommer att kunna trafikeras av minst 18 pendeltåg per timme och riktning. Samtidigt frigörs kapacitet för fler regional-, fjärr- och godståg ovan jord. Arbetet med Citybanan har påbörjats och beräknas pågå till 2017.
Förbättringar på RoslagsbananFör att möta det framtida behovet av transporter och öka punktligheten och säkerhe-ten pågår ett antal separata projekt på Roslagsbanan. I dag är den över hundra år gamla Roslagsbanan en enkelspårig järnväg med undantag för sträckan mellan Stock-holms Östra och Galoppfältet. Förutom att rusta upp de befintliga spåren planerar SL bland annat för utbyggnad till dubbelspår på ett antal delsträckor. Partiella dubbelspår Etapp 1 planeras bli klar 2014. Dubbelspår till LIndholmen respektive Åkersberga beräknas bli klar 2016. SL jobbar också för att förbättra tillgängligheten och trafik-informationen på Roslagsbanan.
Spårväg City – en förlängning av DjurgårdslinjenDjurgårdslinjens spårväg går idag mellan Norrmalmstorg och Waldemarsudde. I takt med att den planerade bostadsbebyggelsen i Ropsten och den nya stadsdelen Lindha-gen tar fart behöver kollektivtrafiken byggas ut för att höja kapaciteten och förbättra tvärförbindelserna. Den planerade linjesträckningen går, fullt utbyggd, mellan Ropsten via Värtan till Stockholms Central, Fridhemsplan och slutar i Lindhagen vid Hornsbergs strand. Under 2010 planeras sträckan från Norrmalmstorg upp mot Hamngatan att byggas. Samtidigt sätts moderna spårvagnar i drift. En studie ska påbörjas inom kort om vidare utbyggnad av spårvägen i innerstaden.
Tvärbanan byggs utDagens Tvärbana går från Alvik till Gullmarsplan och vidare till Sickla udde i Hammar-bysjöstad. SL avser att bygga ut Tvärbanan med flera nya grenar. Först ut är Tvärba-nans Solnagren – ett samarbete mellan SL, Stockholm, Sundbyberg och Solna. Solna-grenen ska gå från Alvik till Solna station via Ulvsunda industriområde, Sundbybergs centrum och Solna centrum. Bygget har påbörjats hösten 2009 och fortsätter fyra år framåt.
Utbyggd kollektivtrafik till nya Karolinska SjukhusetSolna stad och Stockholms stad planerar för en utveckling av området Karolinska – Norra Station med en kraftig ökning av antalet bostäder och arbetsplatser. Inom området ska ett nytt universitetssjukhus Nya Karolinska Solna (NKS) uppföras. Resan-det till och från området kommer att öka kraftigt när sjukhuset och den nya stadsdelen finns på plats. SL har utrett flera alternativ till hur området kan försörjas med kollektiv-trafik. Studierna har omfattat tunnelbana, spårväg och ett rent bussalternativ. Nu pågår fördjupade utredningar av en spårvägslösning från Solna centrum till Odenplan via Karolinska – Norra Station.
11 (30)
2 Trafikförändringar 2010
Här presenteras de olika förändringar som sker i trafikutbudet under 2010. Trafikför-ändringarna presenteras kortfattat per trafikslag och även förändringar i infartsparke-ringar och särskild kollektivtrafik beskrivs i detta kapitel.
Trafikförändringarnas omfattning2010 års trafikförändringar är en satsning om 250 milj. kr per helår. Av denna summa har styrelsen redan tagit beslut om förändringar i pendeltågtrafiken för att passa med Banverkets ansökan om tåglägen (styrelsemöte 2009-03-17), en kostnad på 23 milj. kr, och om kostnaden för Spårväg city (styrelsemöte 2009-06-16), en kostnad på 65 milj. kr. Ovanstående kostnader är beräknade per helår och ska inte förväxlas med kostna-den för 2010 års trafik (startar till största delen i augusti).
Satsningen omfattar ytterligare 56 bussar och 6 fordon för Spårväg city. Utbudet ökar med ytterligare ca 325 000 avgångar per år för alla trafikslag.
De områden som har prioriterats i årets trafikförändringar är minskad trängsel i alla våra trafikslag, sittplatsgarantin samt tillgänglighetsanpassning av våra bussar, förbätt-rad trafik till nybyggnadsområden, ökad standard på de tvärgående stomlinjerna och utökad turtäthet på Roslagsbanan efter de förbättringar som har gjorts på banan. Läs mer om de prioriterade områdena under respektive trafikslag nedan.
PlaneringsprocessenSL tar årligen fram förslag till trafikförändringar i kollektivtrafikutbudet för linjesträck-ningar, turtäthet och trafikeringstid. SL studerar även förslag till trafikförändringar som har inkommit via kundsynpunkter från resenärer och trafikutövare. Förslagen skickas ut på remiss till länets kommuner, trafikutövarna samt övriga samarbetspartner under slutet av våren. Allt detta material bearbetas tillsammans med inkomna remissynpunk-ter under hösten. Förslagen utreds och beräknas utifrån samhällsnytta och kostnader samt samordning med investeringar i depåer med mera. Dessutom utreds hur många nya resor per dag och nya biljettintäkter som trafikförändringarna ger, liksom realismen avseende exempelvis spårkapacitet. De analyserade förslagen stäms av under höstens budgetprocess.
Ansökan om tåglägen på statens spåranläggningar – SLs pendeltågstrafik – skerunder april månad för tågplanen (tidtabellen) som startar i december. Varje tågplan gäller i ett år. Det innebär att de förändringar som sker i pendeltågstrafiken underperioden december 2009 – december 2010 har ansökts om hos Banverket i april 2009 och beskrivs därför i detta kapitel som ”Trafikförändringar 2010”.
Läs mer om alla trafikföränd-ringar i Trafikförändringar 2010.
12 (30)
Tidtabellsskiften 2010Under 2010 kommer tidtabellsskiftet till sommartrafik att flyttas fram en vecka. Anledningen till förändringen är att resandet före midsommar har ökat under senare år vilket har inneburit mycket stor trängsel på vissa linjer eftersom sommartrafiken har lägre turtäthet. Kontakt har tagits med Samtrafiken som inte hade några invändningar emot förslaget. Eventuellt kommer det att behövas vissa förstärkningsturer på torsda-gen före midsommarafton på busslinjer som har båtanslutning ut mot skärgården.
Samråd kommer att ske med Waxholmsbolaget för att minimera eventuella passnings-problem denna vecka då båtarna byter tidtabell söndagen den 20 juni i enlighet med linjetrafiken i övriga landet. Det kan bli svårt att få en fullständig passning mellan bussar och WÅABs båtar denna vecka men om så blir fallet har WÅAB lovat att lägga in det i sin annonsering.
Följande datum för tidtabellsskiften gäller under 2010:
Î Sommartidtabellen börjar gälla midsommarafton, den 25 juni.
Î Normaltidtabellen börjar gälla måndag den 23 augusti.
Î Ny tidtabell för pendeltågen börjar gälla söndag den 12 december.
2.1 Tunnelbana
Fr.o.m. juni 2010 förändras tidtabellerna i tunnelbanan med anledning av det nya trafikavtalet med trafikentreprenören MTR. Detta kommer att medföra minutföränd-ringar i tunnelbanesystemet, bland annat med avsikt att erhålla bättre punktlighet och jämnare intervall mellan tågen.
T18T19 T17T14T13
T18T17
T19
T11
T10
T11T10 T14 T13
Hässelb
y gård
500
0
S:t Erik
splan 21
000
Odenplan 24
000
Fridhem
splan 54
000*
Rådmansg
atan
2400
0
Huvudsta 3000Västra skogen 8000
Stadshagen 6000
Vreten 3000
Sundbybergs centrum 9000
Duvbo 3000
Rissne 6000
Rinkeby 7000
Tensta 7000
Solna centrum 10000
Näckrosen 5000
Hallonbergen 5000
Kista 17000
Husby 7000
Akalla 6000Hjulsta 2000
Örnsb
erg
3
000
Hornst
ull 1500
0
Zinkensd
amm
700
0
Maria
torg
et 18
000
Telefonplan 9000
Midsommar-kransen 5000
Aspudden
5
000
Hässelby strand 4000
Stora
moss
en 3
000
Alvik 1
7000
Brom
maplan 14
000
Åkesh
ov 300
0
Ängbyplan 1
000
Islandst
orget
300
0
Blackeb
erg 4
000
Råckst
a 300
0
Vällingby 1
0000
Johannelu
nd 100
0
Abraham
sber
g 400
0
Thorildsp
lan 800
0
Rådhuset 9000
Kristin
eber
g 500
0
Liljeholm
en 26
000
Alby 6000
Hallunda 4000
Mälarhöjden 3000
Bredäng 7000
Sätra 4000
Skärholmen 14000
Vårberg 6000
Vårby gård 4000
Masmo 2000
Fittja 6000
Fruängen 8000Norsborg 3000
Axelsb
erg 2
000
Västertorp 3000
Hägerstensåsen 5000
Östermalmstorg 30000
T-Centralen 168000*
Gärdet 10000
Karlaplan 13000
Kungs-trädgården 7000
Gamla stan 23000*
Slussen 84000*
Medborgarplatsen 22000
Skanstull 27000
Gullmarsplan 35000
Skärmarbrink 6000
Blåsut 2000
Sandsborg4000
Skogskyrko-gården 2000
Tallkrogen 2000
Gubbängen 5000
Hökarängen 5000
Farsta 11000
Farsta strand 4000
Stadion 9000
Tekniska högskolan 22000
Universitetet 10000
Bergshamra 6000
Danderyds sjukhus 12000
Sockenplan 2000
Globen 5000
Enskede gård 2000
Svedmyra 3000
Stureby 2000
Bandhagen 3000
Högdalen 8000
Rågsved 5000
Hammarbyhöjden 4000
Björkhagen 3000
Bagarmossen6000
Kärrtorp 4000
Mörby centrum 7000 Ropsten 17000
Hagsätra 4000 Skarpnäck 7000
Alvik 17000Åkeshov 3000
Hötorget 30000
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
13 (30)
CitybananUnder år 2010, och ytterligare tre år framåt, fortsätter de trafikpåverkande arbetena med Citybanan. Dessa arbeten kommer att ge effekter för tunnelbanetrafiken i form av kortare trafikavstängningar vid Odenplan, T-centralen samt mellan Slussen och Maria-torget. På dessa platser beräknas sprängningsarbeten för Citybanan innebära att tunnelbanetrafiken stoppas under tio minuter ett par gånger per dag.
Den avstängning av Blå linjen som skett under fyra månader 2009, föranlett av arbeten för Citybanan, återkommer inte under 2010, men väl under 2011 och 2012.
2.2 Pendeltåg
Beslut om trafikförändringar på pendeltågen togs i SLs styrelse i mars 2009 för förändringarna i tågplan T10 som börjar gälla 13 december 2009. Förändringarna avser utsträckt 15-minuterstrafik på sträckorna Märsta - Södertälje C respektive Kungsängen - Västerhaninge, ökad turtäthet under helger på Nynäsbanan samt att neddragningen som skedde i nattrafiken under sommaren 2009 tas bort.
Under processen med fastställande av T10 har dessutom SL gått med på att enbart köra X60 på Gnestalinjen. Detta för att minska körtidsskillnaderna mellan pendeltågen och de snabbare fjärrtågen på den hårt belastade sträckan Järna – Gnesta.
Dubbelspårsutbyggnaden på Nynäsbanan mellan Västerhaninge och Tungelsta innebär inskränkningar i trafiken mellan Västerhaninge och Nynäshamn. Trafiken ställs in nattetid tisdag till fredag från april 2010 fram till sommaren 2011 och ställs in helt under slutet av sommaren. Bussar ersätter den inställda trafiken.
Under vintern 2010 kommer ett nytt styrelseärende avseende SLs ansökan för kom-mande tågplan T11 (gäller 12 december 2010 – 10 december 2011).
J36
Flem
ings
berg
930
0
Huddi
nge
6700
Stuv
sta
2900
Rönni
nge
2200
Tum
ba 6
900
Öster
tälje
260
0
Järn
a 10
00
Söde
rtäl
je sy
d 20
0M
ölnb
o 30
0
Tulli
nge
3700
Skog
ås 3
800
Trån
gsun
d 20
00
Fars
ta st
rand
270
0
Väst
erha
ning
e 62
00
Jord
bro
2900
Krigsli
da 2
00
Hande
n 66
00
Sege
rsän
g 10
0
Hemfo
sa 1
00
Tung
elst
a 30
0
Grönd
alsv
iken
400
Nynäs
gård
800
Ösmo
1000
Södertälje hamn 4100
Märsta 5800
J35
Nynäshamn 1000
J35
Bålsta 1900
J37
Gnesta 1000
J37J36
Södertälje C 6800
Kallh
äll 4
000
Kungs
änge
n 43
00
Bro 1
600
Spån
ga 6
300
Barka
rby 38
00
Sund
bybe
rg
78
00
Jako
bsbe
rg 1
0300
Roteb
ro 3
500
Uppla
nds V
äsby
620
0
Roser
sber
g 90
0
Solle
ntun
a 72
00
Häggv
ik 2
000
Helen
elun
d 34
00
Norrv
iken
150
0
Soln
a 55
00
Ulriks
dal 1
900
Stoc
khol
ms s
ödra
152
00
Stoc
khol
m C
538
00
Karlb
erg
1000
0
Årsta
berg
560
0Älvs
jö 1
1700 Påstigande per station
en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
14 (30)
2.3 Lokalbanor
Spårväg CityI augusti 2010 öppnar den första delen av Spårväg City. Spårvagnslinje 7 kommer att gå mellan Sergels torg (hållplats på Hamngatan under Malmskillnadsgatans viadukt) och Waldemarsudde på Djurgården. Sex moderna spårvagnar kommer att stå för trafiken. Busslinje 47 kommer därmed inte längre att trafikera sträckan Sergels torg – Waldemarsudde. Se karta.
RoslagsbananUnder år 2010 kommer dubbelspårsutbyggnaden på Roslagsbanan mellan Galoppfältet och Viggbyholm att färdigställas. Plankorsningen med Bergtorpsvägen har då byggts bort och bil- och busstrafiken kan passera under spåren som lagts på en viadukt.
Etapp 1A av kapacitetsökningen på Roslagsbanan startar under vintern och färdigställs i augusti 2010. Det innebär att sträckan mellan Åkers Runö och Åkersberga förses med dubbelspår och att ett mötesspår byggs i Kragstalund. Detta medger en något styvare och snabbare 15- minuterstrafik på Österskärslinjen och att 15- minuterstrafik även kan inrättas på Kårstalinjen.
Karta: Första delen av Spårväg City, linje 7
Univers
itete
t 500
Fresc
ati 1
00
Stock
sund 2
00
Mörb
y 150
0
Djursholm
s Ösb
y 800
Bråva
llavä
gen 1
00
Djursholm
s Eke
by 300
Enebyb
erg 2
00
Roslags N
äsby 2
600
Tibble
1100
Ensta 4
00
Visinge 4
00
Täby k
yrkb
y 130
0
Kragst
alund 100
0
Bällsta
400
Vallentu
na 190
0
Ormst
a 700
Molnby 5
0
Lindholmen
400
Frösu
nda 100
Eksko
gen 1
00
Roslagsbanan
Kårsta 200
Stockholm östra 11300Vendevägen 100
Täby centrum 2600
Galoppfältet 900
Viggbyholm 900
Hägernäs 700
Rydbo 300
Täljö 200
Åkers Runö 300
Åkersberga 2500
Tunagård 400
Östberga 400
Altorp 200
Lahäll 200
Näsby allé 500
Näsbypark 1000
Österskär 400
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
15 (30)
LidingöbananFör att minska trängseln på Lidingöbanan under förlängs högtrafikperioden i slutet av både morgon- och kvällsrusningen. Under sommaren förstärks trafiken även på hel-gerna.
TvärbananPå Tvärbanan satsar SL på att minska trängseln med hjälp av längre fordon under vissa tider och genom att högtrafikperioden förlängs. Under 2010 genomförs dessutom en satsning på den tvärgående stomtrafiken i länet där standarden höjs med hjälp av ökad turtäthet och förlängd trafikering. På Tvärbanan införs 15-minuterstrafik på helgnätter.
SaltsjöbananUnder helgerna förstärks trafiken på Lidingöbanan för att minska trängseln. Ett par standardförbättringar införs i form av högre turtäthet under delar av sommaren samt en tidigare trafikstart vardagsmorgnar.
NockebybananInga förändringar genomförs under 2010.
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
Tors
vik 2
00
Lidingöbanan
Gåshaga brygga 400Ropsten 3900
Baggeby 7
00
Bodal 500
Larsber
g 100
0
AGA 800
Skärs
ätra
500
Kottla 5
00
Högberga 4
00
Brevik
700
Käppala 110
0
Tallu
dden 1
00
Gåshaga 2
00
Alviks
stra
nd 700
Stora
Ess
ingen 1
800
Gröndal 2
000
Trek
anten 1
000
Liljeholm
en 8
400
Årsta
dal 110
0
Årsta
berg 4
500
Årsta
fälte
t 130
0
Valla to
rg 1
400
Linde 800
Globen 2
000
Gullmars
plan 860
0
Mårte
nsdal 1
900
Luma 3
200
Sickla ka
j 190
0
Tvärbanan
Sickla udde 1800Alvik 5100
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
Henrik
sdal 3
00
Sickla 6
00
Nacka 6
00
Saltsjö-J
ärla 9
00
Lillängen
300
Storä
ngen 3
00
Saltsjö-D
uvnäs 4
00
Öster
vik 1
00
Fisksä
tra 2
900
Igelb
oda 400
0
Neglin
ge 700
Ringvägen
300
Saltsjöbanan
Saltsjöbaden 800
Solsidan 600
Igelboda 4000
Tippen 800
Tattby 500
Erstaviksbadet 100
Slussen 6900
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
Allépark
en 5
00
Klöverv
ägen 8
00
Smed
slätte
n 500
Ålsten
sgat
an 700
Ålsten
s gård
400
Höglandstorg
et 8
00
Olovslund 3
00
Nockeb
y torg
700
Nockebybanan
Nockeby 600Alvik 4100
Påstigande per station en vintervardag 2008. Källa ATR/MR
16 (30)
2.4 Buss
SL har kontinuerliga kontakter med länets 26 kommuner och diskuterar kollektivtrafik-situationen för att identifiera de önskemål och möjligheter som finns i respektive kommun. Planering för trafikering av nybyggnadsområden är en viktig del i samarbetet med kommunerna. Även SLs trafikentreprenörer är med i planeringsarbetet och bidrar med sina erfarenheter och detaljkunskap av trafiken i olika områden. SL arbetar sedan fram de trafikförändringar som bedöms befogade och bra. Karaktären av de föränd-ringarna kan variera mellan att en ny tur på en linje läggs in för att täcka upp ökat resande till att omfatta omläggning av ett helt linjenät. För mer detaljerad information om planerade förändringar i de olika kommunerna se ”Trafikförändringar 2010”.
DepåerFörslaget till trafikförändringar innebär en utökning av bussflottan med ca 55 dimen-sionerande bussar. Många av SL:s depåer är redan idag fullt utnyttjade. SL undersöker möjligheterna att utöka antalet uppställnings- och verkstadsplatser på de berörda bussdepåerna. I vissa fall kan även andra uppställningsplatser bli aktuella. Denna diskussion sker i nära samråd med kommunerna och SL:s trafikutövare.
Cykel på bussUnder sommaren 2009 genomförde SL ett försök med cykeltransport på ett antal busslinjer. Försöket omfattade busslinjerna 639 (Tekniska Högskolan – Hallstavik), 849 (Ösmo – Muskö) samt linjerna 780, 785 och 787 i Södertälje glesbygd. Inriktningen för 2010 är att utvidga möjligheten till cykeltransport på buss till att även omfatta Nacka/Värmdö, Mälaröarna och en större del av Roslagen. Vilka linjer som väljs är inte beslutat.
NärtrafikenUtbyggnaden av Närtrafiken fortsätter med fyra specialfordonsbaserade anropsstyrda linjer under år 2010. Vilka områden som ska väljas ut för den nya trafiken avgörs genom en dialog mellan de olika avdelningarna inom Trafikenheten. Dialogen är mycket viktig för att syfte och mål med Närtrafiken ska uppfyllas, dvs. att resenärerna dels ska kunna genomföra lokala resor, dels kunna genomföra ett byte till annan allmän kollektivtrafik för vidare resa utanför det lokala området.
Dialogen om Närtrafikens utbyggnad bygger på anpassningen av den allmänna kollek-tivtrafiken och kommunernas medverkan i tillgänglighetsarbete. De områden där Närtrafiken kommer att startas under 2010, kommer att:
• ha ett underlag om lägst 1 500 ålderspensionärer• ha en anpassad allmän kollektivtrafik, för att byten ska kunna genom-
föras för resor utanför det lokala området• innebära att kommunen/stadsdelen är aktiv i tillgänglighetsarbetet i
närområdena samt har en tydlig roll i arbetet med Närtrafiken. Detta gäller även efter att Närtrafiken har startat sin trafik.
17 (30)
Prioriterade områdenUnder 2010 har SL satsat lite extra på ett antal prioriterade områden inom busstrafiken vilket presenteras nedan.
Î Sittplatsgaranti Satsningen inleddes hösten 2008 för att minska antalet stående resenärer på bussar som trafikerar vägsträckor med en tillåten hastighet 80 km/h eller högre. Under december 2009 införs en sittplatsgaranti som innebär att alla resenärer på bussar som trafikerar vägar 80 km/h eller högre ska ha sittplats. Om SL inte kan tillmötesgå detta så har resenären rätt att, enligt samma regler för dagens rese- garanti, ta taxi eller egen bil och få ersättning från SL för detta.
Befolkningen i länet ökar och efter analys av tidigare gjorda insatser samt genom gång av en stor mängd resandestatistik kommer ytterligare insatser att sättas in på de busslinjer där problematiken med stående på vägar 80 km/h eller högre riskerar att kvarstå. Trafikförändringarna 2010 innehåller en satsning på sittplatser om 15 milj. kr per helår och innebär ca 20 000 nya avgångar per år.
Î Minskad trängsel Under 2010 satsar SL på att minska trängseln i våra fordon. Fler avgångar sätts in och komforten för resenärerna ökar. Denna satsning gäller även trafik som kör på vägar skyltade 70 km/h eller lägre.
Î Tillgängliga busslinjer Alla som själva, eller med hjälp av ledsagare, kan ta sig till en bussterminal eller hållplats ska kunna resa med SL. För att nå detta mål bör SL:s busslinjer konse kvent trafikeras med låggolvsbussar. Under 2010 införs ett stort antal låggolvs- bussar i SL-trafiken, dvs. bussar som är lättare att stiga på och av, och dessutom förses alla dessa bussar med ramp. (Mer om tillgänglighetsåtgärder kan läsas i kapitel 3.)
Î Standard på tvärgående stombusslinjer SL satsar på en utökning av de tvärgående stombusslinjerna under 2010. Det innebär både bättre turtäthet och utökade trafikeringstider för vissa av stombuss linjerna. En hög turtäthet för tvärförbindelser innebär kortare väntan vid byten vilket höjer linjernas attraktivitet. Satsningen motiveras även av att det genomförs ett antal framkomlighetsåtgärder för dessa linjer både i de norra och i de södra förortskommunerna. Mer information om vilka linjer som utökas finns under respektive kommun.
Î Förbättrad trafik till nybyggnadsområden Busstrafiken förbättras till flera nybyggnadsområden runt om i länet. Bland annat ökar trafikeringen till Norra Frösunda, Silverdal, Järvastaden och Söderby Park.
18 (30)
2.5 Infartsparkeringar
BakgrundIdag kan SL erbjuda ca 11 000 infartsparkeringsplatser på ett 100-tal parkeringsan-läggningar i Stockholms län. Dessutom erbjuder Stockholm parkering ca 20 infartspar-keringar inom Stockholm stad med sammanlagt ca 3 000 parkeringsplatser.
Planeringsprincipen för ut- och nybyggnad följer de ordinarie rutinerna med ett kontinuerligt samråd med länets kommuner. SL är i det närmaste helt beroende av kommunernas vilja att upplåta mark för infartsparkeringar.
I första hand byggs markparkeringar men svårigheten att hitta tillgänglig mark leder till att vi i större utsträckning framöver kommer att söka samarbeten med andra aktörer såsom köpcenter. På angelägna platser där denna möjlighet saknas kan SL tillsammans med respektive kommun bygga P-däck. Vid till exempel Kungsängens station färdig-ställs ett P-däck med ca 80 platser under hösten 2009.
Utbyggnadstakten de närmaste åren ligger på ca 300-400 nya infartsparkeringsplatser per år.
Utbyggnad 2009Under 2009 har följande parkeringar påbörjats/färdigställts;
Västerhaninge 40 platserBro 26 platserGröndalsviken 26 platserKungsängen (P-däck) 78 platserÖsmo station 90 platserTrollbäcken C 34 platserMärsta 112 platserIngarö kyrka 60 platserEngarn 40 platserSegersäng 30 platser
Totalt ca 500 platser
Utbyggnad 2010Diskussioner pågår för närvarande med länets kommuner. Det är därför svårt att i dagsläget definitivt peka ut vilka nya parkeringar vi kommer att bygga.
Troliga utbyggnader 2010
Orminge C Jakobsberg stationSödertälje hamn Boo GårdGustavsberg C Samarbete Stockholm Parkering
19 (30)
20 (30)
2.6 Särskild kollektivtrafik
De planerade åtgärderna inom särskild kollektivtrafik följer landstingets mål och direktiv för 2010. Här nedan presenteras de förbättrande åtgärderna för det komman-de året och i ett längre perspektiv.
Î Samordningen av tillgänglighetssatsningar inom färdtjänst ska fortsätta och integreras i SL:s trafikverksamhet.
Överföringen av färdtjänsten till SL sker bl.a. för att tillföra SL ytterligare kompetens inom tillgänglighetsområdet och för att förbättra trafiken för funktionshindrade. För att ta tillvara de vinster en ökad tillgänglighet kan ge har ett projekt byggts upp som arbetar med tillgänglighetsfrågan – OTA-projektet. Kompetens inom SL och färdtjäns-ten samordnas i projektet och kommunerna deltar. I samband med överföringen av färdtjänsten till SL inordnas projektet i SLs ordinarie tillgänglighetsarbete.
Î Kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas med betoning på kvalitet och kundfokus.
Färdtjänstens levererade tjänster följs upp på ett systematiskt sätt, dels genom att mäta den upplevda kvaliteten via kundundersökningar dels genom kontinuerlig uppfölj-ning av ett antal nyckeltal som tas in via de resedata som samlas in. Färdtjänsten har ett system för ständig kvalitetsutveckling med beslutade mål för olika kvalitetsaspekter, vilka följs upp i månadsboksluten genom nyckeltal.
Det som betyder mycket för upplevelsen av resan är hur föraren uppträder. Under 2009/10 satsar färdtjänstverksamheten på att bygga upp ett bättre ärendehanterings-system för klagomål och synpunkter för att snabbare kunna återkoppla till entreprenö-rerna men också för att kunna ge en bättre service till resenärerna och förbättra uppföljningen av verksamheten. Den satsning som gjorts på att verifiera förarnas kunskap i färdtjänstspecifika frågor via ett webbaserat test kommer att byggas ut och förfinas.
När det gäller tidspassning och adressäkerhet kommer de satsningar som gjorts på en mer modern kommunikation och mer modern geografisk informationsteknik att kunna tillföra bättre kvalitet i resegarantin och möjligheten att leverera nya tjänster. Taxiavta-len innehåller också ett system med bonus och kvalitetsavgifter avseende tidspassning. En ny webbportal med nya tjänster och självservice för både resenärer och entreprenö-rer är under utveckling.
Î En kostnadseffektiv kundvalsmodell för resor med färdtjänst ska utredas med syfte att öka kvaliteten och valfriheten för Färdtjänstens kunder samtidigt som ett mer fritt resande eftersträvas.
Rullstolstaxi som återinfördes i oktober 2008 erbjuds med kundval och resenären vänder sig direkt till leverantören för att boka resan. Erfarenheterna hittills är goda och efterfrågan på tjänsten har stadigt ökat från ca 3 000 resor per månad under 2008 till drygt 7 000 resor per månad år 2009. Ytterligare kundvalsmodeller utreds bl.a. i samband med upphandlingen av specialfordon
21 (30)
Î Volymförändringar
Färdtjänstresor totaltAntalet färdtjänstresor per resenär budgeteras år 2010 till 41 resor per person och år i likhet med 2009. Utfallet 2008 var 39 resor per person. Antalet färdtjänstresenärer beräknas uppgå till 70 000 vid slutet av 2010. Det är en minskning med 568 personer eller knappt 1 % jämfört med 2008 och en minskning med 869 personer eller drygt 1 % jämfört med utfallet den 30 juni 2009. Det beräknade antalet resenärer förutsätts vara konstant över budgetperioden.
Färdtjänstresor med specialfordonAntalet färdtjänstresor med specialfordon budgeteras år 2010 till 515 000 resor varav 100 000 avser resor med rullstolstaxi. Det är en ökning med 3 % jämfört med utfallet för 2008 och med 1 % jämfört med det prognostiserade utfallet 2009. Jämfört med budget 2009 minskar antalet specialfordonsresor med 15 000 resor eller 3 %.
Färdtjänstresor med taxi Antalet taxiresor med färdtjänst beräknas till 2 330 000 år 2010, vilket är en ökning med 2 % jämfört med utfallet 2008 och lika med prognosen för 2009. Jämfört med budgeten 2009 är det en ökning på drygt 1 % eller 30 000 resor.
SjukresorAntalet sjukresor budgeteras år 2010 till 670 000. Volymen är drygt 1 % högre än utfall 2008, 1 % lägre än prognosen för 2009 och 4 % lägre än budget 2009.
Î Marknadsföring av genomförda tillgänglighetsåtgärder
SL planerar att i samverkan med Färdtjänstnämndens förvaltning en fortsatt marknads-föring av genomförda tillgänglighetsåtgärder till färdtjänstresenärerna. Hänvisning av resenärer genomförs i takt med att närtrafiken byggs ut och tillgängligheten i övrigt ökar. Vidtagna tillgänglighetsåtgärder ska vägas in i prövningen av den enskildes rätt till färdtjänst.
Î Effektivisering av färdtjänsttrafiken
I Färdtjänstens arbete för att få fler resor för pengarna ingår att effektivisera färdtjänst-trafiken genom förbättrad trafikplanering, vilket också ger positiva effekter för miljön. Ett geografiskt informationssystem har utvecklats för bl.a. detta ändamål och en ny kommunikations- och överföringsteknik till taxi införts. Dessa system utgör grunden för utveckling av nya tjänster och applikationer som kan effektivisera transporttjänsterna i färdtjänsten ytterligare och utgöra beslutsstöd för bättre framtida planering av reselös-ningar och tillgänglighetsförbättringar.
På IT-sidan i övrigt utreds ett eventuellt utbyte av sjukresesystemet och en ökad integrering av färdtjänstverksamhetens olika system. Omvärldsbevakning beträffande fordonsutveckling och trafikteknisk utveckling är ett viktigt arbetsområde.
Î Klara och länsövergripande regler för sjukvården avseende sjukresor samt ny styr- och ersättningsmodell
Färdtjänsten har i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndens förvalt-ning utreda förslag till styrmodeller, där vårdgivarna tar ansvar för den kostnad de bevil-jade sjukresorna. En genomgång av regelverket för sjukresor har också gjort och klara och länsövergripande regler för verksamheten har tagits fram men beslut om införande har ännu inte fattats i frågan.
22 (30)
3 Tillgänglighet för resenärer med funktions- nedsättning
Den 7 februari 2006 antog SLs styrelse ett program för ökad tillgänglighet för funk-tionshindrade. Målet för programmet är att den som själv, eller med hjälp av en ledsagare, kan ta sig till en station eller hållplats även ska kunna resa med SL.
För att göra rätt prioriteringar och för att stämma av ändamålsenligheten hos de åtgärder som SL vill genomföra är en god samverkan med handikapporganisationer och andra aktörer oerhört viktig. SL har sedan 1981 haft ett regelbundet samråd med länets handikapp¬organisationer. Samrådets kvalité och omfattning har ökat drastiskt under de senaste åren. I dag bedriver SL aktiv och organiserad samverkan på färd-tjänst- och tillgänglighetsområdet i olika forum med gott resultat.
3.1 Fordon och fasta kundmiljöer
Tunnelbana och pendeltågSamtliga stationer har inventerats för att kartlägga brister i tillgängligheten. Resultatet från inventeringarna har använts för att fastställa vad och var åtgärder behövs göras.
Î Taktila (kännbara) varningsmarkeringar av plattformskanter är en viktig säkerhets-åtgärd och pendeltågsstationerna och tunnelbanans inomhusstationer är i princip klara. Under 2009 har arbetet varit fokuserat på utomhusstationer och under 2010 kommer arbete att slutföras.
Î Arbetet med att uppnå plant insteg i tunnelbanan har pågått sedan 2007 och slutförs 2010. Detta arbete gör att på- och avstigning blir bekvämare för alla resenärer och underlättar för den som använder rullstol, rullator, käpp eller har med sig tunga väskor eller barnvagn.
Î Arbetet fortsätter 2010 med att byta ut slag- och pendeldörrar till automatiskt öpp-nande dörrar.
Î SLs ambition är att alla entréer i tunnelbanan ska vara tillgängliga med hiss. Idag är det bara Hagsätra som saknar hiss som får sin under den samlade upprustning-en av Hagsätragrenen 2011.
Î Under 2010 kommer åtgärder att genomföras på befintliga hissar som t.ex. förbättring av belysning, ankomstsignal samt utformning av manöverpanel.
Lokalbanor
Î Tvärbanan och Nockebybanan har god tillgänglighet med låggolvade vagnar, elektroniskt informationssystem med automatiska och elektroniska skyltar på stationer som visar bland annat kommande avgångar. Plattformarna kommer under 2010 att få taktila markeringar längs med plattformskanten.
Î Roslagsbanan genomgår nu en omfattande upprustning och inom några år kom-mer alla stationer att vara upprustade och tillgänglighetsanpassade och även vagnar ombyggda och tillgängliga. Ett antal stationer är redan anpassade och ett ytterligare antal kommer att anpassas under 2010. Fordonen ska byggas om löpande under en 3-4 års period och sedan tas i trafik. Samtliga vagnar beräknas vara ombyggda till 2014.
Läs mer i Handlingsprogram för ökad tillgänglighet. 2006-2010.
23 (30)
Î Saltsjöbanan väntas inom några år genomgå en större upprustning och i samband med denna tillgänglighetsanpassas även banan. Nya vagnar införskaffas med krav på tillgänglighet,
Î Lidingöbanan ska genomgå en större upprustning med start 2012 och i samband med denna tillgänglighetsanpassas även banan. Nya vagnar införskaffas med krav på tillgänglighet,
Busstrafik och bussterminalerEn tillgänglig busstrafik bör ha busslinjer som konsekvent trafikeras med låggolvsbus-sar, fungerande hållplatsutrop och skyltning, utvändiga högtalare som lämnar besked om linjenummer och destination, hållplatser och bussterminaler som är utformade enligt KSLs, SLs och Vägverkets gemensamma riktlinjer med bl.a. kännbara och synliga ledstråk samt bussar som är tillgängliga med ramp eller lyft.
Under 2009 har SL utsett ett stort antal linjer som alltid ska trafikeras med låggolv. Från och med normaltidtabellens start 17 augusti 2009 nådde SL ca 50 % låggolvlinjer. Dessa linjer skyltas som låggolvlinje i tidtabellen. För att ytterligare öka tillgängligheten i busstrafiken har ramper köps in under 2009 och monterats i samtliga låggolvsbussar som saknar ramp.
Î Ytterligare tillgängliga bussar sätts i trafik under 2010 med målsättningen att nå full tillgänglighet före utgången av 2010. En plan för att åstadkomma måluppfyllelse både avseende tillgänglighet och miljö med största möjliga synergieffekter är under framtagning.
Î Under 2010 fortsätter arbetet med att avtala om fler låggolvlinjer med ramp.
Î Utvändiga högtalare som automatiskt kan ropa ut linjenummer och destination har börjat installeras under 2009 och arbetet kommer att slutföras under 2010.
Î Bussterminaler tillgänglighetsanpassas efter beslutade riktlinjer. Arbetet slutförs under 2010.
Î Särskilda samarbeten med ett antal kommuner har inletts under 2008-2009 för att säkerställa att kommunen prioriterar sitt tillgänglighetsarbete där SL kör busslinjer med garanterad tillgänglighet. Detta arbete fortsätter intensifierat under 2010.
24 (30)
3.2 Personlig service och bemötande
LedsagningIdag är det möjligt att beställa ledsagning vid ett 15-tal bytespunkter vid tunnelbanan eller lokalbanorna. Den servicen kan användas av resenärer som behöver hjälp med att orientera sig i SL trafiken. Från slutet av 2009 kommer resenärer att kunna beställa ledsagning vid tunnelbanans samtliga stationer.
Î Arbete pågår med att ordna ledsagning vid bytespunkter för pendeltåg och under 2010 kommer även detta finnas på plats.
BemötandeFör att öka kunskapen och förståelsen för resenärers olika behov och förutsättningar och därmed också kunna ge bättre service genomförs insiktsutbildningar. Utbildning-arna har tagits fram i nära samarbete med handikapporganisationerna som SL samar-betar med.
Î Både SLs personal och trafikpersonalen utbildas kontinuerligt och samtliga medar-betare kommer att ha genomgått utbildning senast utgången 2010.
3.3 Information och kommunikation
SL har under 2009 arbetat med att ta fram ett nytt koncept för tillgänglig information och kommunikation i samband med trafikavstängningar och ersättningstrafik. Detta har bland annat använts i samband med projekt Citybanan och vid Roslagsbanans upprust-ning. SL har arbetat med visuell och hörbar information liksom med symboler. Kommu-nikationen har riktats både till specifika grupper och till allmänheten.
Î Ovanstående arbete kommer att fortsätta att utvecklas under 2010 och dessutom förverkligas inom andra projekt.
Î sl.se är en viktig kanal för tillgänglig information. SL har därför under 2009 arbetat med att förbättra hemsidan ur ett tillgänglighetsperspektiv och arbetet fortsätter under 2010.
Î Reseplaneraren är ett viktigt verktyg för att bl.a. resenärer med funktionsnedsätt-ning ska kunna planera den tillgängligaste resan redan hemifrån eller genom sin mobil. Den nya reseplaneraren lanseras 2010.
Î Under 2010 kommer SL att satsa extra på information och kommunikation rörande tillgänglighet, allt för att resenären ska veta vad SL har gjort för tillgänglighetssats-ningar och få resenären att välja den allmänna istället för den särskilda kollektiv-trafiken.
KundtjänstI dagsläget kan resenärer få extra service från kundtjänst i form av tidtabeller i punkt-skrift, uppförstorat eller inspelat format. Synskadade har även ett direktnummer att ringa för snabb service och kundtjänst nås även via texttelefon. Kundtjänst kan ge uppgifter om exempelvis ledsagar- och rampservice och nivåjusterade stationer samt tillgodose resenärer med speciellt producerat informationsmaterial vid t.ex. avstäng-ningar. Kundtjänst kommer att fortsätta att vara den naturliga länken för alla resenärer oavsett om de har en funktionsnedsättning eller ej.
25 (30)
4 Ett miljövänligt resealternativ
SL bedriver sedan länge ett aktivt miljöarbete och är certifierade enligt ISO 14001 sedan 2006.
SLs miljömål som är beslutade i enlighet med landstingets dokument Miljö Steg 5 gäller till 2011. Miljömålen omfattar för närvarande SL-trafikens marknadsandel, utsläpp till luft från SL-trafiken, energianvändning och kemikalieanvändning. SL har även fastställt långsiktiga mål avseende förnybara drivmedel och ökat resande.
Ett ökat totalt resande innebär att SL ska fortsätta att aktivt arbeta med att få fler resenärer att åka kollektivt. Om det leder till färre bilresor innebär det en minskad miljöbelastning för transportsektorn.
Global CompactSL vill förknippas med hållbar utveckling, inklusive hållbar upphandling och har därför skrivit under Global Compacts 10 principer. För att understryka vikten av detta har SL bildat en avdelning för Hållbar utveckling där den tidigare miljöavdelningen samt tillgänglighetshandläggarna ingår. Under 2010 kommer SL att ta fram och samman-ställa en redovisning av sitt arbete med Global Compact och dess tio principer. Läs mer om principerna på www.unglobalcompact.org.
4.1 Hållbara transporter och fastigheter
Utveckling av teknikSL har en ambition att bidra till utveckling av ny, bättre teknik. Sedan mer än 20 år tillbaka har SL provat olika typer av miljöbussar i trafik. SL deltar i ett samarbete med Scania och Swebus för att testa och utvärdera hybridbussar som drivs med förnybart drivmedel. Försöket genomförs på linje 172 mellan Skarpnäck och Norsborg där sex etanolhybridbussar går som extraturer utöver ordinarie tidtabell.
Förnybara drivmedelSLs styrelse har beslutat att det ska inledas ett arbete för att få bränslen som framställs på hållbart sätt (ekologiskt, ekonomiskt och socialt). Det innebär att en rad områden ska kartläggas och beskrivas. Krav på hållbara bränslen omfattar såväl miljö- som etiska krav.
Den totala andelen förnybart drivmedel till SLs busstrafik var vid utgången av 2008 29%. De drivmedel som bidrar till denna andel är etanol, biogas samt en låginblandning av 5% RME (rapsmetylester) i diesel. Prognosen är att vid utgången av 2009 ska ca 130 biogasbussar och ca 450 etanolbussar vara i trafik.
Läs mer i landstingets miljöpolitiska program Miljö steg 5.
26 (30)
Î Ett flertal projekt pågår för att förbereda depåer för biogas- och etanoltankstatio-ner för att SLs miljömål avseende andel förnybara drivmedel ska uppfyllas. I mitten av 2010 startar biogastankning på Lidingödepån samt på den nya bussdepån i Frihamnen. Den nya depån i Gubbängen färdigställs till augusti 2011 och kommer då att inrymma såväl biogas- som etanoltankstation. Möjligheter till flaktransporter av biogas till Värmdödepån i Björkvik utreds. Etanoltankstationer placeras i Täby och Jordbro. Användning av biodiesel (RME) i en mindre dieselbussflotta är ytterligare en möjlighet som utreds vidare under året.
Î SLs ålderskrav i trafikavtalen på entreprenörernas bussar samt arbetet med att införa bussar med förnybara bränslen medför ett successivt utbyte av bussar i SL-trafiken mot bussar med lägre utsläpp av partiklar och kväveoxider.
Förnybar energiAll SLs spårtrafik drivs idag med förnybar el från vind- och vattenkraft. Elen till tunnel-banan och lokalbanorna uppfyller dessutom Naturskyddsföreningens kriterier för ”Bra Miljöval”. Energianvändningen sett till fastigheter och spårtrafiken sammantaget, och relaterat till personkilometer, minskar.
Î SL har som mål att ytterligare öka andelen förnybara källor för uppvärmning under 2010. Arbete pågår med att ansluta fler av SLs fastigheter till Fjärrvärmenätet. Huvuddelen av den fjärrvärme som levereras kommer från förnybara källor.
Î Under 2010 fortsätter arbetet med att energideklarera fastighetsinnehavet och möjligheterna till att införa ett energiledningssystem ska utredas.
Särskild kollektivtrafikMålsättningen är att vid utgången av 2011 driva 50 procent av färdtjänsttrafiken med förnybara drivmedel. När det gäller fordon för färdtjänst pågår ett upphandlingsarbete avseende biogasdrivna specialfordon (klass 4). Trots detta bedöms utsikterna att nå målet om 50 procent förnybart drivmedel i färdtjänstverksamheten som mindre goda. Möjligheten att påverka taxiflottans sammansättning är betydligt mindre än för buss-flottan i den allmänna kollektivtrafiken.
Î SL avser att aktivt följa utvecklingsarbetet kring nya fordon, fordonsteknik och trafiktekniska systemstöd samt samverka med företrädare för resenärer, leverantö-rer och tillverkare under 2010.
Î Ett sätt att minska utsläppen och bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle inom särskild kollektivtrafik är att effektivisera resursanvändningen. Satsningarna på GIS (Geografiskt Informationssystem) och SUTI (Standard för utbyte av transportinfor-mation) kommer att leda till effektivare planering och kvalitetshöjning för transpor-terna vilket innebär färre mil och mindre utsläpp.
27 (30)
4.2 Tystare SL-trafik
SLs resenärer efterfrågar tätare avgångar och snabbare resor, vilket riskerar att bidra till ökat buller för närboende. I SLs miljöpolicy anges t.ex. att SL arbetar för en tystare trafik. SL har ett systematiskt bullerreduktionsarbete som omfattar såväl buss- som spårtrafik. För buller från spårtrafik finns en policy framtagen som anger när bullerre-ducerande åtgärder vidtas. För att minska bullerstörningar från busstrafik finns också en handlingsplan framtagen.
Î Under 2010 kommer en åtgärdsplan för buller från spårtrafiken att utgöra en utgångspunkt i arbetet för bullerskyddsåtgärder utifrån SLs bullerpolicy.
Î SL fortsätter under 2010 att delta i Svensk Kollektivtrafiks arbete med att ta fram en uppdaterad kravspecifikation för bussar, Buss 2010, där buller är ett av kravom-rådena.
Î Krav på buller kommer att specificeras när nya spårfordon till tunnelbanan och tvärbanan ska upphandlas.
Î Ett projekt pågår på Roslagsbanan med försök att skärma av buller från fordonen med s.k. kjolar.
4.3 Skadliga ämnen
SL ställer krav i upphandlingar att de ämnen som enligt SLLs kriterier är förbjudna inte används i verksamheten.
Î SLL har tagit fram en utfasningslista för skadliga kemikalier, i den ingår ömnen som helt ska avvecklas och sådana som ska minskas så långt det är möjligt. SL har inte hittat något av ämnena som ska avvecklas i sin verksamhet, men däremot två ämnen som ska minskas. Ett av dessa ämnen har redan fasats ut ur verksamheten och för det andra ämnet är målet att det ska vara utfasat senast vid utgången av 2011.
Î Under 2010 kommer det påbörjade arbetet med att byta ut PCB-haltig transforma-torolja i SLs spåranläggning att fortsätta enligt lagkrav.
28 (30)
5 Prissättning och försäljning
5.1 Hur SL säljer trafiken
Det ska vara lätt att köpa ett kort eller en biljett och tillgängligheten till olika försälj-ningsställen ska vara god. Kanalerna som erbjuds är följande:
• Försäljningsombud och återförsäljare• Bemannade pendeltågstationer• Tunnelbanespärrar• E-handel• SL Access-automater• Biljettautomater• Sms• SL Center• Konduktörer• Försäljning till juridiska personer
Prissättning1. För periodbiljetter gäller enhetstaxa, det vill säga samma pris oavsett reslängd. Kostnaden är lägre per dag för biljetter med längre giltighetstid. Jämfört med andra alternativ ska priset för SLs biljetter alltid vara attraktivt.
2. För sällanresor gäller avståndsrelaterad taxa med indelning i tre zoner. a. få zoner för ett enkelt och lättkommunicerat prissystem b. biljetter köpta av trafikpersonal ska kosta mer än via övriga inköpsstäl len c. prisnivån skall styra mot periodbiljetter om man reser mycket
3. Lägre pris för kunder med svag ekonomi, som ungdomar, studenter och pensio närer
4. Gynna resande med barn i synnerhet under perioder med lägre beläggning
Nytt betalsystemSL håller sedan 2008 på att införa ett nytt betalsystem med smartkort som bärare av biljetter. Det nya systemet förs in steg för steg för att säkerställa att tekniken fungerar som den ska och att systemet har den kvalitet som resenären kräver och för att SL ska ha kontroll över biljettintäkterna. De gamla magnetkorten och pappersbiljetterna blir nu elektroniska biljetter som laddas på ett smartkort, SL Access-kort. När alla biljetter är överförda i det nya systemet och när alla försäljningskanaler är introducerade har SL ett mer säkert och mer miljövänligt betalsystem.
5.2 Framtida satsningar
Î SL kommer att arbeta både med att minska fusket och att förbättra tillgänglighe-ten så att resenären ska få bättre möjlighet att betala för sig.
Î SL arbetar för att utveckla gemensamma erbjudanden med andra trafikhuvudmän. Många pendlare rör sig till Stockholm även från andra län och SL har flera samar-beten under utveckling med bland annat Trafik i Mälardalen, Upplands Lokaltrafik och Länstrafiken i Sörmland. Dessa samarbeten gör vi för att underlätta för resenären och för att främja lokaltrafiken.
29 (30)
6 Ekonomiskt perspektiv
Här presenteras det ekonomiska perspektivet i kortfattad form. Syftet är att tydliggöra vilka budgetramar SL har inför 2010 samt ge en översiktlig bild av investeringsbudge-ten och planen 2010 – 2014.
Antaganden i budget 2010• Budgeterat landstingsbidrag inkluderar bidrag avseende överförd verksamhet från
Färdtjänsten samt RTK.• I budget 2010 är biljettpriserna oförändrade jämfört med innevarande år.• Budgeten för 2010 baserar sig på en bedömd resandeutveckling på 1,3 procent. • Personalkostnaderna påverkas av att verksamheter outsourcats, att personal från
färdtjänstverksamheten och Region- och trafikplanekontoret överförts till SL samt att viss verksamhet avseende support för SL Access överförts till SL från SL Kundtjänst.
• Budgeterade lönekostnadsökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till cirka 1,5 procent.
• Rekryteringsarbetet inriktas främst på att tillsätta befintliga vakanser.• Den omfattande investeringsvolymen ställer fortsatt krav på utökade projektledar-
resurser. Dessa ska vara intäktsfinansierade.• Prisökningen på el uppgår i genomsnitt till knappt 2 procent. 80 procent av
elförbrukningen för år 2010 är prissäkrad i enlighet med fastställda riktlinjer.• Kostnaderna för köpt trafik bedöms öka med drygt 9 procent jämfört med budget
2009. Kostnadsökningen är till stor del en följd av att det nya tunnelbaneavtalet innebär ett mer omfattande kostnadsansvar för den nya entreprenören MTR.
• Indexreglering av gällande trafikavtal uppgår i genomsnitt till 1,4 procent.• Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen.
Resultat och budget 2008-2010
Resultat och budget (mkr) 2008 Utfall
2009 Prognos
2010 Budget
Landstingsbidrag 5 685 5 945 6 049
Biljettintäkter 5 099 5 235 5 350
Övriga intäkter 2 266 2 878 2 756
Summa 13 051 14 058 14 154
Personalkostnader -543 -746 -542
Köpt trafik -8 050 -8 617 -9 367
Underhåll och drift -814 -1 009 -785
Övriga kostnader -1 331 -1 400 -1 417
Kapitalkostnader -2 031 -1 825 -2 043
Summa -12 768 -13 598 -14 154
Netto 282 460 0
Resultatförstärkande åtgärder
Resultat 282 460 0
Skattefinansieringsgrad 47,8% 49,3%
30 (30)
Intäkt- och kostnadsutvecklingSåväl intäkter som kostnader beräknas att öka under 2010 jämfört med utfallet från 2008 och prognosen för 2009. Ökningen av intäkter i budgeten handlar främst om ökade biljett- och hyresintäkter samt reklamintäkter.
Kostnadsökningen i budgeten beror främst på indexering av trafikavtalen, helårseffekt av trafikförändringar 2009, satsningar på utökad trafik, fler miljöbussar, fortsatta tillgänglighetsanpassningar samt införandet av sittplatsgaranti. Kostnadsbilden föränd-ras också med anledning av outsourcing av vissa verksamheter och tillkomna ansvars-områden som färdtjänstverksamheten.
Investeringsbudget och plan 2010-2014
Investeringar (mkr) 2009Budget
2010 Budget
2011 Plan
2012 Plan
2013 Plan
2014 Plan
Tunnelbana 1 379 1 387 2 139 1 434 1 440 1 396
Pendeltåg 523 223 312 284 245 56
Lokalbanor 1 184 2 095 1 790 2 095 1 010 164
Buss 844 672 822 1 187 1 167 929
Trafikslag gemensamt 899 1 156 551 484 388 378
Erfarenhetsmässig justering
-571 -1 080 -1 187 -1 128 -70 1080
Summa investeringar 4 258 4 453 4 607 4 356 4 180 4 003
Finansiering Investeringar (mkr)
2009Budget
2010 Budget
2011 Plan
2012 Plan
2013 Plan
2014 Plan
Statsbidrag 50 335 517 678 1 025 1 160
Extern finansiering / Egna medel
1 708 2 118 1 590 1 178 978 961
Upplåning från SLL 2 500 2 000 2 500 2 500 2 177 1 882
Summa finansering 4 235 4 453 4 607 4 356 4 180 4 003
I budgetförslaget ingår de prioriterade åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa och vidareutveckla kollektivtrafikens tillförlitlighet, samt bibehålla anläggningarnas status. I investeringsplanen redovisas såväl reinvesteringar, nyinvesteringar som myndighetskrav. Ett exempel på reinvesteringar är fortsatta arbeten med förbättringar och moderniseringar av stationsmiljöerna medan utbyggnaden av Tvärbana Norr mot Solna är ett exempel på nyinvestering.
