Embed Size (px)
Citation preview
Institute of Neuroscience and PhysiologyOccupational therapy
BACHELOR THESIS IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 higher credits, Spring 2015, First cycleWithin occupational therapy programme, 180 creditsTitle: Relationships between eating disorders and social participation in everyday life.
Author: Mojgan Behrouzi Shad Supervisor: Birgitha Archenholtz PhD, OTR
Examiner: Kajsa EklundAssoc prof, OTR
AbstractBackground: Eating disorders are a mental illness that causes negative physical, mental and social consequences. In addition eating disorders lead to activity reductions and limited participation in everyday social activities such as work, study and social relationships which can result in isolation. Occupational therapists strive to reduce the activity losses and enable activity through therapeutic interventions. In order to work effectively on the basis of a common knowledge base and a common language employs occupational therapists of different frames of reference and process models such as MoHO (Model of Human Occupation). MoHO is a client-centered process model that puts great emphasis on the individual’s everyday activities on the basis of individual’s desires, habits, interests and roles instead of disease and disability.Purpose: The purpose of this study was to identify relationships between eating disorders and social participation in everyday life.Method: A systematic review seemed appropriate method to use for this study though it could provide the knowledge which answers the purpose of this study through relevant scientific studies. The method used in this study was based on Forsberg & Wengström. The analysis was done via extraction and tabulating of data from each study. The results of all studies were focused significant differences and correlations were identified. The results were compiled and verified by statistical estimates from each study. Additionally the result supplemented with explanatory text. Databases used were PubMed, Cinahl and Scopus.Results: The result is a compilation of seven scientific studies and it partially shows that participation in everyday life is affected by eating disorders. However the results are not consistent. Three studies show that participation in work is affected by eating disorders. Two of these studies show a reduced participation in work while one study shows an increased participation in work among persons with eating disorders compared with a control group. Two studies show no significant differences regarding studies between persons with eating disorders and control group while one study shows greater participation in studies among persons with eating disorders compared with a control group. Two studies show a reduced participation in social leisure among persons with eating disorders compared with a control group, while one study shows no significant difference regarding social leisure between groups. All seven studies examined social and close relationships, either in persons with eating disorders or those at risk of developing these. Three of these studies show significant differences regarding participation in social and close relationships between persons with eating disorders and control group. Persons with eating disorders have reduced participation in social and close relationships and have fewer contacts compared with control groups. Two of these studies show significant relationships between destructive comments about weight and development of eating disorders. Two studies show no significant relationship between eating disorders and social and close relationships.Keywords: Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, Family support. Social interactions
UNIVERSITY OF GOTHENBURGInstitute of Neuroscience and Physiology, Occupational therapy/PhysiotherapyVisit adress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Post adress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, SwedenTel +46(0)31 786 0000 Fax +46(0)31 786 5723
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi
EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp Våren 2015Grundnivå Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hpTitel: Förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktighet i vardagslivet.
Författare: Mojgan Behrouzi Shad Handledare:BirgithaArchenholtz Med Dr, leg arbetsterapeut
Examinator: Kajsa EklundDocent, leg arbetsterapeut
SammanfattningBakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som medför negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Dessutom kan ätstörningar leda till aktivitetsbegränsningar och mindre delaktighet i vardagliga sociala aktiviteter såsom arbete, studier och sociala relationer vilket kan resultera i isolering. Arbetsterapeuter eftersträvar att genom arbetsterapeutiska insatser minska aktivitetsnedsättningar och möjliggöra aktivitet. I syfte att arbeta effektivt utifrån en gemensam kunskapsbas samt ett gemensamt språk använder sig arbetsterapeuter av olika referensramar och processmodeller såsom MoHO (Model of Human Occupation). MoHO är en klientcentrerad processmodell som lägger stor fokus på individens vardagliga aktiviteter utifrån individens vilja, vanor, intresse och roller istället för sjukdom och funktionshinder.Syfte: Att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet.Metod: En systematisk litteraturstudie verkade lämplig metod att använda för denna studie då kunskap kunde erhållas för att besvara föreliggande studiens syfte genom vetenskapliga relevanta studier. Metoden var baserad på Forsberg & Wengström. Analyen gjordes genom dataextraktion och tabellering av data från respektive studie samt identifierng av likheter och skillnader bland fynden i artiklarnas resultat. Resultatdelen i samtliga studier fokuserades, signifikanta skillnader och korrelationer identifierades. Resultatet sammanställdes samt verifierades med statistiska beräkningar från respektive studie. Dessutom kompletterades resultatet med förklarande text. De använda databaserna var PubMed, Cinahl och Scopus.Resultat: Resultatet är sammanställningen av sju vetenskapliga studier som delvis visar att den sociala delaktigheten i vardagslivet påverkas av ätstörningar. Dock är inte resultaten samstämmiga. Tre studier visar att ätstörningar påverkar delaktighet i arbete varav två studier visar lägre andel delaktighet i arbete och en studie visar en högre andel delaktighet i arbete hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp. Två av dessa studier visar inga signifikanta skillnader avseende studier mellan grupperna medan en studie visar högre andel delaktighet i studier hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp. Två av dessa studier visar lägre andel delaktighet i sociala fritidsaktiviteter hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp medan en studie visar ingen signifikant skillnad avseende sociala fritidsaktiviteter mellan grupperna. Samtliga sju studier undersökte sociala och nära relationer, antingen hos personer med ätstörningar eller hos de som riskerade att utveckla dessa. Tre av dessa studier visar signifikanta skillnader avseende delaktighet i sociala och nära relationer mellan personer med ätstörningar och en kontrollgrupp. Personer med ätstörningar har lägre andel delaktighet i sociala och nära relationer samt har de färre kontakter jämfört med kontrollgruppen. Två av dessa studier visar signifikanta förhållanden mellan destruktiva kommentarer om vikt och utveckling av ätstörningar. Två av dessa studier visar inga signifikanta förhållanden mellan ätstörningar och sociala och nära relationer.
GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för Neurovetenskap and Fysiologi, Arbetsterapi/FysioterapiBesöksadress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Postadress: Box 455, 405 30 Göteborg,Tel 031-786 0000 Fax 031-786 5723
Innehåll
1. Bakgrund 1-3
2. Syfte 3
3. Metod 3-9
3.1 Urvalsprocess 3-4
3.2 Datainsamling 4-7
3.3 Kvalitetsgranskning 8
3.4 Dataanalys 8
3.5 Etiska överväganden 9
4. Resultat 9-12
5. Diskussion 12-17
5.1 Metoddiskussion 12-14
5.2 Resultatdiskussion 14-17
Referenser 18-19
Bilaga 1
Bilaga 2
1. BakgrundÄtstörningar kan få många negativa konsekvenser som kan vara av fysisk, psykisk och/eller
social karaktär för de som drabbas. Tankar relaterat till ätstörning kan uppta all vaken tid så att
andra vardagliga aktiviteter får mindre utrymme. Tröttheten gör att personen inte orkar med sina
sociala aktiviteter längre liksom känslan av att känna sig oattraktiv kan vara orsaken till en
motvilja till att träffa andra. Gemensamma måltider med familj och vänner kan bli problematiska
om man helst vill äta ensam. Detta gör att lunchraster och andra sociala aktiviteter som innefattar
måltider kan bli svåra att hantera för personer med ätstörningar (1, 2). Aktiviteter som matinköp
kan ta ovanligt lång tid då personer med ätstörningar ofta kontrollerar innehållsförteckningen
noga på olika matvaror. Det gör att mindre tid blir kvar till andra meningsfulla och viktiga
aktiviteter såsom studier, arbete och socialt samspel med andra (3).
Ätstörning är en sjukdom som debuterar företrädesvis i tonåren hos flickor och unga kvinnor.
Men sjukdomen drabbar också pojkar även om kunskapen om pojkars ätstörningar är bristfällig.
Det kan handla om såväl bulimia nervosa som anorexia nervosa men också andra former av
ätstörningar utan närmare specifikation (UNS). Detta kan innebära en omfattande påverkan på
det dagliga livet både för personen själv och anhöriga (4).
Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) (5) uppger att i åldern 13- 30 år är det ungefär 1 %
som har anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Ätstörning utan närmare specifikation (UNS)
kan sägas förekomma i samma utsträckning som de båda andra diagnoserna tillsammans.
Uppgifterna gäller enbart för kvinnor men inom den totala gruppen med anorexia nervosa utgör
männen/pojkarna ungefär 10 %. Forskning visar att män står för ca en tredjedel av statistiken för
hetsätningsstörning (5).
Många som har haft anorexia nervosa i tonåren kommer inte i arbete senare i livet och var fjärde
person med anorexia nervosa är långtidssjukskriven eller sjukpensionär (6, 7).
Psykiska konsekvenser kan vara sömnstörningar vilket gör att personen fungerar sämre i sina
vardagliga aktiviteter och relationer (8).
Eftersom ätstörningar påverkar samtliga aktiviteter i vardagslivet (9) är detta ett viktigt område
för arbetsterapeuter som genom olika aktiviteter kan skapa en ökad förståelse och medvetenhet
hos personer med ätstörningar för att acceptera sig själva som de är (10).
1
Arbetsterapeuter behandlar personer med psykisk ohälsa/sjukdom i syfte att möjliggöra en
balanserad och fungerande vardag (11). Detta när sjukdomen har resulterat i
aktivitetsnedsättningar. Vidare strävar arbetsterapeuter efter att skapa en känsla av trygghet och
kompetens så att personen kan vara delaktig i det dagliga livet (11). Detta kräver olika typer av
arbetsterapeutiska interventioner. Arbetsterapeuten använder olika referensramar och
konceptuella processmodeller i sitt arbete. Detta för att kunna systematisera och strukturera sin
kunskap samt att skapa en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt språk, för att kunna
kommunicera på ett effektivt sätt (12). Den teoretiska kunskapen ger arbetsterapeuter de
nödvändiga tankeverktyg som krävs i olika sammanhang för att kunna ge patienten en
klientcentrerad vård. MOHO (Model Of Human Occupation) (13) är en sådan teoretisk
arbetsterapeutisk modell som tydliggör den kontinuerliga interaktionen mellan en persons
aktiviteter och personens vilja, vanor och hur denne utför dessa aktiviteter. Personen väljer sina
aktiviteter utifrån sin uppfattning om egen förmåga, det sammanhang personen befinner sig i
samt om aktiviteten är intressant och meningsfull. Arbetsterapeuter kan med sin kompetens och
med ett klientcentrerat arbetssätt med patientens behov och önskemål i fokus, möjliggöra
aktivitet samt bidra till ett meningsfullt liv. Varje individ är unik med egen vilja, egna vanor,
roller, behov, förväntningar och önskemål. För att möta detta måste den arbetsterapeutiska
målsättningen och behandlingen vara klientcentrerad och individuellt anpassad/skräddarsydd för
denne. Utifrån MoHO definieras delaktighet som ”görande” av olika aktiviteter i det dagliga livet
såsom studier och arbete när personen är engagerad och involverad i de aktiviteter som utförs
tillsammans andra (13).
Det finns inga tydliga gränser mellan begreppen delaktighet och social delaktighet (14).
Delaktigheten innefattar olika komponenter där socialt sammanhang och personens roll i det
sammanhanget är viktiga faktorer liksom personens egenskaper och ålder (15). Det är framförallt
personens subjektiva upplevelse av engagemang som avgör om han/hon är delaktig i aktiviteten
eller ej (15, 16). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
(ICF) (16) skapar ett gemensamt internationellt språk inom hälsa och funktionshinder, (16, 17).
ICF har utvecklat biopsykosociala modellen vars komponenter är funktionstillstånd,
kroppsfunktioner, delaktighet, omgivningsfaktorer, personfaktorer samt aktivitet som är central i
modellen. Modellen innebär att alla de ingående komponenterna är i en kontinuerlig interaktion
(16). Aktivitet är ett basalt mänsklig behov (18). Delaktighet i aktiviteter som personen tycker är
2
viktiga, meningsfulla och kulturellt acceptabla är arbetsterapeutens viktigaste
”behandlingsverktyg” för personer med pysykisk ohälsa (11). Eftersom social delaktighet är
viktigt för individens välbefinnande (18) och detta påverkas vid ätstörningar (19) syftar denna
studie till att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i
vardagslivet hos personer med ätstörningar eller de som riskerar att utveckla ätstörningar.
2. SyfteSyftet med studien är att utifrån vetenskaplig litteratur identifiera förhållanden mellan
ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet.
Frågeställningar: Hur påverkas den sociala delaktigheten av ätstörningar?
Vilken påverkan har ätstörningar på den sociala delaktigheten i relationer och vice versa
(det vill säga vilken påverkan har den sociala delaktigheten på ätstörningar)?
3. MetodFör att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet
valdes en systematisk litteraturstudie (20). Det är en procedur som sker systematiskt i flera steg.
Detta för att studien skulle vara reproducerbar. Det första steget var att formulera syfte,
frågeställningar och plan för litteraturstudien, samt definiera sökord/sökordskombinationer och
bestämma sökstrategi. Inklusion-/exklusionskriterier fastställdes. Nästa steg var
abstraktsgranskning och som ett sista urvalssteg fulltextläsning. När relevanta artiklar
identifierades och valdes gjordes en kvalitetsbedömning. Materialet analyserades och
sammanställdes (20).
3.1 UrvalsprocessUrvalet av relevanta artiklar gjordes genom vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens
syfte. Sökordskombinationer bestod av både fritextsökning och Mesh termer. Bibliotekarier
rådfrågades för att hitta relevanta sökordkombinationer och Mesh termer som ledde till
effektivare och mer avgränsad litteratursökning. Det första urvalet gjordes via de valda
3
databaserna genom grovsållning av relevanta artiklar utifrån artiklarnas titel och bakgrund. De
studier som uppfyllde inklussionskriterierna inkluderades. Tabell 1, 2, 3 och 4 visar
urvalsprocessens olika steg och innefattar använda databaser, sökordskombinationer, antal
träffar/lästa titlar, antal lästa abstrakt, antal lästa artiklar i fulltext, dubbletter samt det slutliga
urvalet av relevanta artiklar efter läsning av fulltext (20).
Kvalitetsbedömningen genomfördes efter fulltextläsning och ligger till grund för det slutgiltiga
urvalet. För kvalitetsbedömningen användes SBUs granskningsmallar (21). Fyra artiklar (22-25)
inkluderades efter databassökning och tre artiklar (26-28) via manuell sökning bland referenser
till redan valda artiklar.
Inklusionskriterier: Vetenskapliga observationsstudier eller randomiserade studier
Publicerade från 1992 till och med 2015
Sökorden skulle finnas i titel, abstraktet eller artikelns sökord
Studierna skulle fokusera på social delaktighet vid ätstörningar
Exklusionskriterier: Reviewartiklar
Avgiftsbelagda artiklar
3.2 DatainsamlingSökord samt relevanta databaser identifierades. Sökningen avgränsades till publikationer mellan
1992 – 2015. En manuell sökning gjordes genom att läsa referenslistor i de valda artiklarna.
Sökningarna gjordes i de internationella databaserna PubMed, Cinahl och Scopus eftersom de
innefattar ett stort utbud av vårdvetenskapliga artiklar (20). Följande sökordskombinationer
användes varav social support och social participation var Mesh termer och resterande var
fritextsökning, enligt:
”Eating disorders” and social participation, “Eating disorders” and participation, “Eating
disorders” and social interactions, “Eating disorders” and daily activities, “Eating disorders” and
social activities, “Eating disorders” and “family support”, “Eating disorders” and “social
4
participation”, Participation and “eating disorders”, Anorexia and social activities, Anorexia and
daily activities, Anorexia and social interactions, Anorexia and “social interactions”, Anorexia
and “social participation”, Bulimia and social activities, Bulimia and daily activities, Bulimia
and social interactions, Bulimia and “social interactions”, Bulimia and social participation,.
Tabell 1. Litteratursökning 1:
Databaser
Sökordskombinationer
Urval 1, antal
träffar/lästa titlar
Urval 2/lästa abstrakt
Urval 3/lästa fulltext
Dubletter
Slutligt urval
PubMed "Eating disorders" and social participation 46 1 1 0 0
"Eating disorders" and participation209 10 0 3 0
"Eating disorders" and social interactions610 7 6 0 0
"Eating disorders" and daily activities 81 0 0 3 0"Eating disorders" and social activities 65 10 5 0 2"Eating disorders" and "family support" 12 0 0 2 0"Eating disorders" and "social participation" 1 0 0 0 0
Participation and "eating disorders"209 5 0 0 0
Anorexia and social activities 37 5 3 3 0
Anorexia and daily activities113 6 0 0 0
Anorexia and social interactions382 6 4 3 0
Anorexia and "social interactions" 12 1 0 0 0Anorexia and social participation 8 0 0 0 0Bulimia and social activities 16 3 3 0 0Bulimia and daily activities 19 0 0 2 0
Bulimia and social interactions269 5 3 3 0
Bulimia and "social interactions" 5 1 1 1 0Bulimia and social participation 2 2 1 0 0
5
Tabell 2. Litteratursökning 2:
Databaser
Sökordskombinationer
Urval 1, antal
träffar/lästa titlar
Urval 2/lästa abstrakt
Urval 3/lästa fulltext
Dubletter
Slutligt urval
Cinahl "Eating disorders" and social participation 1 1 0 0 0"Eating disorders" and participation 94 0 0 0 0"Eating disorders" and social interactions 4 2 1 0 0"Eating disorders" and daily activities 16 2 2 0 0"Eating disorders" and social activities 2 0 0 0 0"Eating disorders" and family support 17 3 2 0 1"Eating disorders" and "social participation" 1 1 1 1 0"Eating disorders" and "family support" 4 1 1 1 0Participation and "eating disorders" 94 1 0 1 0Anorexia and social activities 1 0 0 0 0Anorexia and daily activities 22 3 0 0 0Anorexia and social interactions 0 0 0 0 0Anorexia and "social interactions" 2 1 1 1 0Anorexia and social participation 0 0 0 0 0Bulimia and social activities 1 0 0 0 0Bulimia and daily activities 4 2 2 1 0Bulimia and social interactions 1 0 0 0 0Bulimia and social participation 0 0 0 0 0
6
Tabell 3. Litteratursökning 3:
Databaser
Sökordskombinationer
Urval 1, antal
träffar/lästa titlar
Urval 2/lästa abstrakt
Urval 3/lästa fulltext
Dubletter
Slutligt urval
Scopus "Eating disorders" and social participation 69 1 0 0 0"Eatingdisorders" and participation 247 0 0 0 0"Eating disorders and social interactions 341 5 0 3 0"Eating disorders"and daily activities 183 0 0 0 0"Eating disordera" and social activities 228 0 0 0 0"Eating disorders" and family support 299 0 0 0 0"Eating disorders" and" social participation" 69 0 0 1 0"Eating disorders" and "family support" 10 2 1 1 0Participation and "eating disorders" 247 0 0 0 0Anorexia and social activities 177 0 0 0 0Anorexia and daily activities 60 0 0 0 0Anorexia and social interactions 160 5 2 2 0Anorexia and "social interactions" 160 5 2 2 0Anorexia and social participation 20 0 0 0 0Bulimia and social activities 70 3 3 2 0Bulimia and daily activities 40 2 2 2 0Bulimia and social interactions 126 5 2 3 1Bulimia and "social interactions" 73 4 4 2 0Bulimia and social participation 13 0 0 0 0
Tabell 4. Manuell sökning
Manuell sökning 3
7
3.3 Kvalitetsgranskning De inkluderade artiklarnas relevans bedömdes och kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs
granskningsmall för bedömning av relevans- och kvalitet (20, 21). Granskningsmallen för
kvalitetsgranskningen av observationsstudier användes för samtliga artiklar. Därefter fastställdes
om kvalitén på respektive artikel var hög, medelhög eller låg. SBUs forskare rådfrågades för
tydliggörande av kvalitetsbedömning och dataanalys. Enligt SBUs granskningskriterier för
vetenskaplig kvalitetsbedömning har en studie hög kvalitet om den har tydliga och
väldefinierade/välbeskrivna: syfte och frågeställningar, sammanhang, metod (inklusive tydlig
information om urvalsprocess, datainsamling, inklusions-/exklusionskriterier, dataanalys),
resultat samt metod- och resultatdiskussion. Medelhög kvalitet innebär att granskningskriterierna
inte är beskrivna på ett tydligt sätt och låg kvalitet innebär att variablerna är otydliga eller delvis
saknas. Kvalitetsbedömningen av de valda studierna genomfördes med hjälp av checklistor som
ingår i SBUs granskningsmallar. Enligt Forsberg (20) har olika studiedesign olika bevisvärde.
Detta kan rangordnas från högt till lågt bevisvärde enligt följande: randomiserade kontrollerade
studier, systematiska litteraturstudier med metaanalyser, kohortstudier, fall-kontrollstudier,
retrospektiva studier och tvärsnittsstudier. De valda artiklarna/studierna bör vara av hög eller
medelhög kvalitet, men i brist på artiklar/studier med hög och medelhög kvalitet kan även
artiklar/studier med lägre kvalitet accepteras (29).
3.4 DataanalysEn dataextraktion genomfördes genom att data gällande författare, år, syfte, design, metod,
resultat samt kvalitet för samtliga valda studier tabellerades i en översiktstabell (20, 21) (bilaga
1). Ett ”helikopterperspektiv” (29) har använts för att identifiera relevant data till syfte och
frågeställningar i denna studie. Resultatdelen i varje artikel analyserades med den här studiens
syfte och frågeställningar i fokus. Forsberg (20) hänvisar i sin bok till Friberg som ”betonar
vikten av att analysera likheter och skillnader i de olika fynden i studierna samt skapa nya
övergripande områden eller teman”. Signifikanta skillnader och korrelationer markerades.
Därefter syntetiserades/sammanställdes resultatet. Resultatet kompletterades med
förklarande/förtydligande text (beskrivande/deskriptiv analys). (20).
8
3.5 Etiska övervägandenEnligt Forsberg ska etiska övervägande finnas med i en systematisk litteraturstudie angående
urval och redovisning av resultat (20). Vidare ska de inkluderade studierna ha gjort etiska
övervägande. Alla inkluderade studier ska uppvisas och sparas i 10 år, samt framföra alla
nyanser av resultat och inte bara de resultat som pekar åt ett visst håll då detta är oetiskt (20).
Enligt Henricson et al (30) kan det finnas risker med engelskspråkiga artiklar som kan leda till
vissa feltolkningar. Dock kan detta uppvägas av nyttan med studien som kommer att innebära en
ökad förståelse och uppfattning om förhållanden mellan ätstörningar och den sociala
delaktigheten i vardagslivet. Sex studier (22-24, 26-28) innehöll tydlig information om etiska
överväganden. Detta fick forskarna/författarna bland annat i form av skriftligt brev samt
inlämnande av medgivande via internet från alla deltagare där de hade givit samtycke. En studie
(25) saknade tydlig information om etiska överväganden. Denna studie ingår trots detta, eftersom
det var brist på relevanta studier.
4. ResultatSju artiklar/studier var relevanta och inkluderades i studien. De studier som inkluderades i
föreliggande studie kan rangordnas avseende bevisvärdet på studiedesign (från högre till lägre):
kohortstudier (27, 28), fall-kontroll studier (22, 24-26), och tvärsnittsstudier (23) (20).
Tabell 5 visar författare, år, land, antal deltagare, ålder, andel kvinnor samt BMI i valda studier.
Författare, år, land Antal deltagare Ålder (mean) Andel kvinnor (%)
BMI (mean)
Krug I et al, 2012, Spain, Austria, UK, Slovenia, Italy (22) 1528 25 år 100 % -
Tchanturia et al, 2013, United Kingdom (23) 77 29 år 100 % 15.56
Taylor et al, 2005, USA (24) 455 20.8 år 100 % 23.7
Grisset et al, 1992, USA (25) 21 20.3 år 100 % -
Quiles et al 2012, Brazil (26) 11 29.9 år 100 % 19.1
Eisenburg et al, 2011, USA (27) 1902 25.3 år 56.7 % -
Haines et al, 1996-1998, USA (28) 13448 11.9 år 56 % 19.1
9
Av de sju valda artiklar hade fyra studier en matchad kontrollgrupp (22, 23, 25, 26). Två studier
(23, 26) innehöll data om sjukdomsduration som var 10.4 år (23) respektive 9.8 år (26).
Social delaktighet har här delats upp i arbete, studier, fritidsaktiviteter, samt sociala och nära
relationer.
Tabell 6. Positiva respektive negativa signifikanta skillnad eller förhållande mellan ätstörningar och arbete, studier, sociala fritidsaktiviteter samt
sociala och nära relationer.
Positiva respektive negativa signifikanta skillnad/förhållande mellan ätstörningar och variabler nedan:
Krug et
al (22)
Tchanturia
et al (23)
Taylor et
al (24)
Grisset
et al (25)
Quiles et
al (26)
Eisenburg
et al (27)
Haines et
al (28)
Total
Arbete + - NA NA - NA NA 1+/2-
Studier + 0 NA NA 0 NA NA 1+
Sociala fritidsaktiviteter
0 - NA NA - NA NA 2-
Sociala och nära relationer
0 - + - - + 0 2+/3-
+ Det finns en positiv signifikant skillnad eller förhållande, - det finns en negativ signifikant skillnad eller förhållande, 0 det finns ingen
signifikant skillnad eller förhållande, NA variabel ej studerad.
ArbeteFöreliggande översikt identifierade att tre studier (22, 23, 26) har undersökt förhållandet mellan
ätstörningar och delaktighet i arbete. Studierna visade också att det fanns signifikanta skillnader
avseende arbete mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen (p<0.01) (22), (p< 0.001)
(23), (p<0.05) (26). Två av de tre studierna visade (23, 26) att personer med ätstörningar i högre
utsträckning (24 %) (23) var arbetslösa jämfört med en frisk kontrollgrupp (1 %) (23). Studie
(22) visade att fler personer med ätstörningar (55.8 %) (22) hade ett arbete jämfört med en frisk
kontrollgrupp (37.7 %) (22).
StudierFöreliggande översikt identifierade att tre studier (22, 23, 26) studerade förhållandet mellan
ätstörningar och delaktighet i studier hos personer med ätstörningar. En av dessa tre studier
visade signifikanta skillnader (p< 0.001) (22) avseende studier mellan personer med ätstörningar
10
jämfört med kontrollgruppen. Denna studie (22) visade att personer med ätstörningar hade större
delaktighet i studier jämfört med kontrollgruppen. De andra två studierna (23, 26) visade inga
signifikanta skillnader avseende studier mellan grupperna.
Sociala fritidsaktiviteter Föreliggande studie identifierade att tre studier (22, 23, 26) har studerat förhållandet mellan
ätstörningar och delaktighet i sociala fritidsaktiviteter hos personer med ätstörningar. Två av
dessa studier (23, 26) visar att det finns signifikanta skillnader avseende fritidsaktiviteter hos
personer med ätstörningar jämfört med kontrollgruppen (p< 0.001) (23), (p= 0.04) (26). Dessa
två studier visar att personer med ätstörningar deltar i färre sociala fritidsaktiviteter jämfört med
kontrollgruppen(23, 26). Andra studien (22) visade ingen signifikant samband melllan
ätstörningar och sociala fritidsaktiviteter.
Sociala och nära relationer Föreliggande studie identifierade att samtliga valda studier (22-28) har studerat förhållandet
mellan ätstörningar och nära relationer, antingen hos personer med ätstörningar eller hos de som
riskerade att utveckla ätstörningar. Tre av dessa studier (23, 25, 26) visade att det fanns
signifikanta skillnader mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen avseende nära
relationer. Dessa studier (23, 25, 26) visade signifikanta skillnader avseende delaktighet i sociala
samspel/interaktioner mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen (p < 0.001) (23),
(p< 0.001) (25), (p = 0.032) (26). Dessa tre studier (23, 25, 26) visade att personer med
ätstörningar var mindre delaktiga i sociala samspel/interaktioner med vänner jämfört med
kontrollgruppen. Det vill säga att dessa personer spenderade mindre tid tillsammans med andra,
deltog i färre sociala aktiviteter samt hade färre sociala kontakter.
Två studier (24, 27) visade på positiva signifikanta samband mellan negativa sociala
interaktioner och utvecklingen av ätstörningar (p < 0.001) (24), (p< 0.05) (27). Dessa två studier
(24, 27) visade att personer som hade negativa sociala interaktioner utvecklade ätstörningar i
större utsträckning (12.2 %) (27) jämfört med kontrollgruppen (4.9 %) (27). Två studier (22, 28)
visade inga signifikanta samband mellan ätstörningar och sociala och nära relationer.
5. Diskussion
11
5.1 Metoddiskussion För att kunna identifiera förhållanden mellan ätstörningar och social delaktighet i vardagslivet
ansågs en systematisk litteraturstudie vara en passande metod då författaren kunde ta fram redan
befintliga studier som var gjorda inom problemområdet (20, 29).
Begränsningen med föreliggande systematiska litteraturstudie (20, 29) var att det fanns få
relevanta artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Examenarbetet skrevs av
en författare vilket skulle kunna innebära att författaren saknar den kritiska diskussion som
kunde ha ägt rum om examenarbetet hade skrivits av två författare.
En kvalitativ intervjustudie med möjlighet till författarens egna frågor samt följd frågor skulle
kunna bidra till en djupare och vidare förståelse för varför social delaktighet påverkas vid
ätstörningar (21). Dessutom kunde författaren genom en kvalitativ intervjustudie belysa
problemområdet för svenska förhållanden.
Datainsamlingen gjordes på ett systematiskt och strukturerat sätt där författaren stegvist och
tydligt redovisar litteratursökningen (tabell 1, 2, 3, 4). Detta eftersom enligt Forsberg (20) beror
systematiska litteraturstudiens kvalitet på om författaren har identifierat och granskat de
relevanta och inkluderade studierna metodiskt och systematiskt.
Relevanta sökordskombinationer bestämdes i samråd med handledaren. Denna första sökning
innefattade det senaste decenniet men gav för få träffar. Sökningen utökades därför att innefatta
perioden 1992- 2015 samt med ytterligare sökordskombinationer. Bibliotekarier rådfrågades för
effektivare litteratursökning. De använda databaserna var PubMed, Cinahl och Scopus vilka
innefattade vårdvetenskapliga artiklar som kunde täcka in problemområdet. Totalt hittades sju
relevanta artiklar varav fyra genom dessa databaser och tre genom manuell sökning. Den
manuella sökningen genomfördes bland referenser i de redan valda artiklarna. Trots avsaknad av
etiska överväganden behölls en av studierna (25). Studien behölls eftersom det inte fanns
tillräckligt många relevanta artiklar vid litteratursökningen. Datainsamlingen kunde också ha
påverkats om avgiftsbelagda artiklar hade inkluderats.
Kvalitetsgranskningen av samtliga inkluderade artiklar gjordes med hjälp av SBUs
granskningsmallar för observationsstudier (21). Dessa granskningsmallar innehåller checklistor
som möjliggör en systematisk och strukturerad kvalitetsgranskning. Det fanns vissa frågor som
inte var aktuella för vissa studier. Dessa markerades som med ej tillämpliga. Samtliga artiklar
bedömdes ha låg kvalité men eftersom det rådde brist på relevanta artiklar med medelhög och
12
hög kvalité som kunde besvara denna studies syfte och frågeställningar, inkluderades dessa
artiklar. Enligt Henriksson bör de inkluderade studierna vara av hög eller medelhög kvalité men i
brist på dessa kan även studier med låg kvalité användas (29).
Dataanalysen började först genom att inkluderade artiklarnas författare, år, syfte, design, metod,
resultat och kvalité tabellerades i en översikttabell (bilaga 2). Detta kompletterades med
förklarande text. Författaren fokuserade på artiklarnas resultat genom ett helikopterperspektiv.
Detta för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat samt att hitta de relevanta
delar som kunde svara mot föreliggande studies syfte och frågeställningar. Därefter
sammanställdes resultat och presenterades i resultatavsnittet. Även resultat som inte var
samstämmigt redovisades (22) . Detta eftersom enligt Forsberg (20) ska alla resultat redovisas.
Dessutom presenterades signifikanta skillnader och korrelationer i denna studies resultat.
Att resultatet skilde sig mellan studierna kan möjligen förklaras av olika sjukvårdssystem.
Exempelvis om personer med ätstörningar har rätt till sjukskrivning och sjukersättning i ett visst
land kan de utnyttja detta jämfört med andra länder där personer måste arbeta trots sjukdom.
Detta kan reflektera den socioekonomiska situationen i landet och inte nödvändigtvis visa att
dessa personer har arbetsförmåga.
Reliabiliteten avseende metoden i examensarbetet/föreliggande studie får betraktas som god då
författaren systematiskt redovisar sökordskombinationer, litteratursökning, urval och dataanalys
vilket ökar reproducerbarheten (29). I de inkluderade studierna användes olika mätinstrument
särskilt de studier som samlade data genom enkät. Enligt Henricson (29) kan detta påverka
reliabiliteten negativt eftersom enkätfrågorna kan tolkas på olika sätt av olika individer. Vissa
studier hade dessutom ett stort bortfall (29). Detta får också återverkningar på en systematisk
litteraturstudie, som den föreliggande. Samtliga studier var utförda i andra länder än Sverige.
Detta kan påverka generaliseringen och överförbarheten av resultatet för svenska förhållanden då
det råder olika regler gällande sjukvårdssystemen och sjukskrivningar i andra länder.
Möjligheten till generalisering och överförbarhet av resultatet för svenska förhållanden påverkas
också av att samtliga inkluderade artiklar hade låg kvalité (29).
Validiteten av föreliggande studie får betraktas som god eftersom studiens syfte och
frågeställningar blev besvarade genom den valda metoden (29). Enligt Forsberg (20) ”validitet är
sällan bevisad, etablerad eller verifierad, utan validiteten är mer eller mindre god eller understöds
av data i högre eller lägre grad”. Enligt SBU ”för att bedöma trovärdigheten hos kvantitativa
13
resultat granskar man ofta validiteten, reliabiliteten och generaliserbarheten hos resultaten”. SBU
hänvisar även till Malterud och Lincoln som utrycker att ”det finns idag olika åsikter kring vilka
begrepp som bör användas” (21).
Fyra studier (24, 25, 27, 28) återkom mindre ofta i resultatet än andra studier. Detta eftersom
dessa studier hade studerat sociala och nära relationer och inte de andra variablerna, det vill säga
arbete, studier och sociala fritidsaktiviteter. Däremot de studier som hade studerat samtliga
variabler återkom oftare (22, 23, 26).
5.2 ResultatdiskussionFöreliggande översikt visar att ätstörningar har en viss påverkan på den sociala delaktigheten i
vardagslivet såsom arbete, studier, sociala fritidsaktiviteter samt delaktighet i sociala och nära
relationer. Två av artiklarna som ingår i studien (23, 26) visade att fler personer med ätstörningar
var mindre delaktiga i arbete och sociala fritidsaktiviteter jämfört med personer utan
ätstörningar. En av studierna som ingår i föreliggande översikt (22) påvisade att en högre andel
personer med ätstörningar var delaktiga i arbete och studier jämfört med personer utan
ätstörningar. I tre av studierna (23, 25, 26) som ingick i analysen påvisade att personer med
ätstörningar i mindre grad är delaktiga i sociala och nära relationer i jämförelse med personer
utan ätstörningar. Det fanns (24, 27) ett positivt samband mellan ätstörningar och negativa
interaktioner i nära relationer.
ArbeteÄtstörningar verkar ha en inverkan på arbetsförmågan men resultatet var inte entydigt. Harrison
m fl (31) fann att en mindre andel av personer med ätstörningar var delaktiga i arbete jämfört
med en kontrollgrupp (31). För personer med ätstörningar kan arbetsförmågan påverkas av både
bristen på energi som kan uppstå av näringsbrist och av att tankarna hela tiden kretsar kring mat
(1, 2).
Giles & Allen (32) har visat att personer med ätstörningar har större delaktighet i arbete jämfört
med personer utan ätstörningar, vilket kan medföra en aktivitetsobalans i vardagen (32). En
studie (33) visar att en längre period av arbetslöshet, följd av bristande social delaktighet kan
förvärra situationen för personer med psykisk ohälsa/ätstörningar (33). För ett välfungerande
vardagsliv samt ett psykiskt och fysiskt välbefinnande är aktivitetsbalansen synnerligen viktig
14
(11, 18). Gardiner & Brown (34) menar att arbetsterapeuten tillsammans med personen och med
ett klientcentrerat/personcentrerat arbetssätt kan bidra till att personer med psykisk
ohälsa/ätstörning skapar/återskapar en mer balanserad vardag i vilken det finns tillräckligt med
utrymme för både arbete och andra dagliga aktiviteter t.ex. vila, egenvård och sociala
fritidsaktiviteter.
StudierDet fanns inga entydiga resultat när det gäller hur ätstörningar påverkar andelen personer som
studerar respektive hoppar av studierna i samband med ätstörningar. Tre av studierna (22, 23, 26)
hade undersökt delaktigheten i studierna, en av dessa (22) visade att en högre andel personer med
ätstörningar studerade jämfört med kontrollgruppen. I de två övtiga studierna (23, 26) fanns inga
signifikanta skillnader när man jämförde med kontrollgrupperna. Detta är i kontrast mot en
studie av Harrison m fl (31) som fann att färre personer med ätstörningar var delaktiga i studier i
jämförelse med personer utan ätstörningar (31).
Sociala fritidsaktiviteterDet framkom i föreliggande översikt att färre personer med ätstörningar var delaktiga i sociala
fritidsaktiviteter i jämförelse med personer utan ätstörningar och i samma åldrar. Liknande
resultat har framkommit i en intervjustudie (35), som visade att personer med ätstörningar har få
sociala fritidsaktiviteter, på grund av att man lägger stor del av sin tid på träning eller andra mer
individuella aktiviteter så som att läsa/studera eller titta på TV. Samma studie visade att när man
har ätstörningar så undviker man sociala fritidsaktiviteter där mat ingår, eftersom att äta
tillsammans med andra känns ”påfrestande”, samt att de inte har tid att äta tillsamans med andra
på grund av alla sina ”måsten” exempelvis hetsätning, träning eller arbete/studie (35).
Costa (3) menar att en annan möjlig förklaring till varför personer med ätstörningar har få sociala
fritidsaktiviteter kan vara att förutom träning och de individuella fritidsaktiviteterna, lägger man
mycket tid och fokus på sitt ätande och det blir ont om tid och ork till sociala fritidsaktiviteter.
15
Sociala och nära relationerResultatet i föreliggande översikt tyder på att personer med ätstörningar i mindre omfattning är
delaktiga i sociala och nära relationer i jämförelse med personer utan ätstörningar.
Detta bekräftas i flera tidigare studier (31, 36-38) som visar att personer med ätstörningar
fungerar sämre i sociala sammanhang jämfört med friska jämnåriga.
Resultatet i föreliggande översikt tyder på att negativa interaktioner och destruktiva
kommentarer från familjemedlemmar/andra kan öka riskerna att utveckla ätstörningar. Liknande
resultat fann även Libbey m fl (39) i sin studie, där de studerade en annan diagnos, nämligen
fetma hos ungdomar. Samma studie visade att ungdomar som får negativa kommentarer från
andra ofta väljer bort gemensamma måltider vilket kan innebära att de äter/hetsäter i ensamhet
och med bristande kontroll över sitt ätande (39).
En tidigare studie (40) har visat att ätstörningar även kan vara en bidragande orsak till
konflikter/negativa relationer mellan barn/tonåring och föräldrar (40) om föräldrar och syskon är
kritiska och har åsikter omkring personens ätande (34). Gemensamma måltider med familjen kan
då påverkas negativt och bli problematiska (9).
Arbetsterapeutens roll vid behandling av ätstörningarVid behandling av ätstörningar arbetar arbetsterapeuten som en del av ett multidisciplinärt team
(34, 36, 41). För att kunna bemöta personens/klientens samlade behov behövs en förenad
kompetens och kunskap från olika professionsområden (42), för den mest optimala behandlingen
vilket kan ske med ett tvärprofessionellt arbete (21).
Kloczko (36) menar att arbetsterapeuten genom evidensbaserade och aktivitetsbaserade
interventioner, samt genom att terapeutiskt använda sig själv, kan hjälpa personer med
ätstörningar att utveckla copingsstrategier, problemlösningsstrategier, stresshanteringsförmåga,
samt att anpassa sig till sina aktivitetsroller och utveckla sunda ätvanor (36). De
arbetsterapeutiska interventioner som tillämpas vid behandling av ätstörningar är konkreta
aktiviteter så som inköp, matlagning och att äta tillsammans (36).
16
Eftersom aktivitet är det viktigaste verktyget för att möjliggöra socialt delaktighet och genom
aktivitet får individen möjligheter att lära sig interagera och själv känna sig socialt inkluderad
(43). Dessutom kan personer med ätstörningar, genom aktivitetsbaserade interventioner, lättare
prata om sina svårigheter med arbetsterapeuten jämfört med andra professionella i det
multidisciplinära teamet (36).
Arbetsterapeuten kan i sitt arbete, i syfte att skapa en samlad bild av personen använda sig av
bedömningsinstrumentet BaFPE TOA (Bay Area Functional Performance Evaluation Task
Oriented Assessment) vid behandling av ätstörningar (44). Med hjälp av
bedömningsinstrumentet kan arbetsterapeuten kartlägga svårigheterna i individens kognitiva,
emotionella och utförande samt identifiera styrkor och svagheter som individen upplever i
interaktion med andra. Bedömningsinstrumentet får anses lämpligt eftersom personer med
ätstörningar har svårigheter i interaktionen med andra. Detta utgör grund för planering av
arbetsterapeutiska interventioner för personer med ätstörningar (44).
Kloezko (36) menar att det finns en större komplexitet i ungdomarnas dagliga liv som påverkar
deras psykiska hälsa. Komplexiteten beror på att ungdomar ofta har andra parallella problem
bland annat familjeproblem. Aktivitetsroller som student, familjemedlem och att fungera i det
sociala samspelet ställer stor krav på ungdomar. Genom ätstörningar kan de signalera att det här
är för mycket för dem och att de inte klarar av sina livssituationer (36). Dessutom blir strukturen
i vardagen rubbad när rollerna förändras/förloras vilket sätter sina spår på självkänslan och
perceptionen om den egna kapaciteten när personen får insikt om att hennes/hans förmåga inte
motsvarar dennes värderingar och intressen (13). Clark (41) hänvisar i sin studie till Krupa et al
som menar att arbetsterapeuten, genom arbetsterapeutiska interventioner, kan bidra till en ökad
självkänsla hos personer med ätstörningar (41).
Arbetsterapeuten har den nödvändiga kunskapen integrerad med ett aktivitetsbaserat
förhållningssätt och en unik kompetens i problemlösningsstrategier för att, genom meningsfulla
aktiviteter, kunna behandla personer med ätstörningar (34, 41).
17
Det är viktigt att arbetsterapeuter uppmärksammar och identifierar parallella problem som
personer/ungdomar med ätstörningar har i sina dagliga liv. Detta för att personer/ungdomar med
ätstörningar ska kunna få den behandling och omsorg de behöver för att kunna leva ett
meningsfullt och tillfredsställande liv.
Den föreliggande studien visade få samstämmiga resultat och det är därför svårt att dra några
slutsatser eller ge anvisningar om några kliniska tillämpningar (29). Det pågår forskning (45) om
ätstörningar och olika behandlingsformer för personer med ätstörningar, till exempel
familjeterapi och multifamiljeterapi. Dock finns ett stort behov av vidare forskning kring social
delaktighet och ätstörningar relaterad till arbetsterapi då denna forskning saknas i nuläget.
18
REFERENSER1. Levine MP. Loneliness and eating disorders. J Psychol. 2012;146(1-2):243-57.2. Sandeberg A, Norring C. Anorexia nervosa - F50.0, F50.1. 2010 [2015-02-03]. Tillgänglig från:
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/anorexianervosa-f500-f501.
3. Costa DM. Eating disorders occupational therapy's role. 2009. s. 13-6.4. Norring C, Juhlin Y. Klinisk ätstörningsforskning. 2014 [2015-03-19]. Tillgänglig från:
http://ki.se/cns/claes-norringyvonne-juhlin-forskargrupp 5. Kunskapscentrum för ätstörningar. Ätstörningar i siffror. 2005 [2015-01-11]. Tillgänglig från:
http://www.atstorning.se/…/fragor-s…/atstorningar-i-siffror/.6. Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C, Råstam M. Adolescent-onset anorexia nervosa:
18-year outcome. Br J Psychiatry. 2009;194(2):168-74.7. Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C, Råstam M. Reproduction and offspring status
18 years after teenage-onset anorexia nervosa--a controlled community-based study. Int J Eat Disord. 2009;42(6):483-91.
8. Roberts RE, Ramsay Roberts C, Ger Chen I. Impact of insomnia on future functioning of adolescents. J Psychosom Res. 2002;53(1):561-9.
9. Reiss D, Johnson-Sabine E. Bulimia nervosa: 5-Year social outcome and relationship to eating pathology. Int J Eat Disord. 1995;18(2):127-33.
10. Martin JE. Occupational therapy in anorexia nervosa. J Psychiatr Res. 1985;19(2):459-63.11. Creek J, Lougher L. Occupational therapy and mental health. Edinburgh: Churchill Livingstone;
2008.12. Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J. Creek's occupational therapy and mental health.
Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014.13. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.14. Piškur B, Daniëls R, Jongmans MJ, Ketelaar M, Smeets RJEM, Norton M, et al. Participation and
social participation: are they distinct concepts? Clinical Rehabilitation. 2014;28(3):211-20.15. Gustavsson Ap. Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur; 2004.16. World Health Organization. International classification of functioning, disability and health.
Geneva: World Health Organization; 2008.17. Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J. Creek's occupational therapy and mental health. 5
uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014.18. Townsend EA, Polatajko HJ, Canadian Association of Occupational T. Enabling occupation II:
advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation. Ottawa: CAOT Publications ACE; 2007.
19. Pettersen G, Rosenvinge JH, Ytterhus B. The "Double Life" of Bulimia: Patients' Experiences in Daily Life Interactions. Eat Disord. 2008;16(3):204-11.
20. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur; 2008.
21. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014.
22. Krug I, Penelo E, Fernandez-Aranda F, Anderluh M, Bellodi L, Cellini E, et al. Low social interactions in eating disorder patients in childhood and adulthood: A multi-centre European case control study. J Health Psychol. 2013;18(1):26-37.
23. Tchanturia K, Hambrook D, Curtis H, Jones T, Lounes N, Fenn K, et al. Work and social adjustment in patients with anorexia nervosa. Compr Psychiatry. 2013;54(1):41-5.
24. Taylor CB, Bryson S, Celio Doyle AA, Luce KH, Cunning D, Abascal LB, et al. The Adverse Effect of Negative Comments About Weight and Shape From Family and Siblings on Women at High Risk for Eating Disorders. Pediatrics. 2006;118(2):731-8.
19
25. Grissett NI, Norvell NK. Perceived social support, social skills, and quality of relationships in bulimic women. J Consult Clin Psychol. 1992;60(Apr 92):293-9.
26. Quiles-Cestari LM, Ribeiro RPP. The occupational roles of women with anorexia nervosa. Rev Lat Am Enfermagem. 2012;20(2):235-42.
27. Eisenberg ME, Berge JM, Fulkerson JA, Neumark-Sztainer D. Associations between hurtful weight-related comments by family and significant other and the development of disordered eating behaviors in young adults. J Behav Med. 2012;35(5):500-8.
28. Haines J, Gillman MW, Rifas-Shiman S, Field AE, Austin SB. Family Dinner and Disordered Eating Behaviors in a Large Cohort of Adolescents. Eat Disord. 2009;18(1):10-24.
29. Rosen M. Systematisk litteraturöversikt. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 429-46.
30. Henriksen J-O, Vetlesen AJ, Torhell S-E. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur; 2001.
31. Harrison A, Mountford VA, Tchanturia K. Social anhedonia and work and social functioning in the acute and recovered phases of eating disorders. Psychiatry Res. 2014 Aug 15;218(1-2):187-94.
32. Giles GM, Allen ME. Occupational therapy in the rehabilitation of the patient with anorexia nervosa. Occup Ther Ment Health. 1986;6(1):47-66.
33. Marrone J, Golowka E. If work makes people with mental illness sick, what do unemployment, poverty, and social isolation cause? Psychiatr Rehabil J. 1999;23(2):187-93.
34. Gardiner C, Brown N. Is there a role for occupational therapy within a specialist child and adolescent mental health eating disorder service? Br J Occup Ther. 2010;73(1):38-43.
35. Ziberovska A, Rosell P. Hur beskriver kvinnor med ätstörning sina dagliga aktiviteter? [Kandidatuppsats]. Lund: Lunds universitet; 2010.
36. Kloczko E, Ikiugu MN. The Role of Occupational Therapy in the Treatment of Adolescents with Eating Disorders as Perceived by Mental Health Therapists. Occup Ther Ment Health. 2006;22(1):63-83.
37. Hartmann A, Zeeck A, Barrett MS. Interpersonal problems in eating disorders. Int J Eat Disord. 2010;43(7):619-27.
38. Bruce K, Steiger H, Koerner N, Israel M, Young S. Bulimia nervosa with co-morbid avoidant personality disorder: behavioural characteristics and serotonergic function. Psychol Med. 2004;34(01):113-24.
39. Libbey HP, Story MT, Neumark-Sztainer DR, Boutelle KN. Teasing, Disordered Eating Behaviors, and Psychological Morbidities Among Overweight Adolescents. Obesity. 2008;16(S2):S24-S9.
40. Spanos A, Klump KL, Burt SA, McGue M, Iacono WG. A Longitudinal Investigation of the Relationship Between Disordered Eating Attitudes and Behaviors and Parent-Child Conflict: A Monozygotic Twin Differences Design. J Abnorm Psychol. 2010;119(2):293-9.
41. Clark M, Nayar S. Recovery from eating disorders: A role for occupational therapy. N Z J Occ Ther. 2012;59(1):13-7.
42. Thylefors I. Babels torn: om tvärprofessionellt teamsamarbete. Stockholm: Natur & kultur; 2013.43. Duncan EM, Creek J. Working on the margins: occupational therapy and social inclusion. I:
Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J, redaktörer. Creek's occupational therapy and mental health. 5 uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014. s. 359-80.
44. Stanton E, Mann WC, Klyczek JP. Use of the Bay Area Functional Performance Evaluation with eating disordered patients. OTJR (Thorofare N J). 1991;11(4):227-37.
45. Nordh N. Hela familjen i fokus vid behandling av anorexi 2013 [2016-02-08]. Tillgänglig från: http://www.vetenskaphalsa.se/anorexi/.
20
Bilaga 1Översiktstabellen nedan visar en sammanfattning av valda artiklar.
Författare, år
Syfte Design Metod Resultat Kvalitet
Krug et al, 2012. (22)
Syftet med denna studie var att studera vanor, beteende och livsstil både i barndomen och i vuxenålder hos patienter med ätstörningar och jämföra dessa med en frisk kontrollgrupp.
Fall-kontroll studie
Data samlades in genom semi- strukturerad intervju gällande vanor i barndom samt vuxenlivet för 1528 kvinnor varav 801 ätstörnings patienter och 727 frisk kontrollgrupp från fem europeiska länder. Sedan jämfördes Ätstörningsgruppen med friska kontrollgruppen. Inklussionskriteria var kvinnor med någon form av ätstörningar. Exklussionskriterier var personer med andra psykiska sjukdomar, kognitiva funktionshinder samt de med otillräcklig information.
Resultatet visar att det fanns signifikanta skillnader gällande ålder mellan personer med ätstörningar och frisk kontrollgrupp. Personer med ätstörningar var äldre än kontrollgruppen. Samt fler personer med ätstörningar är välutbildade och arbetar jämför med friska kontrollgruppen. Det fanns en signifikant skillnad gällande antal män i friska kontrollgruppen, större antal män bland friska kontrollgrupen och större antal kvinnor bland personer med ätstörningar. Antalet kvinnor bland personer med ätstörningar i Spanien var betydligt fler än män jämför med andra deltagande länder. Det fanns signifikanta skillnader gällande livsstilsvanor och beteende i barndomen, personer med ätstörningar visade mycket mer TV tittande och pluggande än friska kontrollgruppen som barn. Det fanns signifikant skillnad gällande umgänge och lek med kompisar och syskon, detta fanns mycket mer hos friska kontrollgruppen som barn.
Låg
Författare, Syfte Design Metod Resultat Kvalitet
årTchanturia et al, 2013. (23).
Syftet med denna studie var att jämföra och kartlägga delaktigheten i arbete och sociala vardagslivet. bedömningsi nstrumentet WASA(Work andSocial Adjustment Scale).
Tvärsnitts- studie
Deltagare var 77 kvinnor med AN och kontrollgruppen var 83 friska kvinnor som jämfördes med varandra. Inklussionskriterier var att ha AN och exklussionskriterier för AN-deltagare var allvarliga skallskador, epilepsi, psykosis och för friska kontruppen var exklussionskriterier psykiska sjukdomar både själva personerna i kontrollgruppen och i deras familjer, användning av psykiatriska mediciner, BMI mellan 18 och 26 samt avsaknad av ätstörningssymtom.Datainsamlingen skedde genom strukturerade intervjuer.
Resultatet visar en kraftig nedsättning i delaktighet i arbete för deltagare med anorexia nervosa jämfört med frisk kontrollgrupp. Arbetslösheten var 24.4%för deltagare med AN och 1.2% för den friska kontrollgrupp en.
Låg
Taylor et al, 2005. (24)
Syftet med denna studie var att identifiera förhållanden mellan nedlåtande uttalande om vikt, ätvanor och social stöd och upplevelser av våld i barndomen hos personer som riskerar att utveckla ätstörningar.
Fall-kontroll studie
Deltagare var 455 kvinnliga studenter. Intresserade kvinnor anmälde sitt intresse att delta i en internetbaserad studie. Datainsamlingsinstrumentet var en internetbaserad mätningskontroll formulär (WCS: Weight Shape Concerns Screenings measure).
Resultatet visade att det fanns en signifikant korrelation mellan kroppsstorlek upp till 18 års ålder och nedlåtande uttalande ifrån föräldrar(r= 0.33, p= 0) och syskon (r= 0.25, p= 0). Samt förelåg det samband mellan nedlåtande uttalande gällande ätvanor från närstående och bristande självkänsla och social stöd ifrån närstående. Dessa nedlåtande uttalanden förekom i större utsträckning hos de med överviktig pappa.
Låg
Grisset et al, 1992. (25)
Syftet med denna studie var att förstå hur stöd från omgivningen samt personliga egenskaper hos kvinnor med bulimi påverkar delaktigheten i relationer hos
Fall-kontroll studie
Deltagare var 21 kvinnor med bulimi som jämfördes med 21 matchade och friska kvinnor (kontrollgrupp) bland annat avseende uppfattad stöd från omgivningen. Bulimiska kvinnor identifierade genom strukturerad intervju och särskild test för bulimi (BULIT). Kontrollgruppen identifierades genom intervju
Resultatet visade att bulimiska kvinnor uppfattar ett minskad stöd från omgivningen samt har de kaotiska relationer med mycket konflikter i nära relationer jämfört med den friska kontrollgruppen.
Låg
dessa personer. Samt dessa kvinnors perception av omgivningens stöd.
och de skulle vara utan några ätstörningssymptom.
Författare, år
Syfte Design Metod Resultat Kvalitet
Quiles et al, 2012. (26)
Att undersöka hur anorexia nervosa påverkar aktivitetsrollerna i vardagslivet.
Fall-kontroll studie
Deltagarna var 11 kvinnor med anorexia nervosa. Inklussionskriterier var att deltagare skulle haft AN och exklussionskriterier var de som var gravida och/eller de som hade andra psykiska sjukdomar. Datainsamlingen gällande AN gruppen skedde genom en frågeformulär (the questionnaire Eating Attitudes, EAT 26) framtagen för identifiering av ätsörningar. Datainsamling gällande kontrollgruppen skedde genom intervjuer.
Resultatet visade att kvinnor med AN ett minskat delaktighet i roller i arbete, studier samt vänskap jämfört med kontrollgruppen.
Låg
Eisenberg et al, 2011. (27)
Syftet med denna studie var att undersöka de förhållanden som kan finnas mellan viktkommentarer från närstående och ätstörningar hos unga vuxna.
Kohort-studie
Deltagare bestod av 1902 unga vuxna varav 1080 unga kvinnor och 822 unga män. Medelålder för deltagare var 25 år. Datainsamlingsinstrumentet var genom ett program så kallad ”The Project EAT, Eating and Activity in Teens and Young Adults” som var i tre steg ”(EAT 1, 2 och 3)”. Data samlades in över tid dock i tre tillfälle gällande deltagarnas ätvanor, fysiska aktivitter, kommentarer de hade fått från närstående rörande vikt. De deltagare som inte svarade uppföljningsbrev exkluderades. Totalt 2844 ungdomar exkluderades för att det inte fanns tillräcklig information om deras adress.
Resultatet visade att det finns samband mellan vikt-kommentarer och ätstörningar hos deltagare/unga vuxna. Det visades att 51.7% av unga flickor samt 30.4% av unga pojkar som deltog i studien hade försökt med ohälsosamma metoder att hålla vikten.Dessa metod var bland andra att hetsäta, rensa och extrembantna.
Låg
Författare, år
Syfte Design Metod Resultat Kvalitet
Haines et al, 1996-1999. (28)
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns samband mellan familjemiddag och ätstörningar bland ungdomar.
Kohort- studie
Deltagare bestod av 13448 ungdomar varav 7535 tonårstjejer och 5913 tonårspojkar. Datainsamlingengjordes via email och med hjälp av formulär för ålder, BMI, oro för vikt, vanor kring familjemiddag och hur ofta de äter familjemiddag, om de hade några ätstörningsbeteende (exempelvis om de brukade hetsäta, rensa, extrembanta).
Resultatet visade att utvecklingen av ätstörningar kunde relateras till frekvens av/hur ofta man åt familjemiddag tillsammans.Resultatet visade också att det fanns större oro för vikten bland flickor än bland pojkar. Det visades att 4.4% (n= 760) av tjejer och 1.5% (n= 203) av killar utvecklade hetsätning och de tillhörde gruppen ungdomar som åt familjemiddag aldrig eller mindre ofta jämfört med de som åt familjemiddag oftare eller varjedag året innan. Det visades också att6.5% (n= 1051) av tjejer och 2.8% (n= 357) av killar började banta frekvent vilket också var relaterad till färre familjemiddagar med familjemedlemmar året innan.
Låg
Bilaga 2Granskningsmall för observationsstudier:Studie A1 A2 A3 A4 A5 A6 Svar Risk
för biasa b c a b a b c d e f g h i j a b c d e a b c d a b c
Krug et al, fall-kontrollstudie (22)
J J O O Et N N O J J J Et J J J J O Et O N J J Et J O O O
J= 12N= 3O= 8Et= 4
Medelhög
Tchanturia et al, tvärsnittstudie (23)
J J O Et Et N N O J J J O O J J Et Et Et Et Et J J Et O O O O
J= 9 N= 2 O= 8 Et= 8
Medelhög
Taylor et al,
Retrospektiv fall-
kontroll studie (24)
J J O J Et N N O J J J Et J J J J Et Et O N J J Et J O O O
J= 13 N= 3 O= 6 Et= 5
Medelhög
Grisset et al, fall-kontrollstudie (25)
J J O Et Et N N O J J J J O J J Et Et Et Et Et J J Et O O O O
J= 10 N= 2 O= 7 Et= 8
Medelhög
Quiles et al, Fall-kontrollstudie (26)
J J J Et Et N N O J J J J O J J Et Et Et Et Et J J Et O O O O
J= 11 N= 2 O= 6 Et= 8
Medelhög
Eisenberg et al, Longitudinal-kohortstudie (27)
J J O Et Et O N O J J J J O J J N Et Et O J J J Et J O O O
J= 12 N= 2 O= 8 Et= 5
Medelhög
Haines et al, Longitudinal-kohortstudie (28)
J J O Et Et N N O J J J J J J J N Et Et J J J J Et J O O O
J= 14 N= 3 O= 5 Et= 5
Medelhög
A. Granskning av studiens begränsningar – eventuella systematiska fel (bias) Ja Nej Oklart
Ej tilllämpligt A1. Selektionsbias 1a) Var de observerade grupperna rekryterade på ett
tillräckligt likartat sätt? 1b) Var de jämförda gruppernas sammansättning tillräckligt lika
vid studiestart? 1c) Har korrigering av obalanser i baslinjevariabler mellan grupper med
olika exponering/behandling gjorts på ett adekvat sätt i den statistiska analysen?
Kommentarer: Bedömning av risk för selektionsbias: A2. Behandlingsbias 2a) Var
villkoren (utöver den behandling eller exponering som studerades) för grupperna under
behandlings-/ exponeringstiden tillräckligt likartade? 2b) Var följsamhet gentemot
behandling/ exponering acceptabel i grupperna? A3. Bedömningsbias (per utfallsmått)
3a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias? 3b) Var personerna som utvärderade
utfallet blindade för studiedeltagarnas exponeringsstatus? 3c) Var personerna som
utvärderade utfallet opartiska? 3d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt? 3e) Mättes
utfallet på ett adekvat sätt med standardiserade/definierade mätmetoder? 3f) Mättes
utfallet på ett adekvat sätt med validerade mätmetoder? 3g) Har variationer i exponering
över tid tagits med i analysen? 3h) Har utfallet mätts vid optimal(a) tidpunkt(er)? 3i) Var
observatörsöverensstämmelsen acceptabel? 3j) Har studien tillämpat ett lämpligt
statistiskt mått för rapporterad effekt/samband? A4. Bortfallsbias (per utfallsmått) 4a)
Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till populationens storlek? 4b) Var
bortfallet lika stort inom grupperna? 4c) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade
mellan bortfallen i interventions- och kontrollgruppen alternativt mellan olika
exponeringsgrupper? 4d) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade mellan analys-
och bortfallgruppen? 4e) Var den statistiska hanteringen av bortfallet adekvat? A5.
Rapporteringsbias 5a) Följde studien ett i förväg fastlagt studieprotokoll? 5b) Var
utfallsmåtten relevanta? 5c) Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt?
5d) Var tidpunkterna för rapporterad analys relevanta? A6. Intressekonfliktbias 6a)
Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att
studiens resultat har påverkats av intressekonflikter? 6b) Föreligger, baserat på uppgifter
om studiens finansiering, låg eller obefintlig risk att studien har påverkats av en finansiär
med ekonomiskt intresse i resultatet? 6c) Föreligger låg eller obefintlig risk för annan
form av intressekonflikt (t ex att författarna har utvecklat interventionen)?
