Torsås cykel & vandring

Vandringsleder i Torss kommun

KALMARSUNDSLEDEN Etapp 1 FulvikPboda 9 km

1 Kalmarsundsleden gr lngs kusten i Torss kommun. Den brjar vid Fulvik. Hrifrn kan man gra en avstickare ut p rarevets naturreservat. rarevet r en tv kilometer lng rullstenss som skjuter ut i Kalmarsund. Omrdet r sreget med kort grsmark och enbuskvegetation, sllsynta vxter och ett rikt fgelliv. P Svart och Norra och Sdra Sandholmarna intill Fulviks badplats finns en av Nordens f hckningsplatser fr mellan- skarven, ven kallad lakrka.

2 Vandringsleden gr frn parkeringsplatsen sderut genom lilla bygatan och viker snart in i hagmarkerna i Gunnarstorp. Nere vid sjbodarna i Gunnarstorp ligger den s. k. Btastan, som r ett inhgnat omrde som inom sig ven rymmer sjbodar och garnhagar och vars tandade strandkontur har att uppvisa ver tjugo btplatser eller ksor. De bildar en imponerande samling och r en av de bst bevarade anlggning- arna i sitt slag*.

3 Leden fljer drefter sjkanten ett stycke och kommer sedan upp p den belagda vgen mot Djursvik vid ds fre detta smskola. Fre centraliseringens och skolskjutsarnas tid fanns dylika sm skolhus p ett stort antal platser i kommunen. 4 Ungefr 4 kilometer frn utgngspunkten passerar man ver Bruatorpsn och r drmed framme i Djursvik, som r en gammal lastage- och varvsplats. Djursvik var den strsta orten fr skeppsbyggnad p sydostkusten. Hr byggdes och reparerades segelskutor av skickliga fartygsbyggare fram till1949. I de vackra bostadshusen bodde trpatroner, skeppare och annat sjfolk. Fortfarande r Djursvik en omtyckt bostadsort, bde fr bofasta och fr sommargster. Hr finns ven en liten badplats.

5 Frn Djursvik gr leden genom omvxlande lv- och barrskogshagar. P Pbons marker ligger en rastplats med skrmskydd, eldstad och enkel toalett. Alldeles invid vattnet ligger en cirkelrund borgplan som jmte vallgraven norr drom r de synliga resterna av Pbons borg med anor frn vikinga- eller tidig medeltid. Omedelbart ster om borg- planen passerar man en sten om vilken traditionen sger att grdsfolket ville flytta den, men i en drm varnades man att grden skulle brinna om s gjordes, och drfr ligger stenen nnu kvar. En annan sgen som r knuten till grden talar om en guldhna med kycklingar som varit synlig i vallgraven.

(*Kalmar lns fornminnesfrenings meddelanden 1938)

0 4 82 km

1

2

3

4

5


KALMARSUNDSLEDEN Etapp 2 PbodaSkeppevik 8 km

1 Frn Pboda gr leden vidare mot Ragnabo. Den viker av mot Lerhamn dr den gr lngs de fgelrika vikarna. Strax sder om Ragnabo, om man vljer att g lngs kusten, finns en liten badplats som heter Ekklppen. Dr finns ven tillgng till bajamaja och sopstll.

2 I Bergkvara kommer man frst till Enebacken stugomrde och Dalskrs camping. Dr Saltskrsvgen slutar i norr ligger ett fd btbyggeri och en liten fiskehamn.

3 P Dalskrs Camping finns, kiosk, restaurang, vernattningsstugor, toaletter, bastu, telefon, bt- och cykeluthyrning mm. Hr finns ven enklare vernattningsstugor. Vid Dalskr ligger en gammal skeppsmedja som togs i bruk i seklets brjan och dr verksamheten bedrevs av den nrmast legendariske skeppsmeden Edvin Branting in p 1970-talet.

4 Lngre fram ligger Bergkvara gsthamn. Hela Bergkvara samhlle r knt fr sina gamla sjfartstraditioner. Hr finns n idag en levande handelshamn med huvudsakligen trex- port, men det var p 1800-talet som Bergkvara hade sin storhetstid med en av landets strsta segelflottor. Vacker bebyggelse frn den tiden kan man se lngs Storgatan (de gamla handelsgrdarna och skepparstugorna) och vill man veta mer om sjfarten kan man gra ett besk p Sjfartsmuseet.

5 Leden fljer Storgatan och Hamngatan. Dr Hamngatan slutar vid Badudden kommer man in i Sjhagen, en typisk strandhage, s gott som helt orrd av bebyggelse eller annan exploatering. Vid dom fgelrika vikarna i Skllens och Krrabo finns ett utsiktstorn dr man kan sitta och fika och njuta av utsikten ver sundet. Efter cirka 4 kilometers vandring frn Bergkvara kommer man till Skeppevik med dess stugomrde och badplats. Hr finns parkering, toaletter, kiosk, servering med mera.

0 4 82 km

1

2

34

5


KALMARSUNDSLEDEN Etapp 3 SkeppevikBrms 8 km

1 Vandringsleden fortstter frn Skeppevik vidare genom vacker skogsterrng eller lngs stranden om man s vill till Jrnsida, ett stugomrde med badplats och enklare toalett. I skogsdungen alldeles ovanfr sjbodarna finns ett mktigt bronsldersrse som kan vara vrt att titta p. Lngs strandkanten finns rester av skyttevrn frn 1600- talet och kanonplattor frn senaste krigstiden.

2 Rastplats med vindskydd, eldningsplats och toalett. Vid sjbodarna i Grisbck finns ocks tydliga lmningar av skyttevrn och man pminns nnu en gng om att man r i en grnsbygd som tskilliga gnger delagts av krigshandlingar av danskar och svenskar. Det gamla lfiskelget med ortstypiska btar, sjbodar och garnhage har bevarat sin lderdomliga karaktr. Hr kan man vlja att antingen flja den markerade leden upp mot Grisbcks by eller frlnga vandringen ett par kilometer genom att g runt Grisbcks udde. Den markerade leden passerar genom Grisbcks by. Hr bodde de svenska rdsherrarna i samband med mtet mellan Christian III och Gustav Vasa i september 1541. Bynamnet har under seklerna vxlat frn Gsebck och Grsbck till Grisbck. Leden fljer sedan vgen upp mot E22 men viker efter cirka 400 meter av sderut.

3 Grisbck vderkvarn r en av de tv nnu bevarade vderkvarnarna i Sderkra socken. Den ligger cirka 200 meter frn den markerade leden.

4 Vid den numera nedlagda festplatsen r man framme i Sdra Krr, ett av de frst exploaterade stugomrdena i kommunen. Det brjade bebyggas redan p 1930-talet. Den regelbundna bebyggelsen i det naturskna omrdet har en obestridlig charm. Numera r flera av fritidshusen inrttade till permanentbostder. I omrdets stligaste del ligger Ntholmen med badplats, toaletter och dricksvatten.

5 Alldeles fre badplatsen gr leden genom en smal passage in p Grmkulla marker. Man vandrar genom den vackra hagens vre del men br inte frsumma en avstickare ner till den gamla hamn- och varvsplatsen. Dr finns en liten metallplatta p marken som pminner om att just hr ilandfrdes Heliga Birgittas stoft p hemfrden frn Rom via land till Vadstena r 1374.

6 Via en enkel gngbro passeras Brmsebcken, som till 1658 var grns mellan Danmark och Sverige men nu r grnsbck mellan Blekinge och Smland, Karlskrona och Torss kommuner. P Blekingesidan p mark som tillhr grden Danska Brms ligger resterna av Brmsehus fste, en borgplan med omgivande vallgrav. P kern omedelbart sydost om borgkullen gde med strsta sannolikhet det bermda kungamtet mellan Christian III och Gustav Vasa rum i september 1541. Det svenska lgret var frutom i Grisbck, lokaliserat till holmen Stackaskr som ligger strax utanfr Grmkulla. Frn Brmsehus leder en spngad stig lngs Brmsebcken upp till fredstenen i Brms. Dr finns parkering och informationstavla. Cirka 300 meter frn fredstenen ligger Rastplats Brms som byggdes 1995. Dr kan man bland annat se en utstllning om platsens betydelse i historien. Vid grden strax intill Fredsstenen finns en grdsbutik.

0 4 82 km

1

23

4

56


TORSSLEDEN Etapp 4 BrmsGsabo 11km

1 Kalmarsundsleden ansluter hr till Torssleden. Den brjar vid fredstenen som r rest r 1915 som minne av freden i Brmsebro 1645.

2 ningaryds hllplats. Hr gick den smalspriga jrnvgen stra Blekinge jrnvg (1 067 mm spr). Jrnvgen drevs sedermera av SJ och lades ner 1965.

3 Tomtgrund frn ett btsmanstorp som sist beboddes av Anton Apel, byns siste btsman. Vgen ni promenerar mellan punkt 3 och 5 r mycket gammal landsvg med strck- ning sedan medeltiden.

4 Vderkvarnen i Vghyltan har funnits i ca 80 r p den plats den idag r belgen. Den lr ha sttt p ytterligare 2 platser men r ej anvnd sedan 1920-talet. Torss hembygdsfrening har hand om kvarnens sktsel. Grunden av en gammal sg finns vid vgen mot Gsabo. 5 Varggropen i Vghyltan. Vargen var ett stort problem fram till mitten av 1800-talet och mnniskorna byggde drfr varggropar fr att fnga in dem. En djup grop grvdes och tcktes med ris och p en spetsad stolpe i mitten agnades ett bete. Denna varggrop lr ha varit djupare men i vrigt vlbevarad.

6 Vattenkvarn i Vghyltan. Frn brjan hade den tv gare men osmja mellan dem gjorde s att ytterligare en kvarn byggdes alldeles intill. Ni r nu snart framme i Gsabo och gr frbi en mycket fin grdsmilj med beteshagar och stenmurar.

04

82

km

1

2

3 4 56


TORSSLEDEN Etapp 5 GsaboIglasjn 20 km

1 Tunnsltten, ett torp med stenladugrd, tyvrr har taket frfallit. Torpet var bebott fram till 50-talet. P 30-talet bodde hr en man som tmjt en tjur som han bde krde och red. Tjuren brjade bli ilsk efter ett tag s mannen anmlde honom till slakt, men tjuren hann att stnga ihjl honom dagen innan den skulle slaktas. 2 Ringdals torp. En vllagd stenmur, ca 100 r gammal och lagd av stenhuggare Ringdal. 3 Jungfrukullagrinden. Se upp! Hr sgs det att det spkar 4 Cirka 200 meter sder om leden ligger Kronhallen som frn brjan av 1800-talet r ett grnsmrke. Det tillkom efter en process om marken mellan bnderna i Frbbestorp och bnder p Blekingesidan. Hallen har en mrkning med fem ringar. 5 Ulvasjn, med allmn badplats, brygga och eldstder. Gr grna en avstickare sderut lngs sjn, dr mts du av vacker bokskog.

6 Birka kille, gammal offerklla, som aldrig har sinat. Passa p och slck trsten och fyll p vattenflaskan. 7 Christians sten. Enligt sgnen skall den danske kungen Christian III ha suttit upp p sin hst med hjlp av denna sten. En kungakrona, tyvrr skadad, finns inhuggen i stenen.

8 Iglasjn. Hr finns allmn badplats och toalett parkering, anslagstavla och grillplats.

04

82

km

1

23

45

6

7

8


TORSSLEDEN Etapp 6 IglasjnSt Hyltan 9 km

1 Vandringsleden fortstter frn Iglasjn genom vacker skogsterrng.

2 Ni kommer nu till Hallasj by som tar er tillbaka till 1700-talet. Byns lderdomliga bygg- nader r mycket vlbevarade. Vippestenen r en 35 ton tung sten belgen p en berg- hll som vippar nr man knuffar ltt p den. 3 I byns norra del finns en fornlmning i form av en kolerakyrkogrd. Ena halvan av impedimentet har grvts bort och vid detta arbete ptrffades ben efter mnniskor. Ett trkors har rests p kullens bevarade del. Kullen r bevxt med ekar och vildapel. Ni fortstter sedan vsterut och sedan kan ven vlja att fortstta p en alternativ vg och kommer d fram vid Brnders by. 4 Brnders by med ett vlbevarat lderdomligt och typisk bebyggelselge. Byn r en gammal grnsby med traditioner knutna till de dansk-svenska krigen. Hr kan ni antingen g landsvgen eller g in i byn. Hos Gun-Britt Robertsson i Brnders finns en modell av Brnders by som den sg ut p 16001700-talet. Det gr bra att frga vem som helst i byn fr visning. 5 Skjutstenen. Ett stort flyttblock, som enligt traditionen anvndes som vrn vid ett av danskarnas anfall. Bakom stenen lg en bonde och skt och hans hustru laddade. Resultatet blev att danskarna skrmdes p flykten.

6 Hr finns tv stycken restaurerade och anvndbara linugnar. Den ena r frsedd med galt. I galten eldades med lngved ca 2 m och linet lades ver valvet och torkades. 7 Branta berg, ett stup p ca 10 m, drav namnet.

8 Nu kommer ni till ett vgskl. Hr finns en anslagtavla med en karta ver Brndersen. Dr finns mycket att se frn gamla tider. Kartan strcker sig ner till Blekingegrnsen. 9 Ladugrdsgrund. Nr man ser denna grund frundras man ver dess litenhet. Bsen r s sm, s sm. 10 Ni har nu kommit till Lillrsen. Hr finns en vattenklla som aldrig sinar, hur torrt det n r.

11 St. Hyltan. Hr finns ngs- och hagmark med mycket blomster.

04

82

km

1

23

45 6

78 9

10

11


TORSSLEDEN Etapp 7 St. HyltanGullabo 14 km

1 Femstenarset. Ett grnsmrke fr byarna Simnemla, Fagerhyltan, Rbcksmla och Juansbo. 2 Mogranen som nu r dd r en av de strsta granarna i Gullabo frsamling. Stammen r 297 cm i omkrets och diametern r 94,5 cm i brsthjd.

3 Ni befinner er vid en gammal boplats som kallas Bkmers. Det finns 34 gamla hus- grunder inom detta omrde. Under senare hlften av 1700-talet bodde torparen Per Svensson med hustru Elin och barn hr. Cissa Petersdotter fdd 1822 och dd 1912, var den sista som bodde hr. Under ngra r bedrev hon lanthandel p platsen. Det finns en alternativ vg vid Bkmers ver Hstmahultsmla och d kommer man fram vid Brndatall.

4 Nu befinner vi oss i Hstmahult, av lnsstyrelsen klassat som riksintresse fr sljd. Frn omkring 1870-talet och fram till 1950, var det mnga sljdare som mer eller mindre livnrde sig p handsljd. Ingen sljdare finns lngre kvar i Hstmahult.

5 Hr vid Brndatall finns det rester efter ett tiotal gamla boplatser. I den av Gullabo Hembygdsfrening restaurerade backstugan (Back-Antes stuga) bodde Andreas Svensson fdd 1818 och dd 1896. Efter Andreas och hans hustru Gertruds bortgng frfll backstugan. Stugan r ppen under sommaren, s att beskare kan se och begrunda hur de allra fattigaste bodde fr mer n hundra r sedan. Hr finns ocks en rastplats med bord och stolar samt toalett. 6 jebomla ska enligt uppgift vara den nst ldsta grden i Sverige som varit i samma slkts go. Nuvarande gare r den 24 generationen av samma slkt p grden. Byn nmns i hvderna frn tider frn digerdden p 1350-talet. Numera r byn delad i tv grdar, men gs av samma slkt.

7 Vandringsleden fortstter frn jebomla till Kroksmla. P de gamla odlingarna och betesmarkerna vxer det bland annat blsippor tidigt p vren, liljekonvalj under fr- sommaren och under juli mnad blommar den kryddoftande gulmran.

8 Strax bortom vgsklet till Ledja, finns Bosljd, som har bde tillverkning och frsljning av sljd. 9 Nu befinner vi oss vid Gullabo Hembygdsgrd. Under flera decennier har mnga gamla hus flyttats till denna plats. Vl bevarat hittar du frutom gamla redskap, verktyg och textilier ven skomakeri, lanthandel och en hel del annat intressant.

0 4 82 km

1

23

4 5

6

7

8

9


TORSSLEDEN Etapp 8 GullaboDegerhyltan 6 km

1 Ni befinner er nu vid Bl Klla, omtalad i hvderna frn Digerddens dagar p 1350-talet. Sgnen sger att Nr kllan sinar, dr bygdens slkter ut Byarna Kroksmla, Blomstermla, Binnaretorp och Kyrkebo mts hr.

2 Gullaboby jrnvgsstation. Detta originella stationshus och hela jrnvgen Torss Gullaboby invigdes den 15 september 1917. Ngon gng i slutet p 1940-talet gick det sista godstget p jrnvgslinjen. Stationshuset inrymmer numera bland annat lrosalar till Gullabo skola.

3 Hr finns rester av en mycket gammal kvarndamm, dr Binnaretorps by hade en skvaltkvarn. Kvarnen var i bruk till slutet av 1800-talet.

4 Rvareflyet. Under slutet av 1700-talet bodde stortjuvar hr, ledda av den knde Rvare-Kalle. Enligt folktraditionen hll de en piga frn Degerhyltan fngen hos sig i 56 rs tid. Till sist lyckades hon dock f kontakt med folk frn en av byarna och man bestmde sig fr att anfalla det fruktade rvarbandet och befria den arma flickan. Anfallet skulle ske nr rvarna lg och sov och flickan skulle medverka p s vis att hon gjorde deras skjutvapen odugliga genom att sl vatten p flintls och fnghl. verfallet lyckades tack vare detta. En av rvarna blev skjuten, resten verlmnades till rttvisan. Det enda som syns idag r en grop i marken efter den primitiva jordkula dr rvarna huserat mellan stldturnerna i bygden.

5 Bodhyltan. I byn, p bda sidor om leden, finns intressanta lmningar efter backstugor. Enligt hrsgen var de troligtvis bebodda under 1700-talet. Vidare finns i byn socknens ldsta skolhus och en linbasta.

6 Mogrinden. Hr finns rastplats och anslagstavla med anteckningar gjorda av mnniskor som passerat platsen. Skriv grna ngra ord.

7 Nu kommer vi till en husgrund frn fre detta Trnemla skola. P sder sida om leden finns grundmurar efter en backstuga. Hr bodde tre brder; Erik, Karl och Gustav Jons- son. Erik levde lngst av brderna och dog omkring 1915. Brderna tillverkade lieorvar, rfsor och trskor. Fisket i bcken bredvid gav ett viktigt tillskott till uppehllet.

8 Husgrund. P denna plats drev Peter Brnnman affr till omkring 1900. Efter konkurs sldes huset fr avflyttning. Hr byggdes omkring 1910 ett nytt hus, som 1932 flyttades till Petamla. Det originella med husgrunden r att det har varit tre kllare under huset.

9 Cirka 300 meter frn leden ligger Blommastugan i Trne- mla. Hr bodde btsman Blomma i slutet av1800- talet. Stugan renoverades 1991 av hembygdsfreningen i Gullabo. Hr kan man vernatta. Brunn och utedass finns p grden. Medtag stormkk, (elektricitet finns ej).

0 4 82 km

12

5

678

9

34


TORSSLEDEN Etapp 9 Degerhyltanstergrden

1 Karsjn. Hr finns gott om bde sjfgel, storvilt och vxtlighet. 2 Torkugn fr lin. Rester av en kvarn. 3 Fattigstugtomten. Hr fanns tidigare en fattigstuga fr mindre bemedlade. Torkugn fr lin. 4 Karls kammare, en grotta dr det sgs att soldaten Karl gmde sig undan kriget under 1600-talet. Runt om grottan finns fornkrar med slaggvarp, det vill sga lmningar efter jrnframstllning frn jrnldern.

5 ster om vandringsleden finns nu Strmby Naturreservat. Reservatet karakteriseras av ldre barrblandskog med naturskogskaraktr. Barrnaturskogar av denna typ och storlek r ovanliga i regionen och drfr enligt lnsstyrelsen mycket skyddsvrda. Skogens medellder r cirka 100 r, men hela omrdet r olikldrat, flerskiktat och mycket varierat. P sina hll i skogen vxer riktigt grova mnghundrariga tallar. 6 Grunden efter vderkvarnen som numera finns i Grisbck. 7 Milastenen. Enligt sgen r det 1 mil fgelvgen mellan kyrkorna i Pryd, Torss, Gullabo och Sderkra.

04

82

km

12

34

56

7


TORSSLEDEN Etapp 10 stergrdenFastlycke 20 km

1 Torvmosse. Vildmarksomrde.

2 Madhuset*. Mjlighet till vernattning i vindskydd. 3 Bnehall. Nr Sderkra kyrka brann p 1600-talet flyttades gudstjnsterna hit.

4 Vid vgen genom Hulebck finns mnga sevrdheter vilka r utmrkta med skyltar: kolmila, toalett och madhus.

5 I Sghultet var det trdgrdsmsteri i brjan av 1900-talet. Dr fanns vxthus, hus- grunder och ppelkllare. 1 km lngre fram var det tre hus. Det kallades Karl Pitsa- tomterna.

6 Hr finns fina odlingsrsen, garveri och en husgrund. I backen bortom huset vid vgsklet stod fattighuset fr Hulebck och Norra Gullabo. I grnsen mellan byarna finns en sten rest i stenmuren. Vid vgen t Norra Gullabo finns Smens lycka.

7 Vattenkvarnen i Norra Gullabo r vlbevarad och helt funktionsduglig. Kvarnen byggdes 1882 och var igng fram till 1920-talet. Om man har tur kan man f syn p strmstaren hr.

8 Gisemla skola med vernattningsmjlighet, kk och toalett. Medtag sovsck. Nyckel finns hos Gudrun sterlund, tel: 0486-250 02. ven vindskydd och grillplats. 9 Kalmar lns bst bevarade varggrop en bit innanfr skogsbrynet (flj skyltarna). Speciellt intressant fr att den r stensatt. I anslutning till varggropen finns det en fornker.

(*Madhus: Vid stora slttermarker som frr lg lngt frn grdarna byggdes srskilda ngslador, s k madhus, fr frvaring av het efter skrd. ngslador som nnu str kvar vid mader och andra vta marker, tyder p markernas ldre betydelse fr sltter.)

04

82

km

1

23

45

6 7

89


TORSSLEDEN Etapp 11 FastlyckeFulvik 14 km

1 Skarptorpet. Stugan byggdes p 1850-talet. Var bebodd fram till 1941 av nkan Anna Sunesson.

2 Domarring i Wrnansskogen. Sju stora sandstenblock lagda i vid ring, troligen en lmning frn bronsldern. Lite lngre upp r det rena sjsanden i svackor mellan backarna. Valfiskabenet som frvaras i kllaren i Halltorps kyrka r funnet vid odlingsarbeten hr i Rmossen p 1800-talet. Det r bestmt till det femte revbenet p en kaskelotval.

3 Glasholms hllplats med banvaktarstuga lg vid KalmarTorss jrnvg som invigdes 1899 och lades ner 1965.

4 Gravflt med flera stensttningar och frn brjan 32 resta stenar.

5 Leden gr nu rakt sderut. Under en vandring p cirka 2 kilometer finns fornminnen och rsen p bda sidor om leden. Hr finns ocks Stufvens klla.

6 Stufvens Gstgifveri. Hr finns mjlighet till gourmetmiddag och frstklassig vernattning. Fr bokning ring 0486-219 00.

7 Blrr. Bronsldersrse av imponerande mtt.

8 I kustbandet syns lakrkornas ar. Mellanskarvskolonin p Svart utanfr Stufvens r den strsta i landet. Skarvarna kom hit i mitten av 1930-talet och stammen har sedan dess vuxit kraftigt. Det finns ett slskyddsomrde utanfr Wrnans- och Stufvens- kusten.

04

82

km

1

23

4

5

678

Documents

Torsås cykel & vandring