Tjugo20 - Magasin Storuman

I N V E S T E R I N G A R O C H F R A M T I D I S T O R U M A N S K O M M U N 2 0 1 2 - 2 0 2 0

4 VAD ÄR UTVECKLING?

4 GRUVOR SKAPAR JOBB

4 GYNNSAMMA VINDAR GER MEDVIND

4 MILJARDSATSNING I FJÄLLEN

SÅ SKAPASFRAMTIDEN ISTORUMANSKOMMUN

GRATISTIDNING

REDaktionTidningen Tjugo20 ges ut av Storumans Kommunföretag AB

Ansvarig utgivare: Johan Duvdahl, Näringslivschef Storumans kommun [email protected] 070-379 31 15, 0951-142 60

Större delen av allt material i tidningen har sin grund i den rapport som ÅF Infraplan har producerat på uppdrag av Storumans kommun. Rapporten finns att ladda hem i sin helhet på www.storuman.se under rubriken Näringsliv.

Tryck och distribution: Ågrens Tryckeri Örnsköldsvik och Storumans Tryckeri 2012

Omslagsbild: Andreas Johansson

Upplaga: 8000 ex, delas ut till alla hushåll i kommunen.

Produktion och layout: Linjalen i Storuman

Medarbetare: Anna Edvall, Andreas Johansson, Roland Nilsson, Pia Sjögren, Jeanette Johnsson, Ossian Grahn, Tor Larsson, Sam Hedman och Inez Abrahamzon

InnehållLEDarE..............................................3

VaD.GÖr.KOMMUNEN?......................5

VaD.Är.UTVECKLING?................. 6-10

TrE.SCENarIEr...............................12

GrUVOr............................................14DRAGON MINING ...........................16RÖNNBÄCKSGRUVAN ...................18ATT ARBETA I GRUVA ....................20FLUORIT HÖGLAND .......................22UTBLICK PAJALA ...........................23NÄTVERKET STOPPA GRUVAN ......24

PETEr.PErSSON..............................26

JÄTTESaTSNING.PÅ.TUrISMEN.......28NyByGGARLANDET ......................30

STOrUMaNTErMINaLEN................33

VINDKraFT......................................34BLAIKENVIND ................................35PAUTRÄSKPARKEN .......................36

EN.NICE.KOMMUN...........................39

GLESbyGDSMEDICIN.......................40

UTbILDNING.....................................45LUSPENGyMNASIET ......................45STORUMANS LÄRCENRUM ...........46

VaD.FÅr.VI.......................................48

KrÖNIKa..........................................50

i detta nu…Det här magasinet handlar om Storuman, en kommun i landskapet Lappland, Västerbottens län. Du som bor här känner till att kommunen är över 20 mil lång och att här finns fjälldestinationen Hemavan Tärnaby.

Vi.vill berätta om den spännande framtid som står för dörren, och i vissa delar har den redan börjat.

Vi.vill berätta om stora investeringar, på mellan 7 och 36 miljarder kronor i Storuman. 36 miljarder kronor är mycket pengar. 36 000 miljoner kronor, 72 årsbudgetar för kommunen eller lön till vår statsminister fram till år 23 076.

Vi.vill berätta om lagarbetet som behövs för att ro så många av investeringarna i hamn och få dem att gynna kommunen.

För varje person som får ett nytt jobb räknar man med att det runtomkring i samhället blir ett halvt jobb till. På 100 nya jobb blir det alltså 50 jobb till på åkeriet, mataffären, macken, skolan och sjukstugan. Det här bygger på beprövade beräkningar. Den analys som görs inför alla investeringar som är på gång visar att det kan bli så många som 2200 nya jobb i kommunen, allt som allt.

Varje ny invånare ger i snitt 55 000 kronor till kommunens skattkista. Så det vill till att så många som möjligt vill - och kan slå ner sina bopålar här för att investeringarna ska märkas i pengar även för kommunen och kommunborna. För att folk som får jobb och deras familjer ska vilja flytta till Storumans kommun krävs att bostäder finns, vägar och andra transportsystem byggs ut och att skolor, butiker och annan samhällsservice kan växla upp och bidra till attraktionskraften.

Sedan 1968 har Storumans kommuns befolk-ning minskat från 9300 till 6030 invånare fram till 2012. Skillnaden motsvarar förlorade skatte-intäkter till kommunen på 180 miljoner kronor.

1968 var Tärna och Stensele olika kommuner, de slogs ihop 1971. Hemavan är den enda tätort som har ökat sin befolkning sedan 1990.

Nu finns chansen att vända trenden. I det högsta scenariot med 1000 nya invånare väntas skatteintäkterna till kommunen bli 70 miljoner kronor mer varje år. En ökning av kommunens budget på mer än 10 procent.

2012 Underjordsbryning i Svartliden (om tillstånd medges) och fortsatt prospektering

2012-2013

Preliminär genomförbarhetsstudie vid Rönnbäcken

2012 I slutet av året driftsätts 30 vindkraftverk på Blaikfjället – fem arbetstillfällen i 25 år

2012NLC Storumanterminalen invigs, Etapp ett klar

2013 Tänkt byggstart för vindkraft på Pauträskfältet – 35 arbetstillfällen i 25 år

2013 Ytterligare 30 vindkraftverk driftsätts på Blaikfjället – 5 arbetstillfällen i 25 år

2014 Höglandsgruvan börjar byggas, 50 arbetstillfällen under 10-23 år

2014 Driftsättning av de 30 sista vindkraftverken på Blaikfjället – fem arbetstillfällen i 25 år

2014 Fjällkedjan har byggt ytterligare 50 fritidshus

2014 Tvärbanan rustas upp för 25 miljoner i Storumans kommun

2014 15-20 vindkraftverk byggs på Yttre Verkanliden – tre arbetstillfällen i 25 år

2014 Etapp två startar på NLC Storumanterminalen – 2-3 arbetstillfällen

2015 Rönnbäcken öppnas – byggfasen beräknas vara två år – upp till 1000 arbetstillfällen skapas

2015-2020

Nytt resecentrum på Hemavan Tärnaby Airport

2017 Brytningen börjar i Rönnbäcken – 350 arbetstillfällen under 19 år

STORUMAN TjUgO20

LEDare

På samma sätt ser jag på den framtida utveck-lingen i Storumans kommun, vilket också är temat för den här tidningen. Där står vi inför mycket stora förändringar, även om tidsperspek-tivet naturligtvis är ett helt annat. Den stora ut-maningen är att få de miljardinvesteringar som påbörjats eller är på väg att påbörjas att ge ett resultat i form av bestående långsiktiga effekter. Det är inte en enkel utmaning, däremot är den oerhört stimulerande.

Under en lång följd av år, i princip ända sedan vattenkraftens utbyggnad var klar, har ett flertal kurvor pekat åt fel håll. Det har tvingat fram besparingar och rationaliseringar i hela den kommunala verksamheten. Inlandskommuner som Storuman har för att kunna överleva varit tvungna till en nästan extrem skicklighet i ost-hyvelsprincipen.

Nu står vi inför en ny, helt annorlunda utveck-ling, med flera mycket stora investeringsprojekt inom framför allt vindkraft, besöksnäring och gruvor, men också inom andra branscher.

Redan i dag är Storumans kommun en av de kommuner i länet som har den lägsta arbets-lösheten. Slutsatsen är att vi behöver fler människor i kommunen för att täcka morgon-dagens arbetskraftsbehov.

Ett sätt att lösa utmaningen är att utbilda den arbetskraft som efterfrågas. Yrkeshögskole-utbildningen av vindkrafttekniker i kallt klimat som är i full gång i Storuman är ett exempel på detta. Ett annat är den nya gymnasielinjen för fordonstekniker på entreprenadmaskiner som startar i höst i samarbete med bland andra kjin-schakt och Caterpillar, som ger gruvbranschen en av de kompetenser som efterfrågas.

Ännu ett exempel är det utvecklingsarbete som kommunen i samarbete med Tillväxtverket kommer att starta under året, som framför allt handlar om att skapa en miljö och en drag-ningskraft som gör Storumans kommun till en bra plats att bo och leva på. Det handlar om att ändra bilden av Storumans kommun som en avfolkningsbygd, till en region med stark tillväxt och en ljus framtid. Precis samma utmaning som kommuner som Pajala, Gällivare och Kiruna har.

Den nya bilden av Storumans kommun skapar vi tillsammans, du som läser detta, jag i min roll som kommunstyrelsens ordförande och alla andra runt omkring oss. Om vi kommer att lyckas beror till stor del på oss själva, inte på någon annan. Men jag kommer inte att ro båten ensam. Vi måste hjälpas åt, i med- och motvind.

Jag är oerhört inspirerad av utmaningen att gå från avveckling till utveckling i Storumans kommun. Jag hoppas att du som läsare, om du inte redan är det, ska bli lika inspirerad av det vi har att berätta i den här tidningen, som jag är.

Trevlig läsning önskar jag dig!

jag är oerhört inspirerad av utmaningen

I Storumans kommun har vi fyra årstider. Jag fascineras varje år av hur fort förändringens vindar blåser. Tiden från det bästa skoter-föret till den nyklippta gräsmattan kan räknas i några få veckor. Sedan är det hastigt och lustigt höst och jakt med alla fantastiska färger. I nästa andetag är det 30 grader kallt och rimfrost.

FAKTANamn: Hans Tomas Gunnar Mörtsell

Ålder: 42 år

Titel: Kommunstyrelsens ordförande (C)

Detta visste du inte: Spelat trummor i

band i Storuman, ”men tror inte att vi

hade något bandnamn, så kända var vi”.

Har samma personliga coach som skid-

skytten Helena Ekholm och skidåkaren

Johan Olsson. tomas mörtsell, kommunstyrelsens ordförande

3STORUMAN TjUgO20

framtidstron kännsHon vill ha kommuninvånarna med sig på tåget, annars går det trögt eller inte framåt alls, menar Karin Malmfjord (S). – Folk var vana vid att kommunen kom, sa en massa saker och sen gick man hem. Nu ska vi jobba mer med dialog, lyssna och ta in, hitta ett gemensamt engagemang.

Storumans kommun är en av de kommuner som är med i Sveriges kommuner och landstings medborgarprojekt, där utbildning i medborgardialog är en del. – Vi får lära oss hur långt man har kommit i andra kommuner, i världen, att man bör anteckna på varje möte för att kunna redovisa senare vad som har gjorts, att dela in i små grupper på möten för att få fram fler tankar och idéer, säger Karin Malmfjord.

Själv känner hon framtidstro, mer nu än för tio år sedan, inför investeringar och satsningar. Samtalen över partigränserna fungerar bra, tycker hon. De är eniga om att kommunen behöver få in mer skatteintäkter för att bland annat klara investeringar i vatten, avlopp – och kultur!

Med tidningen Tjugo20, som du läser just nu, hoppas kommunen och Karin väcka till samtal runt köksborden. Vad är det som händer? – Näringslivsutveckling ger fler jobb, men vi ska ha hållbara gruvor, förstås, inte rovdrift. Tänk om vi i framtiden kan sälja kunskap om en miljögruva ut i världen!

FAKTANamn: Karin Britt Marie Malmfjord

Ålder: 56 år

Titel: Kommunstyrelsens vice ordförande (S)

Detta visste du inte: Tog för två år sedan

en fil kand-examen i socialpsykologi och

har bara en termin kvar till en fil kand i

pedagogik. ”Jag dagpendlade till Umeå,

från Tärnaby, i 1½ år.”

tänk om vi i framtiden kan

sälja kunskap om en miljögruva

siffror STORUMANS KOMMUN

» Mellan 2010 och 2012 klättrade

Storumans kommun 48 platser

i Svenskt näringslivs ranking av

företagsklimat (till plats 238).

» I tidningen Fokus

kommunranking ”Här är det bäst

att bo” klättrade Storumans

kommun 157 platser mellan i fjol

och i år (till plats 107).

» Storumans kommun rankas som

Sveriges sjunde mest

framgångsrika inom

besöksnäringen.

» Norra Sytertoppen 1768 m

är länets högsta punkt.

» Sjön Storuman är landets

tredje djupaste sjö med sina

148 meter.

» Storumans kommun har tagit

flest VM- och OS- medaljer per capita.

En mästerskapsmedalj per 200

invånare!

» Ung företagsamhet: Linnea

Järkstig från Luspengymnasiet

vann 2012 med sitt

smyckesföretag Bling UF. 2011

blev Amanda Wennstig, Fin pralin

UF, också från Luspengymnasiet,

utsedd till bästa säljare i länet.

STORUMAN TjUgO204

vad gör KOMMUNEN egentligen?

– Storumans kommun skapar inte tillväxt, vi kan bara skapa förutsättningar för tillväxt, säger Johan Duvdahl, näringslivschef i Storumans kommun.

Det är antalet människor som är skrivna i en kommun som är grunden för kommunens ekonomi. Med fler invånare kan man dela upp kostnaden för samhällsservice på fler skatte-betalare. Detta gör att en god service kan upprätthållas.

Jobben blir den avgörande pusselbiten – Att skapa förutsättningar för privata aktörer att etablera sig i vår kommun är därför den absolut viktigaste frågan för oss just nu.

Alla som jobbar i kommunen hjälper till att skapa dessa förutsättningar eftersom bra samhällsservice är lika viktigt som de fysiska förutsättningarna för etableringen. Bra skola och omsorg är lika viktigt som näringslivsarbete, säger Johan Duvdahl.

Storumans kommun planerar och prioriterar för att möta den investeringsvåg som nu rullar in. Kommunen har haft två liknande epoker, den första var när järnvägen byggdes i början på 1900-talet och därefter när regleringen av älvarna gjordes på 50- och 60-talet.

– Vi har dagligen samtal med regionen, med statens departement och verk och med EU. Dessa kontakter är helt avgörande för vår kommuns framtid. Just nu tycker jag att de har förståelse för våra utmaningar och våra behov. Ska vi klara av att skapa bestående effekter av investeringarna måste särskilda och skräddar-sydda lösningar till. Vi behöver stöttning i vårt arbete.

Och ett lika viktigt arbete är att få så många av kommunens medborgare som möjligt, med på tåget. Om alla medborgare är med och hjälper till, utifrån sina egna möjligheter, blir det den största utväxlingen, understryker Johan Duvdahl. Han ser därför en dialog mellan kommun och medborgare som viktig:

– Vi måste få veta vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Ska vi skapa en attraktiv kommun att bo och verka i här måste vi hjälpas åt, kommunen kan bara göra sin del. Hur detta arbete lyckas och hur stor del av investerings-planerna som blir verklighet får vi veta i efterhand.

En sak uppmärksammar Johan Duvdahl redan nu. Ett lagarbete där medborgarna, förenings-livet, kommunen och näringslivet tillsammans med staten och EU, drar åt samma håll kommer att göra att fler av investeringarna faller på plats.

– Saker och ting har en tendens att bli själv-uppfyllande. Tror vi att detta kommer rinna ut i sanden – då blir det troligen så. Men om vi alla tror och vill att det ska bli av – då bli det roligt att summera läget om åtta år, avslutar Johan.

Att kommunen inte ska driva vare sig gruvor eller investera i stora vindkraftparker är nog alla överens om. Men vad gör då kommunen för att skapa tillväxt?

FAKTANamn: Carl Johan Valdemar Andersson

Duvdahl

Ålder: 33 år

Titel: Näringslivschef

Detta visste du inte: Har klättrat på py-

ramiderna i Kairo, fast det är förbjudet.

”Jag ville inte gå så högt upp, dom såg

rätt stora ut, vakterna som patrullerade”

då blir det roligt att summera

läget om åtta år

5STORUMAN TjUgO20

Vad vill vi med Storumans kommun? Vår kommun!Utveckling, vad är det egentligen? Kan man tycka fel? Törs vi säga vad vi känner? Hur ska miljardinvesteringar här leda till nytta och blomstring för hela kommunen - och oss som bor här?.

UTVECKLINGJa, vad är utveckling för en kommun som vår? Ingen tror ju att det bara handlar om pengar. Men inte heller bara om vacker utsikt och ren luft… Det är nog människorna som är allra viktigast, var och en och tillsammans. Det får bli slutsatsen efter tvåtimmarssamtalet i maj.

Pia.Kristiansson:.För mig är det utveckling om mina grannar har jobb. Så som befolkningen har minskat här i många år, det är inte utveckling. Jag räknar med att folk kommer att flytta hit. Med mer skatteintäkter ser jag framför mig nytt badhus, skidskyttebana, skatepark, kulturhus och sådant som gör att ungdomar, och alla, trivs ännu bättre.

Tomas.Mörtsell: Jag predikar uthållighet. Ingen är ju betjänt av ”smash and grab”-ekonomi, där man plockar ut tillgångarna och lämnar efter sig ett hål i backen som luktar diesel. Det är inte det som är utveckling för oss. För bygden skulle det vara kontraproduktivt.

Helena.Nilsson: Varför ska människor vilja flytta hit? Vi delar det problemet med stora delar av världen. Arbete givetvis, men det krävs mer än så! Kultur, idrott, en kyrka som fungerar, ja, ett samhälle som fungerar som en helhet.

Tomas.Mörtsell: Vi tänker mycket på det. Vi vill att familjer flyttar hit. Nycklar då är en riktigt riktigt bra skola,.bra hälso- och sjukvård, attraktiva boendemiljöer. Tänk att ha den här

Tidningen.Tjugo20 bjuder in fyra personer för ett öppet och resonerande samtal om blivande storinvesteringar och kommunens framtid. Vi träffas inte för att slå argument om för och emot i huvudet på varandra, inte för en strid där den som skriker högst vinner.Uppdraget är att vara kloka, ödmjuka och se flera sidor på varje mynt.

MEDvERKANDE från vänster:

Helena.Nilsson.näringsidkare Tärnaby, Trolltrumman/Målarmästarn

Stig.Ove.Gustafsson.alpin ”tränarlegend” med IOK-uppdrag

Pia.Kristiansson.projektledare Entreprenör-centrum Västerbotten

Tomas.Mörtsell.Kommunsstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun

Samtalsledare.Pia Sjögren, journalist

TEXT: PIA SJÖGREN FOTO: SAM HEDMAN

vad är utveckling i vår kommun?

6STOrUMaN.TjUgO20

utsikten genom köksfönstret (Ryfjället och sjön Gäutan, gnistrande vitt, sol och stor blå himmel). Utmaningen är att hitta de bestående effekterna för oss som kommun. För mig är det viktiga människor som bor och lever här.

Stig.Ove.Gustafsson: Ditt resonemang bygger på att de har arbete. Nu med digitaliseringen kan du sitta var som helst, men truckförare och andra grovarbeten blir inte digitaliserade.

Helena.Nilsson: Men ändå, vi kan inte sitta här i vår lilla kokong. Vi måste vara delaktiga i utvecklingen i världen. Vi håller på att övergå från tunga basnäringar till ett mer teknolo-giskt samhälle. Hur kan vi skapa en arena för entreprenörer, forskning och andra ’moderna’ näringar?

LÅNG ELLER KORT SIKTHelena.Nilsson: Jag känner en oro, är det en hållbar satsning? Jag skulle vilja se större tidsper-spektiv. Gruvbrytning i 20 år… Det är bara att se på oss själva, vad gjorde vi för 20 år sen? Hur lång tid är det?

Stig.Ove.Gustafsson: Jag vill hävda att på lång sikt finns det inga säkra näringar. När jag var åtta-tio år hade vi jordbruk, mamma och pappa var hemma. Jag var helt säker på att det aldrig

skulle förändras. Nu finns det inte ens en ko på vykort.

Samtidigt är jag obotlig optimist. Alla de här näringarna är utvecklingsbara: Skog, gruvor, transporter, jordbruk, turism, idrott (träning, tävling), utbildning, jakt och fiske (näring och nöje), el, vatten, vind och sol. De konkurrerar inte med varandra. Aldrig har fisket varit så bra som de senaste 50 åren, efter Vattenfall.

Helena.Nilsson: Vatten och gruvor är ändå helt olika saker. Vad har vi för vision för kommunen? Vad står vi för? Gruvdrift är komplex. Det är inte bara att säga pang på, nu kör vi. Jag önskar att vi ska kommunicera mer, alla. Hur vill vi arbeta för en bättre och hållbar utveck-ling?

INFLyTANDEStig.Ove.Gustafsson: Det handlar om politik i slutändan. Vi har en misstro mot de som vi själva har valt. Vi vill sitta själva och prata och tro det blir bättre. Det tror inte jag. Vi vet vilka vi har röstat på och kan vända oss till dem om den kommunala utvecklingen.

Helena.Nilsson: Jag har pratat med många inför det här samtalet. Det är härligt att känna att det finns så mycket kraft, idéer och vilja. Men det behöver kanaliseras.

Pia.Kristiansson:.Jag skulle vilja se mindre samtal och mer kraft, att man gör någonting.

Stig.Ove.Gustafsson: Men hörni, om man jämför Sverige med till exempel Grekland. Där har gemene grek noll inflytande över sin närmiljö. Det är kommersiella krafter som driver allt. Jag menar att vi har en bra grund-demokrati i Sverige.

Pia.Kristiansson:.Tomas, du sa förut att vi ska ha bra skola och sjukvård. Jag tror att vi redan har det, superbra! Men vi har inte talat om det för andra.

UTVECKLING

om förändring är utveckling, så vet vi att förändring oroar en del

vi har pratat om dream scenarios. Vi måste måla upp real scenarios också

STORUMAN TjUgO207

MILJÖHelena.Nilsson: Gruvdrift har stor påverkan på miljön. Om det blir så stort som man säger blir det Sveriges största dagbrott. Det kommer att förstöra miljön, det går inte att sticka under stol med.

Stig.Ove.Gustafsson: Helena, jag är inte enig med dig. Precis det här hörde jag 1950 när Vattenfall etablerade sig. Vattenfall sågs som den stora boven. Och sanningen är att nästan alla längs Umeälvens dalgång fick det bättre materiellt. Det här undergångsscenariot inför gruva eller vindkraft tror jag inte alls på. Jag är egentligen inte en vän av gruvnäring. Den är tung och smutsig. Men den är inte okontroller-bar och inte döden i vårt vattenglas.

Helena.Nilsson: Vi bor i en unik miljö. Vad vill vi ha ut av den, vad vill vi bevara? CNN har utsett vildmar-ken i Lappland till ett av sommarens resmål - i världen. Om man tittar i ett globalt perspektiv, sådana områden som vi har här är ingen självklarhet. Vi tänker på de traditio-nella näringarna, skog, vind, vatten och mark. Men om vi tänker utanför ”the box” , kan vi förädla dem på ett annat sätt, möbelindustri eller form-givare eller… Ja, förädla råvarorna lokalt och ha kvar dem!?

Tomas.Mörtsell: Är det antingen, eller? Är det per definition en mot-

sättning, en konflikt?

Helena.Nilsson: Det är ett stort område vi pratar om. Och så handlar det om varumärke också. Turism har ju varit en basnäring i det här området och hur trovärdiga blir vi mot vår tilltänkta publik?

Tomas.Mörtsell: Jag ser ingen motsättning. Jag frågade en tjänsteman från Gällivare, som jobbar med näringslivsfrågor, om konflikter mellan Aitik-gruvan och Dundrets skidanläggning. Nej, för oss, sa han, är det en icke-fråga.

Vi pratar om de här mjuka frågorna och en riktigt stor fråga för oss blir att kunna bygga en jämställt samhälle. Av tradition är gruvnäringen mansdominerad. Om vi ska kunna attrahera

folk att flytta hit måste det finnas jobb som både män och kvinnor vill ha. Då kan ju faktiskt kombinationen gruv- och besöksnäring vara väldigt bra. En av de stora skillnaderna mellan Pajala och Storuman är att där har man Det Stora Projektet, gruvan med stort G, på gång. Det som är spännande hos oss är att det är gruvor på gång men också vindkraft, besöks-näring och dessutom kommer vård, skola och omsorg snart att behöva anställa fler! Jag tror att det kan finnas en jättestor utvecklingskraft om vi kan gifta ihop utveckling från gruvor, vindkraft, besöksnäring och offentlig sektor. Om vi kan försöka åka snålskjuts på varandra och hitta en modell för att jobba med rekryte-ringsfrågor tillsammans för privat och offentlig sektor.

Stig.Ove.Gustafsson: Jag läste om Dalton Road i Alaska. Från början var den dödsdömd. Den byggdes för oljeutvinning och pipelines och det var oerhört känslofyllt inför. Nu har man brutit hela vägen till Norra ishavet och den är en succé. Folk tar sig till kanten på Nordpolen och det är vildmark, pipeline till trots. Vår grundsyn på framtiden måste vara positiv.

BAKÅTSTRÄVARE, FINNS DE?Pia.Sjögren: Om man är emot en del av de stora investeringarna som är på gång här i kommunen, är man då pessimist eller bakåt-strävare, menar du?

Stig.Ove.Gustafsson: Jo, jag har irriterat mig på att nästan alla stora investeringar har gett protester. Vindkraftverk i Gardvik, hela byn ute i protest, protest. Gruvan i Rönnbäck, protest, protest. Jag menar att man måste skaffa sig kunskap först. Man får inte ställa sig och säga nej innan man överhuvudtaget har undersökt möjligheterna. Det finns ju människor som inte lyssnar till vilka sakskäl som helst, de är bara emot.

en riktigt stor fråga för oss blir att kunna bygga ett jämställt samhälle

UTVECKLING

STOrUMaN.TjUgO208

Pia.Sjögren: Men får man inte tycka utifrån lust och känslor och säga det?

Stig.Ove.Gustafsson: Jo, naturligtvis. Men i slutändan måste vi ändå komma fram till demo-kratiska beslut.

Pia.Sjögren: Hur ska vi göra så att vi inte hamnar där vi gjorde med SKB-debatten, att en del får skit eller blir utmobbade för att de ”tycker fel”. Kanske man också riskerar att de som vill satsa på annat, lokalt och småskaligt, ger upp för att de blir utsedda till bakåtsträvare… Jag har träffat människor som inte törs säga vad de tycker för att de känner att det kan straffa sig…

Stig.Ove.Gustafsson: Hur många är de?

Pia.Sjögren: Ja, hur många ska de vara, som känner att det är bäst att de håller tyst, för att det ska vara ett problem?

Stig.Ove.Gustafsson: Det är såklart ociviliserat att inte respektera de som känner och tänker annorlunda än jag själv.

Pia.Kristiansson:.Vi måste tillåta olika åsikter.

Tomas.Mörtsell: Om man ska vara krass så har vi inte hunnit dit än att vi har så himla mycket att ta ställning till. Det måste ju vara Mark- och miljödomstolen som är bäst skickad att bedöma miljökonsekvenser.

Än så länge upplever inte jag att vi har ett klimat där man inte får säga vad man tycker. Jag känner inte att folk hukar sig och är rädda att säga sin uppfattning. Jag har svårt att se det.

Pia.Kristiansson:.Om förändring är utveckling, så vet vi att förändring oroar en del. Men med tiden så minskar ofta oron.

SEN DÅ?Helena.Nilsson: Vi har pratat om dream scenarios. Vi måste måla upp real scenarios också. Vågar människor investera i bostadshus

här? Om man tittar på andra gruvorter, Klimp-fjäll, Boliden, Kristineberg, hur ser de ut idag? Hur har man förvaltat det som byggdes upp? Om man tittar på det som kommunerna satsade där. Om det blir x antal som flyttar in måste service och system anpassas efter det. Men vad händer sedan, när den här eventuella gruvdrif-ten är över? Så att vi inte får spökstäder eller rallarläger.

Pia.Kristiansson:.Jag tycker inte att vi kan jämföra så. Vi måste ju ändå tro på att det här är en kommun där turismen och besöksnäringen växer och fortsätter göra det.

Tomas.Mörtsell: Skillnaden som jag upplever mellan Pajala och Storuman är just det att vi har fler områden som får bra utveckling samtidigt. Det borde ändå kunna borga för att världen inte

tar slut efter 19 eller 25 år när en fyndighet är färdigbearbetad. Jag kan inte i min kristallkula se att vi bygger ett samhälle under ett antal år och när gruvfyndig-heten är färdigbearbetad, då ”poff ” försvinner alla människor från området. Om vi klarar att sätta saker i sammanhang behöver det inte bli en sådan berg-och dalbana som när man bygger ett samhälle på en näring bara, som Laisvall eller Stekenjokk.

Pia.Kristiansson:.Blir det en stark inflyttning blir det många småföretag, pengar i omlopp, nya hotell…

Tomas.Mörtsell: Vi har ju som tur är några år på oss att planera. Om det blir verkstad sen så kommer det att gå undan. Jag har till exempel suttit mycket med Trafikverket. De utgår från historien, ”de senaste åren har trafiken på E12 sett ut så här”. Men så kan man ju inte tänka om det blir en gruva eller besöksnäringen får en oerhört kraftig tillväxt. Så nu börjar de svänga.

Stig.Ove.Gustafsson: Med tvivel kan man rasera alla planer. Om man tittar på Ajaureforsen, de flesta av de 40 husen städade man bort snyggt

att The other guy ska göra allt är döden i grytan

UTVECKLING

STOrUMaN.TjUgO209

och prydligt. Det är ingen skamfläck på kartan. Infrastruktur och byggnationer är ju planerings-frågor. En del hus byggs för att stå tre år, andra för tio år och katolska kyrkan ska stå i 1000 år.

Tomas.Mörtsell: Om och när en verksamhet tar slut. Säg att utförsåkningen skulle bli helt ute så att besöksnäringen mer eller mindre kollapsar. Nog tror ju jag att det skulle poppa fram nya idéer då. Folk är ju möjlighetsinriktade. Den ambitionen måste man väl också ha. Jag tänker på Storumans gamle näringslivschef John Larsson. När SMV las ner blev det enormt mycket tomma industrilokaler och kris och undergångsstämning. John Larsson tog det coolt. ”Naturen avskyr tomrum” sa han. Han fick rätt. Råsunda mekaniska och SIAB kom igång då. Jag läste nyligen om I20-området i Umeå. Fler jobbar där nu än när det var regemente. Det har blivit en himla kreativ miljö.

Stig.Ove.Gustafsson: Jag tänker på Ivar Strand. Det var han som ivrade för att backarna skulle byggas ut och få snökanoner. Det stötte på väldigt motstånd från vissa håll. Pengarna kom

inte via kommunen utan från AMS och Vattenfalls regleringsmedel. Det stora företag som etablerar sig här ska på eller annat sätt avsätta pengar här också och stödja utveck-lingen. De som tjänar miljarder här ska lägga någonting. LKAB satsar ju stora pengar årligen i Gällivare.

Pia.Sjögren: Går det för kommunen, att förhandla om pengar så?

Tomas.Mörtsell: Ja, vad tror du jag gör på dagarna? Samtidigt tror jag att ibland stirrar man sig blind på att det är kommunen som ska göra allt. Jag tror det är nätverk som ska göra saker. För en tid sen ringde en stor hustillverkare och sa att de vill exploatera ett område, bygga hundra villor, på egen risk, för att sälja eller hyra ut. Vi kommer att ha så mycket jobb med fysisk planering, skola, omsorg och att marknadsföra kommunen så vi kommer att behöva all hjälp vi kan få från region, nation och näringsliv. Jag vill att vi är open minded och ser nya lösningar. Om vi ska vara rå, så har vi en fantastisk erfarenhet i Storuman av att avveckla verk-

samhet, osthyvla och backa, backa, backa och ändå få det att fungera. Det som jag tror att vi kan ha framför oss är att vi måste vända fokus 180 grader och tänka: Hur bygger vi ett nytt samhälle?! I mellanscenariet räknar man med 1750 nya jobb, det är en ökning av arbetsmark-naden med 70 procent. Då räknar man med en befolkningsökning på 1000 personer. Nästan hälften kommer att pendla in från till exempel Vilhelmina, Sorsele eller Rana kommuner. Men om befolkning ökar med ’bara’ 1000 personer så är det en otrolig utmaning. Vi måste tänka i helt nya banor och ha en gemensam målbild, näringsliv, medborgare och kommun.

Helena.Nilsson: Du tar upp något jättebra. Vi håller på att avveckla ihjäl oss. Vad kan vi utveckla? Jag tror mycket på kraften hos den enskilde individen. När det blir sådana här satsningar utifrån, se på Malta och Portugal, EU-bidrag för nya väger och allt vad det är. Vad blir kvar efteråt? Hur har man förvaltat de stora satsningarna? När den stora näringsepoken är över, vad finns det då för livskraft och krea-tivitet som för samhället framåt? Det är viktigt att vi som bor här känner delaktighet och är med och tar ansvar. Det är lätt att säga ”Det får Tomas göra eller säga hur det ska vara”.

Stig.Ove.Gustafsson: Det som Tomas och Helena säger är otroligt viktigt. Att The other guy ska göra allt är döden i grytan. Se på idrotts- och frireligiösa rörelserna, de fixar allt de gör av den enkla anledningen att de vill.

Pia.Kristiansson:.På 50-talet var de 11000 invånare i Haninge utanför Stockholm, precis som vi här i Storuman. Nu är de 78000 och vi 6000. Jag tror att vi kan ha 8000-9000 som mål och ändå fortsätta vara Sveriges bästa vinter-sportkommun..

Helena.Nilsson: Jag vill fråga Tomas: Om vi säger att din mandatperiod skulle vara tio gånger fyra år, alltså 40 år. Skulle du tänka annorlunda?

Tomas.Mörtsell: Jag hoppas och tror inte det. Vad har man för drivkraft? Jag har tidigare tackat nej till att bli kommunstyrelsens ordförande. Men det som triggade mig att tacka ja den här gången var faktiskt att jag såg det möjliga trend-skiftet. Jag tycker det är jättetråkigt att förvalta och avveckla verksamhet. Jag är någon slags utvecklingsfetischist. Och att hitta bestående nyttigheter, bygga ett samhälle, låter högtravande men det är det som eggar mig.

Stig.Ove.Gustafsson:.Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge.

SvÅRAST OcH ROlIGAST MED STORA INvESTERINGAR:Stig.Ove.Gustafsson: Svårast är alla risker, svartmålande människor och reella risker. Bäst är alla möjligheter, ekonomiska och praktiska.

Pia.Kristiansson: Svårast är själva förändringen, att var och en ska trivas med den. Roligast är befolkningsutveckling och ökat företagande.

Tomas.Mörtsell: Svårast är perspektivförändringen, att gå från traditionen ”Det går åt helvete” till ett annat perspektiv, både hos oss själva och hos världen utanför, få den att se att det här är en bygd som går från avveckling till utveckling. Roligast är att tillsammans med andra uppnå resultat, bocka av frågor som till exempel nu att Caterpillar är med och sponsrar gymnasieskolan eller när vi nästa gång får en World Cup-tävling till Tärnaby.

Helena.Nilsson:.Det kan vara samma svar… Att få en långsiktigt hållbar lösning som gynnar både människor och miljö i vår kommun. Att servicen blir bra och att människor vill stanna.

UTVECKLING

10STORUMAN TjUgO20

RObERT SAlOMONSSON, ORDFÖRANDE FÖRE-TAGARNA I STORUMAN OcH väSTERbOTTEN – Jag har läst rapporten från ÅF Infraplan några gånger. Det är en bra beskrivning av de effekter som investeringarna kan tänkas ge. Det är en bra början…

… men arbetet som kommer sedan är det avgörande. Det finns två viktiga faser. Först måste man underlätta investeringsbesluten och sedan möta de behov som investeringen skapar.

Ska både företag och kommunen kunna dra nytta av de stora investeringarna har vi många viktiga beslut framför oss.

Ta Rönnbäcken till exempel. Om gruvan kommer igång med 500 nya arbeten och 20 procent av dessa bosätter sig i området behövs många nya bostäder. De finns inte i dagsläget och bostadsmarknaden i Tärnaby och Hemavan är överhettad redan nu.

Vem är villig att ta risken att bygga nytt i stor skala i Tärnaby? Ska kommunen bygga, ska marknaden sköta sig själv eller är det gruv-bolagets egen angelägenhet? Någon måste våga ta risken.

Det är som att ansöka om Vinter-OS och inte ha några sportanläggningar klara. Då måste man ha en strategi för att fixa det.

Jag säger inte det för att vara negativ. Investeringarna kommer naturligtvis att vara bra för näringslivet i regionen och jag är den förste att heja på. Det finns som bekant kritik kring Rönnbäcken. Människor är rädda om miljön.

äR FÖRETAGARNA POSITIvA TIll AllA INvESTERINGAR SOM GyNNAR NäRINGSlIvET? – Inte med automatik och inte nödvändigtvis. Företagarnas uppdrag är att arbeta för ett bra näringslivsklimat i Sverige. Då är naturligtvis investeringsvilja och exploatering viktiga komponenter. Men inte till varje pris. Rönnbäcken är bra för sysselsättningen och kommunens ekonomi. Men vare sig jag eller organisationen Företagarna har tillräcklig kunskap för att ha någon åsikt om gruvans miljöpåverkan. Personligen tycker jag det är bra att vi har stränga miljökrav och noggrann tillsyn.

vad trorni OM FRAMTIDEN?FÖRETAGARNA

STORUMAN HANDEL PR-FÖRENINGEN

bO-GÖRAN ”bOGGE” bOlSTAD, ORDFÖRANDE STORUMANS HANDEl OcH SERvIcE – Jag tror att det kommer bli en positiv utveckling och att det kommer synas en förändring i befolkningsmängden, från minskning till en ökad trend. Här måste vi hitta ett nytt sätt att tänka så vi kan ta tillvara på det som erbjuds.

äR STORUMANS HANDEl OcH SERvIcE POSITIvA TIll AllA INvESTERINGAR SOM GyNNAR NäRINGSlIvET? – Här måste handeln vara beredd att förändra sig eftersom det inte går bedriva butiker som man gjort tidigare. Vi har en viktig uppgift här, att göra Storuman till en attraktiv ort att bo i. Visst är jobben viktiga, men det krävs mer av ett samhälle där man hellre vill ha bofasta istället för gästarbetare. Vi, inom handeln, har många idéer och ett resultat på detta kommer vi få se snart.

bIRGITTA cORIN, ORDFÖRANDE HEMAvAN TäRNAby PR-FÖRENING, INTRESSE- FÖRENINGEN FÖR FÖRETAG I FJällOMRÅDET – Vi ser positivt på utvecklingen i Storumans kommun. För det krävs att föreningar och företag samarbetar och samverkar för allas vinning. Vår potential är fantastisk. Turismen är en komplex bransch som behöver andra branscher i sin omvärld för att utvecklas och skapa förutsättningar för turismen. Fler företag av alla slag gynnar turismen som helhet på en destination. Utmaningen för de investeringar som är på gång är att de blir gjorda i rätt ordning:

– De måste följa varandra åt, komma i takt. Det behövs en långsiktig strategisk plan så att vi jobbar smart och att det blir bra under hela resans gång också. Vi behöver inte ’bara’ investeringar utan fler besöksmål, högre attraktionskraft. Det är gästtrycket som ger utveckling!

Robert Salomonsson kan både fiska och surfa samtidigt.

11STORUMAN TjUgO20

tre SCENARIER

Den som inte har en kristallkula måste ibland försöka att se in i framtiden på annat sätt. Storumans kommun gav i uppdrag till konsultföretaget ÅF Infraplan att titta på tre olika scenarier fram till 2020. Det är mycket pengar som ska investeras i kommunen under de kommande åren. Från början pratades det om siffran 22 miljarder kronor. Nu är det mer.

Infraplan har gjort tre scenarier i sin gröna lunta Investeringseffekter i Storumans kommun – analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen.

Rapporten beskriver hur investeringarna påverkar Storumans kommun när det gäller sysselsättning, kompetensbehov, bostäder, tran-sporter och samhällsservice. Den kommer att ligga till grund för kommunens planering och investeringar de kommande åren.

Ska man sammanfatta rapporten på några rader så innebär investeringarna i hög- och mellan-alternativen så pass många nya arbetstillfällen att kommunen kan öka sitt invånarantal ordentligt.

Scenario låg innebär troligen inte någon ökning av invånarantalet, men kommer att stoppa befolkningsminskningen i kommunen och erbjuda många kvalificerade arbetstillfällen.

Om du vill läsa rapporten finns den på www.storuman.se

kommer att ligga till grund för kommunens planering och investeringar TEXT: ROlAND NIlSSON

I scenario mellan ingår bland annat

•Gruvnäring 12 miljarder kronor Höglandsgruvan, fluorit Rönnbäcksgruvan, nickel

•Vindkraft 11 miljarder kronor, närmare 300 vindkraftverk Blaiken Yttre och inre Verkanliden Pauträskparken

•Infrastruktur 1,7 miljarder kronor NLC Storumanterminalen Investeringar på Tvärbanan Resecentrum i Hemavan Flygtestverksamhet på Gunnarns flygplats

•besöksnäring 2 miljarder kronor Investeringar i backar, liftar, nya bäddar mm

Scenario låg7 miljarder kronor. Här finns flera av de redan påbörjade investeringarna inräknade. Till exempel vindkraft på Blaikfjället och nybyggnationer i Hemavan Tärnaby.

Det är beräknat att det är över 75 procent sannolikhet att dessa investeringar kommer att genomföras.

I scenario låg ingår bland annat

•Gruvnäring 1 miljard kronor Höglandsgruvan, fluoritfyndighet

•Vindkraft 3,6 miljarder kronor, 110 vindkraftverk Blaiken Yttre Verkanliden

•.Infrastruktur.1,5 miljarder kronor NLC Storumanterminalen Investeringar på Tvärbanan

•besöksnäring 1 miljard kronor Investeringar i backar, liftar mm Nya bäddar

Scenario Hög36 miljarder kronor. Förutom investering-arna i mellanscenariot finns här mer investeringar i vindkraft och en större del inom besöksnäringen.

Det är 25 procent sannolikhet, eller mer, att detta scenario blir verklighet.

Scenario Mellan27 miljarder kronor. Här finns några tyngre investeringar medräknade, till exempel nickelgruvan i Rönnbäck.

Det är beräknat att det är över 50 procent sannolikhet att detta scenario blir verklighet.

I scenario hög ingår bland annat

•Gruvnäring 12 miljarder kronor Höglandsgruvan, fluorit Rönnbäcksgruvan, nickel Fäboliden, guld

•Vindkraft 19 miljarder kronor, närmare 500 vindkraftverk Blaiken, Yttre och inre Verkanliden, Pauträsk Vallträsk, Girjesliden, med flera mindre parker

•Infrastruktur 2 miljarder kronor NLC Storumanterminalen, färdigställande Investeringar på Tvärbanan Resecentrum i Hemavan Flygtestverksamhet på Gunnarns flygplats

•besöksnäring 3 miljarder kronor Investeringar i backar, liftar, nya bäddar mm

INVESTERINGAR

Investeringarna innebär ca 250 nya arbetstillfällen. (Inklusive kringeffekter 400)



12STORUMAN TjUgO20

INLANDSBANAN

TVÄRBANAN

E45

360

363

370

E45

E12

363

1132E 6

73

76

78

365

HEMAVAN/TÄRNABY

BLAIKEN

PAUTRÄSK-OMRÅDET

VALLTRÄSK-HOBEN

LILL-STALOFJÄLLET/STOR-STALOFJÄLLET

GIRJESLIDEN

BASTANLIDEN

BARSELE/STORBERGET

STOR GRANLIDEN

NORRA GARDFJÄLLET

RÖNNBÄCKENNickel

YTTRE & INRE VERKANLIDEN

STORUMANTERMINALEN, etapp 1 & 2

GENOMFART HEMAVANRESECENTRUM

TEST SITEGUNNARN

Total projektinvestering 2010-2020 i Storumanregionen, scenario Hög(investeringar med sannolikhet ≥25 %) (OBS! investeringar inom besöksnäringen redovisas som en enhet)

Gruva Besöksnäring

Vindkraft Infrastruktur

Scenario Hög

Investeringsnivå, mdkr3

10,5

Total investering: ca 36 Mdkr

VILHELMINA

STORUMAN

SORSELE

LYCKSELE

MO I RANA HAMN

MOSJØEN HAMN

NY FLYGPLATS MO I RANA

0 10 20km

FÄBOLIDEN

SVARTLIDEN, Guld

VARGBÄCKENGuld

HÖGLANDSGRUVANFluorit

INLANDSBANANSIGNALSYSTEM

TVÄRSTRÅKETSTORUMAN-UMEÅ

Antal nya arbetstillfällen (inkl multikatoreffekt)

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Antal invånare vid de tre scenarierna

7 250

7 000

6 750

6 500

6 250

6000 LÅG

MELLAN

HÖG

HÖG

MELLAN

LÅG

Till höger de effekter som utredningen beräknar att de tre olika scenarierna kan ge i nya jobb och nytt antal invånare.

De svagare linjen inkluderar multikatoreffekt)

Nedan visar de färgade ”bollarna” hur ekonomiskt stora investering-arna kan bli inom olika näringar.

13STORUMAN TjUgO20

E12

E12

E12

BLÅ VÄGEN

GardsjönäsSlussfors

AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark

Vindelfjällensnaturreservat

GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken Koppar

Guld

Bly

Nickel

guld, kobolt, nickel, palladium, platina, silver

Zink

Silver

Flusspat

Volfram

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

Koppar

Guld

Bly

Nickel


Zink

Silver

Flusspat

Volfram

Koppar

Guld

Bly

Nickel


Zink

Silver

Flusspat

Volfram

Här prospekterar man i StorumanKartan visar undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Originalet finns som en karttjänst på www.bergsstaten.se

Här kan man också se vilken mineral som undersökningstillståndet gäller och vem som äger det. Som synes finns det undersökningstillstånd på stora delar av kommunen och i många av dessa pågår prospekteringsarbete.

FyndigheterKartans utsnitt visar de mineralfyndigheter som man har hittat och vill undersöka för eventuell brytning.

14STORUMAN TjUgO20

Bearbetningskoncession - beviljad

Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - beviljad

Bearbetningskoncession - ansökt

Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - ansökt

Bearbetningskoncession - beviljad

Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - beviljad

Bearbetningskoncession - ansökt

Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - ansökt

E12

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

Sverige är sedan länge en ledande gruvnation. Enligt den statliga myndigheten Bergsstaten bygger mycket av vårt välstånd på de exportinkomster och de jobb som gruvnäringen skapar och har skapat. Sedan medeltiden har koppar brutits i Falun och järnmalm i Bergslagen. Norrbottens läns stora gruvor har varit verksamma under de senaste hundra åren.

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

KåtavikenE12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

E12

E12

BLÅ VÄGEN


AnkarsundStrömsund

Umnäs

Forsmark


GränssjöSkalmodal

Rönnbäcken

Virisen

Björkås

Tärnamo

RönäsTängvattnet

Bojtiken

Norrberg

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Barsele

Pauträsk

Risträsk

ÅskiljePausele

Gubbträsk

Hemavan

Tärnaby

Storuman

JoesjöJoeström

Skarvsjöby

Stensele

Gunnarn

Över-Uman

Stor-Laisan

Gäuta

Stor-Björkvattnet

Storuman

Virisen

Abelvattnet

Umfors

Kåtaviken

I Sverige utvinns nu 90 procent av EU:s all järnmalm samt en tredjedel av allt guld och bly. Sverige står också för drygt tio procent av EU:s kopparproduktion, en femtedel av unionens silver- produktion och drygt en fjärdedel av EU:s samlade zinkproduktion.

Mer än 100 bolag letar malm i Sverige och antalet sysselsatta i branschen är det högsta på nära 20 år.

I Västerbottens län har gruvnäringen hittills varit mest lokaliserad till trakterna kring Skellefteå och Boliden med brytning av koppar, zink, guld och arsenik.

Men nu kan det bli det ändring. Antalet nya undersökningstillstånd, det som i folkmun kallas inmutningar, har under de senaste årtiondena

koncentrerats utmed den så kallade guldlinjen som passerar genom nedre delen av Storumans kommun. Svartlidengruvan i Pauträsk

är en av de gruvor som öppnat under den här nya ”gruvboomen”.

50 av 300 gällande undersökningstillstånd i Västerbottens län finns i Storumans kommun. Här ligger också de två fyndigheter som ligger närmast i tiden för att bli färdiga gruvor. Fluoritfyndigheten i Högland och nickelmalmen i Rönnbäck. Dessa gruvor kan du läsa mer om på SIDAN

22 OCH 18.

gruvliga FYNDIGHETER

15STORUMAN TjUgO20

Källa: www.bergsstaten.se > undersökningstillstånd karttjänst

DRAGON MINING

Storumans kommun satsar på att bli en gruvkommun. Men nu är Svartlidengruvan i Pauträsk den enda gruvan. Enligt de första planerna skulle gruvan redan vara nedlagd, men de fortsätter hela tiden att hitta nya guldfynd och satsar stort för framtiden. I Pauträsk får de ut ungefär fyra gram guld per ett ton bruten malm. Det motsvarar ungefär en tunn guldring.

guld ÄN VÄNTAT

TEXT: JEANETTE JOHNSSON • FOTO: ANDREAS JOHANSSON

MER

Evelina Hedman, gruvtekniker i Svartliden på kanten av dagbrottet som är en kilometer långt och 100 meter djupt och har hittills gett 9000 kilo guld.

STORUMAN TjUgO2016

– Det är nästan lite för lite för en guldring till och med, säger Josh Stewart, vd på Dragon Mining Sweden AB som driver Svartliden-gruvan.

Produktionen uppgår till cirka 1000 kilo guld årligen.

Från dansband till guldPauträsk/Baavrajaevrie ligger i Storumans kommun, precis vid gränsen till Vilhelmina kommun och Lycksele kommun. Det är en liten ort som fram till 2004 vilade i ett lugn. Det Pauträsk tidigare har varit mest känt för är sina midsommardanser med kända dansband. Men nu är det en guldby.

Det var 1994 som det hela började. Tre personer, från Lycksele, som var intresserade av mineraler och bergarter upptäckte något intres-sant i Pauträsk. Det visade sig att det var guld som glimmade.

Satsar stortHösten 1995 började det att göras större under-sökningar i området. Tio år senare började produktionen. – Ursprungstanken handlade om en livslängd på sex-sju år för gruvan, berättar Josh Stewart.

Nu har de åren gått och framtidsplanerna ligger långt fram i tiden. – Det är omöjligt att säga hur länge gruvan kan vara i gång. Men det finns stor potential för nya fynd.

Det satsas stort på prospektering just nu för att hitta nya guldfyndigheter. – Det har gett resultat, säger Josh Stewart.

Josh Stewart ser väldigt ljust på framtiden för Svartlidengruvan. Det görs mycket investeringar just nu. – Vi ska fortsätta att prospektera hårt för att hitta mer guld. Hur det arbetet faller ut styr vår framtid.

Det går bra för Svartlidengruvan. – Vi hade ett starkt år 2010. 2011 hade vi dyra investeringar, bland annat en ny vattenrenings-anläggning samt prospektering och förarbete för att gå under jord. En stor anledning till att det gick bra 2010, och fortfarande går så bra, är att guldpriset har ökat.

Går under jordI Svartlidengruvan jobbar just nu runt 130 personer. 55 personer är direktanställda av Dragon Mining Sweden AB och runt 75 personer jobbar för entreprenörer. – Vi anlitar allt från städerskor till jurister. Det är förstås mycket tekniker och personer med fackkunskaper. Men vi behöver även ekonomer, folk som är kunniga inom arbetsmiljö, miljö-experter och många andra.

Hittills har Svartlidengruvans guldbrytning skett i ett dagbrott. Nu pågår undersökningar under jord och under året skall provbrytningar av guld påbörjas där.

Ny miljökontrollSvartlidengruvan ligger nära Paubäcken, Öreälven och två Natura 2000-områden. Det är ett naturskönt område och miljöreglerna för

gruvnäringen är hårda. 2008 var halterna för zink, nickel, arsenik bly och kadmium för höga. Detta fick länsstyrelsen att underkänna gruvans handlingsplan för vattenrening.

– Vi har haft en överskridning av riktvärdena, säger Josh Stewart och säger att Svartliden- gruvan har gjort flera förbättringar och det arbetet fortsätter hela tiden. – 2011 satsade vi på ett modernt och hög-teknologiskt vattenreningsverk. Det blir en viktig del i vårt arbete för framtiden så att vi ytterligare kan minska vår klimatpåverkan.

Tiden efter gruvanDragon Mining har möten och kontakt med Vapstens sameby flera gånger per år. – Vi har väldigt olika åsikter om en del saker. Men det viktiga är att vi har en dialog och det fungerar bra tycker jag, säger Josh Stewart och lägger till:

– Vi försöker minska påverkan för rennäringen.

Dragon Mining har redan avsatt pengar för att kunna återställa marken när gruvan stänger. – Själva dagbrottet kommer efter hand att vattenfyllas, så det kommer att likna en sjö. Det ska också återplanteras växter och snyggas upp i området.

Viktigt för arbetarnaSvartlidengruvan är beroende av experter inom olika områden. Ibland går det inte att hitta personal med rätt kompetens i närområdet, då får gruvan anställa från andra delar av Sverige. – För dem är det viktigt att det finns bra utbud av tåg och flyg. Det är också viktigt med lämpligt boende till rimliga priser.

Om hela familjen väljer att flytta till Storumans kommun så är det fler saker som är viktiga förutom ett bra boende. – Bra sjukvård och bra skolor är viktigt. Men även idrott och andra fritidsaktiviteter.

Positiva invånareJosh Stewart tycker att de flesta är positiva till Svartlidengruvan och han har varit med sedan 2004, först som gruvplanerare och nu som vd, och tycker att även starten gick smidigt utan större protester. – Det är alltid olika åsikter; allt från de som absolut inte vill ha en gruva till de som absolut vill ha den. Men jag tycker att merparten var positiva när vi startade.

Dragon Mining Sweden AB äger idag all mark. De tidigare markägarna fick ett engångsbelopp för marken och de får inte någon del av vinsten för guldgruvan. - Det kan ta flera år innan en gruva går med vinst eftersom startinvesteringarna är stora. Då kan det vara bättre att få pengarna direkt i handen, säger Josh Stewart.

Josh Stewart, Dragon Mining Swedens vd, ser fram emot att leta efter mer guld i Pauträsk.

det finnsstor potential för nya fynd

Pauträskfyndigheten i genomskärning

17STORUMAN TjUgO20

riksintressant i stor skalaUngefär 20 km söder om Tärnaby, fågelvägen, ligger en serie nickelfyndigheter i Rönnbäcksområdet. Redan på 1970-talet genomförde företaget Boliden provbrytning och anrikningsförsök av fyndigheten i pilotskala. Sedan 2007 har företaget Nickel Mountain Resources AB arbetat aktivt med att kartlägga fyndig-heterna och planerar nu för brytning i stor skala. – Gruvan blir den största enskilda privata arbetsplatsen i kommunen med ungefär 550 direkta årsarbetstillfällen, säger Nickel Mountains vd Fredric Bratt.

Hittills har företaget investerat mer än 100 miljoner kronor i undersökningar i Rönn-bäcken. Nu väntar ytterligare undersökningar och genomförande av den preliminära lön-samhetsstudien. På den kommer företaget att satsa ytterligare 60-70 miljoner kronor. Själva lönsamhetsstudien väntas ta cirka 15 månader att genomföra.

– För att brytningen ska komma igång behöver vi investera ungefär 10 miljarder kronor, säger Fredric Bratt.

En ny besöksnäring tar formUnder den mest intensiva byggfasen av gruvan i Rönnbäcken beräknas närmare 1000 personer sysselsättas. Med tanke på att det i närområdet till gruvan finns ungefär lika många bofasta så väntar alltså en stor arbetskraftsinvandring till området.

– När sedan väl gruvan är i full drift kommer det innebära cirka 350 heltidstjänster i gruvan och cirka 200 heltidstjänster inom transporter. Utöver detta förväntas etableringen lågt räknat att skapa ytterligare indirekt 220 arbetstillfäl-len i regionen inom bland annat service och entreprenad, säger Fredric Bratt.

Johan Duvdahl, näringslivschef i Storumans kommun, tror att en etablering i Rönnbäcken kommer att skapa en helt ny typ av besöks-näring i västra delen av kommunen:

– Förutom den traditionella turismen kommer vi nog också uppleva nya besökare som är knutna till gruvverksamheten. Jag tror att de båda besöksgrupperna kommer att komplettera varandra.

Stora krav på boendeMed hundratals arbetstillfällen kommer också krav på attraktiva boenden i närområdet. Ett krav som inte är alldeles lätt att leva upp till. Men på Storumans kommun pågår arbetet för fullt om hur man ska möta framtidens krav på både permanenta och tillfälliga boenden.

Johan Duvdahl berättar att man från kommunens sida aktivt kommer att arbeta för att motverka det så kallade fly in-fly out- beteendet så långt det är möjligt.

– Vi kommer aldrig att få alla arbetare att skriva sig i kommunen. Däremot ska vi skapa förutsättningar för så många som möjligt att faktiskt flytta till vår kommun. Då måste vi bland annat kunna presentera bra alternativ för hela familjer. Då handlar det om att kunna erbjuda hela paketet med allt från attraktivt boende till bra skola, vård och omsorg. Vi vill helt enkelt att folk ska leva i vår kommun, inte bara jobba, säger Johan.

Infrastrukturen är viktigMed en gruva i Rönnbäcken kommer också helt nya krav på bland annat en väl fungerande infrastruktur. Inom området kommer omfat-

TEXT: ANDREAS JOHANSSON

FAKTA13 miljarder kronor är den totala beräknade investeringen över en period om 22-23 år. Den initiala investeringen för att starta produktionen utgör cirka 10 miljarder kronor.Gruvan i Rönnbäcken förväntas ha en årlig produktion på 26 000 ton nickel, 730 ton kobolt och 1,6 miljoner ton magnetitkoncentrat, vilket ger 1 miljon ton järn.Nickel är en strategiskt viktig metall för tillverkning av bland annat rostfritt stål.Kobolt används bl a för att producera olika slags legeringar, bl a till jetmotorer i flygplan, till batterier i hybridbilar eller elbilar, till magneter för högtalare, färgämne (koboltblått).Magnetitkoncentrat produceras bl a av LKAB, och används främst för ståltillverkning men används även i en mängd andra applikationer som vattenrening, magneter, kolrening, färgämne, toner till skrivare och kopieringsapparater.

gruva

18STORUMAN TjUgO20

tande transporter av malm och gråberg att ske. Trafik utanför själva gruvområdet kommer till stor del att bestå av personalens in- och utresor, transporter av gods och andra förnödenheter.

– Det ställs naturligtvis stora krav på vägarna in och ut från området. Vår förhoppning är att tillsammans med berörda parter kunna hitta bra lösningar på transportsidan, säger Fredric Bratt.

MiljöpåverkanEn av de stora uppgifterna för Nickel Mountain är miljöfrågan kring en gruvetablering. Fredric Bratt berättar att deras egna preliminära studier visar att gruvan inte kommer att medföra några större konsekvenser för miljön. Han säger också att restprodukterna från gruvan påminner om naturligt grus och sand i området med mycket lågt innehåll av metaller och med mycket låg benägenhet att ge upphov till spridning av farliga ämnen.

– Men kan vi inte på ett övertygande sätt visa att vi har en säker miljö så kommer vi heller inte att få något miljötillstånd. Då blir det helt enkelt ingen gruva, säger Fredric Bratt.

Samtidigt menar Fredric också att myndig-heternas krav har skärpts kring etableringar av gruvor, vilket han upplever som helt relevant.

I varje större projekt, och dit hör det planerade gruvprojektet i nedre Björkvattsdalen, är det viktigt att analysera alla delar av projektet från start till avveckling och efterbehandling och att hitta lösningar för att minimera eventuella risker till en godtagbar nivå. Det är ett intresse som företaget delar med berörda myndigheter och

alla intressenter och som slutligen avgörs i första instans av Mark- och miljödomstolen. Utan en övertygande säkerhet blir det inget projekt.

– Vi kommer verkligen att satsa på att göra verksamheten så säker som möjligt i miljö-hänseende. Det ska inte finnas några egentliga risker, berättar Fredric.

Regeringen fick bakläxaI juni månad kom ett utslag från Högsta förvaltningsdomstolen där man gav regeringen kritik för att man inte på ett tydligt sätt tagit hänsyn till de båda riksintressena gruvnäring och rennäring.

– Beslutet påverkar inte våra planer för vidareutvecklingen av projektet. Våra under-sökningstillstånd som krävs för våra fortsatta undersökningsarbeten gäller alltjämt och påverkas inte av beslutet. Vad gäller bearbet-ningskoncessionerna så är de inte upphävda. Förvaltningsdomstolens beslut är nu ett ärende för regeringen att behandla, säger Fredric Bratt.

Waterton ny storägareI mars 2012 genomfördes en nyemission för moderbolaget IGE Resources AB. I och med detta kunde man säkra finansiering om ca 100 miljoner kronor. Efter nyemissionen utgör nu det kanadensiska bolaget Waterton Global Value den största ägaren med cirka 30 procent av ägarandelarna i moderbolaget IGE Resources och indirekt lika mycket av Nickel Mountain. Waterton är ett privatägt företag, baserat i Toronto, som förvaltar cirka 14 miljarder kronor, främst genom investeringar i olika gruvföretag runt om i världen.

Waterton pekar ut Rönnbäcken som sitt främsta projekt i Europa och huvudanledningen till att Waterton investerat i IGE Resources.

– Innan Waterton beslutade sig för att investera i gruvprojektet skärskådade de bland annat förutsättningarna att projektet kommer till produktion, minerallagstiftningen i Sverige och ledningens kompetens, avslutar Fredric Bratt, vd för Nickel Mountain AB.

E12

BrakkoStor-Stalofjället

Anjona

Ryfjället

ForsmarkRönnbäcken

Fräkenvik Yttervik

Björkås

StorskogStor-Björkvattnet

Gejmån

Ajuare

Lill-Björkvattnet GardvikenUmnässjön

Nedre Boksjön

Vojtjajaurekapell

gruva

Fredric Bratt i mitten, vd för Nickel Mountain, tillsammans med sina kolleger

19STORUMAN TjUgO20

SARA KRISTOFFERSSON

arbeta i

Storumans kommun är inte någon traditionell gruvkommun. Gruvindustrin etablerar sig sakta men säkert, utbildningarna inom yrket examinerar nya elever varje år. Men hur är det att arbeta i en gruva? Är det skitigt och manligt, eller präglas det moderna gruv-yrket av andra värderingar?Vi har frågar tre kommunbor som alla arbetar i gruva, både i Storumans kommun och i andra kommuner.

ATTUTBLICK

bERäTTAT FÖR: JEANETTE JOHNSSONFOTO: ANDREAS JOHANSSON

Jag heter Sara Kristoffersson, bor i Storuman och är anställd hos Dragon Mining Sweden AB vid guldgruvan i Svartliden, Pauträsk. Jag har arbetat med

turism men för fyra år sedan beslöt jag mig för att prova något nytt och gick en KY-

utbildning i processteknik på Storumans Lärcentrum. När jag var klar processoperatör började jag direkt arbeta här i Svartliden som vikarierande operatör i anrikningsverket, där malmen bearbetas och guld utvinns. För snart ett år sedan började jag min

nuvarande tjänst som gruvtekniker.

Jag jobbar mest i dagbrottet men även i vår underjordsgruva. Min

viktigaste uppgift är att följa malmlast-ningen och skilja ut guldmalm från andra

bergarter. Arbetsmiljön under jord är annor-lunda jämfört med ovan jord men god ventila-

tion och bra belysning gör att det går utmärkt att arbeta.

Jag är glad att jag valde att prova på något nytt. Det är ett stimulerande och intressant arbete. Jag har alltid drömt om att få arbeta utomhus och nu är jag mest utomhus, det känns bra. Ska jag nämna något mindre positivt så är det resorna till och från Pauträsk. Jag pendlar elva mil varje dag..

Arbetsschemat är upplagt i skift med både dagtid, kvällar och helger. Dagarna blir ganska långa men det vägs upp av att jag är ledig var tredje vecka..Min sambo arbetar dagtid och det är tack vare det som hämtning och lämning av barnen på fritids fungerar när jag jobbar skift. Barnomsorg och skiftarbete fungerar inte alltid så bra annars..

Arbete i gruva och dagbrott anses av många vara ett ganska manligt yrke. Men utvecklingen går framåt och idag arbetar allt fler kvinnor i branschen.

vAD KRävS FÖR ATT JObbA SOM GRUvTEKNIKER?Ett stort intresse kring geologi och bergarter. Man ska gilla ”sten” helt enkelt. Det är inte ett fysiskt tungt arbete utan handlar mer om att leda, samverka och övervaka..

vAD bÖR STORUMANS KOMMUN TäNKA PÅ INFÖR MIlJARDINvESTERINGARNA I GRUvNäRINGEN?

Infrastrukturen framför allt. Bra vägar och bra kom-munikationer med både flyg och tåg. Det vore bra om man tar till vara på den kompetens som finns i kommunen och försöker låta lokalbefolkningen få chansen att arbeta på hemorten innan man ”importerar” kunskapen från andra delar av Sverige och världen.

man ska gilla sten, helt enkelt

20STORUMAN TjUgO20

Jag heter Per-Anders Byström och är uppväxt i Joesjö, utanför Tärnaby. Jag har de sista åren bott i Storuman. Men förra sommaren gick flytt- lasset norrut. Till Kiruna. Jag har inte hittat något passande jobb i Storumans kommun. Så jag har fått söka mig dit där jobben finns.

Jag jobbar idag som maskinförare i LKAB:s gruva i Kiruna. Jag är anställd av ett av deras många entreprenörföretag, LTH. Jag kör olika maskiner hela dagarna; hjullastare, dumper, truck, lastbil och sådana grejer.

Att vara maskinförare i gruvan är ett bra och omväxlande jobb. Lönen är inte heller dålig. Jag trivs väldigt bra med att jobba i gruva.

Jag jobbar enligt ett schema som kallas K5. Det innebär att vi går på ett rullande schema på fem veckor. Då jobbar vi dag, natt och eftermiddag. Och två av dessa veckor är vi lediga.

I LKAB:s gruvor bryts järnmalm som sedan mals till malmpellets. Detta säljs till stålverk runt om i världen. Jag jobbar mitt tredje år här i gruvan. Men det var först i somras som jag och hela familjen valde att flytta till Kiruna. Det var 52,4 mil enkel väg att pendla till Storuman. Dessutom har jag kört lastbil tidigare och nu kände jag att det räckte med att ligga på vägarna och köra. När vi flyttade blev vi en familj på allvar igen.

Det är överlag en mans-dominerad arbetsplats men det kommer in allt fler kvinnor som maskinförare och det känns bra att det blir mer balans. Dessutom är

kvinnor i regel mer försiktiga med maskinerna och tar det lugnt. Det är bra.

vAD KRävS FÖR ATT JObbA SOM MASKINFÖRARE I EN GRUvA? Det som krävs för att jobba som maskinförare är att du har körkort, eller förarbevis, för de maskiner som du ska köra. Det är inget tungt arbete. Tvärtom så kan det bli lite för mycket stillasittande ibland.

vAD bÖR STORUMANS KOMMUN TäNKA PÅ INFÖR MIlJARDINvESTERINGARNA I GRUv-NäRINGEN?

Att det finns bra boende för pendlarna. Det är också viktigt att både kommunen och företagen är lyhörda och lyssnar på vad de anställda vill ha. Det kanske vore bra med en förslagslåda, där kan gruvarbetarna få framföra sina idéer..

FOTO:.PRIvAT

PER-ANDERS bySTRÖM

det blir lite för mycket stillasittande ibland

Jag heter Peder Hopstadius och bor i Storuman. Tills för tre år sedan jobbade jag som säljare. Då började jag att utbilda mig till processtekniker på Lärcentrat i Storuman. Nu har jag fast jobb, hos Gold-Ore Recources Limited,.i Björkdals-gruvan utanför Skellefteå och det känns jättekul.

I Björkdalsgruvan utvinner vi guld och jag jobbar som processtekniker i anrikningsverket. Det innebär att jag är en av dem som tar hand om guldet när det kommer från gruvan. Jag

ska se till att guldet skiljs från bergmassan. Vid kvarnen, som är den första stationen när berg-massan kommer in från gruvan, mals malmen. Sedan går den malda massan vidare till spira-lerna. De skiljer ut guldet från berget..

I Björkdalsgruvan har vi femveckors schema med skiftarbete. Jag jobbar både dagtid, efter-middagar och natt. En av dessa fem veckor är vi hellediga..

Under veckorna så bor jag på orten och pendlar 22 mil hem till Storuman när jag är ledig.

Fördelarna med det här jobbet är att det är ett fritt jobb under stort ansvar. Jag mår mycket bättre av att arbeta fysiskt än av att sitta på ett kontor som jag gjorde tidigare.

Nackdelen är att det är en dammig miljö med kvartsdamm i luften. Det bildas när kvartsberg mals. Får man för mycket

kvartsdamm i sig kan man få silikos, stenlunga/dammlunga. Vi använder alltid mask när vi arbetar för att undvika det.

Vi som jobbar som processtekniker är inte överbetalda. Jag tycker att vi nästan ligger lite under en vanlig industrilön. Men de som jobbar nere i

gruvan har bra löner.

vAD KRävS FÖR ATT JObbA SOM PROcESSTEKNIKER I EN GRUvA?Du bör vara tekniskt intresserad. Går något sönder så får du laga det själv. Den som inte har det intresset ska nog inte jobba med det här. Det är bra om du kan svetsa också.

vAD bÖR STORUMANS KOMMUN TäNKA PÅ INFÖR MIlJARDINvESTERINGARNA I GRUv-NäRINGEN? Det är viktigt med bra boende och bra fritids-aktiviteter för både långpendlarna och de som vill flytta till kommunen. Det är också viktigt att tänka på att boendet är så pass stort att famil-jerna kan komma och hälsa på.

Det är också viktigt att kommunen ser till att det är en långsiktig satsning och att de ser till att beslut inte drar ut på tiden, så att det blir enkelt för gruvbolagen.

PEDER HOPSTADIUS

går något sönder får du laga det själv

21STORUMAN TjUgO20

fluoritHÖGLANDLiksom fyndigheterna i Rönnbäcken utanför Tärnaby utvärderades även fyndigheten av fluorit vid Högland redan på 1970-talet. Före-taget Gränges Aluminium gjorde provborrningar och kartlade det som nu ser ut att bli Europas största gruva för industrimineralet fluorit.

Fyndigheten av fluorit, som beräknas till cirka 28 miljoner ton, ligger 25 kilometer väster om Storuman i höjd med byn Högland. Fluoritmineralen, som även kallas flusspat och kalciumfluorid, har av EU bedömts vara av strategisk betydelse för Europa.

Provborrningar med gott resultatResultaten av de senaste provborrningarna

är lovande och pekar på att fyndigheten utanför Storuman kommer att räcka i

flera årtionden utifrån de planer som företaget har.

– Just nu utvärderar vi borrproverna på ett laboratorium

i England, säger Richard Clemmey, verksamhetsansvarig vid det engelska

företaget Tertiary Minerlals som äger fyndigheten.

Företaget har inte kunnat fastställa fyndig-hetens exakta yttre gräns men analyser visar att utbredningen är större än tidigare antaganden. Detta öppnar för möjligheten till längre drift än den nu planerade.

Planerar för tillståndArbetet med bland annat miljökonsekvens- beskrivningen pågår för fullt och enligt före-tagets tidsschema kommer man redan 2013 att lämna in ansökningar både om miljöprövning och brytningstillstånd.

– Vi startade redan 2011 med miljöarbetet kring gruvan och förhoppningen är att under andra kvartalet 2013 kunna lämna in ansökan om miljötillstånd, säger Richard Clemmey.

Startar 2015Företaget Tertiary Minerals beräknar att den initiala kostnaden för att starta gruvan ligger på cirka 300 miljoner kronor. Investeringen kommer att påbörjas redan nu, men de stora investeringarna med själva byggande av gru-vanläggningen sker först under 2014.

– Som det ser ut nu så kommer gruvan att vara i drift under senare delen av 2015 eller tidigt 2016, säger Richard Clemmey.

Gruvan planeras vara verksam i mellan 18 och 23 år och kommer att under driftsperioden sysselsätta cirka 50 personer.

Betydelsefull omlastningsterminal Kommunen färdigställer just nu byggandet av första etappen av omlastningsterminalen i Storuman. En satsning som är av stor betydelse även för gruvbrytningen vid Högland.

– Möjligheterna till enkel och nära omlastning kommer att leda till betydande besparingar för Tertiary Minerals, tror Johan Duvdahl, kommunens näringslivschef.

– Det finns också planer på att nyttja Storumanterminalen som mellanlager, vilket vi naturligtvis ser väldigt positivt på, avslutar Johan Duvdahl.

TEXT: ANDREAS JOHANSSON

FAKTAFluorit används inom industrin i bland annat stål- och aluminiumframställning, i teflon och vid keramiktillverkning.EU har bedömt att just fluoritmineralen är av strategisk betydelse för Europa.Kina är världens största producent av fluorit. Sedan Kina införde exportrestriktioner för ett par år sedan har priserna på fluorit fördubblats – något som gör fyndet utanför Storuman ännu mer intressant.

E12

Vallträskhobben Surnäs-berget

Storblaiken754

BLÅ VÄGENAnkarsundStrömsund

Grannäs

Långsjöby

BlaikenKyrkberg

Svärtträsk

Norrdal

Siksele

Renberg

Storuman

Storuman

LuspsjönLångvattnet

Blaiksjön

Um

eälven

Högland

Richard Clemmey

22STORUMAN TjUgO20

Av 6300 gruvarbetare i Sverige jobbar 30 i Storumans kommun idag. Flest medlemmar i gruvor har metallarbetareförbundet i Kiruna, Gällivare och Skellefteå. Men det är Pajala som intresserar Storumans kommuns politiker och tjänstemän allra mest.

De senaste 50 åren har Pajala kommun halverat sin befolkning. För några år sen tog planerna på tre nya gruvor fart. I den första, i Kaunisvaara, börjar brytningen av järnmalm nästa år.

Rubriker talar om klondyke-stämning – Det är inte så mycket inflyttning än, nu är det ju mest byggfolk. Men framtidstron märks! Fler unga väljer att plugga på gymnasiet i Pajala i stället för någon annanstans. Hus som läggs ut säljs fort och till högre priser. Folk börjar renovera sina hus. Det har man ju inte sett på ett tag, många är lite förfallna, berättar Mervi Kostet, näringslivsutvecklare på Pajala Utveckling AB.

I våras annonserade Northland Resources ut 150 tjänster som truckförare, mekaniker, elektriker, växeltelefonister, ingenjörer med mera i Pajala. 4000 personer sökte, många av dem utflyttade tornedalingar. Bara gruvan i Kaunisvaara väntas ge 1000 personer jobb i 20 år, flera hundra av dem för att köra lastbilar med malmen till Svappavaara, för omlastning till tåg.

Företaget har fått dispens för att testköra med 90 ton tunga långtradare, 30 ton tyngre än vad som vanligtvis är tillåtet.

Flaskhalsen är, precis som många befarar i Storumans kommun, boendet. Pajala bostäder räknar med att det behövs 1000 nya bostäder fram till 2020. Nu när anläggnings-arbetet på den stora hjortronmyren är igång byggs samtidigt ”lyx-baracker”, så kallade modullägenheter, av fyra privata byggentre-prenörer. Pajala bostäder bygger också.

– Det byggs allt vad ekonomin håller i en liten kommun, säger Mervi Kostet.

I vintras öppnades nya ”Arbetsförmedlingen Gruvnäring” ett kontor i Kiruna. Man räknar med att det behövs 5000 nya gruvarbetare kommande år. De flesta hos LKAB, Boliden och i Pajala.

Mycket närmare Storumans kommun, i Helgeland i Norge, finns gruvor. Tre mil från centrala Mo bryter Rana Gruber 3,5 miljoner ton järnmalm varje år. Det anrikas i stan och skeppas sen från Mos stora internationella hamn till bland annat Tyskland. I Brönnöysund finns en kalkgruva och inom fem år kan det bli en ny

kvartsgruva på Saltfjället. Den första gruvan i Mo i Rana öppnades 1905 och var en järnmalmsgruva. Två bly-, zink- och koppargruvor har också varit igång, men stängdes för mer än 20 år sen. I

Mo i Rana finns också tre smältverk och i Mo är frågan om arbetskraft en icke-fråga.

– Vi har länge varit en industriort. Hundra år av gruvnäring gör att det finns folk med rätt kompetens här, säger Jan Konrad Mikkelborg, pensionerad gruvingenjör och näringslivsut-vecklare.

Hos myndigheten Bergsstaten finns det ungefär 300 gällande undersökningstillstånd vardera för Norrbottens och Västerbottens län, varav 50 i Storumans kommun. Det är där allting börjar, men är ändå lång väg till brytning.

Hur lång vägen är för Pajala kommun, till målet 10 000 invånare, från dagens 6500, vet förstås ingen. Det är redan kvinnounderskott i Pajala och i gruvan kommer de att jobba sju-sju, alltså sju dagar arbete, sju dagar ledigt.

– Det är sällan kvinnor pendlar så. Lyckas man rekrytera kvinnor så tar de familjen med sig, säger Mervi Kostet.

UTBLICK

gruv kommun

ATT VARA

TEXT: PIA SJÖGREN FOTO: NORTHlANDS RESOURcES

flaskhalsen är boendet

Här börjar bygget av primärkrossen vid den första av kanske tre nya gruvor i Pajala kommun.

23STORUMAN TjUgO20

Nickelgruva?nej tack.Det finns de som anser att framtiden blir allt annat än ljus om det skulle bli en stor nickelgruva i Rönnbäck, några mil från Tärnaby.Nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby är engagerad mot gruvplanerna. En av de mest hängivna är Marie Persson, egenföretagare inom grafisk design i Tärnaby.

– Vi har drygt 600 medlemmar på vår facebook, men många fler utanför nätet. Det är folk från hela Sverige som tycker att riskerna och konsekvenserna är alldeles för stora för detta projekt, berättar Marie.

Många av medlemmarna i nätverket har sina rötter i området, men Marie berättar också att det är människor som av olika anledningar tycker att så stora ingrepp i naturen måste belysas från alla håll innan man ens överväger

någon brytning. Björkvattsdalen påverkades mycket vid vattenkraft-utbyggnaden och nu är naturen och dess stora kulturella värde värt att bevara som de är för eftervärlden.

Gammaldags processMarie Persson menat att själva processen kring uppstarten av en gruva borde moderniseras. Det är enligt Marie en process gjord för att prospekteringar ska förverkligas.

– Det sista man tittar på är miljökon-sekvenser av en gruvetablering. Enligt vårt sätt att se det är det en uppoch-nervänd process, berättar Marie.

Marie menar att det handlar om att tidigt få till en dialog kring eta-bleringen. Tidigt bör man se över de miljömässiga aspekterna av en eventuell etablering och se över alter-nativa utvecklingsmöjligheter.

– Som jag upplever det nu är det här en ickefråga, fortsätter Marie.

Miljöprövningen boven i dramatMarie hade gärna sett en alternativ process där miljöaspekter lyfts i ett tidigare skede. Att miljöprövningen sker efter det att bolagen kanske investerat hundratals miljoner gör att det hinner gå prestige i projektet.

– Under hela processen har man investerat pengar, skapat förväntningar både hos kommun och medborgare utan att fundera över långsik-tiga alternativa utvecklingsmöjligheter. Miljö-prövningen riskerar att enbart uppfattas som en bromskloss, säger Marie.

InformationsbristProjektet kring Rönnbäck, menar Marie, består i dagsläget av bolagets egen information och många med Marie ställer sig frågan var den oberoende, objektiva, informationen kommer in.

– Jag har ägnat två år att ta reda på så mycket jag kan om den eventuella etableringen i Rönnbäck. Och jag kan säga att ju mer kunskap jag skaffat mig desto mer orolig blir jag inför en kommande gruvbrytning, säger Marie.

Då etableringen i Rönnbäck är den första nickelgruvan i Sverige sedan andra världskriget tycker Marie att det är viktigt med en bra och konstruktiv debatt.

– Det här är något vi kommer att få leva med i långt mer än de 20 år som gruvan beräknas vara i drift och berör alla vattenintressenter i hela Umeälvens dalgång. Tystnaden som jag upplever att det råder nu gynnar inga andra än prospekterarna. Här har kommunen ett stort ansvar att lyfta fram fakta och uppmuntra till

TEXT: ANDREAS JOHANSSON FOTO: URbAN vIKlUND

Marie Persson, talesperson för Nätverket Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby

24STORUMAN TjUgO20

BearbetningskoncessionEn bearbetningskoncession ger innehavaren rätten att förfoga över en påvisad utvinningsbar mineralfyndighet. Rätten gäller i 25 år och kan förlängas. Här ska bland annat en miljökonsekvensbeskrivning göras. Bearbetningskoncession beviljas av Bergmästaren. Men innan brytningen kan börja så är det ytterligare några steg som ska tas.

Tillstånd enligt miljöbalkenBeviljas av Mark- och Miljödomstolen efter remissrundor hos berörda, markägare, samebyar, kommunen, enskilda och myndigheter, till exempel Naturvårdsverket. Mark- och Miljödomstolen fastställer villkoren för verksamheten till exempel buller damm och så vidare. Länsstyrelsen har tillsyn.

Markförvärv Efter miljödom sker markanvisning av Bergmästaren, som kan besluta om förvärv om företaget inte kommer överens med markägaren. En enskild markägare ska inte kunna stjälpa ett projekt som är till gagn för en hel region, bransch eller riket som helhet. För att bygga det som behövs kring själva gruvan ska man söka bland annat bygglov för byggnader och andra byggnationer.

Bygglov med meraDetta regleras i Plan- och bygglagen och besluten tas av kommunens byggnadsnämnd. Förutom bygglov så kan det krävas andra tillstånd och samråd, tex för brandskydd, kemikaliehantering, räddning mm.

ProspekteringKallas hela arbetet från malmletning fram till att man börjar exploatera marken där fyndigheten finns. I början av prospekteringen studeras tillgängligt kartmaterial och man undersöker block och berg utan att göra några ingrepp. För att gå vidare ansöker man om undersökningstillstånd.

UndersökningstillståndKallades förr för inmutning. Ett undersökningstillstånd utfärdas av Bergsstaten (en statlig myndighet) och avser ett bestämt område. Undersökningstillståndet ger ensamrätt till undersökning och tillträde till markerna. Dessutom har tillståndsinnehavaren förtur till bearbetningskoncession. För att få göra ingrepp i marken, till exempel provborrning, måste man ha en arbetsplan och ha samråd med markägarna. I vissa fall måste också Länsstyrelsen göra en miljöprövning. Under undersökningsarbetet sker nästan alltid provborrningar för att se mineralhalt i malmen och avgränsa fyndigheten. Om man anser att fyndigheten är brytvärd ansöker man om bearbetningskoncession.

Så här går det tillidag...

…sedan är det dax att bryta…

dialog i ett tidigt skede. Om politiker ska fatta beslut baserat på en vinklad information finns inte någon reell demokrati.

Framtida forskningMarie upplever att det idag finns stora mot- sättningar mellan de som är för och de som är emot en etablering av gruvverksamhet i Rönnbäcken. Det sociala klimatet har påverkats negativt enligt henne.

– Den här typen av stora exploateringar borde gå att initiera forskning på. Hur påverkas en kommun och ett lokalsamhälle. Det är viktiga frågeställningar som borde lyftas fram. Är just de här arbetstillfällena så viktiga att vi är villiga att offra vad som helst för dem, frågar sig Marie.

Om domenFör en tid sedan kom Högsta förvaltningsdom-stolen med ett utslag som innebär att regeringen måste göra om det beslut om bearbetningskoncession som tagits. I och med detta måste nu regeringen väga de både riksintressena gruvnäring och rennäring mot varandra, eller skicka tillbaka ärendet till myndigheten Bergs-staten. Marie vill peka på att urfolksrättigheter till markanvändning är en viktig fråga också internationellt. Hon tycker det är något som ignoreras i Sverige idag.

– Jag hoppas att regeringen gör sin läxa på allvar nu. Jag vill inte att man bara väger kronor och ören mot varandra utan även tittar på den långsiktiga hållbarhet som punkten i miljö- balken handlar om, säger Marie Persson i Tärnaby.

25STORUMAN TjUgO20

Hundratals nya jobb i tiotals år framåt. Och Storumans kommun spänner musklerna och planerar för att så många som möjligt av de nya jobbarna ska flytta hit och inte bara ”fly-in fly-out”, alltså bo någon annanstans och pendla hit. Storumans kommun vill att nya gruvor, vindkraft med mera ska ge invånarna win-win.

Så hur ska kommunen tänka och göra för att fler ska vilja flytta hit – och vi som bor här stanna? Numera är det, enligt Peter Persson, inte lika självklart för människor att flytta till där jobben är. Ofta bor en familj där kvinnan har arbete och vill bo, medan mannen långpendlar exempelvis till gruvjobb i norr. Så vill inte kommunen att det ska bli i Storuman.

– Nu är det stora investeringar på gång, sysselsättningen kommer att öka. Jag vill att det ska ingjuta framtidstro. Men vi måste också vara medvetna om att folk numera bor där de känner att de kan utvecklas. Att bo bra, ha ett rikt kultur- och fritidsliv är mer i fokus än förut.

vAD vIll DU ATT FRAMTIDSTRON SKA GE? – Att vi klarar av att behålla den befolkning vi har. Att vi ska känna: Här kommer det att hända saker! Och att kommunen kan attrahera nya att flytta in.

FINNS DET ANDRA KOMMUNER SOM HAR GJORT DET HäR FÖRE STORUMAN? – Just nu har Storumans kommun tagit täten. Andra kommuner tittar på oss. De som redan av sig själva drar folk till sig, de behöver ju inte tänka så här. Bland kommuner som liknar Storuman, där fler flyttar ut än in varje år, ligger vi i framkant när det gäller att planera för inflyttning.

Steg ett har varit att informera, enligt koncern-chefen. Snart fortsätter kommunens arbete med medborgardialoger, stärka kultur- och förenings-liv för kontinuerliga event och arrangemang. Han nämnder Swampsoccer i Storuman och Gräns-handelsmarknaden i Tärnaby.

– Kan vi plocka fram fler tomter i attraktiva lägen, mötesplatser och trevliga utemiljöer i våra centrum?

Det är inte upp till kommunen att avgöra om det ska bli en gruva eller inte. – Vår primära roll är att jobba med vård, skola, omsorg, gator, vatten och avlopp etcetera. Och att kratta manegen, ge bra förutsättningar för företag att etablera sig. Vi kommer också att anstränga oss för att få hit fler tjänsteföretag. Har vi inte jobb till kvinnorna är det risk för att också männen bor på annan ort.

Det kommer att märkas om många väljer att bosätta sig i Storumans kommun. I genomsnitt ger varje invånare 55 000 kronor per år i intäkter till kommunen.

– Krasst sett, om det blir mest bara ”fly-in fly-out” så blir det nästan inte en krona kvar till Storumans kommun. Då kan man tala om ett stort svart hål i backen. Men om vi ökar antalet invånare får vi in mer skattepengar, till fler tjänster inom till exempel skola, mer service i byar och goda ringar på vattnet för handel och så vidare. Vi måste vara ute i god tid och planera barnomsorg, bostäder och utbildning av nya yrkesgrupper.

OM Rönnbäcksgruvan blir av räknar kommunen med att det behövs ungefär 200 nya bostäder i Tärnaby. – Det är en utmaning för oss. Vi kan inte trycka på knappen innan vi vet att gruvbolaget har beslutat om att dra igång gruvan. Men vi kan göra planer för var det i så fall ska byggas hus, vägar, vatten och avlopp så att det kan komma igång snabbt. Vi kommer att ha några år på oss.

Det har hänt något med koncernchefens egen framtidstro sen han tillträdde jobbet 2010.

– Ja, jag har blivit optimist, alltså! säger Peter Persson.

VI VILL HA jobb, inte sysselsättning

TEXT: PIA SJÖGRENFOTO: ANDREAS JOHANSSON

FAKTANamn: Ulf Peter Persson

Ålder: 48 år

Titel: Koncernchef, Storumans kommun

Detta visste du inte: Har vunnit Skall-

kungen, SM för Skällande Fågelhundar,

två.år i rad.

26STORUMAN TjUgO20

Peter Persson, koncern- och kommunchef, alltså vd för de kommunala bolagens moderbolag samt Storumans kommuns högste tjänsteman. Här tillsammans med finskspetstikarna Kita och Shakira.

STORUMAN TjUgO2027

JÄTTEsatsning PÅ turismen

Dubbelt så många besökare och 1,7 miljarder kronor i investeringar. Det är målet till år 2020 för det nybildade destinationsbolaget Visit Hemavan Tärnaby AB.

I Hemavan Tärnaby står turismen för hälften av alla arbetstillfällen, hälften av näringslivets omsättning och hälften av skatteintäkterna. Räknas indirekta tjänster och arbetstillfällen blir siffran betydligt högre. Genom att formulera mätbara mål och samarbeta hoppas det nybildade destinationsbolaget Visit Hemavan Tärnaby AB att omsättningen ska gå att fördubbla.

– Det pågår enormt mycket, något nytt har hänt varje gång jag åker upp och tittar, säger Peter Persson, koncernchef i Storumans kommun som var med vid starten av destinationsbolaget.

1998 arbetade han som ekonomichef för kommunen. Mycket har förändrats.

– Då var det rena utförsbacken. Nu finns här så många positiva krafter att det är en fröjd att gå till jobbet.

I ett lokalt strategidokument finns beräkningar för en fördubblad turism i Hemavan Tärnaby. Gemensam vision och målbild är viktiga steg på vägen. Det kommer också att behövas bland annat 2600 nya sängplatser, en investering på 650 miljoner kronor.

Andra investeringar

•Permanentboende:400miljonerkr

•Nyaliftarochbackar:182miljonerkr

•Breddningavvägar:100miljonerkr

•Butiker3000kvadratmeter:80miljonerkr

•Restaurangeribackarochbyar:50miljonerkr

Om strategin lyckas kommer Hemavan Tärnaby att öka sin marknadsandel av svensk skidåkning med 35 procent under de kommande sju åren. Detta innebär också att antalet gästnätter ökar från 395 000 till 750 000. Det blir 30 procent fler företag i regionen och antalet bofasta landar på 2160 mot de 1500 som för närvarande bor i Hemavan Tärnaby.

Peter Persson understryker att ett lyft för turismen också innebär arbetstillfällen i andra branscher.

– Vi får en större bredd på arbetsmarknaden. Det är viktigt att invånarna kan välja mellan olika sorters jobb. Alla är ju inte skapta för att verka inom besöksnäringen, säger Peter Persson.

2010 var omsättningen inom besöksnäringen i fjällen 272 miljoner kronor. Gästnätterna var 432 000 och siffran för årsanställda 286.

Motsvarande siffror för östra kommundelen var 105 miljoner kronor i omsättning, 184 000 gästnätter och 76 årsanställda.

TEXT: OSSIAN GRAHN FOTO: SAM HEDMAN

Visit Hemavan Tärnaby AB

•SkastärkaHemavanTärnabyochdesssärart för att öka den långsiktiga konkurrenskraften och utveckla en destination i absolut toppklass

•Storumanskommunärdelägare.Länsstyrelseni Västerbotten och Region Västerbotten finns med i processen

•Mål:Fördubbladturismtill2020

28

Visste du att?Svensk turism är en större exportindustri än stål, bilar, trä, livsmedel och möbler. Besöksnäringen omsätter 250 miljarder kronor och ger 160 000 årsarbetstillfällen.

Källa: SCB/Tillväxtverket.

Stefan Jonsson, här överst i Anjabacken på Laxfjället i Tärnaby, är nyinflyttad och en av de nya ägarna till järnaffären i Hemavan:– En sådan chans får du bara en gång. Vi slog till och allt har gått över förväntan.

29

nybyggarlandet LOCKAR i norr

Känsla för orten, näsa för affärer och viljan att göra något nytt. Drivkrafterna varierar bland näringsidkarna men målet är detsamma – att utveckla Hemavan Tärnaby.

För familjen Dedert Jonsson slöts cirkeln när de köpte järnaffären i Hemavan. – Det handlade om att göra något nytt, om att påverka livet, säger Stefan Jonsson.

Vi träffas i butiken. Bakom disken står hans hustru Catarina Dedert med ett förflutet i restaurangbranschen. Hon är effektivt stressad men hinner säga att säljandet är mycket roligare än hon anade.

– Det händer så mycket i Hemavan nu, en massa saker som ligger i pipeline. För egen del är jag

helt uppfylld av att driva en affär. Järnhandeln är lite av ett socialt nav också och jag tycker att det är så himla kul.

Tillsammans med barnen Ellen, tio, och Erik, åtta, lämnade de Sälen förra året, där Stefan var skidskolechef och hjälptränare för det alpina landslaget.

– För en herrans massa år sedan sommar-jobbade jag i järnaffären i Hemavan och det blev att brorsan också började. Nu hörde han av sig och undrade om jag var sugen på att köpa

affären tillsammans med honom, berättar Stefan och fortsätter:

– En sådan chans får du bara en gång. Vi slog till och allt har gått över förväntan. Cirkeln slöts.

Men Stefan Jonsson brinner fortfarande för skidsporten och han är projektledare för Alpint utvecklingscentrum i Tärnaby. – Vi behöver en byggnad för evenemang, utbildningar, service och upplevelse i form av ett alpint museum. Jag vill också att vi ska kunna genomföra större tävlingar i området. Längd-

TEXT: OSSIAN GRAHN FOTO: SAM HEDMAN

30STORUMAN TjUgO20

Nyinflyttade familjen Dedert Jonsson: Catarina, Stefan, Erik och Ellen.

skidåkningen måste utvecklas, den är otroligt stor som folkrörelse och många av gästerna vill ha tillgång till bra spår.

Han konstaterar att det är vidderna och naturen som är Hemavan Tärnabys stora styrka. Samtidigt tycker Stefan Jonsson inte att det räcker med fina omgivningar. – Vacker natur finns i hela världen. Vi kan fylla naturen med reseanledningar och paketera den så att människor väljer att komma just hit.

Elitsatsningen och skidframgångarna som är förknippade med Tärnaby behövs för att utveckla turismen. Turismen är samtidigt bas för elitsatsningen. Och allt hänger samman med det vanliga samhällsbygget. – Det är viktigt att all expansion vilar på tanken att den ska höja de boendes standard och locka turister, säger Stefan Jonsson.

Tärnaby Fjällhotells vd och hälftenägare, Birgitta Corin, använder liknande ord. Besöks-näringen måste växa sida vid sida med annat företagande. Sedan 2004, då hon övertog driften av hotellet tillsammans med sin make Hans-Peter ”H-P” Carlson, har hon funderat mycket över hur turismen kan utvecklas. Det var snön och skidåkningen som fick familjen att ta steget att lämna Göteborg. Nu fastslår Birgitta Corin att det finns alla förutsättningar i världen för att Tärnaby ska kunna växa – både som turistmål och en plats för de som vill stanna, arbeta och bo. Hon nämner att det är dags att göra verklig-het av alla gamla och nya planer för Laxfjället. En led för vandring, skidåkning och skoter-

trafik runt fjället ingår. Liksom Stefan Jonsson understryker hon att det är lika självklart som betydelsefullt med ett Alpint utvecklingscentrum på orten där så många världsåkare vuxit upp.

Birgitta Corin föreslår ett första steg, att den gamla kraftledningsgatan på fjällets framsida iordningställs. På så vis skulle den östra och västra delen knytas samman med en gång- och skidled. – Överhuvudtaget är jag övertygad om att längd- och utförsåkningen i Tärnaby skulle gå att förbättra med små medel. Ingen springer ju ett maratonlopp med ett kliv.

I en nära framtid, om en planerad gruvbrytning kommer igång i Rönnbäck fem mil från Tärnaby, behövs det 500 nya bostäder i byn. Men fjäll och vatten begränsar möjligheterna för Tärnaby att växa fysiskt. På andra sidan sjön Gäutan finns emellertid mark, detsamma gäller sluttningarna österut.

– Här kan vi förtäta och bygga med fin utsikt och känna fjällets kraft. Vi ska växa varsamt och på ställen där naturen också i fortsättningen får stor plats.

Birgitta Corin avslutar brandtalet för Laxfjället med att poängtera turismens roll i Hemavan Tärnaby.

– Vi har så fantastiskt mycket att visa och berätta om vår historia och kultur att vi skulle kunna finna minst 365 reseanledningar hit – en för varje dag!

Hittills är det i Hemavan som dagens satsningar på turism syns tydligast. Gallerian som snart ska byggas kommer att förändra byns ”skyline”. Den är ett resultat av att Ica Fjällboden växer. I anslutning till gallerian kommer också Hemavans systembolag som öppnar under våren 2013 att finnas. Det rör sig om en själv- betjäningsbutik med 500 kvadratmeter affärsyta.

Detta intresserar en norsk investerare från Mo i Rana. Jack Holand har kallats ”den hemlighets-fulle miljonären” i sin hembygd och är känd för att helst inte vilja figurera i tidningar och teve. Vi träffas över en lunch i Hemavan. Jack Holand är en intensiv person och lever inte alls upp till sitt rykte om att vara hemlighetsfull. Han är stjärnsäljaren och mäklarfantomen som hoppade av för tio år sedan när han kände att han ville göra något nytt, något eget.

– För mig är Hemavan ett drömprojekt, obegripligt att boomen inte kommit tidigare, säger han.

Det är tillsammans med Håkan Grenholm från Umeå som Holand skapar verklighet av sina visioner. De träffades av en slump för några år sedan och trivdes bra tillsammans. Så bra att de hann prata investeringsmöjligheter i Hemavan. – När vi skiljdes åt sa Håkan att han skulle höra av sig när det fanns mark att köpa. Det gick några år, och så ringde han och sa att det var dags, berättar Jack Holand.

De nyblivna kompanjonerna slog till och nu har Grenholm/Holand byggt ett 30-tal lägenheter i Hemavan. Deras plan är att bygga lika många

31STORUMAN TjUgO20

Modern arkitektur kännetecknar Fjällkedjans hus.

lägenheter per år till och med 2014. Jack Holand växte upp i det vackra Lofoten i Norge och har också Mo i Rana att jämföra med. På båda platserna satsar han pengar och energi, men det råder ingen tvekan om var hans hjärta finns. – Det säger väl en del att jag föredrar Hemavan till och med framför Lofoten? Jag har plöjt ner 50 miljoner här, säger han och tillägger: – Tio procent av hela min verksamhet, men 99 procent av mitt engagemang.

Vi kör västerut på Blå vägen. Där uppe, några stavlängder från norrliften innan Hemavan tar slut, visar Jack Holand in i en av sina nybyggda lägenheter. Utanför balkongen breder fjäll-världen ut sig. En av årets första sommarvarma dagar är ett faktum. Han konstaterar att byn är en unik. – Ingen annanstans i Europa finns det en flygplats i direkt anslutning till skidåkning av toppkvalitet. Samtidigt är vildmarken så nära. Det räcker att stiga av Kungsliften för att känna att här handlar det om liv och död om vädret växlar.

Utbyggnaden av flygplatsen är något som han tror kommer få stor betydelse för både vinter- och sommarturismen. Ett planerat resecentrum med plats för buss, taxi, charterfordon och lång-tidsparkeringar är på väg att förverkligas. Dagens terminal kan ta emot 50 passagerare. Flygplats-ledningen hoppas att maskiner med rum för 130 personer inom kort ska landa. Då krävs en större terminal.

– Helt rätt väg att gå. Jag får samtal från arrangörer i hela världen som vill flyga in gäster, men infrastrukturen är inte nog utbyggd. I snabb följd nämner Holand sedan Gotlän-ningen, systembolaget och norrmännen.

Han jämför med Strömstad, själva symbolen för den svensk-norska gränshandeln. Här är arbetslösheten, både bland ungdomar och äldre, hälften så stor som i övriga Sverige. – Jag tror inte att så många begriper vilken enorm effekt systembolaget kommer att ha. Hemavan blir en åretruntort. Norrmännen kommer att stå i kö på morgonen!

Han återkommer flera gånger till att det finns pengar på andra sidan gränsen och att hans kollegor och affärskontakter i Norge ofta frågar om bra affärsprojekt. – Många är dessvärre lite osäkra på vad som gäller. Trots att länderna liknar varandra skiljer en del vad gäller regelverk.

Gotlänningen då, vem är det? Jo Benny Hallgren, visar det sig. Ägare till företaget Fjällkedjan. Holand beskriver honom som en konkurrent som han lärde känna. – Det är lite svårt att beskriva men på ett sätt är vi samarbetspartners. Vi möter samma svårig-heter och har liknande mål. Vi kom hit och blev förälskade i trakten.

Benny Hallgren håller med om beskrivningen: – Det är bra att vi hjälps åt att planera.

2007 promenerade han för första gången på de få gatorna i Hemavan, imponerades av fjällen – och såg möjligheterna. – Jag var på semester och blev helt tagen av naturen. Hemma på Gotland sysslar jag också med turism, men nu tillbringar jag nästan lika mycket tid i Hemavan.

Precis som Jack Holand tycker Benny Hallgren att Hemavan Tärnaby har varit märkligt bortglömt under lång tid. Själv har han ”satt spaden i jorden” med besked till en kostnad av 130 miljoner. Skotergarage, ny väg, husvagnscamping och 50 nya fastigheter är redan ett faktum. Om något år ska dessutom en ny transportlift mellan husvagnscampingen och centrumliften vara klar. Men drömmarna är betydligt större. Inom 20 år hoppas Benny Hallgren att hans företag ska ha varit med om att utveckla Hemavan till något helt nytt. Skidbacke, sittlift, 355 fritidshus och ett hotell ingår i planen. Vid en sammanräkning visar det sig att slutnotan kan hamna på närmare 800 miljoner, men då rör det sig också om den största enskilda satsningen någonsin i området.

– Det krävs en röd tråd. Allt måste hålla samman för att vara maximalt attraktivt. Jag är övertygad om att det kommer att bli bättre än till och med jag föreställer mig, säger Benny Hallgren.

Jack Holand. Foto Kjetil Iversen

Birgitta Corin Benny Hallgren.

32STORUMAN TjUgO20

Nu faller bitarna på plats kring NLC (Nordic Logistic Center)-Storumanterminalen. Etapp ett är nästan klar, spåren är på plats och testtransporterna är genomförda. Invigningen blir i augusti av näringsminister Annie Lööf och Sveaskogs vd Per-Olof Wedin.

– Vill man vitsa till det kan man säga att det gått som på räls, säger Bengt-Håkan Viklund, byggledare för den nya omlastningscentralen som byggs mellan Storuman och Stensele. Nu är det bara asfaltering och finputs kvar av etapp ett. Vi har hela tiden legat före tidsplanen och under budget, nu ser vi fram emot invigningen och att transporterna kommer igång.

Miljö och ekonomiGrundtanken med NLC Storuman är att lasta och lasta om gods på bästa transportsätt ur miljö-, samhällsnytto-, ekonomi- och trafik-säkerhetsaspekter. – Rent krasst betyder det mer transporter på järnväg och mindre på väg. Skogen är en av våra viktigaste råvarukällor och är grundpelaren för terminalen, säger Johnny Holmgren som är projektledare för det fortsatta arbetet.

Terminalen ska stödja skogsbruket, gruvnäringen, vindkraften, bioenergibranschen och lokala företag med smarta transporter och lagrings-utrymme. – Med två järnvägar och korsande europavä-gar och placerad mitt i en tillväxtregion så är vi redan ett logistiskt nav. En omlastningsterminal här är helt logiskt. Den kommer också att ge våra lokala åkare nya möjligheter till affärer, säger Johnny Holmgren och fortsätter: Det är också viktigt att terminalen blir en förädlings-terminal där vi förädlar våra träd på området innan vi skickar det vidare. Det kan handla om torrifiering eller förgasningsanläggningar i framtiden. Vi får kompetens och höjer värdet på det vi skickar vidare.

Nu kör vi igång på allvar.Invigningen av terminalen blir i augusti 2012 och till hösten startar trafiken på allvar. – Terminalen i Storuman kommer att få stor betydelse för Sveaskogs möjligheter att effektivisera transporterna från inland till kund.

Detta blir till glädje både för våra kunder och de skogsägare som vi köper virke av. Jag vill också passa på att berömma alla de aktörer som haft visionen och beslutsamheten att planera och färdigställa terminalen i Storuman. Sådana initiativ behöver vi se mer av, säger Sveaskogs vd Per-Olof Wedin.

Driftbolaget är också sjösatt. Majoritetsägare blir Storumans kommun för att säkerställa öppenhet och lika villkor för alla. Övriga ägare blir företag med anknytning till skog och transporter.

Transporterna av skogsråvara som börjar i höst ligger mellan 200-400 000 ton, vilket motsvarar mellan 4000 och 8000 lastbilar med släp per år.

TriangelspårNästa etapp blir ett triangelspår mot Inlands-banan för att slippa växla om och en planfri korsning under E45. – När transporterna av skogsråvara har kommit igång kommer vi att inrikta oss på andra godsflöden. Samtal pågår redan nu med gruvnäringen och vindkraftbranschen om deras behov. Vi är också en del av NLC som jobbar med godsflöden i öst-västlig riktning. Här finns mycket att göra, både med styckegods och bulk. Jag tror vi kommer att få se stora förändringar i transportsystemen den närmaste tiden. Och järnvägen blir definitivt en av vinnarna, säger Johnny Holmgren: – Jag hoppas också att Biostor återvänder från malpåsen. De är inte någon stor del av Stor-umanterminalens planerade transporter, men det är synd att en sådan stor investering inte nyttjas. – Under nästa etapp vill vi åstadkomma en trafiksäker lösning i korsningen mellan E45 och E12. Här finns också planer på ett truckstop vid Storhälla, något som efterfrågas nu när de långa transporterna ska gå på järnväg och de korta transporterna ska öka, avslutar Bengt-Håkan Viklund.

lasta om lasta rätt

TEXT OcH FOTO: ROlAND NIlSSON

NLC

33STORUMAN TjUgO20

Bengt-Håkan Viklund, byggledare och Johnny Holmgren, projektledare ser många möjligheter

34

Sveriges mål är att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst hälften av den totala energi-användningen.

Tre av Sveriges fem största vindkraftkommuner ligger nära Storumans kommun; Dorotea, Åsele och Strömsund.

Storumans kommun ser ut att kunna komma med i klubben. I detta nu snurrar ett ensamt vindkraftverk i Skarvsjöby. Om åtta år kan de vara 500 tillsammans i Storumans kommun. Här finns många attraktiva vindlägen som redovisas i ”Tilläggsplan för vindkraft” från Storumans och Sorsele kommuner. Rapporten finns på www.storuman.se

STORUMAN TjUgO20

Just nu bygger Fortum och Skellefteå kraft en stor vindkraftpark på Blaikfjället. Planen är att sätta upp hundra vindkraftverk vilket gör parken till en av Europas största. Effekten från verken räcker till att värma upp sisådär 150 000 lägenheter under ett år.- Investeringar som ger jobb behövs för vår överlevnad, säger Mona Olofsson, Storumans kommuns näringslivssekreterare.

Planeringen började redan 2005. Vindmätningar visade på lämpligt vindläge och särskilt intressant är att det blåser bra även på vintern, för då behövs mest el. Och närheten till Juktans kraftverk gör det enkelt och kostnads-effektivt att ansluta vindkraftverken till det nationella stamnätet.

– Vi jobbar också för att Blaikfjället ska locka till sig ett nytt nationellt testområde för vindkraft i kallt klimat, i samarbete med bland andra Chalmers. Det är extremt där uppe på vintern, med is och vind, berättar Mona Olofsson.

Bygget av vindkraftsparken i Blaiken startade 2011 och om alla tre etapper genomförs förväntas arbetet pågå fram till och med 2015. Antalet arbetande personer kommer att variera beroende på vilken fas projektet befinner sig, men som mest beräknas 130 personer arbeta där samtidigt..

– Dessutom får servicenäringen en lyft eftersom arbetarna behöver någonstans att sova och något att äta, säger projektchef Mikael Lindmark, Blaikenvind AB.

De första 30 vindkraftverken, etapp 1, tas i drift i sommar. Ungefär 100 personer kommer att arbeta i området under sommaren och hösten. Lite mindra än halva styrkan kommer att behövas för att sätta vindkraftverken i drift..Verken som sätts upp nu ägs och drivs till 60 procent av Skellefteå kraft och till 40 procent av Fortum. Nästa etapp, med ytterligare 30 verk, byggs och ägs helt av Skellefteå kraft.

De båda byggherrarna är inga blåbär precis..Fortum är landet näst största elleverantör. Dessutom verkar de i andra nordiska länder, i

Ryssland och i Östersjöområdet. Skellefteå kraft, som ägs helt av Skellefteå kommun, hör i sin tur till en av Sveriges största elproducenter. De äger egna vind- och vattenkraftverk och driver även bioenergianläggningar. Både Fortum och Skellefteå kraft har dessutom egna elnät och säljer förutom el andra tjänster kopplade till branschen. Företagen omsätter varje år miljard-belopp..Fortums rörelseresultatet uppgick 2010 till 1,7 miljarder euro.

Det finns inte något avtal för vindkraftåter-bäring till bygden, däremot har Storumans kommun ett avtal.

– Men nivån är så låg att återbäringen inte har någon större betydelse för kommunen, säger Tomas Mörtsell, kommunalråd.

Hans åsikt är att vindkraftverk ska ge pengar tillbaka.

– I det fall staten är markägare bör mark-avgiften i sin helhet gå till kommunerna. Det är rimligt eftersom fastighetsavgifterna från både vindkraft och vattenkraft inte går till kommunen utan rakt in i statskassan.

Nuvarande system är enligt Mörtsell inte logiskt eftersom småhus beskattas i den kommun den finns medan andra regler gäller för stora byggen: - Det finns ingen anledning att vara blyg när man pratar återbäring,.men från vindkraften i Blaiken måste vi dra nytta på andra sätt.

Hans förhoppning är att den vindkrafttekniker-utbildningen som startats ska ge jobb.

Mikael Lindmark berättar att underhåll av ställverk, kabelnät och vägar kommer att upp-handlas. Dessutom behövs turbinunderhåll, städ och fastighetsskötsel..

– Det rör sig om 20 personer på dagtid och sannolikt någon form av skiftgång efter att bygget är klart. Förhoppningsvis går uppdragen till bofasta.

TEXT: INEZ AbRAHAMSSON

det blåser gynnsamma vindar

BLAIKENVIND

2015: Året då vindkraftparken ska invigas.

100: Antal vindkraftverk som får byggas enligt gällande miljötillstånd. Just nu planeras för 90 vindkraftverk att uppföras i tre etapper fram till år 2015. Därefter finns möjlighet att bygga ytterligare tio.

700: Antalet gigawattimmar som BlaikenVind kommer att bidra med varje år.

150 000: Antal lägenheter som elproduktionen från vindkraftparken räcker till i ett helt år.

3,8: Antal miljarder kronor som projektet kommer att kosta.

730: Antal meter över havet som kalfjället vid Storblaiken är beläget på.

640 000: Antal ton koldioxidutsläpp per år som BlaikenVind kan bidra till att minska.

400 000: Antal ton krossat bergmaterial som kommer att användas för att bygga vägar, kranplaner och fundamentplatser vid vindkraftparken.

64 550: Antal meter kraftkabel som kommer att grävas ner.

8 300: Antal kubikmeter betong som behövs för att gjuta fundamenten som vindkraftverken ska stå på.

1 350: Antal ton armering som behövs för att gjuta fundamenten.

60: Antal kilometer vägar som har anlagts genom obanad fjällterräng.

20: Antal år som livslängden för ett vindkraftverk beräknas till.

2020: Året då 50 procent av Sveriges energi ska komma från förnybara energikällor enligt EU:s miljömål.

35STORUMAN TjUgO20

Att Joakim Risberg, VD för Hemberget Energi AB engagerat sig för vindkraft är egentligen en märklig slump. Det började med att en vindintresserad man på genomresa lotsades vidare via bekantas bekanta, till köket hemma i Risträsk. Där började processen som kan landa i 200 vindkraftverk.– Han inspirerade mig till att lära mig mer om vilka förutsättningar som finns för vindkraft i bygden.

Kunskaperna ledde så småningom till att Joakim och en kompis till honom, som jobbat med ekonomi i många år, startade företaget Hemberget Energi AB och sökte bygglov på ett vindkraftverk 2008.

–.Men samma höst kom finanskrisen. Euron steg från lite drygt nio till elva kronor och det blev alldeles för dyrt att bygga, säger Joakim Risberg..

Men tankarna försvann inte helt. För området mellan byn Risträsk, där han bor och verkar, och Pauträsk har goda vindförhållanden. Det visade en kartering som MIUU, ”Meteorolog I Uppsala Universitet” gjort för att kartlägga områden av riksintresse för vindkraft. Beräk-ningarna är gjorda utifrån ett analyssystem där

bland annat geografiska och klimatmässiga förutsättningar vägs samman. Resultatet av det blir en slags uträkning av den uppskattade medelvinden i området..Målet med att ta fram den nationella kartläggningen var att lyfta fram platser i Sverige med ett vindläge som passar bra för vindkraftsverk.

Vi har gjort egna mätningar en längre tid nu och de visar att det blåser lika bra eller till och med bättre i vissa områden än vad översikts-kartan förutspådde, säger Risberg

Men det finns inget som säger att det ska byggas vindkraft för att ett markområde passar för det. Här har kommunerna ett stort inflytande och många av dem har gjort egna kommunala översiktsplaner för vindkraft. Storumans och Vilhelmina kommun samt Energimyndigheten pekade även de ut området som lämpligt för etablering av vindkraft.

Intresset att göra något bra både för miljön och bygden ledde till kontakter med flera exploa-törer men det var med gotlandsägda Ownpower Projects AB, OPP, som vibbarna började stämma.

– De kändes rätt, eftersom de verkligen förstod hur viktigt det är med lokal förankring och lokalt ägande. De har arbetat på det sättet med vindkraft på Gotland.

Det blev början till att ett stort område nära byn Risträsk arrenderas i Vilhelmina kommun.

– Men när vi kom över på andra sidan kommungränsen, till Storuman, visade det sig att en annan aktör, Kraftö Vind AB, höll på med samma sak.

TEXT: INEZ AbRAHAMZON FOTO: ANDREAS JOHANSSON

vindkraft SOM BÖRJADE I köket

PAUTRÄSKPARKEN

Joakim Risberg med yrvädret, jämthunden Sacko, som snart ska iväg på utställning.

36STORUMAN TjUgO20

Vi startade diskussionerna med dem och numera är både Kraftö Vind AB och OPP delägare i Hemberget Energi.AB.

Från idén om en snurra har projektet Pauträsk vindkraftspark växt fram med målet att bygga upp till 200 vindkraftsverk i området kring sjön Pauträsket..Ungefär 40 i Vilhelmina kommun och resten i Storuman.

– Effekten på snurrorna kommer att bli någonstans mellan 2-4 MW , beroende på vilken typ av verk som blir väljs. Höjden på vindkraftverken blir upp till 200 meter.

Byggprojektet beräknas kräva en total invest-ering i storleksordningen sju miljarder kronor..Periodvis kommer upp till 300 personer att arbeta där samtidigt. Under vintern färre men totalt räknar Hemberget Vind AB att bygget kommer att innebära 60 årsanställda under en fyraårsperiod. En konsekvens är också att det blir mycket mera trafik efter vägarna.

För att klara vissa tunga transporter behöver vägarna förstärkas, samt bygga några nya.

Under de fyra åren som det tänkta bygget planeras pågå kommer massor av pengar att plöjas ner i mark och investeringar..Joakim Risberg som själv arbetat en period som arbets-förmedlare vet att det finns många i närområdet som kan utföra jobben. Han påpekar också att pengar även kommer att snurra i området efter bygget. Långsiktigt beräknas vindkraftparken ge 30 helårsarbeten.

Vi har klara arrendeavtal med fyra procent till markägarna, vilket kommer att ge mellan 100 000 och 200 000 tusen kronor per år och vindkraftverk beroende på elpriset. Ungefär hälften går till bofasta i området, vilket gör att även kommunen kommer att få del av kakan via skatten från de inkomsterna.

Självklart ska även bygden få återbäring. Men där vill Joakim Risberg inte ge några siffror..

Just nu jobbar Joakim Risberg heltid med projektet och sammanställer bland annat en tillståndsansökan.

–.Det tar tid innan ansökningar och tillstånd är klara, så en realistisk tidsplan är byggstart 2015..

HAR DU NÅGRA FARHÅGOR? – Ja, elpriserna är ett orosmoln. Om de är instabila blir också investeringen osäker. Dessutom behövs ett bra elnät, men både vi och Svenska kraftnät bedömer att kapaciteten som finns räcker till, säger Joakim Risberg..

I övrigt tror han att det mesta är under kontroll..Flera samrådsmöten är avklarade och vindkraft-parkens layout är nu anpassad efter de synpunk-ter som kommit in från bland annat försvaret.

Mycket handlar om vind hemma hos Joakim. Sonen Emils vindkraftverk i lego pryder köksbordet hemma i Risträsk.

37STORUMAN TjUgO20

vind GERmiljoner TILL BYGDEN Tre av Sveriges fem största vindkraftkommuner ligger nära

Storumans kommun: Dorotea, Åsele och Strömsund. Och allt fler börjar hitta sätt att få en del av pengarna från vindkraften att stanna i bygden. Först ut var Rättvik i Dalarna. Nu sparar kommunen tre miljoner kronor och tio byar delar på 300 000 kronor. Varje år.

– En envis centerpartist läste bygglovs- ansökan om 15 vindkraftverk 2007. Du pratar med honom nu, säger Inge Östlund.

Han bestämde sig för att skulle det byggas skulle det löna sig för både kommun och bygden. Från början var exploatören O2 tämligen ointresserad och svårflirtad. Men han var ju envis, Inge:

– Till slut fick jag dem att komma till Rättvik och efter några timmar var vi överens. De ville göra rätt för sig.

DEN SÅ KAllADE RäTTvIKSMODEllEN HAR TRE bEN:».Kommunen.köpte.två.vindkraftverk för egna behov och den elen blir tre miljoner kronor billigare varje år, än om de köpte som vanligt. Pengar som kommunen kan använda till annat.

».byarna.i.Ore.församling,.norra kommun-delen, där vindkraftsparken är, får varje år söka bygdepengar ur de 300 000 kronor som enligt överenskommelsen 0,5 procent av brutto- produktionen ger.

– Här bor 1100 personer och det är fantastiskt mycket pengar för en så liten bygd. Samtidigt finns det hur mycket som helst att göra. Varje år söker de boende här en miljon kronor mer än det finns.

».Enskilda.kommunbor.erbjuds.köpa.andelar i en vindförening och får på så vis sänkta elkostnader med i runda slängar 5000 kr/hushåll och år.

– Kommunerna ska vara hårda, om de kan, i förhandlingarna. Det gäller att komma in mycket tidigt i processen, säger Inge Östlund i Rättvik.

Bygdepengarna från de 15 snurrorna på Hed-bodberget i Rättvik har hittills bland annat gått till ommålning av Dalfors bygdegård, upprustning av elljusspår, nya spinningcyklar till gym, brännbollsturneringen Ore-lyran och utställningen ”Orsa kompani lovar inget bestämt”. Det är byarådet som väljer bland ansökningarna och kommunstyrelsens arbetsut-skott som till sist fattar besluten.

I Jämtlands län har kommunerna nyligen kommit överens om att förhandla sig till en procent av nya vindkraftsanläggningars producerade el.

I till exempel Bergs kommuns policy står det: ”Så långt det är möjligt ska ortsbefolkning, kommun och näringsliv erbjudas möjlighet till delägande vid samtliga nya etableringar i kommunen” och ”Minst en procent av brutto-produktionen ska avsättas i en kommunal fond. Hälften av fonden ska gå tillbaka till näringslivs-befrämjande åtgärder i kommunen och hälften ska avsättas till åtgärder i berörd bygd eller till annan nyttig verksamhet som bygden finner angelägen.” och ”Denna policy ska vara vägledande i all kommande tillståndsprövning av vindkraft i Bergs kommun för att vindkraften på ett bra sätt ska bidra till nya och stärkta näringar i kombination med andra värden i kommunen. Det är av största vikt att kommunen och dess invånare på olika sätt får nytta av kommande vindkraftsetableringar.”

Storumans kommunalråd har som ambition att snart jobba fram en liknande policy för att viss återbäring vid vindkraftutbyggnad ska hamna lokalt.

TEXT: PIA SJÖGREN • bIlD: O2

GODA EXEMPEL

Snurrorna här på berget ger Orebygdens människor hundratusentals kronor varje år.

38STORUMAN TjUgO20

Frida Viklund är en av de högutbildade, utflyttade storumanbor som har valt att flytta hem till barndomskommunen. En av anled-ningarna var att hon fick jobb. Inte vilket jobb som helst. Utan ett där hon får chansen att berätta för alla hur nice Storumans kommun är.

I åtta och ett halvt år var Frida Viklund en utflyttad kommunbo som testade vingarna på annat håll i landet. Innan flytten läste hon på Luspengymnasiet för att därefter utbilda sig vidare på universi-tetet.till samhälls- och religionlärare.

– På Luspengym-nasiet pluggade jag med forskarprofil och det gav mig massor med erfarenhet när jag sedan började på universitetet. Jag visste redan då hur den typen av studier såg ut.

Efter utbildning och jobb, bland annat i Göteborg, Skellefteå och Luleå, fick hon sedan chansen att själv börja jobba på Luspen-gymnasiet som lärare.

Detta kombinerar hon med projektledarjobbet för Ett Nice Storuman, åtta timmar i veckan.

– Jag fungerar mest som kontaktperson, mellan ungdomarna och den kommunala verk-samheten. Vi har enormt duktiga fritidsledare i kommunen som också ser till att ungdomarnas önskemål kommer fram.

Ett Nice Storuman har presenterats för hög-stadieskolorna i kommunen och finns det bara realistiska drömmar ska pengarna kunna nyttjas.

En av de viktigaste målsättningarna är att gymnasieskolan ska vara attraktiv. Det är också viktigt att ungdomars önskemål om hur kommunen ska se ut och vilka aktiviteter som bör finnas, ska komma fram. För att kunna genomföra förslagen som dyker upp har Frida en budget på 500 000 kronor per år.

– Vi har ett musikprojekt tillsammans med Kulturakademin som vi kallar ”Nice musik”, berättar Frida. Vi har rustat upp Luspengym-nasiet med nya möbler och vi arbetar mycket med alla aktörer på Aktiviteten (Allaktivitets-huset i Storumans tätort) för att skapa en attraktivare, gemensam mötesplats. En dröm är att det i framtiden ska finnas ett forum där ungdomarna kan påverka politikerna direkt. Under Storumandagarna tänker vi utse vinnaren i en reklamfilmstävling om kommunen. Vi har några riktigt duktiga ungdomar som tagit sig an utmaningen, säger Frida.

Under sommarens storhelger, Storumandagarna och Gränshandelsmarknaden, är projektet med och anordnar drogfria evenemang för unga under 18 år.

– Vi informerar om Luspengymnasiet på ett mer konkret och smartare sätt än tidigare. Här kan vi redan nu se att förstahandsvalen inför hösten har ökat. Elever från hela Sverige söker sig hit till våra elitsatsande program armbrytning i Storuman och alpint i Tärnaby..Vi hoppas att det till en viss del beror på att vårt budskap, om att Storumans kommun är nice, har nått ut!

– För är det nåt jag själv tror och vet, så är det just det, säger Frida. Jag har provat på vardagen på andra ställen och den ser likadan ut. Det är allt det andra som gör att Storuman faktiskt är nice. På riktigt.

FAKTAProjektnamn: Ett Nice Storuman

Projektägare: Storumans kommun

Projektledare: Frida Viklund

budget: 500 000 kronor per år

Projekttid: 2011-2014

TEXT OcH FOTO: ANNA EDvAll

STORUMAN

39STORUMAN TjUgO20

I södra Lappland fungerar vårdcentralerna som små mini-sjukhus. Förut hette det att långa avstånd och många äldre var problem för vården. Nu är det tack vare just dem som sjukstugan och glesbygds-medicinska centret i Storumans kommun kan vara med och ta täten i världen! Många kommer att vilja lära av den kunskap som byggs upp och sätts i sjön här nu.

I glesbygden i södra Lappland har en modell för sjukvård vuxit fram för att på ett kvalitativt sätt klara av att bedriva sjukvård i Norrlands inland med en allt mer åldrande befolkning. Kort sagt kan man säga att sjukstugorna i glesbygd är mini-sjukhus med bred kompetens bestående av allmänläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och paramedicinsk personal och med tillgång till ambulanspersonal.

Här finns också möjlighet till inläggning av akut sjuka patienter. Sjukstugorna är generellt sett väl-utrustade med bland annat röntgen, laboratorie-utrustning och olika telemedicinska applikationer samt övrig utrustning som möjliggör mottagande av i stort sett alla patientkategorier.

En läkare i glesbygd har i regel den högsta medicinska kompetensen i sitt distrikt. De långa avstånden till sjukhus, ibland så långa som 25 mil, gör ofta att allmänläkaren ansvarar för all akutsjukvård i sitt upptagningsområde. I Storuman kan den ansvarige läkaren ha jour för ett område lika stort som Skåne, Halland och Blekinge - tillsammans.

Kortare digitala avstånd Men samtidigt berättar Peter Berggren, distrikts-läkare i Storuman, att de stora avstånden har med den moderna tekniken blivit allt kortare. Ett akutfall, mitt i natten, 13 mil bort illustre-rar detta på ett bra sätt. En kille som besökt Högfjällshotellet i Hemavan snubblade på vägen hem och skadade sin arm.

– Jag kopplade upp min arbetsdator i hemmet och via en webbkamera i akutrummet i Tärnaby fick jag möjlighet att se patienten. Vi pratades vid och jag instruerade sjuksköterskan på plats att undersöka honom, berättar Peter.

Peter konstaterade att armen behövde röntgas. Han skrev en röntgenremiss och sjuksköterskan tog digitala röntgenbilder som senare kunde granskas. Allt från hemmet i Stensele.

– Patienten hade en radiusfraktur, men bilderna i min dator visade att frakturen låg i bra läge så sjuksköterskan fick lägga en gipsskena och vår unge vän kunde gå hem igen, berättar Peter.

hög medicinsknivå , JA TACK!

GLESBYGDSMEDICINSKT CENTRUM

TEXT OcH FOTO: ANDREAS JOHANSSON

FAKTA:Sjukstugorna i Storuman och

Vilhelmina kallas nu glesbygds-

medicinska center och har en

forsknings- och utvecklingsenheten

(FOU-enhet) som är förlagd till

Storuman. Där drivs i nuläget ett

15-tal större och mindre projekt som

finansieras helt eller delvis med

externa medel, bland annat från

socialdepartementet och med

fondmedel från EU.

Catharina P. Ingvarsson och Anette Edin-Liljegren

40STORUMAN TjUgO20

– Trots väldigt stora avstånd kan vi erbjuda en lokal service på hög medicinsk nivå.

Forskning på ny mark Anette Edin-Liljegren, projektkoordninator vid forsknings- och utvecklingsenheten (FOU-enheten) vid glesbygdsmedicinskt centrum (GMC) i Storuman, berättar att det finns alla möjligheter till olika utvecklings- och forskningsprojekt. Storumans kommun ligger i en del av landet där 25–30 procent av befolk-ningen är över 65 år och sjukstugorna ska kunna ge all den sjukvård som behövs.

– Det är en situation som resten av världen kommer att uppleva först om 20–30 år. Därför är det särskilt spännande att utveckla glesbygds-medicin här som sedan andra länder kan ta del av, säger Anette.

Inom de stora glesbygdsområdena finns unika möjligheter att prova och utvärdera olika lösningar för att förbättra vård och omsorg i en åldrad befolkning.

I många länder världen över beskrivs med fasa den dag när 25 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. Man förväntar sig då ett stort tryck på sjukvårds- och omsorgssystemen och man har ingen större plan för hur man skulle kunna organisera för denna ”åldringsexplosion”.

– Här sitter vi ju med facit i hand och kan lära övriga världen hur det kan fungera. Vi har redan fungerande, moderna och mer eller mindre väl utvecklade system för hur man kan organisera sjukvård för en åldrad befolkning. Vi sitter på en guldgruva, fortsätter Peter.

Samisk hälsa i fokus Tillsammans med bland andra Akut- och katastrofmedicinskt centrum i Umeå drivs också ett antal projekt med fokus på samisk hälsa och ett av dessa handlar om utbildningar i akutsjuk-vård i extrem miljö.

Just nu planerar man också för en studie om samers hälsa, Faatnoe (betyder Kvanne), tillsammans med flera andra aktörer, bland annat institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

– Det saknas idag kunskap om den samiska hälsosituationen i Sverige, och Sverige har tidigare fått kritik från FN om att man inte uppmärksammar ursprungsbefolkningens hälsa.

– Vi vet att en renskötare har ett av Sveriges farligaste yrke. Vi vill genom detta projekt lära oss mer om hälsosituationen i den samiska befolkningen i Sverige och om de renskötande samernas arbetsmiljörisker för att kunna arbeta förebyggande, säger Anette.

Retain and recruit Tillsammans med Akut- och katastrofmedicinskt centrum i Umeå deltar man också i ett EU-finansierat projekt tillsammans med Norge, Grönland, Skottland, Irland, Island och Kanada. Kort sagt är det ett projekt som försöker hitta lösningar på svårigheterna att rekrytera och behålla högutbildad personal till offentliga arbetsgivare i glesbygdsområden.

– I projektet vill man skapa en väg in i glesbygden och visa på de positiva aspekterna av att arbeta här, säger Anette.

– Vi ska främja kontakter mellan glesbygd, stad och universitet och skapa ett intresse för inlandet, fortsätter Anette.

Det handlar också om att skapa möjligheter och intresse för utbildningsläkare att förlägga sin tjänst i glesbygd. Även studenters examens-arbeten är viktiga i projektet.

ST-Läkare med glesbygdsprofil Catharina P. Ingvarsson jobbar också på FOU-enheten på GMC i Storuman. En av hennes

roller är att fungera som studierektor för specialistutbildningen i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profilering. Hon tror att glesbygdsprofileringen har bidragit till att öka intresset för sjukvården i glesbygd.

– 2009 hade vi tre ST-läkare i området, idag tre år senare har vi tio personer, säger Catharina.

– Vi jobbar med att ta fram riktlinjer så att det ser likadant ut på alla ställen som har ST-läkarutbildning med glesbygdsmedicin som specialinriktning.

Samverkan med kommuner En av framgångsfaktorerna är den lokala samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården. På många ställen är sjukstugor-nas akutavdelningar sammanbyggda med kommunala serviceboenden. Det gör att man på ett helt annat sätt kan samverka om exempelvis personalbemanning, lokaler och andra praktiska saker som rör den gemensamma verksamheten.

Distriktsläkare Peter Berggren, med patient

STORUMAN TjUgO2041

Storuman = Sápmi = SANT

– Det samiska har alltid funnits och nu äntligen blivit mer synligt. Dels är det en del av vår kultur och identitet, dels ger det många människor i vår trakt arbete och försörjning, säger Karin Malmfjord, tärnabo och Kommunstyrelsens vice ordförande (S).

TEXT: PIA SJÖGREN FOTO: ElIN-ANNA lAbbA

Förutom rennäringen finns sameskolan, tre språkkonsulenter, kommunal minoritetssam-ordnare, sametingspersonal för renskötseln, en jurist, guider samt många konstnärer, andra kulturarbetare och egenföretagare som verkar inom det samiska, framför allt i Tärnatrakten. Tärnaby i Storumans kommun, som numera också är samiskt förvaltningsområde, ligger mitt i Sápmi. Och det finns mycket att utveckla och synliggöra kring det, säger Karin Malmfjord:

– Alla förskolor i kommunen fick i höstas en samisk språklåda. Nu i sommar hoppas jag att skyltar och flaggor kommer upp. Alla turister vill inte bara vara ute. Det finns mycket att berätta om vår kultur, det kan vi bli mycket bättre på.

En av de som berättar är dokumentärfilmaren Oskar Östergren i Mittibäcken, Tärnaby. I sina filmer förstås, och i augusti i fjol tog han emot 15 kollegor, konstnärer från mellan- och östeuropa.

– En del hade vykortsbilder med sig i huvudet och blev väldigt berörda av bland annat en andlig ceremoni på Atoklimpen. De upplevde den påtagliga kopplingen till naturen som urfolk har. Jag fick bekräftat att det samiska underutnyttjas, det är en kraft som vi skulle använda för att profilera området mer, ge det en djupare innebörd. Och då måste vi samer vara delaktiga!

Oskar Östergren tänker inte på dockor i samiska kläder men skulle gärna se att hela samhället utgår från att Hemavan Tärnaby ligger på samiskt land:

– Det handlar om att ännu mer synliggöra vårt samiska arv med retorik och skyltar på samiska överallt. Och förresten, på lyktstolparna hänger Stenmark, Byggmark och Pärson. Varför inte Elsa Laula?

Elsa Laula Renberg födder i Tärnaby 1877 och var en av de största pionjärerna inom samiskt organisationsliv i början av 1900-talet.

Jag som kommer från södra Sverige och själv bor i Tärnaby sedan några år tycker också att jag berörs av, ja till och med är en del av, det samiska samhällsbygget. Hur ser du på det?

– Just det, det är ditåt jag vill, att man vänder på perspektivet. Här på de samiska markerna finns också slalombackar, vägar, hus, flygplats och förstås människor som inte har samiskt påbrå. Dessutom hoppas jag att alla som känner sig som samer är stolta över det och visar det – och slipper höra ”Jaha, ska du vara lapp nu plötsligt också”.

I den bästa av världar skulle både ortsbor, kommunen och det samiska samhället lyfta fram Tärnaby som en av de centrala samiska orterna i Sverige, tycker Oskar Östergren, och ser framför sig ett hus som samlar samiska tjänstemän, kultur, utställningar, föreläsningar, shop och som är stort nog för att ta emot Sametingets plenum:

– Vi ligger väldigt bra till mellan Kiruna och Östersund och dessutom i fjällvärlden! Dearna saemie ätnamen jarngesne*.

*Tärnaby mitt i Sameland, på sydsamiska.

Dearna saemie ätnamen

jarngesne

42STORUMAN TjUgO20

Storuman = Sápmi = SANT

I Storumans kommun är också…

… 38 idrottsföreningar!En av de större är Tärna IK Fjällvinden, världens i särklass mest framgångsrika alpina klubb, med idag cirka 600 medlemmar.– Tärnaby och Hemavan utan Fjällvinden skulle vara tomt, som ett fjäll utan snö. Idrottandet i sig är viktigt och det ger också en mötesplats för alla, i alla åldrar. Extra kul är att även sektionerna längd och snowboard/freeski växer och har aktiva som tävlar, säger Stefan Jonsson, nyvald ordförande.En direkt effekt av föreningens alpina framgångar är att det i byn idag är tre skidutbildningar som producerar åkare av yttersta elit. Vid Ingemartrofén, som är den största tävlingen TIK Fjällvinden arrangerar årligen, behövs 50 personer för ideellt arbete, från hamburgevändare till tävlingsledare.- Vi spelar en roll för turismnäringen! Utmaningen är att hitta folk som vill och kan arbeta med föreningen, säger Stefan Jonsson, som själv också leder arbetet med Alpint utvecklingscenter i Tärnaby (SIDAN 30). Storumans IK är också hemmaklubb för VM och OS-medaljer, i skidskytte och ishockey. Ordförande är Ulrik Dahlgren och han anser att idrottsföreningarna spelar en större roll än man oftast tror:- Idrotten ger många sidoeffekter som vi inte tänker på, mindre vandalism, mindre rökning, alkohol och droger. Och den som rör på sig har det lättare och roligare i skolan. Som en del i näringslivet är också idrotten viktig, med cuper, tävlingar och Storumandagarna bidrar vi till många turistkronor. Om dessutom föreningslivet, kommunen och företagarna skulle samarbeta ännu mera tror jag att vi skulle kunna åstadkomma ännu mera.

…PR-föreningen vildmannen, en ideell förening som funnits sedan 1987 och vill göra insatser för Storumans och Södra Lapplands fortlevnad.

Nu har man startat en arbetsgrupp där unga motiverade ortsbor kan komma med idéer om hur man vill forma ett nytt livskraftigt och aktivt samhälle. Kajsa Forsberg, Stina Ärlemo, Niklas Vedin och Camilla Ålstig sitter just nu i arbetsgruppen och uppmanar alla som vill forma Storuman inför framtiden att komma med idéer. Allt är välkommet, hur knäppa, roliga, konstiga och dumma idéerna än är.

Är du intresserad av att vara med i denna grupp för att försöka forma ett bättre samhälle? Kontakta ”Lilla Vildmannen” som arbetsgruppen heter just nu. De finns på:Facebook > lilla vildmannen

I augusti 2012 arrangerar Dearna IF Same-SM i Tärnaby igen, senast var 2009. Grenarna är renskötarstafett, renskötarsprint, lassokastning och terränglöpning. Same-SM har 300-400 startande, beroende på väder, från blöjbarn till lassokastare som är över 80 år och fortfarande placerar sig på pallen. Tävlingen lockar cirka tusen gäster till Tärnaby.

43STORUMAN TjUgO20

kulturen åker ut

Snabbt utan att snubbla, så engelsman han är snackar Duncan Kemp om snickarglädje, citra-gruppen i Storuman och teaterungdomarna i Tärnaby. Och studieförbunden som imponerade stort på honom när han flyttade till Storuman 1989.

Kultur är att vilja lära sig något, att växa som människa. Kreativitet!

– Nog finns det livskraft här. Folk vill, det är därför de gör. Och när det finns engagemang så finns det gensvar hos kommunen och andra, säger Duncan Kemp.

Han tycker det är speciellt att arrangemang i Storumans kommun ofta är utomhus, Swamp-soccer, Gränshandelsmarknaden, danser och omlastningscentralens invigning till exempel.

– Då tar vi kulturen med oss ut från konsert-husen. Musik och kultur ska vara med överallt - och det är det ofta här nu. Evenemang är ett firande av att vi finns - för oss själva och på kartan.

Kulturakademin är ett gemenskapsföretag som varje år omsätter drygt tre miljoner kronor. Kommunen ger 650 000 kronor för en full-fjädrad musikskola, en bråkdel av vad det kostar, resten jobbar Kulturakademien in genom kurser, arrangemang och projekt. 180 skolbarn går i musikskola.

– Om inte eleverna ville spela skulle vi inte finnas. Vi har unga som har saknat självförtroen-de, inte vågat stå på en scen, som börjar i kören till exempel och så småningom kan ställa sig upp och redovisa inför klassen. Det händer gång på gång!

Kulturakademins verksamhet gör det möjligt för några ungdomar att avtjäna sin samhällstjänst och hjälper människor med alkoholproblem att hitta något meningsfullt i livet. Kemp & co har sett unga byta från bus på byn till att spela rock’n roll.

Numera fungerar Kulturakademin också ofta som medarrangör av konserter och aktör inom olika andra kulturprojekt. Och det är lönsamt, också räknat i kronor:

– Vi vet att 750 personer besökte kör- och operaveckorna i Tärnaby 2007. De spenderade tillsammans mer än två miljoner kronor där och då, säger Duncan Kemp.

– Den som säger att fiske inte är kultur får svar på tal här, säger Kulturakademins Duncan Kemp. Det har sagts att det är svårt för kulturen här, men det är det inte!

TEXT: PIA SJÖGREN FOTO: DUNcAN KEMP

KULTURAKADEMIN

STORUMAN TjUgO2044

För många innebär gymnasievalet ett första vägval inför vuxenlivet. Luspengymnasiet erbjuder förutom de vanliga programmen både specialidrottsprogram, en unik forskningsprofil och i år även en storsatsning på ett helt nytt fordonsprogram.

Sedan starten 1994 har Luspengymnasiet utbildat kommunens unga vuxna. Fordonspro-grammet har funnits med från början men de sista två åren har inga nya årskullar med inrikt-ning mot fordon tagits in. Därför är branschen, skolledning samt lärare nu glada att en helt ny typ av fordonsutbildning drar igång till hösten. Programmet heter Fordons- och transport-programmet: Lastbilar och mobila maskiner. Inriktningen på utbildningen är service och reparationer av tunga maskiner, såsom dumprar och traktorer, både i verkstad och ute i fält. En stor del av utbildningen kommer att ske ute i fält med praktisk undervisning. Åtta elever planeras att tas in varje läsår. – Elevantalet borde grunda för att alla får en riktigt bra praktik. Dessutom kan eleven, om denne vill, läsa in ämnen som leder till högskole-behörighet, säger rektor Tommy Palmarsson.

Enligt honom har utbildningen skräddar-sytts efter branschens behov och önskemål. Det lokala företaget KJIN Schakt och Pon Equipment är två stora aktörer som står bakom satsningen. Tanken är att eleverna efter genomförd utbildning ska kunna arbeta med service av tunga maskiner inom ramen för till exempel gruvnäring och vindkraftbyggnationer. Programmet liknar det vanliga fordonsprogrammet under första året för att sedan bli mer specialinriktat. Rekryteringen av fordons-lärare för det kommande programmet pågår. – Det här ligger rätt i tiden i och med de satsningar som kommer och redan nu finns i kommunen, dessutom är det en chans att få ungdomar att stanna kvar i området, säger Mårten Granberg, vikarierande lärare på det nuvarande fordonsprogrammet.

Förutom denna nya utbildning erbjuds en rad olika idrottsutbildningar på Luspengymnasiet.

Under gymnasieåren kan eleven välja att specialinrikta sig på ishockey, fotboll eller arm-brytning. Till hösten tillkommer även volleyboll. Dessutom finns det alpina skidgymnasiet i Tärnaby, en filial till Luspengymnasiet, där studieupplägget anpassas efter säsongsvaria- tionen. De naturliga förutsättningarna i kombi-nation med de anläggningar som finns att tillgå i Storumans kommun ger en god grund att stå på när det gäller satsning på elitidrott.

Luspengymnasiet erbjuder dessutom en unik forskningsprofil. Detta då alltför få ungdomar, främst tjejer, fortsätter till högre studier och väljer att arbeta inom forskar-världen. Via denna verksamhet, som funnits i mer än ett decennium, ges eleverna möjlighet att få inblick i forskningens grunder så att de behärskar dem redan när de börjar eventuella högskolestudier. I och med profilen avdrama-tiseras också universitets- och högskolestudier på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

TEXT: TOR lARSSON FOTO: ANDREAS JOHANSSON

mångfaldLUSPENGYMNASIET

OCH ny fordonsUTBILDING

Luspengymnaiset möter framtiden och startar en fordonsutbildning med inriktning mot tunga maskiner. Sebastian Sjödin, Mathilda Persson och Lina Wiklund ser fram emot höstens nya elever.

kulturen åker ut

45STORUMAN TjUgO20

På Storumans Lärcentrum pågår ett ständigt arbete för att kunna möta kommunens framtida behov av kompetent arbetskraft. Förutom utbildningar inom exempelvis omsorg och gastronomi är programmet Vindkrafttekniker i kallt klimat är ett tydligt bevis på detta. För närvarande läser 24 studenter programmet och till hösten börjar 25 nya.

TEXT: TOR lARSSON • FOTO: TOR lARSSON, bIlDARKIvET 65N

utbildning förframtiden

STORUMANS LÄRCENTRUM

STORUMAN TjUgO2046

Hösten 2011 startades utbildningen till vind-krafttekniker. Utbildningen är tvåårig och ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen som vindkrafttekniker i kallt klimat, något som passar en kommun som Storuman. Eleverna lär sig hur vindkraften fungerar och om drift, service och underhåll av vindkraftverk. Vindkraftverk inne-håller både avancerade mekaniska och elektriska system som kräver regelbunden tillsyn. En del av arbetet görs uppe på höjder nära 100 meter ovanför marken. Att gilla höghöjdsarbete är därför en förutsättning för att gå utbildningen.

Karolina Ivebo är en av fem tjejer som går i första kullen och hon började utbildningen för att få ett utmanande yrke, dessutom med förhoppningen att få bo kvar på orten.

– Det fungerar jättebra med studierna här i Storuman och jag ser fram emot att få jobba ute i fält, säger Karolina.

De flesta kurserna läses på plats på Storumans Lärcentrum men en del laborationer och övningar genomförs på annan ort. Lärcentrum tillhandahåller undervisningslokaler och teknisk utrustning för undervisning. Ibland genomförs studierna på distans via nätet..

Karolinas studiekamrat Oskar Lundkvist har flyttat till Storuman från Skellefteå för att gå utbildningen.

– Jag gillar att vi får vara ute mycket och öva praktiskt under utbildningen och även få åka på studieresor föra att se hur det verkligen fungerar, säger han.

Mycket av det som ingår i utbildningen är viktigt även för annan kraftproduktion. Därför har en del av studenterna gjort sin LIA, Lärande i praktik, inom vattenkraften.

Per-Olof Lycksell är ansvarig för programmet och pekar på det faktum att det redan i dagsläget planeras för uppemot 300 nya vind-kraftverk bara i inlandet. Då ska man veta att 200 verk är under uppbyggnad eller redan finns på olika håll, bland annat på Blaiken utanför Storuman. Och tittar man längre, mot kusten och grannlänen upptäcker man snart att behovet av arbetskraft inom området kommer bli stort.

– Det finns ett dokumenterat behov och en rad företag är involverade i utbildningen, ex-empelvis olika kraftbolag och turbintillverkare, säger Per-Olof Lycksell.

Han säger att utbildningen kommit till för att möta det framtida behovet och även att få ungdomar att stanna kvar på orten.

– Lokal kompetensförsörjning är viktigt och vi vill att folk ska bo i området istället för att arbetskraften ska flygas in, resonerar Per-Olof och fortsätter:

– Att branschen sedan tagit emot utbildningen med öppna armar gör att satsningen flyter på med ett extra tillfredställande resultat. Arbets-marknadsanknytningen är helt enkelt ledstjärnan i vårt arbete med yrkeshögskolan.

Men Storumans Lärcentrum erbjuder också mycket mer än nämnda utbildning. Ett tag pågick en processteknikerutbildning som nu ligger vilande men som kan tas upp igen när behovet kommer. Nyligen tog även en grupp förskolelärare examen vid lärcentrumet. Biblioteksutbildning, sjuksköterskeutbildning och gastronomiutbildning är exempel på andra program som erbjuds och då ofta distansbaserat mot olika universitet. Det finns även en omvårdnadsutbildning för vuxna, SFI-kurser och i Tärnaby finns Skidakademin med inrikt-ning mot alpin skidåkning på tävlingsnivå i kombination med högskolestudier.

– Vi är väldigt stolta över det vi kan erbjuda i utbildningsväg och vår ambition är att alltid ligga steget före, avslutar rektor Liselott Åström.

Karolina Ivebo, Storuman, Jonas Wennstig, Kaskeluokt, och Jonas Karlsson, Storuman, Oskar Lundkvist, Skellefteå, och Tommy Persson, Storuman, tillhör den första års-kullen som läser Vindkrafttekniker i kallt klimat.

Per-Olof Lycksell, ansvarig för vindkraft- teknikerprogrammet, och Liselott Åström, rektor på Storumans Lärcentrum, är stolta över det utbud deras verksamhet kan erbjuda.

Elever från Vindkraftsteknikerutbilningen, på besök vid bygget av vindkraftparken på Blaikfjället.

utbildning förframtiden

47STORUMAN TjUgO20

Vad får vi?Hur gagnar investeringarna oss som bor här i Storumans kommun? Nya jobb och många nya grannar...

... är vad investeringarna kan ge de som bor i Storumans kommun till år 2020. Mellan 380 och 2200 nya jobb kan det bli. Utöver folk som pendlar till Storumans kommun hoppas ledande politiker och tjänstemän att många kommer att välja att flytta hit och därmed betala skatt här. I snitt ger en medborgare 55 000 kr. Om det högsta scenariot, med investeringar på 36 miljarder kronor, blir verklighet visar en analys att drygt 1000 personer flyttar hit. De skulle ge ökade skatteintäkter till Storumans kommun på 70 miljoner kronor varje år.

Tre scenarier har konsultföretaget ÅF Infraplan skissat på (SE SIDAN 12). Tre olika nivåer av investeringar inom gruvnäring, vindkraft och turismnäring: 7, 27 och 36 miljarder kronor.

Den lägre siffran väntas ge 380 nya jobb i kommunen. Mellansiffran cirka 1750 nya arbets-tillfällen. Och högsta scenariot beräknas ge 2200 nya jobb, varav en tredjedel kommer att göras av lokalt bosatta.

GruvnäringGruvorna, framför allt nickelgruvan i Rönnbäck, om den blir av, är det som ger mest nya arbeten. År 2020 beräknas gruvor i kommunen ge mellan 200 och 1300 nya jobb, inklusive så kallade multiplikatoreffekt (medräknat fler kringjobb inom till exempel service och transporter).

– Man ska gilla ”sten” helt enkelt. Det är inte ett fysiskt tungt arbete utan handlar mer om att leda, samverka och övervaka. Dagarna blir ganska långa men det vägs upp av att jag är

ledig var tredje vecka, säger Sara Kristoffersson, som jobbar som processoperatör i guldgruvan i Pauträsk (SE

SIDAN 20).

Från hösten 2012 ger Luspengymnasiet i Storuman en helt ny utbildning, tillsammans med Pon Power/Caterpiller och Kjin Schakt: Fordons- och transportprogrammet: Lastbilar och mobila maskiner (SE SID 45).

VindkraftEn vindkrafttekniker sköter ungefär fem vindkraftverk. Vindkraftprojekten i Storumans kommun väntas ge mellan 40 och 160 nya arbetstillfällen närmare år 2020, beroende på hur många och stora vindkraftparker det blir. Under byggtiden behövs det fler människor. Som mest finns planer på nästan 500 snurror.

Vid Blaiken vind som är först ut i kommunen och byggs i detta nu kommer underhåll av ställverk, kabelnät och vägar att upphandlas. Dessutom behövs turbinunderhåll, städ och fastighetsskötsel.

– Det rör sig om 20 personer på dagtid och sannolikt någon form av skiftgång efter att bygget är klart. Förhoppningsvis går uppdragen till bofasta, säger byggchefen Mikael Lindmark (SE SIDAN 35).

Storumans lärcentrum ger sedan hösten 2011 utbildningen Vindkrafttekniker i kallt klimat (SIDAN 46).

TurismnäringDet nybildade Destinationsbolaget Hemavan Tärnaby har som mål att fördubbla gäster och antalet sysselsatta mellan 2011 och 2020. Därutöver bygger och planerar Fjällkedjan för en stor anläggning (SE SIDAN 28). Besöksnäringen i kommunen (mest i fjällen) beräknas ge mellan knappt 100 och drygt 600 nya jobb (inklusive multiplikatoreffekten). De flesta anställda antas vara lokalt bosatta.

– För mig är Hemavan ett drömprojekt, obegripligt att boomen inte kommit tidigare. Jag tror inte att så många begriper vilken enorm effekt Systembolaget kommer att ha. Hemavan blir en åretruntort. Norrmännen kommer att stå i kö på morgonen, säger Jack Holand, investerare från Norge (SE SIDAN 30).

48STORUMAN TjUgO20

Exempel på beviljade bidrag ur 2012 års bygdeavgiftsmedelSÖKANDE ÄNDAMÅL BELOPPAbborrberg intresseförening Miljökonvertering av byastuga 58 000

Barsele intresseförening Modernisering av lekplats samt anläggande av boulebana/isbana 193 000

Filadelfiaförsamlingen Storuman

Om- och tillbyggnad av kök vid Filadelfiakyrkan i Storuman 300 000

Gunnarns intresseförening Pir, toalettbyggnad och gräsmatta vid badplats 39 000

Korpen Storuman Träningsutrustning 41 300

Norrberg-Långsjöby jaktskytteklubb

Renovering av klubbstuga och skjutstationer 25 000

Oltokkens intresseförening Inköp av stapelbara stolar, målning bygdegården 34 000

SMU Scout Hemavan Vidareutveckling av ”Fjällfinakåtan” 33 000

Sollidens skoterklubb Fristående stuga som samlingslokal 146 000

Sollidens skoterklubb Inköp av skotersladd 30 000

Stall Granås Byggnation av gödselhus 100 000

Stiftelsen Hemavankyrkan Byte av tak, fönster, tilläggsisolering och värmekonvertering 100 000

Storumans Folkets Hus Kringutrustning vid digitalisering av bio 200 000

SIK, fotbollssektionen Inköp av matchur m.m. till Storhälla 13 000

SIK, fotbollssektionen Upprustning av byggnad på Storhälla 99 000

Storumans kommun, Folkhälsorådet

Hälsans stig 75 000

Storumans kommun, Räddningstjänsten

Inköp av invallningsutrustning 400 000

Storumans kommun, Tekniska avdelningen

Asfaltering av rullskidbana, nya flytbryggor, armaturbyten vid elljusspår samt renovering av tennisbana

500 000

Storumans skoterklubb, bilsektionen

Återställande av folkracebana 35 900

Studiefrämjandet Renovering av fastigheten Blå vägen 224 60 000

Tärnakören Podieplattor 14 000

Vaapsten Sijte Inköp av stortältkåta inkl. utrustning och elverk 173 000

Åskilje vattenförening Upprustning av vattensystem 86 000

Från bygden till bygdenVarje år betalar den som har tillstånd till vattenverksamhet (till exempel Vattenfall) en årlig avgift till länsstyrelsen som kallas bygdeavgiftsmedel. Avgiften ska till en del kompensera för de skador som vattenverksamheten medför.

Innan medlen utbetalas till kommunen görs avsättning till rennäringen och till ersättning för eventuella erosionsskador och liknande. Totalt fördelas cirka 27 miljoner kronor i länet. För Storumans kommun uppgår dessa medel till cirka 10 miljoner kronor per år. Kommunstyrelsen beslutar varje år om en plan hur bygdeavgiftsmedlen ska användas. Planen godkänns av länsstyrelsen.

Vem kan söka bygdeavgiftsmedel?Organisationer och ideella föreningar liksom kommunen kan söka bygdeavgiftsmedel.

Vad får medlen användas till ?Till investeringar eller projekt som allmänt främjar näringsliv och service i bygden samt för medfinansiering i EU-projekt

Mer utförlig information om bygdeavgiftsmedel finns på kommunens hemsida.

KOMPlETT lISTA FINNS PÅ STORUMAN.SE>KOMMUNAl SERvIcE>byGDEAvGIFTSMEDEl

läS MER PÅ STORUMAN.SE>KOMMUNAl SERvIcE>byGDEAvGIFTSMEDEl

I Barsele vill man göra något för både unga och äldre. En ny lekplats behövs. Man vill också bygga en boulebana med en låg sarg. På vintern kan man sedan fylla sargen med is och på så sätt göra en isbana vintertid. Tilltänkta området är mellan fotbollsplanen och byavägen.

Tennisbanan, i anslutning till campingen, kommer restaureras och vara i bruk innan semestern 2012.Flytbryggor vid Badsjön ordnas till sommaren 2013.Rullskidbanan i Stensele kommer att förbättras.Armaturbyten vid elljusspåret i Storu-man påbörjas 2012.

I samarbete med Hjärt- och lungsju-kas riksförbund, skylta upp lättill-gängligt promenadstråk. Vid varje kilometer kommer en skylt att finnas. Här kommer även översiktskartor att sättas upp. Ungefär tre stigar på olika ställen i kommunen planeras.

49STORUMAN TjUgO20

”Naturlig vrå av världen söker invånare. Vi erbjuder frisk luft, levande skogsmark och fjäll tätt inpå, kulturella utmaningar och ett och annat vilddjur. Är du beredd att rota dig i en miljö som kräver kreativitet, framåtanda och hyfsat bra kondis? Möjligheter finns, om du kan gräva där du står, delta i en medska-pande process och vågar satsa (åtminstone) några år av ditt liv. Svar till: Inlandskommun med sikte mot stjärnorna”.

Så skulle det kunna se ut. Arbetstillfällen är på gång i kommunen. Nu behövs människor med rätt kompetens som

är redo att ta jobben. Angenäma problem, men inte enkla. Jag kommer själv från en ort med fler arbetstillfällen än invånare. Utmaningen är att motivera människor att släppa ner rotsystemet och LEVA på den plats där de arbetar.

Ofta levererar tvärsäkra människor tesen att om det bara finns jobb, så löser sig allt. Det kommer dock längre och längre ifrån verkligheten. Många kräver

mer för att bli bofasta. Andra ondgör sig över ytligheten hos veckopendlare. Ett uns av självkritik är dock på sin plats. Skulle

vi lämna hela vårt liv, släkt och vänner, rycka upp barnen ur sin trygga miljö, och

flytta? För många hamnar saken i ett helt annat läge, när situationen blir skarp och vi måste se faktum i vitögat.

Inflyttningsfrågan riktas i regel till kommunerna. Gör vår ort företagsvänlig. Gör vår ort till ett roligare ställe att bo på. Svinga trollspöet! Gör så att det flyttar hit folk!!! GÖÖÖÖÖR!!!

Vad är då det ”Storuman” som måste göra jobbet? Marknadsföring brukar det ropas. Och turism. Då kommer inflyttning och inkomster. Själv säger jag marknadsföring av vad? Hur ser varumärket ”Storuman” ut, och då inte bara i form av Vildmannen eller tranan i kommun-vapnet? Hur definierar vi Storumans kommun för de människor som passerar, stannar till en stund, allt ifrån mötet med kassören i mataffären, till kvaliteten på skolorna och sättet som våra företag rekryterar och välkomnar personal på?

Ingen rotar sig i här för att de kan. De blir bofasta i Storumans kommun om de vill. Det är den krassa sanningen. Storumans kommun måste förpacka lockvarorna. Kommunen ska koppla på stora charmen och liksom bara med strålglans hypnotisera utbyssa att snabbt som ögat packa bohaget och styra kosan fjällerut. Storumans kommun måste knocka med myspys, aktiviteter och en trygghet som ger ett bra boplatsindex.

Då är ju frågan vem som ska göra jobbet. Även om politiker och företagare kan erbjuda förutsättningar, kommer mycket av den där extra livskvaliteten från vanligt folk. Enskilda invånare som bjuder in den nye i grannska-pet på en kopp kaffe eller grillfest. Enskilda personer som tränare till knattefotboll, hock-eylaget eller sköter hästar på ridskolan. De som får för sig för att ordna näckaspel i älven eller sätta upp en musikal för barn och ungdomar i trakten. Eller enskilda personer som erbjuder grannarna barnvakt en kväll, för att mor- och farföräldrar bor långt bort och aldrig kan lösa av. Bara för att. Det finns saker som säger ”VÄLKOMMEN!” så mycket innerligare och mer äkta, än en flådig skylt vid kommungränsen.

”Vi är en barnfamilj som söker nytt livsut-rymme. En plats att vara sig själv, med generös jordmån, möjlighet till skogspromenader och tillräckligt med tystnad för att vi ska höra oss själva tänka. En plats där våra barn kan uppleva vilda djur, annat än på vykort, och sova under bar himmel. Stjärnorna låter som en schysst slutstation. Kanske vi två?”..Vore inte det ett häftigt svar?.

Naturlig vråav världen SÖKER...

KRÖNIKA

TEXT: lOTTEN lINDSTRÖM FOTO: ANDREAS JOHANSSON

50STORUMAN TjUgO20

KoncernledningDessa personer, tillsammans med koncernchefen Peter Persson, har det operativa ansvaret på Storumans kommun. Läs mer om Peter Perssons tankar på sidan 26.

May-louise NilssonSocialchef

Svårast: Ser egentligen inga svårigheter utifrån min yrkesroll. Infrastruktur och markjobb är det andra som har hand om.

Att det skapas fler jobb och att det blir nya invånare är bra för kommunen. Och det som är bra för kommunen är bra för omsorgen.

barbro ÅkessonFritids-,.kultur.och.utbildningschef

Svårast: Även om planeringsunderlagen är genomarbetade är det mycket som är osäkert och då kan det vara svårt att anpassa samhället redan nu, att göra rätt.

Sonja EliassonFörvaltningschef.på.samhällsbyggnadsförvaltningen

Svårast: Att få till en bra samhällsutveckling. Att det blir bra boendemiljöer för de permanentboende.

Samma gäller för turismen, att den kan fortsätta utvecklas positivt och att vi klarar utmaningen med de ökade transporter som kommer att genereras genom gruvorna.

roligast: Att utveckling och inflyttning ger nya jobb och kanske också ett bredare näringsliv.Med fler människor får vi fler kontaktytor, en ökad dynamik i samhället vilket i sin tur kan bidra till nya idéer och en kommun där alla kan arbeta, trivas och må bra.

Det.visste.du.inte:.Barbro har jobbat på en chokladfabrik.

roligast: Att det blir möjligt med en positiv utveckling hos oss, nya arbetstillfällen, nya invånare och nya bostäder.Framförallt för Tärnaby som ort.

Det.visste.du.inte:.Sonja brukar fälla ner cabben på sin sportbil och glida upp till stugan vid Playa del Hurvas, Solbergsstranden.

roligast: Framtidstron. Kommunen ska planera för fler människor och utveckling. Det har vi inte gjort sedan vattenkraftsepoken på 50- och 60-talet.

Det.visste.du.inte:.May-Louise gick skola i Tärnaby och avskydde utförsåkning men var en hejare på boboll, en variant av brännboll.

51STORUMAN TjUgO20

Anders JohanssonVd.Fastighetsbolaget.Umluspen.ab,.som.är.helägt.av.Storumans.kommun.och.äger.128.lägenheter.i.Hemavan.Tärnaby-området.och.264.i.Storumanområdet.

Svårast: Att klara av att få till stånd den utveckling som vi kan se framför oss. Det handlar framför allt om att få fram mer boende i Tärnabyområdet och lokaler för småindustri och verkstäder i både Storuman- och Tärnabyområdet. I fjällen är det på sina håll trångt och brant och inte så lätt att bygga nytt. Byggplanen tillåter nu i regel låga huskroppar för bostäder. Men det behövs minst 5-6 våningar höga fastigheter för att få ekonomi i dem.

Överhuvudtaget kostar det mycket för en liten kommun och litet fastighetsbolag att bygga. Men får vi till det kan det bli hur fint som helst!

roligast: Är framtidstron! Och att det är så mycket att ta tag i, så stort. Skolor och sjukvård, vad händer med dem? Att det är komplext är i sig roligt. Och att gå från att sälja eller riva det vi har till att nu ska vi jobba för en framtid med tillväxt.

Det.visste.du.inte:.Anders Johansson har spelat fotboll i division ett med Gimonäs CK.

Du har nu läst……om investeringsvågen som rullar in över Storumans kommun fram till 2020. Stora investeringar och nya jobb som gynnar oss alla.Vill du på något sätt vara med i den här positiva resan, så tveka inte att kontakta oss på Näringslivskontoret.

Vårt uppdrag är enkelt. Det består av tre huvudspår:- att i den expansionsfas vi är inne i nu få företag att etablera sig i vår kommun.- att främja dialogen med och inom näringslivet och stödja befintliga företags utveckling och tillväxt.- att skapa en attityd och atmosfär där entreprenörskap blir fokus.

För att möta framtiden så måste vi bli mer affärsmässiga och fokusera på smarta lösningar. Nästa generation måste få en god grund att stå på.

JOHAN DUvDAHl Näringslivschef0951-142 60, 070-379 31 15

MONA OlOFSSON Näringslivssekreterare0951-141 05, 070-547 60 80

vi har postadress: blå vägen 242, 923 81 STORUMAN

vill Du besöka oss är Du välkommen att göra det på: Järnvägsgatan 30 A i Storuman.

Documents

Tjugo20 - Magasin Storuman