Tillverka släktböcker med hjälp av ...hem.bredband.net/gottfries/Bilaga.pdfÄr du nyfiken på hur en mall är definierad, sätt musen på berört ord och markera Format i menyn

Tillverka släktböcker med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Word och släktforskningspro-grammet Disgen. Instruktioner och erfarenheter. Version 13 oktober 2007 Av Ingrid Gottfries Lund 2007

Ingrid Gottfries Sidan 2 2007-10-15

Redaktionellt Författare: Ingrid Gottfries

Prennegatan 6 G, 22353, Lund

046-2115563

[email protected]

http://hem.bredband.net/gottfries

Program:

Microsoft Windows xp Home Edition

Microsoft Word

DISGEN 8 för Windows Handledning 2001 Disgen 8.1d

Adobe Photoshop elements 3.0

©Ingrid Gottfries


Innehållsförteckning INLEDNING................................................................................................................................................... 5

GÖRA EN SLÄKTBOK MED HJÄLP AV DISGEN OCH WORD – EN INSTRUKTION........................ 6

? GÖRA EN ENKEL SLÄKTBOK SOM ÖVNING ............................................................................... 7 GÖR ETT DOKUMENT I MICROSOFT WORD ..................................................................................................... 7 SKAPA EN RTF-FIL MED EN ENDA TABELL ....................................................................................................... 9 SKAPA EN RTF-FIL DISGEN SLÄKTBOK ........................................................................................................... 9

? WORD PLUS DISGEN PLUS PHOTOSHOP.................................................................................... 11 INFOGNING AV DISGEN SLÄKTBOK I WORD .................................................................................................. 11

? NÅGRA FUNKTIONER ILLUSTRERADE MED HJÄLP AV SKÄRMBILDER........................... 12

? FUNKTIONER ILLUSTRERADE MED HJÄLP AV EN LITEN SLÄKTTAVLA ......................... 16 INGRID G:S SLÄKT I WORD MED DISGEN-TABELLER ..................................................................................... 18

? SLÄKTBOK I A4 – EN SVÅRARE VARIANT ................................................................................. 23

? SLÄKTBOK I ANNAT FORMAT ÄN A4.......................................................................................... 25

BILAGOR..................................................................................................................................................... 26

? BESKRIVNING AV ETT ANTAL SLÄKTBÖCKER ....................................................................... 27

? TOLV ÅRS ERFARENHET AV ATT GÖRA SLÄKTBÖCKER MED HJÄLP AV WORD OCH DISGEN........................................................................................................................................................ 32

? MINA SLÄKTFORSKARORGANISATIONER ............................................................................... 34

? PÅ VILKA BIBLIOTEK FINNS BÖCKERNA?................................................................................ 37 MINA SLÄKTBÖCKER .................................................................................................................................. 37 SKÅNES GENEALOGISKA FÖRBUND ............................................................................................................. 37 ISBN SLÄKTBÖCKER OCH OFFENTLIGA BIBLIOTEK ....................................................................................... 38 LIBRIS LÅNTAGARBESÄLLNINGAR ............................................................................................................... 38 LUNDS STADSBIBLIOTEK ............................................................................................................................. 38 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET I LUND ............................................................................................................. 39

? MIINA SLÄKTBÖCKER OCH LAGEN OM UPPHOVSRÄTT ...................................................... 40

? DEN TEKNISKA BAKGRUNDEN .................................................................................................... 45 SLÄKTFORSKNINGSPROGRAMMET DISGEN ................................................................................................... 45 DISKULOGEN NR 38 JAN 1996 MARIANNE FALKENSTRÖMER: SLÄKTBOK MED DISGEN ................................ 46 DISKULOGEN NR 38 JAN. 1996 LARS WALLGREN: SKAPA DIN EGEN TEXTLAYOUT MED DGPRT OCH EGNA FORMATMALLAR......................................................................................................................................... 47 DISKULOGEN NR 47 FEB 1999 LARS WALLGREN: SKAPA DIN EGEN LAYOUT MED RTF OCH MALLAR I WORD.. 47 DISGEN-PROGRAMMET................................................................................................................................ 49 NYHETER I VERSION 7.0E............................................................................................................................ 51 DIS8 FÖR WINDOWS HANDLEDNING COPYRIGHT 2001 ................................................................................ 51 KOMMENTAR AV IG.................................................................................................................................... 52 WORDS HJÄLPINDEX OM ATT SKAPA SAMLINGSDOKUMENT........................................................................... 53 MICROSOFT WORD ..................................................................................................................................... 53 PRINT ON DEMAND PÅ STUDENTLITTERATUR AB ......................................................................................... 54


? SYNPUNKTER PÅ DISGENPROGRAMMET OCH PÅ HANDLEDNINGEN I FÖRHÅLLANDE TILL INSTRUKTIONEN ............................................................................................................................ 56

SLÄKTFORSKNINSPROGRAMMET DISGEN 8.1D OCH DEN PRESENTERADE INSTRUKTIONEN .............................. 56 ORDBEHANDLINGSPROGRAMMET MS WORD................................................................................................ 56 FORTBILDNING OCH HANDLEDNING I ATT GÖRA SLÄKTBÖCKER MED HJÄLP AV DISGEN OCH WORD ................ 56 REKOMMENDATIONER UTIFRÅN MIN EGEN DISTANSHANDLEDNING ............................................................... 57

LITTERATURLISTA .................................................................................................................................. 58


INLEDNING Denna skrift är en handledning för nybörjare, som vill göra en släktbok med hjälp av Micro-soft Word och Disgen. En släktbok är för släktforskaren och läsaren i allmänhet en bok som ansluter till bibliotekens klassifikationssystem och har en genealogisk inriktning. Den inne-håller bl.a. titel, författare, innehållsförteckning, tryckeri, ISBN-nummer. Temat i föreliggan-de skrift är släktböcker gjorda i ordbehandlingsprogrammet Word och benämns därför i det följande Word släktbok. Jag gör emellertid i denna skrift inte någon åtskillnad mellan tryckt eller otryckt släktbok. I denna skrift finns också en Disgenbaserad definition på släktbok, be-nämnd Disgen släktbok:

”Släktboken är en kombination av olika an- och stamtavlor. Den får en gemensam sidnum-rering och gemensamma person- och ortregister i slutet. Du beskriver i förväg hur din släktbok ska se ut genom att definiera ett antal avsnitt med olika utskriftsformat för namn-givna probander. Denna släktboksbeskrivning kan du sedan spara och återanvända efter större förändringar och kompletteringar.” (Hämtad ur manualen Disgen 8 för Windows 2001 Föreningen för Datorhjälp i släktforskningen).

Disgen släktboks definition på släktbok är speciell. Disgen släktbok är inte en bok i biblio-teksmening.

I skriften beskrivs hur en släktbok kommer till stånd. En enkel summering: Gör ett manu-skript i Word med tydlig rubriksättning och som innehåller egna texter och bilder om din släkt. Här får gärna dina intressen och personlighet komma fram. Nästa steg är att du med några enkla tangenttryck infogar Disgen släktbok i form av en rtf-fil i Word-manuskriptet, där du tycker det passar. Med andra ord: du ska infoga Disgen släktbok i Word men inte Word i Disgen släktbok.

Word är ett mycket stort program. Här tas endast upp det som är nödvändigt för din huvud-uppgift, som är att göra en bok. Fokus är på samverkan mellan Disgen och Word - i viss mån också dessa programs samverkan med bildbehandlingsprogrammet Photoshop. Även om jag talar om en bok i biblioteksmening är det viktiga i denna instruktion inte att din bok blir tryckt utan att du kommer så långt att du kan skriva ut den i några exemplar. Det är en öv-ningsbok du ska göra. Det understryks också av att i handledningar har framförts vikten av att instruktionen ger pedagogiskt stöd i den elementära ordbehandlingen.

Slutligen presenteras beskrivningar och erfarenheter av tio böcker, gjorda under drygt tolv år. Instruktionen omfattar knappt hälften av skriften och bilagorna tillsammans den andra hälf-ten.


GÖRA EN SLÄKTBOK MED HJÄLP AV DISGEN OCH WORD – EN INSTRUKTION


? GÖRA EN ENKEL SLÄKTBOK SOM ÖVNING

Börja med att framställa en skrift i ospaltat A4-format i Microsoft Word – en tunn bok som övning i ett fåtal exemplar, som du skriver ut på din egen dator. I detta kapitel visas en första etapp av funktionerna i ordbehandlingen i Word. Bygg upp ett Word-dokument efter hand. Försök att i så stor utsträckning som möjligt använda programmets förberedda formatmallar och var rädd om dem.

En CD-skiva med ett manus till en släktbok är ett bra hjälpmedel för att åskådliggöra byg-gandet av dokumentet. Till personer jag handleder lånar jag gärna ut en faktisk släktbok och en CD med manus på boken, där man kan följa förloppet även med hjälp av dokumentöver-sikten och Visa/dölj.

En enkel släktbok innebär emellertid inte, att du slipper undan de viktigaste momenten, när du ska kombinera de båda programmen. Dessa moment måste utföras i varje fall.

Här följer en första lektion i ordbehandling:

Gör ett dokument i Microsoft Word

Använd förberedda rubriker Word innehåller många förberedda formatmallar för rubriker, som du ska använda när du bygger upp ditt dokument. Du finner dem till vänster på skrivbordet i rullistan med format-mallar och är benämnd Formatmall.

För en del rubriker använder jag de s.k. formatmallarna, som benämns Formatmalla, ex. Formatmall 10 i samma rullista, exempelvis i titeln och i bildtexter i denna skrift. När du blir van kommer du att göra dina egna anpassningar till dina anspråk på att du tycker att din sida är vacker men jag ber dig vänta med detta tills du lärt dig grunderna i denna skrift.

Följ menyraden på skrivbordet och börja med Arkiv.

Arkiv/Utskriftsformat Använd det format som passar dig. Föreliggande sidas utskriftsformat visas här:

Välj Arkiv/Utskriftsformat/marginaler: Överkant 2.5 cm, underkant 3 cm. Vänster = höger 2.5 cm.

Lay out: Sidhuvud 0, sidfot 1.5 cm (plats för sidnummer). Centrerat sidnummer nedtill (Info-ga/sidnummer).

Teckenstorlek 12 Times New Roman. Jag använder genomgående teckensnittet 12 med hän-syn till äldre läsare som inte alltid får tillräcklig korrigering av sin syn, som uppskattas myck-et.

Redigera Under Redigera finner du Ångra inmatning, som kan vara en bra utväg men inte bör använ-das i onödan. Det kan nämligen vara svårt att förutsäga hur mycken text ett ångrande kommer att omfatta. Men det är en bra utväg, när man oavsiktligt ställt till oreda i sitt manuskript. I så


fall ska du stänga Word-manuskriptet men utan att först spara – då blir det en räddningsplan-ka.

Visa Bekanta dig med lägena i Word. Några av dem är mycket viktiga, ja nödvändiga för din upp-gift.

Normalläge

Webblayoutläge

Utskriftslayoutläge

Dispositionsläge

Samlingsdokument

Utskriftslayoutläget använder du i det dagliga skrivandet.

I tidigare Word-program finns inte längre läget samlingsdokument på skrivbordet men är fort-farande tillgängligt under Hjälpindex.

Observera att Normal finns både som Formatmallen Normal och som Normalläge. Du kom-mer att använda båda. Gör dig förtrogen med alla lägena i Word.

Jag har tagit med Samlingsdokument för att understryka det speciella i att göra en släktbok med kombinationen Word och Disgen.

Infoga Sidbrytning.

Referens med Index och förteckningar används för att skapa innehållsförteckning respektive sidfot.

Format Använd endast en spalt (Format/spalter). Formatmallar och formatering har stor plats i denna handledning. Du har redan mött formatmallar för rubriker.

Titta på rullistan till höger benämnd Formatmallar och formatering. Längst ner och nedanför listan finns rutan Visa och en lista på tillgängliga alternativ. Markera Alla formatmallar. Du kommer att behöva många.

Är du nyfiken på hur en mall är definierad, sätt musen på berört ord och markera Format i menyn. Du kommer till rullistan till höger på skrivbordet. Du ser mallen högst upp. Leta upp samma mall i listan nedanför. Tryck i kanten på pilen och välj Ändra. Du ska emellertid inte ändra något men du får se en skärmbild på vad formatmallen innehåller. Innan du är van bör du inte ändra förberedda mallar men den tid kommer då du vill och behöver göra det. Men var försiktig och vänta!

Normal är en fundamentalt viktig formatmall, som du överhuvudtaget inte bör ändra utan att vara riktigt van. Observera att det finns både Normal formatmall och Normal-läge. En annan formatmall är Brödtext som det brukar finnas några alternativ till i formatmallistan, som du skall hålla dig till. Även den baserar sig på Normal.


Brödtext brukar användas till löpande texter. Inte så sällan, när man är ovan, sker en för-vrängning av namnet på formatmallen Brödtext, som man vill korrigera, även om mallen fungerar rätt trots oönskad beteckning. Här kan du behöva din handledare.

Jag gör så här: Jag sparar mitt manuskript så att jag har råd att misslyckas. Var av samma an-ledning beredd att stänga manuskriptet utan att spara, även det ibland en räddning. Sätt mu-sen i en brödtext. Gå via Format till Format och formatmallar och markera. Du får fram for-matmallslistan till höger och ser ditt förvanskade brödtextnamn i rutan högst upp. Leta upp samma formatmall i listan, markera pilen och välj Ta bort och du får en ren Brödtext for-matmall.

Med Formatmallar och formatering kan man lätt ändra texter i Normal till Brödtext, som är mycket praktiskt – men en varning behövs! Om ditt manus redan innehåller Disgen släktbok, undvik att göra en generell automatisk omvandling av Normal till Brödtext. En gång drabba-des jag nämligen i den situationen av en störning av Disgens registerfunktion i Word-manuskriptet. Se alltid till att spara ditt manus.

Det händer också att en Disgen-mall har teckensnitt som inte passar med teckensnitten i ma-nuskriptet i övrigt. Det beror på att du valt olika storlek på teckensnitt för samma mall i dina båda program. Det är i denna funktion som du lätt kan göra automatiska anpassningar.

Verktyg Språk: Observera avstavningen.

Alternativ: Detta avsnitt är viktigt vid framställning av släktbok. Du måste noga studera Vis-ning och Utskrift. Klicka på fliken Visning: Avmarkera Bildplatshållare. Utskrift: Avmarkera Fältkoden.

Skapa en rtf-fil med en enda tabell I nästa avsnitt visas hur du gör en Disgen släktbok. En enda tabell kan vara tillräckligt Dis-gen-material i en släktbok. En rtf-fil med en enda tabell är egentligen bara en enkel variant, som du redan är van att göra och du sätter in den på samma sätt som rtf-filen Disgen släkt-bok.

Skapa en rtf-fil Disgen släktbok Följ instruktionen i manualen Disgen 8 släktbok, som fungerar väl. En Disgen släktbok inne-håller, som nämnts, en kombination av stamtavlor och antavlor i tabellform. Vill du ha någon av de grafiska tavlorna med kan den inte infogas i Disgen släktbok men du kan sätta in den som en fil i Word-manuskriptet senare. Tänk efter vad du vill ha utskrivet i släktboken från dina inmatade personuppgifter i Disgen, som varierar med den tänkta målgruppen. Din första övningsbok skriver du först och främst för dig själv. Man vill ju gärna veta hur ens egna upp-gifter kommer att se ut. Tänk till exempel på individernas nummer, som oftast inte är intres-sant för andra än den som vill kommunicera med dig om individuella fall eller dig själv, som vill leta upp personer i ditt arkiv. När du bestämt ditt urval, ställ dig i Disgen och markera Inställningar. Definiera dina antavlor resp. stamtavlor, d.v.s. vad du vill ha utskrivet i din blivande släktbok, även antalet generationer. Spara med ett eget namn på filen.

Nästa steg är att göra rtf-filen Disgen släktbok. Välj huvudpersonen för varje tabell och för den till ”senaste” personer. Som centrumperson i Disgen släktbok måste du välja någon som är besläktad i alla avsnitten.


Gå till Utskrift; Släktbok: Ny bok. Lägg till avsnitt: Slag av avsnitt: stamtavla resp. antavla. Välj format: tabell. Välj person. Lägg till avsnitt. Spara som *.bok; Filformat släktbok. Skriv ut.

Ett exempel från den senaste boken – Frälsehemmanet nr 41 i skånska Vomb. Så här kan det se ut!

Hämta MJ.bok i Inställningar. MJ är centrumpersonen.

Välj Utskrift, markera Släktbok. Du får fram Släktbok – Ny. Öppna och du är i D-stand i C:\Dg8Data\D-stand\.

Välj Bok MJ16sep06 som sparats i D-stand under namnet C:\ Dg8Data\D-stand\MJ 16sep06.BOK.

Jag ser fyra avsnitt – tabeller. Spara som MJ16sep0624jan07 – en rtf-fil. Spara. Stäng.

Denna rtf-fil skall infogas i det stora Word-manuskriptet. Passa först på att öppna och titta på rtf-filen – och du ser alla de många dg-formatmallarna i rtf-filen i dokumentöversikt.


? WORD PLUS DISGEN PLUS PHOTOSHOP

Infogning av Disgen släktbok i Word

Skapa samlingsdokument med underdokument Denna funktion ger en beskrivning på datorspråk av det som sker, när vi gör en släktbok med Word och Disgen. Rubrik 1 eller en annan rubrik blir ”en behållare för Disgen-tabellernas många mallar, som blir underdokument. Som nämnts i inledningen finns i denna version av Word inte samlingsdokument med som läge i Word men finns väl beskrivet i Word hjälpin-dex, se följande citat (något redigerat):

När du skapar ett

”samlingsdokument (samlingsdokument: En behållare för en uppsättning separata filer el-ler underdokument. Du använder samlingsdokumentet för att ställa in och hantera ett do-kument med flera delar, till exempel en bok med olika kapitel.)

börjar du med en disposition och sedan skapar du nya underdokument eller lägger till be-fintliga dokument.

Enligt denna definition innehåller behållaren separata filer, som i föreliggande fall, tror jag, är disgen-filerna.

Infoga rtf-filen Ställ dig i dispositionsläge och välj platsen för insättning enligt följande.

Använd två rubriknivåer. Jag använder Rubrik 1 för kapitelrubrik (kapitelnamn Datoriserad släktbok) och förslagsvis 2 (avsnittsnamn Antavla Mårten Jönsson) för det första avsnittet i Disgen släktbok. (Det finns som framgår fler disgen-avsnitt i rtf-filen, som du senare kan för-se med rubriker.) Markera sedan Normal. Jag brukar se till att det finns 3 rutor för Normal och att rubrikerna finns på plats. Sätt in dokumentet i den mellersta! Sätt musen där. Gå till Infoga; markera fil; sök dig till din fil på d-stand: Dg8 d-stand, din rtf-fil; obs! välj filformat rtf; OK.

Rtf-filen införlivas i Word-dokumentet och kommer att fungera som och tillsammans med ordbehandlingsprogrammet Word. Denna funktion ger mycket stor flexibilitet, när man gör böcker. Du kommer att kunna redigera din disgen släktbok som i ordbehandling. Disgen släktbok har blivit en del av Word med massan Disgen-mallar osynliggjorda.


? NÅGRA FUNKTIONER ILLUSTRERADE MED HJÄLP AV SKÄRMBILDER

Skärmbilder är ett annat sätt att beskriva det som sker, när en släktbok kommer till och visas för att underlätta för nybörjaren.

Skärmbild av Maj-Britts rtf-fil Disgen släktbok

Skärmbild av Maj-rtf-filen. Lägg märke till Disgen formatmallarna i dokumentöversikten, som är synliga.


Släktbok Maj-Britt tycks ligga i tiden att döma av intresset i Halmstad. Den rör de tre senaste generationerna och därmed finns också många bilder.

Här visas också Mårten Jönssons släkttavla med fyra tabeller och omfattar mycket lång tid.


Mårten Jönssons och Sissa Ohlsdotters släktbok i disposition.

Infogning av rtf-filen Disgen släktbok i Word

Denna bild är nyckeln vid skapande av en släktbok. Ställ dig i dispositionsläge i ditt Word-manuskript och välj platsen för insättning. Jag brukar se till att det finns 3 rutor för format-mallen Normal och att rubrikerna är på plats. Sätt in dokumentet i den mellersta rutan, där du sätter musen! Gå till Infoga fil; sök upp din rtf-fil på d-stand: Dg8; d-stand, välj filformat rtf; OK. De många formatmallarna i Disgen finns nu i behållaren och syns inte på skärmen. Släktbokens rubriker ska finnas med så att du kan infoga rtf-filen mellan två avsnitt i ditt Word-manus.


På följande bild i utskriftslayoutläge ser du att det nu inte finns några synliga disgen-mallar i dokumentöversikten; de finns nu i ”behållaren”! Du har skapat ett samlingsdokument.

Infoga rubriker i släkttabellen Markera läge Disposition antingen via Visa eller direkt på skärmen. Vi vet att Disgen släkt-bok består av en kombination av stamtavlor och antavlor. Några rubriker behövs.

Majs släktbok är Rubrik 1 i Släktbok Word. Majs anor i tre generationer är rubrik 2, som är den infogade rtf-filen.


Disgen namnregister

Observera att det finns både formatmallen Normal och Normal-läge. Ställ dig i läge Normal i början av registret för namn, dvs mellan tabellen och namnlistan. Syna detta område i de oli-ka Word-lägena. Du finner en linje för sidbrytning och en dubbellinje för avsnittsbrytning (kontinuerlig). Mellan dem finner du en dg formatmall, ex. StamBarn, som är den sista dg-formatmallen i tabellen. Du hittar den med hjälp av musen. Ställ dig på StamBarn men ändra ingenting. I stället Enter en gång. Ändra sedan till Normal (formatmall). Skriv in rubrikerna för Disgen-register – Namnregister. OK.

Du ska nu göra ett ortregister.

Gå till området mellan personnamnen och orterna. I läge Normal finner du två dubbellinjer för avsnittsbrytning och däremellan en enkel linje för sidbrytning. Även här letar du upp plat-sen för dg-formatmallen. Ställ dig på denna. Enter. Ändra till Normal. Skriv rubriken Ort-namnregister. OK. Detta är ömtåliga moment. Du ser tydligt att sidbrytningen ska komma före avsnittsbrytningen. Namnet ska ju stå högst upp på sidan.

? FUNKTIONER ILLUSTRERADE MED HJÄLP AV EN LITEN SLÄKTTAVLA

Denna lilla släkttavla i Word har jag hämtat från en tidigare version av mina instruktioner. Registerfunktionen fungerar hela tiden perfekt, även vid flyttningar. Titta på tavlan i Utskriv-ningslayout, i Disposition samt i Normalläge.


Tabellens fungerande register kan du själv testa. I skriften finns endast denna Disgentabell med bibehållen registerfunktion. Är det en pdf-fil, som är fallet om du laddat ner den från min hemsida, kan du inte göra något. Därför kan också en CD med en word-fil ställas till för-fogande. Markera allt, tryck på F9 och det blir ett rätt register, dvs med skriftens sidhänvis-ning. Är det en CD kan du inte spara ändringen, då en CD görs som en säkerhetskopia. Men du kan alltid kopiera släkttavlan eller en bit av den och klistra in i ett nytt Word-dokument, avmarkera säkerheten och sedan öva dig som du vill. Blir det krångligt så låt bli att spara och gör ett nytt försök.

Ställ dig i läge disposition och du ser hur tabellen är insatt i Word. Ställ dig i Normalläge och du ser hur registerrubrikerna ser ut.

Se efter om namnen i registret har rätt teckensnitt. Olikheter uppstår ibland när man har olika teckensnitt i Word-manuskriptet och i Disgentabellen. Så är inte fallet när jag nu tittar på den men om så kan du bemästra detta: Ställ musen på ett som du tycker alltför småstilt namn, markera Format på menyraden, du kommer till Formatmallar till höger på skrivbordet. Du ser formatmallen för namnet högst upp. Leta upp samma mall på listan och markera denna. Mar-kera Ändra och ändra sedan teckensnittet efter din önskan.


Ingrid G:s släkt i Word med Disgen-tabeller

Måns Heljessons antavla

Proband Heljesson Heljasson Häljesson Helgesson, Måns. Född cirka 1730 (Sune Ek-berg). Levde 1758 i (DISGEN-ort saknas) (Holmby CI 3/4 B 6 och katekismil-ängd 1703-1758). Torpare Östra Gårdstånga nr 4 1758. Levde i gatehus 1790 i (DISGEN-ort saknas) (Mantalslängd Holmby socken (LLA)). Död död 1794 av leversjuka i Östra Gårdstånga, Holmby (M). Begravd 1a sönd. efter påsk i Holmby (M) (Holmby C:2-231 Sune Ekberg). (Far I:1, s 18)

Gift december 1757 i Holmby (M) (Sune Ekberg) med Nils-dotter, Elsa. Född 1723-06-20 i Östra Gårdstånga, Holmby (M) (Sune Ekberg). Död 1794-05-04 i Holmby (M) (Holmby C:2 Sune Ekberg). Begravd 1794-05-14 i Holmby (M) (Holmby C:2-231 Sune Ekberg).

Barn: Månsson Rosenquist*, Nils. Taffeltäckare på Tullesbo, snickare i Högseröd. Född

1758-03-17 i Holmby (M) (Holmby födelsebok LLA I Gottfries, P Hederström). Flyttade 1780 från Holmby (M) till Harlösa (M) (Sune Ekberg). Flyttade 1782 från Harlösa (M) till (DISGEN-ort saknas) (Skartofta H II:1-2 Sune Ekberg). Flyttade 1802-11-24 från Högseröd (M) till Fulltofta (M) (Kerstin Olsson). Död 1835-07-08 i Högseröd (M) (Höxeröd C:I 4/5 Index I 12 (P Hederström)). Be-gravd 1835-07-15 i Högseröd (M) (Höxeröd C:I 4/5 Index I 12 (P Heder-ström)).

Månsdotter, Elsa. Månsson, Måns. Torpare Östra Gårdstånga nr 1. Född 1762-10-08 i Östra Gårds-

tånga, Holmby (M) (Holmby C Sune Ekberg). Död 1817-10-08 i Holmby (M) (Holmby C Sune Ekberg).

Generation I

I:1 f Månsson , Helja. (Barn Proband, s 18)

Gift

Barn: Heljesson Heljasson Häljesson Helgesson, Måns. Född cirka 1730 (Sune Ekberg).

Levde 1758 i (DISGEN-ort saknas) (Holmby CI 3/4 B 6 och katekismilängd 1703-1758). Levde i gatehus 1790 i (DISGEN-ort saknas) (Mantalslängd Holmby socken (LLA)). Död död 1794 av leversjuka i Östra Gårdstånga, Holmby (M). Begravd 1a sönd. efter påsk i Holmby (M) (Holmby C:2-231 Sune Ekberg). (Se Proband, s 18).


Karna Månsdotters antavla

Proband Månsdotter, "Karin" Karna. Född 1762-04-10 i Igelösa (M) (Igelösa C:1). Döpt 1762-04-12 i Igelösa (M) (Igelösa C:I). Flyttade 1782-09-30 från Igelösa (M) till (DISGEN-ort saknas) (Skartofta flyttningsattest H II 1-2 (1773-1785) Sune Ek-berg). Flyttade från Skartofta (M) till Silvåkra (M) (Silvåkra C:1-329 1680-1788 Sune Ekberg). Flyttade 1784-03-25 från Silvåkra (M) till (DISGEN-ort saknas) (Sune Ekberg). Död 1815-01-14 i (DISGEN-ort saknas) (Höxeröd C:I 4/5 Index C 6). Begravd 1815-10-22 i Högseröd (M) (C:I 3/5 Index K6 (Hederström)). (Far I:1, s 20, Mor I:2, s 20)

Gift 1784-01-07 i Silvåkra (M) (Silvåkra C:1-329 (1680-1788) Sune Ekberg) med Månsson Rosenquist*, Nils. Taffeltäckare på Tullesbo, snickare i Högse-röd. Född 1758-03-17 i Holmby (M) (Holmby födelsebok LLA I Gottfries, P He-derström). Flyttade 1780 från Holmby (M) till Harlösa (M) (Sune Ekberg). Flyt-tade 1782 från Harlösa (M) till (DISGEN-ort saknas) (Skartofta H II:1-2 Sune Ekberg). Flyttade 1802-11-24 från Högseröd (M) till Fulltofta (M) (Kerstin Ols-son). Död 1835-07-08 i Högseröd (M) (Höxeröd C:I 4/5 Index I 12 (P Heder-ström)). Begravd 1835-07-15 i Högseröd (M) (Höxeröd C:I 4/5 Index I 12 (P Hederström)).

Barn: Rosenquist, Elsa. Född 1784-05-28 i Tullesbo, Skartofta (M) (Sune Ekberg, Per He-

derström). Döpt 1784-05-29 i Skartofta (M) (Skartofta C:2 P Hederström). Rosenquist, Magnus. Född 1786-10-16 i Skartofta (M) (Latko USA, I Gottfries, Sune

Ekberg, P Hederström). Döpt 1786-10-17 i Skartofta (M) (Kerstin Olsson). Snickaregesäll. Inspektor på Löberöds gods. Arrendator på Mariannelund. Död 1863-05-18 i (DISGEN-ort saknas). Begravd 1863 i Hammarlunda (M).

Rosenquist, Nils. Född 1792 (Kerstin Olsson). Rosenqvist, Sissa. Född 1793 i Fulltofta (M) (Kerstin Olsson). Rosenquist g Nilsson, Elisabeth. Född 1793-04-29 i Östra Kärrstorp (M) ( Kerstin Ols-

son). Död 1862-10-10 i Österslöv (L) (Sune Ekberg). Rosenquist, Anna. Född 1797-08-16 i Högseröd (M). Död 1864-01-14 i Högseröd

(M) (Höxeröd C:I 4/5 Index J 6 (Hederström)). Begravd 1864-01-23 i Högse-röd (M) (Högseröd C:I 4/5 Index C 6 (Hederström)).

Rosenquist g 1 Billenqvist g 2 Broberg, Johanna "Hanna" Erika. Född 1800-02-20 i Högseröd (M). Död 1877-07-07 i Höör (M) (Sune Ekberg).

Rosenquist g Wittgren, Helena. Född 1802-12-02 i (DISGEN-ort saknas) (Sune Ek-berg, Kerstin Olsson). Döpt 1802-12-12 i Fulltofta (M) (Kerstin Olsson). Flytta-de 1828 från Kropp (M) till Bosjökloster (M) (Kerstin Olsson). Flyttade 1841 från (DISGEN-ort saknas) till Göteborg (Kerstin Olsson).

Rosenquist g Eriksson*, Cecilia. Född 1805-07-23 i (DISGEN-ort saknas) (Sune Ek-berg, Kerstin Olsson).

Rosenquist, Olaus. Vice klockare, fd klockaresubstitut, skomakare. Född 1806-06-03 i Norra Rörum (M) (Sune Ekberg). Levde 1830 i (DISGEN-ort saknas) (Kerstin Olsson). Död 1853-03-31 i (DISGEN-ort saknas) (Sune Ekberg).


Generation I

I:1 f Bengtsson, Måns. Bonde på Ö Odarslöv 9, Odarslöv/M, sedermera Igelösa 24, Igelösa/M. Född 1702 . Död 1772-03-05 i Igelösa (M) (Igelösa begravningsbok 1772 I Gottfries). (Barn Proband, s 19)

Gift 1:o med Larsdotter, Karna. Död 1742-02-24 i (DISGEN-ort saknas) (Sune Ekberg).

Barn: Månsdotter, Kirstin. Född 1739-02-07 i (DISGEN-ort saknas) (Sune Ekberg).

Gift 2:o 1742-02-24 i Odarslöv (M) (Sune Ekberg) med efterföljande ana.

Barn: Månsdotter, Karna. Född 1743-05-12 i (DISGEN-ort saknas). Döpt 1743-05-15 i

Odarslöv (M). Död 1743-06-15 i Odarslöv (M). Begravd 1743-06-19 i Odarslöv (M).

Månsson, Per. Född 1744-05-16 i (DISGEN-ort saknas) (I Gottfries). Döpt 1744-05-20 i Odarslöv (M). Död 1746-02-09 i Igelösa (M) (Sune Ekberg).

Månsson, Oluf. Född 1746-11-04 i (DISGEN-ort saknas) (Odarslöv I Gottfries). Döpt 1746-11-09 i Odarslöv (M) (Odarslöv I Gottfries).

Månsdotter, Sjanna. Född 1749-07-10 i (DISGEN-ort saknas). Månsson, Bengt. Född 1752-01-31 i (DISGEN-ort saknas). Död 1760-01-04 i Igelösa

(M). Palm*, Lars Månsson. Kyrkoherde i S:t Caroli församling i Malmö. Född 1754-10-22 i

(DISGEN-ort saknas). Död 1811-07-15. Månsdotter, Bengta. Född 1759-12-09 i Igelösa (M) (Igelösa kb (P Hederström)

Sune Ekberg). Månsdotter, "Karin" Karna. Född 1762-04-10 i Igelösa (M) (Igelösa C:1). Döpt 1762-

04-12 i Igelösa (M) (Igelösa C:I). Död 1815-01-14 i (DISGEN-ort saknas) (Höxeröd C:I 4/5 Index C 6). Begravd 1815-10-22 i Högseröd (M) (C:I 3/5 In-dex K6 (Hederström)). (Se Proband, s 19).

Palm, Måns Månsson. Landsfiskal.

I:2 m Olasdotter Olufsdotter, Elisabet Lisbet. Född 1722. Död 1780-06-11 i Igelösa (M) (Igelösa kyrkobok I Gottfries). Begravd 1780-06-21 i Igelösa (M) (Igelösa kyrkobok I Gottfries). (Barn Proband, s 19)

Gift 1742-02-24 i Odarslöv (M) (Sune Ekberg) med föregående ana.


Personnamnsregister för Disgentabellerna

— B — Bengtsson

Måns 20

— H — Heljesson Heljasson Häljesson Helgesson

Måns 18

— L — Larsdotter

Karna 20

— M — Månsdotter

"Karin" Karna 19, 20 Bengta 20 Elsa 18 Karna 20 Kirstin 20 Sjanna 20

Månsson Bengt 20 Måns 18 Oluf 20 Per 20

Månsson Helja 18

Månsson Rosenquist* Nils 18, 19

— N — Nils-dotter

Elsa 18

— O — Olasdotter Olufsdotter

Elisabet Lisbet 20

— P — Palm

Måns Månsson 20 Palm*

Lars Månsson 20

— R — Rosenquist

Anna 19 Elsa 19 Magnus 19 Nils 19 Olaus 19

Rosenquist g Wittgren Helena 19

Rosenquist g 1 Billenqvist g 2 Broberg Johanna "Hanna" Erika 19

Rosenquist g Eriksson* Cecilia 19

Rosenquist g Nilsson Elisabeth 19

Rosenqvist Sissa 19


Ortnamnsregister för Disgentabellerna

— B — Bosjökloster (M) 19

— D — DISGEN-ort saknas) 18, 19, 20

— F — Fulltofta (M) 18, 19

— G — Göteborg 19

— H — Hammarlunda (M) 19 Harlösa (M) 18, 19 Holmby (M) 18, 19 Högseröd (M) 18, 19, 20 Höör (M) 19

— I — Igelösa (M) 19, 20

— K — Kropp (M) 19

— N — Norra Rörum (M) 19

— O — Odarslöv (M) 20

— S — Silvåkra (M) 19 Skartofta (M) 19

— T — Tullesbo

Skartofta (M) 19

— Ö — Österslöv (L) 19 Östra Gårdstånga

Holmby (M) 18 Östra Kärrstorp (M) 19


? SLÄKTBOK I A4 – EN SVÅRARE VARIANT Förutsättningen för att du ska lyckas är att du lärt dig hantera Word-funktionerna i föregåen-de kapitel.

Word – Brytning – Spaltövergripning Gå till Infoga/Brytning/Avsnittsbrytningar/Löpande. Sätt musen där du vill ha brytningen, som syns som en dubbellinje i Läge Normal. En sådan linje sätts in ovanför och en nedanför rubrik eller bild som du vill ha spaltövergripande. Om du däremot har en serie stora bilder efter varandra, eller rubrik och stor bild tillsammans, behöver du inte en avsnittsbrytning mellan dem. Titta nu på läge Normal om det ser bra ut. Man kan här påverka ”luften” med mellanslag. Du kommer att se att effekten blir densamma om du väljer snabba vägen med tecknet för spalter på skrivbordet.

Infoga bilder Jag använder inte Disgenprogrammet för bilder även om erfarenhetsmässigt det finns svårig-heter i bildhanteringen i Word. Bilder kan kana, speciellt nedtill på sidan; du ska se till att det just där finns rymd för bilden. Jag använder Adobe Fotoshop Elements 3.0 och jag kommen-terar här enbart från egna erfarenheter av detta program. Anvisningarna är konsekventa. Jag brukar samla de bilder, som bearbetats och som kommer att behövas i den planerade boken i en separat mapp. Välj plats i manuskriptet för fotot. Infoga det valda fotot som markeras. Nästa steg är att formatera fotot. Använd högerknappen, välj formatera bild, layout. Välj rek-tangulärt, välj storlek och placera som du vill.

Idealiskt bör man sätta in bilder efter hand från sidan ett. Det brukar vara svårt att hålla en sådan regel konsekvent och man får sina tankeställare. Ibland gör jag bildsidor, en eller ett par. Då kan det vara bra att omge sådana sjok med sidbrytning, som har den goda effekten att bilderna hålls plats. När man kommit längre fram i arbetet kan man lätt justera.

Word – Innehållsförteckning och register Infoga/Referens/Index och förteckningar/Innehållsförteckning/format på mall – Jag använder Formell. Kolla noga att du verkligen har de formatmallar du vill ha i innehållsförteckningen med hjälp av Alternativ. I detta manuskript har jag använt bl.a. Rubrik, Rubrik 1, Rubrik 2 och Rubrik 3 men har valt att endast visa Rubrik, Rubrik 1 och 2 i innehållsförteckningen. Jag tycker inte att en innehållsförteckning ska vara för stor. Innehållsförteckning och register intresserar släktforskare!

Du har nu gjort ett samlingsdokument. I sista stund bör du på nytt kolla innehållet genom att se efter om rubrikerna stämmer med dina önskemål. Glöm inte att till sist uppdatera inne-hållsförteckningen. Eftersom jag satt in en liten släkttavla med sidhänvisning måste jag upp-datera även denna då varje ändring i manuskriptet ändrar sidhänvisningen i Disgen-registren.

Fortsatt ordbehandling Texter med personuppgifter i de olika Disgen-tabellerna kan finnas på mer än ett ställe. Ta bort överflödig text. Dubblerade texter brukar upplevas som en belastning och bör reduceras – dock inte alltid; de kan också underlätta läsningen. Du avgör själv vad som är överflödig text.


Tryckning Du väljer själv formatet på boken. Jag vill inte rekommendera något tryckeri, då jag tycker att intresserade släktforskare själva skall söka sig fram. Det ska ju vara din bok och det finns en intressant marknadsutveckling på området. Även om tryckningen sker på ett tryckeri, mås-te du själv ansöka om ett ISBN-nummer på Kungliga biblioteket ([email protected]; begär informa-tion om enstaka skrift). Tryckeriet ska sända pliktexemplar enligt lag till Kungliga bibliote-ket.

Fältkoder Ett problem jag mött har med fältkoder att göra. Disgen, som är ett registerprogram, har näs-tan alltid fungerat. Vid ett tillfälle inkluderades fältkoden/registernamn i utskriften, som jag då inte förutsåg med problem, som hade med avgränsaren i registerfunktionen att göra. Den som själv skapar register förstår detta men den som inte har denna erfarenhet instrueras att se till att avmarkera fältkoden, något som jag upprepat här och där i denna instruktion. Kontrol-lera noga att oönskade texter eller tecken inte finns med i dina utskrifter, varken i Word eller i pdf. Fältkoden ska avmarkeras under Verktyg. När denna malör hände med en bok sökte jag hjälp i min omgivning, som kanske någon minns. Jag hittade förklaringen, när jag i detalj sy-nade inställningar i tidigare manus, som inte visade detta problem. Att göra så är en utmärkt utväg när något inte stämmer i en utskrift.


? SLÄKTBOK I ANNAT FORMAT ÄN A4 Du måste bestämma dig för bokens format. Numera är även mindre tryckerier utrustade med digitala maskiner. Du måste anpssa din utskrift till tryckeriet och måste alltså be att få se på alster och priser och sedan gärna tala med en erfaren person. .

När jag i andra halvan av nittiotalet var färdig för tryckning hade tryckeriet Studentlitteratur AB i Lund ekonomiskt fördelaktiga erbjudanden, vana som de var att trycka billiga läroböck-er för studenter. Jag fick erfarenhet av både storleken A4 och med en mindre, nära A5 i stor-lek, båda digitalt tryckta och som benämns Print On Demand, POD. Jag fick själv göra en printfil, som var ganska svårt. Tryckningen skedde i två moment, det ena är själva bo-ken/inslaget, det andra omslaget, som i mina böcker var ett enda papper. I priset ingick omslaget i färg och med bilder, framställt med hjälp av kontaktmannen som ingick i priset. Färgade bilder inne i boken var dyrt att trycka, då extra tryckningsinsatser krävs. Priset på-verkas däremot inte av svartvita bilder, oavsett mängden – en stor fördel.

Numera hänvisar Studentlitteratur AB tryckning av småskrifter till mindre tryckerier, som är digitalt utrustade. För oss som är beroende av tryckning av s.k. småskrifter har proceduren underlättats. Att en pdf-fil räcker är en stor fördel. Även de mindre tryckerierna kan använda olika tryckmallar, som är ännu ett skäl till att tidigt ta kontakt med ett lokalt tryckeri, där du kan komma överens om bokens utformning och vilken fil du ska lämna till tryckeriet.

I min lista på släktböcker (se särskild bilaga) har jag noterat ett antal tekniska data om böck-erna.


BILAGOR


? BESKRIVNING AV ETT ANTAL SLÄKTBÖCKER I denna bilaga redogörs för tio släktböcker gjorda med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word och släktforskningsprogrammet Disgen. De är pedagogiskt valda. Flertalet släktböcker har tillverkats genom att först ett preliminärt dokument i Word skapats, i vilket Disgen släktbok i form av en rtf-fil sedan infogats. Några böcker innehåller mindre delar av Disgen. I en av dem finns inte ens något inslag av Disgen, där jag enbart varit handledare. Syftet är också att med hjälp av böckerna ge en liten inblick i biblioteksvärlden, även att syna böckerna med avseende på lagen om upphovsrätt samt i någon mån redovisa tekniska uppgif-ter till stöd för dem som planerar böcker. Under handledningsperioden har böckerna visats och lånats ut till deltagare i handledningen eller en CD med en släktbok i Word.

1 Ragnhild och Julius Gottfries släkt i text och bild. Författare: Ingrid Gottfries, Maria Louise Olsson och Gunilla Weibull.

Mitt första Disgen-program var Disgen 5. Utvecklingen av en släktboksfunktion startade när Disgen 6 gällde. I Diskulogen 1995, 1996 och 1999 beskrev Lars Wallgren och Marianne Falkenströmer sina erfarenheter med DGPRT-Word-RTF . Det var mycket instruktivt och där lärde jag mig att göra släktböcker.

Textdelen av denna släktbok innehåller berättelser om familjen och släkten i Word tillsam-mans med Disgen Släktbok enligt följande:

Julius Gottfries släkt i fyra antavlor. Ragnhild Larsson Gottfries släkt i sex antavlor. Julius och Ragnhild Gottfries stamtavla. Personregister till den sistnämnda stamtavlan. Dessutom två grafiska antavlor. Lund och Malmö 1996. 2 delar, en textdel med 95 sidor och bildhäftet 27 sidor. Bilder med hjälp av digital kopiator. Kopierad i vardera 60 ex. på tryckenheten på Lärarhögskolan i Malmö. Format A4.

Boken finns på Skånes genealogiska förbunds bibliotek i Lund och Österlens släkt- och folk-livsforskarförenings bibliotek i Simrishamn.

Det var värdefullt att starta med denna bok där båda föräldrarnas släktled blev synliga. Det blev också en synopsis för den fortsatta forskningen.

Under det fortsatta arbetet med böcker blev Word-programmet viktigt, inte minst Words hjälpindex om att göra samlingsdokument i läge disposition, med hänsyn taget till Rubriker, som passade för uppgiften att kombinera de två programmen, för ordbehandling respektive släktforskning. Det fungerade och har gjort det sedan dess. Det finns fler s.k. böcker i manu-skript. I varje version av instruktion har en liten släkttavla ingått.

2 Släktkrönika. Skollärare Anders Nilsson i Vomb. För släktmötet 13 juni 1999. Författare: Ingrid Gottfries och Gunilla Weibull.

Några kapitel har allmän karaktär om den aktuella släktforskningen, om en utfärd i bygden, om familjen i Fränninge, om hur Anders blev lärare, om lärarfamiljen i Vomb, om hustruns Mathilda Wollters släkt samt några bilagor som rör bygden. Några korta Disgentabeller ingår.


Disgen släktbok ingår med fem antavlor och en stamtavla. Ett för alla Disgentabeller gemen-samt person- och ortregister skrivs ut.

Format A4 ospaltad. Manus i Word. Skriften har inget ISBN-nummer. Den är kopierad i 100 ex 1999 på Universitetets Copy shop i Lund och är klistrad.

Boken är lämplig för handledning vid framställning av enkel släktbok för att den är ospaltad samt också visar att till registret förs inte bara rtf-filen Disgen släktbok utan också små Dis-gentabeller på annan plats i boken. Denna släktbok gjordes för deltagare i ett släktmöte. I öv-rigt överlämnades av författarna en bok till Mellanskånes släktforskarförening. Se också bila-gan om upphovsrätt.

3 Ättlingar till Dannemannen Niels. Bonde i Hannas 1590. Genealogi kring en släktgård Författare: Ingrid Gottfries, Barbro Månsson och Gunnar Åkesson. Lund, Löderup och Ham-menhög 1999.

Manus i MS Word med 11 avsnitt varav nio inledande kapitel, bland dem tidigare släktforsk-ning, den aktuella släktforskningen, en släktgård i samma släkt under 400 år med hela tiden manlig linje, bildkollage.

Disgen släktbok bestod av Niels Dannemans stamtavla 1590-1900-tal med 70 tabeller samt sex antavlor för hustrur på gården. Person- och ortregister enligt Disgen. I stamtavlan gjordes underrubriker på släktgrenar.

Format A4. 200 ex. 117 sidor. Kopierad på Lunds Universitets Copy Shop 1999.

Skriften finns på Skånes genealogiska förbunds bibliotek, Österlens släkt- och folklivsfors-karförbunds bibliotek i Simrishamn, som är inlemmat i Simrishamns stadsbibliotek och där-med blir sökbar på Bibliotek.se.

4 Folkdräkter i Skåne under 1900-talet. Belysta genom Ingrid Andersson, skapare av Nationaldräktsaffären i Malmö. Författare: Ingrid Gottfries. (Medarbetare Charlotte Weibulls folklivscenter.

Manus i Microsoft Word med några allmänna tema: Dräktskick, släktgårdar, släkt, förmöd-rar, många släktföremål. Ingrid startade eget företag i Malmö 1901, som övertogs av syster-dotterdottern Charlotte Weibull 1942. Flera skrifter.

Disgen: Grafiska antavlor över fadern resp. modern, ansedeluppgifter för familjen enligt kyr-koboken i Borrby samt i andra upplagan systern Maria Anderssons stamtavla i tre generatio-ner.

Lund 2001. Format 155 x 223 mm. Omfång: 172 sidor. Tryckt på Studentlitteratur i Lund. Print on demand. ISBN 91-631-0644-2. Andra upplagan ISBN 91-631-1092-X. Antal ex: 150 + 103 + 52.

Boken återfinns i offentliga bibliotek: Umeå universitetsbibliotek. Nordiska museets biblio-tek. Kungliga biblioteket. Stiftelsen Skansens bibliotek (placerad i Klädkammare Skåne). Lunds universitets bibliotek. Malmö stadsbibliotek. Göteborgs universitet, Centralbiblioteket. Linköpings universitetsbibliotek. SAB-rubrik: Biografi Genealogi. SAB-rubrik: Kläder Dräkthistoria Folkdräkter Skåne.


Släktforskarorganisationer: Gåva till Skånes genealogiska förbunds bibliotek i Lund och Ös-terlens släkt- och folklivsforskarförbunds bibliotek i Simrishamn. Omfattande recension av Inger Rudberg i Släkthistoriskt Forum 2001/5. Hon framhåller möjligheten till släktforskning med hjälp av föremål.

5 Skatte rusthålls hemmanet Ingelstorp nr 10 på Österlen, en släktgård i sju generationer 1702-1921. Författare: Elisabeth och Gunnar Berg, Ann-Mari Engquist och Ingrid Gottfries.

Inledande kapitel om bakgrunden till boken, anteckningar om hemmanet nr 10, om anmodern Cecilia Andersdotter, om några gravstenar i Ingelstorp, om rusthållaren Måns Svensson med familj, om Nils Anderssons och Hanna Larsdotters äktenskapshandlingar, om släktgården Örum 4, om Barbro Månssons tips till vidare forskning samt om släktbokstillverkning.

Disgen släktbok består av en stamtavla med 274 tabeller samt 3 antavlor. Stamtavlan är i sin tur uppdelad i släktgrenar med egna rubriker.

Manuskript i Word. Tvåspaltad, spaltövergripande rubriker. Många bilder, bildkollage. Tryckt på Studentlitteratur i Lund i print on demand med formatet A4. 156 sidor. 200 ex. 2002. ISBN 91-631-9475-9 resp 978-91-631-9475-7.

Enligt LIBRIS Bibliotek.se återfinns boken på Kungliga biblioteket, Nordiska museet, Lunds universitetsbibliotek, Göteborgs universitetsbibliotek (ekonomiska biblioteket), folkbibliote-ken i Lund. Den överlämnades av författarna till SGF och Österlens släkt- och folklivsfors-karförbund.

6 Wollters vägar: en släktbok med anor och ättlingar till Christian Wollter och Anna Rosenquist från Högseröd i Skåne. Författare: Ingrid Gottfries och Per Hederström.

Manus i Word med 14 avsnitt, varav kan nämnas avsnitt om soldatforskning, om skolmästare före 1842, om en tysk invandrare cirka 1700 samt kantorsläkt.

Disgen släktbok enligt följande: Christiasn Wollters anor, Anna Rosenquists anor. Christian Wollters och Anna Rosenquists stamtavla. Deras åtta barns stamtavlor. Personregister.

Lund och Sösdala 2003. Format A4. 231 sidor. Studentlitteratur, Lund. Print on demand. ISBN-91-631-4786-6, ISBN 91-631-3543-4, ISBN 9115962. 100 + 45 + 30 ex.

Offentliga bibliotek:

LIBRIS/websök Mellansvenska regionen: Uppsala universitetsbibliotek, Carolinabiblioteket (lånestatus), Stockholmsregionen Kungl. biblioteket. Södra regionen: Lunds universitets bib-liotek, Universitetsbiblioteket.

Släktforskarorganisationer: Skånes genealogiska förbunds bibliotek.

7 Ragnhild och Julius Gottfries i Borrby på Österlen – en släktbok Författare: Ingrid Gottfries, Marianne Gottfries, Maria Louise Olsson och Charlotte Weibull.

MS Word manus med avsnitt om Ragnhilds resp. Julius bakgrund, om Borrby i släkten, om Vomb i släkten, Julius agronomutbildning, den unga lärarfamiljen, väljer att bli lantbrukare,


blir politiker, aktiv i den ekonomiska bonderörelsen. Även Ragnhild var aktiv i samhällsarbe-te.

Disgen 8b släktbok innehåller den gemensamma stamtavlan samt korta antavlor.

Lund, Malmö och Åkarp 2004. Format A4. 299 sidor. Tryckt på Studentlitteratur, Lund. Print on demand. ISBN 91-631-6280-6.

Offentliga bibliotek: LIBRIS/websök. Mellansvenska regionen: Uppsala universitetsbiblio-tek, Carolinabiblioteket (lånestatus).

Stockholmsregionen: Nordiska museets bibliotek. Kungliga biblioteket.

Södra regionen: Lunds universitets bibliotek, Universitetsbiblioteket (lånestatus). Simris-hamns stadsbibliotek.

Släktforskarorganistionerna: Skånes genealogiska förbunds bibliotek i Lund. Österlens släkt- och folklivsforskarförbunds bibliotek i Simrishamn.

8 Om Gravendal under fyra århundranden Författare: Bertil Andersson, Birgit Clarin, Kristian Dahl-Madsen, Nils Eriksson, Britt Gott-fries, Arvid Gottfries, Barbro Jadling och Inger Meijer.

Redaktionsgrupp: Bertil Andersson, Ingrid Gottfries (rådgivare vid datoriseringen inför bo-ken), Arvid Gottfries.

Manus i MS Word med 13 avsnitt. Är en bygdebok gjord av ett byalag.

Gravendal 2006. Format S5, 165 x 242. 352 sidor. Tryckt på Universitetstryckeriet Uppsala. 500 ex. ISBN 91-631-6915-0.

Offentliga bibliotek: LIBRIS bibliotek.se. Mellansvenska regionen Orsa, Orsa sockenbiblio-tek. Stockholmsregionen Stockholm, Kungliga biblioteket, Stockholms universitetsbibliotek. Uppsala universitetsbibliotek, Carolinabiblioteket. Lunds universitets bibliotek, Universitets-biblioteket.

9 Frälsebyn Vomb i Skåne på 1800-talet med fokus på skolläraren och barnmorskan. En släkt-och bybok Författare: Ingrid Gottfries med bidrag från flera andra författare.

MS Word manus med 20 avsnitt. Kulturpersoner bidrar. Fokus på ägaren Övedskloster, jord-reformen under 1800-talet. Bebyggelsen. Ett stort material har hämtats från Folklivsarkivet. Endast 46 sidor rör den egna släkten och gäller läraren och barnmorskan.

Disgen släktbok finns inte med, endast ett antal ansedeluppgifter på lärarfamiljen.

Lund 2006. Format 155 x 223 mm. Print on demand. 150 + 50 ex. Studentlitteratur i Lund. ISBN 91-631-9475-9 resp 978-91-631-9475-7. Två upplagor.

Offentliga bibliotek; LIBRIS/webbsök. Uppsala universitetsbibliotek, Carolinabiblioteket Stockholmsregionen: Nordiska museets bibliotek, Kungliga biblioteket. Södra regionen: Lunds universitetsbibliotek, Universitetsbiblioteket .

Folkbiblioteken i Lund. Lunds stadsbibliotek: Lundasamlingen, Veberöds bibliotek


Släktforskarorganisationer: Skånes genealogiska förbunds bibliotek, Dalbybygdens Släkt- och Folklivsforskarförening.

10 Frälsehemmanet nr 41 i skånska Vomb med upproret 1773 som bakgrund. En släkt- och bybok. Författare: Birgitta Edmar, Ingrid Gottfries och Elna Nilsson. 2006.

Manus i Word med 11 avsnitt. Inledande kapitel om material och metod, om släkten från Vomb nr 41, om några bybor från släkten, om Södergårdsvägen 3 i Vomb, en träffpunkt för släkten, Odéens uppsats om bondeupproret 1773, om upprorsmakarna och släkten från nr 41. Innehållet i Disgen släktbok: Mårten Jönssons och Sissa Ohlsdotters stamtavla, Mårten Jöns-sons antavla, Sissa Ohlsdotters antavla, Kjerstin Persdotters antavla, Namnregister för släkt-tabellen.

Göteborg, Lund och Sävsjö 2006. Format 155 x 223 mm. Print on demand. 225 ex. ISBN 10: 91-631-9921-1 eller ISBN 13: 978-91-631-9921-9. 2006. ISBN 10: 91-631-9921-1 eller ISBN 13: 978-91-631-9921-9.

Libris: Uppsala universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Lunds universitetsbibliotek. Lunds stadsbibliotek: Lundasamlingen, Veberöds bibliotek. Ncbaz Vomb; Ls-cz


? TOLV ÅRS ERFARENHET AV ATT GÖRA SLÄKT-BÖCKER MED HJÄLP AV WORD OCH DISGEN

Alla här berörda släktböcker är gjorda med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word. Föreningen för datorhjälp i släktforskningen ger ut släktforskningsprogrammet Dis-gen, som hjälper släktforskaren att upprätta en databas över släkten. I föreningens tidning Diskulogen kom 1995-99 några artiklar om att göra släktböcker med hjälp av Disgen och Word (Marianne Falkenströmer 1995, 1996, och Lars Wallgren 1996, 1999). Med hjälp av artiklarna 1995-96 kom min första släktbok till.

Som alla släktforskare hade jag i min dator många uppgifter om min släkt. Det var enkelt att utgå från mina föräldrars respektive antavlor och deras gemensamma stamtavla. Släktboken kom att bestå av två delar, ett texthäfte och ett bildhäfte. Det hade just blivit ekonomiskt överkomligt med digitala kopior i färg. Textboken ser inte mycket ut för världen idag men jag är stolt över den. Jag ser den som ett bevarat avstamp i släktforskningen, som överras-kande väl också fungerat som en synopsis i den vidare släktforskningen.

De följande böckerna innehöll en stamtavla omfattande mer än 300 år respektive en krönika om skollärare Anders Nilsson i Vomb. Vid denna tid hade Disgen släktbok tillkommit, som jag inte var helt nöjd med. Det gick visserligen bra att göra en rtf-fil Disgen släktbok men det blev inte någon bra släktbok i litterär mening. Men det var trevligt med datorn och med di-verse experimenterande och läsning av Words hjälpfunktioner lärde jag mig att det finns nå-got som kallas samlingsdokument och andra nyttiga lägen i Word. Rtf-filen Disgen släktbok var OK, men det var infogningen av denna i Word-manuskriptet som var problemet. Läget disposition och ett litet system med rubriker blev lösningen på mitt problem. Hjälpfunktionen lärde mig att samlingsdokumentet fungerar som en behållare, i mitt fall, tänkte jag, för de många Disgenmallarna. Allt fungerade och har gjort det sedan dess. Men jag har länge läng-tat efter att någon Disgen-programmere utifrån mitt arbete gör en komplettering i Disgen-manualen på programspråk.

Flera av de tio böckerna skulle inte ha varit möjliga utan denna funktion. Det blev lätt att göra böcker och det var ett förvånande flexibelt system.

Flexibiliteten har märkts på annat sätt också. Efterhand som massorna av släktuppgifter kommit på plats i böcker blev det inbjudande att satsa på släktmiljöer som släktgårdar, byar med dess gamla kyrkor, originella personer, släktföremål, invandraröden, även tragedier. Detta lockade närstående att komma med i skrivandet, till stor glädje för mig.

Det var också positivt när en bok om Vomb av några ättlingar till wombbor upplevdes som även deras lilla släktbok. I den boken var min egen släkt nertonad men den fanns ju där, skol-läraren och barnmorskan hade sin viktiga plats i skånsk landsbygd på 1800-talet. Det visade sig även att Folklivsarkivet i Lund hade valt Vombs by som studieobjekt; 1930 kom uppteck-nare dit – ett mycket spännande material. Konsten kom också i fokus; Vomb var ett smultronställe för konstnärer i tidigt nittonhundratal och några hade gjort avtryck i bygden.

Boken om folkdräkter, som handlar om min mors originella moster Ingrid och om gamla släktföremål, tilldrog sig uppmärksamhet och trycktes om några gånger. Att använda föremål i släktforskningen ser ut att vara en ny trend i släktforskningen. I boken om henne finns gra-fiska släkttavlor, en liten stamtavla och en liten analys från kyrkoböckerna om den stora död-ligheten bland barn i smittosamma sjukdomar i sent 1800-tal. Systrarna Ingrid och min mor-


mor Maria var de enda överlevande av åtta barn i den drabbade familjen. Det gladde mig när Inger Rudberg skrev en välvillig recension i Släkthistoriskt forum, senare intagen i Nättid-ningen RÖTTER Litteratur-Sök.

Böcker med ISBN nummer har enligt reglerna sänts av tryckeriet (Studentlitteratur AB i Lund) till Kungliga biblioteket. I stor utsträckning har som gåva böcker sänts till berörda släktforskarföreningar, även DIS SYD. Släkten har hela tiden varit prioriterad men i någon mån har böcker sålts. De små upplagorna tar fort slut. Några exemplar sparas numera för ut-låning i egna handledningar. Böckerna är spridda. Det är tillfredställande att se vilka an-strängningar våra offentliga bibliotek gör för att inte bara förvara utan också fördela pliktex-emplar på ett genomtänkt sätt.

Jag har mycket goda och trevliga erfarenheter av kontakten med mitt tryckeri, Studentlittera-tur AB i Lund. Jag kom i kontakt med dem via en kamrat i cirkelstudierna i DISSYD om-kring 2000, Sven Lindahl, som redan hade fått en bok tryckt där. De har sedan tryckt alla mina böcker enlig Print On Demand. Digital utrustning var vid den tiden något nytt och sam-tidigt ekonomiskt fördelaktigt. Jag har haft samma kontaktman i alla år. När nu motsvarande utrustning finns mer spridd hänvisar Studentlitteratur till annan när det gäller tryckning av småskrifter.

Den inblick jag fått av tryckeribranschen och tillkomsten av släktböcker visar att det finns en stor teknisk variation när det gäller småskrifter, som är tilltalande för mig.

Det finns olika författarkonstellationer bakom böckerna. I en av dem var jag enbart handleda-re, som gav mig en mycket positiv erfarenhet av handledning på distans.

Frågan om handledning intresserar mig speciellt. Erfarenheter från mitt yrkesliv har aktuali-serats. Det gäller behandlingsarbete vid sjukdom med psykologiska och sociala metoder, där vikt läggs inte bara vid teknik utan också vid kommunikationen mellan behandlaren och den behandlade, som har med dem som personer att göra och kan innebära att ganska djupa skikt aktualiseras. Under arbetet i nu många år med att själv skriva om min släkt i samverkansfor-mer av skilda slag har jag känt att sådana djupa skikt aktualiseras. Jag menar inte att vi ska vara terapeuter för att göra böcker men önskar att hänsyn tas till dessa mekanismer. Till den ändan bör befintliga släktböcker utnyttjas. I Lund finns en stor samling släktböcker i Skånes släktforskarförbunds bibliotek. Jag har bett Berit Aronsson att försöka planera för visningar av dessa böcker för dem som själv vill göra böcker.

Jag trodde länge att de s.k. faddrarna i DIS borde vara faddrar även när det gäller släktböcker. Även om jag vet de är överfyllda med sitt fadderarbete. Konsekvensen är i så fall att DIS-faddrarna bör kompletteras med specialfaddrar med inriktning på släktböcker och de olika varianterna av teknik; i DISSYD utöver Disgen och Word även Page maker respektive Mac och Reunion. Jag skulle själv vilja pröva att vara fadder för kombinationen Word och Disgen.

En viktig erfarenhet för mig är det vi redan kommit att kalla distanshandledning, som först uppkom vid en långväga handledning men kom att tillämpas även lokalt med syftet att spara mina krafter, nersatta efter sjukdom. Nu tror jag att sådan handledning kanske bör tillämpas mer generellt.

Mina erfarenheter av lagen om upphovsrätt har fått ett eget avsnitt.


? MINA SLÄKTFORSKARORGANISATIONER Som ny släktforskare hade jag glädjen finna släktforskare ned anknytning till min egen släkt i olika släktforskarföreningar i Skåne och kom in i arbetslag av personer med stor erfarenhet och skicklighet. Och själv kunde jag ibland bidra med mina nyförvärvade datorkunskaper. Redan under 90-talet arbetade jag som nämnts med några böcker, som publicerades 1999-2001.

DIS SYD har PC-träffar, som närmast är seminarier och äger rum i en lokal i Eslöv. Ett tema bland många var under 2000-2003 tillverkning av släktböcker bl.a. med hjälp av släktforsk-ningsprogrammet Disgen och ordbehandlingsprogrammet Word. Efter några möten i stor-grupp beslöts anordna en studiecirkel med tillgång till datorer och programvara, också i Es-löv. Det fanns vid den tiden praktisk erfarenhet av programmen Microsoft Word och Page Maker, som innebar en möjlighet att jämföra dessa båda layoutprogram. Även medlemmar med Mac gjorde böcker.

Vi var en grupp som jobbade med seminarierna, också med att göra instruktioner. Det var Owe Billing, Anders Larsson, Kerstin Olsson, Jan Nilsson, Ingrid Gottfries, Helge Olsson, Stig Aronsson, Ulla och Frans Johansson. Även andra deltagare bidrog på olika sätt. I pro-grammet utlysta seminarier ägde enligt mina anteckningar rum 5/2 och 4/3 2000, en organise-rad studiecirkel i Lund pågick vårterminen 2000 till och med höstterminen 2002. Dessutom handledningsseminarier i Eslöv 23/1 och 22/2 2003.

På seminarierna användes tillgängliga släktböcker. Stig Aronsson hade en kurs i Page Maker och visade tillkomsten av Per-Aron och Elise i Starkeryd (2000). Jag hade tillfälle följa Berit Aronssons skrifter, eftersom vi tillhör samma släktkrets på Österlen. Det var en innehållsrik bok med textavsnitt, Disgen-tabeller och personregister, Nils Anders och Hilma på Vanstad-torp 4 och deras Österlenanor 1997.

Helge Olsson berättade om böcker gjorda med hjälp av programmen Mac och Reunion och kunde visa den ena boken efter den andra, Min fars anor, Min mors anor, Våra anor, Elsas ättlingar.

Sven Lindahl var långt kommen i att använda Disgen och Word med en bok publicerad 1999 Vårt ställe och nästa bok Vår släkt under 300 år (2001), som bestod av en Disgen släktbok med många tabeller i ett word-manuskript med kapitel om släkten och med person- och ort-register. Sven tillsammans med några familjmedlemmar gjorde böckerna. Sven hade nytta av våra seminarier, påstod han själv. Jag är idag övertygad om att det var funktionen Samlings-dokument och läge disposition som han med närstående tillgodogjorde sig. Han hade redan kontakt med tryckeriet Studentlitteratur AB, som även jag genom Sven kom i kontakt med.

Mycket aktuella för mig själv vid den tiden var skriften om Dannemannen Niels i Hannas och Släktkrönikan om skollärare Anders Nilsson i Vomb samt starten på Wollters vägar. I Mellanskånes släktforskarförening pågick ett intressant forskningsarbete med många anknyt-ningar till min egen släkt, som dittills varit obekant för min släktgeneration. Det var inte bara traditionell forskning utan också satsning på byar och gårdar. Släktkrönikan om Anders Nils-son var tänkt för ett släktmöte och trycktes aldrig.

Att det var svårt att göra en släktbok var en allmän uppfattning och det ansågs svårast att göra en med hjälp av Word och Disgen. Stig Aronsson hävdade att vi borde hålla oss till Page Maker. Andra menade att detta program var dyrt och alltför professionellt. Åsikterna om att


använda Word och Disgen var delade, men några av oss hade positiva erfarenheter. Att alla Disgenanvändare har Word i sin dator, medan endast ett fåtal har Page Maker, avgjorde frå-gan för några av oss. Helge Olsson såg stora fördelar med Mac.

Det var inte Disgen-programmet som vållade problem utan ordbehandlingsprogrammet, som var svårt att tillägna sig. Det behövdes en mer individanpassad handledning. Vi enades om att skapa en fast, liten studiecirkel för att få mer erfarenhet av att använda Word och Disgen. Jan Nilsson, Anders Larsson och jag var villiga att svara för en studiecirkel på prov. En sådan pågick från höstterminen 2001 och under 2002, varefter enstaka träffar. Studiecirkeln annon-serades i Diskutabelt, DISSYDS medlemstidning, och en grupp på 8 personer bildades med Anders och mig som lärare. Jag hade praktisk erfarenhet av att göra böcker och Anders stor vana vid Word, inte minst i företagsmiljö, även av att göra ett löpande register över sin släkt-forskarförenings artiklar.

En av deltagarna, Kerstin Botesgård Jeppsson, gjorde en släktbok – med hjälp av närstående - Familjen C. A. Alm. Släktbok i ord och bild. En annan deltagare var mycket nära målet när hon blev svårt sjuk och avled. Med mer tid skulle en mycket fin bok ha kommit till stånd. Erfarenheterna var blandade. Deltagarna hade olika utgångslägen, erfarenheter och kunskaper i programmen. Det såg ut som om en mer individualiserad handledning krävdes, och det var viktigt att deltagarna var inställda på fördjupning i programmen.

Idag tror jag att vi lärare gjorde det svårt för oss själva och för våra elever genom att försöka lära ut skapande av inte bara formatmallar utan också dokumentmallar, som jag kan läsa ut av min första instruktion.

Jag hade påverkats av att boken om Hannas gjordes med den förberedda dokumentmallen Avhandling i Word, som inte finns kvar. Istället finns ett stort utbud av förberedda rubriker, som enligt mina erfarenheter är fullt tillräckliga för att bygga upp manuskript i Word, som jag på grund av sin enkelhet inte nog kan rekommendera, då innebörden är mycket lätt att förstå.

Den första instruktionen gjordes år 2000 och erfarenheterna infördes i någon mån i följande instruktioner, ett material som används när detta skrivs. Instruktionerna har i olika versioner varit utlagda på min hemsida och under tiden seminarierna i ämnet pågick även på DISSYDS hemsida. Jag minns att en person ringde och meddelade, att hon gjort en släktbok med hjälp av en sådan instruktion, som jag tyvärr inte antecknade. En annan, som deltagit i en informa-tionsdag, visade på vårmötet i DISSYD 2007 sin bok och menade att hon inspirerats på en informationsdag, det var Dagmar Mannerbäck Neta Paulina med anor i Bjäre. Susanne Gus-tavsson i Mellersta Skånes släkforskarförening gjorde en släktbok, Anor och ättlingar till Nils Olsson och Bengta Andersdotter-Cederberg från Vollsjö socken i Skåne med hjälp av Word och Disgen och det gjorde också min kusin Bertil Lannefors, Släktbok. Version Bertil och Marianne År 2001 med samma teknik.

Jan Nilsson gjorde disketter som delades ut eller såldes i olika sammanhang, även på för-bundsnivå. Jag minns att vi sålde dem för tio kronor stycket på våra möten. Efter notiser om saken i Diskutabelt och i Diskulogen hörde ett antal personer av sig. Några hade redan gjort böcker själva. Jag sparade några av dessa e-brev och har tagit några kontakter.

2003 drabbades jag av sjukdom. Jag kunde fortsätta att göra släktböcker men var däremot inte aktiv i mina organisationer på grund av sviter. Men 2006 kände jag mig beredd att åter ta kontakt med mina organisationer.

Sålunda inbjöds jag under 2007 till Lunds släktforskarförenings årsmöte, Släktforskningens dag i Lund, Skånes genealogiska förbunds årsmöte, DISSYDS årsmöte i Helsingborg. Vid


alla visades bokbord med släktböcker, mina och andras. Jag inbjöds även till Släktforskarda-garna i Halmstad sektion DIS med bokbord och dubblerad föreläsning tillsammans med An-ders Larsson.

2005-2006 var jag handledare genom en närstående åt en arbetsgrupp på en avlägsen ort i Sverige. Kommunikation om vederbörandes manuskript skedde genom utbyte av filer via e-post med infogade filer eller med cd-skivor per post samt ett fåtal träffar. Erfarenheterna var mycket goda (Boken om Gravendal). Detta sätt att arbeta borde passa lika bra på närmre håll och skulle kunna förenas med föreningsträffar.

Jag ville testa detta förfarande genom att på ett DISSYD-seminarium inbjuda någon enstaka släktforskare att göra en släktbok med individuell handledning. På så sätt började jag handle-da Ingrid Böklin i mars 2007 som gjorde en fullständig men preliminär släktbok i juli 2007 Släktkrönika i ord och bild. En släktkrönika om min mamma i tre generaioner. En del av hennes material presenteraedes på min hemsida och användes i visningarna, där även on själv började medverka. Hon gav viktig feedback på instruktionen. Handledningsmaterialet kom-municerades med hjälp av e-post, cd-skivor, visning av släktböcker samt träffar vid behov. Instruktionsmaterialet på min hemsida har alltid utformats med detta syfte. Erbjudandet gäll-de endast den som var beredd att fördjupa sig i programmen Word och Disgen, hade en bär-bar dator och kunde ta sig till min bostad. Att fortsätta pröva denna form av handledning är ett av syftena med även denna skrift.


? PÅ VILKA BIBLIOTEK FINNS BÖCKERNA? Här visas var jag hittat mina tio böcker över huvud taget och samtidigt ges en liten inblick i biblioteksvärlden på vårt område. Först listan på böcker.

Mina släktböcker 1 Ragnhild och Julius Gottfries släkt i text och bild. 1996. 2 Släktkrönika om skollärare Anders Nilsson i Vomb. 1999. 3 Ättlingar till Dannemannen Niels. Bonde i Hannas 1590. 1999. 4 Folkdräkter i Skåne belysta genom Ingrid Andersson. 2001. 5 Skatte Rusthålls Hemmanet Ingelstorp nr 10 på Österlen 1702-1921. 2002. 6 Wollters vägar. 2003. 7 Ragnhild och Julius Gottfries i Borrby på Östertelen – en släktbok. 2004. 8 Om Gravendal under fyra århundraden. 2006. 9 Frälsebyn Vomb i Skåne på 1800-talet. En släkt- och bybok. 2006. 10 Frälsehemmanet nr 41 i skånska Vomb. En släkt- och bybok. 2006.

Skånes Genealogiska Förbund Hemsida: http://www.sgf.m.se/ Gå till beställ här SGF bibliotek Välj släktböcker. Många boktitlar finns. Fyra av de tio släktböckerna finns med. Utöver de fyra här diskuterade böck-erna finns också boken om Skatterusthållet Ingelstorp nr 10 med.

Skånsk litteratur för släktforskare http://www.sgf.m.se/bibliografi.htm Utgiven av SGF.

Utdrag ur Förord och innehåll

”Vi har i huvudsak följt bibliotekens klassifikationssystem. Material som innefattar någon typ av släktinformation har delats upp på släktböcker med olika släkter och släktböcker över en-skilda släkter. Verk som rör bibliografier, historieböcker, släktforskning i allmänhet, hand-böcker, vissa yrkesgrupper osv. har även fått egna avsnitt.”

Aa Bibliografier och arkivförteckningar K Historia, särskilt skånsk historia Lda Handböcker för släktforskare Ldm Uppslagsverk för släktforskare Lds Släktböcker och släktsamlingar Ldz Särskilda släkter Lm Kalendrar och matriklar Lmc Biografier över präster, herdaminnen Lme Biografier över studenter Lml Släktforskarförteckningar Lms Biografier över militärer Lmv Biografier över medicinska yrkesgrupper Lmz Övriga yrkesgrupper


ISBN släktböcker och offentliga bibliotek

Kungliga biblioteket: Avsnittet om de egna böckerna ger en inblick i Kungliga bibliotekets handhavande av plikt-exemplaren.

Bibliotek.se är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket/LIBRIS och Bibliotekstjänst. Nätresurs för samsökning i svenska offentligt finansierade biblioteks samlingar.

En bok som inte har ISBN-nummer kan ibland komma fram på Bibliotek.se såsom Ättlingar till Dannemannen Niels. Bonde i Hannas 1590. Den står på orten Simrishamn. Ett exemplar gavs av författarna till släktforskarföreningen på Österlen, som har sitt bibliotek på stadsbib-lioteket i Simrishamn.

Libris låntagarbesällningar Beställningsrutinen kan användas av alla, som är registrerade som låntagare och har lånekort på något av de bibliotek, som tar emot beställningar via LIBRIS fjärrlån. Kontrollera i listan över deltagande bibliotek om ditt hembibliotek ( = bibliotek där du är registrerad låntagare) finns med.

Lunds stadsbibliotek Lunds stadsbibliotek gav 2007-03-05 ut broschyren Släktforskning. Böcker, tidskrifter & da-tabaser. Under Orter och ortnamn återfinns Skatterusthållshemmanet Ingelstorp 10 med be-teckningen Lds, samt under Bibliografier Skånsk litteratur för släktforskare med beteckningen Ld Ref.

Lunds stadsbiblioteks informationsblad, daterat 2007-05-12:

De offentliga bibliotekens klassifikationssystem A Bok- och biblioteksväsen B Allmänt och blandat C Religion D Filosofi och psykologi E lJppfostran och undervisning F Språkvetenskap G Litteraturvetenskap H Skönlitteratur

Talböcker Ljudböcker

I Konst, musik, teater och film J Arkeologi K Historia L Biografi med genealogi M Etnografi, socialantropologi ' N Geografi Samhälls- och rättsvetenskap P Teknik, industri och kommunikationer Q Ekonomi och näringsväsen


R Idrott, lek och spel S Militärväsen T Matematik U Naturvetenskap V Medicin X Musikalier Y Musikinspelningar

Universitetsbiblioteket i Lund På hemsidan hänvisas man direkt till sökprogrammet Lovisa. När jag söker på författare och mitt namn får jag upp en lista med böcker. Av släktböckerna ser jag boken om Frälsebyn Vomb, om Frälsehemmanet Vomb nr 41, om Ragnhild och Julius Gottfries 2004, om Woll-ters vägar, om Folkdräkter och om Skånsk litteratur för släktforskare.

Jag saknar först boken om Rusthållet Ingelstorp nr 10. Den kommer emellertid fram när jag söker på Ingelstorp nr 10 i Skåne. Bibliotek.se: Skatte Rusthålls Hemmanet Ingelstorp nr 10 på Österlen, en släktgård i sju generationer 1702-1921 Lds-cs.

Du som vill ta del av en släktbok och vet titeln på boken och vem författaren är skall inte tve-ka om att gå till ditt offentliga bibliotek och söka hjälp. Det kallas fjärrlån. För mig har sö-kandet på biblioteken varit en uppmuntrande erfarenhet. Jag hoppas, att många släktforskare väljer att använda ISBN till sina böcker.


? MIINA SLÄKTBÖCKER OCH LAGEN OM UPP-HOVSRÄTT

Mina släktböcker 1 Ragnhild och Julius Gottfries släkt i text och bild. 1996. 2 Släktkrönika om skollärare Anders Nilsson i Vomb. 1999. 3 Ättlingar till Dannemannen Niels. Bonde i Hannas 1590. 1999. 4 Folkdräkter i Skåne belysta genom Ingrid Andersson. 2001. 5 Skatte Rusthålls Hemmanet Ingelstorp nr 10 på Österlen 1702-1921. 2002. 6 Wollters vägar. 2003. 7 Ragnhild och Julius Gottfries i Borrby på Östertelen – en släktbok. 2004. 8 Om Gravendal under fyra århundraden. 2006. 9 Frälsebyn Vomb i Skåne på 1800-talet. En släkt- och bybok. 2006. 10 Frälsehemmanet nr 41 i skånska Vomb. En släkt- och bybok. 2006.

Jag tänker inte redogöra för lagen men vill gärna kommentera den i anslutning till släktböck-erna.

1 Ragnhild och Julius Gottfries släkt i text och bild. Det finns flera gamla, vackra fotografier i släktarkivet, som vi ville mångfaldiga för Ragn-hilds och Julius många barn och barnbarn. Vid den tiden hade det blivit ekonomiskt över-komligt med digitala kopior, även om det fortfarande var dyrt. Jag blev så småningom med-lem i DISSYD genom min dåvarande granne Leif Pettersson i Lund och en databas började byggas upp. Disgen släktbok tillkom. Senare kom jag in i diverse föreningar för släktforsk-ning. Det blev lätt att göra en enkel skrift, som passade för just nämnda behov.

Det finns i släktarkivet två fotografer på konstnärlig nivå, som gör dem aktuella i upphovs-rättssammanhang. Det är Carl Fredrik Ohlsson i Borrby (1905-1995) med permanent minnes utställning på museet i Ystad och Gustaf Ljungmo (1888-1960), som var lärare, författare och fotograf. Jag tolkar i dag upphovsrätten så att för båda dessa fotografer råder tillräcklig verkshöjd, som inom fotografering innebär att deras verk har konstnärligt värde (Wikipedia 2007). Verkshöjd gäller konstnären och därav följer att vederbörandes bild ska bedömas där-efter. Sjuttioårsregeln gäller under dessa omständigheter.

I denna skrift (nummer ett) ingår en bild från vardera fotografen, båda med motiv från vår familj. Ljungmo var en vän till familjen och tog bilden 1921 och Ohlsson yrkesfotograf i Borrby; hans foto var beställt (ett familjefoto), inhandlat och betalt av familjen (1949). Även han var bekant med oss alla. Innehavarna av respektive upphovsrätter borde enligt lagen ha beretts tillfälle godkänna användning och fått tillfälle ställa krav på kompensation men så skedde inte.

Jag hade inga tankar på lagen om upphovsrätt, när skriften nummer ett kom till. Den var inte tänkt för tryckning utan mer som ett antal fotokopior avsedda för den närmaste familjen, allt-så ett begränsat privat behov, som var mina syskon med familjer. Skriften fick aldrig något ISBN-nummer och såldes aldrig. Jag skänkte en bok till SGF. Ingen har haft invändningar mot boken.


Äras den som äras bör I sökmaskinen Wikipedia aktualiseras också det som benämns den ideella rätten, som präglat den skandinaviska hållningen till upphovsrätten. Den har rötter i Västgötalagen ”där den kort och gott lyder: Äras den som äras bör.” Vårt bildhäfte inleds med en noggrann redogörelse för i skriften aktuella fotografer, som innebär att vi författare åtminstone ärade fotograferna, som i dag känns bra. Verk av dessa båda fotografer finns även i senare skrifter.

Ett råd till Dig som läser detta och är nybörjare i att göra en släktbok är att du bör tänka efter var lagen om upphovsrätt kan vara aktuell i din kommande bok. Jag gjorde nybörjarfel, som du bör undvika. Även om vi är amatörer bör vi som släktforskare följa gällande regelsystem för böcker. Detta behöver vi diskutera mer än vi gör. Denna uppsats är ett inlägg i den debat-ten.

2 Släktkrönika om skollärare Anders Nilsson i Vomb. 1999.

Rätt till citat Lagen om upphovsrätt 2 kap. 22 § (Wikipedia 2007) säger: ”Var och en får citera ur offent-liggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av än-damålet.

Citaträtten innebär att andras verk kan återges i ett eget arbete i syfte att kritisera eller belysa det andra verket eller för att understryka eget ställningstagande. Citat får inte vara för långt, det får endast återges i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Det litterära eller konstnärliga verket måste således vara offentligt utgivet för att få citeras. Andra verk, till exempel privata brev eller internt arbetsmaterial, kan inte citeras. Citat kan göras ur litterära verk, musikaliska verk samt filmverk. För konstverk gäller särskilda regler.

Kom ihåg att: Upphovsmannen skall angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Det får inte ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes.”

Den ekonomiska rätten Till upphovsrätten hör också den ekonomiska rätten, även kallad nyttjanderätten, rätten att tjäna pengar på verket – genom att visa det, vidareförsälja det eller att sälja kopior av det.

Även släktkrönikan om skolläraren gjordes för begränsade privata behov, dock i en ett steg vidare krets, nämligen min kusinkrets på fädernett. Eftersom jag vid den tiden hade skolan i Vomb som fritidshus ägnade jag mina anor lärarna och barnmorskan stort intresse. Det fram-gick att släktkrönikan om Anders Nilsson var avbruten med ett fåtal uppgifter om hans far och inga alls om tidigare anor, som delvis berodde på att kyrkoarkivet i Långaröd hade brun-nit och att Anders far dog när Anders var barn. Släktforskare i släktforskarföreningen i mel-lersta Skåne gav mig inblick i hela Anders Nilssons släkt, inklusive byar och gårdar. Till det-ta hörde också sockenböcker om Östraby, som hör till de bästa jag tagit del av på området (Janssens och medarbetare), inte minst inblick i Anders släkt. Allt detta var mycket intressant för min stora släkt. Vi har i många år släktträffar sommartid och nu skulle mötet 1999 handla om Anders Nilsson och den nyupptäckta släkten. Vi gjorde ett ambitiöst program; en släkt-skrift och byarna i norra Färs härad, bl.a. uppe på Linderödsåsen, skulle presenteras inklusive en utfärd i området.


Min entusiasm tog överhanden och jag bröt kraftigt mot upphovsmännens citaträtt. I några socknar görs årliga sommartidningar om bygden och där lånade jag sidor om byarna utan att fråga. Ur den fina släkt- och byboken om Östraby, som innehöll många fakta om min egen släkt, lånade jag ett stort material. Min skrift trycktes aldrig men hade skänkts till föreningen i mellersta Skåne och till SGF.

Författarna till boken om Östraby reagerade negativt på det jag gjort. Det var nu jag förstod att vår lilla skrift uppfattades som en riktig bok – en bakläxa jag aldrig glömt. Först nu för-stod jag att jag måste ta mitt ansvar som författare trots att skriften i mitt tycke var en amatörs anspråkslösa häfte. Vid denna tid blev lagen om upphovsrätt viktig i SGF och en utredning gjordes (Haskå och medarbetare). Det var nog mer än jag som behövde en uppstramning, när det gäller tillämpningen av lagen om upphovsrätt.

Släktböckerna från och med nummer 3 har gjorts med ständig hänsyn till upphovsrätten. Från och med dessa böcker har jag medvetet gjort anspråk på att göra böcker; de har tryckts och har ISBN-nummer. Flera har en mycket vidare släktkrets än de två första och några handlar om ganska speciella ämnen.

5 Skatte Rusthålls Hemmanet Ingelstorp nr 10 på Österlen 1702-1921. 2002. Tre bilder i med folkdräkter som motiv erhölls från Nordiska museet i Stockholm med till-stånd att användas i boken om Ingelstorp 10.

6 Wollters vägar. 2003. Tre bilder av uniformsdelar från Erik Bellanders ”Dräkt och uniform.” Citat ur Wollters vä-gar: …

Följande bilder är hämtade från Kungliga armémuseums ”Dräkt och uniform” för att ge en bild av Christian som ryttare. Tillstånd av Armémuseum till publicering.” …

Det äldsta och mest ursprungliga torpet på bild som jag kunnat finna är ett soldattorp på Kra-geholm, som mycket väl kan ha varit ett soldattorp tidigare. Så kan Ernst Wollter med familj ha bott. …

Bildtext: Soldattorpet på Krageholm kan ha varit ett ryttartorp. Det finns idag i Ystads sand-skog, moderniserat till samlingslokal för en militär kamratförening. Ur ”Södra skåningarna 1811-1940. Tillstånd till publicering har erhållits av kamratföreningen.” …

Bildtext: Barnmorskeschatull, Lund, daterat 1873, från Medicinhistoriska museets samlingar i Lund. … Tillstånd av Kerstin Arcadius.

Bildtext: Wernershus i Vomb. Foto: Harald Olsson, 1954. Skånes Hembygdsförbunds arkiv.

Tillstånd av Kerstin Arcadius.

Citat från hemsidan Svensk musik om musikern och poeten Sverker Ahdes liv och gärning: ”Hämtat från Internets hemsida Svensk musik – Biografier. Tillstånd till publicering. …

Tillstånd av STIM: ”Det går utmärkt att använda vår biografi över Sverker Ahde så länge du bara anger källan. Det är den policy som vi följer generellt när det gäller texter som är pub-licerade på STIM / SVENSK MUSIK:s hemsida.” …


7 Ragnhild och- Julius Gottfries i Borrby på Österlen – en släktbok. 2004. I boken om mina föräldrar aktualiserades lagen om upphovsrätt på flera sätt.

Fotografer med verkshöjd:

Bilder av samma fotografer som i släktboken nummer ett ovan bidrar till denna bok. Bådas efterlevande var kända för mig. Gustav Ljungmo avled 1960. Innehavaren av upphovsrätten, en svärson, kontaktades per telefon. Denne medgav användning av bilderna och hade inga anspråk på kompensation. Carl Fredrik Ohlssons dotter var innehavare av upphovsrätten och kontaktades per telefon. Vi bad om sammanträffande i den butik i Borrby som hon övertagit efter sin fader. Vi visade den blivande boken och de aktuella bilderna. Vi visade även hur notisen om copyright gjordes:

Uppvaktning på Julles 70-årsdag på Gamlegård med CF Ohlsson som fotograf. Tillstånd till publicering av Eva Ohlsson, som medgav användning i boken. Vi enades om kompensation i form av rabatterade böcker till försäljning. …

Konstverk i form av målningar:

Gerhard Wihlborg var en etablerad skånsk konstnär. Det visade sig att hans upphovsrätt ad-ministreras av BUS Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, Drottningsholmsvägen 10, 11242 Stockholm. Tillståndet innebär att copyright skall anges direkt vid återgivningen på exakt nedan angivna sätt.

© Konstnärens namn/BUS årtal. Målningens titel.

Begärt arvode 578 kr. ”Två friexemplar av er produktion skickas till BUS.” …

I direkt anslutning till avbildningen i boken © Gerhard Wihlborg / BUS. Bethackerskor.”

Det var en akvarell gjord cirka 1937. Begärt arvode 578 kronor enligt faktura. …

Innehavare av upphovsrätt till några fler etablerade konstnärer kontaktades och medgav an-vändning utan krav på kompensation. Till några konstnärer fann vi inte någon innehavare. …

9 Frälsebyn Vomb i Skåne på 1800-talet. En släkt- och bybok. 2006. Denna bok är en antologi och försök gjordes att den skulle bli det även officiellt men det gick inte. Alla ville att jag själv skulle stå som ensam författare och välja utdrag. Jag har varit mån om att det tydligt ska framgår vem som är författare, även om jag redigerat, om än så lite som möjligt. Äras den som äras bör. Detta sätt att göra en bok har faktiskt känts bra när det gäller lagen om upphovsrätt. Det finns mycket i boken som är relevant ur den lagens synpunkt.

Citat: Målning av konstnären Jonas Åkesson Karna Ola Ols 1918. © Jonas Åkesson. Till-stånd till publicering av Christian Åkesson. Ägare Malmö konstmuséum. Målningen MM 007909 är fotograferad av Andreas Nilsson på fotosektionen på Malmö Museer och Malmö konstmuseum. …

I detta fall fanns två upphovsrätter, den ena konstnären, den andra fotografen.

Det finns i boken många bilder av Jonas Åkesson (1879-1970), en etablerad skånsk konstnär. Sonen Christian Åkesson har medgett användning av bilderna.

Det finns också många texter och bilder som har med en enskild släkt att göra, såsom ättling-ar till Christine och Anders Nordström. Det gäller konstnären Tora Vega Holmström och fil doktor Ingemar Ingers. Innehavare av upphovsrätterna är Ulla-Dea Lewan och Nils Lewan, som gett tillstånd till publicering.


Citatexemepel: © Tora Vega Holmström: Nygårds sal, kolteckning 1902 av TVH föreställan-de hennes mormor Christine spelande guitarr under Vasaporträtten. Ur boken Tora Vega Holmström av Birgit Rausing.

© Tora Vega Holmström: ”Margreta Anders Svens” i Vomb, tuschteckning av TVH från bör-jan av seklet. Hämtad från biografin. Nils Lewan, Ulla Dea Lewan och Birgit Rausing har medgett användning av biografin och andra verk av Tora Vega Holmström.

Citat från skrift av Nils Lewan: Utdrag ur en artikel av Nils Lewan i årsboken 2002 för Skå-nes naturskyddsförening ”Målet med ängavattningen på Vombs ängar.” Plus foto. Tillstånd till publicering av Nils Lewan.

Det stora materialet från Folklivsarkivet vid Lunds universitet tillkom i början av 1930-talet, alltså för mer än 70 år sedan.

Texter av Eva Karsten och Per Nyberg ur deras utredningsmaterial om byn Vomb med till-stånd till publicering.

Stora delar av boken om frälsebyn Vomb är skrivna av andra än mig under eget namn och deras texter berörs inte av lagen om upphovsrätt.

Till två tidigare publicerade artiklar har innehavare av upphovsrätt inte återfunnits. En av ar-tiklarna, som publicerats i Skånes naturvårdsförbunds tidskrift har länskonsulent Magnus Billqvist givit tillstånd till publicering.

De gamla kartorna från Lantmäteriet berörs inte av lagen. Det gör de moderna kartorna men för dessa har jag inte begärt tillstånd.

10 Frälsehemmanet nr 41 i skånska Vomb. En släkt- och bybok. 2006. I föregående bok om frälsebyn Vomb åberopas tillstånd som samtidigt gäller denna bok om frälsehemmanet Vomb nr 41, nämligen konstnären Jonas Åkessons verk. Det gäller också bilden av den gamla skolan Vernershus i Vomb. Och jag har inte begärt tillstånd av Lantmä-teriet till de moderna kartorna.

Det finns bilder och texter av Christina Malmström Barke, som tillkom när hon var medarbe-tare i boken. Efter hennes död har tillstånd av sonen Carl Barke erhållits att använda detta material. Det gäller främst bilder och texter om kalkmålningarna i Vombs kyrka. Konservator Christina Gräbe har också ställt bilder till förfogande och gett sitt tillstånd till användning. Professor Anders Piltz har gett tillstånd till användning av sin tolkning av ett band med la-tinsk text.

Textilkonstnären Hellevi Nilsson Kjellhard har gjort en förlaga till kormattan i Vombs kyrka.

Citat: Förlaga i akvarell av kormattan av Hellevi Nilsson Kjellhard med namnet Vombs äng-ar. Foto: Ingrid Gottfries. Tillstånd till publicering av Hugo Kjellhard.

Axel Odéens uppsats Då Ramels ”wombsingar” gjorde uppror år 1773

Citat ur boken: Denna uppsats finns i en maskinskriven upplaga spridd bland släktforskare. Med hänsyn till upphovsrätten har vi sökt efterlevande till Axel Odéen (1887-1986). Av två söner, Hannes och Elis Odéen, har tillstånd till användning erhållits. De kände inte till just denna uppsats men berättar att Axel Odéen publicerade många liknande uppsatser i t.ex. Ystads allehanda under pseudonymen Ajo. Han var också medförfattare till en bok över sock-nen Sövestad där han var folkskollärare. Han var även släktforskare och ledde kurser i släkt-forskning. Det exemplar som Elna använt fick hon av Anders Nilsson i Flackarp.


? DEN TEKNISKA BAKGRUNDEN Detta kapitel innehåller flera svårlästa texter! Jag hoppas det skall läsas av någon av Disgens programmerare.

Släktforskningsprogrammet Disgen Avskrifter från Diskulogen:

Diskulogen nr 37 september 1995: Marianne Falkenströmer: Att göra en släktbok

Redaktionens inledande notis: ”Under släktforskardagarna i Medborgarhuset i Stockholm demonstrerades hur du kan gå till väga när du tar fram en egen släktbok.

Det var Marianne Falkenströmer som tillsammans med Carl-Göran Backgård och Folke Strandberg hade tagit fram en metod att utnyttja olika typer av program för att skapa en släktbok med både text och bild.

Till sin hjälp har de ordbehandlingsprogrammet MS Word, bilder inlästa med scanner på tif-format och, sist men inte minst viktigt, DISGEN!

Här intill finner du en kort beskrivning på hur även du kan göra.”

Marianne Falkenströmer: Utgå från Disgen. Vi utgår från våra anor i Disgen. Vi startar med att göra en antavla i tabellform (t.ex. tre ge-nerationer). I förväg har vi valt inställning fetstil på efternamn i menyn Inställningar – Skri-vare. Vi har även begärt personregister till antavlor och sagt Nej till frågan om individnum-mer skall vara med.

Vi väljer nu ”fil för DGPRT” vid utskrift. Därefter ger vi filen ett namn, t.ex. släktbok. Den-na utskriftsfil hamnar på samma bibliotek som DISGENs dat afiler, dvs på biblioteket ”d-stand”. Gå till Menyn Arkiv – Gå till DOS. Gå till biblioteket C:\DG6 (DOS-kommandot cd c:\dg6). Skriv följande:

Dgprt d-stand\släktbok rtf släktbok.rtf d-stand\persort.rgu

(på en rad) och tryck Enter. Om nu allt gått rätt till får du en uppmaning att ta in filen i ditt ordbehandlingsprogram. Avsluta DISGEN med Exit följt av Ctrl-X.

Fortsätt med MS-WORD


Nu startar du t.ex. MS-Word (det är så vi gör). Välj ”Infoga dokument”. Ändra från Word-format till RTF-format och leta reda på DISGEN-filen på biblioteket c:\dg6. Filen heter släktbok rtf. Välj den.

Hela dokumentet finns nu i Word. Spara och ge den ett namn, t.ex. släktbok.doc. Sist i do-kumentet har du personregistret som du markerar och sorterar i bokstavsordning. Det gör du i MS Word. Under Tabell, Sortera text, du har även sidhänvisningar, både i dokumentet och personregistret. Det står (Far I:1 s, Mor 1:2 s) från början. Ditt ordbehandlingsprogram kan referera till rätt sidor. Återkommer till det. Stäng dokumentet då du sparar det.

Lägg in bilder Ta fram ett nytt dokument och lägg in bilderna. Välj Infoga bild, bilderna har vi på disketter inscannade i förväg. Dessa kan naturligtvis ligga på hårddisken om plats finns. Bearbeta se-dan bilden till lämpligt format. Klicka på bilden och ta tag i någon av kanterna och skjut ihop bilden. Välj Visa sidlayout. Om du infogar ram runt bilden kan du lättare flytta bilden i do-kumentet. Gör nu om samma sak med bild 2, gör ram och placera bilderna vid varandra. Du kan också skriva in den text du vill ha tillsammans med bilden. Spara och ge namn, stäng.

Öppna dokumentet släktbok.doc igen. Gör plats i dokumentet där du vill ha din bild. Välj In-foga dokument. Välj dokumentet med bilderna. Justera sedan med piltangenterna så du får bilderna exakt där du önskar.

Nu är vi strax klara Nu är vi klara och skall skriva ut, men vi ska sidnumrera först. Gå till Infoga sidnummer och välj alternativ. Det är nu vi måste programmet att hänvisa till rätt sida vid utskrift. Välj Redi-gera, Markera allt. Tryck på höger musknapp, välj Uppdatera fält 2 gånger. Om du bara upp-daterar en gång får du upp texten ”kan inte hitta referens”. Om allt gått rätt till har även sid-hänvisningarna i personregistret ändrat sig.

Det finns naturligtvis fler sätt att arbeta än ovan beskrivet. Bl.a. fler funktioner i MS Word etc.

OBS: Att arbeta med bilder kräver mycket minne.

Lycka till med ditt första utkast!

Marianne Falkenströmer

Illustrationer: MF vid datorn, Bild av flicka med texten Min släktbok samt antavla i 3 bilder med 2 bilder.

Diskulogen nr 38 jan 1996 Marianne Falkenströmer: Släktbok med DISGEN MF berättar om hur många DIS-are har hört av sig från hela landet. En första kurs är genom-förd av TBV Södertälje och DIS. Berättar också om problem, varav några skall hänvisas till Lars Blomberg. Deltagarna var mycket positiva. Det finns en annons för en kurs i TBV Sö-dertälje.

I övrigt hänvisas till Diskulogen.


Diskulogen nr 38 jan. 1996 Lars Wallgren: Skapa din egen textlay-out med DGPRT och egna formatmallar ”Disgen 6.0, ´släktforskningsprogrammens Rolls Royce´, har nästan alla funktioner man kan önska sig och utför dessa snabbt och helt utan säkerhetshotande systemkrascher. På en punkt brister det dock: förmågan att inom programmets ram kunna styra layout och utskrifter med teckensnitt och bilder i en miljö där ´vad du ser är vad du får´.

Denna brist är man på väg att råda bot på genom utvecklandet av en Windowsversion. I vän-tan på den finns en annan väg in i Windowsvärlden från DG6: DGPRT. Funktionen gör det möjligt att exportera utskrifter i ett format som kallas RTF (Rich Text Format). Detta format kan tas upp av t.ex. Microsoft Word och innehåller en mängd formamallar.

Hur man kan arbeta med DGPRT och Word beskrivs kortfattat men instruktivt i Marianne Falkenströmers artikel i Diskuloen nr 37 om hur man gör en släktbok. En del av denna artikel blir också en upprepning av det hon skrivit.

Men idén med den här artikeln är att beskriva mer omfattande hur man arbetar med DGPRT-RTF-Word med en tonvikt på hur man kan styra och ändra de formatmallar som man impor-terar i Word och lagra dessa i dokumentmall. Med Word menas i det här fallet MS Word för Windows 6.0 under Windows 3.1 (3.11). Detta torde vara den mest spridda kombinationen.

IG anm.: Resten av den drygt 2 sidor långa artikeln är skriven i ett tekniskt språk som knap-past lämpar sig för denna skrift. Den intresserade hänvisas till originalartikeln.

Diskulogen nr 47 feb 1999 Lars Wallgren: Skapa din egen layout med RTF och mallar i Word. (IG anm.: För bilder hänvisas till originalartikeln.)

För att släktforskningen inte ska vara en navelskådande verksamhet krävs det att man kan presentera sina resultat på ett attraktivt sätt. Man måste för att erhålla intresse från vanliga icke släktforskningsfreakiga personer komma med något annat än antavlor eller stamtavlor i tabellform sida upp och sida ner. Det krävs bilder och layout. Genom DG7 har vi kommit ett stycke närmare detta med bättre möjligheter att styra utskrifter men layoutmöjligheterna är fortfarande klart begränsade och frågan är om man någonsin kan räkna med att bygga in tota-la layoutmöjligheter i ett släktforskningsprogram.

Genom RTF (=Rich Text Format) har vi fått en möjlighet att exportera utskrifter för att kun-na ta in dem i andra program med större möjligheter. För närvarande är det bara Word som jag känner till som klarar av att hantera detta på ett någorlunda bra sätt. Nu är inte Word nå-got layoutprogram men har ändå trots allt en hel del funktioner med vilka man kan skapa en läsvänligare produkt.

Fördelen med att jobba med RTF-Word är också bl a att man kan lägga till egen förklarande text var som helst, rubriker, bilder m m och ändå få register och referenser att stämma.

RTF-möjligheten fanns också i DG6 men i ganska primitiv form. Jag skrev en artikel i Disku-logen (nr 38 jan 1996) om hur man kan skapa egen textlayout med RTF och egna formatmal-lar. Mycket av det som stod i den artikeln är nu inaktuellt och glädjande nog har allt blivit mycket enklare.

Varför ska man nu göra egna formatmallar? Duger inte formatet som man har bestämt det i DISGEN? Nja, det du kan påverka i DISGEN är teckensnitt, stil och storlek, och numera


dessutom färg. Du kan inte bestämma styckeformatering dvs om du vill ha marginaljusterad text eller vänsterställd, storleken på indrag, förekomsten av linjer som avdelare m m.

Denna artikel baseras på användandet av DG7.O och Word 7 (Office 95). Detta torde vara den mest spridda kombinationen bland medlemmarna, men andra versioner av Word går ock-så.

Här används antavla i tabellform som exempel, men det fungerar på samma sätt med de andra utskriftsformerna som går att exportera till RTF: Stamtavla i tabellform, Ansedlar och Släkt-matrikel. Enda skillnaden är att formatmallarna kommer att ha andra namn.

Export från DISGEN Gå i DlSGEN till Inställningar-menyn och välj Antavlor. Där kan du nu ställa in hur du vill att antavlan ska utformas, vilka notiser som ska tas med, teckensnitt, teckenstorlek m m.

Bygg antavla på vanligt sätt. Tryck på Utskriftssymbolen. Välj Skriver ut till RTF-fil. Du kan nu välja var RTF-filen ska hamna. Normalt brukar den placeras i D-stand-mappen.

Skapa en dokumentma/l i Word Starta Word. Välj Nytt. Välj nere till höger i dialogrutan Skapa Nytt - Dokumentmall.

Här kan det vara på sin plats att förklara begreppen i formatmall och dokumentmall. En for-matmall i Word är en färdig mall för hur ett visst textavsnitt ska se ut i ett dokument, i t ex Rubrik.

En dokumentmall är en mall för ett helt dokument, med inbyggda formatmallar. Dokument-mallar har tillnamnet .dot och sparas vanligtvis i en mapp i Msoffice-mappen som heter Mal-lar.

Det kan vara förvirrande att den vanliga dokumentmallen man använder heter Normal.dot samtidigt som den formatmall man får upp när man kommer in i ett nytt dokument också he-ter Normal. Men det är alltså två skilda saker.

Spara nu den skapade dokumentmallen i Mallar-mappen. Kalla den något relevant t ex släkt eller anor eller något liknande.

Stäng dokumentmallen. Välj Nytt i Arkiv-menyn (OBS! Använd inte Nytt-knappen i Verk-tygsfältet). Välj där din nyskapade dokumentmall.

Infoga RTF-filen Gå till Infoga-menyn och välj Dokument. Ändra filformatet längst ner till RTF-format. Leta reda på den tidigare skapade RTF-filen och tryck OK. Nu kommer din antavla in i Word.

För att alla referenser ska bli rätt och för att register ska kunna skapas ska man uppdatera alla referenser. Det går till så här: Välj Markera allt (Ctrl+A). Tryck F9. Då uppdateras alla fält och registren skapas. Denna uppdateringsprocedur bör man göra om så fort man gjort föränd-ringar i dokumentet, detta för att alla referenser ska stämma.

Ändra i formatmallarna När du infogade RTF-filen fick du också en mängd formatmallar som DlSGEN skickar med. Namnet på den aktuella formatmallen syns till vänster om teckensnittsfönstret i verktygsfäl-tet.


Om du bläddrar i dokumentet med piltangenterna kan du se att namnet på formatmallarna ändras.

Placera markören i en del av texten som har en formatmall som du vill ändra. Gå till Format-menyn. Välj Formatmall.

Här ser du nu en lista på formatmallarna med den aktuella mallen markerad. Välj Ändra. I den nya dokumentrutan ska du kryssa för längst ner i vänstra hörnet: Lägg till doku-mentmallen.

Till höger i dialogrutan har du en knapp märkt Format. Tryck på den och välj vad du vill ändra. Tecken, Stycke, kantlinje etc. När du är klar kan du välja Använd eller Stäng. Uppre-pa denna procedur för alla formatmallar du vill ändra. Det är ganska tjatigt men tänk på att du bara behöver göra detta en gång, därefter har du en egen anpassad dokumentmall. Glöm bara inte att alltid kryssa i Lägg till dokumentmallen!

Du kan även ändra marginalerna för dokumentet och få denna ändring med i dokumentmal-len. Gå i så fall till Utskriftsformat i Arkivmenyn och ändra marginalerna eller andra vär-den. Tryck sedan på knappen Standard. Då får du en fråga om dessa ändringar ska påverka din dokumentmall. Svara Ja.

Avsluta och spara När du är klar vill du antagligen spara ditt nya släktdokument. Spara det i Word-fonnat, dvs .doc. Då får du frågan om du även vill spara ändringarna i dokumentmallen. Svara Ja, annars är hela arbetet bortkastat.

Om du vill göra din nya dokumentmall ännu mer heltäckande kan du även välja att infoga en stamtavla och ansedel. Då får du många nya glada formatmallar att ändra.

Nästa gång du skriver ut till RTF från DISGEN kommer du att kunna infoga filen i din do-kumentmall och se hur den anpassar sig till din skräddarsydda dokumentmall.

Gå vidare med layout Nu har du gjort grundjobbet. Nu kan du börja att också infoga bilder, ramar med text osv. Beskrivningen av hur man jobbar med sådant ryms inte inom denna genomgång, men det är nu det roliga börjar!

Lars Wallgren

Disgen-programmet I manualen DISGEN version 6.0 Handledning av Hans Ahlborg med copyright 1994 nämns inte släktbok. I den otryckta och odaterade bilagan Nyheter i Disgen 6.0 finns punkten

Släktboksfunktion Att åstadkomma ett sammanhängande orts- och person-register för flera tavlor tillsammans är nu mycket förenklat.

Med funktionen Starta ackumulering kan sammanfattande register sorteras och skrivas ut.

I manualen DISGEN Version 7 för Windows Handledning med utgåva 1 februari 1997 finns under Andra typer av utskrifter att läsa:


Släktbok Släktboken är en kombination av olika an- och stamtavlor. Genom att i förväg beskriva sin släktbok som ett antal avsnitt med visst utseende och namngivna probander, kan du göra upp-repade utskrifter av släktböcker eller större ändringar i ditt material. Släktboken får en gemensam sidnumrering och gemensamma person- och ortsegister i slutet.

Definiera släktbok Infoga

I Disgen Version 7 för Windows Handledning, utgåva i februari 1997

Andra typer av utskrifter

Släktbok Släktboken är en kombination av olika an- och stamtavlor. Genom att i förväg beskriva sin släkt- bok som ett antal avsnitt med visst utseende och namngivna probander, kan du göra upprepade utskrifter av släktböcker efter större ändringar i ditt material. Släktboken får en gemensam sidnumrering och gemensamma person- och ortsregister i slutet.

Definiera släktbok För att definiera innehållet i en släktbok väljer du Släktbok i Utskrift-menyn.

I dialogrutan gör du följande:

Klicka på Lägg till avsnitt. En rad visas i den övre rutan.

Välj vilket slag av avsnitt du vill ha (f.n. An- eller Stamtavla).

Klicka på Välj utskriftsform och du får upp dialogrutan för de olika varianterna av utskrif ter (tabeller, grafiska, livslinjer, mm).

Klicka på Välj person för att ange vilken individ som är proband för den aktuella utskriften.

Upprepa punkterna ovan för varje nytt avsnitt du vill ha med i din släktbok.

Klicka sedan på Alternativ för register och välj om och hur de olika registren skall skrivas ut.

Nu är alla förutsättningar klara för förhandsgranskning i utskrift eller för lagring av släkt-boksdefinitionen.

Spara definitioner När du har definierat alla dina önskemål om din släktbok, kan du spara dessa i en fil. Om det är en ny släktbok skall du klicka på Spara som... har du ändrat några inställningar så räcker det att klicka på Spara.

Hämta definitioner Om du vill hämta en sparad släktboksdefinition klickar du på knappen Öppna.

OBS: Om du hämtat eller sparat inställningar för en släktbok, kommer även fortsatta utskrif-ter att följa de senast satta inställningarna.

För att få tillbaka gamla inställningar är det bäst att för dessa börja med att spara en släktbok med de inställningar, som du senare vill återgå till.


Nyheter i Version 7.0e Otryckt och odaterad.

Släktbok Släktbok kan nu exporteras till RTF under förutsättning att den enbart innehåller tavlor för vilka RTF är tillåtet: Antavla, Stamtavla i tabellform.

Tidigare möjlighet att kunna göra inställningar för varje tavla har tagits bort. Detta för att kla-ra RTF-exporten plus att kunna öka antalet avsnitt över 10 som tidigare var begränsningen.

DIS8 för Windows Handledning Copyright 2001

Andra typer av utskrifter Släktbok

Släktboken är en kombination av olika an- och stamtavlor. Den får en gemensam sidnumre-ring och gemensamma person- och ortregister i slutet.

Glöm då inte att också spara dina övriga inställningar (Inställningar - Spara).

Förberedelser Först bestämmer du vilka slag av avsnitt du vill ha med i släktboken. Sedan gör du alla in-ställningar för dessa avsnitt som om du skulle skriva ut dem var för sig. Du kan lämpligen också placera dina probander för avsnitten i Listan över senaste personer (Ctrl-1, höger musknapp eller F10 i Översikt eller söklista).

Bestämma innehåll i släktbok För att bestämma innehållet i en släktbok väljer du Släktbok... i menyn Utskrift.

I dialogrutan gör du följande:

Klicka på Lägg till avsnitt. En rad visas i den övre rutan.

Välj vilket Slag av avsnitt du vill ha (f n An- eller Stamtavla).

Klicka på Välj utskriftsform och du får upp diaIogrutan för de olika varianterna av utskrifter (tabeller, grafiska, livslinjer, m m).

Klicka på Välj person för att ange vilken individ som är proband för den aktuella utskriften. Här hittar du bl a listan över senaste personer.

Upprepa punkterna ovan för varje nytt avsnitt du vill ha med i din släktbok.

Nu är alla förutsättningar klara för förhandsgranskning, utskrift eller för lagring av släktboks- definitionen.

Spara definitioner När du har definierat alla dina önskemål om din släktbok, kan du spara dessa i en fil. Om det är en ny släktbok ska du klicka på Spara som... Har du ändrat några inställningar så räcker det att klicka på Spara.


Hämta inställningar Innan du hämtar en sparad släktboksdefinition bör du hämta de sparade inställningarna för den. Lägg då märke till att du får in (nya) inställningar för allt möjligt annat också, som de såg ut när du sparade dem. När du sparar inställningar för en släktbok, sparar du alltså även alla övriga inställningar.

Hämta definitioner En sparad släktboksdefinition hämtar du genom att klicka på knappen Öppna och ange nam-net som du sparade den under.

Kommentar av IG Mitt första Disgen-program var Disgen 5. Utvecklingen av en släktboksfunktion startade när Disgen 6 gällde. I Diskulogen 1995-1996 beskrev Lars Wallgren och Marianne Falkenströ-mer sina erfarenheter med DGPRT-Word-RTF . Det var instruktivt och där lärde jag mig att göra släktböcker.

Ragnhild och Julius Gottfries släkt i text och bild. Författare: Ingrid Gottfries, Maria Louise Olsson och Gunilla Weibull.

Textdelen av denna släktbok innehåller berättelser om familjen och släkten i Word tillsam-mans med Disgen Släktbok enligt följande:

Julius Gottfries släkt i fyra antavlor. Ragnhild Larsson Gottfries släkt i sex antavlor. Julius och Ragnhild Gottfries stamtavla. Personregister till den sistnämnda stamtavlan. Dessutom två grafiska antavlor. Lund och Malmö 1996. 2 delar, en textdel med 95 sidor och bildhäftet 27 sidor. Bilder med hjälp av digital kopiator. Kopierad i vardera 60 ex. på tryckenheten på Lärarhögskolan i Malmö. Format A4.

Boken finns på Skånes genealogiska förbunds bibliotek i Lund och Österlens släkt- och folk-livsforskarförenings bibliotek i Simrishamn.

Det var värdefullt att starta med denna bok där båda föräldrarnas släktled blev synliga. Det blev också en synopsis för den fortsatta forskningen.

Under det fortsatta arbetet med böcker blev Word-programmet viktigt, inte minst Words hjälpindex om att göra samlingsdokument i läge disposition, med hänsyn taget till Rubriker, som passade för uppgiften att kombinera de två programmen, för ordbehandling respektive släktforskning. Det fungerade och har gjort det sedan dess. I varje version av instruktion har en liten släkttavla ingått.

Ättlingar till Dannemannen Niels. Bonde i Hannas 1590. Genealogi kring en släktgård Författare: Ingrid Gottfries, Barbro Månsson och Gunnar Åkesson. Lund, Löderup och Ham-menhög 1999.

Manus i MS Word med 11 avsnitt varav nio inledande kapitel, bland dem tidigare släktforsk-ning, den aktuella släktforskningen, en släktgård i samma släkt under 400 år med hela tiden manlig linje, bildkollage.


Disgen släktbok bestod av Niels Dannemans stamtavla 1590-1900-tal med 70 tabeller samt sex antavlor för hustrur på gården. Person- och ortregister enligt Disgen. I stamtavlan gjordes underrubriker på släktgrenar.

Format A4. 200 ex. 117 sidor. Kopierad på Lunds Universitets Copy Shop 1999.

Skriften finns på Skånes genealogiska förbunds bibliotek, Österlens släkt- och folklivsfors-karförbunds bibliotek i Simrishamn, som är inlemmat i Simrishamns stadsbibliotek och där-med blir sökbar på Bibliotek.se.

Disgen släktbok I samtliga böcker där jag använt Disgen släktbok har denna funktion fungerat väl. Wallgens artikel i Diskulogen 1999 har jag inte använt i mitt arbete.

Words hjälpindex om att skapa samlingsdokument Jag har framför allt haft god nytta av Words hjälpindex, speciellt när det gäller samlingsdo-kument och underdokument. Denna funktion ger en beskrivning på datorspråk av det som sker när vi gör böcker med infogat Disgen släktbok. Rubrik 1 blir en behållare för Disgen-tabellernas många mallar, som blir underdokument. Som nämnts i inledningen finns i denna version av Word inte samlingsdokument med som läge i Word men finns väl beskrivet i Word hjälpindex. Här följer ett utökat citat:

”När du skapar ett samlingsdokument (samlingsdokument: En "behållare" för en uppsättning separata filer (eller underdokument). Du använder samlingsdokumentet för att ställa in och hantera ett dokument med flera delar, till exempel en bok med olika kapitel.) börjar du med en disposition och sedan skapar du nya underdokument eller lägger till befintliga dokument.

Tilldela varje rubrik en rubrikformatmall (rubrikmall: Formatering som används i en rubrik. I Microsoft Word finns nio olika inbyggda rubrikmallar: Rubrik 1 till Rubrik 9.) (använd t ex Rubrik 1 till titeln och Rubrik 2 till alla underdokument).”

När jag nyligen (september 2007 gjordes en utskrift på hjälpindex i Word med titeln Sam-lingsdokument fick jag 15 sidor.

Microsoft Word Det finns många förberedda formatmallar i Word. Jag är övertygad om att nybörjare i så stor utsträckning som möjligt bör använda och hålla fast vid dessa förberedda mallar, som är smi-diga att använda och gör det lätt att bygga upp dokument, som passar ens intressen. Vänta med att göra ändringar i formatmallar tills du är van och säker på vad du vill och kan göra.

Förberedda dokumentmallar är också viktiga. När jag själv var nybörjare fanns i Word förbe-redda dokumentmallar som bättre svarade mot mina behov att göra böcker än dagens doku-mentmallar i Word, som numera mer ägnas företagsintressen än att göra böcker. För två av mina böcker användes Words dåvarande mallar, som jag saknar. Att själv göra dokumentmal-lar bör anstå tills du blivit van och ingår inte i denna handledning. Bygg upp ditt dokument efter hand och spara ditt dokument frikostigt. Att en ovan datoranvändare ska börja med att bygga upp en dokumentmall är för svårt, är min bestämda erfarenhet, som naturligtvis inte hindrar den som är van att själv från start bygga en dokumentvall. Men det är viktigt att inte skrämma bort intresserade medlemmar, som inte är hejare.


Jag har haft glädje av två böcker om Word 2000 (Mattsson 1999 och Gooking 1999). Gookin sid. 185:

”Mitt råd är att du skapar ditt dokument först och sedan bygger mallen genom att basera den på det skapade dokumentet. Du ska bara ge dig på att försöka skapa en dokumentmall från grunden om du är en riktig hejare på Word.”

Jag har sedan år 2000 arbetat med att framställa instruktioner för att göra släktböcker, till en början för studiecirklar i DISSYD; numera som stöd i handledning. Denna skrift är en sådan instruktion - nummer tio!

Print on demand på Studentlitteratur AB Alla mina tryckta böcker är gjorda på rubricerade sätt. Studentlitteratur AB har numera avslu-tat tryckning av småskrifter. Följande är min beskrivning:

Print On Demand POD (elektroniskt) med måttet 155 x 223 är något större än A5 och har valts av prisskäl, då papperet utnyttjas bäst med Print on demand. Det valda pappret är tjockt med hänsyn till att det ofta finns bilder på båda sidor. Använd helst inte mer än 300 sidor för att undvika att bladen lossnar. Papper 100 g Multi Copy p.g.a. många bilder. Limbindning. Omslaget: Omslagskartong 220 g, 4 färger plus lack.

En bok i A4-format tillverkas på samma sätt. Priset bestäms av storleken på upplagan. POD blir relativt billigare än A4 då de stora pappersarken används mer effektivt. Ytterligare en fördel är att man lätt kan beställa nya upplagor med oförändrade priser, då datoriseringen till-låter sparande av printfilen. Till tryckeriet lämnas en CD med en wordfil, en printfil samt en pdf-fil. Distiller fil, digitala bilder till omslaget samt pappersbilder. Observera att detta gäller Studentlitteratur och Print on demand.

Utskriftsformat Textbredd 117 mm, sidlängd (text) 180 mm, teckensnitt 12, Times New Roman, 310 sidor, Med teckensnitt 12 skall textsidans längd inkl. sidnummer blir 42 rader och 180 mm.

Välj Arkiv/Utskriftsform/ marginaler: överkant 2,5, nederkant 9, vänster = höger 4.6/4.6 cm, sidhuvud 0, Sidfot 8.5 (plats för sidnummer)

Uppdatera register: Det blir en uppdatering av sidhänvisningen. Ställ dig vid tabellens början; markera hela tabellen; tryck F9 och följ instruktionen.

Här följer ett exempel från den aktuella boken med det mindre formatet:

Gör filer för tryckeriet: Printfil för Print on demand Denna instruktion gäller mina böcker på Studentlitteratur. En speciell printer för tryckning enligt print on demand behövs:

Word

Ställ dig i texten

Välj skrivaren Generic PostScript printer

Skriv ut till fil

Gå till Egenskaper, OK

Välj Avancerat. OK


Välj mapp och ge namn åt den utskrivningsfil du får. OK.

Gå till Grafik och välj True Type teckensnitt

Du ser Ersätt med enhetsteckensnitt. Välj alternativet

Överför som nedladdningsbart teckensnitt.

Du kan nu läsa din printfil och se hur din egen bok kommer att se ut. Problemet är att denna inte i detalj behöver överensstämma med din wordfil. Har sett att en och annan bild flyttar på sig! Man måste själv justera så att det blir rätt! Jag gör först en mapp; i den samlar jag de filer som tryckaren behöver. Stäng. Bränn en cd, som lämnas till tryckeriet.


? SYNPUNKTER PÅ DISGENPROGRAMMET OCH PÅ HANDLEDNINGEN I FÖRHÅLLANDE TILL IN-

STRUKTIONEN Första delen av denna skrift är en instruktion för nybörjare i att göra en släktbok med hjälp av släktforskningsprogrammet Disgen och ordbehandlingsprogrammet Disgen.

Släktforskninsprogrammet Disgen 8.1d och den presenterade in-struktionen Programmet fungerar väl när det gäller skapande av rtf-filen Disgen släktbok, liksom dennas infogning i Word-manuskriptet. Ordbehandlingen är flexibel vid redigeringen av den infoga-de släkttavlan. Funktionerna är samtidigt lätta att använda.

Ordbehandlingsprogrammet Ms Word Instruktionen baserar sig på begreppen Samlingsdokument respektive Läge disposition, häm-tade från hjälpfilerna i Ms Word. Innebörden är i korthet att Disgen släktbok infogas i Word och inte tvärtom. Jag har i instruktionen beskrivit hur jag använt dessa funktioner och föreslår tillägg i Disgen manualen genom att programgruppen för Disgen åtar sig granskning av in-struktionen. I väntan på det vill jag presentera en preliminär instruktion i Diskulogen.

Fortbildning och handledning i att göra släktböcker med hjälp av Disgen och Word Målgruppen för mig i detta arbete begränsar sig till nybörjare. En nödvändig förutsättning är att den intresserade vill fördjupa sig i de båda programmen Disgen och Word och tillråds leta efter lämpliga kurser. Under mina handledningar möter jag krav på hjälp på en elementär nivå. Instruktionen har därför alltmer lagts upp efter dessa önskemål men alltför stora krav kan inte ställas på handledningen att svara för alla dessa behov. Det går däremot mycket bra att bygga vidare, när en basal träning tillgodogjorts. Det handlar om att två program ska sam-ordnas, ja tre med bildprogrammet. Det räcker med andra ord att den som vill göra en bok försökt tillgodogöra sig de två programmen.

Det gäller också att bygga upp en bok i litterär mening, att ta med vederbörandes släktberät-telser och egna släktforskningsintressen tillsammans med för ändamålet lämpliga delar av tabellmaterialet. En bok måste fylla författarens behov och inte handledarens.

Erfarenheter från mitt yrkesliv inom sjukvården har aktualiserats, nämligen behandlingsarbe-te med psykologiska och sociala metoder, där vikt läggs inte bara vid teknik utan också vid kommunikationen mellan behandlaren och den behandlade, som har med dem som personer att göra. Under arbetet i nu många år med att själv skriva om släkt med samverkansformer av skilda slag har jag inte sällan funnit att sådana djupa skikt aktualiseras. Jag menar inte att vi ska vara terapeuter för att göra böcker men önskar att hänsyn tas till dessa mekanismer. Till den ändan bör befintliga släktböcker utnyttjas. I Lund har Berit Aronsson börjat undersöka möjligheterna att visa släktböcker i Skånes släktforskarförbunds bibliotek i Lund till stöd för den som själv vill göra en bok.

Jag trodde länge att de s.k. faddrarna i DIS borde vara faddrar även när det gäller släktböcker. Men dessa faddrar är överfyllda av befintligt fadderarbete med Disgen-tekniken. Konsekven-


sen är att DIS-faddrarna bör kompletteras med specialfaddrar med inriktning på de olika va-rianterna i att göra släktböcker; i DISSYD just nu utöver Disgen och Word även Page Maker respektive Mac och Reunion. Jag skulle själv vilja pröva att vara fadder när det gäller kombi-nationen Word och Disgen. Under alla förhållanden behövs samverkan mellan de olika ty-perna av faddrar.

En viktig erfarenhet för mig är det vi redan börjat kalla distanshandledning, som först upp-kom vid en långväga handledning men fortsatte lokalt för att spara mina krafter, nersatta efter sjukdom. Nu tror jag att sådan handledning bör tillämpas mer generellt.

Rekommendationer utifrån min egen distanshandledning

Förslag Individuell handledning med träffar på sätt som handledaren och den handledde enas om.

Individuell handledning tillåter också anpassning till handledarnas individuella stil.

Bärbar dator.

Handledarträffar vid behov för att byta erfarenheter och stöd.

Kontakter mellan handledare och handledda per telefon, e-post, träffar. Hur detta utformas lämnas till handledaren och den handledde.

Besök på Skånes Genealogiska Förbunds bibliotek med speciell demonstration av släktböck-er med hjälp av av Berit Aronsson och medarbetare.

Mitt eget handledningspaket: Demonstration av min egen släktbokssamling med egna och andras släktböcker.

Lån av en faktisk släktbok, eventuellt en cd med manus i Word.

CD på denna skrift, som tillåter inblick i den lilla släktbok, som ingår i den inledande instruk-tionen och som ger inblick i de använda mekanismerna och tillåter moment av övning.

Uppföljning av det pågående arbetet med boken jämte erfarenheter.

Användning av min hemsida och andras hemsidor via länkar.


LITTERATURLISTA Bonus presskopia: Vad säger lagen om upphovsrätten? Utdrag ur ”Upphovsrätt och kopie-ring” utgiven av Bonus presskopia (Hemsida www.b-pk.se ) i Diskutabelt. Medlemsblad för DIS SYD. Nr 1 årgång 6 2001:

DIDGEN version 6.0 Handledning av Hans Ahlborg Föreningen för datorhjälp i släktforsk-ningen 1994.

DISGEN Version 7 för Windows Handledning Föreningen för datorhjälp i släktforskningen 1997.

DISGEN 8 för Windows 2001 Föreningen för Datorhjälp i släktforskningen 2001.

Falkenströmer, Marianne (1995): Att göra en släktbok. Diskulogen nr 37. 1995.

Falkenströmer, Marianne: Många DIS-are har börjat göra egna släktböcker. Diskulogen Nr 38 1996

Gookin, Dan: Word 2000 för Dummies. En bok för vanliga användare. 1999.

Gottfries, Ingrid: Arkiv och samlingar

http://hem.bredband.net/gottfries/

Haskå, Guno, Otfors, Annika och Persson, Bodil. Kvalitet inom släktforskningen. Sveriges släktforskarförbund Stockholm 2001.

Janssens, Jan, Ottosson, Torsten Ottosson, Edit, och Torstensson, Bo: Orås under 300 år 1690-1993. KF-Sigma, Lund, 1994.

Janssens, Jan, Ahlberg, Ann-Marie, Ottosson, Torsten, Ottosson, Edit, Persson, Stellan, Ru-bin, Karin: Östraby by förr och nu 1704-1996. KFS AB, Lund, 1998.

Mattsson, Björn-Erik: För Office 2000 Word Data 1, 2, 3 steg. Libris media data. 1999.

Microsoft Word hjälpfiler: Hjälp om Microsoft Word: Skapa samlingsdokument och under-dokument.

Nationalencyklopedins Internettjänst. NE: Upphovsrätt.

Rudberg, Inger: Folkdräkter i Skåne under 1800-talet. Släkthistoriskt Forum 2001/5 och Nät-tidningen Rötter Litteratur-Sök.

Wallgren, Lars: Skapa din egen textlayout med DGPRT och egna formatmallar. Diskulogen nr 39. 1998.

Wallgren, Lars: Skapa din egen layout med RTF och mallar i Word. Diskulogen nr 47 1999.

Wikipedia: Upphovsrätt. 2007.

Documents

Tillverka släktböcker med hjälp av ...hem.bredband.net/gottfries/Bilaga.pdfÄr du nyfiken på hur en mall är definierad, sätt musen på berört ord och markera Format i menyn