Toppjobb1

Denna bilaga är en annons från

Svenskt Näringsliv stärker Sid 4

Utmaningar som controller Sid 10

Viktiga värderingar hos Polarbröd Sid 2

Ingenjörsyrket öppnar för möjligheter Sid 6

Medföljer som bilaga i Aftonbladet november 2011 Nr 1 2011

Julia RosqvistJobbjägaren ger råd

Topp

DITT GYMNASIEVAL

VILKEN VÄG VÄLJER DU?Är du intresserad av fordon och transporter? Då ska du titta närmare på FT-programmet. Med sex olika yrkesutgångar har du möjlighet att utbilda dig till: • Lastbilsmekaniker • Maskinmekaniker • Lackerare • Reservdelsspecialist • Bilskadereparatör • Personbilsmekaniker

Du läser 2 500 poäng och får känna på arbtslivet genom minst 15 veckors arbets-platsförlagt lärande ute på företag. Genom att lägga till 100–300 poäng i utökat program har du möjlighet till grundläggande behörighet till högskolan.

Branschen behöver fl er kunniga medarbetare. HÄR FINNS JOBB! Läs mer på bilproffs.se

Kryssa med Topp Jobb!

Producerad av: Q-publishing 08-611 06 00Projektledare: Marcus [email protected]

Q-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: Andi & Erika Medarbetare: Johan Müller-Hansen, Linda Kante och Jerry Carlsson, [email protected]: Magnus Selander/kanal 5Medföljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

Dun

bar D

irect

Vi vet att många småföretagare lever ett

otryggt liv. Det vill vi ändra på!

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig i sveriges största

a-kassa för företagare.

Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i

verksamheten kan bli medlemmar i SmåA.

Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste

också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

Så för din trygghets skull, ring SmåA på 08-723 44 00 eller besök

www.smakassa.se och bli medlem.

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 StockholmBesöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1

Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se

08-617 02 60

VI VET ATT OMSÄTTNINGENBLAND SÄLJARE

ÄR HÖG Vi försäkrar anställda och företagare i

Sverige som aktivt utför försäljningsverksamhet av varor och tjänster

Utbildnings- och fritidsförvaltningen söker till Mariaskolan:

Rektor F-6Ref.nr: 2011/22Tjänsten: TillsvidareSista ansökningsdag: 2011-12-09Tillträdesdag: Enligt överenskommelse

Fagersta ligger i norra Västmanland. Kommunen har en god utveckling och ekonomi, bland annat tack vare en omfattande samverkan med närliggande kommuner. Det geografiska läget är mycket bra med närhet till ett stort befolkningsområde. I kommunen är vi cirka 12 400 invånare.

Arbetsuppgifter

Kvalifikationer

Övrigt

Upplysningar

Fackliga företrädare

Vi söker en rektor till Mariaskolan. I ditt ledarskap ingår att driva och vidareutveckla verksamheten för ökad måluppfyllelse. Som rektor tar du ansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Skolan omfattar 250 elever inom förskoleklass, åk 1-6 med tillhörande fritidshem.

Vi lägger stor vikt vid det pedagogiska ledarskapet. Du har en pedagogisk högskole- utbildning och rektorsutbildning är meriterande. Du är noggrann, strukturerad och driver aktivt ett systematiskt kvalitetsarbete. I dina arbetsuppgifter ingår både att planera och organisera, såväl som att följa upp och utvärdera. Du är bra på att inspirera och på att skapa goda relationer. Du är en lyhörd och trygg person, som med ett kommunikativt ledarskap skapar engagemang bland dina medarbetare. Du är strategisk, analytisk och målinriktad.

I Fagersta kommun har vi rökfri arbetstid. Vi strävar dessutom efter att vara en arbetsplats som speglar samhällets mångfald.

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta:Kickie Svensson, skolchef 0223-446 04, 070-321 18 85

Leif Lejdelin , Skolledarförbundet , 0223-444 35, 070-399 92 01Michael Bergström, Lärarnas Riksförbund, 070-566 19 45Lena Kvick-Eriksson, Lärarförbundet, via kommunens växel 0223-440 00Kommunal 0223-442 57Mona Söder, Vision 0223-442 16Välkommen med din ansökan med meritförteckning till: Fagersta kommunUtbildnings- och fritidsförvaltning737 80 FAGERSTAAnsökningar tas även emot via mail: [email protected]

Foto: Polarbröd

Värderingar viktiga hos anrika Polarbröd

– Att jag har haft möjligheten att gå min egen väg har varit väldigt värde-fullt, säger Karin Bodin.

Det var alltså inte i familjeföretaget hon förställde sig att karriären skulle hamna. Istället hägrade journalist-studier efter gymnasiet vilket ledde till en examen från Mittuniversitetet. Men en förfrågan att bli Polarbröds informationsansvarig styrde dock tillbaks henne till sitt arv.

– Jag fick göra hemsida och skrev också en bok om Polarbröds historia. Jag började göra en interntidning för vår koncern år 2000. Det var ett bra sätt att komma in i verksamheten efter som jag fick komma in på ställen och prata med folk och lära mig myck-et. När företagets dåvarande vd så

Karin Bodin och systern Anna Borgeryd utgör femte genera-tionen som driver familjeföre-taget Polarbröd. Men även om syskonen tagit över stafettpin-nen var det aldrig förutbestämt att de skulle gå i föräldrarnas fotspår.

Ledarskap

småningom beslöt att lämna organi-sationen blev Karin Bodin tillfrågad att ta över.

– Det var ju så klart ett fantastiskt förtroende och jag beslutade att köra på fram till jul samma år. Men det rullade på och var otroligt kul och jag fick ett bra bemötande från lednings-gruppen vilket var en förutsättning för att fortsätta.

För Karin Bodin Anna Borgeryd har det varit viktigt att jobba med företagets värderingar.

– Framförallt handlar det om resurseffektivisering och att vår produktion ska ha så lite spill som möjligt. Vi har också något som vi kallar handlingsberedskap som in-nebär att vi alltid har koll på hur omvärlden förändras och ser ut och handla utifrån det.

Polarbröd vilar på gamla anor och den traditionella företagskulturen finns i högsta grad kvar. Att alltid förnya sig har alltid varit ett mål inom organisationen, säger Karin Bodin.

– Dessutom har det alltid varit dj-upt förankrat i vår företagskultur att tro på medarbetarnas förmåga. Vi har skämtat om att alla få göra som de vill men det ligger faktiskt lite i

det. Det kommer till stor del ett arv från våra föräldrar och handlar om att vara lyhörd och att ha högt i tak på riktigt.

Du jobbar tillsammans med din syster. Hur kompletterar du och Anna varandra?– Vi har samma grundvärderingar. Men vi skiljer oss åt på vissa sätt. Anna är forskare har en analytisk förmåga och kan se samband och har ett långsiktigt perspektiv medan jag kanske är lite mer av en ”doer”. Så på så sätt är det en väldigt bra kombina-tion.

Har du känt något behov av att gå ledarskapsutbildning?– I år gick jag en kurs, men mest för att se om den skulle kunna vara bra för andra. Det låter kanske förmätet och konstigt att jag inte skulle be-höva ledarskapsutbildning själv men jag lider av någon slags egen-företagarsjuka som gör att jag inte vill slösa pengar. Jag har svårt att ta ut en hög lön och jag vill inte vräka på med företagets pengar på mig själv. Det känns bättre att satsa på personalen.

Karin Bodins ledarsKapstips:– Jag tror det innebär en risk att dela upp människor i ledare och anställda. Varje människa kan påverka varje dag och det är viktigt att de som har ledaransvar är lyhörda för gruppens behov. oavsett var i kedjan man befinner sig ska man kunna komma med konstruktiva förslag. leda-rens roll ska så klart respekteras men varje människa är ansvarig för sig själv. om man inte trivs eller upplever att det förekommer fel eller orättvisor ska man kunna uppmärksamma det.

För Karin Bodin, vd i familjeföre-taget Polarbröd, är det viktigt att behålla traditionerna samtidigt som man alltid blickar framåt.

denna bilaga är en annons från q-publishing2

InnehållAtt göra eller göra själv – det är fråganAtt driva företag i Sveriges före-tagareklimat är inte enkelt. Det är svår-navigerat och innebär stora ekonomiska risker. Ännu större risker är det när man står inför expansionsplaner och behöver förstärka sin verksamhet med medar-betare när man lever med konjunktur som har allt snabbare och större sväng-ningar.

Men, låt oss ponera att du tar steget vidare och med alla kalkylerade risker bestämmer dig för att rekrytera. Ska du ta hand om processen själv eller ta in en extern partner? Beräkna att en generell rekryteringsprocess tar ca 80 timmar, om den görs på rätt sätt. Har ni den tiden? Den bästa reklamen för ditt bo-lag är att hålla en bra och god kommu-nikation med kandidater och sökanden under hela processen samt att hålla en rimlig tidsplan från uppstart till avslut. Är profilen ni behöver rekrytera svår-funnen kan ni lägga tid på ett stort antal sökande som inte har det ni söker.

Kravspecifikationen är grunden för vad jobbet kommer innebära och vilken profil ni ska söka efter. Gör er hem-läxa och lägg den tid som krävs för att ta fram en korrekt sådan. Vad är det ni behöver, vilka människor kommer passa i er organisation och vad kommer framgångsfaktorn vara för att lyckas. En välgrundad kravspecifikation som är

rimlig underlättar processen och gör att ni förhoppningsvis undviker att hamna i fällor där ni förblindas av kandidaters personlighet snarare än deras kompe-tenser. Personligheten ska inte under-skattas, förstå mig rätt, och kompetenser kan tillföras. Personlighet är relativt fast och därför ska man inte kompromissa på de krav man satt.

Det är ett välkänt faktum att ca 70 % av tjänster tillsätts via kontakter. Det är bra att använda sitt nätverk och få kan-didater rekommenderade men för att göra processen rättvisa bör man ha ett par kandidater att benchmarka kandi-daten med för att säkerställa att man till slut erbjuder rätt kandidat tjänsten.

Att rekrytera människor är något av det mest spännande jag vet. Jag har gjort det sedan mitten av 90-talet och man blir aldrig fullärd. Utmaningen är att hitta rätt man, på rätt plats i rätt tid till rätt jobb. En felrekrytering kostar ofantligt mycket pengar så, ibland när det är en kritisk tjänst skulle jag säga att det lönar sig att gå via en extern part-ner som har kompetensen och så ni kan fokusera er på er kärnverksamhet. Kost-naden är en droppe i jämförelse med vad en felrekrytering kostar.

Pernilla BorgströmHeadhunter och Founder Finders Fee

Svenskt NäringslivIngenjör - FramtidsjobbControllern Anna WibergerProfilen Julia RosquistKryss

46101214

Foto: SXC

www.peak-it.se

Malmö040-636 71 00

Stockholm08-501 221 00

Göteborg031-75 78 000

Ett roligt och utvecklande jobb är inte allt här i livet ...

Vi söker just nu fler konsulter inom IT för spännande uppdrag hos några av Sveriges mest expansiva företag.

Kontakta oss redan idag för att diskutera din framtida karriär.

... men det är dumt att nöja sig med något annat.

PEAK_Nojasig_ToppJobb.indd 1 2011-11-24 10.24

Yrkeshögskolan sYd1/2 sida - liggande251x184


Sverige satsar mest resurser i Eu-ropa på forskning i förhållande till sin BNP.

− Med tanke på hur mycket pengar som satsas så är resultatet mediokert. En alltför liten del av forskningen mynnar ut i innovationer som kom-mer till användning på marknaden, säger Tobias Krantz, chef för utbild-ning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv.

Därför är Svenskt Näringsliv starkt engagerade för att motivera univer-

sitet och högskolor att i allt större utsträckning utveckla ett effektivare samarbete med näringslivet.

− Det är nödvändigt för att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft, säger han.

Ett led i att motivera universitet och högskolor är att införa en innovations-premie.

Svenskt Näringsliv skickade nyli-gen förslaget om en innovation-spremie till närings- respektive ut-bildningsdepartementet inför den forsknings- och innovationspolitiska proposition som regeringen förvän-tas presentera nästa år.

Det är dock ännu oklart hur pre-mien ska utformas.

− En tanke är att de universitet och

Innovationerska lyfta näringslivet

högskolor som attraherar mest pen-gar från näringslivet också ska bli tilldelade en större del av de statliga anslagen. Det skulle ge universitet och högskolor tydligare drivkrafter att jobba för att se till att forskning-sresultaten kommer till användning, säger han.

Tobias Krantz anser även att det är viktigt att uppmuntra till invester-ingar i forskning och utveckling i näringslivet.

− Ett sätt kan till exempel vara att sänka arbetsgivaravgifterna för dem som jobbar med forskning och utveck-ling ute bland företagen, säger han.

Även om det generellt sett är för få universitet och högskolor som sam-verkar med näringslivet så finns det några ljuspunkter.

Svenskt Näringsliv svenskt näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag.

dessa företag är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund.

Förbunden utgör svenskt näringslivs medlemmar.

Källa: Svenskt Näringsliv.

forskningTopp

Svenskt Näringsliv efterlyser en ökad och effektivare samverkan mellan akademi och näringsliv.

Svenskt Näringsliv satsar

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och inno-vation vid Svenskt Näringsliv.

Foto: SveNSKt NäriNgSliv.

Luleå Tekniska Universitet, LTU, och Kungliga Tekniska Högskolan, KTH är två exempel på lärosäten där näringslivet satsar mycket resurser − cirka tio procent av de totala for-skningsmedlen, att jämföra med snittet på fyra procent.

Vilka branscher kan det då i första hand vara lönt att rikta in sig på i framtiden, och var kommer toppjob-ben att finnas?

− Det är naturligtvis svårt att sia om. Tjänstesektorn kommer säker-ligen fortsätta växa.

En spännande trend är att indus-triföretag erbjuder hela koncept med varor, kring service och andra tjänster, säger Tobias Krantz.

1864 Alfred Nobel konstruerar fungerande tändhatt 1865 Alfred Nobel – dynamiten 1874 Carl Daniel Ekman – sulfitcellulosa 1875 Alfred Nobel – spräng-gelatin 1877 Gustaf de Laval – handdriven separator för mjölk 1883 Gustaf de Laval – ångturbin 1888 Frans Lindqvist – fotogen-köket Primus 1891 Jonas Wenström – anord-

ning för spridning av växelström (trefas) 1892 Johan Petter Johansson – skiftnyckeln 1905 Gustaf Dalén – klippappara-ten för blinkande fyrarm med gasljus 1906 Sven Wingqvist – sfäriska kullagret 1910 Gideon Sundbäck – blixtlåset 1921 Baltzar von Platen och Carl Munters – kylskåp 1941 Nils Löfgren och Bengt Lundqvist – Xylocain

1944 Erik Wallenberg – Tetra Pak-förpackningen1948 Victor Hasselblad – enögda spegelreflexkameran 1950 Carl Gunnar Engström – respiratorn 1952 Per-Ingvar Brånemark – titanskruv för tandbehandling 1953 Sven Kamph – luftkudde-gräsklipparen Flymo 1958 Nils Bohlin –trepunkts-säkerhetsbältet 1958 Rune Elmqvist – pace-makern 1963 Bertil Aldman – bakåtvända bilbarnstolen

1965 Nils Alwall – konstgjorda njuren 1974 Leif Lundblad – sedelutmatnings-system 1976 Bengt Gunnar Magnusson – AXE-växeln1979 Sven Erik Sjöstrand – Losec 1979 Håkan Lans – färggrafik till datorer och datamusen 1984 Lars Leksell och Börje Larsson – Leksell Gamma Knife 1991 Håkan Lans – applikation till GPS-systemet för positionering 1996 Christer Fåhraeus – C-pen, läspennan

Källa: Svenska Uppfinnarföreningen

Svenska uppfinningar genom tiderna

Foto

: SX

C

Det är Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Landstinget i Östergötland som har samarbetat för att utbilda sina anställda och förbereda dem in-för framtidens marknad inom e-handel. Projektet finansieras av ESF (Europeiska Socialfonden) och marknadsförs under namnet ”Våga Växa”.

Nöjda med resultatetMikael Ahlström, projektledare Våga Växa;

– Jag är mycket nöjd och tycker att vi över lag har fått ett bra resultat.

Och nöjda röster hörs även från kursdeltagarna. – Jag tycker att lärarna har varit pålästa och in-

spirerat till hur man kan förankra kunskaperna i sitt vardagliga arbete, säger Martin Albinsson, som gick kursen ”Affärscontroller”.

– Jag har lärt mig om lean production, det hade jag inte hört mycket om innan, säger Martin Albin-sson.

– Nu har jag mer kött på benen för att kunna analysera fram samband ur statistiken, säger Fred-erica Hissa.

Kathe Mandorff, som gick kursen ”Affärsutveck-ling”, lyfter samarbetet mellan de olika landstingen som den främsta styrkan.

– Jag har lärt känna människor som jobbar med samma sak som jag, fast på ett annat ställe. Vi har redan haft kontakt och kunnat rådgöra med varan-dra, säger Kathe.

Framtidsplaner– ”Framtidens affärsaktörer” ligger långt fram i utvecklingen, och vi söker nu kontakter inom EU. Vi ska åka till England och besöka UK Govern-ment, säger Mikael Ahlström. De jobbar också med e-handel, så vi hoppas på ett givande utbyte. Pro-jektet är slut vid årsskiftet då även höstens kurser är avslutade.

– Vi hoppas att andra utbildningsföretag tycker att vårt arbete har varit bra och tar vår idé till sitt eget kursutbud. Och jag hoppas att vi i framtiden kan se en platsannons från någon offentlig verk-samhet som exempelvis söker en affärsanalytiker, avslutar Mikael Ahlström.

Framtidens affärsaktörer har anlänt

Kursdeltagarna i ”Framtidens affärsaktörer” är snart färdigutbildade, och vi hittar numera både affärscontrollers, affärsanalytiker och affärsutvecklare inom regionerna.

Ytterligare information: Mikael Ahlström, Västra Götalandsregionen, Projektledare Framtidens Affärsaktörer, tfn: 0709-94 62 65www.vaga-vaxa.nu

Kathe Mandorff

Martin Albinsson

Frederica Hissa

Mikael Ahlström


Topp utbildning

– Detta är något som är bra för in-dividen och i högsta grad för tillväten i Sverige, säger Johan Blom, chef för avdelningen för utbildningsfrågor på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Varje år genomförs en ansökning-somgång då utbildningsanordnare kan ansöka om att få ingå i yrkeshög-skolan och erhålla statsbidrag för att bedriva eftergymnasial yrkesutbild-ning.

– Antalet ansökningar överstiger oftast vad som är möjligt att bevilja och därför sker en bedömning av

Från slutet av nittiotalet fram till 2007 minskade antalet första-handssökande till ingenjörsutbild-ningarna. De sökande har sedan dess blivit fler igen, men är fortfarande betydligt färre än under toppåren på nittiotalet.

–Högskoleingenjörsutbildningar-na drabbades av ett större fall, och de har inte heller återhämtat sig lika mycket som civilingenjörsutbildnin-garna, förkalarar Olle Dahlberg. –En annan sak är hur många som faktiskt påbörjar en ingenjörsut-bildning. Även här föll antalet fram till 2006/2007 för att därefter öka igen, och återigen var förändrin-gen för civilingenjörsutbildningarna väsentligt mindre än för högskolein-genjörer.

–Höstens siffror över nybörjare finns ännu inte tillgängliga, men uppskattningsvis startar i år knappt 7000 på en civilingenjörsutbildning,

Arbetsmarknaden för ingenjörer har varit riktigt bra de senaste åren, och arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är låg. –Ett mått av realism är dock ald-rig fel, och inte heller ingenjörer är vaccinerade mot svängningar i konjunkturen, säger Olle Dahl-berg, arbetsmarknadsutredare på Sveriges Ingenjörer.

KuNglIgA TEKNISKA HögSKOlAN (KTH)

Kungliga tekniska högskolans (royal institute of technology)huvudsakliga inriktning är mot teknik och naturvetenskap. KtH är den största och äldsta tekniska högskolan i sverige och bedriver omfattande utbildning av bland annat civilin-genjörer. dessutom sker här en omfattande teknisk forskning.

sedan 12 november 2007 är peter Gudmundson, professor i materialmekanik, rektor på KtH. Vår kung Carl XVi Gus-taf är utnämnd till universitetets beskyddare.

YH-utbildningar skjuter i popularitetIntresset för yrkeshögskoleut-bildningar ökar alltjämt och re-sultaten visar att åtta-nio av tio har ett arbete sex månader efter avslutad utbildning.

och ungefär 4000 på en högskolein-genjörsutbildning. Av dessa är c:a en fjärdedel kvinnor, och med mindre variationer är det så det har sett ut de senaste 15 åren. Att de är så populära tror Olle Dahl-berg beror på att det främst handlar om förväntningar på ett intressant och utvecklande arbetsliv, med möj-ligheter också till arbete utomlands.

–Förutsättningar finns också för en bra löneutveckling, och en stor andel av Sveriges Ingenjörers medlemmar är också chefer på olika nivå.

Efterfrågan på olika typer av in-genjörer varierar, men de senaste åren har efterfrågan varit stor på ingenjörer inom bygg och data, och lite mindre på ingenjörer inom kemi, med övriga däremellan.

–Antalet inriktningar är mycket stort, och det är inte alltid uppenbart vad som skiljer den ena från den an-dra. Mitt råd till en student som står

inför att träffa ett så viktigt val, är att avkräva den aktuella högskolan ett bra svar på vilka behov som just de-ras utbildning är tänkt att svara mot – och därefter begrunda vad de baserar sitt svar på, avslutar Olle Dahlberg.

vilka utbildningar som bäst möter arbetsmarknadens behov, har ett lokalt och/eller regionalt stöd från arbetslivet i området samt erbjuder en kvalitativ och bra utbildning, förklarar Johan Blom.

– Yh-utbildningarna är alltså eft-ergymnasiala men inte akademiska, det vill säga de är inte forskarförbere-dande. Utbildningar som är tvååriga eller längre innehåller även minst 25 % lärande i arbete vilket innebär att utbildningen genomförs ute på en ar-betsplats.

Att Yh-utbildningarna har blivit så populära tror Johan Blom framförallt beror på att utbildningarnas tillkomst är baserade på arbetslivets behov av aktuell kompetens.

– Detta resulterar i att kompe-

tensen som de studerande erhåller är efterfrågad av arbetsgivare. Att ar-betslivet är med i att utforma själva utbildningen och dess innehåll, att det sitter företrädare för arbetslivet i samtliga utbildningars lednings-grupp och att de studerande är ute i verkligheten, på arbetsplatser en del av utbildningstiden, konstaterar han.

– Även om yrkeshögskolan är ett relativt nytt inslag på utbildnings-kartan ökar intresset stadigt, det ser vi bland annat på att söktrycket till utbildningarna som förra året låg på cirka 3,5 sökande per plats i genom-snitt

– Det finns också flera starka krafter som jobbar för att intresset kommer att öka. Bland annat; myn-dighetens satsningar på att informera

Kungliga tekniska högskolan

om yrkeshögskolan och utbildning-sanordnarnas information för att in-formera och rekrytera till de enskilda utbildningarna, utbildningsanord-narnas starka engagemang i utbild-ningsformen, arbetslivets starka en-gagemang i utbildningarna utifrån deras behov av kvalificerad arbetsk-raft samt nöjda studerande som är levande bevis på att utbildningarna är bra och leder till jobb sprider in-formation om utbildningarna i sina nätverk.

Har ni någon indikation om var jobben kommer att finnas 2012/2013?

– Om nuvarande trend håller i sig kommer Data/IT, Teknik och tillverkning att dominera.

Foto: ryNo QuaNtz

Johan Blom.

Foto: KtH

Foto: KtH

Olle Dahlberg.

Ingenjörsyrketöppnar för möjligheter

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION AV

VI LEDERUTVECKLINGEN AVHÅLLBAR TEKNIK FÖR

VATTEN.

ITT har blivit Xylem.Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

Foto: Frida ramStedt

Topp Karriär

Anna WibergerÅlder: 29

Yrke: Jobbar som controller på inköpsavdel-ningen på lindex

Utbildning: Civilekonomprogrammet (iCU) med analytisk inriktning, Handelshögskolan i Göteborg, fördjupning inom marknadsföring på både C- och d-nivå

Har tävlat i friidrott på elitnivå: ”Jag har alltid varit en tävlingsmänniska och gillar ut-maningar. därför passar jobbet mig så bra”.

Profil: Anna Wiberger

Controller är ett yrke som kan in-nebära lite olika saker. I Anna Wi-bergers fall handlar det till stor del om att stå för analysbiten, ta ställning till siffror och skapa en bild av läget.

– Jag är controller på inköpssidan vilket innebär att jag tillsammans med ett team jobbar med att max-imera försäljning och lönsamhet. Jag är till stor del med i planeringspro-cessen, lägger upp budget och sätter siffermässiga mål. Vidare handlar det om att se hur vi ligger mot våra mål och förmedla det till sortimentsidan. Inom mitt affärsområde är jag alltså mycket involverad i strategiska frågor där jag får plocka fram beslutsunder-lag baserat på sifferanalyser.

Samtidigt finns det stor variation inom arbetsuppgifterna, menar Anna Wiberger.

– Nu när jag har varit här ett tag så ser jag att det hela tiden uppstår nya frågeställningar att förhålla sig till. Det är ett dynamiskt arbete och det uppstår hela tiden situationer då man är tvungen att tänka i nya banor för att effektivisera och maximera försäljningen. Det kan gälla allt från hur vi köper in till hur lagersitua-tionen ser ut. Det handlar om att hela tiden tänka smart. Det finns alltid sa-ker som kan bli bättre och däri ligger själva utmaningen.

Att hon sökte sig till Lindex var ett medvetet val. Men att det var control-ler som Anna Wiberger skulle bli var inte lika självklart.

– Jag har ett stort modeintresse och kände att det var en otroligt spän-nande bransch att söka sig till. Lin-

För Anna Wiberger har det all-tid varit viktigt med utmaningar. Därför är det inte så konstigt att hon sökte sig till ett jobb som verkligen kräver att man är på tårna. Som controller på lindex får hon både variation, frihet och möjlighet att hela tiden ut-vecklas.– Det finns stort utrymme att få testa nya saker vilket passar mig jättebra, säger hon.

dex är en internationell kedja som är väldigt expansiv. Det händer grymt mycket och det är hela tiden ett högt tempo.

– Jag gick Civilekonomprogram-met på Handelshögskolan i Göte-borg, med fördjupning i marknads-föring på C- och D-nivå. Så det var i första hand inom marknadsföringen jag såg mig själv. Men jag har haft stor nytta av min utbildning i alla fall, framförallt har jag fått analystänket och en bred förståelse för företag-sekonomi.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Om man är duktigt så får man mycket möjligheter och det uppskat-tar jag. Lindex är också ett visions- och värderingsdrivet företag och man jobbar väldigt mycket utifrån just värderingar. Det passar mig eft-ersom Lindex står för vad jag själv står för. Det är en trygghet att ha dem när man fattar beslut. Samtidigt är det inte en hierarkisk organisation. Istället är det snabba beslutsvägar som gör att man har stor frihet i yrkesrollen.

Anna Wiberger har alltid varit tävlingsinriktad. Jakten på nya utmaningar styrde henne till en tjänst som controller på Lindex.

”Det handlar om att hela tidentänka smart”

Vilka utbildningsval ger lönsam-het under livet? Saco har räknat på 36 utbildningsval i sin nya rapport.I topp ligger utbildningarna till ekonom och läkare, som båda ger en livsinkomstavkastning på 14 procent.

Den som väljer en minst treårig högskoleutbildning kan i ge-nomsnitt räkna med en livslång

avkastning på 7 procent jämfört med den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Men det gäller att välja rätt. Skillnaderna mellan olika utbildningsinriktningar är stora. Det visar Sacos nya livsinkomstut-redning.Av de 36 utbildningar som gran-skas i Sacos livslönerapport ligger 22 på plus några på 0 medan 12 hamnar under strecket.För de grupper som ”förlorar” på

sin utbildning finns bara två sätt att hamna rätt. Antingen sänker man kostnaden för utbildningsinveste-ringen eller ökar dess intäkter.Sänkta kostnader genom kortare ut-bildning och/eller högre studiebi-drag är inga alternativ, menar Tho-mas Ljunglöf.– I hälften av fallen skulle det inte räcka ens om utbildningarna kortas till en termin. Höjda studiebidrag är heller ingen framkomlig väg. För tandhygienister skulle det då krä-vas ett bidrag på 207 000 kronor per termin.

Av de 36 utbildnings inriktningar som granskas i rapporten har:• 12 negativ avkastning• 2 en avkastning på 0 procent• 9 en avkastning på 1–5 procent• 8 en avkastning på 6–10 procent• 5 en avkastning som överstiger

10 procent

Lönsamma studier


Topp Profilen

Hon har i många år hållit i före-läsningar och utbildningar inom allt ifrån kroppsspråk till ledar-skap och entreprenörskap. Och i våras lärde Kanal 5:s tv-titta-re känna henne under epitetet ”jobbjägare”.– Vi svenskar är så himla rädda för att nätverka, säger hon till Toppjobb.

Julia Rosqvist sitter i bilen på väg från Karlstad till Nyköping när vi får tag på henne. Hennes breda kompe-tens gör henne till en eftertraktad och välbokad föreläsare och talare. I mars i år tog hon sig an utmaningen att ag-era jobbjägare i Kanal 5. Här gällde det att hjälpa svenskar som inte fick några jobb att komma ut på arbetsmarknaden.

– All heder åt Arbetsförmedlin-gen men jag har hört att de inte i första hand jobbar för de arbetslösa utan att de

istället arbetar för de företag som söker personal. Min uppfattning är att man inte alltid hittar jobben där, konstaterar hon.

– Det bästa tipset jag kan ge är att man ger sig ut på närverksträffar, att man surfar runt på hemsidor och att man tar kontakt med företagare själv. Det ger enormt mycket att våga ta kontakt och väcka ett intresse. Tänk-er man utanför boxen och vågar vara kreativ så kan det ge mycket.

Julia Rosqvist menar att allt för många av dem som är arbetssökande sitter hemma och gömmer sig bakom datorskärmen och tror att det räcker med att maila iväg sitt CV till ett an-tal företag. Ringa räcker inte heller, risken är att du kan uppfattas som en tjatig telefonsäljare.

– 95 procent av våra beteenden är invanda men jag

vill hävda att handl ing

är A och O. För att ditt självförtro-ende ska stärkas behövs feedback. Och önskad feedback får du om du handlar på ett framgångsrikt sätt, förklarar hon.

– Om du inte får återkoppling på dina arbetsansökningar så behöver du prova att söka arbete på ett nytt sätt. Risken är annars att du till slut tror att du inte kommer få något jobb.

– Jag tycker att varje gång man sök-er jobb bör man göra på ett nytt sätt. Det behöver inte skilja mycket men att lägga in en ny kreativ grej. Väldigt ofta handlar det inte om att man inte har kompetensen utan snarare hur man beter sig när man söker jobbet.

När Julia spelade in Jobbjägaren sade hon vid ett tillfälle att det var skitsnack att det inte fanns några jobb utan att det istället handlade om at-tityder, något som hon senare fått en del kritik för.

–Vad jag menade var att jag är övertygad om att det finns mycket jobb men de syns inte för alla lig-ger inte på Arbetsförmedlingen. Det finns garanterat många företag som idag skulle vilja anställa personer om de bara kunde få bevisat för sig vad

de personerna skulle göra för att göra skäl för sin lön.

–Min attityd och inställning är att det finns ingenting som inte går förutom spädbarn. Jag har aldrig i mitt liv sagt nej till olika möjligheter, allt ifrån praktikplatser när jag var yngre till förfrågningar om att hålla i föreläsningar idag.

–Men man kan aldrig lyckas ensam. Det är viktigt att inventera sina resurser. Ring runt till dina vän-ner, sök på Google och på Youtube, det finns flera

verktyg som kan hjälpa dig att nå ditt mål. Och fram-

förallt, var inte rädd för att sticka ut.

1. det är vikigt att ta fasta på vad du kan erbjuda. om du säljer en borr så är det egentligen snygga hål som är din produkt. och köper jag makeup så köper jag egentligen ett yngre utseende. Man måste förstå värdet i det man säljer. som student bör man försöka inventera vad det är för typ av färdigheter, kunskaper och social kompetens som du kan erbjuda ett företag.

2. Försök att sätta ord på vad du egentligen säljer; ett engagemang, ett nätverk, snabbhet, kontakter o.s.v. Ha mod att våga visa att du är handlingskraftig. 3. Var flexibel. Visa att du har lätt för att anpassa dig. när man söker en anställning på ett företag så går det inte att köra sitt eget race utan var lyhörd.

Julia Rosqvist.stjärntecken: lejon.

Barn: 2 buspojkar.

Favoritcitat: ”en lydig man är en lycklig man”.

Yrke: driver Julia & Co aB. Håller föreläsningar, utbildningar, företags-frukostar m.m. Är ofta konferencier och moderator. inspirerar och håller events.

på gång: den senaste titeln på en av föreläsningarna, Gör en Ju-lia, handlar om hennes egen väg till att lyckas men ger också handfasta råd till företag. det kan till exempel handla om att inte bara sätta mål, utan också räkna in vilka resurser som krävs för att nå målen. en bok med titeln Gör en Julia är även un-der produktion.

Ville bli som liten: rockstjärna. Vann en massa talangtävlingar. Men när linda Bengtzing snodde skivkon-traktet framför näsan på henne, tog karriären annan riktning.

dröm: att få hålla i ett eget debatt-program på tv med viktiga ämnen som berör människor.

intressen: Företa-garfrågor. Julia är ambassadör för kvinnors företa-gande samt vice ordförande i Företagarna.

prioriterar i företaget: Jäm-ställdhet, miljöfrågor samt nätverkande.

Profilen: Julia Rosqvist

JUlia rosqVists tre tips till stUdenter soM söKer eXtraJoBB:

Allting går!Fo

to

: ma

gN

uS

Sela

Nd

er

/Ka

Na

l 5


Topp Kryss nr 30


MEDIESKOLAN

Start i vår - sista anmälningsdag 30 nov.CSN-berättigade utbildningar 1,5 år.www.medieskolan.se tel 08 442 95 00

WEBBDESIGNERDen här utbildningen vänder sig till dig som vill arbeta kreativt med att utforma, an-passa och producera dynamiskt innehåll för webben.

COPYWRITERDen här utbildningen vänder sig till dig som tänker dig en framtid inom reklam, marknadsföring och information med fokus på kreativt skrivande.

Poppius JournalistskolaPustegränd 1-3, 118 20 [email protected], 08-663 77 20

Poppius har ett brett utbud av deltidskurser i journalistik. Alla våra lärare är erfarna yrkesverksamma journalister.Vi har även öppna skrivkurser för dig som vill skriva bäst på jobbet och på webben.

Poppius – journalisternas skola sedan 1947 Läs mer på www.poppius.se

Lär av proffsen

Foto: Svenska Spel

HAR VI VÅRT I

VÅR

BÖR MANABBORRE

INNANTUGGAN

GÅR MÅNEN

SIN TYSTA

KAN MANBLICK OCH

LED

VILLFRIARE HA

ÄR FINASMIDET

GJORDEDEN

ILSKNE

ÄR VÄLPLACERAD

YTMÅTTGÖR OFTADEN SOMINVIGER

ÄR KEMIETT AV

INTE ALLSDUM

DRAG

DE BILDARSKÄRGÅRD

PÅPÅ-

KNAPP

EN OKÄND

HAR DEN SOM ÄRBORTA

2:A I SKALABLIRPÄLS

GJORDESTYLISTENARTISTEN

I SLADDEN

HÄR BLIRSVÄRD BILLAR

PACKA IN IPOLYMERER GÖR HÅL

I MATTAN

BEHÖVERHON OFTA

MATEN

MED AUHOS BARN

KEX

GÖR DENANSVARIGE

OLYCKAN

SESCHAUFFÖR

FLAKET

GAMMALPAJAS

GÖR DETFÖR DEN

DÅNANDE

SYRE

PÅ SÅDANASÅGS

REVYER

50

ELAKKÅR

VISARBARNSLIG

FÅR ÖK & TE

45 ÄR DERAS

HASTIGHETHÖRS LÅT

UT

VILL VÄLFÖRLOVADE MINISTER

HÅLLEREREMIT

TILL FOLK

ÄR GRÄSET HOS

GRANNEN

BLIRRETURPOST

TYSKTIGER

GÖRONT

ÄR SKO-SULEBIFF

SEGER-SLAG

HJÄLTE-VERKTYG LITEN

GEST

OM ANTAL

SPORT BLAND

BÖCKER

BLIRCHATEAU

MARGAUX

SÅN BILDSES KANSKE

AMMA PÅBLIR ÄLG

I ÄLV

VILL DENFRUSNE

VILEOCH VE

KANKÄLLA

GJORDESKRYT-MÅNS

RYSKKÄRRA

ÄR VÄL DET SOM

SKÄR

ÄNNUMINDRETJOCK

KÅRE

ALIAS

NOLL-LIKT

HÖRS MYGG

BANK-TRÄ

BLIR KNIVI SLÖJDEN

GAMMALTMÅTT

GJORDEGIVMILD SKULDEN

BÖRJARALFABET

MED

TIDNING

SES VARMTVATTEN

VÄSEN ISKOGEN

BLIR SKAV

ÄR DENSOM

LEDSNAT

I BE-FÄSTNING DOP DEN GER

ROBÖR

MEDICINEN

dig till trisslotterKryssa

VINN tRIsslotteR!VINN tRIsslotteR!

lycKA tIll!

ViNN 3 tRiSSlotteR!

Lös ut de färgade rutorna i krysset och maila svaret till:

[email protected]öp ditt mail till ”KRYSS 30”

Ditt svar vill vi ha senast 19 december. 3 st som svarat rätt kommer belönas

med 3 x trisslotter

Vi söker b.la:

• Servicetekniker till

• Produktionsplanerare till

• Kvaltietsingenjör till

• Produktionschef till

• Systemingenjör till högteknologiskt bolag

• Drift/applikationstekniker till

• Erfaren supporttekniker till

• Systemadministratör till

• Systemutvecklare till

• .NET Utvecklare till

Se alla jobb på thalamus.se

Erfaren supporttekniker till

Documents

Toppjobb1