Tomas Jeppsson Bengt Sjöstedt MÄNNISKANS TEX TER SPRÅKET · Att skriva faktatexter Faktatextens kännetecken Utreda, diskutera, analysera Text och struktur Skriv med hjälp av

Tomas Jeppsson Bengt Sjöstedt

MÄNNISKANS TEX TERSPRÅKET

Smakprov ur läromedlet

svenska_Malin_Språket.indd 1 2011-02-10 08.58

Studentlitteratur

Skola och vuxenutbildning

Box 141

221 00 Lund

Besöksadress Åkergränden 1

Tel 046-31 20 00

www.studentlitteratur.se

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering,

utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt

BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas

mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för

utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För

information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens

huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av

allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till

två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/

rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper

och tryckprocess.

Artnr 33270

ISBN 978-91-44-05924-2

© Författarna och Studentlitteratur AB 2011

Formgivning: Werner Schmidt

Bildredaktör: Ingela Lindqvist

Upplaga 1:1

Redaktörer: Malin Kågerman Hansén, Henric Arfwidsson,

Tommy Lundahl


3

Innehållsförteckning

Till elevenTill läraren

Introduktion1 TEXTER

Ett vidgat textbegreppOlika slags texterKunskap om texttyper

2 VILKET SVENSKÄMNE?

Olika svenskämnenÄmnesplanen i svenskaNyckelkompetenser

3 LÄR DIG LÄRA

Så fungerar hjärnanSju olika intelligenserSju intelligenser blir tre lärstilarMotivationStudiekompetensUndersökande arbetssätt

4 FRÅN INFORMATION TILL KUNSKAP

Vad är kunskap?Att söka informationSök på nätetHitta i biblioteketReferenslitteraturOrdböcker

Skriftlig framställning5 SKRIVPROCESSEN

Vad är skrivprocessen?TexttriangelnAtt ge och få responsSjälvvärdering

6 BERÄT TA OCH BESKRIVA

Disposition

7 FAKTATEXTER

Att skriva faktatexterFaktatextens känneteckenUtreda, diskutera, analyseraText och strukturSkriv med hjälp av texter

8 ARGUMENTERANDE TEXTER

Uppbyggnad av argumenterande textSpråket i argumenterande texterMedel för påverkanVåra grundade åsikter

9 UTREDANDE TEXTER

Att skriva utredande texterUtredningens dispositionHjälp läsaren i dina utredande texterDen utredande textens utseende

10 VETENSKAPLIGA TEXTER

Vetenskapligt skrivandeDispositionerSvenskuppgiften och gymnasiearbetet

11 PRAKTISKA TEXTER

Efter mönsterPMInstruktionerPlatsansökan och meritförteckningCurriculum Vitae – CV ReklamationKvittoFullmaktSammanträde och klassrådStipendieansökan

Svenskans bruk och uppbyggnad12 SPRÅKRIKTIGHET

Bra och dåligt språkStavningAvstavning


4

Mångordighet och precisionSkiljeteckenTypografiE-genrerKorrigeringsmarkeringar

13 GRAMMATIK

Språkets strukturerSvenskans ljudOrdOrdklasserFraser SatsläraSammanhang i text

Muntlig framställning14 SAMTALA

Tre kommunikationsmodellerKommunikationssituationenReferensramar och kompetensAtt tala upp till, ner till eller med någonSignaler vi sänderTalträning

15 LYSSNA

Den gode lyssnarenOlika sätt att lyssnaTurtagande

16 SAMMANTRÄDE OCH KLASSRÅD

Spelregler

17 OLIKA SLAGS TAL

Argumenterande talUtredande talOförberedda talRespons som gör talaren bättre

18 RETORIK

”Redan de gamla grekerna ...” – retorikens långa historiaEtiska perspektivÖvertygande tal av skickliga talareArbetssätt som håller StilfigurerAnalys av ett tal

Svenskans variationer och historia19 VARIATION I SPRÅKET

SpråksociologiMänniskan och språket SpråkutvecklingSpråken i språketVåra namnSpråklagstiftningDialekterMinoritetsspråkSpråken i Norden

20 SPRÅKHISTORIA

Varför finns det så många olika språk?Hur uppstod språket?IndoeuropeiskanFöre svenskanFornsvenska 1225–1526Nysvenskan 1526–19061900-talssvenska Dagens svenskaLånord i svenskan

Textanalys21 LÄSAREN OCH TEXTEN

Att låta sig uppslukas och texter som gör motståndAtt läsa gestaltande texterGenrer

22 ANALYSERA GESTALTANDE TEXTER

TextanalysBeskriva texterTolka texterPerspektivera texterUppleva texter

23 EPIK

Vad är epik?Att analysera epik


5

24 LYRIK

”Rävungar i gelé”Att analysera lyrikÖversättning

25 DRAMATIK

Dramatik – både drama och uppsättningAtt analysera dramatikLajv – en annorlunda dramaform

Medietexter26 BILDER

Olika slags bilderAtt analysera bilder

27 FILM

Vad är film?Filmens beståndsdelarAtt analysera filmMusikvideor

28 MEDIER OCH TEXTER

Multimediala texterMedievanorNyhetsrapporteringTidningarRadio och tvDatorer och internet

29 REKLAM

Vad vill reklamen?Att analysera reklam

SAMLADE STILFIGURER

Fonetiska stilfigurerTroper eller bilderMotsatserLikheterRetoriska figurer

Sakregister


6 introduktion1 TexTer

© Författarna och Studentlitteratur

1 TEXTERMänniskans texter är den gemensamma titeln för detta svenskläromedels olika delar. i centrum står nämligen de texter som vi människor har skapat. Men ordet text har här en bredare betydelse än den som du kanske är van vid. det kallas för det vidgade textbegreppet. Vad det innebär kommer du att få se många exempel på i detta kapitel och genom hela läromedlet.

1.1 VAd Är tEXt?

1 Studera dessa tre bilder. Vilken eller vilka av dem föreställer text?2 Diskutera i par. Är ni överens om vad som är text?3 Utse en sekreterare eller be läraren att samla klassens åsikter på tavlan.4 Finns det någon möjlighet att se alla som texter?5 Finns det annat, som inte finns på bilderna här, som skulle kunna ses som text? Vad?

1.2 tÖrnroSA idAG

Arbeta i grupper. Diskutera vad en person som legat i törnrosasömn i tjugo år behöver lära sig för att klara sig i dagens samhälle. Vad har förändrats de senaste tjugo åren? Redovisa för klassen. Tips: Utgå från tekniknyheter på kommunikationens område de senaste tjugo åren; fråga föräldrar eller andra, lite äldre personer.

Törnrosasömnn n flera år lång och djup sömn, efter sagan om Törnrosa


7 introduktion

1 TexTer


Ett vidgat textbegreppI övning 1.1 fick du fundera på vad som egentligen är text. Ett annat sätt att närma sig text är att fråga vad text har för funktion. En av textens vikti-gaste funktioner är att kommunicera, så kanske ska vi istället ska fråga vad som kan kommunicera.

Människan kommunicerar bland annat med ord och bilder. Ord kan vara talade eller skrivna. Det kan vara berättelser, fakta eller mediala texter. Bil-der kan vara målade, digitala, stilla och rörliga. Text är alltså mer än teck-en på ett papper eller en skärm! Även arkitektur kommunicerar, och talar till exempel om hurdana vi är som människor. Från Egyptens pyramider till dagens skyskrapor har hus använts för att skicka signaler. Ganska ofta handlar signalerna om vem som har makt.

Du kan skapa text med talade och skrivna ord, med bilder, med kläder, med form och mycket mer. De texter du skapar har olika syften.

Med hjälp av detta vidgade textbegrepp är det lättare att beskriva och för-stå till exempel en tidsepok. Genom att inte bara läsa litteratur från en viss tid, utan också se på exempelvis arkitektur, konst och design blir männis-korna och historien tydligare.

Arkitektur n byggnadskonst, byggnadsstil

Tidsepok n bestämt tidspe-riod, till exempel medeltiden

Syften med text

Argumentera

Berätta

Beskriva

Förklara

Informera

InstrueraMinnas

Underhålla

Utreda

Övertala

Övertyga

Exempel på syften med text. Samma text kan ha flera olika syften.




Att text kan vara mer än tecken på papper eller på en bildskärm blir allt tydligare i takt med att allt mer kommunikation sker med hjälp av datorer och internet. Här kommer nya genrer och blandade kommunikationsfor-mer in i svenskan. Men detta är egentligen inget nytt. Redan före skriften fanns kommunicerade vi med bilder som hällristningar och grottmålningar.

Människan tycks också i alla tider haft ett behov av att utsmycka vardags-föremål. Vi har gjort mer med föremålen än vad som behövs för att de ska fungera – de ska vara snygga också och uttrycka något om oss som per-soner. Det gäller allt från dekorerade stenyxor till dagens mobiltelefoner med smycken.

Texter som kommunikationVissa texter väljer vi själv. Andra försöker fånga vår uppmärksamhet. Alla texter har som mål att göra något med oss: informera, påverka, styra, un-derhålla och så vidare Hur bra de lyckas beror på en mängd olika förhål-landen. Se följande modell över hur texter fungerar som kommunikation.

Det finns alltid en fysisk kontakt, ett medium, mellan dig som mottagare

Genre n uttalas [sjanger]. Betyder: slag, sort

Hällristning n förhistoriska bilder och tecken inristade på berghällar

Texten i en kommunika-tionsmodell.

Kontext, tid, platsKontext n det (språkliga) sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i

TextenSändare

FörfattareRegissör

Mottagare

Läsare Publik

Medium Språk, genrer

och andra koder

KunnandeÅsikterAvsikter

KunnandeÅsikterAvsikter

och den text som textskaparen har sänt. Det kan vara till exempel en an-nonstext eller en bild. Texten ska dessutom vara på ett språk, en kod, som du behärskar. Är texten exempelvis ironisk och du inte förstår det fung-erar inte kommunikationen som det var tänkt.

Texten bör referera till förhållanden i verkligheten på ett sätt som är in-tressant för dig, det vill säga ta hänsyn till ditt kunnande, dina åsikter och ditt intresse.

I all kommunikation, oavsett om det är ett tv-program, en reklamskylt på stan eller en text du producerar, måste sändaren ha kommunikationssitua-tionen klar för sig.

Ironi n när det är skillnad mellan det som sägs och det som menas, till exempel som förtäckt kritik


9 introduktion

1 TexTer


•Vad ska meddelas, det vill säga vad är textens syfte?•Vilka egenskaper har mottagaren (kunnande, åsikter, intresse) i förhål-

lande till meddelandet?•Vilka krav ställer mediet och vilka möjligheter ger det?•Vilka tekniska, språkliga och estetiska medel kan användas för att för-

stärka budskapet?

Text och kontextAll text kommer till i ett sammanhang, i en kontext. Denna kontext häng-er samman med tiden då texten skapades, med vilken grupp skaparen tillhör, men också med vilken grupp som läsaren tillhör och vilken typ av text det är. Givetvis finns det många fler sammanhang som har betydelse för en texts innehåll och form. En del av dem kommer du att möta längre fram i boken

Några svårigheter som möter oss är att vi inte alltid finns i samma kontext (samma sammanhang) som författaren, att vi har andra kun-skaper och att språket kan ha förändrats sedan texten skrevs. Men vi kan försöka förstå alla texter.

1.3 dinA kontEXtEr

Fundera över vilka olika kontexter du rör dig i under en dag. Vilka sändare och vilka medier kommer du i kontakt med? Jämför era tankar i grupper och avsluta med att göra en

sammanställning över klassens kontexter på tavlan.

Författare, text och lä-sare möts i en bestämd kontext. Här signerar författaren J. K. Row-ling den senaste Harry Potter-boken.




Privata och offentliga texterVi skriver på olika sätt om vi ska skicka ett vykort till mormor, ett sms till kompisen eller skriva en jobbansökan.

En anledning till att texter kan se så olika ut är att vi har flera sidor av våra liv. Vi har privata sidor som rör familj och vänner. Hit släpper vi inte in alla. Men vi har också offentliga sidor av våra liv, som skola och arbete. Här har vi kontakt med fler människor. Dessa sidor påverkar hur vi ta-lar och skriver. De påverkar våra texter. Och mottagarna förväntar sig att en text ska se ut på ett visst sätt. Vilken arbetsgivare blir glad av att få ett sms med en jobbansökan? Vems mormor vill ha ett formellt brev från sina barnbarn?

Idag är gränserna mellan det som är privat och det som är offentligt inte lika självklara längre. Exempelvis Internet har lett till att de suddas ut. En blogg kan ses som en privat text, men den publiceras och är offentlig. Med möjligheterna att blogga och göra egna webbsidor flyttas gränserna. Det offentliga blir mer privat och ledigare i stilen. Det privata blir öppnare och ibland lite mer formellt.

Inte ens ett så privat område som sms saknar offentliga användningsom-råden! Vi får till exempel sms om att vi kan hämta beställda varor. Du kan prenumerera på sms om väderprognoser med mera.

Men också det offentliga språket närmar sig som sagt det privata. Nyhets-program i tv blir allt mer snackiga. Tydliga exempel på det är nyhetspro-grammens morgonsoffor. Nya blandformer av nyheter och underhållning, också kallat infotainment, blir allt vanligare. Nyheterna närmar sig faktion (se också nästa sida och s. 14).

1.4 VÄCkA intrESSE

Diskutera olika texter i grupper. Vad i texterna väcker er uppmärksamhet och får er att läsa/lyssna/betrakta något en lite längre stund ? Vad behöver texten i en lärobok innehålla för att ni ska läsa vidare? Redovisa för klassen.

Blogg n förkortning för webblogg, ett slags webb-dagbok

Infotainment n information som serveras på ett underhål-lande sätt. Sammandragning av engelskans information och entertainment (informa-tion och underhållning)

Faktion n en blandform av fakta och fiktion (som är något påhittat, uppdiktat)

En medveten utnyttjare av de nya medietexterna – Lady Gaga bloggar, twittrar och kommuni-cerar via internet.


11 introduktion

1 TexTer


Olika slags texterDet finns många sätt att dela in texter. Vi har här valt att dela in dem i ge-staltande texter, faktatexter och medietexter. Dessutom finns det en grupp av texter som kan sägas höra till flera av dessa grupper – faktion.

Gestaltande texterGestaltande texter brukar också kallas litterära. Sagan som du hörde som barn, sången du sjöng på skolavslutningen, romanen om Robinson Cru-soe och dramat av Shakespeare är alla exempel på gestaltande texter. Ock-så bilden nedan är ett exempel på gestaltande text i ett vidgat textbegrepp.

Gestaltande texter brukar delas in i genrerna epik, lyrik och dramatik. Dessa genrer kommer du att möta i Litteraturboken. Men även tv-pro-gram, film och konst kan vara gestaltande texter.

Ordet genre kommer du att möta många gånger när du läser svenska.

FaktiontexterFaktion är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter. Ib-land ser de ut som faktatexter, men ofta berättas de med den gestaltande textens uppbyggnad. Bland texterna märks allt från memoarer och doku-mentärer till de så kallade BOAST-texterna (based on a true story). De är

Litterär n som har med skön-litteratur att göra, boklig

Memoarer n nedtecknade minnen (ofta i bokform) av privata upplevelser eller historiska händelser, jämför med engelskans memory

Dokumentär n som bygger på verkligt material

Ett exempel på gestal-tande text. Men denna text ligger också nära faktionen, eftersom den gestaltande målningen ”möter” det autentiska fotografiet. Konstnärer: Oskar Glemme och Per Larsson.




skrivna för att få oss att tro att det som berättas är sant. Även faktion åter-kommer längre fram i boken.

FaktatexterLiksom det finns olika gestaltande texter, finns det olika typer av faktatex-ter. Allt från protokoll och CV till vetenskapliga texter räknas hit. Du kan läsa mer om olika faktatexter i kapitel 7–11.

Faktatexter brukar beskrivas med följande kriterier:

• De ska vara kommunikativa; läsaren ska kunna begripa dem.• Författaren har ett syfte med texten.• De är verbala. De använder ord för att förmedla ett budskap.• De ska vara stabila. I motsats till tal som är flyktigt stannar den skrivna

texten kvar.• Sammanhangen i texten ska synas och texten hänga ihop som en helhet.• De ska vara konventionella, inte nyskapande. Olika genrer följer olika

mönster. Det är till exempel skillnad på en notis och ett pm.• De är kreativa. Alla texter innehåller skapande inslag och man kan kän-

na att det är en person, författaren, som står bakom texten.

MedietexterFoto, film, tidningstexter och många av texterna från internet brukar räk-nas till medietexter. En del filmer ligger nära gestaltande texter om vi ser på hur de berättas. En dokumentär film kan ligga nära både faktion och faktatexter. Det är alltså inte lätt att dela in texter i tydligt avgränsade och enhetliga grupper.

Massmedietexterna har fått några egna kapitel längre fram i boken. Ka-pitel 26 handlar om bilder, kapitel 27 om film, kapitel 28 om massmedier och kapitel 29 om reklam.

Kunskap om texttyperEtt villkor för att kommunikation ska fungera på ett bra vis är att du både känner igen olika texttyper så att du tolkar budskapen rätt, och kan välja rätt texttyp när du ska producera egna texter. Därför kommer du under din tid i gymnasiet att träffa på och arbeta med en hel rad olika texttyper. Några av dem har vi samlat i tabellen på nästa sida:

CV n en kort levnadsbeskriv-ning med de meriter (utbild-ning, erfarenheter och så vidare) som man vill lyfta fram vid en anställningsansökan. Från latinets curriculum vitae som betyder levnadslopp eller levnadsteckning.

Kriterier n villkor, avgörande kännetecken

Konventionell n vedertagen, gängse, som det brukar vara

pm n kort minnesanteckning ofta i punktform, från latinets promemoria (för minnet)


13 introduktion

1 TexTer


Texttyper

Gestaltande texter Faktion Faktatexter Medietexter

Offentliga texter EPIKromannovellmytsaga…LYRIKpsalmsång, visamusiktextCentrallyriktillfällighetsdikt…DRAMATIKtragedikomedihistoriskt dramafars…

Offentliga texteressäkrönikamemoarer”sanna” texterdokumentärkåseri…Privata texterdagbokbrevvykort

Offentliga textervardagstexterCVpersonligt brevplatsansökanmeritförteckningprotokollreklamationreklamationskadeanmälanintygfullmaktreceptblankettbroschyr…

Texter för jobb, fritid och skolainstruktionbruksanvisningPMrapportutredningreferatprojektarbeteloggboktalmanus

Offentliga texter tv, radio och tid-ningarannonsartikelnotisinsändarehoroskopväderprognosrecensionreportagebloggcd/dvd/film…

Privata texterchate-postmobilsms/mms

Översikt över olika texttyper som du kommer att möta i gymnasiet och i arbetslivet efter skolan. Gestaltande texter kan ses som offentliga eftersom de publiceras. Naturligtvis kan alla dessa texttyper publiceras i olika me-dier.

Du kan läsa mer om ge-staltande texter i del 6, Textanalys.

Läs mer om faktion på nästa sida.

Mönster för faktatexter hittar du i del 2, Skriftlig framställning, och i bo-kens webbdel.

I del 7, Medietexter, kan du läsa mer om bland annat film och tidnings-artiklar.

sms n står för short message service och är korta textmed-delanden som skickas mellan framför allt mobiler

mms n står för multimedia messaging service och är text, musik, digitala bilder och videosekvenser som skickas mellan framför allt mobiler

publicera n ge ut i tryckt form, göra offentligt




FAktion

Faktion har fått en egen grupp eftersom de är ett mellanting mellan gestaltande texter och faktatexter.

En del faktion räknas som offentliga, eftersom de publiceras. Till dessa hör essä, krönika, memoarer, ”sanna” texter och dokumentärer. Dagbok, brev och vykort är privat faktion.

EssäEn essä är en utredande text som behandlar ett aktuellt eller vetenskapligt ämne på ett personligt sätt. I en essä bygger du på fakta, men använder också dina åsikter för att göra texten mer läsvärd.

krönikaEn krönika är också en personligt utformad text där du ska diskutera ett allmängiltigt och aktuellt ämne på ett sätt som kan intressera många. Krönikans stilnivå kan variera beroende på det sammanhang där texten ska publiceras. Jämför med blogg.

BloggEn personligt hållen text på webben om ett aktuellt ämne. Bloggen kan ses som en blandning av krönika, memoarer och dagbok. Omfång och språknivå anpassas till sam-manhanget där texten ska publiceras.

MemoarerI memoarer och självbiografier skriver människor om sina liv. Att de skriver om sådant som hänt i personernas liv (som de ser det) får texten att likna faktatexter, men samti-digt utelämnar de medvetet en hel del. Ofta är memoarerna berättade för en skrivare.

”Sanna” texter och dokumentärerVissa texter gör anspråk på att berätta Sanningen, med stort S. Hit hör böcker som Poj-ken som kallades Det av Dave Pelzer och Gömda av Liza Marklund.

Andra texter försöker dramatisera historiska personer eller händelser dokumentärt eller så trovärdigt som möjligt. Oftast utger de sig inte för att berätta hela sanningen. Till dessa räknas exempelvis filmer om hur man levde på vikingatiden eller Primo Levis skildringar av sin fångenskap i koncentrationsläger under andra världskriget.

Dock måste vi komma ihåg att det är fiktion, eftersom det är en författare som skri-vit eller en regissör som gjort filmen. De beskriver verkligheten så som de har upplevt den, vilket alltid innebär att de har gjort en sållning, ett urval. I en berättelse väljs alltid vissa saker bort och andra framhävas.

dagbokDagboken är ett exempel på en privat text, som i allmänhet ingen annan får läsa.

Brev och vykortEtt brev är en personligt utformad text. Oftast innehåller även ett privat brev datum, hälsnings- och avslutningsfras. Du bör tänka på din mottagare och använda direkt tilltal när du skriver brev. Jämför med det personliga brevet i din platsansökan eller de per-sonliga delarna av ditt CV när du söker jobb (s. 187).

Till de privata faktiontexterna räknas också vykorten. Men du behöver nog inte reg-ler för hur vykort ska skrivas.

Stil n sättet att skriva, ut-trycka sig eller textens utfö-rande, form och typ


15 introduktion

1 TexTer


1.5 ViLkA tEXttYPEr?

Vilka texttyper finner du nedan och vad är typiskt för dem? Välj bland beteckningarna i tabellen på s. 13 när du löser uppgiften. 1 En ung mopedist körde vid lunchtid igår in i en parkerad bil i närheten av

Tosteberga. Mopedisten fördes i ambulans till centralsjukhuset med skador bland annat i huvudet.

2 Avgörandet kommer säkert i dagens jobbiga etapp utanför Tibro. Löparna springer en sträcka på 14,8 kilometer som har en sammanlagd stigning på 480 meter.

3 Värm ugnen till 175 grader. Tina spenaten. Gör en vit mjölksås genom att smälta matfettet i en kastrull, blanda ned mjölet och späd med mjölken. Låt småkoka några minuter.

4 Trots att Revenge innehåller några rejält onödiga scener är den värd sitt pris. Man måste ha ett hjärta av sten för att inte bli fuktig i ögonvrårna under slutscenen.

5 Här har vi marscherat intill utmattning i ett par dgr. Mycket att se (och köpa). I morgon far vi till Brighton där det blir lite mer avkoppling.

6 Det var en gång en kung, som rådde över ett stort och mäktigt rike. Han hade en vacker drottning, som han varmt älskade, men som ännu inte hade skänkt honom något barn.

7 Prisnivå: Som ett europeiskt land. Kamerun är inte billigt, även om det går att leva billigt om man sover i de enkla men rena missionshusen och köper frukt, bröd och grönsaker på marknaderna.

8 Han började mekaniskt dra av sig kavajen, när han kände tyngden i högra fickan och den hårda utbuktningen mot fodret. Pistolen. Konstigt. Han hade alldeles glömt bort den.

9 BÄCKÄNGSKOLAN BORÅS PROTOKOLL 20XX-XX-XX Närvarande: Se bilaga Justerare: Nils Johansson Klassfack: Skolkonferensen beslutade, att …

10 Större folksamlingar bör du undvika. Du gör bäst i att välja lugna omgivningar och förstående människor. Har du dessutom möjlighet att leva utan att hålla dig till inprickade tider, bäddar du för harmoni och sinnesfrid.

11 Något skäl till ynglingens desperation får vi inte. Det blir beskrivning i stället för berättelse, handling i stället för analys. Trots att läsningen går långsamt skildrar ändå Evander ett igenkännbart Sverige med många frusna konflikter.

12 Jag är en tjej på 17 år som söker dig kramgoa och omtänksamme kille i 20–25-årsåldern som verkligen gör livet värt att leva.

13 Rengöring sker lämpligast i samband med avfrostning och då skåpet är tömt på varor. Dra stickproppen ur väggurtaget eller stäng av huvudströmbrytaren.

14 Han stod och granskade henne med bruna, nästan svarta ögon. Hon försökte undvika hans utforskande blickar, men det fanns något som drog henne mot honom. ”Det är jag som är Barbara Evans”, började hon nervöst. ”Vem skulle du annars vara?” svarade han.

15 Fann igår en liten övergiven kattunge vid en vägkant. Ena bakbenet var skadat och min tanke var: Den har blivit utslängd från någon bil. Kan verkligen folk bete sig så mot ett litet försvarslöst djur? Nej, ta er i kragen!

16 Alldeles bestämt var det vårt förhållande till de allierade som fick regeringen att fatta det avgörande beslutet på våren 1941. Det finns de som säger annorlunda,




men jag är benägen att lita på mitt minne, eftersom händelserna regelbundet sysselsatt mina tankar under alla dessa år.

17 Västra och norra Norrland får 15–25 mm nederbörd. I övriga landet väntas 5–15 mm, på Öland och Gotland i allmänhet 1–5 mm.

18 På väg. Tåget framme 17.23. Hämtar du? 19 Naturen är till för vår njutning

Som Caroline Merchant visar i sin intressanta bok Naturens död är det då initiativen till det paradigmskifte som är grunden för hela den västerländska välfärden tas: vi människor är inte underkastade naturen, utan den är till för att tjäna oss, vi har rättighet att utnyttja, styra och påverka den i den riktning som behagar oss.

20 Att vara eller inte vara, det är frågan om det är ädlare att härda ut ett skymfligt ödes bomber och kanoner eller dra blankt emot ett hav av sorger och så få slut på dem.

21 Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror 22 Enligt Johansson kommer förändringarna i vädret att fortsätta. Han hävdar till och

med att förändringarna kommer att eskalera. 23 Måndag den 23 januari. Idag har snön vräkt ner igen. Kallt ute, men jag tinade upp, när jag mötte Eva i

korridoren.

Gå till webbdelen om du vill repetera kapitlet, träna på ord och arbeta med fler uppgifter.


35 SkriFtLiG FrAMStÄLLninG

5 SkrivproceSSen


5 SKRIVPRO CESSENidag kräver i princip alla sammanhang i livet att vi ibland skriver någon sorts text. också det mest praktiska jobb kräver beställningar, rapporter, instruktioner och liknande.

Att skriva kan både vara jobbigt och roligt, som alla hantverk. och precis som andra hantverk blir vi bättre genom att träna. dessutom blir skrivan-det bättre om vi behärskar många sorters texter, det vill säga många text-typer.

Att skriva är även ett bra sätt att nå kunskap på. Genom att skriva ner våra tankar, bearbetar vi informationen och lär oss.

Ord om skrivandeArbete heter nyckelordet för en författare, inte inspiration.ivar lo-johansson

Det enda som är sant om att skriva och försöka bli författare är att man måste göra det; inte drömma om det, eller planera det, eller prata om det [...] utan helt enkelt att göra det; det är det fruktansvärda med skri-vandet - att det är som vilket arbete som helst.janet frame

Jag hatar att skriva, men älskar att ha skrivit.winston churchill

Du kan endast bli bättre på att skriva genom att faktiskt skriva.doris lessing

Doris Lessing, Nobel-pristagare 2008, med ett långt och produktivt liv som författare. Det gör henne väl värd att lyssna till när det gäller skri-vande.

S K R I F T L I G


36 SkriFtLiG FrAMStÄLLninG5 SkrivproceSSen


Till höger här i tabel-len ser du hur de olika arbetsmomenten beteck-nas i den klassiska reto-riken. Till vänster ser du hur de betecknas i skriv-processen.

Vad är skrivprocessen?Att skriva är ett hantverk, något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Vi föreslår följande arbetsgång när du ska skri-va en text – men det är inte meningen att du ska arbeta dig igenom alla åtta punkterna vid varje skrivtillfälle.

1 Förbered dig.2 Skriv ett utkast, en kladd.3 Låt några i klassen komma med synpunkter på vad du har skrivit.4 Bearbeta ditt utkast efter den respons du har fått.5 Låt läraren kommentera innehåll, disposition och språk.6 Bearbeta efter lärarens anvisningar.7 Lämna texten till läraren för slutomdöme.8 Låt andra läsa din text.

Presentationen ovan av arbetsgången är mycket kort, så här följer en ut-förligare beskrivning. Sättet att arbeta med skrivprocessen liknar det sätt som vi arbetar på i andra sammanhang, till exempel när det gäller under-sökande arbeten, större skriftliga uppgifter i svenska eller gymnasiearbetet (som du kan läsa mer om på s. 137).

Detta sätt att jobba med skriven text kommer du också att känna igen när du arbetar med förberedda tal (se kapitel 17). Det bygger inte på några nya tankar, utan går ca 2500 år tillbaka i tiden till retoriken i antikens Grek-land.

Skrivprocessen och retoriken

Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Förberedelser – Ämne – Mottagare – Syfte

Intellectio Har med intellekt att göra

– Materialsamling InventioJämför engelskans invent: hitta på, uppfinna

– Disposition DispositioJämför med det svenska ordet disposition

Utkast Elocutio Jämför engelskans eloquent: vältalig

Respons på innehåll

Emendatio

Jämför engelskans emendation: rättelse, förbättring

Bearbetning

Respons på språk

Bearbetning (redigering)

Publicering

Pronuntatio och actio

Jämför engelskans pronounce: uttala och act: handling

Retorik n konsten att tala väl och engagerande

Intellekt n tankeförmåga

Disposition n den ordning som delarna i en text hänger samman på



5 SkrivproceSSen


Tiden du använder för att förbereda dig för skrivandet har du till-baka när du väl börjar skriva.

1 Förbered diga) Tänk efter• Vad ska du skriva om? (ämnet)• Varför ska du skriva? (syftet)• Till vem ska du skriva? (mottagaren)• Vad för slags text ska du skriva? (brev, dikt, rapport, PM …)

b) Samla stoff• Vad kan du redan? Sök efter i minnet!• Vad mer behöver du ta reda på?• Var hämtar du den information du behöver?

c) Strukturera och disponera•Vad hör till ämnet?•Vad kan sovras bort?•Behövs mer material?•Hur ska materialet ordnas?

I denna första fas av skrivarbetet har du nytta av att kunna något om studieteknik. Det finns presenterat i kapitel 3 Lär dig lära.

Sovra n välja ut, sortera bort




2 Skriv första utkastet, kladden

3 Be några klasskamrater ge synpunkter på innehålletDe första gångerna ni arbetar med kamratrespons bör ni följa den här arbetsgången för att lära er tekniken:

• Läs upp din text en eller två gånger.• Be några i klassen att

– ge minst en positiv, konkret kommentar – ställa frågor på sådant som de inte fått svar på i texten. Hur? Var? Var-

för? Vem? – kontrollera att du hållit dig till ämnet, hållit den röda tråden. Kan nå-

got strykas?

Svara inte på frågorna som dyker upp! Skriv i stället ner kommentarerna och frågorna. Är det någon fråga som du inte förstår ska du givetvis ta reda på vad den betyder.

I fortsättningen är det viktigt att ni varierar arbetet i responsgrupper så att ni till exempel en gång tittar speciellt på dispositionen, en annan gång på personbeskrivningen, en tredje gång på variationen i språket.

När ni skriver längre texter blir det svårt att hinna läsa upp texterna för varandra. Då måste ni själva läsa de andras texter, och då om inte förr blir det naturligt att skriva ner responsen. Jämför med avsnittet om respons på s. 47.

4 Bearbeta din textTänk på följande• Fungerar inledningen som aptitretare? Vill läsaren fortsätta läsa resten

av det som du har skrivit? Informerar den om vad som kommer senare i texten?

• Är personerna och miljöerna så detaljerat och konkret beskrivna att

Gensvar n respons

Arbetet med texter kan liknas vid bakning. Även en text ska knådas (be-arbetas) innan den är färdig.



5 SkrivproceSSen


läsaren lätt kan se dem framför sig?• Har du fått med allt i texten som du tänkte från början?• Finns en tydlig avslutning? Finns det något som hjälper läsaren att

komma ihåg just denna text?• Täcker innehållet i texten vad rubriken utlovar?• Kommer styckena i rätt ordning?• Har du satt punkt, frågetecken och utropstecken på rätt ställen? Är

orden rättstavade?

5 Be läraren kommentera innehåll, disposition och språk

6 Bearbeta och skriv rent

7 Be läraren ge slutomdöme

8 Publicera, läs uppLäs upp, diskutera, publicera i (skol)tidningen, samla i en speciell mapp …

5.1 SkriV oM Ett BArndoMSMinnE

När du gör denna uppgift ska du gå igenom så många steg som möjligt i den skrivmodell som vi precis har presenterat. På så vis lär du känna arbetssättet. Uppsatsämne: En händelse i min barndom 1 Tänk efter och skriv ner två–tre barndomsminnen. Skriv bara rubriker, till exempel

När jag skar mig i tummen. 2 Alla i klassen läser upp sina rubriker. När du lyssnar på de andra kommer du säkert

att tänka på händelser i ditt eget liv. Anteckna dessa. 3 Arbeta i grupper om tre eller fyra. Berätta kort de två eller tre barndomsminnen

som ni har antecknat för varandra och diskutera vilket av minnena som kan bli den bästa berättelsen.

4 Skriv ett första utkast. 5 Låt några klasskamrater ge synpunkter på innehållet. 6 Bearbeta din text. 7 Låt läraren läsa och kommentera vad du har skrivit. 8 Bearbeta och renskriv. 9 Läraren ger slutomdöme. 10 Läs upp era barndomsminnen i små grupper.

5.2 SkriV En tEXt

Skriv en text – kort eller lång. Följ arbetsgången på s. 37 och fram. Låt dig inspireras av följande ämnen:Funderingar över dagens lektionerVarför jag är härEn person som jag vill varaEfter … veckor / månader på gymnasiet Dagens datumIbland vill jag vara ensamHan hotade mig med strykVänlighet varar längstEn natt jag drömde Därför älskar/hatar jag … ➔

Utkast n skiss, kladd




Min favoritartistMitt intryck av …Jag läste i tidningen att …/Jag såg på tv att …Dagens höjdpunkt/bottenmärkeNågot som gör mig glad/ledsen/förbannadHelgens bästa/värsta händelseI stället för att vara i skolan i dag skulle jag vilja …Om jag skulle göra en film, skulle den handla om …Om jag var programledare på tv, skulle mitt program handla om …

TexttriangelnTexttriangeln på nästa sida visar hur texter skapas. Den illustrerar skrivprocessen, men den kan också användas för att tala om muntliga genrer och de olika kunskaper och färdigheter som en skribent eller talare behöver. Triangelns översta nivå med situationen (syfte, motta-gare, genre och så vidare) finns närmare beskriven i bokens olika mo-deller för kommunikation, till exempel på s. 56 och s. 156. Det är här arbetet med en text börjar. Vad du ska skriva och vem som ska läsa eller lyssna påverkar ditt val av genre. Kontexten har också betydelse. Om kontext kan du läsa i både kapitel 1 och kapitel 14.

När du väl har ett ämne eller innehåll börjar formen eller strukturen att bli intressant. Det är ofta ett samspel mellan innehåll och struktur. Redan på denna nivå har du börjat röra dig från en helhetsbild av din text mot en mer detaljerad. Denna rörelse fortsätter ner till nästa nivå – menings-nivån. Då börjar formuleringen av texten. Ganska ofta blir det också en fråga om val av ord och då är du ännu mer på detaljnivå. Slutligen når du de minsta detaljerna som styr ditt arbete med texten: rättstavning, skilje-tecken och referenser. Även detaljnivån är viktig, eftersom en korrekt text uppfattas som trovärdigare än en med fel.

Du får dock inte fastna på detaljnivån, utan du behöver arbeta dig uppåt i texten igen och se så att hela texten hänger samman. Texten ska vara en sammanfogad helhet när du är klar med den. Det är viktigt att du ser vil-ken nivå du befinner dig på i texten när du ger och får respons. Ju bättre du är på detaljer som rättstavning och skiljetecken, desto mer tid kan du ägna dig åt att koncentrera dig på de övergripande nivåerna i arbetet med texter.

Referenser n här: faktakällor

Formalia n hur text ska presenteras, ställas upp, till exempel i vilken ordning uppgifterna ska komma i en källhänvisning



5 SkrivproceSSen


Att ge och få responsRespons är till för att den som skriver, eller talar, ska få hjälp med att göra bättre texter. Du vill säkert veta vad du gör bra när du skriver. Då vet du vad du kan bygga vidare på. Dessutom lär du dig mycket om texters inne-håll och uppbyggnad när du ger respons. Responsen hjälper med andra ord alla i gruppen att bli bättre skribenter och talare.

En viktig sak att komma ihåg både när du får och när du ger respons är att det är författaren som äger texten. Det är han eller hon som avgör om re-sponsen får effekt på texten. Författaren bestämmer alltså hur texten ska se ut.

Att få respons har flera fördelar. En är att vi ofta blir blinda för det som vi själva skriver och har svårt att se hur texten ska kunna bli bättre. Vi har en text i huvudet och kanske en annan på papperet eller skärmen och ser ingen skillnad. Fler ögon ger alltså ofta bättre texter. En annan är att re-sponsen kan visa att det som är enkelt och självklart för dig kanske inte är det för alla andra, och att du kan behöva förklara något mer.

Det finns också fördelar med att ge respons. En är att du kan få bra idéer till dina egna texter genom att läsa andras texter. Det är alltså ok att ”stjä-la” bra idéer om du gör något eget av dem. Men det är inte tillåtet att skri-va av.

Texttriangeln illustrerar hur arbetet med texter handlar om att gå från helheten till detaljerna – och tillbaka till helhe-ten igen.

TexttriangelnSituationer: syfte, mottagare, texttyp och så vidare

Innehåll Struktur

Meningar

Ordval

StavningAnvändnig av skiljeteckenFormalia i

samband med referenser

Deta

ljer

Hel

hets

bild

Samm

anfogning




Respons kan du behöva i olika faser av ditt skrivande. Ibland är det bra med respons flera gånger under skrivprocessen. Du kan få klasskamrater-nas synpunkter på utkast eller på nästan färdiga texter. Ibland räcker det kanske med respons efter utkast. Det är inte alltid så att skrivuppgifterna i skolan måste ha alla steg i processen vi beskrev tidigare. Du kanske någon gång kan nöja dig med ett utkast och den respons du får på det.

SjälvvärderingDet kan vara svårt att se det som är bra i sina egna texter. Att kunna se den egna textens förtjänster handlar om övning.

Försök att tänka som om det var någon annans text och ge respons till dig själv. Men du ska också gå ett steg längre. Fundera på hur du gjorde när du skrev texten. Vad har du lärt dig om ditt eget sätt att skriva?

I din självvärdering ska du också fundera över ämnet som du har valt och varför du har valt det. Ta ställning till vad som var lättast eller svårast med skrivandet och varför detta var lätt eller svårt. Var inte rädd för att disku-tera både den respons du har fått och den värdering du gör av din egen text med din lärare.

I läromedlets webbdel finns en mall för hur du kan komma igång med respons.

I webbdelen finns även en mall för hur du kan komma igång med själv-värdering. Där kan du också repetera kapitlet, träna på ord och arbeta med fler uppgifter.


237 tEXtAnALYS

25 DramaTik


25 DR AMATIK när vi använder ordet dramatik till vardags, finns det ofta med inslag av spänning, fara och kanske även överdrivenhet (”han är en riktig drama queen”) ... Samma blandning av känsloladdningar återkommer när vi mö-ter dramatik i exempelvis teaterns, filmens och tv-seriens form.

i detta kapitel kan du läsa om hur dramatiken gestaltas och lära dig mer om hur du kan analysera drama.

Dramatik – både drama och uppsättningDrama är en text som återger en handling i tid och rum så att den verkar inträffa i nuet, inför åskådarna. Personernas talande och handlande, det som de säger och gör, händer framför våra ögon. Det är därför alltid pre-sens, nutid, i dramatikens värld.

Du kan möta ett drama antingen som en skriven skönlitterär text som be-står av talad text (dialog) och scenanvisningar, eller som en regissörs tolk-ning av en sådan text. För att skilja de två betydelserna av ordet drama kommer ordet drama i detta kapitel att användas om den text som består av dialog och scenanvisningar. Tolkningen som en regissör gör av dramat, kallar vi här för uppsättning.

Drama – talad text och scenanvisningarur i väntan på Godot

estragon: (hoppar till). Va? Vad är det?vladimir: Sov du ?estragon: Jag tror det.vladimir: Det är den där skithunden Pozzo igen!estragon: Säg åt honom att hålla mun. Slå honom på käften!vladimir. (slår Pozzo). Har du slutat? Vill du hålla käft nu? Ohyra! (Pozzo skriker av smärta, gör sig fri, avlägsnar sig krypan-

de. Då och då stannar han, trevar blint i luften och ropar på Lucky. Vladimir stöder sig på armbågen och följer honom med blicken.) Han smet! (Pozzo sjunker samman. Paus.) Han föll!

estragon: Hade han rest sig upp?vladimir: Nej.estragon: Du säger ju att han föll.vladimir: Han hade ställt sig på knä. (Paus.) Vi tog kanske i litet häftigt.estragon: Det händer inte ofta.

Dramatik n samlingsord för litterära verk i dramats form

Drama n från det grekiska odet för handling, skådespel

Teater n används både om pjäs och skådespel och byggnaden eller lokalen där de framförs

Samuel Beckett, 1953 (första gången till svens-ka 1957)

T E X T A N A L Y S


238 tEXtAnALYS25 DramaTik


Exemplet från I väntan på Godot består av dialog och scenanvisningar. Dialogen kan beskrivas som talad text. Till talad text räknas också mono-loger och avsidesrepliker.

Du kan läsa mer om hur du återger tal eller skriver repliker i en berättelse i kapitel 12 under rubrikerna direkt, indirekt respektive dold anföring.

ScenanvisningarScenanvisningarna är den kursiverade texten inom parenteser i exemplet ovan. Det är den del av dramats text som inte är talad text, det som inte sägs av aktörerna. Scenanvisningen beskriver hur scenen ser ut, hurdana karaktärerna är, vad de gör och på vilket sätt replikerna ska uttalas. Vi kan ju säga saker på många olika sätt.

Scenanvisningar utvecklades i samband med 1700-talets borgerliga drama och 1800-talets realistiska drama (som du kan läsa mer om i Litteraturen). Scenanvisningarna är författarens anvisningar om hur dramat ska sättas upp, men givetvis har regissörer ganska fria händer – ofta bortser de från författarnas anvisningar och skapar egna. Det beror på att varje uppsätt-ning är regissörens tolkning av texten.

25.1 SkriV drAMAtik

1 Utgå från en text i antologin (eller någon annan lämplig text). Gör om den till ett kort drama eller en scen i ett drama. Inled med en kort beskrivning av hur det ser ut på scenen, men fokusera på replikerna. Vad sägs? Hur sägs det?

2 Läs utdraget ur Shakespeares MacBeth i antologin. Skriv om texten så att dramat utspelar sig idag. Vad behöver du ändra i dialogen och vilka scenanvisningar behövs för att dramat ska bli modernt?

Patrick Stewart som Vla-dimir och Ian McKellen som Estragon i Theatre Royals uppsättning av Becketts pjäs I väntan på Godot i London.


239 tEXtAnALYS

25 DramaTik


Dramatiskt berättandeDetta kapitel handlar mest om teaterns dramatik, men teatern har en hel del gemensamt med både film och tv. De berättar ofta en historia på samma sätt. Till viss del används samma sätt att berätta också av epiken.

Detta sätt att berätta kan beskrivas med berättarmodellen, som presen-terades i kapitel 22. Dramatiken använder dock berättarmodellen på ett eget sätt, bland annat med begreppen exposition och peripeti.

ExpositionExposition kallas de inledande avsnitten i ett drama, som har till syfte att informera läsaren eller publiken om intrigens förutsättningar och ut-gångssituation. Expositionen motsvarar ungefär berättarmodellens anslag och presentation.

PeripetiPeripetin är en plötslig omkastning eller den avgörande vändpunkten i ett drama. Vid denna punkt i händelseförloppet förstår de inblandade perso-nerna, de som står på scenen, vad som ska hända och dramats upplösning kommer. Du kan jämföra med berättarmodellens point of no return. Båda uttrycken innebär att konflikten /konflikterna når sin höjdpunkt och på något sätt avgörs.

PersonerI ett drama finns det sällan en berättarröst som berättar om personerna i dramat. Du får sluta dig till hur personerna är genom vad de säger, hur de säger det och vad andra säger om dem. Men fundera också på vad per-sonernas uppträdande säger om dem. Förhållandet mellan vad en person säger och hur han eller hon uppträder kan ge intressanta upplysningar, liksom hur andra uppträder mot henne eller honom.

Akt och scenEn teaterpjäs delas oftast in i flera akter. En akt är ett sammanhängande avsnitt i dramats händelseförlopp. Hur indelningen görs varierar mellan olika pjäser, men den utgår nästan alltid från viktiga händelser i pjäsens handling. Pauserna mellan akterna brukar läggas så att de inte stoppar upp handlingsförloppet. Ibland avslutas en akt (precis som en tv-serie) med en cliffhanger, så att vi ska vara nyfikna på fortsättningen. Varje akt består av en eller flera scener.

En scen är i detta sammanhang inte den fysiska spelplatsen för en uppsätt-ning eller konsert, utan en del av dramat. En scen håller sig vanligtvis i

Exposition n från det latinska ordet för att ställa ut, ställa fram, här: inledande avsnitt

Peripeti n från det grekiska ordet för plötslig förändring, här: avgörande vändpunkt

Du kommer att möta berättarmodellen igen i kapitlet 27 om film, då mer utbyggd.

Läs mer om peripeti i avsnittet om Aristoteles i Litteraturen.

Cliffhanger n berättartekniskt knep att hålla uppe spän-ningen (genom att låta en scen avslutas med att en av huvudpersonerna är i fara, ”hänger från en klippa”)




samma rum och tid. Den kan jämföras med filmens sekvens eller bokens kapitel. (Filmen har också ett scenbegrepp som är lite annorlunda, men det kan du läsa om i kapitel 27.)

Dramatikens genrerÄven inom dramatiken förekommer olika genrer. Den vanliga upp-delningen sedan antiken har varit i tragedi och komedi. Men givetvis finns det fler. Många av genrerna är gemensamma inom både drama-tik och film.

Dramatiken har under årtusenden utvecklat olika genrer. Vissa genrer har hängt med hela tiden. Några har dött ut och an-dra tillkommit. Det finns också faktabaserad dra-matik, dokumentärteater, där dramatiken hänger samman med faktion. Jämför med filmens do-kumentärer!

Epik

Tragedi Komedi Historiskt Fars Lajv Dokumentär drama teater

Lyrik Dramatik Faktion

Gestaltande texter Faktatexter

Dramatikens genrer

En lite nyare genre är dokumentärteater, som går att dela i två delar: doku-drama och dramadokumentär. I ett iscensatt dokudrama befinner sig per-sonen i sin egen miljö, medan en dramadokumentär är en rekonstruktion, där en skådespelare illustrerar en situation. Båda dessa genrer är vanliga i tv och film, men dramadokumentärer finns också som dramatik.

Att analysera dramatikEtt drama precis som andra texter. Utgå därför från kapitel 22 Analy-sera gestaltande texter också när du analyserar ett drama. Men dramat har också egna begrepp. Ett par har du redan mött: exposition och pe-ripeti. Ett annat är intrig.

FABEL oCH intriG

Textens fabel återger händelserna kronologiskt, som de förutsätts inträffa i textens värld, utan mer precisa kopplingar till personer, tid, rum och miljö. Intrigen är hän-delseförloppet i den ordningsföljd och på det sätt som det presenteras i dramats text (vilket till exempel inte alltid är kronologiskt). Den är betydligt utförligare än fabeln.

Intrigen utvecklar alltså fabeln genom att ange vilka de viktigaste personerna är och vilken huvudhandlingen är. Intrigen ger fabeln mer kött på benen, för att använda ett bildligt uttryck som ungefär betyder att den blir fylligare med mer information.

Mer om dramatikens genrer och historia samt dokumentära inslag kan du läsa i Litteraturen.

Rekonstruktion n en händel-se, ett föremål, en byggnad eller liknande som återskapas i efterhand


241 tEXtAnALYS

25 DramaTik


Här följer ett exempel på en analys av Shakespeares drama Hamlet, ett av världslitteraturens mest kända dramer och som fortfarande spelas. Ibland har skådespelarna på sig historiska kostymer och ibland mo-derna kläder som på bilderna här. Analysen bygger på modellen som presenterades i kapitel 22.

David Tennant som en modern Hamlet med en äkta dödskalle i Court-yard Theatre, i Stratford-upon-Avon.




Hamlet – ett exempel på analysBeskrivning av HamletDramats titel är Hamlet. På engelska heter den Hamlet, Prince of Den-mark. Originalets titel ger mer information än den svenska. Vi får veta att det handlar om en prins.

Texten är en tragedi, i den betydelsen att den är ett drama som slutar olyckligt.

Fabel och intrigFabeln är snabbt berättad: En man lönnmördar sin bror, övertar hans egendom och gifter sig med änkan. Den döde uppenbarar sig för sin son, avslöjar mordet och uppmanar sonen att ta hämnd. Sonen genomför upp-draget, vilket kostar både honom själv och många andra livet.

Intrigen blir betydligt längre: Prins Hamlet sörjer sedan två månader sin fars död. Hamlet äcklas av att modern redan efter en månad gift om sig med faderns bror Claudius, som blivit kung av Danmark efter fadern.

Den döde kungen visar sig som en vålnad för Hamlet, avslöjar att Claudi-us har mördat honom. Kungen uppmanar Hamlet att hämnas, men samti-digt skona sin moder drottningen.

Intrigen fortsätter med att Hamlet lovar att utföra uppdraget, men han vill först ta reda på om vålnaden talar sanning.

Hamlet låter hovet spela en pjäs om ett kungamord. Farbrodern Claudius röjer sin skuld och Hamlet får en chans att döda honom, men skjuter upp mordet för att inte skicka den beende Claudius direkt till himlen. Han rå-kar istället döda kungens rådgivare Polonius av misstag. Polonius är far till Ofelia, som älskar Hamlet.

Hamlets misstag ger Claudius ett övertag. Kungen försöker låta mörda Hamlet men misslyckas. Ofelia blir sinnessjuk av sorg och drunknar. Hen-nes bror Lærtes blir enkelt övertalad av kungen att mörda Hamlet. Kom-plotten kostar dock både Lærtes och drottningens liv. Hamlet lyckas döda kungen innan han själv dör.

ExpositionDramats exposition börjar med att den döde kungens vålnad vandrar på Helsingörs murar. Horatio tillkallas och ser vålnaden. I expositio-nen får vi också veta att drottning Gertrude har gift om sig med sin svåger Claudius, som efterträtt sin bror som kung. Innan Hamlet träf-far vålnaden möter vi Polonius och hans barn Lærtes och Ofelia. Ofe-lia varnas för Hamlets kärleksförklaringar.

Expositionen avslutas med att Hamlet och vålnaden möts. Vålnaden

Observera att vi i den följande texten talar både om dramat Hamlet (mar-kerat med kursiv stil) och personen Hamlet.

Vålnad n spöke, gengångare


243 tEXtAnALYS

25 DramaTik


berättar för Hamlet om hur brodern, Claudius, mördat honom genom att hälla gift i hans öra. Vålnaden uppmanar Hamlet att hämnas, men att skona modern. Hon kommer att få sitt straff i himlen.

Motiv och tema Det centrala motivet i Hamlet är ”mannen som hämnas sin far”. Det upp-träder tre gånger. Hamlet hämnas den döde kungen, Lærtes hämnas Polo-nius och Fortinbras hämnas sin far, den norske kung som Hamlets far har besegrat.

Det finns också andra motiv i dramat:• den erotiska triangeln (Hamlets far – drottning Gertrude – Claudius)• den mördade som uppenbarar sig för att kräva hämnd• mannen som spelar vansinnig för att nå sitt mål• mannen som hämnas sin systers kränkta ära

Det är svårt att finna ett tema som sammanfattar fabel, intrig och motiv i Hamlet. I tolkningen av Hamlet försöker vi komma fram till ett tema.

Huvudpersoner och bipersonerTre personer är kopplade till det centrala hämndmotivet: Hamlet, Lær-tes och Fortinbras. Dessutom kopplas Claudius (kungen) och Gertrude (drottningen) till Hamlet. Polonius och Ofelia kopplas till Lærtes.

Kring huvudkaraktärerna i Hamlet finner vi också viktiga bipersoner: Ho-ratio är Hamlets sanne vän. Rosencrantz och Guildenstern är falska vän-ner.

Hamlet är en 30 år gammal prins (framgår i akt 5, scen 1), son till den förre kungen och brorson till den nuvarande. Hans mor är omgift med den nye kungen.

Polonius är det tydligaste exemplet på en människa som lever helt i den politiska världen. Han är först och främst hovman och kungens rådgivare och endast i sista hand fader till Ofelia och Lærtes.

Motiv n här: typsituationer som alltid kan upprepas

Tema n textens grundidé, som sammanfattar fabel, intrig och motiv

Släktrelationer i Hamlet

Farbror Claudius(den nye kungen)

Drottning Gertrude(Hamlets mor)

Kung Hamlet (våldnad)

Polonius

Hamlet (prins av Danmark) Ofelia Lærtes




tidI vilken tid utspelar sig Hamlet? Att Claudius i akt 4, scen 1 skickar Hamlet till England för att kräva skatt, kan tyda på att handlingen ut-spelar sig på vikingatiden, runt år 1000. Då krävde de danska kungar-na, som ockuperade delar av England, engelsmännen på danagäld, en form av skatt.

Men det gjuts kanoner (akt 1, scen 1) och skjuts med kanon (akt 1, scen 4) i pjäsen. Kanoner fanns inte i Europa före 1300-talet. Och Hamlet har stu-derat i Wittenberg (akt 1, scen 2). Universitet i Wittenberg kom till år 1502. Alltså är vi framme vid 1500-talet.

rum och miljöDramats rum är det kungliga slottet i i Helsingør i Danmark. I akt 1 scen 2 frågar Hamlet sin vän Horatio vad han har för ärende i Hel-singør.

Miljön i huvuddelen av handlingen är det kungliga hovet i Danmark. Även om vi också möter dödgrävare (akt 5, scen 1) så är det hovmiljön och per-soner med anknytning till den som dominerar pjäsen.

PeripetiPeripetin är den plötslig omkastningen eller den avgörande vändpunk-ten i dramat. I Hamlet finns tre, eller kanske fyra vändpunkter, och frågan är vilken av dem som ska anses vara den avgörande, det vill säga peripetin. Den plötsliga omkastningen när Claudius i akt 3, scen 2 röjer sin skuld och avbryter pjäsen i pjäsen om kungamordet, brukar framhållas som dramats peripeti. Nu behöver inte Hamlet tveka längre om vad han ska göra.

Men en annan möjlig peripeti är scenen efter, där Hamlet låter bli att hugga kniven i Claudius som sitter på knä och ber, för att inte skicka honom till himlen. Hamlet vill ha en större hämnd. Att han inte dö-dar kungen leder till att en rad andra människor dör, inklusive Hamlet själv.

Hamlets dråp/mord på Polonius i tredje aktens fjärde scen är en tredje tänkbar peripeti. Här får Claudius ett övertag. Det leder till att Ofelia blir vansinnig (akt 4, scen 5) och drunknar (akt 4, scen 7) och att Lærtes hämndlust väcks (akt 4 scen 6).

Men redan när Hamlet möter sin fars vålnad i början av dramat (akt 1, scen 4) och får uppdraget att hämnas, kan ses som en avgörande vänd-punkt. Utan detta möte hade det blivit ett helt annat drama. Dock är det svårt att se att dramat från denna punkt enbart skulle vara en lång nerto-ning, med enda syfte att låta åskådarna få se ”hur det sedan gick” (se också s. 296).

Gäld n skuld

I originalet heter platsen Elsinore, vilket är den latinska och engelska benämningen på staden Helsingør.


245 tEXtAnALYS

25 DramaTik


Hamlet har möjlighet att mörda sin farbror, den nye kungen, men gör det inte.




Språk och stilgreppPjäsen är skriven på blankvers och även den svenska översättningen är på blankvers (se kapitel 24 Lyrik).

Bildspråket är uppbyggt kring föreställningar om död och förruttnelse. ”Something is rotten in the state of Denmark” (”Det är något ruttet i vårt kungadöme” akt 1, scen 4), säger en palatsvakt, när vålnaden visar sig på muren och Hamlet störtar iväg för att få sitt uppdrag (akt 1, scen 4).

Ett par symboler i pjäsen knyter också till döden. Den gamle kungens vål-nad (akt 1, scen 1) symboliserar den andliga konsekvensen av döden. Yori-cks dödskalle (akt 5, scen 1) motsvarar symboliserar de fysiska konsekven-serna av döden.

I Hamlet förekommer upprepning i form av parallellism (se stilfigu-rerna i kapitel 30). Scenen mellan Polonius och Lærtes (akt 1 scen 3) är en parallell till den mellan Hamlet och hans fars vålnad (akt 1 scen 4). I båda fallen ger fadern goda råd till sonen. Men det görs på helt olika sätt.

tolkning av HamletHamlet är ett av de mest problematiska verken i litteraturhistorien när det gäller tolkningen av verket. Debatten om hur vi ska förstå det, det vill säga tolka det, har varit livlig och långvarig.

Ett drama om hämndDet är helt klart att pjäsen är ett hämnddrama, med ett mordoffer, en mördare och en hämnare. Hämnd kan vi alla förstå och vi kanske till och tycker att den är befogad.

Den kanske mest beröm-da rekvisitan i Hamlet.


247 tEXtAnALYS

25 DramaTik


I Hamlet är det en hämnare som tar saken i egna händer, eftersom det inte går att anmäla mördaren som har en alltför hög position. Claudius blir ju kung efter att ha mördat Hamlets far, den gamle kungen.

Men varför tar det så lång tid för Hamlet att hämnas? Ett svar är att annars blir det ingen pjäs. Hämnden måste ju vara slutet. Men dramat innehåller också två andra hämnare, Lærtes och Fortinbras. De ska liksom Hamlet hämnas sina fäder. Och de tvekar inte på samma sätt att försöka.

Ett drama om en komplicerad personHamlet kan tolkas som vankelmodig. Han kan inte bestämma sig för vad han ska göra. Hans vankelmod är så stort att det nästan blivit ett ordspråk. Han nämner det själv i monologen som avslutar akt 2 (scen 2). Vankelmo-det syns också i den ofta citerade repliken ”to be or not to be” - ”att vara eller inte vara” (akt 3, scen 1).

Hamlet kan också tolkas som feg eller galen. Är han feg när han inte dö-dar den beende Claudius i akt 3, scen 3? Men han dödar Polonius utan att tveka i scenen efter (akt 3, scen 4). Är han galen när han gömmer Polo-nius kropp, förolämpar Ofelia och uppmanar henne att gå i kloster (akt 3, scen 1) eller när han vägrar avslöja för Rosencrantz och Guildenstern var han gömt Polonius lik (akt 4, scen 1)? Men han undviker Claudius fälla när han skickas till England och får istället Rosencrantz och Guildenstern avrättade.

Hamlet använder ord i stället för att ta itu med verkligheten och göra nå-got. Kanske är monologerna nyckeln till hans karaktär. Språket avslöjar att han brottas med något inombords, som torterar honom.

”Jag själv, ett veligt kräk med dy i skallen,går runt i drömmar och förspiller chanseroch säger inget – inte ens som ombudför en som dräpts så nesligt. Är jag feg?”(akt 3 scen 1)

Han inser att pratet inte får honom att förstå världen bättre eller hjälpa honom att göra något. ”[Jag] som jämt ska skjuta upp allting, jag skäms/när jag förstår att tjugotusen man/kan gå i graven som man går till sängs” (akt 4, scen 4).

Hamlet är med andra ord en karaktär som är svår att förstå sig på. Han är som prins och kungason en del av det kungliga hovet – som är en politisk del av världen. Han är också en människa som i en korrupt värld brottas med självmordstankar och har en syn på kvinnor som lättledda själlösa kreatur (monolog i akt 1, scen 2).

Vankelmodig n tvekande, obeslutsam

Själlösa kreatur n här: var-elser utan själ, som inte kan tänka




Hamlet har tolkats som för fin för världen, och inte någon handlingens man . Han är ju student (akt 1, scen 1) och ställer filosofiska frågor (akt 3, scen 1). Men som vi såg i beskrivningen, kan han reagera snabbt och döda utan att tveka, så denna tolkning verkar inte stämma.

Är han för idealistisk för hovets intriger? Miljön är ett hov med de intriger som förekommer där. Polonius spioneri är ett tecken på detta. Det finns få chanser att dra sig undan i denna miljö och många möjligheter att spio-nera. Smicker och ett språk som styrs av hovets regler gör det svårt att veta vem som är vän och vem som är fiende. Polonius råd till Lærtes i akt 1, scen 2 visar detta.

Det är en machiavellisk värld vid hovet och Hamlet är uppvuxen i denna värld och behärskar den. Se hur han avspisar de falska vännerna Rosen-crantz och Guildenstern när de frågar efter Polonius lik (akt 4, scen 2) och får dem dödade i England istället för att själv bli dödad (akt 4, scen 6 och akt 5, scen 2). Inte heller denna tolkning verkar hålla.

Ett freudianskt dramaKanske kan en tolkning med hjälp av den freudianska modellen ge bättre svar. Hamlet har inga problem med att handla. Han möter vålnaden, pla-nerar en pjäs i pjäsen och dödar Polonius utan att tveka. Men att hämnas så som faderns våldnad begär och döda Claudius är svårare. Hamlet dis-kuterar sitt vankelmod i flera monologer.

Psykologen Ernest Jones har föreslagit att Hamlet inte kan döda Claudius på grund av Claudius förhållande med Hamlets mor. Hamlet lider av ett klassiskt Oidipuskomplex! Ett starkt stöd för denna tolkning är att det inte är förrän efter att drottningen i akt 5, scen 2 har druckit det förgiftade vinet och dör som Hamlet är i stånd att döda Claudius. Då går det snabbt och effektivt. Nu har vi en förklaring till varför Hamlet dröjer med att hämnas. Ett dröjsmål som leder till mångas död och olycka.

Pjäsen öppnar alltså för många tolkningsmöjligheter. Inte ens huvudper-sonen Hamlet kan vi vara riktigt säkra på. En anledning till detta är att det är svårt att knyta samman alla trådar i pjäsen. I många av motiven är hämnd inblandad, men inte i alla. Vi får inblickar i kvinnosyn, syn på sex-ualitet och hur ett machiavelliskt hov fungerar. Vi får kopplingar till histo-rien och exempel på individers sätt att tänka, men finner alltså inget tema att hålla samman intrycken med. Vi kan bara tolka, inte veta.

Ett politiskt dramaPolonius är dramats tydligaste exemplet på en människa som lever helt i den politiska världen. För Polonius består livet av maktkamp. En kamp som den vinner som vet mest om andra. Polonius kan skicka en spion till Paris för att spionera på sin son, även om det innebär att han generar so-

Idealistisk n att sätta ideal före egen vinning

Machiavellisk n politisk utan att ta moraliska hänsyn, efter den italienska författaren och politikern Niccolo Machiavelli (1469–1527)

Avspisa n avvisa


249 tEXtAnALYS

25 DramaTik


nen (akt 2, scen 1). Och han kan använda sin dotter som lockbete för att klura ut vad Hamlet håller på med (akt 3, scen 1). Att människor drivs av självintresse framgår också av de råd som han ger Lærtes i akt 1, scen 3: ”Var allas lyssnare men ingens talrör; / Hör andras mening, och förtig din egen.”

I dramats yttre ram finns den norske kungen Fortinbras. Hans fader har dödats av Hamlets far. I slutet, efter att alla andra dött, blir Fortinbras den nye kungen i Danmark.

Claudius motiv till brodermordet känner vi inte till. Var det för att själv bli kung eller för att gifta sig med Gertrude?

Även Hamlet är en politisk aktör. Han presenteras som prins av Danmark, det vill säga en framtida arvinge till kungakronan och riket.

Ett existentiellt drama?Pjäsens rum har placerats i Helsingør (Elsinore), Kronborgs slott. Det är dock inte verklighetens Helsingør; här beskrivs bland annat en flod och en klippa med ett stup ner i havet som saknar motsvarighet i verkligheten.

Det mest troliga är alltså att både slott och land är fiktioner i dramat.

Talrör n bildligt uttryck: för-medlare av andras budskap

Hamlet utspelar sig i Kron-borg slott, i Helsingør.




Att de är skapade av författaren och inte existerar annat än i dramat. Dra-mat handlar alltså inte om Danmark, utan behandlar allmänna mänskliga problem.

Nu är det dags att återkomma till dramats tema. Kanske kan vi försöka få fram ett tema genom att se Hamlet som ett existentiellt drama. Ett drama som handlar om hur en människa ska leva och vad som är rätt att göra. Hamlet söker genom hela pjäsen efter svar på dessa frågor, svar som går att förena med kravet på hämnd. Temat kan då tolkas som ”hur handla rätt i livet?” – en fråga som vi alla bär med oss.

Perspektivering av HamletPå listan över de mest inflytelserika fiktiva figurerna placerades Hamlet på femte plats (se s. 93). Som många andra av Shakespeares dramer är dramat ständigt aktuellt och ger uppslag till citat. Nyckelmeningen om det rutt-nande Danmark har använts många gånger på senare år.

Det finns direkta intertextuella kopplingar i dramat. Till exempel i akt 2 scen 2 där Hamlet pratar med skådespelarna om Aenas och Dido. Detta är en direkt anspelning på Vergilius antika epos Aeniden.

Även hämnddramat känner vi igen från antikens dramer fram till dagens filmer. Tänk på hur Medea i det antika dramat med samma namn hämnas på sin make Jason när han överger henne. Hon dödar deras barn. Ett an-nat, modernt exempel är filmerna Kill Bill 1 och 2, som också har fler mo-tiv gemensamma med Hamlet, se nedan.

Många av motiven i Hamlet går att hitta i andra texter. Det mer specifika hämndmotivet, ”mannen som hämnas sin far ”, återfinns i Aischylos an-tika dramatrilogi Orestien och i islänningen Hrafn Gunnlaugssons film Korpen flyger.

Motivet med den erotiska triangeln återfinns i bland annat François Truf-fauts film Jules och Jim och i Émile Zolas roman Nana.

Filmerna Kill Bill 1 och 2, av Quentin Tarantino, är tydliga exempel på mo-tivet med den mördade som uppenbarar sig för att kräva hämnd.

I Iliaden finns motivet att spela vansinnig för att nå sitt mål, även om det inte hjälper Odysseus att klara sig undan att följa med till Troja.

Redan i Bibeln (första Moseboken, 34 kap) hämnas Jakobs söner sin sys-ters kränkta ära genom att ställa till en massaker.

Hamlet återges i många olika sammanhang, och ibland inte ens korrekt. Den berömda formuleringen ”To be or not to be” framför han inte med skallen i handen, utan i en monolog i akt 3, scen 1. Yoricks skalle dyker upp först i akt 5, scen 1.

Existentiell n som handlar om människans villkor


251 tEXtAnALYS

25 DramaTik


upplevaVad skulle ha hänt om Hamlet och hans mor Gertrude hade haft en or-dentlig dialog med varandra? En dialog som lät Gertrude förklara för Hamlet hur hon känner, för Hamlets far och för Claudius. Skulle Hamlet ha påverkats om han fick höra hennes sida av historien? Skulle Getrud ha målat uppe en mer kritisk bild av sin förste man, där han framstår som en krigisk envåldshärskare? Och skulle Hamlets hämnd i så fall blivit omöjlig?

25.2 ”to BE or not to BE”

Sök på ”To be or not to be” på nätet. Diskutera era resultat. Hur många handlar om

Shakespeare och Hamlet? Vilka varianter på meningen hittar ni?

UppsättningEn uppsättning är regissörens tolkning av ett drama. Om vi vill analysera uppsättningen av ett drama kommer den analysen att skilja sig lite jäm-fört med analysen av dramat. Vi befinner oss nämligen i en helt annan kommunikationssituation. Vi har inte heller möjlighet att läsa om och gå tillbaka till det som står i texten, vilket vi kan när vi analyserar ett drama. Däremot kan vi gå tillbaka och se om olika delar om uppsättningen finns inspelad.

Skådespelaren Utanför skådespelaren

Talad text Kroppsliga uttryck

Skådespelarens utseende

Scenens utseende

Icke artikulerat ljud

1. Ord2. Ton

3. Mim4. Gester5. Rörelser

6. Sminkning7. Håruppsättning8. Dräkt

9. Attribut 10. Dekor11. Ljussättning

12. Musik13. Ljudeffekter

Det som hörs Det som syns Det som hörs

Verbal kommu-nikation

Icke-verbal kommunikation

En uppsättning kommunicerar med publiken på olika sätt. Dels finns dia-logens verbala kommunikation, dels finns en icke-verbal kommunikation som består av allt från skådespelarnas sätt att röra sig och vara klädda till scenens utseende och ljud. Jämför med kommunikationsmodellerna i ka-pitel 14.

Den verbala kommunikationen är vad skådespelarna säger och hur de säger det. Den icke-verbala kommunikation är först och främst hur skå-

Attribut n i teatersamman-hang kallas alla föremål som finns på scenen för attribut. Det kan vara smårekvisita som stolar, soffor, blommor, mattor med mera.

Dekor n visuella delar i scen-uppbyggnaden

En modell som beskriver hur en uppsättning kan kommunicera




despelarna agerar på scenen. De kan mima, göra gester och rörelser. Men också sminkning, håruppsättning och dräkter skickar signaler till åskå-darna.

Miljön, det vill säga scenens utseende, styr också hur vi upplever dramat. Hit räknas också attribut, dekoren och ljussättningen. Det ljud som inte är monolog/dialog, alltså det som inte sägs men hörs ändå som musik och ljudeffekter, är också icke-verbala sätt att kommunicera.

Att AnALYSErA En uPPSÄttninG

• dialogen: Vad sägs och hur sägs det? Vad säger detta om personerna och förhållandet mel-lan dem?

• Skådespelarnas sätt att agera: Mim, gester och rörelser. Vad säger detta om personerna?• Skådespelarnas utseende: Sminkning, håruppsättning och klädsel. Vad säger detta om perso-

nerna?• Scenen: Hur ser scenen ut (dekor och attribut)? Hur påverkar ljuset? Hur understryker detta

temat (eller motiven om temat saknas)?• Övrigt ljud: Musik och ljudeffekter. Hur understryker detta temat (eller motiven om temat

saknas)?

Du kan använda detta också för att analysera innehåll i filmer och tv. Men tänk på att här, som i all annan textanalys, måste du välja vad som passar in. Till exempel är det inte många av punkterna ovan som går att använda på radioteater! Där får vi nöja oss med den första och den sista.

Givetvis kan och bör du sätta även uppsättningen i olika sammanhang. Är det en modern version av ett gammalt drama? Handlar uppsättningen om något annat än det som syns på scenen? (I detta sammanhang är scen ordet för spelplatsen!) Det är också rimligt att ha åsikter om hur dramat gestaltas av regissör och skådespelare. Du får ha egna värderingar av det som sker och fantasier kring det – tänk dock bara på att ge argument och exempel som stödjer dina värderingar och tolkningar.

25.3 AnALYSErA Ett drAMA

Arbeta i grupp. Läs ett drama eller se en uppsättning av dramat. Analysera det med hjälp av analysmodellen i kapitel 22 och detta kapitels anpassning av modellen för dramatik (som exposition, peripeti, intrig).

25.4 rECEnSErA Ett drAMA

Se ett drama på teatern eller tv (inte en film). Utgå från recensionsmodellen i kapitel 22 och skriv en egen recension av föreställningen. Glöm inte bort att beskriva, tolka och sätta den i olika sammanhang innan du tycker till om den.


253 tEXtAnALYS

25 DramaTik


Lajv – en annorlunda dramaform Det finns många exempel från antiken och fram på människors behov av att i ord och handling gestalta personer och skeenden i dramats form. Och allt eftersom har det uppstått nya dramaformer. En sorts ny dramaform är rollspelet på datorer och internet. WoW eller World of Warcraft har idag mer än 11 miljoner spelare som via internet utforskar världar, samarbetar med andra spelare och strider med dem och olika monster. Men det finns också många som träffas och agerar i levande rollspel.

De levande rollspelen har sin bakgrund i att människor sedan många år har återuppfört historiska slag, som slaget vid Hastings 1066, i rollspelets form. Från dessa slag och från olika andra rollspel med spelledare växte tanken fram om levande rollspel eller lajv som det oftast kallas. I lajv behö-ver ingen och kan ingen beskriva miljöer och handling. Vill man veta hur något ser ut får man gå och se efter. Spelarna agerar sin roll och är rollen under lajvet.

I ett lajv bär alla dräkter och utrustning som är anpassade efter lajvets verklighet. De flesta lajv utspelar sig i en fantasymiljö som ofta har starka band till medeltiden eller renässansen. Vikingalajv är ett exempel på lajv, som lockar aktörer och åskådare i alla åldrar.

Slaget vid Hastings n Normandernas första fram-gångsrika slag i sin erövring av England

Lajv n en försvenskning av engelskans live, som betyder levande eller i verkligheten

Också rollspel på dator kan ses som en drama-form. Här spelas dess-utom World of Warcraft inför publik.




Arrangören/spelledaren till ett lajv annonserar på Internet eller andra sätt eller helt enkelt låter ryktet gå. Efter att spelarna har anmält sig får de mer information. Arrangören skriver intriger som blir uppgifter för spelarna att lösa. Lajvets handling utgörs av alla intriger tillsammans. Spelet kan ta allt från några timmar till flera dagar att genomföra.

I ett lajv ska aktörerna försöka tänka som, se ut som och uppträda som en människa i den fantasivärld de agerar i. De ska vara rollerna!

25.5 LAJV

Ta reda på mer om lajv! Gå till exempel in på Sveroks hemsida (www.sverok.se) och se om det finns något lajv nära dig!

Gå till webbdelen om du vill repetera kapitlet, träna på ord och arbeta med fler uppgifter.


Documents

Tomas Jeppsson Bengt Sjöstedt MÄNNISKANS TEX TER SPRÅKET · Att skriva faktatexter Faktatextens kännetecken Utreda, diskutera, analysera Text och struktur Skriv med hjälp av