Tillgänglighetsrådet Plats - Kalmar

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12

Tillgänglighetsrådet

Tid Torsdagen den 12 februari 2015, kl. 16:00 – 18:00

Plats Ks-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Kalmar

Omfattning §§ 1-14

Beslutande Dzenita Abaza (S) ordförande, kommunstyrelsen Ingemar Einarsson (C) servicenämnden Michael Ländin (S) omsorgsnämnden Lars Holmberg (V) samhällsbyggnadsnämnden Kerstin Edvinsson (M) socialnämnden Marianne Dahlberg (S) kultur- och fritidsnämnden Elisabeth Gustavsson (S) Södermöre

kommundelsnämnd Fredrik Persson (S) Överförmyndarnämnden Linnea Kroon DHR Björn Melin reumatikerföreningen Krister Ekström FSO Roland Vigersved FSO Allan Johansson SRF

Ersättare Kajsa Hedin (M) servicenämnden Per Dahl (M) omsorgsnämnden Samuel Watanen (KD) samhällsbyggnadsnämnden Anna-Britt Wejdsten (FP) överförmyndarnämnden Birgitta Lindholm DHR Christer Johansson FSO Gunnel Persson Reumatikerföreningen Urban Algotsson SRF

Övriga närvarande Cecilia Fried § 8 socialförvaltningen Maria Hammarström § 9 Antidiskrimineringsbyrån Sydost Niklas Cedergren § 9 Antidiskrimineringsbyrån

Sydost Gunilla Svensson § 10 serviceförvaltningen

2 (6) Tillgänglighetsrådet


Sekreterare Louise Weidolf

Justeras Dzenita Abaza Björn Melin ordförande Reumatikerföreningen



§ 1 Inledning Ordförande Dzenita Abaza förklarade sammanträdet för öppnat och hälsade alla välkomna. Dzenita berättar om utvecklingsområden inom tillgängligheten som hon vill genomföra. Exempel är en gemensam utvecklingsdag under året och införande av ett tillgänglighetspris. § 2 Val av justerare Beslut Björn Melin, Reumatikerföreningen, utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. § 3 Fastställande av föredragningslista Beslut Upprättat förslag till föredragningslista godkändes med tillägg för att några punkter anmäldes under Övrigt. § 4 Genomgång av protokoll från tillgänglighetsrådets sammanträde den 27 november 2014 Beslut Protokollet lades till handlingarna. § 5 Val av vice ordförande och andre vice ordförande Beslut Linnea Kroon, DHR valdes till vice ordförande för mandatperioden och Krister Ekström, FSO valdes till andre vice ordförande. § 6 Datum för tillgänglighetsrådet 2015 samt förslag på tider Beslut Rådet beslöt att rådemötena ska hållas mellan kl.15.00 – 17.00 under 2015. Rådet träffas följande datum: 16 april, 10 september, 17 december. § 7 Förslag på revidering av Reglemente för tillgänglighetsrådet Louise Weidolf föredrog förslag på revideringar av reglementet för tillgänglighetsrådet. Revideringen består framför allt av modernisering av texten samt



tillägget att Södermöre kommundelsnämnd och överförmyndarnämnden ska ingå i rådet. Organisationerna framförde önskemål om att även de skulle utöka antalet ledamöter så att fördelningen mellan kommunen och organisationerna blir mer lika. Beslut Rådet beslöt att anta förslaget till revidering med tillägget att utöka även organisationernas deltagare med ytterligare två ledamöter och samma antal ersättare. Förslaget på reglemente kommer att gå vidare till kommunstyrelsen för vidare beslut. § 8 Information angående ersättningsnivån för personliga assistenter Förvaltningschefen för socialförvaltningen, Cecilia Fried, informerade om ersättningsnivån för personliga assistenter inom LSS. 2013 beslöt socialnämnden i Kalmar kommun om egen schablonersättning utifrån att man anser att den statliga schablonen är lite för grov. Räcker inte den ersättningen görs en prövning utifrån den enskilda situationen. Organisationerna framförde att man upplever ersättningen som låg och att en högre flexibilitet önskas då problem kan uppstå som vid olika aktiviteter då brukare och den personliga assistenten inte kan göra sakerna ihop fullt ut. Cecilia informerade om att socialnämnden har gett i uppdrag att utreda om att lägga ut personliga assistentuppdragen på entreprenad. Beslut Informationen noteras till protokollet. § 9 Information om ändringar i diskrimineringslagen, bristande tillgänglighet Maria Hammarstöm och Niklas Cedergren från Antidiskrimineringsbyrån Sydost informerade om bristande tillgänglighet som från 1 januari 2015 är en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 10 Information om tillgänglighetsarbetet på serviceförvaltningen Gunilla Svensson från serviceförvaltningen informerade om deras tillgänglighetsarbete och om hur de arbetar med att säkra en fortsatt bra utveckling. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 11



Bilaga om nämndernas tillgänglighetsarbete Louise Weidolf har utifrån förfrågan hos förvaltningarna gjort en sammanställning av vad och hur man arbetar med för att öka tillgängligheten i kommunen. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 12 Övrigt

1. Busshållplatser och KLT Trots olika påtryckningar vad gäller bemötande och service från KLT så är detta fortfarande ett stort problem. Flera organisationer vittnar om mycket dåligt bemötande från busschaufförer och dålig information vid förändringar i bussturer och omläggningar av hållplatser. Allan Johansson, SRF, berättade om sin insändare och diskussion följde kring att återigen bjuda in KLT för diskussion. Ansvaret för KLT numera ligger under landstinget och en väg är att gå genom dem. Beslut Representant från landstinget brukarråd för funktionshinder bjuds in till ett närliggande möte för information och vidare diskussion. Rådet beslöt också att göra en gemensam skrivelse till KLT.

2. EM i tillgänglighet Allan Johansson, SRF, lyfter frågan om att han anser att Kalmar borde ställa upp i Europamästerskapet i tillgänglighet. Beslut Dzenita Abaza berättar att Kalmar kommun inte budgeterat för detta. Hon tycker dock att organisationerna ska fundera vidare på om organisationerna vill satsa på detta, men man ska vara medveten om att det kostar mycket både vad gäller medel och arbetsinsatser.

3. Besparingsförslag inom omsorgsnämnden Organisationerna uttryckte vikten av att träffpunkterna inom omsorgen får vara kvar. Dessa är ofta de enda mötesplatser som finns för deras medlemmar. De hade gärna sett att de blivit tillfrågade i processen precis som pensionärsorganisationerna. Mikael Ländin berättar att frågan diskuteras fortfarande och att tjänstemän arbetar på mer underlag.

§ 13

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde är torsdagen den 16 april 2015 kl.15.00 – 17.00.

§ 14

Avslutning Ordförande tackade alla och förklarade sammanträdet avslutat.



Bilagor:

• Informationsunderlag från Antidiskrimineringsbyrån (§9) • Informationsunderlag från serviceförvaltningen (§10) • Informationsunderlag Kalmar kommun arbete för ökad tillgänglighet, en kort

sammanställning (§11)

Föreläsning om funktionsnedsättning som grund för diskriminering

Välkomna!

• Antidiskrimineringsbyrån är en av 14 lokala ideella organisationer i landet som verkar på regeringsuppdrag mot diskriminering.

• Adb Sydost tar kostnadsfritt emot anmälningar och ger råd och stöd i frågor om diskriminering och trakasserier.

• Adb Sydost verkar i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län mot diskriminering och trakasserier i samhället.

Normer

• Oskrivna regler som formar oss människor • Positiva/ Negativa

Presentatör

Presentationsanteckningar

Normer finns överallt omkring oss, de utgör gränserna för hur vi är och får vara. Vissa normer är positiva och handlar om hur vi ska bete oss tillsammans med andra människor, som att vi inte ska spotta varandra i ansiktet eller gå in i andra människor på gatan. Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Att hälsa med höger hand är en sådan norm, en oskriven regel som vi rättar oss efter utan att reflektera. Så länge ingen bryter mot normerna är de inte synliga och vi tänker inte på dem. Få höjer på ögonbrynen när Maria berättar att hon har en pojkvän, men om hon i stället berättar om sin nya flickvän vad hände då? Det finns också förväntningar på hur en människokropp förväntas fungera. Få personer som kan gå tänker på att två trappsteg upp till en port gör att rullstolsburna individer har svårt för att komma in. Eller att en allergiker inte kan vistas i samma rum där det finns pälsdjur, vissa typer av blommor, eller parfymer. Att det är norm i Sverige att vara svensk och vit märks exempelvis genom att människor som inte är vita diskrimineras på arbetsmarknaden eller i skolan. Det betyder inte att det på något sätt är bäst att vara vit Genom att se tillbaka i historien finns ser vi att normer förändras. Bostäder anpassas för funktionsnedsatta, hissar byggs i större utsträckning och det blir sakta men säkert enklare för många. (sen finns det självklart mycket som återstår att arbeta med). Genom att se på normer genom historien kan man överallt se att dessa har spelat en roll för vilka människor som blir diskriminerade. I dag får kvinnor gå på universitet, klä sig i långbyxor och förväntas inte sluta arbeta sedan de fött barn. Normerna för hur män och kvinnor ska vara har förändrats, men det finns fortfarande få kvinnliga chefer, få kvinnliga professorer och kvinnorna tar ut den största delen av föräldraledigheten. Normer har med diskriminering och makt att göra. Om man bryter mot normen genom att t.ex. vara homosexuell transperson, inte kunna se eller ha en mörk hudfärg, får det konsekvenser. Det räcker inte med att bara titta på villkoren ser ut för olika grupper. Eftersom det skiljer sig åt inom grupperna är det t.ex. skillnad på vilka föreställningar det finns om en vit kille som kan gå och en vit kille som sitter i rullstol.

Vad är funktionsnedsättning?

Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka individers fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.

Ur Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Hur många personer i Sverige har en funktionsnedsättning? • 650 000 personer har hörselnedsättning • 500 000 har nedsatt rörelseförmåga • 470 000 har astma av olika besvärsgrad • 330 000 är hjärtsjuka • 250 000 har nedsatt syn • 230 000 personer har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest • 200 000 har diabetes • 200 000 har någon form av förvärvad hjärnskada • 100 000 lever i sviterna efter stroke (vanligaste orsaken till

funktionsnedsättning hos vuxna) • 60 000 har epilepsi

Lika rätt och värde

Alla människor är lika mycket värda, oavsett funktionsförmåga. Funktionsnedsättning är en del av livet – nästan alla kommer under sina liv att temporärt eller permanent begränsas i sin funktionsförmåga, och de som får uppleva gammal ålder kommer att få ökande besvär med att fungera och agera. Det råder normer om funktionsförmågor som utesluter de som inte lever upp till normerna.

Lika rätt och värde • FN antog 2006 en ny konvention om mänskliga rättigheter för personer

funktionsnedsättningar. 139 länder har hittills ratificerat konventionen (däribland Sverige, 2009).

• Konventionen bygger på den Allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter, där Artikel 25 anger att ”var och en har rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes eller makas död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll”.

• Det finns över 1 miljard människor med någon funktionsnedsättning globalt, vilket utgör 15% av jordens befolkning. Två tredjedelar av dessa bor i utvecklingsländer.

• Antalet människor med funktionsnedsättning ökar i takt med ålder och generell befolkningsökning. Krig och andra former av våld, inadekvat medicinsk vård, naturkatastrofer och kroniska sjukdomar är faktorer som bidrar till ökningen.

• Människor med funktionsnedsättningar är vanligare i låg- än höginkomstländer, och är vanligare bland grupperna kvinnor, äldre, barn och fattiga.

Vad är diskriminering? Förbud att behandla personer med funktionsnedsättning sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

Funktionsnedsättning definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, till följd av en skada eller sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. (1 kap 5§)

Vad utgör diskriminering? Diskriminering kan vara 1. Direkt 2. Indirekt 3. Trakasserier och sexuella trakasserier 4. Instruktion att diskriminera

Det måste finnas ett samband mellan den sämre behandlingen och minst en diskrimineringsgrund.

Det spelar ingen roll om den sämre behandlingen skett medvetet eller omedvetet.

Det är förbjudet att bestraffa den som anmäler eller påtalar kränkningar.

Diskriminering förutsätter ett maktförhållande mellan den som blir utsatt och den som utsätter någon, tex arbetsgivare – arbetstagare, lärare – elev eller butiksbiträde – kund.

Vilka grunder skyddas?

• Kön • Könsidentitet och –uttryck • Etnisk tillhörighet • Religion eller tro • Funktionsnedsättning – bristande tillgänglighet • Sexuell läggning • Ålder

Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund

Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Bestämmelserna i den nya lagen gäller inte verksamhetsutövare och privatpersoner som har färre än tio anställda. Exempel på fysisk miljö: - Ökad framkomlighet i butiker, utjämning av trösklar/nivåskillnader,

omplacering av starka dofter. Personlig service: - Hjälp att plocka i varor i butiken, Att få menyn uppläst på en restaurang.

Ledsagning genom myndigheters lokaler. Tillgänglig information/kommunikation - Möjlighet till avskild plats vid myndighetskontakt, information i önskat format.

Vilka områden täcker den nya lagen? • Arbetslivet • Utbildning • Andra samhällsområden:

‒ Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/privat arbetsförmedling ‒ Start/bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet ‒ Medlemskap i vissa organisationer ‒ Varor, tjänster och bostäder ‒ Hälso-, sjukvård och socialtjänst ‒ Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring och studiestöd ‒ Offentliganställdas kontakt med allmänheten ‒ Värnplikt och civilplikt

Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”?

En bedömning görs från fall till fall. Hänsyn tas till • Arbetsgivarens ekonomi • Lokalens praktiska förutsättningar • Vilken effekt en viss åtgärd kan förväntas få För att en arbetsgivare ska bli dömd för bristande stöd- och anpassningsåtgärder krävs att arbetstagaren talat om behovet för arbetsgivaren.

Fall från verkligheten

Sigtuna kommun fälld i tingsrätten (ANM 2011/274) • Barnet till en kvinna med en psykisk funktionsnedsättning blev

tvångsomhändertaget av kommunen, strax efter dess födsel. Tingsrätten fann 2013 kommunen skyldig till diskriminering eftersom man underlåtit att utreda mammans föräldraförmåga.

If Skadeförsäkring AB fälld i hovrätten (ANM 2011/192) • En mamma nekades försäkring för sin dotter som har en hörselskada.

Hovrätten fann att försäkringsbolaget avslagit ansökan utifrån missgynnande schabloner, och därmed gjort sig skyldiga till diskriminering.

Pizzeria stämd av DO (ANM 2010/2154) • En man med rullstol blev nekad att köpa en öl på en pizzeria med

hänvisning till att expediten inte visste ”vilka mediciner mannen tog”, trots att mannens assistent påpekade att det inte var några problem.

Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”? En gravt synskadad kvinna söker jobb hos Försäkringskassan. Hon bedöms uppfylla krav på kompetens, erfarenhet och referenser. För att kunna utföra arbetsuppgifterna behöver hon särskilda hjälpmedel som består av anpassning av datorprogram (motsvarande en kostnad på 10-15 miljoner, ett par procent av myndighetens IT-budget) och ett personligt biträde som hjälper till med att göra handskriven text tillgänglig för en synskadad. Arbetsgivare som anställer en funktionsnedsatt person kan erhålla statligt stöd med 50 000-100 000 kr per år. Är stöd och anpassningsåtgärderna skäliga? Vad kan sägas om arbetsgivarens (Försäkringskassans) förutsättningar att anställa kvinnan?

Är detta diskriminering? En man i rullstol nekas 2007 gå ombord en buss med hänvisning till säkerhetsregler. Busschauffören menar att rullstolen kan utgöra en fara vid en trafikolycka och kräver att mannen antingen sätter sig på ett vanligt säte eller spänner fast rullstolen. Mannen kan dock på grund av sin funktionsnedsättning inte flytta sig till ett annat säte. Föraren hävdar att rullstolar alltid ska vara fastspända under bussfärden.

+ = ?

Bristande tillgänglighet

Från och med årsskiftet ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att läsa upp en meny på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.


Områden som omfattas är de samma som i diskrimineringslagen. Det har under lång tid funnits lagar, förordningar och föreskrifter som syftat till att skapa ett samhälle tillgängligt för alla, till exempel plan- och bygglagen, skollagen och EU-förordningar. Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet.


Undantag i lagstiftningen - Vid tillhandahållande av bostäder - För företag med färre än tio anställda (över 90 procent av samtliga företag) eller privatpersoner som erbjuder varor och tjänster. Vårdföretag undantagna. - Om det vid handel med varor och tjänster krävs åtgärder utöver de krav som finns i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket - När en person på eget initiativ gör en förfrågan om arbete.

Källa: DO


Det finns ännu ingen rättspraxis när det gäller bristande tillgänglighet och det råder stundtals en viss förvirring. Förtexterna definierar exempelvis inte vad ett företag är. - Apotek - Taxirörelse Kraven kan i huvudsak hänföras till stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön.

Kontaktuppgifter

Post och besöksadress: Antidiskrimineringsbyrån Sydost Nygatan 30, 1 tr 392 34 Kalmar Tfn: 0480-262 20 [email protected] Hemsida: www.adbsydost.se Facebook: Antidiskrimineringsbyrån Sydost Maria Hammarström, verksamhetsledare, 073-3143326 Niklas Cedergren, kommunikatör, 0766-106 717

mailto:[email protected]

http://www.adbsydost.se/

Tillgänglighet Serviceförvaltningen

150212 Gunilla Svensson

Två delar

• EAH- Enkelt Avhjälpta Hinder

• Ny- och ombyggnation

Presentatör


Tillgänglighet

Regelverk

• PBL, Plan- och bygglagen • BBR, Boverkets riktlinjer

Presentatör


Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och på allmänna platser. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler eller allmänna platser. Krav att enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas I plan- och bygglagen, PBL, anges att alla enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska avhjälpas. Kravet gäller om det med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren.

• Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser

Presentatör


För att ett hinder ska få klassas som enkelt avhjälpt hinder så måste man ta hänsyn till vilken nytta åtgärden har samt rimligheten och förutsättningarna för att kunna ta bort hindret. Alla byggnader och platser är unika och ser olika ut. Något som är enkelt att åtgärda på ett ställe behöver inte vara det på ett annat. Ibland kan det vara en tolkningsfråga om ett hinder är enkelt avhjälpt. Kalmar kommun arbetar aktivt med att ta bort hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Vid en ändring som inte är en ombyggnad får man anpassa och göra avsteg från tillgänglighetskraven med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet samt därutöver: med hänsyn till byggnadens förutsättningar, och om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning.

ENKELT AVHJÄLPTA HINDER

Arbete 2005-2011

• Inventering av alla kommunala fastigheter • Åtgärdsplaner

Presentatör


Till viss del även offentliga allmänna platser, ex Kalmarsundsbadet, Kattrumpan, Koudden

Exempel på åtgärder

• Mindre nivåskillnader, ramper, trapphissar • Tunga dörrar • Felaktigt placerade eller felaktigt utformade

dörröppnare • Kontrastmarkeringar i trappor • Belysning • Räcken

Presentatör


För publika lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön som Ramavtal Utvägen: Avtalet omfattar kontrastmarkeringar med tillhörande projektering och montering samt projektering av tillgänglighetsskyltning

NY- OCH OMBYGGNATION

Styrdokument

• Checklista tillgänglighet • Tillgänglighetsprogram (2008, Kalmar

kommun) • Tillgänglighet inom fritid, idrott, kultur

(Kommunförbundet, Riksidrottsförbundet) • Sakkunnig i projektet • Bygglovsprövning enligt PBL och BBR

Adress Box 610, 391 26 Kalmar │ Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 06 05│[email protected]

Handläggare Datum Louise Weidolf 2015-01-21 0480-45 06 10

Kalmar kommuns arbete för ökad tillgänglighet Bakgrund Det Handikappspolitiska programmet med tillhörande åtgärdsplan avslutades 2010. Därefter har ingen uppdatering av programmet gjorts utan det åvilar varje nämnd och förvaltning att tänka, planera och arbeta utifrån en bra till-gänglighet för alla. Sammanfattningsvis handlade programmet om

• Ökad medvetenhet • Vård och behandling • Tillgänglighet • Kultur samt rekreation och idrott • Barn- och ungdomsperspektivet

Generella insatser idag Kalmar kommun har arbetat mycket med bemötande- och servicefrågor och har en gemensam värdegrund vilken består av

• Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig.

• Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

• Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Arbetet med att öka tillgängligheten pågår ständigt. Varefter som kunskapen ökar desto mer höjs medvetenheten och man ser till att aktivt åtgärda brister. Exempel på vardagshandlingar är inrättande av hörselslingor, mikrofoner/headset/högtalare, ramper och hissar för rullstolar, borttagning av trösklar, dörröppnare och stoppfunktioner, skyltning och belysning. Kommunledningskontoret Tillgänglighetsrådet har som mål att få med ungdomar i arbetet.

2 (3) I kommunens verksamhetsledningssystem finns dokument kopplade till pro-cessen kring rekrytering som heter ”Tips för objektiv rekrytering” för att und-vika diskriminering. På Kalmar kommuns hemsida, kalmar.se, kan man lyssna på all information. Nya kommunikationsenheten har omorganiserat sitt arbete med kommunika-törer riktade särskilt till olika förvaltningar bland annat i syfte att öka tillgäng-ligheten. Serviceförvaltningen Vid all nyproduktion av kommunala lokaler ingår tillgänglighetsaspekterna vid projekteringen och all ombyggnation är tillgänglighetsanpassad. Detsamma gäller för den yttre miljön både vi nyproduktion och när något ska åtgärdas t.ex. busshållplatser eller lekplatser. Serviceförvaltningen har avtal med Utvägen som hjälper dem med att inventera behov och att åtgärda fortlöpande. Barn och ungdom All information på förskolors- och skolors hemsidor bedöms vara lättläst. Ny skollag och nya/reviderade läroplaner betonar att undervisningen ska an-passas till varje elevs förutsättningar och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen. Kompetensutveckling och kunskap om funktionsnedsättning är ett prioriterat utvecklingsområde för barn- och ungdomsförvaltningens kompetensutveckl-ingsgrupp.

Kultur- och fritid Generellt lyfts tillgänglighetsfrågorna på olika möten, föreningsträffar och i olika nätverk på ett självklart sätt idag. Man informerar också föreningarna om vilka bidrag som finns att söka för tillgänglighetsanpassning. Vid fördelning av investeringsbidrag till föreningar är anpassning för funkt-ionsnedsatta prioriterat. Man lämnar efterhand lokaler som inte är lämpliga till förmån för tillgänglighet för alla ex. fritidsgårdar. Nästa steg är att se över båtarna som används till sommarverksamheten på Getterö för att eventuellt kunna medföra rullstols-burna ungdomar. I de senaste lovprogrammen som kultur- och fritidsförvaltningen har gjort är det tillagt kommentarer om tillgänglighet och det kommer att utvecklas ytterli-gare för att informationen ska bli anpassad. Socialförvaltningen Översyn av hemsidan för att bl.a. öka tillgängligheten har påbörjats 2014. In-formation på Lättläst saknas. Inom PRIO-arbetet har en sammanlänkning av kommunens hemsida och 1177 gjorts för att underlätta sökning kring barn med psykisk funktionsnedsättning. Anhörigombud och personliga ombud arbetar aktivt med informationssprid-ning till allmänheten. Särskild information för personer med psykisk funktionsnedsättning ges ex vid den öppna verksamheten Valen. LSS-råd och Psykiatriråd organiseras av socialförvaltningen. Omsorgen För samordning och styrning av omsorgsförvaltningens information har för-valtningen en särskild informationsgrupp där en kommunikatör från kommu-nikationsenheten ingår.

3 (3) Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla hemrehabiliteringsverksamheten i syfte att klara eget boende med bibehållen eller ökad funktionsförmåga. Från och med januari 2012 samverkan man med tolv kommuner genom en gemensam nämnd för att tillhandahålla den hjälpmedelsservice som landstinget tidigare hade ansvaret för. Kalmar kommun är värdkommun och arbetsgivare. En viktig del i omsorgsförvaltningen dagliga arbeten är att medverka till till-gänglighet och att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsaspekterna är självklara och naturliga delar som bevakas och utvecklas, i både yttre och inre miljöer och vid ny- och ombyggnation av vård- och omsorgsboende.

Documents

Tillgänglighetsrådet Plats - Kalmar