Tisdagssammankomster på SLS. Aktuellt. Sidan 17 ning ... · referat från symposiet "Livets början – vem äger frågan?" ... ska behandlas med antimikrobiell terapi och kortikosteroidbehandlingen

SLS aktuellt.

UTBILDNINGLäkardagarna i Örebro är fort-bildningsdagar för läkare – i år publicerar vi abstrakten i SLS Aktuellt. Sidan 17

VETENSKAPKan man vaccinera mot åderförfett-ning? Det utreds vid en av höstens Tisdagssammankomster på SLS. Sidan 31

KVALITETProjekt "Säker förlossningsvård" – ett nationellt tvärprofessionellt samarbete för en säkrare förloss-ning. Sidan 25

AKTUELLT ”Inom flygindustrin har man gjort säkerhet till en vetenskap. Före varje start och landning tvingas piloter, oavsett rang, att gå igenom en checklista för att slå vakt om säkerheten..” Sidan 5

NUMMER 3 2011 | SEPTEMBER | ISSN 1650-8203 | SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM FORSKNING, VETENSKAP & UTBILDNING

ETIKAllt fler nyfödda överlever vid de kortaste graviditetslängderna: ett referat från symposiet "Livets början – vem äger frågan?" Sidan 23

För att uppmärksamma och uppmuntra translationell forskning delar Läkaresäll-

skapet för första gången ut ett pris inom detta område. Till pristagare utsågs i år Maria Gustafsson Liljefors.

’’’’

Riksstämman ger en unik möjlighet att mötas och att bolla olika frågor. Man

undviker stuprörstänket och skapar istället förutsättningar för ett hängrännetänk där olika perspektiv kan mötas.

’’’’ Sidan 28Sidan 8

Sök med-lemskap i SLS

före 30/9 för fritt inträde till Medicin-ska riksstämman, den 30/11 – 2/12 i

Stockholm.

Foto

: Ann

-Sofi

e R

osen

kvis

t

Foto

: Ste

fan

Hol

m

Daivobet® gel (kalcipotriol 50 μg/g och betametasondi propionat 0,5 mg/g), gel. Medel mot psoriasis, ATC-kod: D05AX52. – Observera att förpackningarna dock ingår i förmånssystemet endast för be handling av psoriasis i hårbotten. Indikationer: Lokal behand ling av pso riasis i hår botten. Lokal behandling av mild till måttlig plackpsoriasis vulgaris på andra områden än hårbotten. Dosering och administreringssätt: Daivobet® gel appliceras på angripna hud om råden en gång dagligen. Rekommenderad be hand-lingstid är 4 veckor för psoriasis i hårbotten och 8 veckor för övriga hudom råden. Dosen bör ej överstiga 15 g per dag eller 100 g per vecka. Den kroppsyta som be handlas med en produkt innehållande kalcipotriol bör ej överskrida 30%. Om skakas före användning. Pediatriska pa tien ter: Re kom menderas inte till barn under 18 år då data saknas. Kontraindikationer: Över känslighet mot de aktiva sub stanserna eller mot något hjälpämne. Patienter med störningar i kalcium metabolismen. Vid virusinfek tioner, svamp- eller bak teriella infek tioner i huden, in-fektioner förorsak ade av parasiter, hud mani festationer i samband med tuberkulos eller sy filis, perioral dermatit, hud atrofi, striae, kapil-lärskörhet, iktyos, acne vul ga ris, acne rosacea, rosacea, hud sår/-skador, perianal och geni tal pruritus, guttat, erytrodermisk, ex-foliativ och pustulös psoriasis, all-varlig njurinsufficiens eller allvarlig leversjukdom. Varning och för siktighet: Daivobet® gel innehål ler en potent grupp-III-steroid och sam tidig be handling med andra stero ider ska und vikas. Hämning av bi-njurebarkfunktio nen eller inver kan på den metaboliska kon trollen av diabetes mellitus, kan även in träffa beroende på systemisk ab sorp tion. Applikation under ocklu sions för band ska undvikas. Appli cering på stora ytor skadad hud, på slem hinnor eller i hudveck ska undvikas. Hyperkalcemi kan upp kom ma om den maximala vecko-dosen över skrids. Behandling av mer än 30% av kroppsytan bör undvikas. Undvik kontakt med ansikte, mun, ögon och underlivet. Sekundär infek terade lesioner ska behandlas med anti mikro biell terapi och kortiko steroid behandlingen avbrytas vid för-sämrat läge. Vid avslutande av pso riasis-behandling med lokala kortiko stero ider kan det före ligga risk för ge ne ra liserad pustulös pso riasis eller re bound-effekt. Vid långtids-behandling finns ökad risk för lokala och systemiska bi verkningar av kortikosteroid. Läkare re kommenderas att råda patienten att under behandling begränsa eller und vika över-driven exponering för naturligt eller konst gjort solljus. Daivobet® gel innehåller butyl-hydroxitoluen. Förpack ningar: Flaskor 15, 60 och 2 x 60g. Rabattering: Observera att för packnin garna ingår i förmånssystemet endast för behandling av psoriasis i hår bot ten! De taljerad information om detta läkemedel finns på www.lakemedelsverket.se samt för förpack ningar och priser på www.fass.se.

Datum för översyn av produktresumén: 2010-12-14. LEO Pharma Nordic, tel. 040-35 22 00 www.leo-pharma.se

Gel för behandling av plackpsoriasis

Gel för behandling av plackpsoriasis

NYHET

Daivobet® – nu även som gel!

LEO® 2

0083

9 D

IX ©

LEO

JAN

201

1 O

rg.n

r. 5

5607

5-4

318.

ALL

A L

EO V

AR

UM

ÄR

KEN

SO

M N

ÄM

NS

ÄG

S A

V L

EO G

RO

UP.

Annonce A4_200838-03.indd 1 18/01/11 15.39

INNEHÅLLVETENSKAP Teamarbete avgörande..................................5

Telomerers biologi.........................................34

Svensk psykiatri i samarbete......................35

Sektion: idrottsmedicin................................37

UTBILDNING Riksstämman skapar ordning.......................7

Socialstyrelsen på Riksstämman.................8

Symposier och gästföreläsare......................9

För och emot Riksstämman ......................14

Temadag om palliation..................................15

Konst & Läkekonst.........................................16

Abstrakt från Läkardagarna i Örebro...17

Att forska som läkarstudent......................28

Tisdagssammankomster...............................30

Berzeliussymposier.........................................31

KVALITET Van kongressarrangör....................................13

Projekt Säker förlossning............................25

Patientsäkerhet framtidsfråga...................27

För patientens bästa......................................29

Språkvårdsfrågor.............................................36

Brian Deer på SLS.........................................38

Porträttsamlingen...........................................39

Skapande på äldre dagar..............................41

Krönika: Patientsäkerhet..............................43

ETIK Livets början – vem äger frågan?.............23

Etikdagen 9 november..................................27

MEDLEMSINFORMATION Kandidatföreningen.......................................28

Förstärkning på kansliet...............................32

Maritta Pöysti går i pension.......................33

Hej Medlem!.....................................................40

Kalendarium......................................................44

Sök anslag från SLS........................................44

Ill : Medicinska riksstämman

– vårdens JamboreeI början av augusti besökte jag scouternas Jamboree utanför Kristianstad. Jamboreen är ett gigantiskt läger som genomförs vart fjärde år, med deltagare från hela världen. Det kom nästan 40 000 deltagare och totalt nästan lika många andra besökare, som ville se detta stora engagemang. Deltagarna berättade hur mycket de lär sig genom att träffas och genomföra uppgifter tillsammans med personer från andra kulturer och med andra erfarenheter. Man kan lära sig massor där, även som besökare: utställningar om olika länder, mat från olika kulturer, information från organisationer. Och det är roligt med alla mötena med människor!

Medicinska riksstämman har likheter med Jamboreen: en mötesplats för människor som har ett gemensamt stark intresse. I vårt fall gäller det att utveckla bästa möjliga hälso- och sjukvård för patientens bästa. Deltagarna kommer från olika verksamheter, har olika yrkeskompetens och olika lång erfarenhet av arbetet. Det finns också olika synpunkter på hur sjukvård bäst organiseras, hur mycket vården ska få kosta och vad som är bästa metod för diagnostik och behandling. I år kommer vi att ha många tillfällen till vårdpolitisk debatt. Alla kan vi bidra och alla kan vi lära nytt!

Jag hoppas att just du kommer dit, att du uppmuntrar kolleger att delta (inte minst unga kolleger som behöver det spännande mötet) och att även årets Riksstämma blir en utvecklande, utmanande, lärorik och rolig erfarenhet.

Vi är glada att kunna att meddela att hela Riksstämman nu är IPULS-certifie-rad. Det innebär att innehållet i det vetenskapliga programmet kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för ST. Vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. Det finns några delmål som är likartade mellan specialiteterna, men vissa är specifika för respektive specialitet.

En annan positiv nyhet är att vi i år tillsammans med Läkaresällskapet i Örebro, istället för kursbok, väljer att publicera abstrakten från Läkarda-garna i Örebro här i SLS Aktuellt. Vi samarbetar sedan många år med dessa populära fortbildningskurser. Årets tema var infektioner – på sidorna 17–21 finner du några av abstrakten från den välbesökta kursen.

Välkommen till ett nytt nummer av SLS Aktuellt och till Medicinska riksstämman den 30 november – 2 december!

MARGARETA TROEIN TÖLLBORN

Ordförande i Svenska Läkaresällskapet

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET www.sls.se

SLS aktuellt. NUMMER 3 2011

Medicinska Riksstämman har likheter med Jambo-reen – det är en mötesplats för människor som har ett gemensamt starkt intresse.

’’

’’

Omslag: Peter Pronovost, talar vid årets öppningsmöte vid Riksstämman den 30 november

17

ILLU

STR

AT

ION

: ST

INA

WIR

SÉN

/WO

O A

GEN

TU

R

Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans.

Samarbetspartners MediapartnerArrangör

Årets tema: säkrare vÅrd

stockholmsmässan 30 nov – 2 dec 2011 www.riksstamman.se

För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över specialist- och yrkesgränserna. I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet.

Vidareutbilda dig, utbyt erfarenheter, diskutera nya rön och mingla tillsammans med läkare, forskare, sjuksköterskor, läkar studenter, politiker, företrädare för näringslivet och alla andra i vård teamet. Passa även på att del av läkemedelsnyheter och medicintekniska innovationer. Platsen är Medicinska riksstämman – Sveriges största tvärvetenskapliga möte.

Kom och diskutera årets tema ”Säkrare vård”. Din åsikt är betydelse full. Och på Medicinska riksstämman finns många som vill lyssna.

Boka in den 30 november–2 december du med!

Vem är viktigast för vården?

Rix_Allman_Onkologerna_A4_2.indd 3 2011-08-22 13.32

forts sidan 6

Teamarbete avgörande för vårdens utmaningar

Foto

: A

llan

Borg

, CEP

S, S

öder

sjuk

huse

t

fortbiLdning Peter Pronovost anestesiolog och forskare, har av times Magazine utsetts till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen. genom hans innovativa förbättrings-program har bland annat dödligheten vid landets intensivvårdsavdelningar i USA kunnat minska med 30 procent. nu sprids hans metoder över hela världen. i november kommer han till Sverige för att gästföreläsa på riksstämman.

Inom flygindustrin har man gjort säkerhet till en vetenskap. Före varje start och landning tvingas piloter, oavsett rang, att gå igenom en checklista för att slå vakt om säkerheten. Ett lika rigoröst system har inte funnits i motsva-rande grad i hälso- och sjukvården, trots att många människor skadas och dör till följd av exempelvis felmedicinering, sjukhusrelaterade infektioner, stress och bristfällig kommuni-kation. I USA dör varje år 200 000 personer på grund av sjukhusrelaterade infektioner. Ytterligare tusentals människor dör till följd av diagnostiska fel och kommunikationsbrister.

– Jag får dagligen mejl från hälso- och sjukvårdspersonal världen över som ger

skrämmande, men ärliga beskrivningar av de systembrister som finns vad gäller patientsä-kerhet, ledarskap och kvalitet. Men det finns en stor och ärlig vilja att verkligen göra något åt problemen, säger Peter Pronovost, professor vid Johns Hopkins University School of Medicine.

Han är medicinskt ansvarig för Center for Innovation in Quality Patient Care. Centret som arbetar för att utveckla kvalitet och säker-het har cirka 20 anställda; läkare, sjuksköter-skor, experter på folkhälsa, samhällsvetare och administratörer arbetar i team tätt tillsam-mans. Flera av medarbetarna är även certifie-rade i Lean Sigma.

– Betydelsen av att jobba tvärvetenskapligt i team är avgörande för att lyckas med de utmaningar vården står inför. Vi har i dag mycket och värdefull kunskap från grundforsk-ning och patientnära forskning. Men resultaten omsätts inte i tillräckligt stor omfattning i klinisk praxis. Det krävs mycket tydligare och mycket större satsningar på forskning kring hur metoder implementeras i hälso- och sjukvår-den. Det är avgörande för om vi ska lyckas utveckla vården och kunna möta patienternas individuella behov av behandling. Patienternas hälsa måste stå i fokus, säger Peter Pronovost.

RIKSSTÄMMAN 5

Namn: Peter J. PronovostTitel: MD, PhD, FCCM ProfessorVerksam vid: - Departments of Anesthesiology/Critical Care Medicine and Surgery, The Johns Hopkins University School of Medicine - Department of Health Policy & Management- Department of Health Policy & Management, The Bloomberg School of Public Health- Director, Johns Hopkins Quality and Safety Research Group

Öppningsmötet den 30/11 kl 10.15 inleder Medicinska riksstämman. Huvudtalare är Peter Pronovost, en av USA:s främsta forskare inom patientsäkerhet, som talar om sitt arbete för en säkrare vård. Pronovost har blivit utsedd till en av världens 100 mest inflytelserika personer av Time Magazine för sitt banbrytande arbete.

fAKtA

IPULS har granskat och godkänt denna utbildning.

Fullständig utbildnings-beskrivning finns på

www.ipuls.se. IPULS nr 20110249

forts fr sidan 5

6 RIKSSTÄMMAN

dödsfall på grund av felVarje år drabbas cirka 80 000 patienter i USA av infektioner i samband med att man lägger centrala venkatetrar. Ungefär en tredjedel av dessa patienter dör till följd av blodförgiftning, nästan lika många som dör i bröstcancer.

För några år sedan fick han som läkare erfara när en 18 månader gammal flicka avled till följd av felbehandling efter en brännskada. Personligen har han även upplevt hur hans egen far miste livet till följd av en felaktig cancerdiagnos.

– Det var två av flera händelser som fick mig att vilja arbeta med förbättringar och säkerhet. Jag och mina kollegor utvecklade ett program som framgångsrikt tagits i bruk vid Johns Hopkins, och sedan i staten Michigan, säger Peter Pronovost.Det kvalitets- och säkerhetsprogram som han och hans team har utvecklat utgår från tre strategier: enkla och evidensbaserade checklistor, kulturförändringar för att riva hierarkier och förbättra kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor, samt vetenskapligt validerade mätmetoder.En statligt finansierad satsning i staten Michigan, visade att när 50 intensivvårdsavdelningar implementerade det övergripande kvalitets- och säkerhetsprogrammet, kunde sjukhusrelaterade infektioner minska till nästan noll; över 2 000 liv kunde räddas.

– Vi kunde också visa att resultaten höll i sig tre år senare och att varje sjukhus sparade minst en miljon dollar på att arbeta förebyggande. Vi har också visat att det är möjligt att bekämpa infektioner i samband med blodförgiftning, dessa infektioner har minskat med 60 procent i USA, säger Peter Pronovost.

Även läkare gör felInom flyget erkänner man att anställda har sina fel och brister. Därför måste man utveckla program som tar hänsyn till det. Till exempel, finns det stränga regler kring maximal tjänstgöringstid, överskrider man maxgränsen vid exempelvis förseningar, får besättningen lämna planet och ersättas med en ny besättning.

– Läkare däremot kan arbeta många och långa timmar i sträck, sömnbrist är nästan en merit. Detta system skulle vara oaccepta-belt inom flyget. Läkare är inte ofelbara, de gör ständigt misstag som många gånger hade kunnat undvikas. Forskning visar att ingen kan tänka särskilt rationellt under pressade situationer, våra hjärnor är inte skapta för det. Därför måste sjukvården, precis som flyget, anpassa säkerheten efter hur vi människor faktiskt fungerar.Inspirerad av flyget vände sig Peter Pronovost till det amerikan-ska smittskyddsinstitutet för att titta närmare på de riktlinjer som redan fanns. För det område som rör infektioner i samband med att man lägger centrala venkatetrar, omfattade riktlinjerna 120 sidor utan särskilt många praktiska referenser.

– Det var eleganta riktlinjer, men inte så hjälpsamma för kliniker. Så vi mejslade ut de fem viktigaste punkterna, baserade på risk och styrka i evidens. Vi fann att vårdpersonalen i endast 30 procent av fallen tog hänsyn till dessa fem viktiga punkter, säger Peter Pronovost.De omfattande riktlinjerna reducerades till en praktisk checklista i fem enkla steg: tvätta händerna, använd sterila rockar, handskar och masker, tvätta rent med antiseptisk lösning före isättande av kateter, undvik att placera kateter i ljumsken (där smittorisken är

högre) och avlägsna en kateter så snart den inte längre behövs.– Men det räcker inte med endast checklistor, det krävs också att man arbetar med kulturella förändringar där man river hierarkier och förbättrar kommunikationen mellan de anställda. I varje land som jag besökt möter jag sjuksköterskor som säger att de inte kan eller vågar ifrågasätta läkare. Men med checklistor som vilar på starka vetenskapliga bevis är det ingen som kan ifrågasätta de olika stegen, säger Peter Pronovost.

Det finns olika förklaringar till varför rutiner och checklistor inte följs som det är tänkt. Enligt Peter Pronovost handlar det bland annat om att många läkare inte tycker om att ”övervakas” av sjuksköterskor eller på annat sätt tvingas att följa en check-lista; en önskan kan vara att undvika standardiserade arbetsupp-gifter och byråkrati. Området är inte heller så glamoröst; många forskare föredrar att fokusera på grundforskning som har med sjukdomars biologi att göra eller att utveckla nya terapeutiska behandlingar.

– Det är ett misstag, ett stort misstag att inte lyfta fram forsk-ningen inom området som rör patientsäkerhet och kvalitet, samt den forskning som handlar om hur evidensbaserade metoder bäst kan implementeras i vården. Från skattebetalarnas perspek-tiv är det upprörande.

Kulturförändringar viktiga Peter Pronovost har lanserat rutiner som innebär att sjuksköterskor får möjlighet att använda personsökare för att kalla på sjukhusche-fen om en läkares beteende påtagligt hotar säkerheten. Eller att på webben rapportera eventuella säkerhetsproblem anonymt.

– Var och en i teamet bär ett lika stort ansvar för att säkra kvaliteten och säkerheten. Det krävs ett gott samarbete; precis som en besättning på ett flygplan behöver läkare, sjuksköterskor och paramedicinare arbeta nära varandra i ett team.I boken ”Säkra Patienter, Smarta sjukhus – Hur en läkares checklista kan förändra vården inifrån och ut” (Plume förlag) berättar Peter Pronovost om en kirurg som vägrar att inse att patienten på operationsbordet är starkt allergisk mot den typen av latexhandskar som kirurgen använder.

– Jag brinner för att kvalitet och säkerhetsfrågor får den status som området förtjänar, och att forskningen får ett vetenskapligt erkännande. Alla måste hjälpas åt och även få tid och ett erkän-nande för sitt arbete. Peter Pronovost utsågs för några år sedan av redaktörerna för Time Magazine till en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen. Han anlitas idag av många länder för att hjälpa till att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten i sjukvården, bland annat i Spanien, Pakistan och Peru. Sedan några år leder han utvecklingsprojekt inom WHO och är rådgivare åt World Alliance for Patient Safety.I november är han i Sverige för att föreläsa på Riksstämman.

– Jag hoppas att Sverige är lika intresserad som många andra länder av att arbeta systematiskt och strukturerat med dessa frågor utifrån de modeller som vi vet fungerar. Vinsterna är flera. Vi kan rädda liv. Men förhoppningsvis kan det också leda till att många läkare återfår glädjen i sitt arbete. Alltför många jag träffar känner sig tyvärr både utmattade och uppgivna. Den här utvecklingen måste vi vända, säger Peter Pronovost.

EVA NORDIN

RIKSSTÄMMAN 7

Sveriges största tvär- vetenskapliga mötesplats tvÄrvetenSKAP Medicinska riks-stämman är Sveriges största tvärvetenskap-liga träffpunkt för hela vårdteamet.

Det vetenskapliga programmet består av 700 olika programpunkter i form av sym-posier, ST-utbildningar, föredrag, posters samt svenska och utländska gästföreläsare. Utställare visar det senaste inom behand-ling, läkemedel, utbildning, bemanning, it och medicinteknisk utrustning.

Riksstämman, som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, kommer i fortsättningen att hållas i Stockholm varje år.

Årets symposier deLMÅL Innehållet i Riksstämmans symposier kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för ST, men inte uppfylla ett helt eller del av delmål. Vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. Det finns några delmål som är likartade mellan specialite-terna, men vissa är specifika för respektive specialitet.

riksstämmefest den 1/12SAMvAro Medicinska riksstämman erbjuder en social mötesplats, där kollegor kan träffas under mer avslappnade former och stifta nya bekantskaper. Ett mycket uppskattat inslag är Svenska Läkaresällska-pets fest som hålls under torsdagskvällen med god mat, dryck och underhållning.

Boka in kvällen den 1 december redan nu. Kostnad och mer information kommer. Välkommen!

delta i fototävlingendiALog För fjärde gången utlyser vi en fototävling på Riksstämmans tema dialog: hur ser din bild av vårdens dialog ut?

Skicka ditt bidrag, senast den 14 septem-ber en högupplöst, minst 300 dpi, och en lågupplöst tif- eller jpg-fil, till Eva Kenne, Box738, 101 35 Stockholm, [email protected], 08-440 88 87.

Bidragen kommer att ställas ut under Riksstämman och ett förstapris kommer att utdelas. Välkommen med ditt bidrag!

Läkekonst i en säker vårdteMA Med årets tema säker vård vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma hur sjukvården kan lära sig av sina misstag och förebygga att de händer igen.

En annan fråga som kommer att diskuteras är hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska förde-las. Mer info om RIksstämman finns på www.riksstamman.se eller genom Eva Kenne, [email protected], 08-440 88 87.

vÅrdPoLitiK Jens Wilkens är sedan i våras engagerad av SLS för att hjälpa till med utvecklingen av Medicinska riksstämman. Huvuduppgiften är att utveckla området vårdpolitik, dvs. alla de ämnen som inte faller under de medicinska rubrikerna, men som är av stor betydelse för vården.

Området är brett och kommer att följa den debatt vi har i Sverige om hur vården organiseras, styrs och finansie-ras. Ambitionen är att SLS ska stärka sin roll i denna debatt, bland annat

genom en utvecklad Riksstäm-ma, allt för en bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter.

Jens Wilkens arbetar med utveckling av sjukvård och dess finansiering, och undervisar i mastersprogram i internationell hälsa. Han har arbetat många

år internationellt med reformer och finansiering av hälsa, bl. a. fem år på WHOs Europakontor i Köpenhamn och huvudkontor i Genève.

MATS BAUER

Vårdpolitiken utvecklas på Riksstämman

fortbiLdning den medicinska och tekniska utvecklingen går rasande snabbt. Man brukar säga att den medicinska kunskapsmassan fördubblas var sjätte år. det är en omöjlighet att på egen hand hänga med i den breda kunskapsflod som forsar fram.

Vi ser även en organisatorisk utveckling.Patienten är i centrum på ett mycket tydligare sätt idag än tidigare; utveck-lingen mot en tematiskt organiserad patientvård ställer stora krav på ett tvärvetenskapligt teamarbete.Samtidigt blir specialiseringen och subspecialiseringen alltmer driven; i den utvecklingen är det nödvändigt att skapa ett forum där vi kan bygga broar mellan olika professioner, specialiteter, beslutsfattare och andra med inflytande över framtidens hälso- och sjukvård.

en säkrare vårdTemat på årets Medicinska riksstämma i Stockholm är ”Läkekonst i en säkrare vård”. Varje år får 10 000 patienter allvarliga vårdskador och 3 000 av dem avlider till följd av en vårdrelaterad infektion eller skada. Det kan vi inte acceptera. Fokus på riksstämman är att lyfta fram kritiska analyser och goda exempel på hur brister och rutiner påverkar vården.

Ökat utbildningsvärdeI takt med att kraven höjs och utmaning-arna växer, tar vi nu nya grepp för att utveckla och modernisera Riksstämman. Vi lyfter till exempel i år tydligare fram utbildningsvärdet. Det blir ett ökat utrymme för utbildningskurser. Den som ordnar ett symposium, seminarium eller en debatt ska fylla i vilket eller vilka mål man anser att Riksstämman uppfyller i ST-utbildningen. På det sättet vill vi anpassa Riksstämman till läkarutbild-ningen. Det kan till exempel handla om etikfrågor som kräver breda perspektiv.

Unik kunskapskällaRiksstämmans stora utbud av övergri-pande symposier, debatter, föreläsningar och workshops gör den till en unik och bred kunskapskälla för särskilt yngre lä-kare, studenter samt AT- och ST-läkare.På fredagen arrangerar även Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening ett särskilt studentprogram.

NILS CONRADI

Riksstämmans generalsekreterare

RIKSSTÄMMAN SKAPAR ORDNING I KUNSKAPSMASSAN

8 RIKSSTÄMMAN

Socialstyrelsen på RiksstämmanProjeKt Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter har blivit ett stort patientsäkerhetsproblem på många av landets sjukhus. nu driver Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt som vill göra det enklare för vårdgivare att bättre kunna mäta, jämföra och förebygga överbeläggningar. På ett symposium på Medicinska riksstämman presenteras projektet närmare.

Överbeläggningarna är ett tecken på systemfel. Vårdens organisationer har sedan 90-talets slut försökt få gehör för problemen, men vårdens beslutsfattare har inte lyssnat. Det menar Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen.

– När jag började på Socialstyrelsen för tre år sedan var över-beläggningar ingen prioriterad fråga, varken för myndigheten eller landstingen. De enda som ropade var sjuksköterskornas och läkarnas organisationer. Socialstyrelsen har sedan tagit tag i frågan och idag ser myndigheten överbeläggningar som en allvarlig patientsäkerhetsfråga, säger Lars-Erik Holm.

Han menar att Socialstyrelsen medverkat till att förändra synen på överbeläggningar hos beslutande tjänstemän genom att debattera, utöva tillsyn och utfärda förelägganden med eller utan vite. Myndigheten har även knutit ett mycket när-mare samarbete med Arbetsmiljöverket än tidigare.

– Vi har som myndighet ansvar för tillsyn och att identifiera brister. Sedan är det vårdgivarens fulla ansvar att göra allt för att patienten inte ska skadas. Ett av flera problem är att vi saknar en enhetlig definition av vad en överbeläggning är och vad som är en rimlig beläggningsgrad, säger Lars-Erik Holm.

På Riksstämman ska han vara moderator för symposiet om överbeläggningar och patientsäkerhet i vården. Det finns ett stort behov i hälso- och sjukvården, menar han, att utveckla modeller för öppna jämförelser. Det behövs också tydligare definitioner, men också bättre metoder för uppföljning av överbeläggningar och dess effekter på patientsäkerhet och vårdkvalitet.

– Vi ser Riksstämman som en av de viktigaste arenorna för att stimulera till viktiga samtal som behöver föras mellan politiker, tjänstemän, myndigheter och vårdens organisationer. Det finns även ett stort behov av evidensbaserad medicin och att lyfta fram kunskapsutvecklingen, här är Riksstämman ett viktigt forum, säger Lars-Erik Holm.

Han beklagar dock att flera specialistföreningar inom Svens-ka Läkaresällskapet valt att lägga sitt vetenskapliga program utanför Riksstämman.– Kunskapsutvecklingen är enormt stor och det är omöjligt att hänga med mer än inom ett högst begränsat område. Riksstämman ger en unik möjlighet för vårdens företrädare att mötas och att bolla olika frågor. Man undviker stuprörstänket och skapar istället förutsättningar för ett hängrännetänk där olika perspektiv kan mötas, säger Lars-Erik Holm.

EVA NORDIN

Socialstyrelsen deltar i år med ett omfattande symposieprogram på årets Riksstämma. Här är några exempel:• ”Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar missgynnar Socialstyrelsens vetenskapliga synsätt rehabiliteringsområdet?”• ”Överbeläggningar i vården: mäta, jämföra, förhindra”• ”Livsuppehållande eller annan livräddande behandling. Socialstyrelsen föreskriver och ger stöd för tillämpningen”• ”Öppna jämförelser som ett verktyg för en god och säker vård”• ”Prevention och behandling av undernäring. Socialstyrelsen föreskriver och vägleder”• ”Patienten som medaktör i patientsäkerhetsarbetet”• ”Varför är cancervården inte jämlik – kan nationella målnivåer minska skillnaderna?”• ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård – hinder och möjligheter”

fAKtA

Din patients smärta kan ha ett namnFör dina patienter med misstänkt neuropatisk smärta finns www.ontikroppen.se samma information finns på fler än 20 olika språk på www.mysterypain.eu

Brännande krypande huggande Bultande isande

Pfizer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfizer.se

11

43

-Pfiz

er-0

9-2

01

0-9

65

4

Annons Ont i kroppen_180x75.indd 1 10-08-26 10.03.20

RIKSSTÄMMAN 9

Barns hälsa och vård

ONSDAG14.30–16.006. Nya genetiska analyser ger säkrare diagnostik för pediatriska patienterNiklas DahlDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 16.30–18.0017. Barn i skärningspunkten mellan pediatrik och psykiatri – stor grupp som kräver ett organisatoriskt nytänkandeKerstin DahlströmDelmål 1–12 Medicinsk kompetens TORSDAG08.30–10.0027. Första året på Nordens enda barn- och ungdomshospiceGeorg Engel 10.30–12.0037. Läkemedelsbehandling av barn – men vad händer sen?Synnöve Lindemalm 16.30–18.0059. Säkrare och bättre vård för barn genom bättre kvalitetsregisterBoel Andersson GäreDelmål 1–12 Medicinsk kompetens; delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap; delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete FREDAG12.30–14.0094. Skolbarn med inlärnings- och beteendeproblemJosef Milerad

Endokrina och metabola sjukdomarONSDAG14.30–16.007. Osteoporos – nya nationella riktlinjer från SocialstyrelsenOve Törring

16.30–18.0018. Bättre metabol kontroll vid typ 1 och typ 2-diabetesStig Attvall Etik och bemötande

ONSDAG12.30–14.001. Livsuppehållande eller annan livräddande behandling. Socialstyrelsen föreskriver och ger stöd för tillämpningenTorsten Mossberg 14.30–16.008. Att fråga om våld – sjukvårdens ansvarGun HeimerDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 16.30–18.0019. Sociala medier i hälso- och sjukvården – en utmaning för professionernas etiska förhållningssättIngemar Engström TORSDAG08.30–10.0028. Patientintegriteten i de nya IT-lösningarna för vårdenGunnar KleinDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 10.30–12.0045. Autonomins gränser (ST-kurs del 1)Anders ÅgårdDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens 12.30–14.0046. Respekt för patientens autonomi (ST-kurs del 2)Anders ÅgårdDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens 14.30–16.0051. Vem ska bestämma om vård för patienter som saknar beslutskompetens?Ingemar Engström

FREDAG08.30–10.0070. Samtalets betydelse – dörr till läkekonst och säker vårdLars HärdelinDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens 08.30–10.0071. Hur mycket ansvar kan en doktor ta? En diskussion kring möjligheter & rättigheter att påverka en annan individLouise Landqvist/ Eddie De DiosDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens 10.30–12.0084. Död och döende i sjukvården – hur agerar vi och hur påverkas vi professionellt och privat?Henry JablonskiDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 12.30–14.0098. Motiverande samtal – MI (Motivational Interviewing) i teori och praktikSven Andréasson

Hjärta-, kärl- och lungsjukdomarTORSDAG08.30–10.0035. Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 1)Lars Lind/ Patrik BjörgårdDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 10.30–12.0036. Allt du borde veta om hypertoni men aldrig vågat fråga (ST-kurs del 2)Lars Lind/ Patrik BjörgårdDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 12.30–14.0047. Uppskatta njurfunktionen!Ola SamuelssonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

SyMPOSIER & GÄSTFÖRELÄSAREfortbiLdning riksstämmans vetenskapliga program är i år godkänt av iPULS. fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (iPULS nr 20110249). innehållet i symposierna kan beröra delar av delmål i Socialstyrelsens nya målbeskrivning för St, men inte uppfylla ett helt eller del av delmål. vilka delmål som berörs varierar beroende på specialitet. det finns några delmål som är likartade mellan specialiteterna, men vissa är specifika för respektive specialitet.

ILLU

STR

AT

ION

: ST

INA

WIR

SÉN

Vem är

Svaret är förstås att alla är lika viktiga. För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs kunniga specialister och proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över yrkesgränserna.

Välkommen till Sveriges största tvärvetenskapliga möte Under tre dagar i höst kan du ta del av Medicinska riksstämmans veten-skapliga program och mingla med kollegor, politiker och företrädare från näringslivet. Passa på att kolla in de senaste nyheterna i utställningen.

Vidareutbilda dig på Medicinska Riksstämman Med över 700 programpunkter finns både föreläsningar som engagerar hela vården och utbildningar för olika specialiteter, utbildningsnivåer och yrkesområden. I år bjuder stämman, som arrangeras av Svenska Läkaresäll-skapet, även på nya, spännande mötesformer.

Var med och gör vården säkrareTemat ”en säkrare vård” lyfter fram kritiska analyser och goda exempel på vilken inverkan brister och rutiner har på säkerheten i ditt arbete. Tillsammans med dina kollegor kan du göra sjukvården bättre. Kom och påverka framtidens sjukvård! Läs mer på riksstamman.se.


viktigasti vården?

SLS_aktuellt_annons_v3.indd 1 2011-05-09 11.28

14.30–16.0052. Kunskapsstyrning inom strokevården genom öppna jämförelser och utvärdering av kvalitet och effektivitetKjell AsplundDelmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0060. Riskpatienten: Piller eller promenad?Mai-Lis HelleniusDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, Delmål 13–15 Kommunikativ kompetens. Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap FREDAG08.30–10.0072. Hitta flimmer, stoppa strokePer Wester/Mårten RosenqvistDelmål 1–2 Medicinsk kompetens GÄSTFÖRELÄSARENorbert Donner-Banzhoff, Tyskland

Agnes Fogo, USADelmål 1–12 Medicinsk kompetens

Hud- och könssjukdomarTORSDAG10.30–12.0038. Gör rätt från början – för patientens säkerhet och högsta medicinska kvalitetMari-Anne HedbladDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

16.30–18.0061. Sekretess och säkerhet vid HIV/STICarin AnagriusDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

FREDAG08.30–10.0073. Arbetsrelaterade hudsjukdomarMagnus BruzeDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

12.30–14.0095. Behandling av hudtumörer – jämförelse av olika metoderMikael TarstedtDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

GÄSTFÖRELÄSARERequena Caballero Luis, Spanien Pieter-Jan Coenraads, HollandDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Lorenzo Cerroni, ÖsterrikeDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete David Taylor-Robinson, England

Individ och samhälleONSDAG12.30–14.002. Tobaken i min specialitetMatz LarssonDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 12.30–14.003. För säkerhets skull – missar vi för mycket eller för lite på akuten?Tobias CarlsonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 16.3–18.0020. Neurosedyn- katastrofen 50 årKerstin Hulter ÅsbergDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete TORSDAG08.30–10.0029. ”Kvinnan” – en historia om blod och våld men med ett lyckligt slut?Mia Fahlén/ Lena ÅbergDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 16–18 Ledarskapskompetens

10.30–12.0039. Piggvar, personal och patienter: finns det säker läkemedelsförskrivning för alla?Marie Portström/ Katja HagströmDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap 12.30–14.0048. Krämpa eller sot – vem får bäst bot?Malin André 14.30–16.0058. Kärnkraftshaveriet i Fukushima: medicinska konsekvenser av strålnings-exponeringenHåkan Pettersson

16.30–18.0062. Har vi råd med smärtpatienten?Clas Mannheimer/Ylva SternerDelmål 1–12 Medicinsk kompetens FREDAG08.30–10.0074. ”Dö bra” – ett folkhälso-perspektiv på palliativ vårdEva Thoren TodoulusDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 10.30–12.0085. Säkrare vård för alla, gäller det flyktingbarn också?Henry AscherDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, Delmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 10.30–12.0086. Om läkekonst och sjukskrivning – hur kan vi skapa läkande processer?Margareta KristensonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 13–15 Kommunikativ kompetens 12.30–14.0096. Hemmet som vårdplats – en exklusiv åtgärd eller ett standarderbjudande i vårdenInger Fridegren, Miriam K Were

InfektionssjukdomarONSDAG14.30–16.009. Resistens och antibiotikaanvändning – en patientsäkerhetsfråga!Otto CarsDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.00

21. Vattenburen smitta – Kan vi lita på vårt dricksvatten?Johan WiströmDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap TORSDAG14.30–16.0053. Varför får fru Andersson men inte herr Pettersson en VRI? Möjligheter och hinder för att förebygga vårdrelaterade infektionerAnn TammelinDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

FREDAG08.30–10.0076. Patientnära mikrobiologisk diagnostik nu och i en nära framtid – nytta och riskerAnders WidellDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

Inflammatoriska sjukdomarONSDAG12.30–14.004. Nytillkommen ledinflam-mation – hur gör man? (ST-kurs)Lennart Jacobsson/ Meliha KapetanovicDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 14.30–16.0010. Säker och bra reumakirurgi – en utmaningAnders GülfeDelmål 1–12 Medicinsk kompetens FREDAG08.30–10.0075. Säker läkemedelsbehand-ling vid kronisk inflammatorisk sjukdom?Johan AsklingDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 13–15 Kommunikativ kompetens

10.30–12.0087. Prediktorer och tidiga biomarkörer för reumatisk sjukdomSolbritt Rantapää- DahlqvistDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 kompetens inom medicinsk vetenskap GÄSTFÖRELÄSARECarlos Pavesio, EnglandDelmål 1–12 Medicinsk kompetens Peter Watson, EnglandDelmål 1–12 Medicinsk kompetens Marjatta Leirisalo-Repo, FinlandDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

10 RIKSSTÄMMAN

Symposierna är uppställda per sjukdomsområde. Rubriker och moderatorer är preliminära.

Medicinska proce-durer och teknikerONSDAG14.30–16.0011.Kvalitet i akutsjukvården. Bara en tidsfråga?Ulf EkelundDelmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0022. eLäkekonst – IT och den goda vården, professionen aktör?Göran PeterssonDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete TORSDAG08.30–10.0030. Patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom som inte tolererar CPAP och tandskena som behandling, är det säkert och effektivt att erbjuda dem svalgkirurgi?Eva SvanborgDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 10.30–12.0040. Det gäller att kunna svälja!Lita Tibbling GrahnDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 12.30–14.0049. Bättre mat och näring i vården. Prevention och behandling av undernäring. Socialstyrelsen föreskriver och väglederTorsten MossbergDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 14.30–16.0054. Är det svårt att laga och servera god mat på sjukhus?Michael Lövtrup som moderator.Delmål 1–12 Medicinsk kompetens, Delmål 16–18 Ledarskapskompetens, Delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, Delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0063. BPO – godartad prostata-förstoring med avflödeshinderRalph Peeker FREDAG08.30–10.0077. Främmande kropp i esofagus: När, var och hur?Britt NordlanderDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

10.30–12.0088. Specialiserad palliativ vård i hemmetBritt-Marie Ternestedt

12.30–14.0097. Kan en patientsäker och mer lättarbetad sjukskriv-ningsprocess åstadkommas med stöd av medical audit?Britt Arrelöv

Nervsystemets sjukdomar TORSDAG10.30–12.0041. Åskknallshuvudvärk – livshotande katastrof eller trivialt bekymmer?Niklas MarklundDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap 16.30–18.0064. Etik och juridik vid demenssjukdomarLars LannfeltDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

Profession, organi-sation och lärandeONSDAG14.30–16.0012. Vinnvård – Forskning för ständiga förbättringar i vård och omsorgDelmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0023. Överbeläggningar i vården: mäta, jämföra, förhindraLars-Erik HolmDelmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete TORSDAG08.30–10.0031. Rätt vård = säkrare vård! Om patientsäkerhetsprojektJon Ahlberg

08.30–10.0032. Professionell identitets-utveckling hos blivande och unga läkare – beröring och avgränsning; inlevelse och sammanblandning; saklighet och stumhetDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 12.30–14.0050. Användning av internet-baserad mötesplattform för nationell vidareutb av läkareMats HolmströmDelmål 1–12 Medicinsk kompetens

14.30–16.0055. Patienten som medaktör i patientsäkerhetsarbetetMichael SoopDelmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 14.30–16.0056. Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och prak-tiskt utförande av SLS och SLFKerstin Nilsson/Hans Hjelmqvist 16.30–18.0065. Säker vård – en presen-tation av en ny kommitté inom Svenska LäkaresällskapetHans RutbergDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0066. Öppna jämförelser som ett verktyg för en god och säker vård. Exempel psykiatrisk vårdHerman Holm FREDAG08.30–10.0078. Barnsäkerhet – även inom hälso- och sjukvårdenBoel Andersson GäreDelmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 08.30–10.0079. Läkarnas specialitets-indelning – hur bygger vi en framtidens sjukvård som har rätt kompetens?Frida Nobel 08.30–10.0080. Organisation för en stimulerande och hållbar arbetsmiljö i vårdenEva VingårdDelmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

10.30–12.0091. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård – hinder och möjligheter 10.30–12.0092. Underläkartjänstgöring i U-land (Del 1) 12.30–14.0093. Underläkartjänstgöring i U-land (Del 2)

ILLU

STR

AT

ION

: ST

INA

WIR

SÉN

Vem är






viktigasti vården?


RIKSSTÄMMAN 11

GÄSTFÖRELÄSAREPeter Pronovost, USA Paul Cullinan, England Donald Nease, USADelmål 13–15 Kommunikativ kompetens, delmål 16–18 Ledarskapskompetens, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbet

Meg Zeller, USA Ed Kelley, USADelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete Charles Vincent, England Erik Hollnagel, FrankrikeDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

Psykisk ohälsa ONSDAG13. Kan man äta sig lugn och glad? Kostens betydelse vid barnpsykiatriska tillståndHenrik PellingDelmål 1–12 Medicinsk kompetens TORSDAG08.30–10.0033. Oroande okunskap om förebyggande insatser mot barnsexövergreppBo Runeson 10.30–12.0042. Kan diagnostiken av psykiatriska sjukdomar förändras av nya diagnoskriterier: DSM-5 på gott och ontJan HåkanssonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap 14.30–16.0057. En human och säker narkomanvårdSven AndréassonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 16.30–18.0067. Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi ökar tillgänglighet för effektiv psykologisk behandling av psykiatriska och somatiska tillståndNils LindeforsDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete

ILLU

STR

AT

ION

: ST

INA

WIR

SÉN

Vem är






viktigasti vården?


12 RIKSSTÄMMAN

FREDAG08.30–10.0081. Suicidprevention som patientsäkerhetsproblemJan BeskowDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 10.30–12.0090. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser för patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillståndLena Flyckt GÄSTFÖRELÄSAREHarrison G Pope, USADelmål 1–12 Medicinsk kompetens Lidy Pelsser, Holland

Reproduktiv hälsaONSDAG12.30–14.005. Ger KUB en säkrare fosterdiagnostik?Peter LindgrenDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 14.30–16.0014. Postpartumdepression – sjukdom eller möjlighet?Alkistis SkalkidouDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delar av delmål 12 16.30–18.0024. Förlossningsvård i Sverige: kan den bli säkrare för barnet?Charlotta GrunewaldDelmål 1–12 Medicinsk kompetens, delar av delmål 1–3

Rörelse och reparativ hälsaONSDAG14.30–16.0015. Fysisk aktivitet – säkert och lönsamtCarl Johan SundbergDelmål 1–12 Medicinsk kompetens TORSDAG08.30–10.0034. Ur askan ur elden? Anal-getika mot långvarig smärtaMärta Segerdahl/Jan PerssonDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 10.30–12.0043. När det onda inte syns på röntgen. Om långvarig smärta hos barn och ungdomarAnna Apelqvist Delmål 1–12 Medicinsk kompetens

16.30–18.0068. Kvalitetssäkrad vård vid höftfraktur – vad har 10 år med Stockholm Hip Fracture lärt oss?Margareta Hedström/ Tommy Cederholm

Delmål 1–12 Medicinsk kompetens FREDAG08.30–10.0082. Indikation för Kyfo- och vertebroplastik vid osteo-porotiska kotkompressioner och vilken roll har FRAX vid bedömning av vidare profy-laktisk behandlingRalph HasseriusDelmål 1–12 Medicinsk kompetens 10.30–12.0089. Socialstyrelsens riktlinjer och rehabilitering av komplexa hälsotillståndPer JohanssonDelmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap, delmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete GÄSTFÖRELÄSAREGuy Vanderstraeten, Belgien

TumörsjukdomarONSDAG16.30–18.0025. Vad har radon med lungcancer att göra – om man inte röker?Håkan PetterssonDelmål 19 Kompetens inom medicinsk vetenskap TORSDAG10.30–12.0044. Varför är cancervården inte jämlik – kan nationella målnivåer minska skillnaderna?Lars HolmbergDelmål 20 Kompetens inom kvalitetsarbete 16.30–18.0069. PET/CT för säkrare diagnostik. Implentering av PET/CT i nationella riktlinjer och vårdkedjorKarl Kölbäck FREDAG08.30–10.0083. Imaging vid gynekologisk malignitetBengt TholanderDelmål 1–2 Medicinsk kompetens

ÅldrandeONSDAG14.30–16.0016. Multisjuklighet hos de äldre 16.30–18.0026. Säker vård för de mest sjuka äldreEva Nilsson BågenholmDelmål 1–12 Medicinsk kompetens GÄSTFÖRELÄSAREBrendan Mc Gormack

KongreSSArrAngÖrför att sköta utställningen i samband med riksstämman anlitar SLS i år den erfarna kongressarrangören MCi groups Stockholmskontor.

Inför Riksstämman 2011 arbetar MCI Scandinavia, en av Sveriges ledande kon-gressarrangörer, på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet med att bistå kansliet i att planera och organisera stämman.

MCI arbetar i nära samarbete med Lä-karesällskapets team och ansvarar för att sälja in och planera utställningen samt hjälpa till med planeringen av stämman: lokaler, design, teknik, öppningsmöte, catering mm. på Stockholmsmässan. Läkaresällskapet anlitar också MCI för idéer och genomförande av kongress-middagen den 1 december.

globalt kongressföretagMCI är ett globalt mötesföretag som

organiserar vetenskap-liga kongresser och företagsmöten från 45 kontor i 22 länder med 1 200 medarbe-tare. Sextio av dessa finns på kontoren i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn och bildar MCI Scandinavia.

Ansvariga från MCIs sida är pro-jektledare Monica Gunnarson, säljare av utställningen Åsa Ambrus och VD Bo Magnusson som är Senior Advisor när det gäller Medicinska riksstämman till Läkaresällskapet.

BO MAGNUSSON

Managing Director

MCI Scandinavia

VAN KONGRESSARRANGÖR RATTAR UTSTÄLLNINGEN

Därför är Riksstämman unikfortbiLdning Under Riksstämman möts representanter för hela Vård-sverige. Här finns chans att träffa såväl forskare och kliniskt verksamma läkare som vård-producenter och politiker och tjänstemän. Här finns även företrädare för områden som IT, medicinteknik samt life science-industrin.

Riksstämman erbjuder en arena för kunskap och utbyte över specialitets, orts-, köns- och ålders-gränserna

Vetenskap och forskningsrön från ett stort antal kunskapsområden utifrån såväl nationella som internationella per-

spektiv. presenteras i form av symposier, föreläsningar och workshops.

Vårdpolitiska frågor hand-lar om hur vi ska förbättra hela hälsosystemet genom dess organisation, styrning och finansiering. Flera av frågorna innebär svåra och viktiga val och diskuteras av beslutsfattare och andra som vill påverka framtidens hälso- och sjukvård. Många frågor belyses från olika perspektiv.

Det skapar nytänkande och ger idéer om hur vi tar sjukvården in i framtiden. Väl-kommen i dialogen du också!

MARGARETA TROEIN TÖLLBORN

Ordförande

träffa beslutsfattareUtStÄLLning Riksstämman hålls på Stockholmsmässan, Älvsjö, den 30 november – 2 december.

Utställningen i samband med mötet samlar behandling, läkemedel, utbildning, bemanning, IT och medicinteknisk utrust-ning med flera och äger rum i A-hallen.

Kontakta Åsa Ambrus, Sales Manager MCI, [email protected], 070-749 39 57, för mer information om utställningen.

fSL är med riKSStÄMMAn Kongressen Fram-tidens specialistläkare (FSL) i Malmö har ingått ett samarbetsavtal med Svenska Läkaresällskapet om deltagande i Riksstäm-man. På det sättet hoppas SLS att nå den viktiga målgruppen ST-läkarna.

SamarbetspartnersSAMArbete Medarrangörer i Medi-cinska riksstämman är i år Svensk sjukskö-tersekeförening, Vinnvård och Kongressen Framtidens läkare. Dagens Medcin är mediapartner.

Mer information om formerna kring med-arrangörsskapet lämnar Mats Bauer, 08-440 88 88, [email protected].

Sjukvården kan lära av sina misstagUtveCKLing Med årets tema "Säkrare vård" vill Svenska Läkaresällskapet upp-märksamma hur sjukvården kan lära sig av sina misstag och förebygga att de inte händer igen.

Hur politiker och vårdgivare bättre kan ta tillvara vårdprofessionernas kunskaper när de fattar beslut om hur resurserna ska fördelas är en annan fråga som kommer att diskuteras. Genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans!

RIKSSTÄMMAN 13

Monica Gunnarson Åsa Ambrus Annette Wennberg Fia Holmström

14 UTBILDNING

fortbiLdning Medicinska riksstämman erbjuder ett unikt tillfälle till fortbildning över specialitets- och yrkesgränserna. Här diskuteras även heta vårdpoli-tiska frågor där professionen har chans att delta och påverka.Majoriteten av Läkaresällskapets 66 sektioner deltar med sina vetenskapliga program. Men på senare år har några sektioner valt att inte delta på riksstämman. en olycklig utveckling, tycker många.

Den medicinska och tekniska utveck-lingen går rasande snabbt och följs av en organisatorisk utveckling. Patienten är idag i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. För att kunna ge den bästa vården krävs nära samarbete mellan flera olika specialistkompetenser. Trenden går mot att sjukvården organiseras i teman för att underlätta ett multidisciplinärt och patien-torienterat arbetssätt. Vi vet exempelvis idag att cancer inte är en utan flera sjukdo-mar, med flera undertyper. Utvecklingen mot en tematiskt organiserad patientvård kräver därför ett tvärvetenskapligt och mångprofessionellt teamarbete.

tvärvetenskap för patientens bästaMedicinska riksstämman är ett kom-plement till sektionernas egna specia-litetsinriktade vetenskapsveckor. Av Svenska Läkaresällskapets 66 sektioner/föreningar valde förra året 59 av dem att förlägga sitt årliga vetenskapliga möte till Riksstämman.

Mobile Health – vård och välbefinnande i det upp-kopplade samhället på ivA 6/9 kl 17–19SeMinAriUM Visionen om ett upp-kopplat samhälle där bokstavligen alla med-borgare och dessutom många av vardagens attiraljer kommunicerar över nätet skapar också nya förutsättningar för vård, omsorg och personligt välbefinnande. Genom livets olika skeden kommer vi att kunna mäta, do-kumentera och kommunicera vårt person-liga hälsotillstånd. Begrepp som Personal Health Records fångar intresset för ett större personligt ansvar för välbefinnandet. För vården skapas nya förutsättningar genom att individen kan komplettera vårdens journaler med relevanta uppgifter, samtidigt som mycket av den medicinska kunskapen är tillgänglig över nätet.

Seminariet redovisar hur den nationella strategin för eHälsa omsätts i nya lös-ningar bland annat inom Vinnovas stora satsning på utmaningsdriven innovation inom framtidens hälsa och sjukvård respektive informationssamhället 3.0. Från Ericsson presenteras lösningar för Mobile Health i det uppkopplade samhäl-let. Vi ger en lägesbild av marknaden för eHealthprodukter med konkreta exem-pel, bland annat inom Affective Health. Från Sveriges Kommuner och Landsting redovisas behovsbilder och strategiska satsningar. Slutligen tar vi också upp frågorna om digital delaktighet, det vill säga hur skapar vi förutsättningar för att utvecklade e-tjänster ska vara tillgängliga för alla medborgare, inklusive frågor om heltäckande e-legitimation. Seminariet hålls den 6 september kl 17–19 på Ingen-jörsvetenskapsakademien, Grev Turegatan 16 i Stockholm Mer info: www.iva.se.

nytt om livsuppehållan-de behandlingregLer Socialstyrelsen publicerar för första gången bindande föreskrifter om livsuppehållande behandling. Dessutom har en särskild handbok tagits fram. Den ska ge personalen stöd i arbetet med svårt sjuka patienter.

Föreskrifterna handlar om vad en läkare måste försäkra sig om innan han eller hon tillgodoser en patients begäran om att inte ta emot livsuppehållande behandling, men även vad en läkare måste göra i samband med ett eget ställningstagande till att inte ge livsuppehållande behandling.

Föreskrifterna trädde i kraft den 15 au-gusti och ersätter de allmänna råden ”Livs-uppehållande åtgärder i livets slutskede” från 1992. Läkaresällskapet har varit en av remissinstanserna i arbetet.

SeMinAriUM Svenska Läkare-sällskapet och Sveriges läkarförbund samlade den 24 augusti ett 50-tal deltagare från olika intresseområden till en diskussion om framtidens läkarutbildning.

Utgångspunkter var den framtida läkarrollen, curriculum, utveckling baserad på förväntade lärandereultat, illustrerade genom ”Tuning-projektet”, samt internationalisering. Deltagarna var överens om behovet av fortlöpande utveckling av läkarutbildningen, från grundutbildning till fortbildning. Speciellt aktuellt just nu är utbildningen

Nytt från Utbildningsdelegationen

För och emot Riksstämman

– Det är ett utmärkt tillfälle för vetenskaplig och social interaktion med kollegor från andra specialiteter. Vi försöker alltid att ha ett par bredare symposier som också kan locka kollegor från andra specialiteter. Vi har också en lång tradition inom reumatologin att träffas på riksstämman för att presentera våra vetenskapliga abstrakt, säger Johan Bratt, ordförande för Svensk Reumatologisk Förening.

Ett exempel på breda symposier där olika specialiteter samlas kring patien-ten är området vaskulit; sjukdomar som kännetecknas av en inflammation i blodkärlens väggar.

– Ämnet engagerar inte bara reumatologer, utan även specialister inom hud, öron-näsa-hals och njurmedicin. Det symposiet väckte stort intresse förra året, det var knökfullt i salen. I år planerar vi ett symposium som handlar om tidig diagnos av reumatoid artrit. Här finns ett stort intresse från distriktsläkare, men också från kliniska immunologer, säger Johan Bratt.

Han ser även Riksstämman som en forts sidan 15

fram till legitimation samt specialist-utbildningen. Avslutningsvis belystes legitimationsfrågor av tjänstemän från Socialstyrelsen.

Svenska Läkaresällskapets utbild-ningsdelegation har till syfte att i nära samarbete med Läkaresällskapets sektio-ner arbeta med frågor som har betydelse för den medicinska utbildningen. Mer information om delegationens arbete finns på www.sls.se

STEFAN LINDGREN

Ordförande i SLS utbildningsdelegation

möjlighet att i posterform presentera artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Det är också en bra skola för yngre läkare som får träning i att pre-sentera vetenskap inför ett större forum, menar Johan Bratt.

– Riksstämman är ju också en arena för viktiga vårdpolitiska diskussioner som i alla högsta grad påverkar oss som arbetar i hälso- och sjukvården. Ta ämnen som vårdkvalitet, vårdval, patientsäkerhet, ska vi ha en chans att påverka utvecklingen måste vi vara där diskussionerna förs, säger Johan Bratt.

Kardiologerna beklagarEn av de föreningar som valt att inte längre delta med sitt sektionspro-gram på Riksstämman är Svenska Cardiologföreningen.

– Det kändes inte längre meningsfullt att arrangera ett tvådagars program på stäm-man. Det krävde ganska mycket arbete och samtidigt stod det alltmer klart att våra medlemmars intresse för Riksstämman drastiskt minskade. Men vi är naturligtvis öppna för att samarbeta och ordna symposier med andra specialitetsfören-ingar, säger Lena Jonasson, ordförande för föreningen.För många kardiologer finns inte längre Riksstämman på agendan när man planerar sin fortbildning. Man kan beklaga detta, menar hon.

– Men ämnesspecifika möten har i stor utsträckning tagit över. Vi har till exem-pel det årligt återkommande kardiovas-kulära vårmötet där alla med intresse för hjärta-kärlområdet samlas. Vi har också våra egna interna fortbildningsmöten samt internationella möten. För de flesta är antalet utbildningsdagar begränsade och i valet mellan Riksstämman och en mer ämnesspecifik utbildning, väljer de flesta det senare, säger Lena Jonasson.

Det finns dock en önskan och en för-hoppning, menar hon att Riksstämman skulle kunna vara en unik samlingsplats där professionen kan diskutera gemen-samma frågor kring prevention, sjuk-vårdsorganisation, yrkesroll, utbildning och forskning.

– Men utmaningen kvarstår, dels att locka de yngre kollegorna, dels att få arbetsgivaren att inse vikten av att låta dem åka, säger Lena Jonasson.

EVA NORDIN

forts fr sidan 14

UTBILDNING 15

UtbiLdning nationellt kvalitetsregister för esofagus och ventrikelcancer och Svenska Palliativregistret inbjuder läkare och sjuksköterskor som arbetar med palliation i öppen och sluten vård oavsett specialitet till en gemensam temadag om Palliation vid esofagus och ventrikelcancer. Mötet hålls på Läkaresällskapet den 10 november.

ProgrAMState of the art föreläsningar moderator: Lars Lundell

Smärta och smärtbehandling vid esofagus- och ventrikelcancerStaffan LundströmAnemi, nutrition, illamående vid esofagus- och ventrikelcancerBertil AxelssonKirurgisk palliation och dess begräns-ningar. Erik JohnssonPalliativ strålbehandling – indikatio-ner och kontraindikationer. Pehr LindVårdkedjans betydelse för den pallia-tiva patienten. Gunnar Eckerdal.

Fallbeskrivningar – interaktivt med auditoriet (moderator: Pehr Lind)Deltagare: Gunnar Eckerdal, Bertil Axelsson, Pehr Lind, Erik Johnsson och Christer Staël von Holstein

En högtidsföreläsning hålls av profes-sor Ian Chau, Royal Marsden Hospital,

UK: What’s new in palliative chemo-therapy for Oesophageal and Gastric cancer.

Anmälan Endast avgift för lunch och fika tas ut. I övrigt bekostas mötet av kvalitetsre-gistren. För deltagande krävs bindande registrering och faktureringsadress för lunchen till [email protected] senast 21 oktober. Välkomna!

SatellitsymposiumFör intresserade kirurger och onkologer arrangeras även ett Satellitsymposium om adjuvant terapi vid esofagogastrisk cancer kombinerat med ett studiemöte för CRITICS och NeoRes studierna kl 17.00–19.00. Föreläsare: Ian Chau och Pehr Lind. Arrangeras av studiegrup-perna för CRITICS/NeoRes och GOF. Lokal meddelas senare. Separat anmälan krävs till [email protected].

JAN JOHANSSON

Registerhållare för nationellt kvalitetstregister

för esofagus och ventrikelcancer

TEMADAG OM PALLIATION

SNF 50 år – jubileumssymposiumKonferenS Maten vi äter påverkar vår hälsa, men sambanden är komplexa. För att lösa komplexa problem behöver vi kunskap, och för att få kunskap behöver vi forskning.

I femtio år har SNF Swe-dish Nutrition Foundation främjat nutritionsforsk-ningen och dess praktiska tillämpning. Under jubileet lyfter vi fram exempel på hur nutritionsforskningen spelat roll för samhället och folkhälsan och diskuterar viktiga framtidsfrågor inom detta forsk-ningsområde. Utifrån dagens svenska forskning om mat och hälsa diskuterar

vi behoven för att den framtida nutritionsforsk-ningen ska ge oss svar på dessa frågor.

Bland de medverkande finns representanter från myndigheter, forsknings-råd, livsmedelsbranschen och nutritionsforsk-ningen.Mötet hålls den 12 okto-

ber kl 09.30–17.00 i Lund, Mer info och program: http://snf.ideon.se/startsida/snf-50-ar/jubileumssymposium-snf-50-ar/ Anmälan görs via www.anmalning.se/snf. Välkomna!

AGNETA HARTLÈN

SNF Swedish Nutrition Foundation

16 KONST & LÄKEKONST

Konst & Läkekonst på riksstämmanSKAPAndeProCeSSen Ett mycket uppskattat inslag under Riksstämman är Läkaresällskapets Konst & Läkekonstpro-gram som programkommittén, Stephan Rössner, Hans Persson, Kerstin Hulter Ås-berg och Eva Kenne ansvarar för. Följande program arrangeras i år:

Onsdagen 30 november kl. 14.30–16.00

Schumann – en medicinsk gåta Medverkande: Hans Persson, Lars Sjö-strand, Bertil Wikman m fl.Torsdagen 1 december kl. 12.30–14.00

Medicinsk arkitektur – från forntid till framtid Medverkande: Fredrik von Feilitzen, m flFredagen 2 december kl. 10.30–12.00

Giaocchino Rossini – ett överdåd i toner och kalorier Medverkande: Stephan Rössner, Bertil Wikman.

Mer information om programmen kom-mer på www.riksstamman.se eller genom [email protected], 08-440 88 87.

Välkommen!

KONST & LÄKEKONST DEN 27 SEPTEMBER KL 18

JUSSI BJÖRLING – musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångar-karriär

Smaken är ju olika – nästan alltid. Så även när man bedömer ett konstnärskap. Men många var det, och många är det alltjämt, som prisar Jussi Björling som sin tids störste tenor. Tack vare inspelningsteknikens utveckling under 1950-talet kan också de många inspelningarna under dessa sista år av Björlings liv ge hans röst full rättvisa och i vissa roller anses han oslagbar.

Oavsett åt vilket håll man blickar i Björlings liv och karriär förstår man dock att livet inte alltid var en dans på rosor, och hans sviktande hälsa blev med tiden alltmer påtaglig. Men sången, den stod emot och över allt och var intill slutet lika fulländat klangskön och fri. Detta program berättar om Jussi Björlings liv och konst, men också om hans hälsa. Särskilt kommer de för året nya fynden om Jussis hjärtsjukdom och de hittills av eftervärlden inte studerade och bedömda EKG-fynden från 1960 – Jussis sista levnadsår – att presenteras och tolkas. Men det blir naturligtvis också en musikalisk fest!

Medverkande: Jacob Forsell, Mårten Rosenqvist, Sten Levander, Gäster från Ope-rans Värld. Moderator: Hans Persson.

KONST & LÄKEKONST DEN 6 SEPTEMBER KL 18

KONST & LÄKEKONST DEN 25 OKTOBER KL 18

INNOVATIVT MUSIKSKAPANDE I HÖG åLDER – Beethoven, Verdi, Liszt, och Richard Strauss

Ålderdomen uppfattas schablonmäs-sigt som den period i livet då skaparkraft och nytänkande gradvis avtar. Men det behöver inte vara så. Konstmusiken – som måhända betraktats som den mest komplicerade av de stora konstar-terna, rymmer ett flertal exempel på hur skaparkraften med åren faktiskt har stegrats och initierat en dramatisk förnyelse av både konstarten och tonspråket.

Musik aktiverar många olika hjärnfunk-tioner och har en betydande gynnsam effekt på social kommunikation och på

allmänt välbefinnande. Kan det förklara att många tonsättare blivit nyska-pande även på äldre dar?

I kvällens program diskuteras åldrandets positiva inverkan på musikaliskt skapande. Vi sätter fokus på några tonsättare som på sin ålders höst utvecklade det musikaliska tonspråket på ett häpnadsväckande sätt.

Framställningen kommer att il-lustreras rikligt med musikinslag.

Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Bertil Wikman, Hans Persson, sångsolist (meddelas senare).

TINTINS HÄLSA

Tintin är den unge resande reporter som ackompanjerad av sin hund Milou ständigt råkar ut för halsbrytande äventyr. Inte sällan utsätts han för stora faror, svävar i livsfara och är nära att avlida! Även andra karaktärer i Tintin-albumen skulle potentiellt kunna drabbas av sjukdom och död, i den mån de inte redan är sjuka! Professor Kalkyl som redan från allra första början är svårt hörselskadad, Kapten Haddock lider troligen av alkoholism och hans språkbruk antyder att han även har andra sjukdomar (?). Tvillingarna, tillika detektiverna, Dupont har troligen någon form av motoriskt handikapp. De trillar, slår omkull saker och har en koordina-tion som är problematisk.

Docent och barnläkare Jonas F Lud-vigsson föreläser om Tintins hälsa, men diskuterar också andra hälsofaror såsom trafikolyckor, och explosioner i Tintin-böckerna. Musikaliska inslag kommer att ingå i programmet.

Guiseppe Verdi Richard Strauss

Ludwig van Beethoven

Konst & Läkekonst är en programserie som visar skapandeprocessen

under inflytande av sjukdom. Läkare och konstnärer

inom olika områden framträder.

Boken utkom 2010, huvud-redaktör är Jacob Forsell.

Franz Liszt – äldre och yngre

Abstrakt från Läkardagarna i Örebro Infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag

LÄKARDAGARNA I ÖREBRO 17

Luftvägsinfektioner med atypiska agens – diagnostik och behandling

Kristoffer Strålin, docent, överläkare, infektionskliniken, USÖ, Örebro

Då luftvägsinfektioner är vanligt förekommande i samhället har antibiotikaanvändningen vid dessa infektioner sannolikt stor betydelse för bakteriernas känslighet för antibiotika. I syfte att förbättra bruket av antibiotika vid luftvägsinfektioner har ett antal internationella och nationella konsensusrekommendationer presenterats under den senaste 10-årsperioden. Den genomgå-ende rekommendationen är att antibiotika bör ges till de typer av luftvägsinfektioner som oftast orsakas av bakteriella agens. Då antibiotika visat sig minska mortaliteten vid lunginflammation (pneumoni) råder konsensus om att pneumoni bör behandlas med antibiotika. För den vanligaste typen av nedre luftvägsin-fektion, akut bronkit, slår Läkemedelsverket och Strama i sina gemensamma rekommendationer 2008 (lakemedelseverket.se) fast att ingen dokumenterad nytta föreligger av antibiotikabe-handling, oavsett om bronkiten orsakats av virus, mykoplasma eller klassiska bakterier. Luftvägsinfektioner utan lungengage-mang orsakade av Chlamydophila pneumoniae och Legionella species (så kallad Pontiac feber) är också normalt självläkande. Indikation saknas därmed för antibiotikabehandling av icke-pneumoniska luftvägsinfektioner orsakade av atypiska bakterier. I linje med detta saknas också indikation för diagnostik av atypiska agens hos patienter som inte har pneumoni.

Akut bronkit ger ofta långdragen hosta (3–4 veckor) oavsett mikrobiologisk orsak. Långdragen hosta kan också orsakas av ett flertal andra tillstånd, som till exempel tuberkulos och astma.

Metaanalyser har visat att icke allvarlig pneumoni orsakad av mykoplasma eller chlamydophila oftast läker under behandling med betalaktamantibiotika, medan pneumoni orsakad av legio-nella normalt sett kräver specifik antibiotikabehandling.

Svenska infektionsläkarföreningens vårdprogram för sam-hällsfärvärvad pneumoni 2011 (infektion.net) rekommenderar att handläggningen av pneumonipatienter ska baseras på sjukdo-

mens allvarlighetsgrad, vilken kan beräknas med allvarlighets-index CRB-65. Vårdprogrammet rekommenderar att antibio-tikabehandlingen vid icke allvarlig pneumoni (CRB-65 0–2 poäng) ska riktas mot pneumokocker, den vanligaste orsaken till pneumoni. Terapisvikt vid icke allvarlig pneumoni är sällan allvarlig för patienten. Det är dock väl känt att en del fall av my-koplasmapneumoni har ett utdraget förlopp med svårighet att läka utan specifik antibiotikabehandling. För specifik mykop-lasmabehandling rekommenderas doxycyklin eller makrolid. Hos patienter med icke allvarlig pneumoni rekommenderar vårdprogrammet diagnostik avseende atypiska agens endast vid terapisvikt.

Vid allvarlig pneumoni kan terapisvikt vara förenat med ett allvarligt förlopp. Därför rekommenderar infektionsläkarför-eningens vårdprogram rutinmässig antibiotikatäckning för atypiska agens (kinolon eller makrolid, som tillägg till betalak-tamantibiotika) för patienter med allvarlig pneumoni (CRB-65 3–4 poäng). Vid allvarlig pneumoni rekommenderas också rutinmässig diagnostik avseende atypiska agens.

För diagnostik av atypiska agens rekommenderar infektions-läkarföreningens vårdprogram urinantigentest för legionella i kombination med nedre luftvägssekret för odling eller PCR för legionella, samt PCR för mykoplasma på luftvägssekret. Uri-nantigentestet för legionella har hög specificitet och ett positivt resultat anses vara en indikator på allvarlig sjukdom. Testet reagerar dock bara på infektioner orsakade av Legionella pneu-mophila serogrupp 1. För diagnostik avseende C. pneumoniae rekommenderas PCR alternativt serologi (mikroimmunofluo-rescens) på parade sera.

Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare som arrangeras årligen sedan 1980 av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap.

Nästa år hålls Läkardagarna i Örebro den 27–28 mars och har titeln Neurologi för alla.

Mer information finns på www.lakardagarna.se. Välkomna!

fAKtA

Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare som arrangeras årligen av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. 2011 års upplaga som hölls i april var den trettioförsta i ordningen och ämnet var infektioner. det var tio år sedan ett liknande ämne togs upp av Läkardagarna. Mycket har hänt avseende infektionsfrågeställningar och infektionsbehandlingar sedan dess vilket gav anledning att återigen ta upp infektionstemat. Många olika specialister ser också dagligen infekterade patienter, inte minst primärvården, vilket gör infektionsvidareutbildning viktig. några av föreläsarna återger här sina viktigaste budskap under kursdagarna. ett axplock av den variation av infektioner vi kan mötas av i vardagen. Programmet för kursen finner du på www.lakardagarna.se.

Ibland passar 1 bättre än 5!

Folsyratabletter har bara funnits i 5 mg, vilket ofta överstiger det terapeutiska behovet. Redan på 1970-talet påtalade experter att folsyradoser över 1 mg dagligen förmodligen är onödiga i många fall1 och senare studier har visat att en så låg dos som 0,8 mg folsyra dagligen vanligtvis är tillräckliga för att uppnå maximal reduktion av plasmahomocystein.2

Nu introducerar vi Folacin (folsyra) 1 mg; en ny styrka som lättare kan anpassas till patientens behov3 – vilket i sin tur kan leda till ökad följsamhet.4 En enklare nyhet! Förnya recepten till 1 mg.

folacin 1 mgF O L S Y R A

Folacin© (folsyra) tablett 1 mg, RX, F B03BB01. Indikationer: Folatbrist eller tillstånd med ökat folatbehov, makrocytär, megaloblastisk anemi med folsyrabrist, försämrat upptag av folat från tarmen vid malabsorption såsom celiaki (glutenintolerans), sprue av annan genes eller tarmresektioner. Vid långtidsbehandling med läkemedel som hämmar folatupptaget eller folatmetabolis-men exempelvis vissa antiepileptika, antibakteriella medel i den terapeutiska undergruppen sulfonamider eller läkemedel innehållande sulfasalazin. Tillstånd där ett ökat folatbehov föreligger såsom vid alkoholism, hemolytiska anemier, behandling med vitamin B12, graviditet och amning eller genetisk polymorfi sm i det folatberoende enzymet metylentetrahydrofolatreduktas. Var-ningar och försiktighet: Då folat kan stimulera celldelning tillråds försiktighet vid behandling av patienter med folatberoende tumörsjukdom. Folsyratillskott kan öka tillväxt av redan etablerad malignitet. Under långtidsbehandling med folsyra kan en samtidig B12-brist döljas. Dosering: Startdos och underhållsdos beror på indikation. Se www.fass.se för utförlig information. Folacin fi nns som tablett 1 mg i plastburk om 100 och 1000 st. Senaste översyn av produktresumén: 2010-06-18. För mer information och prisuppgifter se www.fass.se. Referenser: 1. Beck WS. Folic acid defi ciency. In: Hematology. Eds: Williams WJ, Beutler E, Erslev AJ, and Rundles RW. McGraw-Hill Book Company, New York 1972; 278–97. 2. Homocysteine Lowering Trialist’s Collaboration. Dose-dependent effects of folic acid on blood concentrations of homocysteine: a meta-analysis of the randomized trials. Am J Clin Nutr 2005; 82: 806–12. 3. Produktresumé Folacin 1 mg, www.fass.se. 4. Hellberg A. et al. Läkartidningen nr 8, 2010, vol 107; 530–531. Pfi zer AB. 191 90 Sollentuna. 08-550 520 00. www.pfi zer.se

Ibland passar 1 bättre än 5! 154

4-P

fi zer

-01-

2010

-10

972

hea

rt.s

e

tuberkulos – Sverige en del av världenLars-olof Larsson, överläkareAngereds närsjukhus och Karolinska universitetssjukhuset

Tuberkulos (TBC) är en infektionssjukdom som följt i människans spår sedan civilisationens begynnelse. Det finns gravfynd från Faraonisk tid med skelettförändringar beroende på TBC. I Västeuropa drabbades befolkningen särskilt hårt i samband med industrialiseringen och att man flyttade från landsbygd till stad. Sverige var inget undantag och sjukdo-men drabbade inte minst yngre vuxna i start av arbets- och familjeliv. I vårt land dog tusentals personer årligen i TBC vid förra sekelskiftet och ännu i slutet av 1940-talet var antalet nya fall 150 per 100 000 innevånare. TBC situationen medförde en allmän mobilisering mot sjukdomen där man byggde upp system dels med förebyggande och uppsökande verksamhet genom Dispensärer, dels Sanatorier för vård av de sjuka. En ökad välfärd med förbättrat boende och god kost samt tillgång till effektiva läkemedel mot TBC har radikalt förbättrat situationen i vårt land. Globalt sett är situationen dock kritisk med cirka 9,4 miljoner nya sjukdomsfall fall per år varav 10–15 procent är barn samt 2 miljoner som avlider. Afrika och Asien är särskilt drabbade världsdelar. Spridningen av HIV, ffa. i Afrika söder om Sahara, och utbredningen av multiresistenta bakteriestammar har under de senaste decennierna allvarligt förvärrat situationen. Vid multiresistens är bakterierna motståndskraftiga, resistenta, mot nyckelpreparaten i behand-lingen dvs. isoniazid och rifampicin. De läkemedel som återstår har sämre effekt mot TBC och medför såväl betydligt längre behandlingstid som fler biverkningar. Man uppskattar att det finns cirka 440 000 fall av multiresistent TBC. I Sverige har antalet fall ökat sedan 2003 efter decennier av stadig nedgång. Sverige är ändå bland de länder i världen som har lägst antal fall. Antalet fall har även ökat i några andra västeuropeiska länder som Storbritannien och Norge. Under 2010 rapportera-des 683 fall med TBC varav cirka 4/5 var utlandsfödda. Det är vanligt att de utlandsfödda utvecklar TBC inom de närmaste åren efter att man kommit till Sverige. Den absolut vanligaste formen av TBC drabbar lungorna, dvs. 2/3 av fallen. De med TBC i lungorna kan vara smittsamma men många eller flertalet fall med lung-TBC diagnostiseras innan de blivit smittsamma. Totalt rapporterades 138 smittsamma fall år 2010, dvs. cirka 20 procent av fallen.

Den aktuella TBC situationen i Sverige avspeglar sjukdomens utbredning i de länder varifrån våra utlandsfödda härstammar. Det är därför angeläget att hälsokontrollerna ökar för nyanlän-da, inte minskar, som nu är fallet. Den förkortade behandlings-tiden för asylsökande kan vara en förklaring till att hälsokon-trollen går förlorad. Kroppslig och psykisk ohälsa vare sig det

är TBC eller inte, försämrar eller omöjliggör, en framgångsrik etablering i Sverige för den nyanlände. Samarbete mellan Arbetsförmedlingen som har ansvar för etableringsinsatserna, och medicinsk kompetens, verkar nödvändigt även ur ett TBC perspektiv.

TBC bör vara en tydlig differentialdiagnos för svensk hälso- och sjukvårdspersonal som möter en befolkning där cirka 20procent har en utländsk bakgrund. Upphostnings-prov, odling på vävnadsmaterial för TBC vid operation och biopsi kunde i flera fall ha gett diagnos men försummats. TBC har inte varit en del i det differentialdiagnostiska tänkandet. Epidemiologiska riskfaktorer som ursprung från område där TBC är vanligt, nyanländ, och en klinisk bild med symtom som långvarig hosta med eller utan upphostning, feber, avmagring och nattliga svettningar bör ge misstanke om TBC. Flera TBC sjuka har haft svårt att nå fram till vården för att få en bedöm-ning och flera TBC sjuka har bedömts ha andra tillstånd, t.ex. bronkit, för vilka de fått behandling och råd som rökstopp. TBC är förenat med stigma för många utlandsfödda, och även en del äldre svenskar, varför man kan avstå från att berätta om vissa symtom eller riskfaktorer. Ökad kunskap om TBC för såväl för hälso- och sjukvårdspersonal som de utlandsfödda själva är angelägen. Det tidigare Dispensärsystemet i Sverige byggde på att man lätt skulle få undersökning vid misstanke om TBC och motsvarande system av lätt tillgänglig vård behövs även i våra dagar.

Det har inte tillkommit några nya verkligt aktiva TBC-läkemedel under de senaste decennierna. Det beroende på att TBC-bakterien har en komplex uppbyggnad och livscykel men också för att ekonomiska incitamentet för industrin saknats. Däremot har nya diagnostiska och epidemiologiska hjälpme-del tillkommit där man kan följa hur TBC sprids mellan och i grupper av individer, ”fingerprinting” samt att man i upphost-ningsprov inom något dygn kan avgöra om en smittsam patient har en resistent TBC eller inte. Man kan dessutom numer genom blodprov avgöra om patienten är infekterad med TBC och det utan att tidigare BCG-vaccination påverkar resultatet. Grunden till de nya hjälpmedlen är inte minst att man kunnat kartlägga tuberkelbakteriens arvsmassa under 1990-talet. Till trots för dessa framsteg har inte heller något nytt vaccin mot TBC introducerats. Vi är hänvisade till det BCG-vaccin som har använts sedan början av förra seklet. Barn till utlandsfödda och yngre vuxna som skall arbeta eller studera i miljöer som med risk för TBC skall bedömas för vaccinering.

Grunden till framgångsrikt arbete mot TBC är tidig upptäckt av sjukdomen, att behandlingen fullföljs utan avbrott med stöd för patienterna, konsekvent kontaktspårning och att riskgrup-per för TBC som nyanlända från högriskområden och deras anhöriga får genomföra hälsokontroll.


20 LÄKARDAGARNA I ÖREBRO

Aktuellt om Hiv/AidS

Sören Andersson, överläkare, docent, verksamhetschefLaboratoriemedicin, Universitetssjukhuset, Örebro

Det är nu 30 år sedan de första HIV-fallen upptäcktes i USA. Under några omskakande år i början av 1980-talet uppdagades sedan successivt en av de värsta pandemier som någonsin drabbat mänskligheten. Ett tidigare okänt virus upptäcktes och karaktäriserades, tester utvecklades, spridningsvägar och riskfaktorer fastställdes och pandemins spridningsmönster började kartläggas. Sedan dess vet vi att över 25 miljoner har avlidit, mer än 30 miljoner lever med infektionen och 10-tals miljoner barn har förlorat minst en förälder pga AIDS. Följden har blivit enorma socioekonomiska problem, sjunkande medel-livslängder i hårt drabbade regioner och tung belastning på en redan underdimensionerad hälsovård.

Sverige har kommit förhållandevis lindrigt undan med nära 9 000 HIV-infekterade och ca 2 000 döda. Efter sjunkande tren-der i slutet av 1990-talet ser vi nu tyvärr åter ett ökande antal nya infektioner; 2010 upptäcktes nära 500 nya fall. Många av dessa utgörs av personer med sitt ursprung i endemiska länder som blivit smittade innan ankomst till Sverige, men vi har även noterat en ökning bland män som har sex med män (MSM) och ska heller inte glömma att smitta sker både i Sverige och t ex. på semesterresa utomlands.

Kombinationsbehandling med antivirala medel har drama-tiskt förändrat livsbetingelserna för HIV-infekterade och i Sve-

forts sidan 21

förskoleinfektioner – välfärdsproblem?

Katarina Hedin, specialist i allmänmedicin, foU-chef, Landstinget Kronoberg, växjö

Sedan barnkrubborna kom till Sverige i början av 1800-talet har barnomsorgen utvecklats från en nödlösning för ensamstå-ende eller obemedlade föräldrar till en självklar del av välfärds-samhället. En översikt från Cochrane visar att förskola har god effekt på barnens sociala och kognitiva utveckling, skolresultat och livsmönster i vuxen ålder men att det även leder till fler ”minor illnesses” framför allt infektioner jämfört med barn som vistas hemma.

Under åren har synen på infektionssymtom i förskolan änd-rats. På 30-talet ansågs det vara en icke önskvärd form av barn-omsorg med strikta regler för hur infektionsövervakning skulle ske. Det var först i början av 1980-talet som man mer såg det som ett praktiskt än ett medicinskt problem.

I dag vistas ca 85 procent av svenska barn i förskoleåldern i någon form av barnomsorg och merparten är i förskole-verksamhet. Infektionssymtom är fortfarande det vanligaste symtomet hos ett barn i förskola. 80 procent av alla dagar med hälsoproblem beror på infektionssymtom och bland 18 måna-der gamla barn har 93 procent något rapporterat infektions-symtom under en månad. Ungefär en tredjedel har symtom 15 dagar eller mer under en vanlig vintermånad.

Arton månader gamla barn som vistas i förskola har fler rap-porterade dagar med infektionsrelaterade symtom än barn som vistas hemma. Dessutom är det bara 5 procent som är helt infek-tionsfria under en månad jämfört med drygt 10 procent bland barn som vistas hemma. Barn i förskola gör fler läkarbesök och får mer antibiotika utskrivet än barn som vistas hemma och när man tar hänsyn till olikheter i bakgrundsfaktorer så förklaras skillnaden av att barnen i förskola har fler rapporterade symtom.

Barnomsorg i grupp ökar risken för luftvägsinfektioner med 20–30 procent och den största påverkan ses hos barn som är yngre än tre år. I förskolan är det flera faktorer utöver ålder som man fundera över som riskfaktorer t ex. timmar/vecka på förskolan, total vistelsetid på förskolan, barntäthet och försko-lan storlek. Inga entydiga resultat finns men några studier bl a. en svensk visar att barn som vistas på stora förskolor (definierat som > ca 45–50 barn) har fler infektioner. Dock finns även en studie som visar motsatsen, vilket då tolkades som att större förskolor kanske är mer ändamålsenligt byggda.

De yngsta barnen <3 år, har färre infektioner om de vistas i

så kallade utvidgade syskongrupper dvs. tillsammans med de äldre barnen, medan de äldre barnen har färre infektioner om de yngsta barnen inte är i samma grupp.

Även om det i vetenskapliga studier inte finns visat att utevistelse minskar infektionerna i förskolan så bör utevistelse uppmuntras. Dessutom bör information om infektioner och smittspridning till personal och föräldrar prioriteras då breda interventioner med detta inslag reducerat infektionssymto-men med 10–40 procent. Dessutom finns en svensk studie där handsprit som singelintervention reducerat sjukfrånvaron med 12 procent.

Förskola är således en del av välfärden och förutsättningar för barnen ska vara så goda som möjligt. Problemen men infek-tioner i förskolan blir inte större än vad vi gör dem till.

Blixtsnabb access till rätt ICD-kodDiagnoskod.se inkluderar:• Socialstyrelsens verk ICD-10-SE• Vad respektive kod innefattar • Alla fördjupande texter • Vad respektive kod utesluter • Alla anmärkningar

Diagnoskod.se är ett unikt webbverktyg som hjälper dig att söka efter korrekt ICD-10-SE-kod. Fyll bara i koden eller en beskrivning av diagnosen i sökrutan så är du igång! Du kan även snabbt och enkelt skapa en egen lista över de diagnoskoder som du ofta använder.

www.diagnoskod.se är helt fri att använda!

OTH

1106

28PS

E11

Scanna QR-koden med din smartphone. Rätt kod – snabbt och enkelt.


forts fr sidan 20rige får alla behandling som behöver det. Därmed har dödsta-len sjunkit avsevärt. Globalt pågår ambitiösa kampanjer för att nå ut med behandling till alla som behöver. Genom detta nås nu ca 5 milj personer, men behovet är ytterligare 10 miljoner.

En tidigare något förbisedd grupp utgörs av personer som kommer väldigt sent till HIV-diagnostik, s k ”late testers”. De har av olika skäl inte sökt sjukvård för HIV-problem. Ett par studier i Sverige har visat att detta fenomen inte är ovanligt hos oss heller och här finns en viktig uppgift för alla i sjukvården att även tänka på HIV för personer med ovanliga symptom i ”fel ålder och fel grupp”.

Vad gäller prevention så har man i populationsbaserade studier visat att exempelvis manlig omskärelse, behandling av annan sexuellt överförbar infektion, kondom och antiviral behandling har begränsande effekt på HIV-smitta. Visst hopp ställs till vaginala mikrobicider (ett slags kemisk kondom för kvinnor) men inga färdiga produkter finns. Likaså har HIV-vaccinfältet inte haft några avgörande genombrott trots intensiv forskning i många år. Lovande vaccinkandidater och prelimi-nära resultat finns dock.

Sprutbytesprogram för intravenösa missbrukare är omdis-kuterade. WHO, UNAIDS och FNs program mot drogmiss-bruk (UNODC) har gemensamt antagit en policy för aktiv sprutbytesverksamhet. Denna ställer sig även Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet bakom. Tittar man i den vetenskapliga litteraturen så varierar effekterna av sprutbytesverksamhet. Mer djupgående studier talar för att programmen måste vara aktiva, fokuserade på distribution snarare än byte, decentraliserade och väl integrerade i hälso-vården. Genom programmen får man en regelbunden kontakt med missbrukarna och kan erbjuda vård, vaccinationer och möjlighet att påbörja rehabiliteringsprogram.

Sammantaget är HIV-epidemin långt ifrån under kontroll, men under de tre decennier som gått har en närmast osannolik mängd ny kunskap genererats som kommer att vara till gagn för att få bukt med epidemin och ha spin-off effekter på andra hälsoproblem.

Hudmanifestationer vid infektionerMagnus Lindberg, professor, överläkareHudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet, Örebro

Presentationen utgick från huden som ett försvarsorgan som kan reagera omedelbart (medfött immunitet) och fördröjt (förvärvad immunitet). Olika infektioner med hudmnanifesta-tioner exemplifierades med kliniska bilder.

Huden utgör en c:a 1,8 m2 stor kontaktyta mot omgivning-en. Den är stratifierad både strukturellt och funktionellt. Man brukar säga att hudbarriären utgör den främsta försvarsposten mot skadliga faktorer i omgivningen. Som en barriär har huden ett flertal skyddsfunktion, exempelvis värmereglering, meka-niskt skydd och skydd mot UV-strålning och den omsätts kon-tinuerligt. I fråga om infektioner är det främst hudens funktion som diffusionsbarriär och som immunologisk barriär som är av intresse. Diffusionsbarriären är helt lokaliserad till hornlagret som enkelt uttryckt består av 2 kompartments; de proteininne-hållande horncellerna och ett intercellulärt rum fyllt av lipider (fria fettsyror, kolesterol och ceramider). Under senare år har

man också visat att det i hornlagret finns lipaser, proteaser, antimikrobiella peptider, prekursorer för proinflammatoriska molekyler och cytokiner (Interleukin-β). Detta innebär att hornlagret i allra högsta grad är en aktiv vävnad som inom lop-pet av minuter kan agera i försvaret mot mikroorganismer (det medfödda immunförsvaret). Utöver detta är hornlagret en rent mekanisk, penetrationshindrande barriär. I huden finns också de komponenter (humorala och cellulära) som krävs för att det förvärvade immunförsvaret (exempelvis dendritiska antigen-presenterande celler, mastceller och endotelceller) ska kunna fungera. Sedan mer än ett och ett halvt decennium är det också klarlagt att hudcellerna (keratinocyterna) har en nyckelroll vid inflammatoriska och immunologiska skeenden i huden. De kan bland annat producera inflammatoriska mediatorer, cytokiner och attrahera lymfocyter.

Hudmanifestationer vid infektioner kan i princip delas in i 2 huvudgrupper: 1)direkt orsakade av något infektiöst agens på eller i huden eller 2) hudreaktioner sekundära till infektioner på annan del av huden eller i annat organ.

Vanliga exempel på hudinfektioner med lokala symtom är hårsäcksinflammationer, impetigo, erysipelas, tinea, mollus-cum contagiosum och herpes simplex.

Exempel på där hudmanifestationen kan ses som ett sekun-därt fenomen till en infektion är urtikaria, erythema multi-forme, Sweet s syndrom och vaskuliter. Sådana förändringar kan även orsakas av andra faktorer såsom läkemedel och födoämnen. Ofta hittas inte orsaken. Vid erythema multiforme är en vanlig orsak en recidiverande herpes simplex infektion. Vissa stammar av stafylokocker utsöndrar virulensfaktorer som leder till en avlossning av epidermis. Detta är vanligast hos barn (SSSS=staphylococcus scaled skin syndrome). En speciell diagnos är guttat psoriasis som kan initieras av infektioner, främst streptokockinfektioner.

Tillstånd med nedsatt immunitet kan leda till omfattande hudmanifestationer av annars mer lokaliserade infektioner. Ett vanligt exempel är atopiskt eksem där det finns ärftligt betingade förändringar i det medfödda immunförsvaret, en ändrad/nedsatt funktion i diffusionsbarriären i hornlagret och även förändringar i det förvärvade immunförsvaret. I kliniken kan som en följd av detta ses kolonisering av jästsvamp och stafylokocker i större omfattning än normalt. En annan kon-sekvens är en ökad risk för generalisering av herpesinfektion, eczema herpeticum.

Slutligen nämndes infektioner med långdragna förlopp där de kliniska manifestationerna i huden varierar över tiden och även vara snarlika andra sjukdomsförlopp. Syfilis och borrelios är orsakade av olika spiroketerarter men båda tillstånden har lång-dragna förlopp där den kliniska bilden inte alltid är typisk.

Läkardagarna i Örebro 2012 den 27–28 mars

NEUROLOGI FÖR ALLA

Mer information & anmälan: www.lakardagarna.se. Välkommen!

22 UTBILDNING

Kvalitets- och miljöcertifierad verksamhet (ISO 9001 och 14001) Sto c k h o l m - m a l m ö - Vä St e r å S - U p p Sa l a

Medicinsk Röntgen är ett av Sveriges ledande privata röntgenföretag. Vi är väl etablerade i Stockholm, Malmö och Västerås. Från våren 2011 finns vi också i Uppsala, på Samariterhemmet, med en helt nybyggd röntgenavdelning.

Vi tar sedan årsskiftet emot e-remisser från alla stora journalsystem som TakeCare, Cosmic, Journal 3 m fl. Vi erbjuder också drop-in eller mycket korta väntetider, hög tillgänglighet samt snabb, omsorgsfull service med omvittnat hög kvalitet på röntgensvaren.

Läs mer på www.medicinskrontgen.se.

Nu ännu bättre– och ännu fler!

teStA nyA MÖteSforMerBland flera andra inspirationsmoment erbjudervi: oStÄMMAn Ta plats och för fram ditt budskap! Boka en tid i Riksstämmans Speakers Corner. KontAKtytAn Har du hittat någon som verkar vara extra intressant? Eller finns det ettämne du gärna vill ta upp? På kontaktytan kan antingen bjuda in en person du gärna vill träffa eller efterlysa ett samtal du vill diskutera.

inSPirerAS Av fÖreLÄSAre

Edward Kelley, chef för WHO:spatientsäkerhetsprogram kommeratt tala om patientsäkerhet ur ett glo-balt perspektiv. Ytterligare tre mycketkända patientsäkerhetsexperter somkommer till Riksstämman är PeterPronovost, USA, Charles Vincent, England och Erik Hollnagel, Frankrike.

MAMMA MiA dAgS fÖr riKSStÄMMefeSt

Glöm inte boka bord till kongressmiddagen – god mat, mingel och underhållningutlovas. Boka in 1/12 i kalendern.

riKSStÄMMAn - iPULS-CertifierAd I takt med att kraven höjs och utmaning-arna växer, tar vi nu nya grepp för att utveckla och modernisera Riksstämman. Från och med i år är Riksstämman IPULS-certifierad. Därmed anpassar vi Riksstämman till utbildningen av läkare (som fått nya delmål som kan vara svåra att uppnå på egen hand).

Ipuls har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (Ipuls-nr 20110249).

vAd HÄnder PÅ MediCinSKA riKSStÄMMAn?

bAKgrUnd den neonatala intensivvården har expanderat mot allt kortare graviditetslängder. Allt fler nyfödda överlever vid de kortaste graviditetslängderna. detta framgår t.ex. av den svenska expresstudien som kort refereras nedan [1–4]. riskerna för skador, även bestående sådana, ökar med sjunkande graviditetslängd [2, 3] varför totalantalet överlevande med både lätta till svåra följdskador/funktionshinder ökar. Kostnad för behandling och eftervård är stor för denna patientgrupp [4]. Sedan åtskilliga år pågår en etisk diskussion, nationellt och internationellt, om det medicinskt och etiskt rimliga i att satsa resurser även på de allra mest prematura och sjukaste barnen, med varierande uppfattningar som resultat [5–8]. Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik arbetar f.n. med en hel serie frågor kring livets slut – och början – och tog därför initiativ tillsammans med Svenska barnläkareföreningen till ett symposium med ovanstående titel vid 2010 års riksstämma, med oss båda författare som moderatorer.till symposiet engagerades en expertpanel med olika erfarenhet och kompetens inom området. Medlemmarna framgår av fakta 1.

fakta 1: PaneldeltagareGöran Hermerén, Lund, professor emeritus i medicinsk etikStellan Håkansson, Umeå, barnläkare, neonatolog (proaktiv).Magnus Lindroth, Lund, pensionerad barnläkare, neonatolog (med en något mer restriktiv inställning)Magnus MackAldner, tekn. dr, förälderElisabeth Rynning, Uppsala, professor i medicinsk rätt

Panelen hade brevledes tillställts ett antal frågor att belysa vid symposiet, se Fakta 2. Alla paneldeltagarna kommenterade inte alla frågeställningar och en del blev inte belysta.

fakta 2: frågeställningarHar alla nyfödda oavsett graviditetslängd fullt människovärde?Är det etiskt riktigt att i vissa fall avstå från att påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling?Har föräldrarna medbestämmande i dessa två situationer?Vissa barn föds innan medvetande uppstår, påverkar det handläggningen?Spelar kostnaderna roll?I vems intresse agerar vårdpersonalen?Är det teoretiskt möjligt att utvidga vården mot ännu kortare graviditetslängder och är detta önskvärt?

Inledningsvis visades siffror från den aktuella nationella s.k. Expresstudien som omfattar alla barn födda före 27 fullgångna graviditetsveckor eller tidigare under tiden den 1 april 2004 till den 31 mars 2007, dvs. totalt tre år [1]. Överlevnadssiffrorna ses i Tabell. Dessa är höga även ur internationell synvinkel och överlevnaden i de kortare graviditetslängderna högre i en motsvarande studie som gjordes i början av -90-talet [9]. Omkring häften av dessa barn hade allvarliga komplikationer

i nyföddhetsperioden som kan påverka framtida funktion [2]. Resultat av långtidsuppföljningar föreligger ännu inte men preliminära resultat (F. Serenius, personligt meddelande) visade att 14 procent av barnen hade någon form av svår funktions-nedsättning vid 2,5 års ålder, och ytterligare 8% någon form av måttlig funktionsnedsättning, men variationen var stor mellan olika graviditetslängdsgrupper ( svår funktionsnedsättning i 40% hos barn födda i vecka 22 och 12 procent i vecka 25).

Tabell. Expresstudien, barn födda före 27 fullgångna veckor, 2004-7

Antal födda 1011Dödfödda , n = 304 30%Levande födda, n = 707 70%Överlevande vid 1 års ålder av levande födda, n = 497 70%Överlevande vid 1 års ålder av totalantalet födda 49%Svår sjukdom/skada i nyföddhetsperioden 50%

Paneldeltagarnas uppfattning om de etiska frågornaI stället för att referera paneldeltagarnas föredrag, har vi försökt att utifrån de ovan nämnda frågorna, redovisa deras ställnings-taganden. Alla paneldeltagarna tog inte upp alla frågor i sina framföranden eller i den efterföljande diskussionen.

Har alla nyfödda oavsett graviditetslängd (och således oavsett om medvetande kan finnas) fullt människovärde? Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har fastslagit att foster har skyddsvärde och att det framfödda barnet har människovärde. Elisabeth Rynning menade att en levande född individ är människa i lagens mening. (För mer information om juridiska aspekter på de frågor som diskuteras, se Rynning E, [10]). Håkansson anslöt sig till den beskrivningen och påpekade att alla nyfödda omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Göran Hermerén menade att, att utan medvetande så finns inget mänskligt eller personligt liv och att det spelar en roll att medvetandet anses uppkomma vid vecka 25 [11].

Är det etiskt rätt att i vissa fall undvika att starta livsuppehål-lande behandling? Som bakgrund till denna och kanske mest brännande frågan hade Ann Edner gjort en sammanställning över nationella riktlinjer från några länder som redovisat sådana och som berör aktiv återupplivning vid olika gravidi-tetslängder, se Fakta 3. För att inte förlora valör i de engelska orden från orginalpublikationerna, har dessa inte översatts i faktarutan. Som framgår av denna finns i de flesta riktlinjerna någon form av begränsning av insatser vid mycket korta gravi-ditetslängder, så att det i flertalet riktlinjer inte anses motiverat att aktivt återuppliva vid vecka 22 och i regel inte heller i vecka 23 och även i vecka 24 råder en viss tveksamhet. Enligt flertalet riktlinjer har föräldrar möjlighet att påverka beslut om livsup-pehållande behandling skall ges eller ej, åtminstone fram t.o.m. vecka 24. Däremot syns alla förorda att full aktivitet

Livets början – vem äger frågan?Referat av ett symposium vid 2010 års Riksstämma

ETIK 23

forts sidan 24

24 ETIK

ska råda från vecka 25. De mest genomarbetade riktlinjerna är de engelska, där ett mycket omfattande teoretiskt underlag redovisas [12].

fakta 3. nationella riktlinjer för aktiv återupplivning vid olika graviditetslängder

De två neonatologerna skiljde sig delvis åt i sin uppfattning. Stellan Håkansson, som representerar en proaktiv linje, kan inte acceptera gränser och menade att behandling alltid ska inledas om den inte är uppenbart meningslös. Alla nyfödda oavsett graviditetslängd eller födelsevikt ska ges fullt medicinskt stöd och han anser sig därvid agera för barnets bästa. Magnus Lindroth sade att man i Lund inte agerar aktivt i vecka 22 eller vid ännu kortare graviditetslängder om inte föräldrarna så vill, däremot ges full återupplivning från vecka 23. Elisabeth Rynning citerade FN:s Barnkonvention varav framgår att barnets bästa står i främsta rummet och att det finns en skyldighet att vidta alla lämpliga åtgärder som kan behövas för att genomföra dessa rättigheter.

Är det rätt att i vissa fall avsluta intensivvård? Denna fråga diskuterades i mindre omfattning men har tidigare lett till vissa rekommendationer från European Academy of Paediatrics [13[. Rynning ansåg att ”meningslös behandling” är en princip med oklar innebörd och citerar SoS allmänna råd (1992:2) om livsuppehållande behandling, att skillnaden mellan att avstå eller avbryta inte är avgörande, och att det är acceptabelt om behandling som är nödvändig för att lindra lidande skulle kunna påskynda döden utan att detta åsyftas. Göran Hermerén påpekade att man kan vara oense om vad målet (barnets bästa) innebär, om vilket tidsperspektiv som bör anläggas (kortsiktigt eller långsiktigt) liksom om vilka metoder som främjar detta mål, givet ett visst tidsperspektiv. Stellan Håkansson sade att påbörjad behandling avbryts om utvecklingen visar att den är meningslös eller ger barnet ett liv som kan antas vara värre än döden.

Har föräldrarna medbestämmanderätt i dessa frågor, dvs. att initiera intensivvård eller avsluta intensivvård? Frågan har diskuterats ingående i den omfattande europeiska Euronicstudien och även i flertalet nationella riktlinjer. Elisabeth Rynning anser inte så och menade att föräldrarna inte kan välja, att de inte bestämmer över liv och död. Andra uttryckte sig försiktigare. Håkansson sade att vårdgivare och föräldrar söker samförstånd och agerar efter bästa förmåga för barnets bästa. Lindroth menade att i det individuella fallet är det vårdteamet i samråd med föräldrarna som äger frågan, men att när det

gäller generella normer och riktlinjer är det Socialstyrelsen som gör det. Hermerén redovisade olika modeller för föräldrarnas roll men ansåg att grundprincipen är att det är den ansvarige läkaren som avgör när och vilken behandling som ska sättas in (eller ut), att föräldrarna framför sina synpunkter, att målet är att nå konsensus men att man kan vara enig om detta mål på ett allmänt plan men oense om tolkningen i ett enskilt fall.

Magnus MackAldener, förälder till ett mycket för tidigt fött barn av behandling som överlevde men med en hel del funktionshinder, och som nu är en viktig familjemedlem. Han diskuterade mycket kring dessa frågor och ansåg att föräldrar alltid måste involveras, att de ska vara delaktiga i vården och de har ett delat ansvar med vårdpersonalen. Han påpekade också att man som förälder har ansvar hela livet, även efter utskrivningen från sjukhus.

Spelar kostnaderna roll? Bakgrunden till den frågeställningen är de förhållandevis höga kostnaderna för neonatal intensivvård [3] och misstanken om dessa ökade kostnader (fler barn överlever nu) skulle kunna ha undanträngningseffekter. Vårdkostnaden i nyföddhets-perioden för t.ex. ett barn fött i vecka 25 belöper sig till mellan en halv och en miljon kronor, därtill kommer senare kostnader, t. ex. vid bestående skador. Magnus MackAldener påpekade att medan det i nyföddhetsperioden tycktes finnas obegränsade resurser så var det en kamp för föräldrarna att få adekvat stöd i fortsättningen. Lindroth menade att man i Lund varit tvungen att avstå från vård i en del fall pga. bristande resurser. Håkansson ansåg lösningen vara ökade resurser både för nyföddhetsvård och för handikappvård. Hermerén framförde att för tidigt födda konkurrerar med andra barn om intensivvårdsplatser, att en diskussion om prioritering är nödvändig och att det även finns modeller för prioriteringar som också tar hänsyn till kostnader.

i vems intresse agerar vårdpersonalen? Denna fråga togs inte upp av någon av paneldeltagarna annat än vad gäller föräldrars roll som diskuterats ovan. En delfråga som fick anstå, är om vårdpersonalens (doktorernas) och patienternas/barnens intressen ibland kan gå isär, vilket tidigare belysts i bl. a. Euronicsstudien. Inte heller den sista frågan, om att expandera vården mot ännu kortare graviditets-längder kom att diskuteras vid detta tillfälle.

Sammanfattande synpunkterSom framgått av referatet finns skillnader i etisk uppfattning vad gäller synen på människovärde, åsikten om det är rätt med be-gränsningar av intensivvård vid extremt korta graviditetslängder och om ekonomiska hänsyn alls ska tillåtas påverka vården. Vi menar att det är en viktig uppgift för Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik att försöka ta ställning i dessa frågor, och för Socialstyrelsen att ge riktlinjer på området.

ANN EDNERöverläkare, medicinskt ansvarig Lilla Erstagårdens

Barn- och ungdomshospicetjl överläkare, Neonatalenheten Astrid Lindgrens barnsjukhus

ORVAR FINNSTRÖMprofessor em/överläkare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Universitetssjukhuset, Linköping

forts fr sidan 23

referenSer Se SidAn 27

Länder v 22 v 23 v 24 v 25 v 26

Canada P.i. P.w. P.w. A.i.w.f.a. A.i.w.f.a.

USA No I.i.c. I.i.c. I.i.c. Yes

Tyskland P.r. P.r. A.i.w.f.a. A.i.w.f.a. A.i.w.f.a.

England/TRPG E. I.i.c. I.i.c. Yes Yes

England/Nuffield I.p.i. P.r. Yes Yes Yes

Schweiz No No I.i.c. I.i.c. Yes

Nederländerna No No I.j. Yes Yes

Australasien No Possible Offered Yes Yes

Spanien No P.r. P.r. N.a.i. N.a.i.

Norge P.w. I.i.c. I.i.c. Yes Yes

ILCOR No P.r. P.r. N.a.i. N.a.i.

I.p.i. = IfparentsinsistP.r. = Parental requestP.w. = ParentswishesE. = Experimental A.i.w.f.a.= All infants without fatal anomaliesI.i.c. = In individualcasesI.j. = IfjustifiableN.a.i. = Nearlyalwaysindicated

KVALITET 25

PROJEKT SÄKER FÖRLOSSNINGSVåRD – ett nationellt tvärprofessionellt samarbete för en säkrare förlossningProjeKt förlossningsvårdens utmaning är att försöka förebygga skador och agera i tid vid tecken till avvikelse, men samtidigt undvika interventioner i det normala förloppet. Att barn skadas så allvarligt i samband med födelsen att det leder till livslångt funktionshinder eller för tidig död är ovanligt. i Sverige beräknas ca 35 barn per år födas med svåra syrebristskador som uppstått under förlossningen [1,2,3]. Årligen får cirka 20 av dessa barn med svår förlossningsrelaterad skada ersättning från Personskaderegleringen (PSr) då skadan bedömts som undvikbar.

Det vetenskapliga underlaget för Projektet Säker Förlossnings-vård (PSF) är resultatet av en nationell studie baserad på PSRs journalarkiv över förlossningsrelaterad asfyxi eller tidig död hos barn födda 1990–2005. De vanligaste orsakerna till felbe-handling var bristande fosterövervakning (98%), försummelse av tecken på syrebrist (71%) och felbehandling i anslutning till förlossningen (52 %) [4]. Även efter barnets födelse kunde en rad brister påvisas, bl.a. fördröjd initiering av återupplivnings-åtgärder, otillräckligt säkerställd ventilation och bristande dokumentation av vidtagna åtgärder [5]. Vid jämförelse med friska kontroller sågs fler kända riskfaktorer för graviditets-komplikationer bland fallen med förlossningsrelaterad CP-skada [6]. Två tredjedelar av barn födda inom Stockholms Läns Landsting med tecken på syrebristskada under åren 2004-2006 och en tredjedel av friska kontroller under samma tidsperiod utsattes för suboptimal vård. Majoriteten av de faktorer som orsakar suboptimal vård bedöms vara möjliga att förebygga genom utbildning och ökad medvetenhet om risker [7].

Mot bakgrund av dessa resultat initierades år 2008 den nationella interventionen PSF, med det övergripande målet att förbättra patientsäkerheten inom förlossningsvården, genom att minska antalet barn med undvikbara förlossningsrelaterade skador och därmed även minska kostnaderna för samhället. PSF bygger på tvärprofessionell samverkan mellan Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi, Barnläkarföreningens Neonatalsektion och Svenska Barnmorskeförbundet. Patientförsäkringen LÖF bidrar med administrativt och finansiellt stöd. PSF omfattar alla Sveriges 46 förlossningskli-niker och består av en process under 1,5 år per sjukhus med start 2008 och avslutning 2011. Projektet har följande innehåll: lokal självvärdering, extern interprofessionell granskning, överenskommelse om förbättringsåtgärder, genomförande och åtgärdsredovisning. Dessutom har ett webbaserat interaktivt tränings- och certifieringsprogram för fosterövervakning med CTG-tolkning tagits fram och införs nu på landets alla förloss-ningskliniker. Ett arbete med motsvarande program för neona-tal återupplivning har påbörjats. Underlag för lokala riktlinjer från utvalda delar av interventionen (”samlade erfarenheter”) har tagits fram och finns tillgängligt på yrkesorganisationernas

hemsidor. Analys av data från självvärderingar, extern granskning, överenskommelse om åtgärder och redogörelse för genomförda åtgärder pågår. En processanalys med bl.a. inter-vjuer av deltagare i självvärderingsprocessen och enkäter till interprofessionella granskare har genomförts (i manusform). Ett doktorandarbete för utvärdering av eventuella medicinska och hälsoekonomiska förändringar pågår. Kombinationen i PSF med lokal självvärdering, kollegial granskning, samverkan mellan professioner, liten resursförstärkning, noggrann uppföljning och en nationellt heltäckande spridning är unik, speciellt inom hälso- och sjukvården. Efterföljande projekt med motsvarande modell fortsätter inom andra discipliner.

CHARLOTTA GRUNEWALD

Docent, Överläkare

Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Medlem i styrgruppen för projektet PSF

referenSer1. Hankins GD, Erickson K, Zinberg S, Schulkin J. Neonatal encephalopathy and cerebral palsy: a knowledge survey of Fellows of The American College of Obstetricians and Gynecologists. Obstet Gynecol. 2003 Jan;101(1):11–7.

2. Blair E, Watson L. Epidemiology of cerebral palsy. Semin Fetal Neonatal Med. 2006 Apr;11(2):117–25.

3. Hagberg B, Hagberg G, Beckung E, Uvebrant P. Changing panorama of cerebral palsy in Sweden. VIII. Prevalence and origin in the birth year period 1991–94. Acta Paediatr. 2001 Mar;90(3):271–7

4. Berglund S, Grunewald C, Petterson H, Cnattingius S. Severe asphyxia due to delivery-related malpractice in Sweden 1990–2005. BJOG 2008;115:316–23

5. Berglund S, Norman M, Grunewald C, Pettersson H, Cnattingius S. Neonatal resuscitation of asphytic infants due to obstetrical malpractice in conjunction with labour in Sweden 1990–2005. Acta Paediatr. 2008;97(6):714–9.)

6. Berglund S, Grunewald C, Pettersson H, Cnattingius S Risk factors for severe asphyxia associated with substandard care during labour. Acta Obstet Gynecol Scand 2010; 89:39–48

7. Berglund S, Pettersson H, Cnattingius S , Grunewald C. How often is low Apgar score a result of substandard care during labour? BJOG 2010;117:968–978

Projekt Säker Förlossningsvård

och LÖF – Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

ÅRETS TEMA: SÄKRARE VÅRD

STOCKHOLMSMÄSSAN 30 NOV- 2 DEC 2011

Du är viktig!

Arrangör Samarbetspartners Mediepartner

För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs proffs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över specialist- och yrkesgränserna. I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att behålla helhetsperspektivet.

Kom och diskutera årets tema ”Säkrare vård”. Din åsikt är betydelse-full. Och på Medicinska riksstämman finns många som vill lyssna.Boka in den 30 november-2 december du med!

Ipuls har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se

(Ipuls-nr 20110249).

annons_1.indd 1 2011-08-25 15:47:25

KVALITET 27

PATIENTSÄKERHET framtidsfråga i vården KonferenS i september arrangeras för sjätte gången en nationell konferens om patientsäkerhet. och till årets Medicinska riksstämma kommer världsledande forskare som Peter Pronovost samt edward Kelly som berättar om WHos satsning på att öka patientsäkerheten globalt.

I slutet av 1999 publicerades den amerikanska rapporten ”To err is human- building a safer health system”. Den presenterade chockerande siffror som visade att uppskattningsvis 50 000 till 100 000 människor i USA dog varje år, på grund av medicinska misstag som hade kunnat förebyggas. Som jämfö-relse dog färre än 50 000 av Alzheimers sjukdom.

– Den rapporten fick stor uppmärksam-het och innebar att flera länder gjorde liknande undersökningar och man blev väl medveten om att problemet var stort, säger Hans Rutberg.

Han är narkosläkare och arbetar till vardags som chefläkare vid Universitets-sjukhuset i Linköping. De senaste åren har han varit starkt engagerad i patient-säkerhetsfrågor och drivit praktiskt utvecklingsarbete såväl i Östergötland som nationellt. Han är även ordförande för Kommittén för säker vård inom Svenska Läkaresällskapet. Den bildades i november 2010 och jobbar övergripande med att strukturera och driva frågor som rör kvalitet och säkerhet. Kommittén är också remissinstans.

– Inom de olika sektionerna bedrivs ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete, men det har tidigare i Läkaresällskapet saknats en övergripande grupp som kan följa deras arbete och även vara ett stöd. Förhoppningen är också att sektionerna kan bli inspirerade och lära av varandra för att driva utvecklingen framåt, säger Hans Rutberg.

vi kan bli bättreUnder de senaste fem åren har synen på patientsäkerhet förändrats och Sverige har kommit långt i sina ambitioner att stärka patientsäkerheten och kvaliteten

i vården. Men vi kan bli ännu bättre, menar Hans Rutberg.

– Det är glädjande att intresset är så stort för att arbeta med frågor som rör patientsäkerhet. Till årets nationella patientsäkerhetskonferens i september som arrangeras för sjätte året i rad, är 2 200 deltagare anmälda. Konferensen är redan fulltecknad och flera hundra står på väntelista.

Huvudtemat för årets konferens är nollvision för allvarliga vårdskador. Precis som i trafiken måste hälso-och sjukvården arbeta för att minimera an-talet vårdskador. Men är det rimligt och går det att nå en nollvision?

– Även om det är svårt, kan vi inte acceptera att cirka 10 000 patienter årligen får allvarliga vårdskador och att i 3 000 fall bidrar vårdskadan till att patienten avlider. I trafiken har man en nollvision för olyckor som leder till döden. På samma sätt kan vi resonera inom vården. Ingen människa är ofelbar, misstag begås. Men vi måste minimera antalet fel så långt det är möjligt och se till att de inte leder till att patienter allvarligt skadas eller avlider, säger Hans Rutberg.

vården ska bli säkrareKvalitets- och säkerhetsfrågor står nu högt upp på agendan i många landsting och regioner. Kraven har också ökat i samband med att Sverige fick en ny patientsäkerhetslag den 1 januari 2011; lagen vill göra vården säkrare och underlätta för patienter att anmäla felbehandling. Idag har vårdgivare en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till en vårdskada.

forts sidan 42

referenSer: LivetS bÖrjAn1.T he EXPRESS group. One-year survival of extremely preterm infants born after active perinatal care in Sweden. JAMA 2009; 301: 2225–33.

2. The EXPRESS group. Incidence and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care: extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS). Acta Paediatr 2010; 99: 978–92.

3.Marlow N, Wolke D, Bracewell MA, Samara M, Epicure study Group. N Engl J Med 2005; 352: 9–19.

4. Nordermoen A, Bratlid D. Kostnader ved behandling av svœrt for tidlig fødte barn. Tidskr Nor Legeforening 2010; 130: 1130–34.

5. Cuttini M, Nadai,M, Kaminski M, Hansen G, de Leeuw R, Lenoir J et al. End-of-life decisions in neonatal intensive care: physicians´selfreported practices in seven European countries. Lancet 2000; 355: 2112–2118.

6. de Leeuw R, Cuttini M, Nadai M, Berbik I, Hansen G, Kucinskas A et al. Treatment choices for extremely preterm infants: An international perspective. J Pediatr 2000; 137: 608–15.

7. Cuttini M, Casotto , Orzalesi M, Euronic Study Group. Ethical issues in neonatal intensive care and physicians´practices: a European perspective. Acta Paeditr Suppl. 2006; 95 (452): 42–6.

8. McHaffie HE, Cuttini M, Brölz-Voit G, Randag L , Mousty R, Duguet A-M et al. Withholding/withdrawing treatment from neonates: legislation and official guidelines across Europe. J Med Ethics 1999; 25: 440–446.

9. Finnström O, Otterblad Olausson P, Sedin G, Sereneius F, Thiringer K, Tunell R et al. The Swedish national prospective study on extremely low birthweight (ELBW) infants. Incidence, mortality, morbidity and survival in relation to level of care. Acta Paediatr Scand 1997; 86: 503–11.

10. Rynning E. Juridiska aspekter på obstetrik. I: Hagberg H, Marsal K, Westgren M, redaktörer. Obstetrik. Lund, Studentlitteratur; 2008. p. 691–706.

11. Lagercrantz H, Cangeux J-P. Review article. The emergence of human consciousness: From fetal to neonatal life. Pediatr Res 2009; 65: 255–60.

12. Nuffield Council of Bioethics.Critical care and decisions in the fetal and neonatal medicine: ethical issues. London, England: Nuffield Council on Bioethics, 2006. Available at http//www.nuffieldbioethics.org/go/ourwork/neonatal/introduction (accessed 7 April 2011).

13. Sauer PJJ and the members of the working group. Ethical dilemmas in neonatology: recommendations of the Ethics Working Group of the CESP (Confideration of European Specialists in Paediatrics). Eur J Pediatr 2001, 160: 364–368.

Läkaresällskapet och Läkarförbundet arrangerar

Etikdagen på SLS den 7/11

VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

– sjukvårdens heliga graalAnmälan före 28/10 till:

[email protected], 08-440 88 75

Välkomna!

Stort förtroende för SLS!UnderSÖKning Svenska läkare har stort förtroende för Svenska Läkaresäll-skapet. Det visar Läkarnas förtroendeba-rometer, en undersökning genomförd av MedUniverse och kommunikationsbyrån Mix Public Relations.

Andra samhällsinstitutioner som får bra betyg är Socialstyrelsen samt Sveriges läkarförbund.

Läkarnas förtroende för Försäkringskas-san och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hamnar i botten medan Läkemedels-verket och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU får bra betyg.

Förtroendeindex uppskattas på en skala mellan plus 100 och minus 100.

Undersökningen gjordes under perioden 14 juni-28 juni 2011. Antalet läkare som deltog var 251. Läkemedelsverket: 85,2SBU: 78,7Socialstyrelsen: 62,8Svenska Läkaresällskapet: 60,1Sveriges Läkarförbund: 46,5 Försäkringskassan: - 43,7SKL: -24, 8Socialdepartementet: 16,2

Att forSKA Överallt hör man att det är viktigt att läkare forskar. Men, att forska som läkarstudent kan ibland visa sig vara väldigt svårt.

Egentligen skiljer sig inte forskning från annat arbete. Ändå infinner sig en rad osäkerheter så fort det kommer till forskning. Själv har jag i många situationer känt maktlöshet. Det finns för det första inga regler för om man ska få betalt eller inte; en får timlön, den andre får en dator, den tredje ingenting. Det är en djungel av regler och kriterier för vilka som får stå med som medförfattare i en artikel. Om mitt namn inte finns med vet jag inte heller var eller till vem jag ska vända mig till för att överklaga.Att välja handledare känns som ett lotteri. Får man en opedagogisk eller ointresserad handledare kan man räkna med att slösa bort ett halvår av sitt liv på forskning inom ramen för examensarbetet. Hur kan universite-ten garantera våra läkarstudenter en

god forskningsutbildning, samtidigt som våra rättigheter försvaras?

Som läkarstudenter måste vi börja ställa krav från början om vi ska börja forska: vi behöver ett intressant forsk-ningsområde, bra handledare, lön och vårt arbete behöver erkännande! Att införa ett examensjobb för att uppfylla målen i Bolognaprocessen är knappast tillräckligt. Det är som att ställa fram ett nötskal och låta läkarstudenter fylla det.

Kandidatföreningen arbetar för att skapa intresse för forskning genom att arrangera journal clubs och tisdags-sammankomster. Även de som inte är intresserade av att forska är hjälpta av att kunna söka pålitlig information och ha vana av att läsa artiklar. För er som vill börja forska hoppas vi kunna presentera spännande forskning och pedagogiska handledare. Vi uppmuntrar även varje år god forskning med Asklepiospriset.

Forskning driver samhället framåt, men det får inte bli ett självuppfyllande ändamål för läkarstudenter!

LONG LONG CHENRedaktör, Kandidatföreningen

Att forska som läkarstudent28 KANDIDATFÖRENINGEN

KANDIDATFÖRENINGEN 29

följ med Kf till riks-stämman och Kandidat-dagen i Stockholm, 2/12!riKSStÄMMAn KF arrangerar nattbus-sar från alla Sveriges orter med läkarutbild-ning, där intresse finns, till Sveriges största vetenskapliga mötesplats för läkare. I år är programmet bättre än någonsin!

Anmälan ska vara oss tillhanda senast 4/11 2011. Anmäl dig genom att sända namn, ort och termin, skriv i ämnesraden "Kandidatbussen, och den ort du vill åka från". Om färre än 20 anmälda, måste bussresan tyvärr ställas in. Pris: 100 kronor. Anmälan till [email protected].

Mer information om Medicinska riksstämmanvÄrt Att vetA Se www.riksstam-man.se för mer information om Riksstäm-man – genom kunskap och dialog utvecklar vi vården tillsammans!

teckning för blivande anatomister!KUrS KF välkomnar alla sina medlemmar till kursen Teckning för blivande anatomister!

Den 15/10 mellan kl. 10.30 och 16.30 har du möjlighet att under ledning av välrenommerad lärare från Konstfack öva dina anatomiska kunskaper och förmågan att teckna. I SLS vackra lokaler i Stockholm övas känslan för människans anatomi med hjälp av penna och färg.

Lunch och utbildning ingår, ett mindre självkostnadspris för material tillkommer. Under kvällen erbjuds mingel för dem som stannar kvar i stan. Anmälan senast 30/9 till [email protected]. Skriv i ämnes raden: Anatomi. Välkommen!

resebidrag för med studfonder Läkarstudenter och medlemmar i Kandidatföreningen kan söka resebidrag för aktivt deltagande i internationella kongresser för att presentera sin forskning. Acceptansbrev måste bifogas ansökan. Mer info [email protected], 08-440 88 66.

KandidatföreningendiALog KF finns i Stockholm, Uppsala, Umeå, Linköping och Lund och arrangerar aktiviteter på respektive ort. Är du intresse-rad av verksamheten – kontakta respektive ortsrepresentant, välkommen!

Pengar att sökafond Du som studerar medicin i Lund, Uppsala och vid KI kan du söka tillskott till kassan senast 15/1 genom Hennerlöfska fonden. Mer info [email protected], 08-440 88 87.

KvALitet få branscher har haft en så explosiv utveckling och varit så framgångsrik under de senaste decennierna som den medicinska världen.

Fler botas, lindras och tröstas - ef-fektivare och med mindre oönskade sidoeffekter. Läkartätheten är större, tillgängligheten bättre, vårdtiderna kortare, medellivslängden ökande och färre dör om de får hjälp i tid – och det får allt fler. Trots detta upplever i alla fall jag att medierna rapporterar på ett sätt där intrycket är att sjukvården är under total demontering och i katastrofläge – något som kanske någonstans faktiskt påverkar glädjen i att vara i en annars väldigt utmanande, men mycket givande miljö. Tyvärr är det nog så att också våra patienter ibland tror att om bara sjukvården fungerat som på exempelvis 70-talet hade allt varit bättre – en tro som är långtifrån sann. Jag är övertygad om att ingen skulle vilja byta med den vård som gavs ens så sent som på 90-talet om möjligheten fanns.

Vi i KF hoppas kunna vara en mot-vikt till denna ibland litet dystra bild - att inspirera till goda insatser och öka glädjen i vad som de facto är det främsta

av yrken, läkaryrket. Med avstamp i den minidebatt som förelåg under våren om hur äldre läkare anser sig vara läkare medan yngre snarare anser sig arbeta som läkare ska vi försöka ta reda på vad en läkare faktiskt är – och gör – och om det finns anledning att se på detta på ett annat sätt idag jämfört med igår.

Jag vill också passa på att slå ett slag för vår redaktörs tisdagssammankomst 13/9 om "Strålning i människans tjänst och otjänst", om vår kurs "Teckning för blivande anatomister" 15/10 och påmin-na om att vi arrangerar kandidatbussar till Riksstämman 2/12 från alla Sveriges orter med läkarutbildning.

Etik, utbildning och vetenskap för patientens bästa: Välkommen till en ny termin med Svenska läkaresällskapet och Kandidatföreningen!

DAVID SVANINGER

Ordförande, Kandidatföreningen

AT vid Södra Älvsborgs sjukhus, Borås

FÖR PATIENTENS BÄSTA!

Strålning i människans tjänstfortbiLdning Hur berörs Sverige av kärnkraftsolyckor i världen, i skug-gan av händelserna i Japan? Är det dags att klä sig i bly och bunkra konserver? Vilka strålnings-nivåer tolereras i samhället och vilka effekter ser vi därav? Hur förbereder vi oss mot kärnkrafts- haveri? Vilka åtgär-der vidtas i händelse av katastrof? Hur nära är steget från kärnkraft till kärnvapen? Hur används strålning inom vården idag och vilka framtidsmöjligheter finns det? Vilka biverkningar har strålningsterapi och hur kan man i framtiden minimera skadorna?

Dessa frågor och kanske några till be-

svarar de medverkande vid Tisdagssam-mankomsten som Kandidatföreningen arrangerar på SLS den 13 september

kl 18. Medverkar gör Long Long Chen, SLS Kan-didatförening, Rolf Lewensohn, Peter Hofvander, Strålsäkerhets-myndigheten samt medverkande från myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Lä-

kare mot kärnkraft. Ingen föranmälan krävs och arrangemanget är som vanligt utan kostnad. Välkomna!

LONG LONG CHEN

Redaktör, Kandidatföreningen

30 TISDAGSSAMMANKOMSTER

6 september kl. 18Konst & Läkekonst tintinS HÄLSAFöreläsare: Jonas F Ludvigsson

Tintin är den unge resande re-porter som ackompanjerad av sin hund Milou ständigt råkar ut för halsbrytande äventyr. Inte sällan utsätts han för stora faror, svävar i livsfara och är nära att avlida! Även andra karaktärer i Tintin-albumen skulle potentiellt kunna drabbas av sjukdom och död, i den mån de inte redan är sjuka! Professor Kalkyl som redan från allra första början är svårt hörselskadad, Kapten Haddock lider troligen av alkoholism och hans språkbruk antyder att han även har andra sjukdomar (?) Tvillingarna, tillika detektiverna, Dupont har troligen någon form av motoriskt handi-kapp. De trillar, slår ikull saker och har en koordination som är problematisk.

Musikaliska inslag ingår i pro-grammet.

13 september kl. 18StrÅLning i MÄnniSKAnS tjÄnStMedverkande: Long Long Chen, SLS Kandidatförening, Rolf Le-wensohn, Peter Hofvander,

Strålsäkerhetsmyndigheten samt medverkande från myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Läkare mot kärnkraftHur berörs Sverige av kärnkraftso-lyckor i världen, i skuggan av hän-delserna i Japan? Är det dags att klä sig i bly och bunkra konserver? Vilka strålningsnivåer tolereras i samhället och vilka effekter ser vi därav? Hur förbereder vi oss mot kärnkraftshaveri? Vilka åtgärder vidtas i händelse av katastrof? Hur nära är steget från kärnkraft till kärnvapen? Hur används strålning inom vården idag och vilka fram-tidsmöjligheter finns det? Vilka biverkningar har strålningsterapi och hur kan man i framtiden mini-mera skadorna?

20 september kl. 18CMv – ett vanligt virus med en trolig roll vid kronisk inflammation och cancerMedverkande: Cecilia Söder-berg-Naucler m.fl.

27 september kl. 18Konst & Läkekonst jUSSi bjÖrLing 100 År– musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångarkarriärMedverkande: Hans Persson (moderator), Jacob Forsell,Mårten Rosenqvist

Smaken är ju olika – nästan alltid. Så även när man bedömer ett konstnärskap. Men många var det, och många är det alltjämt, som prisar Jussi Björling som sin tids störste tenor. Tack vare inspelningsteknikens utveckling under 1950-talet kan också de många inspelningarna under dessa sista år av Björlings liv ge hans röst full rättvisa och i vissa roller anses han oslagbar.

Oavsett åt vilket håll man blickar i Björlings liv och karriär förstår man dock att livet inte alltid

Tisdagssammankomster och Konst & Läkekonst

Hös

tane

mon

Ane

mon

e ja

poni

ca

KONST & LÄKEKONST är en föreläsningsserie som bl.a. tar upp sjukdomars betydelse för konstnärers skapandeprocess och verk. Programmen framförs av lä-kare, författare, musiker eller andra konstnärer.

tiSdAgSSAMMAnKoMSter och KonSt & LÄKEKONST kl. 18 • WWW.SLS.SE

var en dans på rosor, och hans sviktande hälsa blev med tiden alltmer påtaglig. Men sången, den stod emot och över allt och var intill slutet lika fulländat klangskön och fri. Detta program berättar om Jussi Björlings liv och konst, men också om hans hälsa. Särskilt kommer de för året nya fynden om Jussis hjärtsjukdom och de hittills av eftervärlden inte studerade och bedömda EKG-fynden från 1960 – Jussis sista levnadsår – att presenteras och tolkas. Men det blir naturligtvis också en musikalisk fest!

Medverkande: Jacob Forsell, Mårten Rosenqvist, Sten Levander, Gäster från Operans Värld. Modera-tor: Hans Persson.

4 oktober kl. 18 nobeLPriSet i fySio-Logi eller MediCin Medverkande: Ledamöter i Nobelkommittén

11 oktober kl. 18yrSeL State-of-the-artFöreläsare: Måns Magnusson

18 oktober kl. 18 SLS fULLMÄKtigeMÖtedin joUrnAL PÅ nÄtet Medverkande: Anne Björk (moderator), Ingemar Engström, Christina Ledin, Ture Ålander

25 oktober kl. 18Konst & Läkekonst innovAtivt MUSiKSKA-PAnde i HÖg ÅLderMedverkande: Kerstin Hulter Ås-berg, Hans Persson, Bertil Wikman

Ålderdomen uppfattas schablon-mässigt som den period i livet då skaparkraft och nytänkande gradvis avtar. Men det behöver inte vara så. Konstmusiken – som måhända betraktats som den mest komplicerade av de stora konstarterna, rymmer ett flertal exempel på hur skaparkraften med åren faktiskt har stegrats och initierat en dramatisk förnyelse av

TISDAGSSAMMANKOMSTER är föredrag och debatter i aktuella medicinska ämnen. Välkommen att se och höra föredrag i Läkaresällskapets hus eller se sammankoms-ten via webb-tv direkt eller i efterhand på www.sls.se

TID & PLATS Tisdagar kl. 18 i Svenska Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Efter sammankomsten serveras mat i restaurangen till självkostnadspris.

Välkommen!

Se alla tisdagsmöten på webbteve – när du vill!www.sls.se

TISDAGSSAMMANKOMSTER 31

Berzeliussymposier 2012 The 5th AMR Pathology Slide Seminar14–16 June in Stockholm

Alcohol consumption – the third leading risk factor for death and disability in Europe 18–19 October in Stockholm

Mer information: [email protected]

både konstarten och tonspråket. Musik aktiverar många olika hjärnfunk-tioner och har en betydande gynnsam effekt på social kommunikation och på allmänt välbefinnande. Kan det förklara att många tonsättare blivit nyskapande även på äldre dar?

I kvällens program diskuteras åldrandets positiva inverkan på musika-liskt skapande. Vi sätter fokus på några tonsättare som på sin ålders höst utvecklade det musikaliska tonspråket på ett häpnadsväckande sätt

Framställningen kommer att illustreras rikligt med musikinslag.Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Bertil Wikman, Hans Persson, sång-solist (meddelas senare).

1 november kl. 18 ÅrSHÖgtidPrisutdelning och högtids-föreläsning Föreläsare: Margareta Troein Töllborn

8 november kl. 18vÅrden Av ÄLdre MÄnniSKor – bättre kvalitet ger lägre kostnaderMedverkande: Yngve Gustafson (moderator), Lars-Erik Holm, Socialstyrel-sen, Eva Nilsson Bågenholm, Socialdepartementet.

15 november kl. 18 KAn MAn vACCinerA Mot ÅderfÖrfettning? Medverkande: Jan Nilsson (moderator), Gunilla Nordin Fredriksson, m.fl.

Aktuell forskning om immunsystemets betydelse för utveckling av ateroskleros kommer att diskuteras. Svensk forskning som kan leda fram till de första immun-baserade behandlingsformerna för hjärtkärlsjukdom presenteras.

22 november kl. 18PALLiAtiv Sedering – med fokus på frågan om tidsbegränsning eller inteMedverkande: Ingemar Engström (moderator), Gunnar Eckerdal, Niels Lynöe, Madeleine Leijonhufvud

6 december kl. 18 nyA SvenSKA riKtLinjer fÖr HjÄrt-LUngrÄddning Medverkande: Leif Svensson (moderator), Andreas Claesson, Jan Gelberg, Solveig Aune, Johan Engdahl

Nyheter och förändringar av HLR till barn och vuxna presenteras av Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning

13 december kl. 18 jULSUPÈKAn MAn byggA bort oHÄLSA?Medverkande: Företrädare från KTH m.fl.

Bästa medlem!Jag har fått den stora äran att bli veten-skaplig sekreterare i Svenska Läkare-sällskapet. Jag har tidigare arbetat i Läkaresällskapet inom en av sektionerna, Svenska Cardiolog-föreningen, där jag har varit ord-förande mellan 2006–2010. Med de kunskaper och erfarenheter man får som ordförande i en av sektionerna känns det naturligt att gå vidare till det mer övergripande arbetet i Läkaresällskapets

nämnd. Svenska Läkaresällskapet är en fantastisk organisation som arbetar för patientens bästa. Jag har redan nu, tack vare olika möten med såväl nämnden som företrädare för Socialstyrelsen, Depar-tementen med flera, lärt mig massor om svensk sjukvård. Svenska Läkaresällskapet har en unik position i kraft av sitt oberoende när det gäller att göra avtryck inom flera viktiga områden av svensk sjukvård. Detta gäller såväl inom utbildning och forskning som etik och patientsäkerhet. Till vardags arbetar jag på Karolinska Universitetssjukhuset där jag delar min tid mellan forskning och patientarbete. Min forskar-tjänst finansieras av Hjärt-Lungfonden, en annan ideell organisa-tion som har stor betydelse för såväl sjukvård som forskning i Sve-rige idag. I mitt patientarbete sysslar jag framför allt med perkutana interventioner av kranskärlen. Mitt uppdrag i detta SLS Aktuellt är att ”skriva något inspirerande om tisdagssammankomsterna”. Först vill jag dock tacka min före-trädare Britt Nordlander för hennes fina arbete med tisdagssam-mankomsterna med flera uppdrag. Jag har förstått på mina kollegor i nämnden att Britt i det närmaste är oersättlig men jag ska försöka. Så till tisdagssammankomsterna där ni säkert märkt att Konst & Läkekonst har inkorporerats i programmet. Intresset är stort för denna del i programmet och jag är säker på att det kommer förbli på det viset. Vad sägs om Jussi Björling 100 år? Eller Tintins hälsa? Ytterligare en spännande programpunkt är ”Att skapa musik i hög ålder”. Vi ser alla fram emot dessa högkvalitativa program där själen får en spisning. Som vanligt erbjuds kroppen spisning i Läkaresällskapets restaurang efteråt. Och som vanligt håller det ordinarie vetenskapliga programmet hög kvalitet. Vad sägs om att få en ”State-of-the-Art” om yrsel eller att få höra om man kan vaccinera mot åderförfettning? Kandidatföreningen är som vanligt innovativ och kommer att hålla en tisdagssammankomst med titeln ”Strålning i männniskans tjänst”, med anledning av kärnkraftverks-katastrofen i Japan. Även de svåra frågorna kommer att belysas där Etikdelegationen kommer att behandla palliativ sedering. Det var bara några exempel på programpunkter. Så ta en ordentlig titt på programmet och boka in de i ditt tycke bästa tisdagarna. Som sagt det vetenskapliga programmet är av hög kvalitet. Trots detta så lyckas vi inte locka särskilt många deltagare. På kort sikt kommer vi försöka att locka fler deltagare genom bättre marknads-föring som bland annat inkluderar e-post till grupper som kan vara intresserade. Jag har därför frågat föreläsarna om målgrupper samt bett dem definiera ett lärandemål för sin tisdag. Målgrupper och lärandemål kommer att annonseras på hemsidan. På längre sikt har vi planerat att en del av programmet ska vara del av en SK-kurs och därmed locka nya målgrupper. Denna idé befinner sig för närva-rande på planeringsstadiet och kommer förhoppningsvis att bli av till våren 2012. Jag ser fram emot att se just dig på en av tisdagssammankoms-terna i höst!

Bästa hälsningarPER TORNVALLVetenskaplig sekreterare Svenska Läkaresällskapet

SLS belönar god medicinsk forskningbeLÖning Svenska Läkaresälslkapet belönar varje år god medicinsk forskning. Förslag till mottagare lämnas av medlem-mar och sektioner senast den 1 mars varje år. Priserna delas ut vid Årshögtiden, i år den 1 november kl 18.

jan-ingeHenter, Ki, årets jubileumspristagareforSKning Jan-Inge Henter, Insti-tutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet, får priset, 150 000 kr, för sin translationella forskning av såväl kvalitet och kvantitet. "Henter har bidragit till en fördjupad förståelse för väsentliga delar av immunsystemets reglering hos människan.

Arthur Schmidtchen får 70 000 kronor för forsk-ning om sårläkningreSULtAt Ellis och Ivar Janzons pris tilldelas Artur Schmidtchen för hans fram-stående experimentella arbeten rörande sårläkningsprocessen och betydelsen av antimikrobiella peptider i huden.

Pernilla Stridh, Anna Löfgren och Ulrik Lidwall delar Lennmalms pris, 50 000 kronorAvHAndLing Lennmalms pris tilldelas bästa avhandling inom det försäkringsme-dicin respektive neurologiska forsknings-området.

Alvarengas pris till my-elodysplastiskt syndromStUdier Martin Jädersten, Eva Hellström-Lindberg, Leonie Saft, Anna Porwit, Annette Hedlund och Robert Hast, KI, delar på 45 000 kronor för sin forsk-ning som kastar nytt ljus över varför vissa patienter med myelodysplastiskt syndrom av typen "Sq-syndrom" progredierar mot leukemi.

Kent Lundholm får 40 000 kronor forSKning Lundholm får Reuter-skiölds pris för eleganta studier inom cancermetabolism och nutrition.

viktiga insatser inom öron-näsa-hals vetenSKAP Anne Pitkäranta, Helsing-fors, får Hambergers pris , 30 000 kr inom pediatrisk öron-näsa-halsforskning.

32 MEDLEMSINFORMATION

FÖRSTÄRKNING TILL KANSLIET PerSonAL Med anledning av ökat antal arbetsuppgifter på kansliet och pensionsavgångar de senaste åren har personalstyrkan utökats det senaste året.

Ny nämndsekreterare och VD-assistent är sedan november 2010 Anna Borg-ström. Anna ersätter Marie-Louise Schyberg som övergår till att adminis-trera intranätet och vara koordinator för det nystartade projektet "Läkares samtal om levnadsvanor". Marie-Louise ansva-rar fortsättningsvis för Fullmäktige och kontakterna med sektioner, lokala läka-resällskap och associerade föreningar.

Anna har tidigare bl a. varit adminis-tratör på Hermods.

Therese van Kerkvoorde tar över en del av ekonomifunktionen efter Maritta Pöysti, som går i pension i september – se artikel intill. Therese har tidigare arbetat på Östeuropakommittén och driver nu en redovisningsfirma.

Medicinjournalist Eva Nordin kommer från och med augusti till och med i första hand juni 2012 att förstärka kommunika-tionsavdelningen på 75 procent. Eva har skrivit texter till SLS Aktuellt under flera år och ska nu bidra ytterligare i arbetet med att göra SLS mer synligt.

Varmt välkomna till SLS önskar vi! MATS BAUER

VD

KLiniSK forSKning Läkaresällskapets forsk-ningsdelegation arbetar med att uppmuntra och underlätta translationell forskning som ett av sina prioriterade projekt. Målet är att öka samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och underlätta kliniska tester av nya grundvetenskapliga framsteg.

Som ett led i detta arbete tilldelar delegationen den projektansökan som bäst sammanlänkar grundvetenskap med klinik SLS pris för translationell

Maria Gustafsson Liljefors– SLS pris till translationell forskning

forskning. Årets mottagare av priset är Maria Gustafs-son Liljefors, överläkare vid Onkologiska kliniken, Ka-rolinska Universitetssjukhu-set Solna. Den prisbelönade ansökans titel är: "Utveckling av CEA-DNA vaccination vid Kolorektal cancer". Priset kommer att överlämnas i samband med Riksstämmans öppningsmöte den 30 no-

vember. En presentation av forskningen kommer i nästa nummer.

ULF GUNNARSSON

Ordförande i SLS forskningsdelegation

Foto

: Ste

fan

Hol

m

Anna bor i Täby och spelar gärna tennis eller åker skidor på fritiden.

Therese driver vid sidan av sin redovisningsbyrå en rörelse för naturläkemedel och coachning.

Eva bor i Göteborg och har tidigare varit frilans med uppdrag åt bl a. Sjukhusläkaren.

fonder Sällskapet har fr o m 2011 fått förtroendet av Socialstyrelsen att överta helhets-ansvaret för deras sex forsknings-fonder samt de två s k ”hjälpfonder” de har: Stiftelsen Generaldirektör Arthur Engels fond och Stiftelsen mentalvårdens hjälpfond.

Tidigare har Sällskapet sedan många år hjälpt Socialstyrelsen med annonsering och hantering av de sex forskningsfonderna. Socialstyrelsen har sedan endast betalt ut själva pengasum-man till mottagarna. Nu har SLS som sagt fått hela ansvaret för detta.

Stiftelsen mentalvårdens hjälpfond de-lade förra året ut medel på totalt 105 913 kr och alla medel gick till RSMH-fören-ingar i Sverige, Riksförbund för Social

och Mental Hälsa. Det är endast sammanslutningar som bedriver hjälpverksamhet bland psykiatriska patienter som kan söka medel ur denna fond.

Stiftelsen Generaldirektör Ar-thur Engels fond delade förra året inte ut några medel. Avkastningen skall användas till gästföreläsare,

bidrag till personal m fl för bl studieresor och utgivande av medicinska arbeten och ”hälsofrämjande åtgärder .

Information om forskningsfonderna ges av [email protected].

Information om Stiftelsen mentalvår-dens hjälpfond och Stiftelsen Generaldi-rektör Arthur Engels fond ges av [email protected]

MATS BAUER

Socialstyrelsens fonder till SLS

MEDLEMSINFORMATION 33

ÅterbLiCK Maritta Pöysti var 23 år då kanslichefen Lars Åke Pellborn ringde och meddelade att hon fått jobbet som kassör på Svenska Läkaresällskapet. när hon nu går i pension efter nära 38 år, lämnar hon en organisation som vuxit från 7 000 medlemmar 1973, till dagens 17 000.

Hur känns det att gå i pension efter alla dessa år?– Det var en stor lycka när jag fick jobbet! Jag var mammaledig och hade sökt ett tiotal jobb innan kanslichefen plötsligt ringde och meddelade att jobbet var mitt. Men, nu blir jag 61 år i december och det känns helt underbart att gå i pension och äntligen få rå om sin tid själv.

Vad har varit roligast?– Jag har arbetat nära många spännande och roliga människor. När jag började här var Gunhild Segerström kamrer och jag fick gå bredvid henne i fem år innan hon slutade 1986. Då tog jag över ansvaret som kamrer. Det var mycket som jag skulle lära mig om Sällskapet och alla 144 stiftelser innan Gunhild gick i pension. Vi hade kontakt ända fram till hennes död 2009. En annan

inspirerande person var Jan Westin, skattmästare fram till 1985.

Jag har verkligen trivts med arbets-kamraterna genom åren, trots att det funnits en del dispyter, men det finns väl på alla arbetsplatser. Våra personalresor har alltid varit roliga, det har varit ett härligt gäng.

Vad har varit svårast?– Att jag så gott som alla år varit ensam på ekonomiavdelningen sedan Gunhild gick i pension. Det hade varit skönt om vi varit två även efter hennes pensionering.

Är det något du ångrar?– Ja kanske att jag skulle ha prövat på något annat också före pensionen. Ett tag hade jag funderingar på att bli florist, det är något helt annat än siffror som jag var rejält trött på ett tag. Men jag kunde inte ta tjänstledigt på våren då den skulle gå av stapeln. Men det är kanske inte försent än?

Hur har din roll ändrats genom åren?– Den har ju ändrats betydligt sedan jag började, ansvaret har vuxit med uppgif-terna. Datorer fanns inte när jag började,

Maritta Pöysti går i pension efter 38 år på SLS

jag arbetade på en manuell skrivmaskin och med en gammal räknesnurra.

Årsredovisningarna och allt annat skrevs på skrivmaskin. Medlemsavgif-terna förde vi in för hand på ett kort- register, ett kort per medlem eller leda-mot som de hette på den tiden.

Vad har du varit mest nöjd med under dina yrkesår?– Arbetstiderna och de långa semester- och julledigheterna. Tryggheten att ha ett jobb att gå till som du kan utan och innan. Att i tid få sin lön varje månad, att veta vad som väntat efter en ledighet.

Nämn några personer som gjort starkt intryck på dig?– Det är många, men en stark person-lighet var den första skattmästaren Jan Westin, han hade mycket humor, skäm-tade alltid, var glad och snabb som en vessla. Han skrev alla årsredovisningar och allt annat själv på sin gamla "Hulda" skrivmaskin. Han var en fantastisk människa och även väldigt mån om SLS kanslipersonal. Efterträdaren Carl-Axel Norrdell var lite av samma sort, han kunde sätta sig ner och berätta om sin barndom, sina eskapader på skidor och solsemestrar, där han satt i skuggan med skjorta, slips och hatt på. Vi fick många skratt ihop.

Vilka är de stora förändringarna som SLS genomgått under dina år?– Den har som organisation inte ändrats så mycket, det är nästan samma antal nämndledamöter då som nu. Rollen som skattmästare finns dock inte sedan 2008 då Rutger Barnekow slutade. Jag kan känna lite att jag saknat en skattmästare att bolla en del frågor med.

Rutinerna är annars sig lika, vi arrang-erar Riksstämman, fullmäktigemöten, årshögtider, julsupé, Läkardagarna i Örebro, vårsupé och Berzeliussymposier.

forts sidan 40

forSKning den 25-27 maj 2011 genomfördes ett berzliussymposium (nr. 85) med temat:”telomere biology in health and disease – a crystal ball for the future?” i SLS vackra möteslokaler. Sammanlagt 95 personer kom till symposiet som arrangerades av SLS i samverkan med Vetenskapsrådet och EpiHealth, ett strategiskt forsknings-område för epidemiologi vid Lunds och Uppsala universitet (www.med.lu.se/epihealth). En organisationskommitté under ledning av undertecknad hade satt samman ett program som spände från basalforskning till kliniska och etiska aspekter. Symposiet inleddes med en ”state-of-the-art” föreläsning av Nobel pristagaren Elizabeth Blackburn (2009) som beskrev grunderna för hur forskning kring telomerer vuxit fram under de senaste 30 åren. Som bekant utgör telomerer ändstycken på kromoso-merna för att ändarna inte skall skadas i samband med celldelningar eller mellan dessa. För varje celldelning så förkortas telomerens längd något och när denna är tillräckligt avkortad så stoppas vidare celldelning och cellen går under (apoptos). Man vet att telomerlängd vanligtvis är längre hos kvinnor är hos män, och att det för de flesta individer sker en minskning av telomerlängd på ett typiskt sätt med åldern. Av detta skäl har telomerlängd ansetts kunna utgöra en markör för biologiskt åldrande. Dock finns det en del individer (15–25%) som verkar förlänga sina telomerer i olika un-dersökningar, ett fenomen som man inte riktigt kunnat förklara. Telomerer byggs upp av enzymet telomeras och mycket forskning har fokuserat på att försöka förstå och manipulera telomerasaktivitet för att sålunda förhindra telomerförkort-ning i tron att detta skulle kunna bromsa det biologiska åldrandet. Detta har man lyckats med i begränsad skala men in-tressant nog via livsstilsintervention hos en grupp män med prostatacancer enligt en pilotstudie. Telomerer mäts vanligen i perifert blod, i DNA-innehållande vita blodkroppar, även om en utvidgad di-rektmätning i olika vävnader hade varit önskvärt. Det finns olika metoder att bestämma telomerlängd, fr.a. Southern

Blot (mer tidskrävande och dyr), q-PCR (billigare och lämpade för analyser i stora material), FISH (en immunofluo-roscensmetod). Ett metodproblem har varit att dessa metoder kan visa något olika resultat och en viktig vetenskaplig diskussion är att kunna jämföra, standardisera och kvalitetssäkra dessa bestämningsmetoder.

Kortare telomerer har kunnat visas vid en rad kroniska sjukdomstillstånd jäm-fört med friska kontroller. Bland dessa finns koronar hjärtsjukdom, diabetes typ 1 och 2, vissa anemier, kronisk njur-sjukdom, etc. Cancerceller är i viss mån ”odödliga” och får inte telomerförkort-ning på ett förväntat sätt. Även psykoso-cial stress har kunnat sättas i samband med kortare telomerer, ett tema som Elisa Epel belyste i ett uppmärksam-mat föredrag under symposiet. Hon har undersökt kronisk stressbelastning hos kvinnor som har handikappade barn men inte får tillräcklig hjälp med dessa.

Den danske forskaren Kaare Christensen kunde visa när externa bedömare fick ange vilken av två mono-zygota tvillingar (via foton) som föreföll se mest åldrad ut, dessa som regel angav samma tvilling oavsett om de hade medicinsk utbildning eller inte. Detta talar för att vi människor är program-merade för att kunna bedöma varandra, åtminstone till det yttre. Den tvilling som bedömdes se äldst ut (trots att de var lika gamla) hade en högre riskfak-toransamling, kortare telomerer samt en sämre prognos under en uppföljning.

Symposiet avslutades med en debatt om framtiden där även etiska aspekter belystes. Vill vi verkligen ha en medi-cinsk ”kristallkula” om en sådan skulle kunna definieras, och vilka etiska impli-kationer medför detta? Det finns redan

TELOMERERS BIOLOGI BELyST VID BERzELIUS SyMPOSIUM

kommersiella satsningar på att erbjuda allmänheten personlig analys av indivi-dens telomerstatus, liksom tidigare den personliga genetiska profilen. Ett exem-pel på detta är företaget ”Telome Health” i Kalifornien där Blackburn är delägare. Det framkom dock en omfattande veten-skaplig kritik, fr.a. av den tysk-engelske forskare Thomas von Zglinicki från Newcastle, som mynnade ut i att detta inte låter sig göras på individnivå pga. de metodmässiga problem som finns och att vi fortfarande har en bristfällig förståelse av telomerernas biologi.

Sammanfattningsvis uttryckte många av de tillresta internationella gästerna sin uppskattning av symposiet och att detta var en modell för framtiden när såväl grundforskning som kliniska och etiska perspektiv kunde diskuteras. På så sätt har SLS fått en förstärkning av sitt goda renommé och grunden lagts för vidare forskning, inte minst bland de många unga deltagarna som bl.a. insänt 24 abstracts för posters och orala presentationer. Priser utdelades till de tre bästa orala samt de tre bästa poster presentationerna.

PETER M NILSSON

Ordförande i Organisationskommittén för BZ85,

Koordinator för EpiHealth

34 VETENSKAP

Ett Berzeliussymposium är en internatio-nell, vetenskaplig konferens inom aktuella medicinska frågor. Föreläsningarna hålls av utländsk och svensk expertis. Konfe-renserna vänder sig till läkare, forskare, beslutsfattare och andra intresserade och hålls på engelska.

Ämnet ska vara av stor betydelse för hälso- och sjukvården och svensk forskning ska ha bidragit väsentligt inom området.

Förslag till ämnen lämnas av Läkaresäll-skapets sektioner eller enskilda medlem-mar via en sektion.

Välkommen med frågor och förslag till symposier till [email protected].

Mer information finns på www.sls.se eller lämnas av Annie Melin, 08-440 88 78, [email protected].

fAKtA

Dahlman D, Fyhrquist F, Nilsson PM. Telomerer, åldrande och livsstil - forskning med motstridiga fynd. Läkartidningen 2010; 107:3053–5.

referenSer

På bilden fr v Peter Nilsson, Elizabeth Blackburn och Abraham Aviv.

VETENSKAP 35

KUnSKAPSUtbyte the original meeting was initiated by the Swedish eastern europe Committee, Associate Professor jerker Hanson (to the right in the picture), involving young psychiatrists (yPs) from Lithuania, Sweden, belarus, and russia in Kaliningrad in May 2009.

This was facilitated by a grant from the Swedish International Development Agency (SIDA http://www.sida.se), and in 2010 around 50 YPs from 10 European countries met in Vilnius, facilitated by, and benefiting from the hospitality of Lithuanian colleagues.

Positive evaluation by participants, allied to the eagerness of Latvian YPs (supported by the Latvian Psychiatric Association (http://www.psihiatru-asociacija.lv), Riga Centre of Psychiatry and Addiction disorders and Riga Stradins University (http://www.rsu.lv) made a second meeting possible. Both the Swedish Psychiatric Association (http://www.svenskpsykiatri.se) and World Psychiatric Association (WPA) had major roles in the planning of the conference, with the WPA providing a grant, allowing us to invite colleagues from non-Baltic countries, such as Belarus, Czech Republic, Moldova, Greece and Ukraine.

The meeting, held in Riga in April 2011, attracted 90 partici-pants from 18 countries, the programme including lectures, workshops, study visits and a rich social programme.

Opening lectures by Professor Norman Sartorius and Professor Sir David Goldberg underlined their commitment to the education of YPs, and provided a unique insight into broader issues of mental health. The network aimed to tighten links with important and well-established organizations, with presentations and discussions amongst representatives from the WPA Early Career Psychiatrists Council (Estonia, Russia, Sweden), European Federation of Psychiatric Trainees and European Psychiatric Association – Early Career Psychiatrists Committee, who informed us of their aims, and established links for future co-operation.

The major scientific topics, personality disorders and coercive care, were presented in the form of lectures from specialists of Eastern and Western Europe, and informal case presentations and workshops, highlighting cultural differences. Study visits at the Riga Centre of Psychiatry and Addiction disorders gave plenty of opportunity for informal discussion of differences in healthcare.

The conference programme also gave YPs the opportunity to develop their own skills, and a number presented their first poster or presentation.Post-conference feedback, involving anonymous responses of 67 participants from 14 countries, was positive, and more than half (39 out of 67) were eager to take part in organising a 3rd

meeting. Almost all respondents indicated an interest in partici-pating in a similar meeting. Two thirds of participants depended on financial support for attendance, and 64 of 67 stating that the meeting had a positive personal impact on them.

Enthusiasm for the conference was indicated by the fact that 58 of 67 participants were willing to share a room with a person of the same gender to facilitate more attendees. Qualitative comments from the evaluation included statements like “it was fantastic” and expressions of gratitude for participation. At the end of the conference Belorussian colleagues offered to take responsibility for hosting the meeting in Minsk in 2012, and this was agreed on by the group.

The organizing team will now take on the challenge of orga-nising a meeting in a non-EU country and obtaining adequate funding to facilitate another successful meeting.

Marie Bendix MD, Dr.med., Psychiatric Clinic, Karolinska University Hospital

Huddinge, Sweden, [email protected]

Sameer Jauhar MBChB, BSc (Hons), MRCPsych, Sackler Institute of

Psychobiological Research, Institute of Neurological Sciences, Glasgow, UK,

[email protected])

Darya Smirnova MD, MScC, Chair of Samara YPs Associaton, Department of

Psychiatry, Samara State Medical University, Samara, Russia, [email protected]

Nikita Bezborodov MD, Riga Centre of Psychiatry and Addiction Disorders, Riga,

Latvia, [email protected]

Franziska Baessler MD, Department of Psychiatry and Psychotherapy, Heinrich-

Heine-University Duesseldorf, LVR Clinic Center, Duesseldorf, Germany,

[email protected], [email protected]

Jerker Hanson Assoc. Professor, Psychiatrist, Stockholm, Sweden,

[email protected]

Marija Rusaka MD, Riga Styradins University, Department of Psychiatry and

Addiction Disorders, Riga, Latvia, [email protected]

Svensk psykiatrisk förening i europeiskt samarbeteMOVING TOGETHER TOwARDS NEw HORIzONS – 2nd young Psychiatrists' Network Meeting, Riga 2011

Konferensrapporten publicerades på http://www.wpanet.org/detail.php?section_id=22&content_id=1046

Foto

: w

ww

.psi

hiat

ru-a

soci

acija

.lv

Dr Nikita Bezborodov, Riga, t vä, och Jerker Hansson, Stockholm.

36 SPRÅKVÅRDSFRÅGOR

Svenska Läkaresällskapets nämnd beslöt den 31 maj att i år tilldela Läkartidningen bengt i Lindskogs språkpris.

Motiveringen lyder:

”Läkartidningen är den vik-tigaste medicinska facktid-skriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medi-cinska fackspråket. förutom en hög vetenskaplig kvali-tet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk termino-logi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språk-bruket i svensk medicinsk litteratur överlag.”

Priset delas ut vid årshögti-den på Läkaresällskapet den 1 november 2011.

Mer information Margareta troein töllborn, SLS ordförande040-39 13 66

Svenska Läkaresäll-skapets språk-kommitté arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknyt-ning, dels genom att informera och med-verka i olika språkvår-dande aktiviteter. Verksamheten syftar till att genom språkrådgivning och annat språkvårdande arbete bidra till ett exakt och enhetligt medicinskt fackspråk och ett enkelt och klart medicinskt allmänspråk, begrip-ligt för patienter och anhöriga.

Ledamöter i kommittén:Magnus Fogelberg ordförande

Torvald Granfors sektionsrepresentant för urologi

Jarl Holmén Läkartidningen

Torsten Mossberg sektionsrepresentant för klinisk nutrition

Hans Nyman Språkrådgivare

Nathalie Parès Språkrådet

Tom Pettersson Finska Läkaresäll-skapet

Björn Smedby Socialstyrelsens en-het för klassifikation och terminologi

Hans Ågren sektionsrepresentant för psykiatri

Åsa Holmér Terminologicentrum TNC

frÅgA Heter det myoklona eller myokloniska anfall?

SvAr Frågan är intressant men inte så lätt att svara på. Grekis-kan hade ett suffix som bildade adjektiv av nästan alla substan-tiv, nämligen -ικος, latiniserat till -icus. Av soma(t) ’kropp’ avleds somaticus ’kroppslig’. Engelskan behåller alltid -ic, till exempel i somatic. Försvenskning innebär ett byte till -isk som i somatisk. Detta suffix är inhemskt och finns också i en rad svenska arv-ord som hatisk, mordisk, självisk. Svenskan har i detta fall en specialitet utan motsvarighet i engelskan. I substantiv som är sammansatta av flera morfem får det sista inte så sällan tjänstgöra som adjektivsuffix. I adjektivet myoklon har -klon ’förvirrad rörelse, kramp’ fått denna funk-tion. Det behöver inget -isk. Men dubbelformer är vanliga, och i allmänhet ändras inte termens innebörd. Formen myoklonisk är väl belagd och synonym med myoklon. En anledning till an-vändningen av den förra formen kan vara att den ofta förekom-mer i sammanhang där tonisk och klonisk används, till exempel tonisk-kloniska anfall. Ibland har kortformen i det närmaste tagit över. De flesta känner sig nog mer hemma-stadda med den första varianten i följande dubbletter: autonom – autonomisk, monogam – mono-gamisk, neurogen – neurogenisk, endokrin – endokrinisk. Om detta adjektivbildande morfem blir ensamt, då klarar det sig däremot inte utan stöd av -isk: hydrofob men fobisk, kataton men tonisk, hypoman men ma-nisk. Den som skriver anaboliska steroider (eng. anabolic steroids) eller patogeniska bakterier (eng. pathogenic bacteria) blir inte missförstådd, möjligen klandrad för att anglisera svenskan. Ett gott råd: Glöm inte bort denna äktsvenska specialitet och låt den gärna få visa upp sig utan engelskpåverkade bihang.

frÅgA finns det något svenskt sätt att skriva ”status epilepticus” på? jag diskute-rar med en läkare som vill stava det ”epileptikus” – men det är väl en sammanbland-

Språkpriset 2011

ning av latinsk och svensk stavning?

SvAr Stavningen måste bli status epilepticus. Ett latinskt tvåordsuttryck bör man inte försvenska, t.ex. skriva k i stället för c. Man ser nämligen hela tvåordsuttrycket som ett så kallat citatlån från latinet och bibehåller därmed den latinska stavningen. Enstaka termer för-svenskas däremot, t.ex.kropps-delar som esofagus (lat. oesopha-gus), sjukdomar som anemi (lat. anaemia) och substanser som narkotikum (lat. narcoticum). (Se vidare ”Medicinskt fackspråk i skrift”.)

frÅgA Satte kaffet i vrång-strupen när jag läste ordet ”mortalitetsvinst”. det gällde inte dödshjälp. googlade på ordet och fick över 300 napp. borde det inte stå ”mortali-tetssänkning” alt. ”överlev-nadsvinst?”

SvAr Visserligen förekom-mer mortalitetsvinst när man menar att dödligheten minskat, men detta är olyckligt eftersom mortalitetsvinst eller dödlighets-vinst (med engelsk motsvarighet mortality profit) också används i försäkringssammanhang. Det syftar då på en ekonomisk vinst som uppkommit genom att den faktiska dödligheten blivit högre än den beräknade. Språkkom-mittén rekommenderar därför mortalitetsreduktion när man i statistiska sammanhang menar att dödligheten i t.ex. en viss sjukdom har minskat. Den termen används redan en hel del i t.ex. Läkartidningen för detta begrepp.

frÅgA i ”Medicinskt fack-språk i skrift” på sidan 9 står stejpla-stapla och stejpel- stapel. vad betyder dessa ord?

SvAr Termen stejpel står för en sorts klämma som man fäster ihop sår med. Böjningen blir en stejpel, stejpeln, flera stejplar, stejplarna. Som verb för aktiviteten ’att fästa med stejpel’ används stejpla. En sorts häftapparat, så kallad stejpler (av

engelskans stapler), används för att stejpla ihop sår med stejplar. Böjningen av stejpler blir i analogi med böjningen av partner föl-jande: en stejpler, stejplern, flera stejpler, stejplerna. För länge sedan rekommenderade språkkommittén suturapparat som svensk term för stapler. I dag verkar de engelska termerna ha fått fäste, och vi väljer därför att rekommendera svensk stavning om man vill använda dessa termer som lånord i svenskan. Engelsk stavning skulle för övrigt kunna leda till missförstånd; ver-bet stapla finns ju redan i annan betydelse.

SEKTIONER 37

forskning framgångs- recept i dagens världforSKning Forskningsminister Jan Björklund understryker att Sverige ska vara en kunskapsnation och att bästa möjliga utbildning och forskning är fram-gångsreceptet i en globaliserad värld.

Hjärnträning ökar frisättning av dopaminStUdie Det är känt sedan tidigare att träning av hjärnan kan förbättra arbets-minnet. I en studie i vetenskapstidskriften Science visar nu forskare från Karolinska Institutet, Umeå universitet, Åbo Akademi och universitetet i Åbo för första gången att denna träning också är förknippad med en ökad frisättning av signalsubstan-sen dopamin i delar av hjärnan. – Arbetsminnesträningen medförde en ökning av dopaminaktiviteten i det som kallas caudatus, en struktur som ligger under hjärnbarken och där inflödet av dopamin är särskilt stort. Denna observa-tion visar på betydelsen av dopamin för människans arbetsminnesfunktioner och kognitiva plasticitet, det vill säga förmå-gan att förbättra funktionen, säger Lars Bäckman, professor vid Karolinska Institu-tet och en av forskarna bakom studien.

första lyckade trans-plantationen av en konstgjord luftstrupeforSKning För första gången i his-torien har en patient fått en ny luftstrupe gjord av ett syntetiskt material som förbe-handlats med patientens egna stamceller. Den 36-åriga patienten är på bättringsvä-gen och kommer att skrivas ut från Karo-linska Universitetssjukhuset imorgon.Operationen genomfördes den 9 juni 2011 vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm av professor Paolo Macchiarini vid Karolinska Universitets-sjukhuset och Karolinska Institutet tillsam-mans med ett internationellt lag inklude-rande professor Alexander Seifalian från University College i London som designat och konstruerat den syntetiska luftstru-pen, bestående av ett nanokompositmate-rial och Harvard Bioscience (Boston, USA) som tagit fram en särskild bioreaktor som använts för att förbehandla luftstrupen med patientens egna stamceller. Cellerna odlades tillsammans med luftstrupen inne i bioreaktorn under 2 dagar före transplan-tationen. Eftersom cellerna var patientens egna så sker ingen avstötningsreaktion och patienten behöver inte stå på immun-hämmande läkemedel.

Svensk Idrottsmedicinsk Förening har bytt namn till Svensk Förening för FysiskAktivitet och IdrottsmedicinSedan 1952 är idrottsmedicin en etablerad sektion inom Svenska Läkaresällskapet. Sektionen har arbetat under namnet Svensk idrottsmedicinsk förening.

Föreningen ska vara ledande kun-skapsaktör inom fysisk aktivitets- och idrottsmedicin. De primära målsätt-ningarna är:att genom årsmöte med hög kvalitet och evidensbaserat kunskapsinnehåll öka an-talet mötesdeltagare och öka det mediala intresset för föreningens arbeteatt sprida den idrottsmedicinska kunskapen till medicinsk personal, idrottsrörelsen och allmänhetenatt stärka kontakten med universitet och högskolor, med RF och dess specialför-bund samt med landstingen samtatt alla personer med intresse för eller som aktivt arbetar med fysisk aktivitet och idrottsmedicin ska vara medlemmar i föreningen och /eller en delförening

nytt namn För föreningens medlemmar och verksamhetsidé har fysisk aktivitet och dess medicinska konsekvenser vid prevention, skador och sjukdomar varit

självklara be-grepp och har omfattats vid föreningens möten och aktiviteter.

Omvärldens bild av för-eningen har

dock alltför ofta präglats av en association enbart mot avancerad elit- och motions-idrott. Föreningen omfattar dock också kunskapen om fysisk aktivitet i allmänhet och vid sjukdomar och skador i synner-het. Bland annat har den betydelsefulla och Internationellt spridda boken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) tagits fram av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, en delförening inom moderföreningen. För att tydliggöra sektionens och föreningens verksamhetsinnehåll beslutade man vid årsmötet den 6 maj 2011 att byta namn till Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin.

Mer information om föreningen finns på www.svenskidrottsmedicin.se

TOMAS MOVIN

Ordförande, Svensk Förening för

Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin

År 1944 invigdes på Stockholms Stadion Riksidrottsförbundets poliklinik för hälsokontroll av idrottsmän, populärt kallad Stadionpolikliniken. Denna kom att bli samlingsplats för idrottsintresserade läkare och fysiologer i vårt land. Det var i denna krets som fröet såddes, till att bilda en idrottmedicinsk förening.

Flera faktorer bidrog till att man önskade en idrottmedicinsk förening. Man ville etablera idrottsmedicin som ett kompetensområde, man ville skapa ett forum genom vilket ny information inom medicinen kunde föras ut till idrottsrörelsen och man ville skapa en formell möjlighet till svensk medverkan i den internationella idrottsmedicinska organisationen Fédération Internationale de Médecine Sportive (FIMS).

I ett upprop undertecknat av Eric Hohwü-Christensen, Ragnar Gärdstam, Lennart Hult, Sten Insulander, Gunnar Malmström, Sture Rödén, Torgny Sjöstrand och Per Strömbäck efterlystes intresse bland kollegor att bilda en svensk idrottsmedicinsk förening och kallades till ett möte för detta på Svenska Läkaresällskapet. Den 5 mars 1952 på Svenska Läkaresällskapet, bildades sektionens första interimsstyrelse. Hösten samma år antogs föreningen som en sektion i Svenska Läkaresällskapet. Efter år av varierande intresse för idrottsmedicin bland kollegorna och ganska blygsamt medlemsantal i föreningen har vi under det senaste decenniet sett ett explosionsartat ökat intresse för vår verksamhet och vi har kunnat glädja oss åt ett dramatiskt ökat medlemsantal.

LENNART KAIJSER

bAKgrUnd

fÖreLÄSning Måndagen den 16 maj föreläste den brittiske journalisten brian deer på Läkaresällskapet i Stockholm. Han berättade om vad han funnit i sin granskning av Andrew Wakefields forskning om de påstådda sambanden mellan MMr-vaccinet, magsjukdom och autism. Brian Deer publicerade sin första avslöjande artikel om Andrew Wakefield år 2004 i Sunday Times. När BMJ i januari i år pu-blicerade tre artiklar av Deer blev det förstasidesstoff över hela världen och internationella TV-kanaler klassade artiklarna som ”Breaking News”. Man kan säga att artiklarna i BMJ utgjorde en slags slutpunkt för sju års idogt journalistiskt grävarbete. För detta har Brian Deer två gånger, senast i april i år, belönats med British Press Award, det finaste pris en brittisk journalist kan få.

De flesta vet nog att upprinnelsen till den inflammerade vaccindebatten var den studie som Andrew Wakefield och medarbetare publicerade i The Lancet 1998. Visserligen fanns det inget i Lancetartikeln som direkt påstod att vaccinet är orsaken till autism och magsjukdom, men det gick inte att komma förbi att det förelåg en stark misstanke om att så kunde vara fallet. Följden blev otaliga artiklar i brittisk press med bilder på mödrar och deras autistiska barn där modern sett sambandet mellan MMR-vaccinationen och uppkomsten av just magsjukdom och autism. Vaccinationsgraden föll från 92 till 80 procent i Storbritannien och hämtade sig först 2004. Enligt Brian Deer var sannolikheten låg för att Andrew Wakefield gjort allting fel. Så klantig kan ingen vara. Därför började Deer syna honom närmare i sömmarna. Han fann bland annat att Wakefield under 90-talet tecknat ett guldkantat avtal med en advokatbyrå. Syftet var att hjälpa byrån att stämma läkemedelsbolagen för skador som MMR-vaccinet misstänktes ha gett upphov till.

Många har hävdat att Wakefields artikel i Lancet aldrig skulle ha publicerats eftersom den bara handlade om tolv barn. Brian Deer håller inte alls med om detta. Vetenskapshistorien är full av exempel på att banbrytande genombrott har startat med en upptäckt av någon enskild forskare, som först kanske inte väckt någon större uppmärksamhet, men som sedan visat sig få stor betydelse. Publiceringen av artikeln var mot den bakgrunden relevant under en mycket bestämd förutsättning – att innehål-let var sant! Vi vet nu att så inte var fallet. Elva av de tolv barnen

hade handplockats från olika landsändar i Storbritannien och ett barn hade flugits in från Kalifornien. Dessutom hade data manipulerats för att slutsatserna i Lancet-artikeln skulle göras lagom trovärdiga. I sitt grävande efter sanningen hade Brian Deer fått tag på en tidig version av Lancetartikeln med helt andra data för de tolv barnen.

Enligt Brian Deer hade Wakefield i det fördolda noga valt ut barn som skulle passa ett på förhand bestämt syfte och när symtombilden inte riktigt passade in i den förutbestämda mallen, så manipulerade han patientdata. – Detta är bedrägeri, sa Deer.

Efter en 217 dagar lång rättegångsliknande hearing i brittiska General Medical Council blev Wakefield i maj 2010 fråntagen sin läkarlegitimation. Han dömdes bland annat för profes-sionell klantighet (misconduct) på en rad graverande punkter. Några månader tidigare, i januari 2010, hade The Lancet dragit tillbaka Wakefields artikel.

Ursprungligen var det totalt tolv författare till artikeln. Fyra tusen av artikelns totalt 12 000 ord var skrivna av Andrew Wakefield. Brian Deer avslutade sin föreläsning med att säga att det tillkommit ytterligare en författare, nämligen han själv. Han har bidragit med ytterligare ett ord till artikeln. Ordet i fråga är ”RETRACTED” och är tryckt med röda stora bokstäver på varje artikelsida.

Mötet var ett samarrangemang mellan Sällskapet Svenska Medicinjournalister och Svenska Läkaresällskapet.

BO ZACKRISSON

Ordförande för Sällskapet Svenska Medicinjournalister

Medicinjournalisten Brian Deer på Läkaresällskapet”MMR and Autism – An Elaborate Fraud”

Fullmäktigemöte på SLS den 18 oktober

Efter förmiddagens förhandlingar inbjuds deltagarna till workshops i frågor om prioritering, etik, forskning och utbildning. Anmälningar görs till [email protected], 08-440 88 92.

38 REFERAT

SLS gÖr er rÖSt HÖrdLäkaresällskapet besvarar varje år ett flertal remisser varje. På www.sls.se/Om-SLS/ny2/ finns aktuella remisser. SLS remitterar många vidare till de sektioner som har särskild kompetens inom området eller delar av området och de inkommer med synpunkter som vägs in i svaret som lämnas från Svenska Läkaresällskapets nämnd.

Kontakta Anna Borgström 08-440 88 92, [email protected] för mer information.

PORTRÄTTSAMLINGEN 39

Hagdahl till matenStora matsalen på Läkaresällskapet, har hitintills varit det enda större utrymme som besparats från Sällskapets porträttsamling. nu rättar vi till detta med att introducera: dr. Charles emil Hagdahl (1809–1897), skaparen av den klassiska kokboken, ”Kok-konsten som vetenskap och konst med särskilt avseende på helsolärans fordringar”.

Denna utkom för första gången 1879, samma år som Strindbergs ”Röda rum-met. Båda dessa herrar var intresserade av gastronomi, men där tar likheten också slut.

Hagdahl kände en stark misstro mot de kokböcker som redan fanns i Sverige. Han ville skriva en bok som innehöll ”det lätta behagliga och helsosamma som finnes i den franska kokkonsten, utan att därför behöfva övergifva våra bästa vanor eller enkelheten i vår gamla kraftiga svenska föda”.

Boken fick omedelbart stor framgång, omtrycktes 1899–91 , kom ut förkortad som ”Mindre kokbok” 1895. Redan 1896 kom en andra omarbetad upplaga där man nu infört det moderna måttsys-temet. Gastronomiska Akademin och Bonniers utgav 1979 en faksimilutgåva av den andra upplagan, med förord av Mats Rehnberg och Tore Wretman. I sitt för-ord till nyutgåvan skriver Wretman att boken fortfarande är inspirations-källa för svenska professionella mat-konstnärer.

I mångt och mycket hade Hagdahl en pragmatisk livsinställning till mat. I kapitlet om hur man tillreder krams-

fågel (småfågel) skriver han så här om att tillreda lärkor, en av dåtidens verkliga delikatesser:

Till skillnad från tidigare svenska kok-böcker har Hagdahl skapat en strukture-rad och redig receptsamling fyllda med praktiska råd. Totalt innehåller boken cirka 3000 recept med illustrationer!

Interfolierat med sina recept bjuder Hagdahl på kulturhistoriska kåserier från gastronomins värld.

om HagdahlLika känd som kokboken är, lika okänd är dess författare.

Hagdahl fick sin medicinska utbild-ning i Uppsala, licentiatavhandlingen hade den passande titeln ”Om kolik”. Därefter arbetade han flera perioder som fattigläkare i Stockholm. Under 1840 talet fick han, för Svenska statens räkning, i uppdrag att studera fångvår-den i Europa, bland annat i Frankrike. Under en kortare period drev han också läkarmottagning i Paris. Förmodligen var det i samband med dessa resor som hans gastronomiska intresse uppstod.

Genom sitt äktenskap med Fredrika Gylling blev Hagdahl ekonomiskt obero-ende och inköpte 1848 Tidö slott i Väst-manland där han under några år ägnade sig åt att vara godsherre och reformera jordbruket, enligt de senaste trenderna från Europa. Mejerinäringen och träd-gårdsskötsel var hans stora intressen och han utgav skrifter i dessa ämnen. Han invaldes i Lantbruksakademin 1856,

Hagdahl blev tidigt änkling och flyt-tade 1853 åter till Stockholm där han inköpte en fastighet vid Hötorget, där varuhuset Tempo en gång kom att ligga.

Porträttet av Hagdahl är utfört av okänd konstnär och skänktes till Läka-resällskapet av Fru Amalia Wallenberg 1947. Amalia Wallenberg var dotter till Hagdahl och mor till finansmännen Mar-cus och Jacob Wallenberg Sr.

MÅRTEN ROSENQVIST

Vårdare av SLS porträttsamling

… lärkorna ha det dubbla företrädet att lika ömt äls-kas av gourmander som de besjungas av poeter, och man har kalla det en avsky-värd grymhet att icke hava medlidande med dessa små söta flyttfåglar. Men skulle man ha medlidande med hela världen finge man ju icke äta upp någon alls...

”

”

Kok-konsten som vetenskap och konstCharles Emil HagdahlFaksimiltryck av den andra upplagan från 1896 utgiven av Gastronomiska Akademin & Bonniers 1979. ISBN 978 917 203 6185

Charles emil Hagdahl(1809–1897) · SLS 44

Namn: Maritta PöystiÅlder: 60 årBor: Vendelsö, Haninge kommunFamilj: Sambo, hunden Mojje, barn och barnbarnIntressen: Läsa en god bok, musik, fjällvandring, natur och djurSenast lästa bok: Stephan Rössners, ”Friterad orm i Guangzhou”Skulle vilja: Se Afrikas vilda djurSkulle inte vilja: Flyga ballong, tycker inte om höga höjder ”utan kontroll”Hemlig talang: Kan tala finskaDet gör jag om tio år: Bor i Spanien under vinterhalvåret, reser resten av året. Har ett torp någonstans i Sveriges vackra natur.

fAKtA

Vad önskar du dig för egen del nu när du går i pension?– Att få ha hälsan och leva livet som en glad pensionär i Spanien, förhoppnings-vis halva året.

Och för Svenska Läkaresällskapet?– Önskar jag lycka till i framtiden, särskilt med den ”nya” Riksstämman. Jag hoppas att SLS kan behålla sina 17 000 medlem-mar så att de överlever 100 år till.

forts fr sidan 33

40 HEJ MEDLEM!

SAMLingAr Enligt en gammal ordbok är ett brev »ett slutet meddelande från en person till en annan«. Brev har skrivits sedan antikens dagar och deras utseende har växlat över tid. I dag är brevskrivande på papper exotiskt i vår del av världen och kan uppfattas som en utdöende konstart. Bevarade gamla brevär ett stycke viktig kulturhistoria. Vid mitten av 1800-talet var brevskrivandetenda möjligheten för åtskilda förälskade ungdomar att hålla kontakt, man skrev för hand och från hjärtat.

Denna bok återger ordagrant en serie om 181 bevarade fästmansbrev skrivna mellan 1859 och 1866. Det första brevet, friarbrevet, skrevs av den knappt tjugo-treårige Lundastudenten Alfred Grenan-der den 24 februari 1859 till den snart artonåriga familjeflickan Alice Sandberg i Broby, Skåne. Brevväxlingen pågick sedan i sju år, Alfreds hela studietid i Lund och i Stockholm. Endast breven

Söta rara Alice!– Fästmansbrev 1859–1866 från Alfred Grenander

från honom har bevarats, kanske inte samtligamen merpar-ten. Hennes svarsbrev saknas helt, men innehållet i Alfredsbrev ger ofta en antydan om innehållet i delar av hennes brev.

Mottagaren Alfreds brev är tolkade och inskrivnaav hans dotterdotterdotter Nenne BritaKihlborg 2004–2008. De är redigerade och försedda med kommentarer och register av hennes bror Lars Kihlborg. Tillsammans har de infogat de odaterade breven i tidsföljd.Brevsamlingen ingår i Grenander -arkivet i Riksarkivet.Utgivningen har gjorts möjlig genom bidragfrån Svenska Läkaresällskapet.Text: Alfred Grenander© Nenne Brita Kihlborg, Lars Kihlborg, Balkong FörlagISBN 978-91-85581-38-2r.

När blev du medlem i KF och varför?Jag blev medlem 2010. Jag satt på tunnelba-

nan från Danderyds sjukhus när tåget plötsligt stannade innan T-centralen. Vi stod stilla i mer än fyrtio minuter. Under den tiden fick jag lära känna en tidigare ordförande för Svenska läkarsällskapet som inspirerade mig till att söka till Kandidatföreningen. Hon berättade om Kandidatföreningens aktiviteter, vilket var i linje med vad jag själv intresserade mig för och ville engagera mig i.

Vilka frågor tycker du är viktiga/ vill du driva i Kandidatföreningen?

Kandidatföreningen står för en frihet att låta intresse och nyfikenhet främja lärande. Alltifrån chokladens hälsosamma effekter till schizofrena patienters upplevelse av konst diskuteras ur ett vetenskapligt perspektiv.

Som medlem har man rätt att söka stipendier för forskningsarbeten som kandidatföreningen delar ut. Kandidatföreningen vänder sig till varje läkarstudent och AT-läkare som vill lära sig mer om något inom medicinens mångfacetterade värld.

Under det nya året kommer vi att arbeta vidare med aktiviteter på lokalorterna, bland an-nat i form av journal clubs. Dessutom försöker vi

hitta strategier för att på ett bättre sätt inkludera våra AT-läkare som finns runt om i landet

Varför valde du att börja studera till läkare? Jag ville bli läkare ganska tidigt, kanske för att båda mina föräldrar är utbildade läkare i Kina. Den mesta av tiden efter skolan på lågstadiet spenderade jag på min mammas forskningslab där jag bland annat fick färga mushjärnor och titta på dem under mikroskop. Karolinska Institutet erbjöd en läkarutbildning med forskningsmöjligheter varför det blev mitt förstahandsval.

Vilken specialitet lutar det åt? Nu är jag snart inne på mitt sista år på läkarutbild-ningen och har bara trivts bättre och bättre med tiden som gått. För närvarande har kirurgkursen och kursen i neurologi varit mest intressant och jag skulle gärna vilja testa på båda dessa.

Vad ser du för framtids visioner inom läkar-yrket? Jag tror att den största utmaningen för framtidens läkare är att hitta rätt balans mellan att kunna lite om allt och att kunna mycket om något. Jag tror att läkarutbildningen har ett stort ansvar i att sålla fram det väsentliga inom varje område samtidigt som det ges tid för var och en att fördjupade sina kunskaper av intresse.

Long-Long CHen

Ålder: 22Familj: Mamma, pappa, lillebror Studieort: Stockholm, termin 10 Musik: Coldplay, Muse, Bob Dylan, Savage Garden. Står ut med det mesta, diggar till de flesta. Film: Fight Club, När lammen tystnar, Sagan om ringen, Inception med flera.Litteratur: Läser egentligen alldeles för lite. Senaste boken vi läste i Journal club ”Anhörig” var väldigt svår att lägga ifrån sig. Mat: Asiatisk och italiensk.Resmål: Argentina, exotisk plats med behagligt klimat. Skulle hemskt gärna vilja lära mig att dansa tango. Fritid: Käkas upp av plugg, forskning, kandidatföreningen, nystartade schackföreningen på KI, arbetet som KI-ambassadör. Resten av tiden går jag runt och grubblar över detta. Sista terminen har jag även varit alldeles för beroende av ett dataspel. Försöker spela innebandy en gång i veckan för annars får jag myrkrypningar i benen.

I det här numret av SLS Aktuellt presenterar vi Long-Long Chen, redaktör i Kandidatföreningen (KF). Long-Long läser termin 10 på Läkarutbildningen, drömmer om att lära sig dansa tango och varvar ned med innebandyspel.

StUdiereSA Sällskapets arbets-grupp för Konst- och Läkekonst har haft förmånen att få genomföra studieresor i akt och mening att på ort och ställe hitta lokalt material som tillämpar sig för att anpassas till program att genomföras vid Läkaresällskapets sammankomster.

Tidigare besök har gått till Barcelona och Bilbao, vilket genererade utgångspunk-ten för flera tidigare programpunkter, samt ett studiebesök i Paul Klee-museet via Zürich, vilket ledde till ett uppskattat program om konstnären. Resan i vår gick till Sachsen – Leipzig, Dresden och Weimar, med det huvudsakliga temat ”Skapande på gamla dagar”. Sachsen är en tysk kulturregion, där några av våra absolut främsta kulturpersonligheter har levt och verkat under århundraden.

Studieresan började i Leipzig där grup-pen bl a. besökte Thomaskyrkan. Bach var under långa tider dess organist och är begravd i koret. Kyrkan med sin tunga ba-rockkaraktär skiljer sig avsevärt från den

senare restaurerade Nikolaikyrkan, där Bach även verkade som organist. Bach-museet intill Thomaskyrkan besöktes. Diverse material om Bach införskaffades.

Humanbiologi på museumResan fortsatte till Dresden där vi bl a. besökte Deutsches Hygiene-Museum. Anläggningen torde vara Tysklands största och titeln är en smula missvisande eftersom det rör sig om ett humanbiolo-giskt museum av yppersta slag snarare än en ren och hygienisk byggnad. Museet är intressant inte bara genom sitt innehåll utan också genom pedagogiken, där en rad datorskärmar och andra interaktiva element gör det möjligt för framför allt yngre besökare att få en uppfattning om hur kroppen fungerar. Självklarheter i museer av detta slag är naturligtvis sinnesorganens funktion, kroppens rörelsemönster etcetera, men betydligt originellare var en stor avdelning som handlade om partnerval och vad som attraherar i det motsatta könet.

I Dresden och Leipzig studerade

SKAPANDE På ÄLDRE DAGAR– Konst- & Läkekonstgruppen reser till Sachsen

forts sid 42

många av de tyska kulturpersonligheter-na och Leipzig var också ett centrum för utbildning av andra europeiska blivande konstnärer såsom till exempel Grieg.

Schumann och goetheI Zwickau halvvägs till Weimar besöktes Robert Schumanns födelsehus. Material om Robert Schumann insamlades till ett framtida program.

Resans sista uppehållsort var Weimar som ju spelat en historiskt betydelse-full roll som huvudort i den så kallade Weimarrepubliken. Stadens store son är naturligtvis Goethe. Goethes eget hem visade sig vara en elegant 1800-talsbo-stad. Sammankopplat med hans hem ligger Goethemuseet som domineras av Goethes tankar om färglära. Goethe genomförde faktiskt en rad färgexperi-ment, men hans färglära är egentligen mera en blandning av vetenskapliga observationer och filosofiska betraktelser om färgernas effekt på de olika sinnena. Medan Newton på strikt vetenskaplig grund analyserade effekterna av ljusbryt-

RESEBERÄTTELSE 41

forts fr sid 41

ning i prisma går Goethe sedan vidare och ger färgerna olika psykologiska egenskaper. Uppenbart har dock många forskare sysselsatt sig med att se färgska-lans glidning runt de tre huvudfärgerna rött, blått och gult, som Goethe identi-fierade, liksom andra vetenskapsmän, som bland annat utvecklade kunskapen till grund för flerfärgstrycket. De många försöken som Goethe faktiskt utförde är idag historia.

Vi besökte även Lisztmuseet som är inhyst i den gamla trädgårdsmästar-bostaden invid stadsparken och har en intressant och modern pedagogik. Besökarna utrustas med hörlurar och kan sedan plugga in sig i olika uttag i museidelen för att lyssna på olika musikvinjetter, jämföra inspelningar och så vidare. Museet ger en levande bild av Liszts skaparkraft som förstärks vid besöket i övervåningen som utgör hans privatbostad. Bostaden domineras egent-ligen helt och hållet av det stora rummet med flygel och arbetsytor. Liszt undervi-sade många elever och höll egentligen en dåtida form av Master Class.

Program om Weimarrepubliken I Weimar fann vi också Albert Schweitzerstaty-gruppen. Schweitzer har haft kopplingar till Weimar, och är påtänkt till ett program i Konst- och läkekonstserien framöver.

Även Schiller bodde i Weimar. Han blev inte gammal, hade en bekymmersam uppväxt och brottades med ekonomiska problem, medan Goethe var ekonomiskt helt oberoende och egentligen kunde göra vad som föll honom in. Schiller kom ifrån Jena till Weimar och uppmuntrades sedermera av sina höga skyddspatroner att arbeta med sina dramer, varav vissa i början hade varit så politiskt laddade att Schiller hade råkat i onåd.

Tanken med studieresorna har ju alltid varit att se dem som utgångspunkt för direkt återkoppling till konkreta pro-grampunkter, och denna ambition kan sägas vara uppfylld. ”Skapande på äldre dar” med inriktning mot tonkonstnärer blir ett höstprogram med Bach, Liszt, Verdi och Strauss som kompositörsnamn. Goethe inrymmer mycket av helt skilda aspekter på Konst- och läkekonst och kommer att bli ett fristående program.

STEPHAN RÖSSNER

Ordförande i arbetsgruppen för Konst&Läkekonst

Foto: Framför Goethes sommarhem, fr v Hans Persson, Eva Kenne, Kerstin Hulter Åsberg och Stephan Rössner.

Den nya lagen innebär även att ansva-ret att pröva klagomål från patienterna, flyttats från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd till Socialstyrelsen. De disciplinpåföljder som tidigare funnits; varning och erinran har ersatts av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.

– För att stimulera landstingens och regionernas arbete med patientsäkerhet satsar staten 2,4 miljarder kronor under fyra år. En av de saker man kräver är att man ska göra särskilda kulturmät-ningar som visar säkerhetsklimatet på en klinik, det kan handla om vad medarbetare tycker om öppenheten och möjligheterna att diskutera och rapportera eventuella fel och brister, säger Hans Rutberg.

WHo satsar på patientsäkerhetEn av huvudtalarna på årets Medicinska riksstämma i november är forskaren och narkosläkaren Peter Pronovost. Sverige har mycket att lära av de

forts fr sid 27förbättringsprojekt och checklistor som har lanserats internationellt, menar Hans Rutberg.

– Det är mycket glädjande att Peter Pronovost nu kommer till Sverige. Det är en unik chans att ta del av hans omfattande förbättringsprojekt. Han och hans team har verkligen visat att om man arbetar strukturerat och konsekvent utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt, så kan man genom-driva stora förbättringsprojekt och minska kostnaderna och det onödiga lidandet för patienterna.

Till riksstämman kommer även Edward Kelley som representant för Världshälsoorganisationens globala satsning på att öka patientsäkerheten i utvecklingsländerna.

– WHO har de senaste fem åren satsat på olika projekt för att stödja patient-säkerhetsarbetet i länder som har helt andra möjligheter och förutsättningar jämfört med västvärlden. Edward Kelly kommer att berätta mer om det arbetet, säger Hans Rutberg.

EVA NORDIN

42 KVALITET

PRIORITERINGSCENTRUM

SLS_maj.indd 1 2011-05-03 09:32:23

Svensk förening för Diabetologihöstmöte den 20–21 oktober

om beteendestörningar och diabetes, LADA,

äldre med typ 1- och typ 2-diabetes, nyheter om

kardiologi/diabetologi samt retinopati och nefrologi

Mer information:

[email protected]

The Swedish Quality Registries – a way to develop Primary care

an international conference on quality development in Primary care

September 28th, 2011in the Swedish Society of Medicine, StockholmArranged by Blekinge Centre of Competence

Conference fee: 850 sek, excl VATRegistration: www.ltblekinge.se/sqr

information: [email protected]

KRÖNIKA 43

SÄKerHet i vÅrden jag sitter på flyget 10 000 meter upp i luften på väg till en kongress i USA. den obligatoriska kycklingen har serverats, lite blaskigt kaffe, men denna gång en helt upptinad småfranska. Mina tankar vandrar iväg mot likheter i säkerheten vid flyget och sjukvården.

Det är en jämförelse som gjorts oändligt många gånger med flygets säkerhetsarbete som föredöme. Även om avvikelserap-porteringen framhävts kan jag inte låta bli att tänka på pilotens ändlösa checklistor: fuel – check, flaps – check, brakes – check, engine – check. Jag vet förstås inte exakt vad som sägs, men inbillar mig att de går igenom varenda del av flygplanet. Likheten till psykiatrin är faktiskt slående med obligatoriska skattningsskalor för suicid. Varje patient måste svara på en uppsjö av frågor för att Socialstyrelsen ska godta min bedöm-ning av patientens självmordsbenägenhet. Skattningsskalorna uppfattas av oss underläkare som jobbar jour på akuten ofta som en helt meningslös företeelse. Varför ställa alla dessa frågor, som ofta blir märkliga i patientsituationen och sällan bidrar med något underlag för handläggningen av patienten? ”Man blir bara bra på det man gillar att göra” säger min kollega eftertänksamt och slurpar i sig det blaskiga kaffet. Vi pratar om varför vi inte blev kirurger istället. Det är naturligtvis helt sant. För att bli en skicklig kirurg måste man självklart tycka att det är kul att operera. Varför skulle man annars ägna sig åt det i flera decennier? Nu tycker jag inte att det är så kul att operera, så det är väl tur för framtida patienter att jag inte valde att bli kirurg. Men någonstans här börjar jag också känna vad som saknas i arbetet med patientsäkerhet. Det är inte särskilt kul att sprita händerna, räkna operationsdukar, alltid göra komplett status och ställa en mängd strukturerade frågor till en patient i kris. Vi gör det ändå, men det är knappast alltid för att vi vill, utan för att vi borde. Jag tror att det är förödande. Vi kommer aldrig lyckas med patientsäkerhetsarbetet om vi inte kan hitta äkta motivation för det.

Motivation har studerats intensivt inom managementområdet och visat att det upplevda värdet för individen är avgörande för om personen i fråga ska välja att faktiskt genomföra handlingen med en extra ansträngning. För mig som forskar på kreativitet visar sig motivation vara en helt central förutsättning. Varför skulle man ta sig tid att utveckla och komma på nya saker om man inte hade lust? Varför skulle man sträva efter excellens

Patientsäkerhet – pekpinnar och äkta engagemang

om man inte kände att det spelade någon roll? I ”Genius – The Natural History of Creativity” skriver psykologen Hans Eysenc om de otaliga exempel på superintelligenta som det inte blivit något av. Till exempel amerikanen W. J. Sidis, som läste New York Times vid 18 månaders ålder och Homeros på grekiska vid tre års ålder. Hans slutgiltiga oförmåga att lyckas med att skapa något överhuvudtaget belyser vikten av motivation. Glädjande nog är motivation knappast statiskt utan i allra högsta grad påverkbart. Lön för mödan är ett exempel. Utan uppmärksam-het tynar värdefulla beteenden sakta bort. Hot och tvång är naturligtvis ytterligare ett annat sätt. Fast det är klart att det även stimulerar fusk. Varför skulle det annars finnas hundra-tals skattejurister i Sverige?

Otaliga resurser och tid har lagts på patientsäkerhet (www.skl.se/patientsakerhet). Trots det känner jag och kolleger många gånger ambivalens till insatserna för att höja patientsäkerheten. I värsta fall hindrar det oss från att använda våra kliniska färdigheter. I andra fall tar det helt enkelt bara tid.Jag är övertygad om att det finns mycket mer att göra för att motivera till patientsäkerhetsarbete. För mig kom en viktig vändpunkt när vår son lades in på sjukhus. Plötsligt blev handspritningen en fråga om liv och död. Vi var säkerligen inte de lättaste föräldrarna att ha att göra med. Men vi insåg att sjukhusinfektioner vare sig är procent eller pengar. Det är alltid en enskild person som blir drabbad. Flera år senare tänker jag fortfarande så.

Årets tema för den Medicinska riksstämman är patientsäker-het. Det är angeläget att vi i sjukvården tar initiativet. Men det är knappast pekpinnar vi behöver utan äkta engagemang.

SIMON KYAGA

Ledamot i Riksstämmedelegationen

Debatt Debatt DebattSLS Aktuellt tar gärna emot inlägg och åsikter inom Läkaresällskapets områden. En artikel når vanligtvis omkring 17 000 kvalificerade läsare.

Mer info: Agneta Davidsson Ohlson, [email protected], 08-440 88 75.

NÄMNDSAMMANTRÄDEN m m.6 september

18 oktober fullmäktigemöte 1 november (årshögtid) 13 december (julsupé)

6/9 kl 10–16 Nämndsammanträde

6/9 kl 18.00 Tisdagssamman-komst: Konst & Läkekonst Tintins hälsa. Jonas F Ludvigsson

13/9 kl 18 Tisdagssammankomst: Strålning i människans tjänst. Long-Long Chen, Kandidatföreningen

20/9 kl 18 Tisdagssammankomst: CMV – ett vanligt virus med en trolig roll vid kronisk inflammation och cancer. Cecilia Söderberg Nauclér

27/9 kl 18.00 Tisdagssammankomst: Konst & Läkekonst Jussi björling – musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångarkarriär. Hans Persson

4/10 kl 18 TIsdagssammankomst: Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Ledamöter ur Nobelkommittén

11/10 kl 18 TIsdagssammankomst: Yrsel. Måns Magnusson

18/10 kl 10 Fullmäktige

18/10 kl 18 Tisdagssammankomst: Din journal på nätet. Anne Björk

25/10 kl 18 Tisdagssammankomst: Konst & Läkekonst Innovativt musikskapande i hög ålder. Kerstin Hulter Åsberg


1/11 kl 18 Årshögtid: Prisutdelning och högtidsföreläsning. Margareta Troein Töllborn

7/11 kl 10-16 Etikdag på SLS: ”Veten-skap och beprövad erfarenhet – sjuk-vårdens heliga graal”

8/11 kl 18 Vården av äldre människor. Yngve Gustafson

15/11 kl 18 Kan man vaccinera mot åderförfettning? Jan Nilsson

22/11 kl 18 Tisdagssammankomst: Palliativ sedering. Ingemar Engström

30/11–2/12 Medicinska riksstämman på Stockholmsmässan, Älvsjö

2/12 Kandidatdag på Riksstämma

6/12 kl 18 Tisdagssammankomst: Nya svenska riktlinjer för hjärt-lungrädd-ning. Leif Svensson


13/12 kl 18 Julsupé: Kan man bygga bort ohälsa? Företrädare från KTH

SverigePorto betaltPort payé

Svenska Läkaresällskapet · Box 738 · 101 35 Stockholm · Besöksadress Klara Östra Kyrkogata 10 · Telefon 08-440 88 60 · www.sls.se

SLS Aktuellt – information till Svenska Läkaresällskapets medlemmar

Ansvarig utgivare: Mats bauer Redaktör: Agneta Davidsson Ohlson, telefon 08-440 88 75

Redaktionsråd: Tove Gunnarsson, Gösta Eliasson, Eva Nordin, Mats Bauer, Jaana Logren och Agneta Davidsson OhlsonAnnonser: Tord Amré, 0652-151 10, [email protected]

SLS Aktuellt utkommer fyra gånger per år. Upplaga: 19 000 ex.

Tryck: AB Danagårds Grafiska. Nästa nummer kommer 10 november – manusstopp 15/9.

Avs: Svenska LäkaresällskapetBox 738, 101 35 Stockholm

PoSttidning b

KALendAriUM

Om SLS KANSLIET & VÄXELN

september – april 08-440 88 60

mån–tor 08.00–16.30 fre 08.00–15.00

MEDLEMSFRÅGOR Christian Tränk 08-440 88 60

[email protected]

BOKNINGARmöten & konferenser:

[email protected] 88 85

måltider & fester: 08-411 60 50

[email protected]

VÄLKOMNA!

Du vet väl att du kan söka medel urLäkaresällskapets forskningsfonder

redan den 1 februari 2012 om du blir medlem i år – avgiften är 700 kr

Mer info: Malin Wåhlin, [email protected], 08-440 88 66

Resebidragför kongressresor och forskningsresor

kan sökas från SLS mellan 15/8 och 15/12 Ansökningsformulär och broschyren ”Vägledning för sökande”

finns på www.sls.se , ”Sök anslag”.

Information Malin Wåhlin, 08-440 88 66, [email protected]

Välkommen till årets

FULLMÄKTIGEMÖTE den 18 oktober

Mer information: [email protected]

Sök medel för psykiatrisk forskning ur Söderström-Königska fonden senast 1/10.

info: [email protected], 08-440 88 66.

observera ny tid för tisdagssammankomsterna, kl 18, samt ny dag och tid för Konst & Läkekonst, tisdagar kl 18.

Se www.sls.se för programmet.

Sök forskningsanslagur Läkaresällskapets fonder senast 1 februari För att bra forskning ska kunna utföras behövs pengar och någon

som utför forskningen. SLS har pengarna och forskarna kunskapen. Läkaresällskapet delar varje år ut omkring 25–30 miljoner kronor i projektanslag, stipendier och resebidrag. Ansökningsformulär och

broschyren ”Vägledning för sökande” finns på www.sls.se

Information Malin Wåhlin, 08-440 88 66, [email protected]

Medlemmar är välkomna ATT DELTA I ÅRSHÖGTIDEN den 1 november kl 18.00.

Anmälan senast den 24 oktober till

[email protected], 08-440 88 75

Margareta Troein Töllbornordförande

På www.sls.se, direkt eller senare, kan du kan följa

TISDAGSsammankomsterna

Mer info www.sls.se eller Christian Tränk, [email protected]

Documents

Tisdagssammankomster på SLS. Aktuellt. Sidan 17 ning ... · referat från symposiet "Livets början – vem äger frågan?" ... ska behandlas med antimikrobiell terapi och kortikosteroidbehandlingen