141
1 Muḥemmed SARI TIƔERMIN YEMMEČČEN Ungal 2015

Ti?ermin yemmeccen n Sari Mohammed - ayamun · 2018. 5. 19. · asaru amsaltan i ttwaliɣ. Aneḍlib yebɣa ad ineɣ baba-s, maca tarsast tḥuz mmi-s. Iban aṭas-aya segmi t-yettgabar,

  • Upload
    others

  • View
    4

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • 1

    Muḥemmed SARI

    TIƔERMIN YEMMEČČEN

    Ungal

    2015

  • 2

    Muḥemmed SARI

    TIƔERMIN YEMMEČČEN

    Ungal

    Tasuqilt n Ḥabib-Allah MANṢUṚI

    Azwel amezwaru : ع ، ا آ ، ا ا زخ، رات ا .2013 ا

    2015

  • 3

    -1-

    Ẓẓleɣ ɣef umeṭreḥ, ttxemmimeɣ kan amek ad xedmeɣ akken ad iyi-tawi tnafa, ad ṭṭseɣ yiwen n yiḍes d aẓayan ara iyi-yesrewlen seg uḥebber ɣef yifasuten n usarag n ustan i yi-yettraǧun azekka. Hatan yewweḍ-d lawan n tbeddi deg uxxam n teɣdemt. Nekk, erqent-iyi irkelli, ur ẓriɣ ara acu i ilaq ad xedmeɣ. Awezlu yew er, lexyuḍ-is mcubbaken mačči d kra. D lbumba yendin, nettraǧu kan melmi ad teṭṭerḍeq seg teswi t ɣer tayeḍ. Yernu ẓriɣ, ulac ccek deg waya, ulac win ara s-imen en. Ad yester Rebbi tameddit, wa ad yesseb ed fell-aneɣ tabuciḍant-agi ara yeglun s uzegzaw d uquran. Aɣezzan ibedd ɣef yiri n lerwaḥ yenḥaren, ire eḍ, yessḥillef fell-aneɣ ; times-ines tebda tettaweḍ ɣer wudmawen. Ur umineɣ ara tella yiwet n lqeḍra i izemren ad t-yerren ɣer lḥedd-is neɣ ad as-tekkes seg uqerruy-is tikti-nni n uc al n tmes deg yal taɣmert n tmurt. Anagar asfel i izemren ad as-yekkes urfan wa ad t-yesserked. Zik-nni, d tikci n yiwet n teqcict tahuskayt, d taḥurrit d asfel i umm. Maca tura, tarkeft n teqcicin tihuskayin, tiḥurriyin akked yiqenṭaren n yidinaren, n yidularen neɣ n yuru ur zmiren ara ad rren algam i uɣersiw-agi, win i ibedden ɣef yiɣurab n deffir, ara aɣ-yesbel en. Itteffeɣ-d yiwen n ssut i d-yekkan seg daxel-iw, yeqqar-iyi-d ljerḥ-a yessaḍen tuget n lejwareḥ. Aṭṭan-a, anagar agzam, ur yes i ddwa ḥellu. Ussan-a we rit mačči d kra, ulac win ara s-imen en, ḥala win iwumi s-ted a yemma-s s teɣzi n le mer, am wakken i yi-d-teqqar yemma, ad fell-as ye fu, yerḥem, asmi i yi-d-tettmeslay ɣef yiwen n ṭṭraḍ niḍen, ar tura urǧin ḥlan lejruḥ-is. Suffɣeɣ-d iɣmisen i d-yeqqimen s ṭul n wass deg uqrab-iw mebla ma ufiɣ ula d yiwet n ddqiqa akken ad ten-nwaliɣ ulamma d awali, bdiɣ qqareɣ deg-sen armi i yi-yesduqqes ssut n tilifun, ad as-tiniḍ d tuqqsa n tsafut. Acu yebɣa ɣur-i umseḍḍe -agi deg tlemmast n yiḍ ? Ahat d anemhal n uɣmis, yebɣa ad iẓer ma beddlen azemz n uzmaz ? Neɣ ahat d yemma-s n umeḥbus ? Ala, truḥ-d ɣur-i ass-a ɣer tnarit-inu. Teccekta-yi-d i tikkelt niḍen ɣef yir liḥala ideg tettidir, am wakken tessuter deg-i ad xedmeɣ iwumi zemreɣ iwakken ad smen eɣ mmi-s seg bu-yikurdan, sakin xenqen-tt yimeṭṭawen, tessider aqerruy-is seg leḥya d lqella n tezmert-ines. Sdat n tegnit yecban ta, ur ufiɣ ara acu ad as-iniɣ angar kra n wawalen d tenfaliyin i d-yeffɣen seg wul-iw akken ad tt-heddneɣ, xas akken ẓriɣ awezlu-agi yew er mačči d kra. Beddeɣ s tmara, aqerruy-iw yeḥjeb-it usigna n kra n teqbucin n lbirra i swiɣ akked yiwet n terba t i imen en seg tmesɣanit yemmɣen ɣef tmurt iseggasen-a ineggura. Deg tezwara, iban-iyi-d ssut-nni am wakken yettergigi, yettnegzam, ur yemmid ara maḍi. D ssut n yiwen i yi-yessnen mliḥ, imi s yisem-iw i yi-yessawal, maca d ssut n umdan i yeččan tiyita, win iɣef teɣli twaɣit.

    - Mmi… Nabil, mmi… a gma Ɛebdelqader… tselleḍ-iyi … tegziḍ d acu i ak-d-qqareɣ…

    Zrint kra n tsinin, sakin eqleɣ anwa-t bab n ssut-agi iwumi yeffeɣ le qel. - Mmi… la ak-d-qqareɣ mmi… la iyi-tselleḍ ? nufa-t yeččur d idammen…

    Yessusem ubabat, dayen yeffeɣ-it le qel, ur yezmir ad yenṭeq ula s yiwen n wawal. Teɣli-d gar-aneɣ yiwet n tsusmi d taẓayant, tesxelxel-iyi mliḥ, te req-iyi tririt. Ula d nekk nnejlan fell-i wawalen, ur ufiɣ ara acu ad d-iniɣ sdat n tmettant n mmi-s n umeddakkel-iw ye zizen fell-i. D Nabil i yemmuten, d yir lmut, wagi dayen iḍehren. Ssneɣ Racid Benɣusa ugar n kraḍet n tmerwin n yiseggasen aya, seg wussan n usileɣ deg uɣerbaz n yiselmaden. Ddunit, urǧin tella ḥninet fell-as, ur t-tezgil ara, ula netta seg tama-s yesɣaray aqerruy-is dayen kan, ur yettaǧǧa ara tardest neɣ imi n wuccay, ɣas meẓẓiyet, seg yizerfan-is igamanen. Yernu, ulac win i

  • 4

    izemren, ɣas meqqer ccan-is, ad as-yessenɣes seg-sen ulamma tarebb et n umilimetr. Ma yewweḍ ad yeṭṭenṭen akka, almi qessiḥet tiyita i yečča.

    - Ur ak-itteffeɣ ara le qel ay ameddakkel-iw, ahat d ljerḥ kan i yettwajreḥ, dɣa yeɣli, yefsex…

    - Ala… ala… d tarsast… sliɣ i ssut-is seg uxxam… d tarsast n tmeẓyant, mačči d tiyita n ujenwi neɣ n u ekkaz.

    Srugemteɣ : « tarsast n tmeẓyant ». Imir-n kan ulɣent deg uqerruy-iw tiwlifin, am wakken d asaru amsaltan i ttwaliɣ. Aneḍlib yebɣa ad ineɣ baba-s, maca tarsast tḥuz mmi-s. Iban aṭas-aya segmi t-yettgabar, tuɣ-it yeffer deffir n tewwurt n uɣerbaz alemmas, mi iruḥ Nabil ad yeldi tawwurt n umraḥ, imi ulac laman, s leqfel i tt-ɣellqen tura, teḍra twaɣit, maca mačči am wakken i as-yenwa uneḍlib deg tazwara. Amek i yemne Racid ? Ayɣer d mmi-s i yeččan tiyita ? Ineḍliben-agi, uɣen tannumi ur zegglen ara iswan-nsen. D turdiwin-agi i yezzin deg wallaɣ-iw, mi lliɣ ttlusuɣ lqecc-iw s temɣawla akken ad laḥqeɣ ameddakkel-iw, mi sliɣ i tenfalit « tarsast n tmeẓyant ». Lḥiɣ s temɣawla deg tlemmast n yixxamen ijdiden yeṭṭsen deg tsusmi d ṭṭlam. Leḥyuḍ-nsen mazal-iten s ssiman, amur ameqqran deg-sen ad qqimen d tinmeslin kan, acku iban urǧin ad yekfu lebni-nni. Iberdan, yečča-ten uɣebbar, deg yal tama ad ak-mmagren arrumen n lebni yettuṭeggren sya u sya. Lḥemdullah, aseggas-a ageffur i eṭṭel. Yiwen n wass kan n ugeffur, ad uɣalen yiberdan d ibrunen n waluḍ, ulac tikli deg-sen, ad ttwareglen irkelli. Deg umkan ad aɣ-yeffeɣ le qel, neɣ ad neḥzen mi i eṭṭel ugeffur, nuɣal nferreḥ mi ad nwali tesḥa tegnawt, nessaram ad i eṭṭel uɣurar. Am wakken i d-yeqqar umeddakkel-iw Racid s usqecme : acu ara nexdem s ugeffur ? Isaffen-nneɣ smarayen aman-nsen deg lebḥur, neɣ itess-iten yijdi. Akal, ttun-t medden, yeqqim d asuki, ulac win ara t-ixedmen. Lbaṭaṭa d yirden, nettawi-ten-id seg tmurt n Kanada. Ayɣer ur nessutur ara deg Wanẓar ad yesmir i yicercuren n ugeffur ɣef wakal n tmurt n Kanada. Akka ulac acu ara naggad ɣef rrezq d nne ma-nneɣ. D tidet, tikwal yettaḍsa umdan seg lehmum d twuɣa i d-ɣellin fell-as. Asedeger gar uxxam-iw d uɣerbaz alemmas « Ibn Badis » ur yewwiḍ ara sin n yikilumitren.Yenɣa-yi uḥebber, yenneqbaḍ wul-iw. Tt eddayent sdat n wallen-iw tiwelfin n twaɣit am wakken i tt-sugneɣ, dɣa ad ɣiwleɣ ad tent-snefleɣ s tiyaḍ ara silɣeɣ imir-n kan. Asugen-inu yezzuɣur-it usirem-inu, dɣa suguneɣ-d mmi-s n umeddakkel-iw d ajraḥ kan i yejreḥ, mazal-it yedder, yettarra nnefs. Mačči kan akka, ttwaliɣ-t yeẓẓel ɣef umeṭreḥ deg ssbiṭar, cudden-as akk ideddicen-is, ula d amejjay yettezmumug, yumer mliḥ mi yessemne yiwen n yilemẓi seg tmettant. Amraḥ n uɣerbaz alemmas yezdel fell-as ṭṭlam, yew er ad t eqleḍ udmawen n kra n wid d-yusan. Amkan-a ssneɣ-t mliḥ, ur cukkeɣ ara yella acu i ibeddlen deg-s, ɣas ma yella aṭas aya ur d-zziɣ ara ɣer da. Zegreɣ tawwurt n lemraḥ, allen-iw ttqellibent kan ɣef teɣtest. Sellmeɣ ɣef wid yellan din. Rran-iyi-d s usrugmet, ur tfehmeḍ tigert deg yimeslayen-nni. Teɣli-d ɣef umkan d yimdanen yellan din yiwet n tsusmi d taẓayant, tegzem-iyi awal, tesgugem-iyi. Yernu d acu lfayda n yimeslayen sdat n tmettant ? Rriḥa-ines tergel inzaren, tettarra algam i yilsawen. Ḥebseɣ, walaɣ sya u sya. Walaɣ Racid yeqqim ɣef tmurt, isenned ɣef uɣarab, aqerruy-is gar yifassen-is. Tameṭṭut-is, Nasira, ur teb id ara fell-as, teqqim ddaw n tesqift n tenwalt i tnewwer yiwet n teftilt, tettru s tsusmi, mebla ma yuli-as yiwen n wawal. Ruḥeɣ ɣer umeddakkel-iw, serseɣ afus-iw ɣef tayet-is. Yerfed uqerruy-is s le qel kan, imuqel-iyi-d s yiwet n tmuɣli yexsin, war tudert, mebla ma yenṭeq ula s yiwen n wawal. Imir-n kan i faqeɣ yemmut mmi-s. Xemmemeɣ ad t-sebbreɣ s kra n tenfaliyin timasɣanin i nessexdam deg

  • 5

    tegnatin yecban tigi, am teflest n uneslem s lajel d ssber. Maca ẓriɣ amek i yettxemmim Racid d tgensas-ines ɣef temsal-agi, ɣef waya ttiɣ-tent deg yimi-w, sbel eɣ-tent sakin. Beddeɣ deg umkan-iw kan, te req-iyi cedda n uyeddid, ur ẓriɣ ara acu i ilaq ad xedmeɣ sdat n twuɣa am tagi. Lḥiɣ sakin ɣer umkan ideg teḍra tmenɣiwt. Sin n yemsulta bedden tama n tfekka yeẓẓlen ɣef tmurt, ur ǧǧin ḥedd ad iqerreb ɣur-s. Tikkelt taneggarut ideg walaɣ deg-s Nabil, zrin fell-as semmus n yiseggasen aya, asmi i yi-ye reḍ baba-s akken ad sweɣ lqehwa akked terba t n yimeddukkal almend n usmures-ines deg ukayad n lbak. Tafekka-nni yeẓẓlen sdat-i ur tettemcabi ara maḍi ɣer tugna-nni iressan deg wallaɣ-iw. Wagi yellan sdat-i ur yemxalaf ara ɣef tugna tamatut n yimeɣnasen n yimusa ineslemẓra imṭurfa : ačamar ameqqran yečča udem-is, aqerru iseṭṭel akked tqendurt taɣezfant i ttlusun deg tmurt n Afɣanistan, yerra nnig-s abalṭu n uglim aberkan, deg yiḍarren-is tayuga n yirkassen n waddal, d iberkanen ula d nitni. Imuyag-ines d imeqqranen, banen-d mliḥ, iban yeḍ ef mliḥ ɣef zik. Walaɣ afus-is ayeffus yetti ddaw n tmessaḍt, iban-iyi-d am wakken yella acu yeffer. Bɣiɣ ad waliɣ s wallen-iw, unzeɣ ɣur-s ciṭuḥ, maca ibedd yiwen n umsaltu deg ubrid-iw :

    - Sani tleḥḥuḍ akka a Si Muḥemmed… ulac win ara iqerrben ɣur-s… ulac win ara inalen tafekka n lmegget.

    Ɣas akken eqleɣ d acu-tt tɣawsa-nni taberkant. D tameẓyant tutumatikt. D acu-t uhdum-a ? D acu txeddem tmeẓyant deg ufus n teɣtest ? Anwa i iqersen ihi ? Seqsaɣ amsaltu ɣef tmeẓyant. Yečča-yi s wallen, am wakken yebɣa ad iyi-yini ur ggar ara iman-ik deg wayen i k-yexḍan. Ɛerḍeɣ ad as-sfehmeɣ ur lliɣ ara d aberrani ɣef twacult. Ilemẓi-nni yeẓẓlen sdat-neɣ d mmi-s n uḥbib-iw, tili ur iyi-yessawal ara deg tlemmast n yiḍ. Lehdur-iw sqelqen-t, yerra-yi-d s wurfan :

    - Nniɣ-ak-d yegdel a Si… - Ɛebdelqader Bensedduq… Amastan ɣer tsenbaḍt, d ameddakkel n Si Aḥmed, akumisar n temsulta.

    Yennecraḥ wudem n umsaltu, sakin yečča-yi s wallen ɣas akken tetwelles liḥala. Ahat d aqelleb i yettqellib deg ccfawat-ines limmer ad d-yaf yiwet n tugna n yiwen n umastan yettakken anzi ɣur-i i d-yemlal deg tgennariyin n uxxam n teɣdemt. Kra n lweqt umba d, yenṭeq-d ɣur-i s yiwet n tɣuct ḥninet ciṭuḥ :

    - D tidet, d tameẓyant i yeṭṭef yilemẓi-agi deg ufus-is ayeffus. Yettbin-d am wakken d tinɣiman. Maca ur nezmir ara ad nefru tamsalt-a seg tura. Ɣef temgarḍt-is d yidmaren-is idammen gersen, ɣummen adeddic. Ḥala tasleḍt n tfekka i izemren ad aɣ-yinin acu yeḍran s tidet. Nessawel-as i ukumisar, ur yett eṭṭil ara ad yili gar-aneɣ, d netta ara aɣ-d-yinin d acu ilaq ad nexdem.

    Wehmeɣ, qqureɣ, ur ufiɣ d acu ad iniɣ. Tinɣiman ? Anwa ara yamnen d akken mmi-s n Si Racid ad ineɣ iman-is ? Ayɣer ad ineɣ Nabil iman-is ? D anelmad asdawan, seg twacult turdkidt, iḥemmel tudert dayen kan, ayɣer ad yerr ihi talast i tudert-is, yernu sdat n uxxam n yimawlan-is ? Ɣlint-d fell-i tikta am uḥemmal n waman. Cwi kan suffɣent-iyi tyitwin n tewwura n ṭumubilat d leswat n kra n yimdanen seg uɣraq ideg lliɣ. Iruḥ-d ukumisar ɣer tama-nneɣ s tazzla, zzin-

  • 6

    as-d sin n yimsulta, yiwen deg-sen s yiselsa iɣarimen, yeṭṭef ddaw n teɣraḍt-is yiwen n uqrab.Yejbed umsaltu a essas iman-is akken ad yeǧǧ abrid i wid i d-yusan. Qqimen ttezzin ɣef tfekka, ttakken-d yiwet n tugna am wakken seg wid yessnen uffiren n tmenɣiwin. Yekna bab n uqrab ɣef tfekka yeẓẓlen, yessers tagecrirt-is tayeffust ɣef tmurt, yeq ed nnwaḍer-is, ikerrec icenfiren-is, ihuzz aqerruy-is, iban yewhem deg wayen yettwali ; yessers sakin afus-is ddaw n uqerru n lmegget akken ad yerfed s le qel tafekka-nni iwakken ad yessuffeɣ afus-nni yeṭṭfen tameẓyant. Yeldi sakin aqrab-is, yessuffeɣ-d tayuga n tqeffazin d yiwet n teckart tamecṭuḥt tafrawant. Yeṭṭef tameẓyant, idewwer-itt s le qel kan, yerra-tt daxel n teckart. Yebda sakin aqelleb deg ljerḥ-nni s yiḍuḍan-is. Uẓaɣ ɣer ukumisar n temsulta, iban ur iyi-iwali ara.

    - Amek i tettiliḍ a Si Aḥmed ? D acu-tent tikta-inek timenza ? Yezzi-d ɣur-i, yewhem :

    - Ah d kečč a « ustad »… ur iyi-d-tenniḍ ara deg uɣerbaz-agi alemmas i tzedɣeḍ. - Ala, dagi i xedmeɣ zik uqbel ad uɣaleɣ d amastan. Yernu Racid Benɣusa, anemhal aqdim, d yiwen seg yimeddukkal-iw imeqqranen. D mmi-s i tettwaliḍ yeẓẓel sdat-k…

    Ihuzz aqerruy-is, yeqqim yettxemmim, sakin yenṭeq :

    - Anda i yella baba-s ? Neḥwaǧ ad nes u kra n yisallen. Racid Benɣusa ur iḥerrek ara seg umkan-is. Yerfed kan aqerruy-is, yembawel ciṭuḥ kan. Imuqel ɣer wid yellan sdat-s, yenṭeq-d s le qel, ad as-tiniḍ i yiman-is kan i ihedder. Ur ẓriɣ ara… ur ẓriɣ ara acu yeḍran. Mi d-uɣaleɣ s axxam ɣef l ecra n yiḍ, ufiɣ Nabil… yessusem, am wakken yebɣa ad yernu tanfalit niḍen, ahat awal « mmi », ahat ad fell-as ye fu yerḥem, maca yessed ɣef tuɣmas-is, ikemmel sakin ameslay. Ufiɣ-t yeqqim deg usalun, ɣef tgecrar-is yiwet n tezmamt, deg ufus-is amru. Mi i yi-iwala kan, yeɣleq tazmamt-is s temɣawla. Ur d-yerri ara fell-i ssalam. Yezzi-d ɣur-i, imuqel-iyi-d s temɣawla, idewwer aqerruy-is fell-i am wakken tella yiwet n tɣawsa i yebɣa ad yeffer fell-i. Ḥulfaɣ am wakken tella yiwet n lḥaǧa n dir i yeffer fell-i. Ɛlakuliḥal, mačči d tikkelt tamezwarut ideg nettnaɣ, ladɣa seg wasmi iserreḥ i učamar, yelsa tacacit, yerna aqendur. Maca nnuba-a ur yenṭiq ula s yiwen n wawal. Yekker, iruḥ srid ɣer texxamt-is. Kra n lweqt umba d, tuɣ-iyi imir-n deg tenwalt, sliɣ-as yeqqar s utram, am le wayed-is, tisurtin n Leqran. Kecmeɣ ɣer texxamt-iw, ssut-is mazal yettaweḍ ɣer yimezzaɣ-iw. Temeṭṭut-iw tella teṭṭes. Sliɣ sakin i ssut n tewwurt, faqeɣ yeffeɣ. Bɣiɣ ad kkreɣ ɣur-s akken ad t-qen eɣ ur itteffeɣ ara deg tlemmast n yiḍ, maca ur xdimeɣ acemma, qqimeɣ kan deg umkan-iw. Zrin tura qrib sin n yiseggasen seg wasmi yuɣal uqrur-nni amḍu ur iyi-yettaɣ ara awal. Yuɣal d aballaɣ, d axfafan, ur iqebbel ara irkelli acu i as-qqareɣ. Yiwen n ubrid nennuɣ. Ɛerḍeɣ ad as-sfehmeɣ belli tarba t-agi i yeṭṭafar ur tebɣi lxir la i tmurt wala i yimezdaɣ-is. D tarba t i yeffɣen i ubrid, tetteffer deffir n usɣan d ddin akken ad tḥudd ɣef tenfatin n Marikan tamnukdit d tgeldiwin ti rabin. Tirbuya n lǧihad n Afɣanistan, d Marikan tamnukdit yellan deffir-nsent akken ad tewwet yis-sent Russya tanemlayt. Asɣan, d ssebba kan i sexdamen akken ad skerkren deffir-nsen igduden igellilen inaflasen akken ad refden leslaḥ. Amennuɣ, d amennuɣ ɣef tenfatin tidemsanin, mačči d amennuɣ ɣef usɣan neɣ ɣef teflest. Yenna-yi-d kečč d amejhul, d akafriw. Rriɣ-as d tarba t-is ara yeglun s ṭṭlam, d nettat ara yeskerkren tamurt ɣer deffir. Nemzeggad deg lehdur, nebda nett eggiḍ. Tessekcem tmeṭṭut-iw iman-is akken ad aɣ-tefru. Ass-nni yeffeɣ s wurfan, ulac acu i aɣ-yeǧǧa. Iɣab aṭas n wussan ɣef uxxam. Yiwet n tmeddit, yekcem-d fell-aneɣ s tlaba tafɣanit d yiwen n učamar i iɣummen nnefṣ n wudem-is. Muqleɣ-t kan, ulac acu i as-nniɣ. Uyseɣ seg umeslay. Iḍ-nni faqeɣ belli mmi teḍra-as am uɣerrabu-nni iwumi qersen yimraren i

  • 7

    t-icudden ɣer tmersit turkidt, wwin-t lemwaǧi ur neẓri sani. Rǧiɣ ad iyi-yemmeslay, ur iyi-d-yini acemma. Nniɣ-as anef-as, ahat ad t-ibeddel wakud. Yemma-s tbedd ɣer tama-s, tebda la s-tettaf ifukal. Tḥudd-it am wakken txeddem yal tayemmat. Tayemmat, tezmer ad tḍegger iman-is ɣer tmes ɣef derra n mmi-s. D mmi-s i izedqen, urǧin ad yenṭeq urgaz-is s tidet. Tameṭṭut tessemɣay-d acciwen s warraw-is, tettara ttar deg tmeḥqranit n urgaz-is. Akka i gant. Maca ɣur-i nekkini ur ad yewwiḍ wass-nni ideg d mmi ara yesselḥun tudert-iw, wa ad iyi-imel d acu i ilaq ad xedmeɣ. Lmuhim… tagi d tudert-iw, nekk d amasay fell-as. Ass-agi yeqreḥ-iyi wul-iw mačči d kra. Surfet-iyi ɣef usuget n wawal. Tesqelqel-iyi mliḥ tuffɣa-ines, maca acu ara xedmeɣ. Amer ḍefreɣ-t, ẓriɣ ad nuɣal ɣer umennuɣ, yernu mebla lfayda. Ssneɣ iman-iw mliḥ, ma tqelqeɣ, reffuɣ mliḥ. Ɣef waya ṭṭfeɣ yiwen seg yidlisen n « Nietzsche », amaru ameqqran, bdiɣ taɣuri akken ad ttuɣ iɣeblan-inu. Ur ẓriɣ ara acḥal n wakud i yezrin. Ɣriɣ ahat ugar n mraw n yisebtar, armi i yi-yessexle ssut n tersast. Ssut-nni yeqreb mliḥ, ad as-tiniḍ daxel n uxxam i tettwawet. Tuki-d tmeṭṭut-iw, yeffeɣ-itt le qel, ye req-as wawal, testeqsa-yi-d d acu yeḍran, ssut i tesla d tilawt neɣ d yir targit i turga. Twala aqudum-iw yexser irkelli, d ayen i as-ikemmlen. Mi iyi-twala deg liḥala-nni, yufeg fell-as yiḍes. Nessusem akken ad nesmuzget mliḥ, limmer ad nsel i ssut niḍen ara yerẓen tasusmi n yiḍ. Nerǧa s tsusmi. Zrint kra n ddqayeq. Ulac acu nesla : la zzedwa wala asbecbec. Nuɣ tannumi nsell i tiyitwin n rrsas deg yiḍ, maca be dit fell-aneɣ. Teb ed neɣ teqreb, neẓra ur aɣ- nint ara. Maca tikkelt-a… kkreɣ-d seg umeṭreḥ-inu, tessekref-iyi tuggdin ; uggadeɣ d tawaɣit ara yeɣlin ɣef uxxam-iw. Qqimeɣ ɣef yiri n wusu, ttḥessiseɣ. Tasusmi tuɣ yal amkan. Beddeɣ, ṭṭaleɣ seg ṭṭaq i d-yettakken ɣef umraḥ. Amur ameqqran n umraḥ tuɣ-it yezdel ddaw n ṭṭlam, ulac acu tzemreḍ ad twaliḍ. Yernu tiɣmert n tmuɣli seg wannag wis sin ideg yezga uxxam-iw, txuss, ɣummen-tt yiɣaraben n tneɣriyin. Ffɣeɣ ɣer ubalku, ttekkaɣ ɣef lḥiḍ akken ad waliɣ mliḥ. Ulac. A essas n uɣerbaz alemmas iɣab kraḍ n wussan-a ineggura. Yewweḍ-it lexber belli tawacult-is tt eddan fell-as yirebraben. D netta s timmad-is i t-id-yennan. Ass-nni, uɣaleɣ-d tanezzayt sɣur ukewwac, teẓram irkelli ugur n uɣrum i nettidir ussan-a, ma t edda sseb a n ssbeḥ, yerǧa-k usengedwal, nekk kerheɣ mliḥ timerǧiwt d usengedwal, ufiɣ aklundistan yettraǧu deg-s, netta yessutur deg tmeṭṭut-is d warraw-is akken ɣiwlen, ma ulac ur ssawaḍen ara ɣer temṭelt. Ukkuẓ n yimdanen seg twacult-is wwḍen le fu n Rebbi, gar-asen yemma-s, d tamɣart n ṭamet n tmerwin n yiseggasen. Ɛlaḥsab iɣmisen, d timenɣiwt i iḥuzan taddart i ibedden mgal leḥkem amesbaṭli n terbuya timselḥin… D acu-t uwaɣiw-a ? Yessusem kra n lweqt, aqerruy-is yunez. Teɣli-d yiwet n tsusmi taẓayant. Ulac win i izemren ad as-yegzem awal. S lḥir ameqqran i nerǧa ad ikemmel awal.

    - Deg ṭṭlam d tsusmi-nni, sliɣ i yiwet n tɣuct tessawal-iyi-d. D lǧar-iw, anemhal amaynut, i yettḍellin ula d netta seg ubalku-ines. Yettwehhi-d s ufus-is ɣer ukessar, am wakken yebɣa ad iyi-imel lḥaǧa. « D acu ? » i as-nniɣ s le qel. Yerfed ifassen-is, ihuzz aqerruy-is : « D ṭṭlam… ur ttwaliɣ ara mliḥ… ». Imir-n ṭṭfeɣ rray ad adreɣ ɣer umraḥ. Tameṭṭut-iw, tbedd deg ubrid-iw, teqqim tettḥellil deg-i : « Ur ttsubu ara… ahat d ticerket… d irebraben i k-tt-yendin, am wakken i tt-xedmen yakan i wiyaḍ ». Nniɣ-as : « Lǧar-nneɣ iwala lḥaǧa ur nessefraḥ ara deg umraḥ, ilaq ad ẓreɣ acu i iḍerrun ». Tenna : « Ur sɣaray ara aqerruy-ik… rǧu tanezzayt neɣ siwel i temsulta ». Nniɣ : « Ur ttaggad ara, ɣur-i ssa a kan mi lliɣ berra n uxxam. Amer bɣan ad iyi-nɣen, tili nɣan-iyi yakan, ulac acu ad ten-yeṭṭfen ». Lḥiɣ kra n tsuraf deg umraḥ, refdeɣ aqerruy-iw, walaɣ lǧar-iw yettḍili seg ubalku-ines. Yeqqim yettwehhi ɣer yibduzen. Lḥiɣ ɣef tfednin-inu, heggaɣ iman-iw ad rreɣ tiyita. Deg teɣmert, walaɣ yiwet n tfekka teẓẓel ɣef tmurt. Imir-n kan eqleɣ mmi. Taftilt n umesbaḥ tec el. Ɛeggḍeɣ : « Nabil… Nabil… ». Tafekka-ines

    teččur d idammen. Isub-d lǧar-iw s temɣawla. Sakin luḥqent-d tameṭṭut-iw d tǧart-is. D

  • 8

    tugna i yesuffuɣen le qel. D ineslemẓra ifuḥanen i t-yenɣan, d « atmaten-is », am wakken i sen-yessawal s zzux. Atmaten ineḍliben, akka i gan. Mačči d lḥaǧa d tajdiḍt. Seg zik n zik, zgan yinselmen ttmenɣan gar-asen. Ssaḥaba s timmad-nsen msenɣan akken ad ṭṭfen lxilafa. Ttaken-d udem n telwit, maca ulawen-nsen ččuren s lbeɣḍ d ddɣel mgal tudert. Mi ibedd yiwen deg ubrid-nsen, ad ssuffɣen tikuba d lesyuf-nsen. Ccah deg-i nekk i iḥemmlen tamurt-agi. Amer uɣeɣ awal i le qel-iw, tili deg Kanada i lliɣ imir-a, tamurt n lmumnin n tidet, am wakken i xedmen yakan yimeddukkal-iw. Aql-iyi tura txelliseɣ tungift-inu deg tmurt n yimehbal d yiderwicen.

    Yessusem Racid Benɣusa, yessader i uqerruy-is. Yewwet-it wugur, terna-as nndama. Ḥulfaɣ i tɣuct-is tebda-tt tergagayt, am wakken yebɣa ad yettru. Tiyita-a, ur yebni ara fell-as, yernu qessiḥet mačči d kra, anagar irgazen lefḥul i as-izemren, neɣ lmumnin yumnen s lajel d lmektub ɣas qerriḥ, mebla ma nnan-d kra. Yumeṛ ukumisar tarba t n wastan aɣarim ad awin tafekka ɣer ssbiṭar. Yuẓa-d sakin ɣer Racid Benɣusa, yenna-as :

    - Ad awen-yazen Rebbi ssber a Si Racid. Yeǧǧa-awen-d lbaraka. Acu ad k-id-iniɣ tura ? Amek i yemmut mmi-k ? Nɣan-t neɣ yenɣa iman-is, ur neẓri ara.

    - Mmi ur yenɣi ara iman-is… d awezɣi… d ineḍliben-nni i t-yenɣan, ǧǧan-d tameẓyant gar yifassen-is akken ad sefḍen deg-s lmus.

    - Ahat… ad nes u isallen imezwura ad aɣ-yeǧǧen ad nẓer amek i teḍra tmenɣiwt-ines. Azekka ssbeḥ ad k-in-siwleɣ. Ssalam likum.

    Yeffeɣ ukumisar seg uɣerbaz alemmas s temɣawla, ḍefren-t yirgazen-is i ibedden deg ṭṭerf, ttraǧun deg-s. Qqimeɣ ɣef tama tayeffust n umeddakkel-iw, nniɣ-as :

    - Ur ḥezzen ara a Racid. Aṭas n yirgazen iwumi mmuten warraw-nsen, ur telliḍ d amezwaru wala d aneggaru. Teẓriḍ axir-iw belli ṭṭrad-agi afuḥan ad yeqqed ulawen-nneɣ irkelli. Tawaɣit i d-yeɣlin fell-ak fessuset ma nquren-itt s twuɣa n wiyaḍ yettidiren deg tmurt-agi tamen ult uqbel ad ḥlun lejraḥ i d-tessager ṭṭrad n tmunent.

    - Xedmen-tt rraw n leḥram, wid i aɣ-ṭṭfen seg temgerḍt… Suffɣen-d amẓiw seg tqer unt-ines, s elfen-t armi yuɣal d aweɣzniw annect ilat. Ffren sakin deffir n tɣermin-nsen iɣef zzin yi essasen d lebruj. Sutren deg uɣref ameɣbun ad ten-i iwen ad nɣen amẓiw-agi yessewḥacen. Iserdasen deffir-nneɣ, irebraben sdat-neɣ, sani ad nerwel ? Aɣref yegra-as-d yiles d dd awi ɣer yigenni agugam i icuḥen fell-as ula s kra n tmeqwa n waman ilaqen i tudert…

    - Rregmat neɣ imeṭṭawen ur nfi en ara, ur gellun ara s lfayda. Aql-aɣ deg tallit n « sellek aqerruy-ik, ay agellil ». Wid iẓewren, ulin ɣer tɣermin timeqqranin i tbedreḍ zeglinna, ṭṭfen ixxamen. Uḥricen, wid yettwalin ɣer sdat, debbren « lfizat » d tnezduɣin deg tmura i ibudd Rebbi s telwit, smen en iman-nsen d twaculin-nsen. Nukni, yegra-aɣ-d kan, am wakken i d-yeqqar umeddakkel-nneɣ Zituni, tiɣin n ssbiḥ wa ad nales mebla aneḥbus i tenfalit-agi : « Llah ɣaleb ya ṭṭaleb »… ifut lḥal ay ameɣbun…

    Yerfed umeddakkel-iw aqerruy-is, yenna :

    - Llah ɣaleb fell-ak d wid yellan am keččini. Nekk, skud mazal tiqit n yidim tettazzal deg yiẓuran-iw, ur srusuyeɣ ara ifassen-iw, ad beddeɣ mgal adabu a eskriw amesbaṭli d yiserdasen n ṭṭlam, imẓiwen. Ad beddeɣ deg wudmawen-nsen deg sin alamma teffeɣ terwiḥt seg tfekka-agi i ibubben ccamat n le tab d tuddza n wid i aɣ-yeṭṭfen seg temgerḍt.

  • 9

    Bɣiɣ ad kemmleɣ askasi yid-s, maca beddleɣ rray. Ulac lfayda. Mačči d tikkelt tamezwarut neɣ d taneggarut ideg nett eggiḍ deg-s, nbennu leqsur ara nessegrurej deg kra n ddqayeq, nɣil nezmer ad nbeddel amaḍal s yisumar-nneɣ idunkicutiyen. D askasi gar waggagen ur nes i assaɣ d tilawt. Tesselmed-iyi twuri-inu d yiwezla i ṭṭfeɣ belli tudert tekres mliḥ, belli amdan jebbden-t tikta d tenfatin yemgaraden d usirem uffir, yew er mliḥ ɣef umdan ad tent-yegzu. Ssawḍeɣ ameddakkel-iw s axxam-is, neqqim kra n lweqt deg usalun. Setḥaɣ mliḥ deg yiman-iw mi ur ufiɣ ara acu ad as-iniɣ, yekfa-yi wawal, nekk yellan amastan neɣ abugaṭu abelheddar i yettaffen dima imeslayen iwulmen i ferru n temsal. I tikkelt tamezwarut ẓriɣ lehdur ur zmiren ara ad qablen kra n twuɣa i yettidir umdan. Mazal ur tris ara ɣef yiles-iw tanfalit swayes beqquɣ ad t-sebbreɣ yis-s, alamma truḥ-d tis snat ara s-yekksen amkan-is. Mi tekcem ɣur-neɣ tmeṭṭut n Racid umba d mi temfaraq d tǧart-is, nekk mazal-iyi tt ummuɣ deg tirga-inu. Ɛezzaɣ-tt, bdiɣ sakin ameslay ɣef tmettant d lmektub d lehcaca n umdan sdat n twuɣa. Tban-d teqbel s tikci n Rebbi, tettales i kra n tsurtin n Leqran d wawalen n umazan. Tessewhem-iyi s tmussni-ines deg lumur n usɣan. Nettat yellan d taselmadt n tenglizit, ur nettmeslay ara aṭas s ta rabt. Mmektaɣ-d asmi d-yenna yiwen n wass Racid s lewhama, asmi nruḥ ɣer usiher agraɣlan n udlis deg « ssanuber lbeḥri », mi iwala at-yičumar ttazzalen, refden idlisen iẓayanen n usɣan, belli ula d tameṭṭut-is yeṭṭef-itt waṭṭan n « tmesɣanit » i d-yeglan s uzegzaw d uquran. Tuɣal ur teṭṭixir ara i yimaṭṭafen n usɣan n tmurt n Ssa udiya d Maser, tettẓalla deg lawan, yernu tettẓumm ussan n warim d umhad. Ahat d aṭṭan n ukunsir i tt-yeṭṭfen deg wagguren-a ineggura i yellan deffir n ubeddel-a, ɣas ma imejjayen d tesleḍt qqaren-d belli aṭṭan-is yerked, yernu yella usirem akken ad teḥlu. Mi d-nuɣal, yernu mačči d le wayed-is, ur yeḥbis ara ameslay ɣef tikli tamaynut n tmeṭṭut-is. Askasi akked tmeṭṭut-is yuɣal ur yett eddi ara awal ɣef lumur n uxxam. Tameṭṭut n umeddakkel-iw yesse ya-tt mliḥ waṭṭan. Aṭas i as-iruḥen seg thuski-ines. Udem-is yuɣal d awraɣ, allen-is iruḥ-asent ucraraq-nsent. Akka i tga ddunit, ulac lḥaǧa ara yeqqimen am wakken tella deg tazwara, d wagi d alugan amezwaru d uneggaru iɣef ibedd ugama. Neqqim kra n lweqt nettales kan i tenfaliyin n u ezzi i neqqar deg tegnatin am ta, numen neɣ ur numin ara yis-sent, armi nesla i ladan i aɣ-igezmen awal, yerreẓ tasusmi n tefrara i yebdan afriri. Beddeɣ s tmara, yiɣ mačči d kra, sellmeɣ fell-asen, snesreɣ iman-iw deg tsusmi.

  • 10

    -2-

    Ɛayn-el-kerma tbeddel, ur teqqim ara d amda-nni yettwassnen s tili-ines ara k-yeṭṭfen deg yirebbi-s aḥmayan. D amkan ideg ḥemmleɣ ad idireɣ seg wass amezwaru-nni mi d-udreɣ seg lkar, yiwen n wass deg wussan n waggur n ctamber. Ass-nni, subbeɣ-d, ddaw n tmeɣruḍt-iw aqrab ameẓyan anda tella tummlin-inu tamezwarut deg twuri n uselmad deg uɣerbaz alemmas « Ben Badis ». Ass-nni, mi lliɣ leḥḥuɣ deg ubrid, ḥulfaɣ i yidmaren-iw ccufen s lferḥ d tumert, sraḥeɣ i rriḥa n yijeǧǧigen n yigran n ččina i d-yezzin i wadeg-nni ; nnecraḥa teččur ul-iw, umreɣ mačči d kra mi kecmeɣ ɣer umaḍal amaynut s wudem n umaslak umba d aṭas n yiseggasen n lḥif d laẓ iberkanen we rit mačči d kra ideg tedder tawacult-iw, amekti-nsen kan ijerreḥ tasa-w, acḥal i bɣiɣ ad ten-seffḍeɣ seg wallaɣ-iw i lebda. Uh ɣef wussan-nni… Kulci ibeddel. Tamdint tura meqqret, tuɣal d tamerkantit, maca tesruḥ nniya-s d tmelhiwt-ines. Ula d nekk ur qqimeɣ ara d aselmad-nni n umezruy bu-nniya, win i yettwalin deg yimdanen ḥala ssifa-nni n uḥezzez uxbit. Ula nekk tḥuza-yi lmuja, dɣa beddleɣ tawuri taheggart n uselmed s twuri n umestan neɣ n ubugaṭu yeččuren s teḥraymit. Slemdent-iyi tinebbaḍin amek zemreɣ ad waliɣ daxel n wulawen yuḍnen n yimdanen, amek i yettbeddil ṭṭme timelhiwt-nsen dɣa ad uɣalen d uccanen imelluẓa, ur tteggen leqder i ucemma, la i temɣer, la i tmarewt wala i yizerfan. Yernu taɣuri-inu i umezruy, ḥemmleɣ aṭas ad ɣreɣ amezruy n Tefriqt n Ugafa, ladɣa win i d-yewwin ameslay ɣef taggara yessewhamen n yiwudam imazrayen d uneqleb-nsen, tekkes leḥjab ɣef wallen-iw, uɣaleɣ ttwaliɣ temsal akken niḍen, s telqi. Amek ad qqimeɣ d aselmad ameẓyan deg yiwen n uɣerbaz alemmas ulac win i t-ibeddren, ɣas akken semman-t ɣef yiwen seg yimusnawen imeqqranen n tmurt n Lezzayer, ar tura mazal nesfuggul yal aseggas amulli n tmettant-ines, yernu nsemma-as ass n tmussni ? Acḥal d abrid i seqsaɣ iman-iw ayɣer i nesminneg lebda izmazen n tmettant, wiyaḍ sminnigen izmazen n tlalit ? Ayɣer i n ebbed tiwuɣa ? D ayen i d-yeggran seg tidmi taci it i d-yesseɣlin lbaṭel d tmeḥqranit ɣef tmurt-nneɣ acḥal n tmerwin n yiseggasen asmi tbedd tagelda tafaṭimit ? Neɣ ahat d lketra n ṭṭradat d usfel i zzuɣuren yid-sent rrant d tamettant i irennun tudert ? Maca tadyant i iqelben kulci deg uqerruy-iw, teẓẓa deg-i tikti n tuffɣa seg uselmed d tin n usbehdel i ttubehdleɣ yiwen n wass deg wussan n ugeffur. Ass-nni tuɣ-iyi beddeɣ ɣef yiri n ubrid, ttrajuɣ tisin n lkar i iteddun ɣer Lezzayer tamanaɣt. Iḍ-nni, ur yeḥbis ara ugeffur, iberdan uɣalen d ibella en n waluḍ. Ɛezleɣ iman-iw, deg ufus-iw ssiwan ttdariɣ seddaw-as, tta raḍeɣ amek ad smen eɣ aqerruy-iw d uqrab-iw seg tubezgin. Imir-n kan t edda sdat-i yiwet n ṭumubil i inehher yiwen seg yinelmaden-iw iqdimen s temɣawla, trucc-iyi s waman imalusen, ulac acu i teǧǧa deg-i, umseɣ irkelli. Rfiɣ mačči d kra, ṭṭerḍqeɣ, eggḍeɣ, regmeɣ anehhar, ulac acu i as-ǧǧiɣ, ula d imawlan-is d lejdud-is ur mni en ara seg wurfan-iw. Wid iḥeḍren i tedyant-a qqimen kan ttmuqulen deg-i. Ẓriɣ be mada i tt-yexdem, acku walaɣ-t yakan mi i edda seg tama niḍen n ubrid. D anelmad ur nfaz ara deg ulmad, yernu ur yekfi ara leqraya-ines. Ẓriɣ d mmi-s n umestajer ameqqran n temdint, acku walaɣ-t acḥal d abrid inehher akamyun n yilzazen. Uɣaleɣ tasebḥit-nni s axxam akken ad beddleɣ lebsa-inu ibezgen, allaɣ-iw yettwaṭṭef kan s yiwet n tekti urǧin t eṭṭel deg uqerruy-iw am tikkelt-nni.

  • 11

    Acu i ilaq ad xedmeɣ akken ad kesbeɣ ṭumubil ara i yi-yesmen en seg tbehdayel wa ad iyi-d-terr ciṭuḥ seg lhiba-inu ? Imir-n kan i faqeɣ i yiman-iw ur ksibeɣ ula d turagt n tenhert. Din-din kan, ṭṭfeɣ rray ad kecmeɣ ɣer uɣerbaz n tenhert amezwaru ara d-magreɣ deg ubrid-iw. Maca, s wacu ara aɣeɣ ṭumubil, ɣas d taqdimt, s yiwen n uɣrud ur nkeffu ula i wučči d yiselsa. Ula d tilibizyu uɣeɣ-tt-id s berru, yernu d anemhal n uɣerbaz alemmas, imi d mmi-s n Ɛin-el-kerma, i yi-ḍemnen ɣer bab n tḥanut yellan d agaw-is. Deg lkar, ddmeɣ tazmamt-inu tameẓyant d umru, bdiɣ ḥessbeɣ, ufiɣ ilaq-iyi ad ccuḥeɣ ugar n snat n tmerwin n yiseggasen akken ad izmireɣ ad d-aɣeɣ ṭumubil yelhan. Deg tallit-nni s iɣ snat n tmerwin d sin n yiseggasen, yernu akken ad ssiwḍeɣ ɣer lebɣi-w, ilaq ur zewwjeɣ, ur se uɣ dderya. Asentel-a yečča allaɣ-iw ssbeḥ tameddit. Qelbeɣ tamsalt seg yal tama. Sliɣ i tɣuct-nni i d-yekkan seg daxel-iw : ayɣer ur txedmeḍ ara tanezzut ? Imsenza d imerkentiyen. Terra-as-d taɣect niḍen s yisestanen inabawen : ayɣer, tzemreḍ-as ? Ini-yi-d kan amek ad tneggzeḍ seg twuri n uselmad ɣer umsenzu n lxeḍra d lfakya ? Wagi ur iwulem ara i umkan i tuɣeḍ, yernu ad yessider seg wazal n uselmad i yellan am umazan. Terra-as-d tɣuct tamezwarut s usqecme : wigi d imeslayen n yimedyazen i d-yeqqaren ayen ur xeddmen ara, yernu ttwassnen s tkerkas. Mačči d nitni i yetcuffun iqendar n yigelliden s tkerkas akken ad awin kra n yidinaren ? Yernu imazanen yefka-asen Yakuc tazmert akken ad sebren ɣef lbaṭel d lḥif, maca nekkini, dayen yiɣ seg lḥif, kerheɣ laẓ i yeqqazen deg yiɣessan-iw. Ayɣer ? Ur yuri ara ɣef unyir-iw ad

    s eddiɣ ayen i yi-d-yugaren deg tudert-iw deg yiwet n texxamt n usensu gar yimeẓluṭen d tcermuḍin d wid yesnuzuyen lkif d ccira ? Qqimeɣ acḥal n ledwar d axemmem amek ad as-d-afeɣ tifrat, ulac acu i ufiɣ sdat-i anagar akemmel n leqraya. Dɣa ttekkaɣ deg ukayad n lbak i d-wwiɣ i tikkelt tis kraḍet. Kecmeɣ ɣer ugezdu n tmusniwin tizerfanin n tesdawit n Lezzayer tamanaɣt. Ur frineɣ ara tawuri n umastan, d nettat i d-yusan ɣur-i. Walaɣ iselmaden n ugezdu n tmussniwin tizerfanin i d-yettassen s ṭumubilat, amur ameqqran deg-sen d imastanen. Wiyaḍ, acḥal d abrid i ten-mugreɣ bedden deg tmersit n lkiran neɣ ttdeggiren am nukni akken ad alin ɣer lkar wa ad ḍemnen amkan, ɣas s ibeddi. Akka i tt-friɣ d uselmed d lḥif… akked rraḥa n lbal d talwit n yiman. Tamdint ula d nettat tbeddel mačči d kra. Ur teqqim ara d taddart-nni tameẓyant i ufiɣ asmi tt-kecmeɣ i tikkelt tamezwarut ; tuɣal d tamdint i yesbel en yakk tigemma tihuskayin, ulac tin i yeqqimen. Ulac acu i d-yegran seg lǧennet-nni i yesraḥayen yal tama s rriḥa-ines yelhan, yečča-tt ubiṭun, ayen i d-yeqqimen kemmlen-as itemma d yi ecciwen. Asmi d-uɣaleɣ s aɣerbaz i useggas-inu wis kraḍ, wehmeɣ mi walaɣ ikumya, itrakturen d tmacicin yessexlaḍen ssiman deg yiger i d-yezgan tama n uɣerbaz alemmas ideg llan tteẓẓun lbaṭaṭa. Ixeddamen, meẓẓi meqqer, zzin-asen-d i tmacicin, ttazzalen seg uxjiḍ ɣer wayeḍ, tt eggiḍen, ttemyergamen s yir awalen, armi ḥetmen ɣef yiselmaden ad medlen ṭṭwaqi akken ur sen-sellen ara warrac, ladɣa tullas, acku arrac ɣur-neɣ lemmden timsal-agi uqbel ad yemɣi unẓad amezwaru ɣef tamart-nsen. Seg tegnit ɣer tayeḍ, mi ara yeḥmu nezzeh yiṭij wa ad rewlen yixeddamen ad ffren deg yimekwan n tili akken ad smen en iqerra-nsen seg uzɣal, keččment-d ṭumubilat tiberkanin, imir-n kan ad adren kra n yirgazen s yikustimen d tekrabaṭin, ad bdun amuqel deg tnemselt seg yigenni, inzaren-nsen deg yigenni. Dɣa ad ffɣen yiɣella n tnemselt seg usgen-nsen s wurfan, ad azzlen ɣur-sen wa ad sterḥben yis-sen. Ad bedden irkelli d aqusis, ula wid ur nes i ccɣel ad asen-d-zzin. Imasayen, ad fken tisunḍiwin-nsen s u eggeḍ, sakin ad ffɣen, anagar aɣebbar d yiwenniten d taḍsa fell-asen ara ssegrin deffir-nsen. Aɣaram n 450 n tmezduɣin d lbaṭimat n semmus n yinnagen, aɣerbaz alemmas seḥḥen-as-id ukkuẓ n yixxamen, wwin-ten wid izewjen d wid ilan tizmamin n twacult yeččuren armi d asebter aneggaru. I ezriyen, timital-iw, ur teqbil ara tanmehla n usegmi zzmamat-nsen. Ruḥ bnu axxam am medden irkelli, sakin uɣal-d ad nemmeslay ɣef temsalt-ik. Anta taqcict ara iqeblen

  • 12

    ad tidir deg usensu-agi afuḥan yettwassnen s ccina ? Nekk s timmad-iw ur qebbleɣ ara ad d-awiɣ tameṭṭut-iw ɣer yifri-agi n yiḥraymiyen. Isenfaren n lebni hudden yakk igran d thuski-nsen i yessekceman tumert d lferḥ deg wul-iw u ttekksen fell-i lxiq mi ttḥewiseɣ timeddiyin gar yiberdan-nsen. Ɛayn-el-kerma tbeddel irkelli. Kecmen-tt-id medden seg yal tama, wwin ixxamen d wakal. Tanezzut tezwar tanezduɣt. Innagen ɣef lqa a d tḥuna i tnezzut nnernant s lfeḍl n tsertit n ulday d tlibiralit war tilisa i d-yeḍfer uselway amaynut. D annag n wadda i ixeddmen ɣef yinnagen niḍen. Wagi ye na wid ilan idrimen d tmussni daxel n tebdelt ; ma wiyaḍ, d amur ameqqran, mmɣen ɣef yimudaɣ d yicerfan i d-yezzin i temdint d ccṭut n wasif ur neb id ara fell-as, bnan itemma, ffren ɣef wallen, yal yiwen amek i ixeddem akken ad yessisen aɣrum-is : axeddim deg tebḥirin d lebni, tanezzut deg leswaq, tikerḍa, tte diyat ɣef yimdanen, asuter deg yiberdan. Seg usennan ɣer tmellalt, iberdan n temdint uɣalen ttaččaren s yiberraniyen, tuget-seg-sen d ilemẓiyen xaqen, yan deg tudert, tseqsin yal ass deg wussan n Rebbi amek ara yili yimal-nsen, s eddayen ussan-nsen d tiɣimit deg yiberdan neɣ d asenned ɣef yiɣurab, am wakken anagar yiwen n ccɣel i s an : turǧin deg uɣelluy n yiṭij. Ttun medden isem aqdim n umraḥ, dɣa semman-as amraḥ n Lmiksik, sakin yuɣal ssuq n Lmiksik. Anwa-t u efrit-a i as-yufan isem-agi ? Iban d yiwen i yettwalin isura n lwastirn. D tudrin i yesserɣ yiṭij, imezdaɣ-is d imeɣban, leḥḥun ḥafi, lemṭella ɣef yiqerra-nsen, ccɣel-nsen d anadi ɣef yimekwan n tili, tt assan kan win i d-ikecmen d win i yeffɣen. Uɣaleɣ ur ttḥusuɣ ara s telwit mi ara lḥuɣ deg tezniqin n Ɛayn-el-karma, neɣ mi ara qqimeɣ deg leqhawi-ines. Ur eqqleɣ ula d yiwen. D udmawen n yiberraniyen, tamuɣli-nsen qessiḥit, tebges i umennuɣ, tettraǧu kan sebba. Deg kra n yiseggasen kan, yuɣal umraḥ azayez yellan d uzdig d ssuq n lxurda d yiselsa i d-sekcamen seg tgelda n Lmerruk. Ṭṭfen-t wid yettxiḍin irkassen, snuzun, ttreqqi en icifaḍ iqdimen. Luḥqen-ten wid ixeddmen sswaye d wid yesnuzzun idɣaɣen iliktruniyen akked wid yesnuzzun dduxan, lkawkaw d yal ssenf n tẓidanin. Amraḥ-nni, simmal zerrin wussan, simmal yettḍiqi s yimsenza i t-yeččuren, dɣa mmɣen ɣef yiṭruṭwaren. Dayen yegzem ubrid, ulac anda ad telḥuḍ. Ini-as i ṭumubilat ad d-afent abrid deg yigenni akken ad eddint, am wakken i d-yeqqar Racid s uqesser. Tt eggiḍen, ttsuɣun, ad as-tiniḍ d imnekcamen i yemmɣen ɣef yiwet n tmurt. Ulac s wacu i ste erfen. Ffɣen i ubrid, d imnafqen, kerhen adabu d yinawen-ines i ten-yesguǧǧen seg tudrin-nsen i d-yezgan deg lqern n ddunit, akken ad d-afen iman-nsen ttidiren deg yitemma yettemcabin ɣer waddaynin n lmal-nsen. Ula leswaq n ufellaḥ, tiḥunna-nni timeqqranin yesnuzun isufar n wučči d yiselsa i d-ttawin seg berra s rrxa, d tkubaniyin yesnuzun isufar n lebni, iwnent deg tuẓut n l eqliya n tfunyent d tɣimit mebla axeddim. Bih-bih lemden yimdanen amek ad rebḥen s sshala. Ad yerǧu umdan lewhi n ssa a tama n ssuq n ufellaḥ, ad d-yaɣ ssel a s meyya n yidinaren, ad yeffeɣ ɣer tezniqt tamezwarut akken ad tt-yessenz s ssuma ɣlayen. Ass-a yuɣ-d s meyya n yidinaren, azekka s mitin, seldazekka s walef. Seg tebwaḍin n ṭumatic d tbidunin n zzit ɣer ssima d yisufar niḍen n lebni. Akka, deg mraw n yiseggasen kan, rewlen medden seg yigran d luzinat, uɣalen d imsenza, kecmen amaḍal n lbi d ccra. Ṭṭef, awi-d ɣer da, « cedd, medd » am wakken i d-qqaren. Ulac le qed, ulac tabzert. Kra n lweqt umba d, ula d ixeddamen n tkubaniyin-agi tizuyaz faqen i lfayda i zemren ad rebḥen ula d nitni. Bdan imir-n tteffren ssel a, ttxezzinen-tt akken ad tt-senzen i yimsenza. Tuɣal-d lqella n ssel a tettbin-d ula daxel n tḥuna-agi tizuyaz, acku tenza uqbel ad tt-ssuffɣen i lbi . Ifri n Ɛali-baba, maca mebla i essasen. Ala xaṭi, d i essasen-ines i yuɣalen d imakaren, d nitni i tt-yukren. Akka i d-tban tasarut tamakunt i ṭṭafaren medden : « cckara », d tackart neɣ tajellabt n yidrimen i iɣellqen imawen, i ileddin yal tawwurt imedlen. Ẓriɣ temsal-agi ɣer Ɛemmar acifun. Seg wasmi i t-sellkeɣ seg yiwet n twaɣit qrib i t-yewwin ɣer lḥebs, yuɣal yal mi ara i yi-iwali, yazzel-d ɣur-i ad isellem fell-i. Yezga yettmeslay s yiwet n tɣuct d tazurant, yettales-iyi-d dima seg tegnit ɣer tayeḍ, yiwet n tenfalit : « win

  • 13

    yes an « el-amir » d tkaskit, yezmer ad yebnu abrid deg tlemmast n yillel ». Sakin ad yebdu ameslay ɣef teḥraymit i yessexdam akken ad « yaɣ » inawaren n tedbelt, ddiwana, imsulta d yimestal, « rriɣ-ten irkelli deg lǧib-iw », mebla ma yeffer lḥaǧa fell-i, ibedder-d ismawen, imukan d wacḥal i sen-d-yefka. Ulac la leḥya, wala tuggdin. Ugar n waya, ur ḥulfaɣ ara ula yiwet n ddqiqa deg yimeslyen-is belli ayen i ixeddem irkelli yeffeɣ i ubrid n usaḍuf. D tagi i d Ɛayn-el-kerma n wass-a… tceqqeq, tewwet deg-s tuccent seg wasmi i tt-kecmen yimezdaɣ n tudrin. Ugar n waya, ikemmel-as rrebrab i tt-yessegrarben ɣer unazir s tmenɣiwin-ines d yir lef ayel i iɣelben tid n Yiblis. Seg taddart i yessekcamen ɣer wul talwit seg tmuɣli tamezwarut, ɣer temdint i yečča ubiṭun ucmit i yemmɣen ɣef yal amkan, mebla iseddagen ara iwellhen amẓur, tessekcam deg wul leḥzen d tuggdin. Asirem-inek : tarewla seg umkan-agi deg lkar tamezwarut. Nniɣ-d yakan awezlu-inu d lbumba yendin, asmi ara teṭerḍeq, ulac win ara tezgel. Win i ttḥudduɣ d amazan n yiwen n uɣmis i yeqqimen deg bu-yikurdan ugar n sin n wagguren tura. Tardayt-ines : tanezwit n kra n yisallen ur nseḥḥi ara i inalen seg lhiba n yiwet n tuddsa tunsibt n tmurt. Deg yiwen n umagrad i yessuffeɣ deg uɣmis « El-Axbar », i d-yetteffɣen yal ddurt, yemmeslay-d ɣef u raq n kra n yilmeẓyen seg taddart n Ɛayn-el-kerma, seg udcir n « Brarik », anda llan yitemma i d-yezgan ɣef cceṭ n wasif deg tama n umalu n temdint. Yenna-d deg uḍris-ines d akken kra deg-sen ulin s amadaɣ akken ad ḍefren tirbuya tinselmin. D tarewla i rewlen seg uẓdam n yimsulta ɣef yixxamen-nsen deg yiḍ. Maca yemmeslay-d daɣen ɣef yiwen n umdan isem-is Ɛebdelkrim Bu ebdella. Yenna-d d tarba t n yiɣallen n laman s yiselsa unsiben i kecmen deg yiḍ s axxam n yimawlan-is i d-yezgan deg udcir-nni, wwin-t, ulac win yeẓran sani. Ar tura, ur iban ara lexber-is. D tidet, tardayt tekka-d sɣur gma-s i d-yennan wid i t-yewwin lsan iselsa unsiben n yiɣallen n laman, ula d ṭumubil i ten-yerǧan deg berra n uxxam seg ṭumubilat tunsibin. Am wakken i sen-yenna ye qel yiwen seg yimsulta-nni. Maca ula d gma-s ye req, ur as-ufiɣ ara later, ccil rrwaḥ-inu s axxam n twacult-is, armi uɣalen ttagin ad iyi-mmeslayen tineggur-a. Iḍelli kan, iḥellel-iyi baba-s akken ur ten-tthewwijeɣ ara sya d asawen, acku ur yeẓri ara anda i d-yegra mmi-s. Terka liḥala deg temdint. Imdanen tte raqen la ɣila. Tifekwin n yimdanen, tikwal mebla iqerra, neɣ d iqerra n yimdanen deg teckarin, ttuḍeggren deg yiberdan, deg tlemmast n yidciren yettwazedɣen, mmezlent neɣ ttwawtent s rrsas. D inɣayen be mada akken ad skecmen tuggdin d lhiba neɣ ad rren ttar. Anwa-ten ineḍliben-agi ? Ulac win yeẓran s ttbut. Tikwal, deg teswi in n nndama, fessin yilsawen, tserriḥen i kra n yibzizen n yisallen, maca imir-n kan ad jebden taqejjart ɣer deffir, ad nekren yakk ayen i d-nnan ma yesseqsa-ten walba ḍ neɣ ḥulfan yella win i ten-yett assan. Tudef tuggdin deg yiqerra, dɣa ggugmen yilsawen, qqemcen wallen. « Aḥfeḍ lmim teḥefḍek : ma sme t, ma cuft ». Amur ameqqran n yimastanen ur ttaṭṭfen ara iwezla-agi. Anwa-t wagi i izemren ad yerdu iɣallen n laman s tkurḍa n medden d tmenɣiwt-nsen ? Anda-ten wanzaten ? Anda llan yinigan ? Anwa-t wagi i izemren ad ibedd sdat n unezzarfu wa ad yini s yimi-s wid i d-yukren flan d flan seg yiɣallen n laman, ladɣa mi ara tesleḍ isallen i d-yettazzalen belli ula daxel n terbuya -agi i d-yesseɣlin tuggdin ɣef yimdanen llan kra n yimdanen yettuselḥen s lfuciyat « lmeḥcuca », s yičumar, lsan iselsa n tmurt n Afɣanistan, ttɣimin deffir, ttakken kan tisunḍiwin ? Terwi tebberwi. Anwa i ineqqen wayeḍ ? Anwa ara yamnen wayeḍ ? Anwa ara yurden wayeḍ ? Ɣef waya, amastan, ad yaru kan yiwen n uḍris ara iɣer s temɣawla, ad yini deg-s tamsalt-agi ur tban ara mliḥ, inzaten xusen. Ad yerdu deg-s d taɣamsa taberranit i yebɣan ad yeẓẓun lfitna gar warraw n yiwet n tmurt. Ad yini deg-s win iɣef yettḥuddu d akellex i as-kellxen acku tamussni-ines txuss, am wakken ur ifaq ara anda tella lfayda n tmurt. Deg taggara, ad yessuter

  • 14

    deg unezzarfu ad iwali yir liḥala ideg yettidir, wa ad yessenɣes seg tarrut s wayes ara s-ḥekmen. Ufiɣ lqehwa i d-yezgan metwal n uxxam n teɣdemt teččur, amur ameqqran deg-sen seg wid yezgan deg tsenbaḍt. Tasebḥit-agi, ur wwiḍeɣ ara zik, uggadeɣ ur ttlaḥaqeɣ ara deg lawan ɣer uxxam n teɣdemt. Ɛeddaɣ uqbel ɣef uxxam n Racid Benɣusa, ufiɣ-t yeččur armi dayen s yi eggalen n twacult-is i d-yusan seg lwilaya n Lemdiya, akked lǧiran-is d yimeddukkal-is. Racid tuɣ-it yeqqim ɣef yiwen n ukersi aɣurbiz, yeṭṭef yiwet n teɣmert deg umraḥ, allaɣ-is isewweq anda niḍen, yettara-d kan s usbecbec i wid i t-yett ezzin. Ad as-tiniḍ d yiwet n tikti tamihawt i yeṭṭfen akk allaɣ-is, armi yuɣal ur yeẓri ara acu i iḍerrun sdat-s. Yerra-d ɣef sslam-iw s kra n yimeslayen we rit i tigzi. Icebbeh-iyi Rebbi akka i yexdem d yim ezziyen niḍen, acku jebden iman-nsen, qqimen d tirbuya ttmeslayen s le qel kan. Ɣef waya, ur eṭṭleɣ ara din. Sfehmeɣ-as yettraǧu-yi ccɣel deg uxxam n teɣdemt, yernu mi ara kfuɣ kan ad eddiɣ srid ɣur-s. Tafekka n Nabil mazal-itt deg ssbiṭar, yernu ur cukkeɣ ara ad yettwamḍel ass-a. Mazal ur wwiḍeɣ ara ɣer tewwurt n lqehwa, armi sliɣ i tɣuct n Bu lam Se dun, yessawal-iyi-d akken ad ruḥeɣ ad qqimeɣ deg ṭṭabla i yeṭṭef akked ukkuẓ seg yimidawen n twuri. Seg le yaḍ i d-ssekren, faqeɣ, yernu am l ada-nsen, wwin-d askasi aḥmayan ɣef udyan aserti neɣ anaddal amaynut. Yenna-d Bu lam s leḥya :

    - D acu i d-tenniḍ ɣef waddud n Lyamin Zerwal ? D argaz, yesmektay-aɣ s Bumedyen.

    Ur fhimeɣ ara acu i yeqseḍ s waya. Acu i yexdem Zerwal akken ad icuff ameddakkel-iw i yettwassnen s leḥmala-ines i te rabt d yal tamsalt i izemren ad yesnernin azal i tmurt, ɣas deg waddal. Muqqleɣ-t mliḥ, nniɣ-as s wallen-iw kan ur ẓriɣ ara ɣef wacu i yettmeslay. Yenna-iy-d :

    - Urǧin ad tbeddleḍ, mazal-ik ur tettakeḍ ara azal i temsal timeqqranin. Ur iyi-d-teqqar ara belli ur k-ye ǧib ara waddud ifazen n uɣella n tmurt ?

    - D acu i yexdem ujiniral-agi i rran ɣef uqerru n yiwet n terba t tafacit armi teḥmiḍ akka ?

    - Acu i yexdem ? Ur tesliḍ ara s usali neɣ tettaraḍ iman-ik d ungif ?

    Ulac ccek, yella acu i yeḍran d amaynut deg unnar aserti. Dɣa bdiɣ ttafeɣ ifukal, xebreɣ-ten s tmenɣiwt i yeḍren iḍelli-nni. Ssuɣen-d ɣef yiwen n ubrid : « La ḥawla wala quwata ila billah… ina lillah, wa ina ilayhi raji un… » teɣli-d fell-aneɣ imir-n yiwet n tsusmi, ur nufi amek ad tt-nerreẓ. Wwiɣ-asen-d yiwen n usali yessefqa en, yessexer-asen tumert-nsen. Ur ẓrin ara amek ad kemmlen askasi-nsen. Yenna-d Musṭafa i yessnen anemhal aqdim, acku tameṭṭut-is tella d taselmadt deg uɣerbaz alemmas uqbel ad d-tuɣal d tamaswaḍt :

    - Mi ara nekfu lecɣal-nneɣ deg uxxam n teɣdemt, ad nruḥ ad n ezzi Racid.

    Teɣli-d tsusmi i tikkelt niḍen. Muqqleɣ tama n ukunṭwar, ssutreɣ-d yiwet n lqehwa. Kra n lweqt umba d yewwi-iyi-tt-id uxeddam deg yiwen n ufenjal iceqqen. Deg tsusmi-nni i yeɣlin fell-aneɣ, yečča-yi wul-iw, bɣiɣ ad ẓreɣ acu-t waddud-agi iɣef yettmeslay Bu lam Se dun. Kfiɣ kan tajɣemt tamezwarut, neṭqeɣ ɣur-s s usqecme .

    - Acu i yexdem Zerwal-inek ? Yessuffeɣ lecyux seg lḥebs, yemtafaq yid-sen ɣef urakwal am win n Lḥudaybiya ? Neɣ ahat yejbed iman-is seg tefranin akken ad yeǧǧ amkan i yiɣarimen ara tt-ikecmen s tlelli mebla ma skecmen iman-nsen yijiniralen i t-id-yerran s adabu umba d mi yewwi tastaɣt ?

  • 15

    Maca imir-n kan i d-mmektaɣ-d d akken deg temdint n New York i yella deg tirzi tunsibt akken ad yeḥḍer i yimuhal n usqamu n yiɣlan yeddukklen. Iḍ yezrin s eddaɣ-t akked yimeddukkal-iw deg tberna n Si Ce ban aqbayli, deg wannag amezwaru n uxxam-is ilan kraḍ n yinnagen, anda ttmagareɣ Racid Benɣusa, Ɛedbele ziz afermli, Rrabi aselmad n ta rabt, i yettuɣalen tikwal, am wakken i ɣ-d-yeqqar, mi ara yedderwec, d amedyaz, akked Ɛebdella, afesyan deg l esker yeffɣen ɣer tastaɣt akken ad nemḍel leqriḥ d lemrara-nneɣ deg teqbucin n lbira d lkisan n ccrab. Ayen i aɣ-yesdukkulen, yettak-d afud i uskasi-nneɣ d cckawi mgal tudert-nneɣ. Aql-aɣ newweḍ ɣer tmeddit n tudert-nneɣ, amur ameqqran n tirga-nneɣ i d-ilulen deg yiseggasen imenza n tmunent ruḥent, nneqlabent, uɣalent d yir tirga i yeqqazen deg yiẓerman-nneɣ uqbel allaɣen-nneɣ. Tberna n « El Xeyyam » d aglat-nneɣ awḥid i nḥemmel ugar, ɣas akken rriḥa tamerkut iɣef terna rriḥa n lqelyan, ccrab d dduxan tqebber ul, acku ur nufi ara adeg niḍen deg ubdil-is. Yal taggara n ddurt, nkeččem s tuffra, yiwen yiwen neɣ d tarkeft, ɣer uxerdus-nneɣ ame zuz, ntezzi ɣef yiwet n ṭṭabla i d-yezgan deg yiwet n teɣmert d tacaduxt, netweṣṣi Ce ban ad aɣ-d-yerr deg ṭṭerf akaju n lbira. Mazal tallit-nni n lqella n ssel a teṭṭafar deg-neɣ, nettmekay-d timeddiyin-nni mi ara nsell i tɣuct tabeḥbaḥt n Ce ban i aɣ-d-yeqqaren d tigi i d tiqbucin tineggura n lbira, yernu imir-n kan i nebda ssekran. Imir-n kan ad tesleḍ i u eggeḍ d rregmet n wid yellan deg tberna. Dɣa ad isuɣ fell-aneɣ s tefransit-ines tu wijt iɣef yerna uɣdebbu n teqbaylit akken ad aɣ-yini tallit-nni n lḥif d lqella n ssel a t edda, temmut, akked tberna mačči d amkan ideg ad yesmir umdan lehmum-is. Ufan yimdanen adeg niḍen akken ad smiren uguren-sen war tifrat : lǧame d tẓallit. Tazɣent tadamsant tessefles medden armi uɣalen yan deg tudert-nsen, gra-asen-d kan yiberdan yettawin ɣer yixxamen n Rebbi. Baṭel, ur k-tettqam ula yiwen n udinar, ugar n waya ḍemnen abrid yettawin ɣer lǧennet. Imir-n kan ad as-yerr Ɛebdel aziz s usmesxer : imi abrid yettawin ɣer lǧennet yett edday ɣef ljame , ayɣer ur tettekseḍ ara ihi irkassen-ik n umsedrar akken ad teknuḍ ɣef tẓerbit yeččuren s tɣebbart. Dɣa ad ikerrec Ce ban icenfiren-is izuranen wa ad yini : nekk d amaziɣ, ur s iɣ ara assaɣ d usɣan n wa raben. Yenṭeq Ɛebdella ɣur-s : kečč d aqbayli amecḥaḥ i i ebbden idinaren. Amer ad ḥebsen medden tisit, ad k-in-af tama n lǧame tesnuzuyeḍ ssbiḥ, lmesk d le ṭur i d-yekkan seg tmura n ccerq. Imir-n kan ad as-d-yerr Ce ban s wurfan : neẓra d acegge i k-cegg en ɣur-neɣ akken ad ɣ-tessenẓeḍ ɣer tɣellist taserdasant. Keččini ur tewwiḍ ara taɣtast-inek, d amkan n uxeddim kan i tbeddleḍ. Ad ibedd Ɛebdella, ad yebdu rregmat, ad iheggi iman-is ad yeffeɣ seg tberna : « imi d amucar i yi-tettwalim, ihi uhdeɣ Rebbi ur tt-id-uɣaleɣ ɣer yifri-agi n yiɣerdayen. Ad eddiɣ tura srid ɣer lǧame ad ẓalleɣ ad ken-senzeɣ i yimehbal n Yakuc. Ad ten-id-awiɣ ɣer yifri-agi afuḥan akken ad ssiɣen deg-s times n Unazir wa ad ken-zlun am yikraren n l id ». Ad as-yerr Ce ban : « Iban ṛegmen-ak amkan yelhan deg lxilafa-nsen tineslemt. Ad k-rren d aneɣlaf n temḥaddit. Ssneɣ aṭas seg yimidawen-ik ifesyanen i ibeddlen iselsa-nsen n yiserdasen s uqendur d tcacit, zwaren, ṭṭfen lesfuf imezwura n yimeẓula, yewwi-ten ṭṭme ». Mi ara tekres taluft, nessekcem iman-nneɣ. Ad nbedd irkelli, ad neṭṭef Ɛebdella seg yiɣallen, ad t-nḥellel akken ad yuɣal ad yeqqim wa ad nkemmel aqesser. Ce ban, yettuɣal ɣer lecɣal-is, iseffeḍ lkisan, yes edday acifun ɣef ukunṭwar. Ad d-tuɣal telwit ɣer ṭṭabla-nneɣ. Ad yebdu Racid ameslay, awal-is yeb ed ɣef usentel n umennuɣ. Ad nkemmel awal armi kkawen yimawen-nneɣ. Askasi ad yuɣal d lehdur war anamek, ladɣa ma ḥman yiqerra-nneɣ. Netthuddu amaḍal akken ad as-nales lebni s wadda. Nessekcam iman-nneɣ deg kra n yiskasiyen, ɣas ma neẓra llan yimucaren ma slan i turiḍt uran-tt ɣef uneqqis-nsen, dɣa ad afgen ɣer yifesyanen n tɣellist taserdasant, limmer ad asen-d-fken kra. Yenna-d Bu lam am wakken d tammemt i yetsummu :

    - Iban s tidet ur tezriḍ ara ɣef wacu i d-nettmeslay. Ma lic. Ihi sell mliḥ, yernu ččar aqerruy-ik. Yessuter « Jacques Chirac » ad imager Lyamin, maca yugi, acku ur iquder

  • 16

    ara ilugan idiblumasiyen. Yessuter deg-s ad t-imager s tuffra, mebla lkamirat am wakken d « Pinnochet » neɣ d amsenzu n sslaḥ ara iwali. Zerwal, d acawi s tidet, ur yessin ara aske rer. Berrik neɣ mellul. D tikkelt tamezwarut ara tt-yexdem uselway azzayri. Bumedyen s timmad-is ur tt-yexdim ara mi d-imager « Giscard Destaing » i iregmen tamurt-nneɣ s tefyirt-ines : Fransa tamazrayt tettsellim ɣef Lezzayer tamaynut. D acu-t waya ? Nlul-d deg 1962 neɣ uqbel n 1830 ? Uqbel n 1830 nella d tiqbilin d le rac nettnaɣ ɣef yignan i tkessawt am wakken i d-qqaren yinmazrayen-nsen imeqqranen ?

    - Sell mliḥ wayen ara k-d-iniɣ a Bu lam, sekles-it deg uqerruy-ik yeččuren s ubeḥri. « Jacques Chirac » d aselway n tmurt tamagdayt yebnan ɣef tefranin. Ma d aselway-nneɣ d ajiniral i terra yiwet n terkeft ɣef uqerru n tmurt asmi rran talast i ukala n tefranin. Amek i tebɣiḍ ihi ad yemlil « Jacques Chirac » d Lyamin Zerwal am wakken ffɣen-d seg sin n yinagrawen isertiyen yettemcabin. Yetta raḍ urgaz amek ad iḥareb ɣef yisem-is d lhiba n tmurt-is. Ugar n waya, ar tura mazal yella ccekk belli d ijiniralen izzayriyen i isaɣen times n rrebrab. Kra n yiɣmisen ifransiyen heddren d akken ttekkan deg kra n tmenɣiwin i iḍerrun deg tmurt-agi tameɣbunt.

    - Wigi irkelli d lehdur n yicenga n Lezzayer, yernu Fransa ɣef uqerru-nsen i tella, d nettat i yettsuḍun times n lfitna gar tarwa n yiwen n uɣref. Kra qqaren d taɣellist taserdasant tafransit i yett awen tirbuya timselḥin, tettak-asen leslaḥ d wallalen iliktruniyen. Aqerru n twaɣit d « François Mitterand » i ixedmen iwumi yezmer akken ad yessuffeɣ Lezzayer seg ubrid n tegrawla, iɣef tbedd, d wumi ila amezruy aberkan, wa ad t-yessenfel s win n usɣan i isefḍen tasḍa n uɣref-agi ula d tasḍa n tallit tineslemt tamezwarut. Ɣef waya, yeldi tilibizyunat d rradyuyat-ines i lecyax n umussu ineslem ameṭṭarfu, acku deg uqerruy-is frant, d nitni ara yawḍen ɣer udabu am wakken teḍra d Lxumayni deg tmurt n Iran. Ɣef waya i ibedd mgal uneḥbus n ukala n tefranin, mačči d leḥmala i iḥemmel tugdut, maca akken ad yemḍel tagrawla tazzayrit wa ad tt-ttun medden inɣayen-ines deg tallit n temharsa.

    - Ttuɣ d amasay deg tuddsa n tarwa n yimeɣrasen i telliḍ. Gar twuriwin-inek tigejdanin, asebrek n tezmamt n Fransa d yimasayen-is d usemlel n tezmamt n tegrawla d wid i tt-yessekren.

    - Nekk kerheɣ Fransa d yisertiyen-ines, yernu urǧin ad tt-kecmeɣ yiwen n wass. Mačči d Fransa i yenɣan baba, ad fell-as ye fu, yerḥem, umba d mi t-s eddan deg ssikis snat n ledwar ? Ɣur-i taggwa neɣ ccada n yiwen seg yimeddukkal-is i imen en seg lmut. Ɣef waya ad iyi-d-tafeḍ dima tcekkireɣ deg yal addud ara ibedd deg wudem n Fransa tunsibt wa ad yessenɣes seg wazal n yisertiyen-ines. Ɣef waya daɣen i ttzuxxuɣ seg wayen yexdem uselway azzayri, ɣas ulamma d ajiniral i yella, ulac win i t-ifernen, yernu deg waggur n wunbir i d-iteddun ncallah ad t-neffren. Zerwal d amaziɣ anasli, yeqqur uqerruy-is am nukni irkelli, ur iqebbel ara ad yeknu. Yebda kan « Chirac » yemmal-as-d ccuruṭ-ines, yerra-as tiyita imir-n kan. D wigi i d adduden n yirgazen i ibedden s tidet deg wudem n temharsa. Maca wid yeččan deg teccuyt n yiserdasen n Fransa uqbel tarewla-nsen ɣer yimjuhad, umba d mi sullin kra n leḥsabat, llan ttmagaren aselway afransi deg tirza n umerreḥ i i xeddem deg sseḥra anda yettseggiḍ tiɣzalin u itett lmecwi.

    - Wagi d urar n warrac imeẓyanen deg tsertit, ixeddem-itt kan win ur nes i ara tirmit deg tdiblumasit neɣ yexḍa-t ccɣel maḍi deg uḥric-agi. Deg usatel-agi ideg tella Lezzayer, yemdel tawwurt taneggarut i as-yegran. Tasertit ur tt-xeddmen ara at taɣert n uqerru, wid ur nezmir ara ad ṭṭfen adiwenni alamma yekfa. Ur tesliḍ ara s tinawt n Mu awiya yettwassnen : Xas yegra-d gar-i d ucengu-inu yiwen n unẓaḍ kan ur t-gezzmeɣ ara, acku ẓriɣ yezmer ad d-yas wass anda ad t-iḥwijeɣ. Amcum-agi uḥric yebna yiwet n lxilafa, ar tura mazal yettmeslay fell-as umezruy. Ma d ameddekkel-ik, d aserdas kan, ḥala amennuɣ i yessen, yernu ur yezmir ara ad ye qel anwa-t ucengu-ines n tidet.

  • 17

    - Anwa-t ihi ucengu n tidet ay agensas n ukabar n Fransa deg tmurt n Lezzayer ?

    Imir-kan, mi ttheggiɣ iman-iw ad as-rreɣ tiririt, nesla i ssut n uṭerḍeq yesgugem ilsawen-nneɣ, yes uzzeg imeẓẓaɣ-nneɣ, yessergigi ulawen-nneɣ. Sbedden irkelli timegraḍt-nsen, ttḥessisen ma yella kra n ssut. Kra n lweqt sakin, nesla i ssut n tiyitwin n rrssas yeččur amkan. Ɣas akken, ulac win yembawlen seg umkan-is. D aɣelluy i d-teɣli fell-aneɣ, tessekref-aɣ irkelli. Mi i edda fell-aneɣ zaylal, kkren-d yimsaɣen ɣef yiwen n ubrid, bdan amdegger, ṭṭegren deg ubrid-nsen yakk yikursiyen d ṭṭwabel i d-magren, ffɣen ad ẓren acu i yeḍran akka. Akka i tḍerru i umdan mi ara tewwet zzenzla. Acḥal d abrid i ḍrant temsal am tigi deg mraw n yiseggasen-agi ineggura, ad ffɣen medden seg yixxamen-nsen neɣ seg leqhawi, iqudam-nsen xesren, ad as-tiniḍ d lqiyama. Nekker-d ula d nukni, netqelleq, nuzzel akken ad neffeɣ ɣer berra, nbedd ɣef uṭruṭwar. Tenɣes tiyita n rrsas. Yenna Bu lam Se dun :

    - D tiyita gar yirebraben d yiɣallen n laman kan. - Amkan-a yettbin-d yeqreb… ur yeb id ara ɣef yimi n tewwurt n temdint.

    Neldi mliḥ allen-nneɣ nettwali ɣer tama tayeffust d tama tazelmeḍt n ubrid ahrawan armi tamezduɣt taneggarut, ahat ad nwali ayen ara yekksen lewhama-nneɣ. Ssut n rrsas yessusem daqzalla. Teḍfer-it sakin tiyitwin mba adent. Tuggdin tettbin-d ɣef tmuɣliwin d wudmawen n wid yellan dinna, nnejma en deg terbuya n sin neɣ n kraḍ n yimdanen, ttkacafen ayen yeḍran. Maca ur n eṭṭel ara tiɣimit tama n lqehwa. Deg kra n tisin kan ulac win d-yegran, ad as-tiniḍ d tabuciḍant i ten-yessuzren. Sliɣ i yiwen n yilemẓi yeqqar i umeddakkel-is i izaḥḥab seg yiɣil-is : « Tikkelt-a waqila « at yičumar » xedmen-tt d tameqqrant. Ur ilaq ara ad neqqim dagi. Tura ad neɣlen yiserdasen am ujrad, terwi ɣef win ara magren deg ubrid-nsen. Am le wayed, ad rren urfan-nsen ɣef yiẓawaliyen timital-nneɣ ». Sumreɣ i yimeddukal-iw ad nekcem ɣer uxxam n teɣdemt. Negzem abrid s temɣawla, mazal nsell i tersasin tineggura. Amraḥ n uxxam n teɣdemt yella yeččur s medden. Tuget tameqqrant deg-sen d tilawin i yeṭṭfen taɣmert, amur ameqqran deg-sent s lḥijab, s nniqab, deg yifassen-nsent tiquftin neɣ tickarin. Kra n yimɣaren qqimen tama n zzerb n berra. Susmen irkelli, ttwalin kan amkan s wallen yerẓen. Axxam n teɣdemt yes a lhiba-s. Yernu usan-d ad ḥeḍren i ucare n wid i sen-yettilin, ssaramen ad yeḥnin fell-asen unezzarfu akken ad yessenɣes seg tenbaḍt neɣ ad asen-yessuref. Medden s umata ttagaden taɣdemt. Ttwalin anezzarfu am Yakuc ameẓyan, yes a gar yifassen-is adabu n tmettant neɣ n tudert. Ɣef waya, ad ten-tafeḍ xeddmen ayen iwumi zemren akken ad binen d imeẓyanen sdat n wallen n yinawaren n teɣdemt, ur tsuɣun ara mi ara ten-seqsin, zmumugen nnig n wul mi ara slen i tririt, yernu ttaɣen awal s sshala. Nruḥ ɣer tnarit n Uwkil n tegduda. Nufa-t akked unezzarfu d umaray n uxxam n teɣdemt. Seqsaɣ mebla tazwart :

    - Teẓram d acu yeḍran ?

    Yerra-yi-d Uwkil n tegduda : - Ɛerḍeɣ ad ssiwleɣ i temsulta, maca yettwaṭṭef lxiḍ.

    Yenna-d unezzarfu :

    - Takamyunt ara d-yawin imeḥbas ur ad d-tewwiḍ. Deg-s kraḍ n yirebraben ara i eddin ass-a deg ccre .

  • 18

    Yessusem, yebda axemmem. Yenna-d umastan Bu lam Se dun : - Nekk d amastan n sin seg-sen. Ttwardan s uhuddu d tmerɣiwt n uxxam n tɣiwant deg unebdu yezrin. S eddan ugar n useggas deg leḥbus yellan deg sseḥra, maca serrḥen-as kan uɣalen-d ɣer usenker n yilmeẓyen s yinawen-nsen yeččuren s ddɣel d times.

    Nniɣ-d :

    - Aneɣmas Yusef Ɛeyyaci ula netta yella deg tkamyunt-agi. Ad yester Rebbi.

    Iban yal yiwen deg-neɣ yufa-d tasemlilt iwulmen. Maca ulac win i yes an tabɣest akken ad yini acu yeḍran s tidet : d tacerket i ndin yirebraben akken srewlen imeddukkal-nsen seg lḥebs. Teɣli-d tsusmi, yeḍfer-itt-id ddemar. Udmawen beddlen ssifa, uɣalen d iberkanen. Allaɣ-iw yebda irekkem s turdiwin d yiseqsiyen. Yuli-d uzɣal s aqerruy-iw, dɣa ffɣeɣ ɣer umraḥ ad iyi-yewwet ubeḥri. Tussda n yidammen-iw agguren-agi ineggura tettali mačči d kra, yernu yenseḥ-iyi-d umejjay ur ttaraɣ ara iman-iw deg tegnatin am tigi. Nniɣ : tesse ya-yi twuri-inu. Yenna-d : awi taɣtast-inek. Nniɣ : amastan am umejjay, ad t-ḍefren wuguren alamma yekcem s aẓekka. Beddeɣ deg umraḥ, tuɣal-iyi-d terwiḥt, hatta tusa-d ɣur-i yemma-s n Yusef Ɛeyyaci s tazzla, tesseqsayi-d s tergagayt :

    - Ayɣer ur d-tewwiḍ ara tkamyunt n yimeḥbas ?

    Ur bniɣ ara ɣef useqsi-ines, erqent-iyi irkelli, ur ufiɣ ara acu ad as-rreɣ. Maca tebteɣ iman-iw, muqqleɣ ssa a-inu, zmumgeɣ nnig n wul-iw, nniɣ-as :

    - Ur ttqelliq ara iman-im … mazal lḥal … - D tidet ayen i d-qqaren… d tidet, ẓedmen fell-as ? …

    Tessusem, tmuqqel ayen yellan tama-s s leḥzen, tessider i uqerruy-is, sakin teṭṭerḍeq d imeṭṭawen. Uɣalen medden ur ẓrin ara amek ad semmin i terbuya timselḥin : Irebraben ? Ineslemzṛa ? Imjuhad ? Tarba t n FIS ? Tarba t n GIA ? Ineḍliben ? Te req-asen cedda i uyeddid i yimeɣban. Deg udciren iɣarifen, yelḥa wawal n « Bu-čamar », ɣef tamart i ttrebbin ineslemẓra s umata. Kra niḍen ssawalen-asen « lxawa » am yimjuhad n ṭṭrad n tmunent. Am wakken yuzzel yisem n « At yidurar d lmeḥcuca ». Ismawen unsiben i sexdamen deg yisallen n tilibizyu d rradyu, ttbeddilen seg tallit ɣer tayeḍ, seg yirebraben ɣer yineḍliben, akken ad kksen fell-asen ssifa n usɣan. Ɣer tɣamsa timunnent, nettaf-d ismawen niḍen : Tineslemt taradikalit, arebrab ineslemẓri. At yiɣmisen-agi ttwekkiden ɣef talɣa tasertit d tidyulujit n terbuya -agi n yimnafqen. Tumant tekres, lexyuḍ-is mcubbaken t edda akin i tesnawsit ara yeqbel wallaɣ. Ddɣel yessemɣi-d yiẓuran aṭas n leqrun-aya deg wakal-agi i yuɣen tannumi d nnfaq d tekriḍt. Nekk d aselmad n umezruy, ssneɣ amezruy n tmurt-a, awines awines, tardast tardast. Ulac tallit anda ur yelli ara umennuɣ d yidammen gar le rac yettnaɣen ɣef yignan i tkessawt d wakal yelhan i tfellaḥt. Aneḥbus n yimenɣan-a iḍerru kan ma yekcem-d uberrani ɣer wakal-nneɣ, yezmer lḥal ad dduklen le rac-agi kra n wakud uqbel tuɣalin ɣer umennuɣ. Ulac awanak i yeṭṭfen aṭas, yernu adabu-ines ur yezgir ara akken i yiɣurab n teɣremt ideg tezdeɣ tawacult n ugellid d wid i as-yezzin akked yiserdasen d yi essasen. Yenna-d Ibn-Xeldun, asmi yella d anezzarfu deg Bgayet, yella yetteffeɣ d yiserdasen akken ad iḥettem ɣef yimezdaɣ n le rac i yezzin i temdint akken ad fken tabzert i ugellid. Ttaɣen le rac-agi talwit s uxelles s yiwen n umur seg lɣella-nsen : irden, timẓin, zzit n uzemmur, ibawen, le des, lḥemmeẓ, taḍuḍt … Asmi ara yimɣur u ebbuḍ n ugellid neɣ ad yemmeɣ uɣurar ɣef temnaḍt-

  • 19

    nni, ad nafqen, ad ssekkren yiwen n ṭṭrad ara yeglun s uzegzaw d uquran. Yiwet n tutlayt, yiwen n usɣan, le wayed mqarabent mliḥ, ɣas akken ṭṭrad ur yeḥbis ara ula yiwen n wass. Nettaf-d dima tifrat s tazzla n yidammen d ugzam n yiqerra. Amgired amezwaru d amennuɣ ɣef wanwa ara yeṭṭfen tilmatin, idurar d yisaffen. Ayen ye nan ifukal i ttarun ɣef usenjaq, tta raḍen kan ad sqen en belli iswi n umennuɣ-nsen ur icudd ara ɣef temsal n ddunit. Yernu amdan amesbaṭali yes a yiwen n udabu s wayes yezmer ad yessels i ccer asɣum n lxir, wa ad yerr i lxir asɣum n ccer. Ad yesnulfu lekdeb, wa ad yamen yis-s, dɣa ad yesbedd iserdasen akken ad ḥudden fell-as. Yettaǧǧa awalen iqburen iwumi ara yessels inumak imaynuten. Aḥerkel-agi irkelli akken ad yekseb ayla d tɣawsiwin wa ad yeṭṭef ddaw n le naya-s imdanen. Iruḥ-d ɣur-i yiwen n umɣar yettlen deg yiwen n ujellab awinaɣ d aqdim, ɣef uqerruy-is yiwet n tcacit berriket ɣas akken d tamellalt deg lasel, isenned ɣef u ekkaz, isellem fell-i s yisem-iw. Iban yessen-iyi, maca ur t- qileɣ ara bib-bih. Sakin yeseqsa-yi-d ma yella ccre ass-a. Ur ufiɣ ara tiririt iwulmen dɣa rriɣ-as s useqsi : ɣur-k awezlu ass-a ? Idmaren n umɣar tuɣ-iten ttuzagen seg wurfan, yufa-tt tagnit akken ad yeṭṭerḍeq : « Ilef-nni i yebran i yelli s kraḍet n temcicin, tameqqrant deg-sent ur tessaweḍ ara ukkuẓ n yiseggasen, yernu tḥeḍreḍ a « ustad », ssarameɣ ur tettuḍ ara ɣas akken eddan tura kra n yiseggasen fell-as, yugi umel un-nni ad d-yefk nnafaqa i yefreḍ fell-as unezzarfu. Heḍreɣ-as acḥal d abrid s le qel, maca argaz-nni am tata, yezga yettbeddil rray-is. Iṛeggem, maca ur yettaṭṭaf ara deg wawal-is. Nessufeɣ-as-d lkarḍa. Deg tazwara yeḥseb iman-is ur zriɣ acu, ur yettak ccan i yiwen. Yenna-as unezzarfu ad t-yessekcem ɣer lḥebs ma ur ixelles ara nnafaqa. Seg uyaẓiḍ yuɣal d tayaẓiḍt. Yebda imeṭṭawen, yeccetka i unezzarfu ɣef yir tagnit ideg yettidir. Yenna-as-d ur ixeddem ara. Nekk ssneɣ-t mliḥ, yezdeɣ yid-neɣ deg « lebrarik ». Ixeddem d abennay ɣer medden. Ttwaliɣ-t yal tameddit mi ara d-yuɣal yumes s ssiman d ssbiɣa. Ass-nni yeggul ad yeffeɣ kan sɣur unezzarfu ad ixelles ddin-is. Aggur umba d iḍegger-aɣ-d ufuḥan agim n yidinaren. Acu ara nexdem s wagim n yidinaren ? Ur keffunt ara ula i uyefki n llufanat. Yuɣal irewwel fell-i. Ttnadiɣ fell-as deg uxxam-is, ur itteffeɣ ara ɣur-i. Mi ara iyi-iwali seg mbe id, ad ibeddel abrid-is. Ilef mmi-s n yilef, iɣil ddunit-a ur tes i ara leqwanen. Ad iḍegger tameṭṭut d kraḍ n warraw-is ɣer ubrid, iɣil ulac win ara t-iḥasben. Tikkelt-a ad ssutreɣ seg unezzarfu ad t-yessekcem ɣer lḥebs. Bɣiɣ ad t-waliɣ daxel n bu-yikurdan mebla tafat i kra n wagguren, ad ixelles tucmit i yexdem. Ur nebɣi ara idrimen-is, nuɣ tannumi i lḥif d laẓ. D Rebbi subḥanu i irezzqen… ». Mi yella umɣar yessuffuɣ ayen yellan deg wul-iw, mektaɣ-d tessuter deg-i taɣdemt ad ḥuddeɣ ɣef yelli-s semmus n yiseggasen aya. S le qel kan tuɣal-d tawlift n yiwet n tlemẓit ur nessaweḍ ara snat n tmerwin n yiseggasen, tettel deg yiwen n lḥijab d aqehwi, teṭṭef gar yifassen-is yiwen n llufan, snat n teqcicin timeẓyanin yeffeɣ-itent le qel, uggadent, ṭṭfen-tt seg yiḍarren. Tenna : « Ireggem-iyi, yekkat-iyi mebla ssebba. Yett ayar-iyi s yemma-s n tullas. Sebreɣ, nniɣ-as ahat ad aɣ-yerzeq Rebbi s uqcic. Maca seg wasmi d-tlul teqcict tis kraḍet, ihaj, yejhel. Yuɣal ihedder yid-i s rregmet, yekkat-iyi kan. Yuɣal yettarra zz af-is deg tullas, ireggem-itent, yekkat-itent s rrkel ɣef wulac ». Yezzem-it mliḥ unezzarfu, maca yerra-as-d urgaz-nni d akken tameṭṭut-is ur tbedd ara akken ilaq ɣur-s akked twacult-is, sakin yebda ameslay ɣef wuguren yellan gar tmeṭṭut-is d yemma-s akked watmaten-is. Maca yesseḥbes-it unezzarfu, iwexxer leḥkem i tbeddi niḍen. Armi zrint acḥal n tbeddiwin i yessaweḍ unezzarfu ad yefru tamsalt n berru. Yal tikkelt yettaǧǧa-tt i tallit niḍen, yessutur deg urgaz d tmeṭṭut ad msalaḥen i lfayda n tarwa-nsen. Amennuɣ d tyitwin ur ḥbisen ara. Tuɣal tmeṭṭut teskerkir yessi-s wa ad d-terwel s axxam n yimawlan-is, dɣa ad teqqim kra n wussan, kra n ledwar. Mektaɣ-d tura mliḥ tasebḥit n tbeddi taneggarut, asmi i ibedd deg ubrid-iw yiwen n umɣar ɣer tawwurt n uxxam n teɣdemt i d-yettakken ɣer berra, yessuter deg-i ad t-ssukseɣ seg yiɣeblan i

  • 20

    yesberken tudert-is. Tuɣ-it yerfa, ireggem, ifassen-is ttergigin. Yenna-yi-d ma tkemmel akka yezmer ad yexdem tawaɣit. Imi yeqwa umennuɣ gar snat n twaculin, ssutreɣ deg unezzarfu ad sen-yebru iwakken ur tḍerru ara lmusiba ara yendem fell-as umdan. Qellbeɣ s wallen-iw limmer ad waliɣ yelli-s n umɣar, maca ur qileɣ ara udem-is gar lɣaci-nni n tlawin s lḥijab d ujilbab, i ibedden ttraǧunt kan acu ara yilin d amaynut. Imir-n kan nesla i ssut n tseffart tleḥḥu-d s tazzla ɣer uxxam n teɣdemt. Imsulta, ṭumubil n usellek neɣ d takamyunt n wastan aɣarim ? Tiseffarin i ssexdamen ttemcabint mliḥ, yew er ad tent-ye eqel umdan. Iqerra zzin-d irkelli ɣer ubrid, tseqsayen acu yeḍran. Tagnit-agi terna i wudmawen tebrek, i wulawen anejbad. Tamuɣli tedderɣel, ilsawen sbel en-ten yimawlan-nsen, acku ẓran tuccḍa deg yiwen n wawal yezmer ad yerr wussan-nsen d anazir n tmes, lemwaj n yigarawen ur ttizmiren ara ad tt-sexsin. Syin, yeffeɣ-d umaray neɣ aneflus yenna-asen tibeddi n wass-a tettuwexxer i ddurt i d-iteddun. Yuli-d ssut, bdan medden aseqsi, maca amaray yuɣal yekcem mebla ma yefka tagnit i yiwen deg-sen ad iqerreb ɣur-s. Ḍefreɣ-t, uɣaleɣ ɣer tnarit n Uwkil n tegduda. Din ay ẓriɣ tidet. D tacerket i ndin yirebraben deg tama n unẓul n temdint, deg umkan iwumi qqaren tiqenṭert n « ṣefṣafa », ur yeb id ara ɣef yitemma. Itezzi ubrid mliḥ deg kraḍ n yimeḍqan, yezzi-as-d yinijel d yisekla, ddaw-as d asif. Tiqenṭert teḍyeq mliḥ, anagar snat n ṭumubilat timeẓyanin i izemren ad eddin. Ɣef waya ikumya d lkiran ḥebbsen irkelli uqbel ad bdun tikli ɣef tqenṭert. Ur tettafeḍ ara amkan niḍen i wulmen akken ad tendiḍ tacerket, wa ad trewleḍ s sshala mi ara tḍefreḍ asif ara k-yawin armi d teẓgi n yizunbayen i d-yezgan ɣef tizi i t-iqublen, i d-yettakken tamuɣli ɣef umadaɣ n Mitiǧa. Umba d mi iwala ssa a-ines, yenna-d Uwkil n tegduda :

    - Xaḍen-tt akken ilaq… Maca anda ara ffren ? Mazal yiṭij. Tura ad awḍen yiserdasen d temselta, ad as-zzin i umkan, ad t-qellben tardest tardest. D iderwicen s tidet. Bɣan ad nɣen iman-nsen…

    Srugemten irkelli akken ad as-inin d tidet ayen i d-yeqqar. Nerna ciṭuḥ, nemsefraq.

  • 21

    -3-

    Urǧin ad ttuɣ ass-nni mi ruḥeɣ ad d-ssuffɣeɣ aselkin n tezmert tawurant n umastan. Ass-nni d ass n tumert tameqqrant. Ṭṭfeɣ tawerqet i yi-d-yefka unewar s tergagayt, saẓeɣ-tt s allen-iw, iban-d yisem-iw, yura s yisekkilen imeqqranen yeṭṭirriqen, ul-iw yumer mačči d kra. Riɣ ad ezleɣ iman-iw akken ad tt-ɣreɣ, teḍra-iyi am ume cuq yebɣan ad iɣer tabrat n teḥbibt-is.

    Snemreɣ anewar-nni arqaqan seg wul, ad as-tiniḍ d tikci i tt-id-yefka, am wakken ur s eddaɣ ara kra n yiseggasen n lḥif, d tazzla gar uɣerbaz alemmas deg Ɛayn-el-kerma d ugezdu n tmuswin tizerfanin deg Ben Ɛeknun, neɣ d ibeddi acḥal n ssawye deg tmersiwin n lkiran, ttmuquleɣ deg ṭumubilat i d-yett eddayen sdat-i ahat ad eqleɣ yiwen seg yineharren. Acḥal n wuḍan i ten-s eddaɣ deg leqraya, acḥal i ḥawteɣ anemhal-inu akken ad iwet nneḥ ɣef yibaten d yigellalen-inu. Maca tesettu-yi tumert-nni yakk le tab-nni, dɣa cniɣ-d akked Abi-lqasem Ccabi : « win yuggaden alluy n yidurar, ad yidir ddunit s lekmal-is gar yixjiḍen. » Nekk uhdeɣ iman-iw ur ttɣamayeɣ ara gar yixejḍan yeččuren s waluḍ i yessamsen iselsa tisebḥiyin

    n tegrest. Ɛezleɣ iman-iw deg umraḥ, qqimeɣ qqareɣ arra-nni s le qel akken ad ẓreɣ ma ur llin ara kra n yigulen deg yisem-inu d uzemz n tlalit-inu. Qqimeɣ ttwaliɣ deg warra-nni am txatemt tamakunt yellan deg tmucuha n yemma. Ḥuk-itt kan ciṭuḥ, ad ak-d-yeffeɣ u efrit : « cubbik, lubbik, aql-i dagi, suter-d ayen tebɣiḍ ». Ad sutreɣ … ad sutreɣ … win yebɣan Ɛli, yarew-it-id. Qemceɣ allen-iw akken ad as-ḥulfuɣ i tumert i yuɣen ul-iw. Sakin, ffreɣ aselkin daxel n uqrab-iw s le qel, ffɣeɣ nnecraḥeɣ seg ugezdu, ttḥulfuɣ am wakken kesbeɣ yiwen n udabu swayes zemreɣ ad rnuɣ ddunit s lekmal-is. Tameddit-nni, uɣeɣ tayaẓiḍt yewwan s ukanaf d tqer et n ccrab, sfugleɣ asmures-inu akked teḥbibt-iw, tacermuḍt i izedɣen yid-i deg usensu. Sakin, akken ad izmireɣ ad xedmeɣ s uselkin-inu, yessefk fell-i ad s eddiɣ tannant i yettaṭṭaffen aseggas deg tnarit n yiwen n umastan neɣ n ubugaṭu. Deg tazwara, mmeslayeɣ-d d kra n yiselmaden imastanen, maca ugin irkelli, yal yiwen d acu d afukel i yi-d-yefka. Ɣas akken snemreɣ-ten s tenfaliyin tihuskayin d ucmumeḥ, ilaq-iyi ad qadreɣ adeg-nsen. Ussan-nni zgiɣ ttruḥuɣ ɣer tesdawit, tseqsayeɣ ɣef liḥala n yimidawen-inu. Yal mi ara d-magreɣ yiwen deg-sen, ad iyi-d-yini ur yufi ara anda ara yexdem tannant-ines, dɣa ad yeɣli ɣef yimestanen s rregmat, ad ten-yerdu s leḥsed d tismin wa ad ten-yeglem s wat-yi ebbaḍ imeqqranen, ur nessin tawant. Ur rfiɣ, ur uyseɣ. Akka i iga umdan, d bu-iḥedmer, ur yettaǧǧa ara ula tardest seg tenfatin-ines. Ayɣer ad newhem ma ressan yimestanen lebni n tɣermin-nsen, ɣummen yal axjiḍ seg wanda zemren ad kecmen yimnekcamen am nukni ara yeččen ciṭuḥ seg lfayda-nsen ? Ur qḍi eɣ ara layas, mazal s iɣ asirem akken ad mlileɣ d umastan ara iyi-ifehmen wa ara iqeblen d amunan ɣur-s. Lemdeɣ seg tɣuri-inu i tudert n yimeqqran n umezruy belli zzher yezga yessekcam iman-is akken ad iwelleh imal n yimdanen. D wagi i yeḍran yid-i s tidet. Ussan-a ineggura bdiɣ ttḥulfuɣ i yiẓri-w yettenɣas, dɣa ṭṭfeɣ rray ad ruḥeɣ ad waliɣ amejjay n wallen. Mmeslayeɣ d yiwen n uselmad i itteqqnen nnwader, yemla-yi-d yiwen n umejjay-amazzag yettwassnen, yezga deg uɣlad L erbi Ben Mhidi, ur yeb id ara ɣef umraḥ n ugeldun Ɛebdelqader. Ufiɣ amkan yeččur s yimuḍan d wid yeddan yid-sen. Qqimeɣ s ibeddi ɣer tewwurt, tama n tnarit n ufermli i yettmaggaren imuḍan. Maca, am wakken i yi-tḍerru seg zik, akken ad ssuffɣeɣ ddemmar i yi-yettaɣen yal tikkelt mi ara d-afeɣ iman-iw gar yimuḍan, yessefk fell-i ad keyfeɣ. D tasedmirt tamagnut i yi-yesmektayen yal tikkelt s wagguren n lḥif i s eddaɣ asmi yuḍen baba, ur yezmir ara ad

  • 22

    iḥerrek seg wusu-ines, idmaran-is qrib ad ṭerḍqen seg tusut. Nukni, yemma, gma ameqqran d uletma tameẓyant, ad ten-yerḥem Rebbi irkelli, nettawwi-d lewhi s wallen, ulac acu nezmer ad nexdem, tuggdin tegzem-aɣ, tessekref-aɣ. Acḥal we rit yiḍan-nni isemmaḍen n tegrest. Yal tusut i yetteffɣen seg yidmaren n baba, i yeṭṭfen tasga, tgezzem ulawen-nneɣ. Tusut-ines tettwanas iḍes-nneɣ awezzlan. Ageffur yekkat s uẓayar, asemmiḍ aqessḥan yessegzaw udmawen d laẓ i igezzmen iẓerman-nneɣ. Tteffɣeɣ zik akked gma, nleḥḥu rrif rrif n wasif akken ad nqelleb ɣef usɣar yekkawen d yi uras. D i arusen i ntett yal ass, nrennu-asen kra n yimɣan am tbidest, mejjir d fleyyu. Yiwen n yiḍ, ssakint-iyi-d ssuɣat n yemma. Ḥennceɣ iman-iw tama n gma ddaw n u law yeflan, yal yiwen ijebbed-it ɣur-s, ttergigiɣ seg usemmid d tuggdin. Mi d-tuli tafrara, ffɣeɣ ad xebbreɣ Ccix n lǧame d kra n lǧiran. Nemḍel baba deg ugeffur, iḍarren-nneɣ weḥlen deg waluḍ. Ur ttruɣ, ur ḥzineɣ. Ass-nni, ur ẓriɣ ara acu i yi-yuɣen, ad as-tiniḍ d adubbez i ddubzeɣ. Beddeɣ ddaw n ugeffur ttwaliɣ kan deg medden mi wwin baba ad t-meḍlen, nniɣ-d d yiman-iw iḍ-agi ad ṭṭseɣ alamma yuli wass, ad ste fuɣ seg tusut d yimeṭṭawen. Ula nettat tezga tett eggiḍ, ur aɣ-teǧǧi ara ad neṭṭes. Buddeɣ-as deg wul-iw ad temmet ula nettat. Acḥal i ttruɣ asmi tt-nufa, yemma d nekkini, teẓẓel ɣef lqa a teqqur, nɣab fell-as yiwen n wass. Ḥulfaɣ i ddnub acḥal n wagguren umba d, ad as-tiniḍ d nekk i tt-yenɣan. Ar iḍ-a, mazal yeṭṭafar-iyi uḥulfu-agi yal tikkelt ttmektayeɣ-d deg-s ussan-nni n lmerta. Taḥkayt d taqdimt, tekfa tura. Ayɣer i tt-id-mmektaɣ ? Acu iyi-yuɣen ? Seg wass-nni, uɣaleɣ ur ḥemmleɣ ara aṭṭan d yimuḍan. Yuɣal iqerreḥ-iyi mliḥ lḥal mi ara waliɣ sdat-i amuḍin. Uɣaleɣ rewwleɣ sdat n tegnatin am ta. Uɣaleɣ kerheɣ ssbiṭarat. Yernu yal tikkelt ideg ttuḥetmeɣ deg-s ad ruḥeɣ ɣer yimkwan-a, ur tt eṭṭileɣ deg-sen, d tarewla i rewwleɣ syin. Tasebḥit-nni, erḍeɣ ad ṭṭfeɣ iman-iw kra n ddqayeq mebla ma keyfeɣ, ur eṭṭleɣ ara ssuffɣeɣ-d tabakit n dduxan. Mazal ur tt-suffɣeɣ ara seg lǧib-iw armi walaɣ acḥal n wallen ce lent deg-i. Rriɣ tabakit-nni s amkan-is, ffɣeɣ. Beddeɣ deg ddruj, bdiɣ akeyyef, agaru yeṭṭafar wayeḍ, ad as-tiniḍ neqqeɣ aṭṭan s userɣi n yigura. Amkan d acadux. Kra n lweqt umba d teldi tewwurt-nni iqublen tawwurt n umejjay, ffɣen syin sin n yirgazen. Temdel tewwurt, dɣa walaɣ yiwen n unazal d amkuẓ d amecṭuḥ. Nniɣ-as d amejjay niḍen. Qerrbeɣ ɣur-s, ɣriɣ s tefransist : « Maître » Nasser Ben Twati, amestan ɣer Usqamu. Yewwet wul-iw, brarḥent wallen-iw : mmektaɣ-d ugur-inu. Nniɣ : ad erḍeɣ, ulac acu ad xesreɣ. Tmuger-iyi-d yiwet n tneflust d talemmast deg le mer, tesseqsa-yi-d d acu i bɣiɣ. Nniɣ-as s tewzel : bɣiɣ ad waliɣ Si Nasser. Ih, akka i xedmeɣ, Si Nasser ɣer yiwet n tikkelt, yernu urǧin walaɣ-t deg ddunit-iw. D tarrayt i yi-tesselmed ddunit. Akken ad tizmireḍ ad t eddiḍ i yi essasen d tneflusin, iwakken ad tmagreḍ yiwen seg yimasayen, ilaq ad terreḍ iman-ik tessneḍ-ten, wa ad temmeslayeḍ s zzux, inzaren-ik deg yigenni, am wakken xeddmen wid yeṭṭfen adabu gar yifassen-nsen. Ugar n waya, ilaq ad tefkeḍ azal i yiselsa-inek, akustim azedgan d tekrabaḍt tahuskayt, akken ad tbineḍ mačči d menwala, wa ad ak-qadren yimdanen, ur k-ḥeqqren ara. Nekk uɣeɣ tannumi yal mi ara se uɣ ccɣel deg tedbelt, neɣ yal mi ara ruḥeɣ ad waliɣ yiwen seg yimasayen, ɣas d ameẓyan, ttlusuɣ akustim d tekrabaḍt, seffḍeɣ mliḥ isebbaḍen-iw iberkanen. Yernu seg wasmi kecmeɣ tasdawit, yuɣal ukustim ur i yi-yeṭṭixir ara am uqrab. Imi ɣelbeɣ inelmaden niḍen deg le mer, uɣalen ssawalen-iyi « Ustad ». Aẓayer-agi yesnerna deg temɣer-inu, yeččur ul-iw s tumert. Walaɣ deg wudem n tneflust, erqent-as ciṭuḥ, tebɣa ad iyi-tesseqsi ɣef ssebba iyi-d-yewwin, maca ulac acu texdem. Tessuter deg-i ad qqimeɣ, tekcem ɣer Si Nasser. Ula nekk erqent-iyi, ur ẓriɣ ara amek ara s-mmeslayeɣ ɣef wugur-inu, semraseɣ kra n tefyar d tenfaliyin, tikwal s ta rabt taɣurbizt, tikwal s tantala n ta rabt, maca amastan yessafeg kulci mi iyi-d-yerra s tefransit – yernu ilaq ad teẓreḍ d acu-tt tafransist-nni ? – uqbel ma ad yessuter deg-i ad d-aɣeɣ amkan. Imir-n kan fehmeɣ la ttmeslayeɣ d umastan afransawal. Yernu mi meyzeɣ acḥal n

  • 23

    yiseggasen fell-as, fkiɣ-as ass-nni semmuset n tmerwin n yiseggasen, ad yili gar yimestanen imezwura, seg wid yeɣran deg Fransa. Amek ad mmeslayeɣ yid-s, nekk ur nessin mliḥ tutlayt n « Voltaire », am wakken i as-semman At n ta rabt d use reb deg tesdawit. D tidet, qqareɣ yis-s aɣmis, maca asusru-inu ye wej, yeseḍsay. Ayɣer, mačči seg zzawiya n Sidi Ɛbid i d-fruriɣ ? Lemdeɣ qrib mraw n yixfawen n Luqran. Tewweḍ-d timmunent, neffeɣ seg umadaɣ-nneɣ nruḥ ɣer taddart n Sidi Ɛmer. Maca mi eddaɣ mraw d sin n yiseggasen, yew er-iyi lḥal ad kecmeɣ ɣer uɣerbaz am warrac niḍen. Sdukklen-aɣ, nukni i aɣ-teǧǧa tmacint n uselmed, deg yiwet n tneɣrit, wwin-aɣ-d yiwet n tefransit ara aɣ-yeslemden agemmay n tutlayt. Tecbeḥ mačči d kra, tesderwec-aɣ, tesker-d yakk lemcihwat yeṭṭsen deg-neɣ. Tuɣ-aɣ meqqrit, nettnaɣ akken ad nwali yakk ayen yelhan deg tfekka-ines n tmeṭṭut. Tameɣbunt… Nettat tneqq iman-is akken ad taru isekkilen ɣef tfelwit, nukni nettmuqul kan iḍarren-is imellalen i eryanen d tibbucin-is tiččuranin yettembawalen yal mi ara tḥerrek. Imuyag-is ttuɣalen d izeggaɣen am tremmanin yewwan mi ara tezzi ɣur-neɣ wa ad tfiq i yiswi n wallen-nni i ice len ɣur-s. Kra n ccwaṭen yeqqimen deg lesfuf ineggura kkaten abakur, nsell i nnhati-nsen, nettriḥi daɣen i rriḥa n ẓẓel aḥmayan i iregglen inzaren-nneɣ. Beddlen-tt deg tlemmast n useggas. D anemhal-nneɣ s timmad-is i yeṭṭfen amkan-is. D azzayri i aɣ-yettmeslayen s tantala-nneɣ. Amur ameqqran n lweqt-is yes edday-it deg nnhayat akked tiyitwin deg wid yeffɣen i ubrid. Mi ad yerfu, ḥala awalen n yiɣyal, iserdyan, imeksawen d yimsenza n ssardin ara tfehmeḍ seg yisuɣan-ines d tsusaf i d-yettafgen ɣur-neɣ. Netsubbu iqerra-nneɣ, nesrusu i wallen-nneɣ, nettara iman-nneɣ nettaɣ awal, maca ɣef yilsawen-nneɣ ḥala rregmat, tsetḥiɣ d yiman-iw mi ara tent-mmektiɣ ass-a. Ɣas akken, lemdeɣ isekkilen, bdiɣ ferrẓeɣ awalen, susruyeɣ-ten. Aseggas umba d, wwin-d azgen n tneɣrit ɣer berra. S iɣ zzher, igemmaḍ n ukayad aneggaru smen en-iyi seg usuffeɣ. Kecmeɣ ɣer tneɣrit n ssartafika. Ssuffɣen-aɣ ɣer taggara n useggas. Qqimeɣ sin n yiseggasen ttawiɣ ttaraɣ deg tezniqin n taddart, ttemyizwareɣ akked tuzyiwin-inu yeqqimen mebla axeddim, deg tyitwin n yiqjan d yimcac s yiẓra akked tkurḍa n tbexsisin d waḍil seg yiḥerqan n lǧiran. Tikwal ttruḥuɣ ad xedmeɣ deg lfirmat i aɣ-d-yezzin akken ad negmer llubyan d ṭumaṭic. Terra-iyi yemma ɣer zzawiya n Ccix Lmulud, maca ufiɣ iman-iw d acaraf gar warrac d imeẓyanen, yernu tarrayt-nni n wallus mebla tigzi tesserfa-yi mliḥ, dɣa ad ffɣeɣ gar yisuɣan-nni, ur ttuɣaleɣ ara. Acḥal n tikkal i d-icetka Ccix seg yibaten-inu. Yiwet n tmeddit, yekcem-d gma yefreḥ, yenna-yi-d ilaq ad heggiɣ iman-iw i tuɣalin ɣer leqraya. Ur as-fkiɣ ara azal i usali, ɣur-i nekkini, tikti n tuɣalin ɣer uɣerbaz teffeɣ i lebda seg wallaɣ-iw. D acu ara xedmeɣ deg tlemmast n warrac imeẓyanen ? Amer d lebɣi, ad iyi-yessidef d axeddam deg lfirma. Imuqel-iyi-d s yiwet n tmuɣli i yeskecmen tuggdin deg wul-iw. Yella, fell-as ad ye fu, yerḥem, yew er, ur yessugut ara awal. Yezga yectekay seg uxeddim deg lfirma, yeqqar-aɣ-d ilaq kan i yimɣaren d temɣarin, mačči i yilmeẓyen. Yekcem d ameẓyan ɣer l esker, ur neẓri ara amek i yemmut umeɣbun. D netta i yellan d asalel n uxxam, yemma tettaɣ-as awal, txeddem yakk ayen i as-yeqqar. Yemma tedda yid-s. Leqraya d tasarut, d abrid uɣdim, yernu keččini tlemdeḍ Luqran, teɣriḍ sin n yiseggasen deg uɣerbaz, ye ni ulac acu i tlemdeḍ ? Gma tuɣ-it ussan-nni deg l esker. Yelsa iselsa-nni n userdas, yewwi-yi ɣer uɣerbaz, yessekles-iyi deg temsirin n tmeddit yettwaxedmen i yimeqqran i teǧǧa leqraya am tmital-iw. Yemma tezga tessebɣas deg-i akken ad ẓewreɣ deg leqraya, ahat ad afeɣ axeddim yelhan ara yeglun s tjernaḍt tameqqrant. Akka i ssawḍeɣ ad kemmleɣ leqraya-inu. Ur ad ssawḍeɣ snat n tmerwin n yiseggasen, wwḍeɣ ɣer yiwen n uswir i yi-yeǧǧan ad kecmeɣ ɣer uɣerbaz n usileɣ n yiselmaden. Maca rniɣ ressiɣ timusniwin-inu deg tutlayt tafransist deg yiseggasen-nni asmi lliɣ ttheggiɣ akayad n lbak. Maca ɣas akken, ẓriɣ xusseɣ mliḥ deg tutlayt-agi. Si Nasser, meqqer ciṭuḥ deg le mer, d arqaqan, yelsa aselsu awinaɣ mebla takrabaḍt, cclaɣem-is d irqaqanen, udem-is mellul. Nniɣ-d d yiman-iw : wagi ama d aqbayli neɣ d ajijli. Iḥesses-iyi mliḥ mi s-ḥkiɣ ugur-inu. Ihuz aqerruy-is, yenna :

  • 24

    - Keččini seg wigi i yeɣran s ta rabt, ur ɣliḍeɣ ara ? Yesduqes-iyi useqsi-ines, dɣa rriɣ-as s temɣawla :

    - Ih, maca ssneɣ ciṭuḥ tafransist. Ur ttmeslayeɣ ara yis-s s sshala, maca qqareɣ yis-s war uguren ?

    Yezmumeg, yenna s yiwet n tɣuct yeččuren s leḥzen :

    - Ase reb yettaɣ yal amkan. Qqaren-d agezdu n tmusniwin tizerfanin ad yuɣal yesɣray s ta rabt kan seg unekcum asdawan i d-iteddun.

    - Akka i d-qqaren. Ssneɣ kra n yinelmaden n tneɣriyin yeqqaren s tefransist, ḥeddren yid-neɣ deg temsirin s ta rabt. Kra deg-sen uɣalen ɣer tneɣrit yeqqaren s ta rabt.

    Ikerrec Si Nasser icenfiren-is, ihuzz aqerruy-is, yenna :

    - Tamacint n use reb tettazzal. Yessefk fell-aɣ ad naɣ amkan deg-s ma ulac ad aɣ-yeǧǧ lweqt. Uggadeɣ ad aɣ-teḍru am wat iḍarren iberkanen, ad d-naf iman-nneɣ nettuḥetem ad neǧǧ tamurt.

    Yessusem ciṭuḥ, tamuɣli-ines tezger idurar, ad as-tiniḍ yemmekta-d kra n ccfawat n leḥzen. Lliɣ ttmeslayeɣ s tentala n ta rabt, sya ɣer da ad skecmeɣ kra n yimeslayen s tefransist akken ad t-qen eɣ belli ssawaleɣ akken iwata s tutlayt n « Voltaire ». Netta, yella yettmeslay s tefransist, yessexdam seg lweqt ɣer wayeḍ awalen n tantala ta rabt. Asusru-ines i wawalen s ta rabt yettemcabi ɣer ususru-inu i wawalen s tefransist, d askerker. Ihuzz aqerruy-is, yenna :

    - Aneɣlaf-agi amaynut n teɣdemt yettbin-d yekreh tafransist, yettheggi iman-is ad yesse reb tadbelt n teɣdemt irkelli. Iḍelli kan yella ɣur-i yiwen n umezlu deg uxxam n teɣdemt n Lḥerrac, yesseḥbes-iyi unezzarfu, d ilemẓi ur nessaweḍ ara kraḍet n tmerwin n yiseggasen deg le mer-is, mi lliɣ ttmeslayeɣ s tefransist, twalaḍ s anda nessaweḍ ? Nniɣ-as : « Ulac asaḍuf i igedlen asemres n tefransist ». Yenna-d d tanaḍin n uneɣlaf amaynut, tḥettem ɣef yimestanen ad smersen tutlayt taɣelnawt. Nniɣ : « Ayɣer i as-tessemmaḍ tutlayt taɣelnawt, ayɣer mačči tutlayt ta rabt ? ». Yenna-d s zzux d nnefxa ur nes i lme na : « Sel a « ustad » … nukni d inezzurfa ur nxeddem ara tasertit, nukni nessanas isuḍaf n Uwanak azzayri u Awanak azzayri amunan yeqqar-d yessefk ɣef yimestanen ad smersen tutlayt taɣelnawt yellan d tutlayt ta rabt. Uma tafransist d tutlayt taberranit, d tutlayt n umnekcam, yernu waqila amnekcam yeffeɣ yakan seg tmurt-nneɣ ». Nniɣ : « Tamharsa tafransist nḥareb-itt s tutlayt-is. Ur ẓriɣ ara ma teẓriḍ belli alɣu n umenzu n wunbir yura deg tazwara s trumit, suqlen-t-id s ta rabt umba d, yernu tuget n yimdebren d yimeqqran n tegrawla llan d ifransawalen ». Yegzem-iyi awal, yenna : « Ur bɣiɣ ara ad kecmeɣ yid-k deg uskasi aserti. Mmeslay s ta rabt neɣ susem. Asaḍuf d asaḍuf ». Xemmemeɣ ciṭuḥ dɣa nniɣ-as : « Ad d-meslayeɣ ihi s tentala ta rabt. Ur cukkeɣ ara tettwaḥseb d tutlayt taberranit ? ». Ɣileɣ dayen nufa tifrat i wugur, maca mi s-fkiɣ asarag n ustan akken ad t-yessidef deg ukaram, yenna : « Isaragen n ustan yuran ad ilin daɣen s tutlayt taɣelnawt ». Kkreɣ akked yimestanen niḍen yellan din. Maca anezzarfu-nni ur yecli ara deg-neɣ. Necetka ɣer win iwumi ssemman medden « aɣerraq ». Yenna : « Fehmeɣ ugur-nwen, maca ulac acu zemreɣ ad awen-xedmeɣ. Tanaḍin d tanaḍin. Yernu ad awen-xebreɣ d akken anezzarfu-agi amaynut yes a yiwen deg l esker i ibedden ɣer yidi-s, yettḥuddu-t. Teẓram axir-iw amek i tleḥḥu tmurt-nneɣ. Ur tturareɣ ara s uɣrum n warraw-iw. Ma tuɣem awal-iw, lemdet ta rabt neɣ awit-d alba ḍ ad ken-i iwnen deg use reb n warraten-nwen ». Mi d-neffeɣ, yenna-yi-d yiwen seg yimestanen i yesnecnicen belli le ǧeb-agi yesselḥay-it yiwen n ukulunil, kra qqaren d gma-s n tmeṭṭut tis snat n yiwen n ukulunil, tin i iteddun yid-s deg yinigen ibaxusiyen ɣer tmunaɣ n Yuruba. Am

  • 25

    wakken i tettwaliḍ, nekk ɣriɣ deg tallit n Fransa, deg lawan-nni neqqar ta rabt yiwet n temsirt deg waggur, ulac win i as-yefkan azal. Ula d tantala ta rabt ur tt-ssineɣ ara. Nekk d aqbayli, seg temdint n Ɛin-el-ḥemmam. Tameṭṭut-iw kif-kif. Deg uxxam nettmeslay s teqbaylit kan. Aql-iyi s tidet deg lmerta. Ad beddleɣ tawuri-inu ɣer taggara n ddunit-iw ? Ad ddmeɣ leḥwali-w ad laḥqeɣ At-yiḍaren iberkanen ? Nitni d ifransiyen, uɣalen ɣer tmurt n lejdud-nsen. Maca nukni sani ad nruḥ ? Ɣer tmurt n Leqbayel ? Ase reb ad tt-yaweḍ yiwen n wass. Tutlayt taqbaylit d tantala taɣerfant, ur tettwaru, ur tettwaɣer, yernu ur ste erfen ara yis-s s talɣa tunsibt.

    Yessusem ciṭuḥ, yerna-d deg wawal-is : - Maca yewwi-k-id Rebbi deg lawan. (Yenna-tt-id s tantala ta rabt, ula nekk ulseɣ-as deg wul-iw : yewwi-yi-d Rebbi, d tidet…) Kečč tettnadiḍ ɣef tannant ara k-yeldin tiwwura n twuri n umastan, nekk ḥwaǧeɣ win ara iyi-i iwnen deg tsuqilt n warraten, yernu ttxemmimeɣ s tidet ad lemdeɣ ta rabt.

    Suɣeɣ s lferḥ d tumert :

    - Qebleɣ asumer-inek. Ula d nekk d tagnit ideg ara lemdeɣ deg-s tafransist. - Nemtafaq a « ustad ».

    Ttaḍsaɣ seg wawal n « ustad », nniɣ :

    - D keččini d « ustad » a « Maître ».

    Yezmumeg, yenna : « ‘Maître’, ‘Ustad’, … ack-iten wawalen-agi, maca ini-yi-d anwa i ten-yuklalen s tidet ? Ibedd, isellem fell-i, dɣa walaɣ udem-is amek i yennecraḥ. Imir-n faqeɣ belli d alemmas deg lqedd, d ṭṭ afa n tfekka-ines kan i t-id-yeskanyen d awezzlan. Akka i kecmeɣ ɣer twuri n umastan seg tawwurt-ines tahrawant. Timlilit akked Si Nasser, tura ad tt-id-iniɣ s zzux, i i eddan fell-as ugar n snat n tmerwin n yiseggasen, tbeddel tikli n tudert-iw. Yid-s i lemdeɣ tawuri n umastan d wuffiren-ines, lhan neɣ dir-iten. Lemdeɣ belli asaḍuf d arekti tzemreḍ ad t-t erkeḍ amek i k-yehwa. Yuɣal Si Nasser d ameddakkel, d amidaw, nettem awen ar iḍ-a deg waṭas n yiwezla. Tennerna tdukli-nneɣ mliḥ asmi neṭṭef rray ad nesbedd yiwet n tesqamut ara iḥudden ɣef yimeḥbas isertiyen d yineɣmasen. Yeqqim ibeddi-nneɣ ɣer yidi-s n yimeḥbas n umussu amaziɣ d lecyux n umussu ineslem d amselɣu s wayes nettzuxu, acku yerra-d i twuri n umastan lqima d wazal-is umba d mi tt-ssamsen wid yettazzalen deffir n yidrimen d udabu. Ulac acu ara ffreɣ fell-awen ma nniɣ-awen-d lliɣ ttwaliɣ deg tawuri n umastan s yiwet nniya d tameqqrant. Ayen i yi-ijebden deg tazwara ɣer twuri-agi, d idrimen. Yernu yessefk fell-i ad sta erfeɣ belli kniɣ ddaw n uɣway n yidrimen d tlawin. Sin-agi ur zmireɣ ara ad d-beddeɣ mgal-nsen. Acḥal i swiɣ seg snat n tliwa-agi yesderwicen. Acḥal d abrid i skerkreɣ nnif-iw deg waluḍ-nsen. Maca ɣas akken iqurar-ines fessusit ɣef tid i t-ittekken seg udabu. Urǧin yesseḍme -iyi udabu, am wakken i teḍra i waṭas seg yimidawen-inu i irekḍen imenzayen-nsen, ḍelmen imdanen ulac acu xedmen, skecmen-ten ɣer leḥbus, acku iruḥ-asen-d lamer seg uwsawen, dɣa uɣen