Bildkälla:

Tibetan nuns projekt calender 2004,

bilden tagen av Jeff Davids,

Lumen productions company.

Bilddesign av Diane Nelson.

Full Ordination An impossibility for

Tibethan Nuns Of today

Innehållsförteckning. 1. Inledning 1

1.1 Syfte och problemformulering 2 1.2 Forskningsläge/tidigare forskning 2 1.3 Teoretisk utgångspunkt 3 1.4 Metod och källor 3 1.5 Avgränsningar 5

2. Allmän Historik 5

2.1 Avsaknad av Bhikshunis (Full ordination) 5 2.2 Kvinnors rätt till full ordination inom religionen 7

3. Specifik Historia 8

3.1 Tibetansk historik om Bhikshunis 8 3.2 Tidig Tibetansk religionshistorik 8 3.3 Buddhismens införande 9

4. Bhikshunis/Full ordination 11 4.1 Vägen till en full ordination 11 4.2 H.H. Dalai Lamas engagemang 12

5. Slutsatser och diskussion 15 6. Vidare forskning 18 7. Läromedelsanalys 18

7.1 Analysens frågeformulering 18 7.2 Bokval 19 7.3 Statistik 20 7.3.1 Tibetansk Buddhism 20 7.3.2 Buddhism 21 7.3.3 Fördelning Buddhism/världsreligioner 22 7.3.4 Fördelning mellan världsreligionerna 23

8. Sammanfattning 24

Ordlista 26

Referenser

Bilaga

1. Inledning. Att vara kvinna i en religion betyder ofta att hon endast deltar praktiskt med att bevara

de religiösa traditionerna för kommande generationer. Sällan ser vi henne i första ledet

bland de stora religionstänkarna. Fortfarande år 2003 saknas kvinnan och hennes

religiösa liv i många av våra läroböcker. Avsaknaden av jordens halva befolkning i

religionen var orsaken till att mitt intresse väcktes. Tidigare har jag haft privilegiet att få

arbeta tillsammans med katolska nunnor i Syd Afrika vilket inte gjorde intresset mindre.

Tanken att se på religionen utifrån ett kvinnligt perspektiv har före den här kursen aldrig

slagit mig.

Det finns inte många religioner som har en tradition där kvinnan deltar aktivt. Med detta

menar jag en kvinna som aktivt deltar i de religiösa ceremonierna eller har det som

yrke. Inom den Tibetanska Mulasarvastivada1 traditionen som detta arbete i stort sett

kommer att handla om ser kvinnans ställning annorlunda ut. Här finns en tradition där

ett djupgående deltagande och engagemang är vanligt. Trots detta har kvinnan inte

samma rättigheter inom denna tradition som sina manliga kollegor. Detta var orsaken

till att jag bestämde mig för att göra resan till Dharamsala för att på plats se, lära och

försöka förstå varför det kunde vara så.

Med ett typiskt europeiskt tänkande var jag övertygad om att könsdiskriminering var

aktuell. Döm om min förvåning när jag upptäckte att frågan om full ordination av

nunnor var mer komplex än vad jag hade kunnat föreställa mig. Min uppgift blev på så

vis att sammanställa den diskussion och tidigare forskning som finns, för att genom den

se om det fanns en förklaring till vilka grundorsakerna var för avsaknaden av full

ordination för de tibetanska nunnorna. Jag försöker också visa på det pågående arbetet

med att lösa problemet om det på något vis går att införa full ordination via någon

annan tradition.

Lena Avlskarl

1 Mulasarvastivada traditionen anses vara den enda kvarvarande Tibetanska rena originaltraditionen som kan härledas utan förändringar direkt till Buddhas budskap.

1.1 Syfte och problemformulering.

Syftet med föreliggande studie är att visa på det samlade materialet och på den

diskussion och forskning som råder om buddhistiska tibetanska nunnors rätt till full

ordination. Samtidigt att ge en så total bild som möjligt av vad detta innebär. Här

kommer också att framgå skillnaden i ett europeiskt tänkande kontra tibetanernas sätt att

se på problematiken.

Jag vet att ämnesvalet kan vara brännbart, speciellt inom vissa forskargrupper. Redan

här vill jag betona att valet av ämne inte är till för att visa vem som har rätt eller fel,

utan uteslutande till för att få till stånd ett medvetande om dagssituationen. Här kommer

jag också att inom religionsdidaktiken undersöka hur våra läroböcker ser ut när det

gäller Tibetfrågan och då i synnerlighet om den tibetanska nunnan nämns. På så vis blir

det en framställning av vad läromedlen lär ut i ämnet.

Frågeformuleringen skapade till stor del sig själv när jag hade förmånen att på plats i

Dharamsala, Indien komma i kontakt med de personer och de organisationer som har

forskat i frågan. Detta gjorde att jag både via mitt eget västerländska synsätt och deras

tibetanska sätt att se på problematiken kan ifrågasätta båda sätten lika mycket. Jag tror

att tack vare detta kan min uppsats ge en sannare bild av problematiken om rättigheten

för nunnor att få full ordination inom den tibetanska traditionen än vad annars varit

fallet. Frågeställningen blev på det viset:

”Vad är grundorsakerna till att tibetanska nunnor inte kan få full ordination och

vad visar våra läromedel för bild av tibetansk buddhism?”.

1.2 Forskningsläge/ tidigare forskning.

I dagsläget baserar sig forskningsläge till uteslutande delen på arbetet av en lokal

forskare i Dharamsala. Detta på initiativ från Dalai Lama, att en gång för alla lösa

problematiken med full ordination av nunnor inom den tibetanska grenen av

buddhismen. Med detta vill jag inte ha sagt att den skulle vara sämre på grund av att det

endast är lokala forskare som gjort undersökningen, utan det vore även önskvärt att

andra forskare tog sig an problemet.

Problematiken för andra att forska i detta ämne är språksvårigheter. All historisk text

existerar endast på tibetanska. Många av originaltexterna saknas också på grund av den

kinesiska ockupationen. Kineserna har under tiden efter sin inmarsch i Tibet förstört

många av de historiska och religiösa dokument som de stött på i klostren.

Den forskning som ligger till grund för den här uppsatsen härrör från Dr. Tashi Tsering

som exilregeringen och Dalai Lama utsåg. Han fick till uppgift att forska i

originaltexterna om det fanns en tradition som försvunnit någonstans genom

århundradena för tibetanska nunnors full ordination. Hans forskning tog nio år att

fullfölja och resultatet av både hans forskning och hans egna åsikter kommer att

redovisas i arbetet som följer.

1.3 Teoretisk utgångspunkt.

Min teoretiska förankring tar sig till uttryck via Dr. Tashi Tserings forskning2 och hans

teoretiska infallsvinklar. Detta har jag i sin tur ställt emot de historiska händelser som vi

vet någonting om. Det visar sig då att det stora problemområdet är att man måste godta

att det handlar om en enda forskares resultat. Detta är en brist då man inte kan ställa

flera undersökningar mot varandra. Om man ser till forskare i andra länder som skrivit

om problematiken finner man ofta att tankesätten går vida isär med det tibetanska

tankesättet.

Böcker som tidigare har skrivits i ämnet baseras på ett västerländskt tänkande i frågan

om kvinnliga och manliga rättigheter vilket resulterar i att det blir omöjligt att använda

dessa undersökningar i en korsrelation och få fram något bra resultat. Det går inte att

jämföra undersökningar som inte har samma ursprungliga förutsättningar i hur det

religiösa tänkandet går till.

2 Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination, Department of religion and Culture, Dharamsala 2002

1.4 Metod, tillvägagångssätt och källor.

Jag tog mig an problemformuleringen med en typisk europeisk orientering. Varför var

det just kvinnor som inte gavs möjlighet till en full ordination? Kan man leda tillbaka

frågan till att religionen är skriven till män, av män och för män? Gäller detta även inom

buddhismen? Snart insåg jag dock att det var omöjligt att angripa frågeställningen

utifrån en sådan utgångspunkt.

Med andra ord så måste frågeformuleringen ändras. Här visade det sig mycket viktigt

att gå tillbaka till ursprunget för att kunna ställa rätt frågor till både historien och nuet.

På så vis förenklades frågeställningen betydligt.

Gällande undersökning om full ordination har jag valt att använda mig av en kvalitativ

metod. Vid kvalitativ metod avser man att använda sig av en verbal analys och

därigenom kunna tolka och förstå svar som undersökningen ger. Jag har valt att

använda mig av en intervju och basera undersökningen på denna. Detta med tanke på att

jag på detta sätt bäst kan få fram de resultat som undersökningen ska ge. Jag inledde

intervjun med att presentera mig själv, min undersökning och dess syfte, samt

förklarade för intervjupersonen varför just dennes delaktighet var viktig för

undersökningen. Eftersom en tolk var nödvändig som mellanhand på grund av att

intervjupersonen inte talade annat än tibetanska, vill jag påpeka möjligheten till att

svaren kan ha feltolkas. Jag har dock försökt att vara medveten om detta både under

intervjun och under arbetets gång.

Min teoretiska förankring tar sig i utryck via två från varandra vitt skilda material. Å

ena sidan används svenska läroböcker och andra sidan rapporter från tibetanska

exilregeringen, forskare och andra utvalda lärde som alla har gemensamt att de

behärskar ämnet som sådant. Här finner man både forskare/akademiker som är för en

full ordination, men även sådana som inte sympatiserar med att ge efter för nunnors

önskan om full ordination. Jag kommer att använda mig av en kvantitativ

undersökningsmetod i den del av arbetet som handlar om religionsdidaktik. Detta för att

belysa hur en del av läromedlen i dagens skola behandlar och reflekterar över ämnen

som:

• Tibetfrågan • Kinesiska ockupationen

• Dalai Lama • 4 Ädla sanningarna

• Lamaismen • Buddha

• Vajrayana • Nunnor

• Theravada • Buddhismen

• Mahayana • Världsreligionerna

• Mystik/meditation

Här kommer jag att göra en statistisk analys för att se hur mycket varje bok tar upp om

respektive ämne. På så vis kan man se i vilken omfattning läromedelsförfattarna lägger

vikt vid buddhismen och Tibetfrågan. Genom att jämföra olika böcker med varandra i

en helhet får man svar även på vad författarna anser vara det som eleven i dagens

gymnasieskola skall lära sig. Här finns ingen plats för egna tolkningar, då man objektivt

för in data i tabeller3. Validiteten torde därför vara stor när jag med hjälp av mina

frågeställningar avser att besvara dessa genom datamaterialet.

Jag har som mål att visa på tendensen till ett avståndstagande från läroboksförfattare när

det gäller Tibetfrågan. Detta resulterar i förlängningen till att om inte Tibetfrågan

behandlas glöms den bort. Detta kan aldrig främja ett framåtskridande för arbetet Dalai

Lama utför, utan snarare resultera i en stagnation där ingen längre bryr sig om det

Tibetanska folkets vilja.

1.5 Avgränsningar.

Arbetet utgår från avgränsningen gällande vad som står om buddhismen i vissa av mig

utvalda svenska läroböcker. Vad anser böckerna vara viktig information. Jag

sammanställde vilka frågor som ansågs vara viktigast och utifrån dessa sedan gjort

analysen. Gällande andra delen av arbetet utgår avgränsningarna från endast full

ordination för nunnor och vad som händer under tiden fram till beslutet tas om

möjligheten skall finnas eller inte. Eftersom vi talar i ett framtidsperspektiv kan jag inte

ge ett fullkomligt svar på den frågan i uppsatsen.

3 Se bilaga.

2. Allmän historik 2.1 Avsaknad av Bhikshunis (full ordination).

För ca. 2540 år sedan var statusen för kvinnor i det Indiska samhället generellt

underordnade mannen4. Ett barn fött av kvinnligt kön ansågs vara utan heder och en ren

katastrof för föräldrarna. Med barnet följde inget annat än oro och bekymmer. Denna

inställning berodde på att flickebarnet måste giftas bort, vilket ofta var en dyr historia,

många föräldrar blev ruinerade. Om hon inte kunde giftas bort, ansågs det att fadern var

utskämd. Hon kunde heller inte vara fadern till gagn och nytta i hans

begravningsritualer eftersom hon inte var tillåten att utföra andliga ritualer. På intet vis

fick hon delta i religiösa aktiviteter som kunde ge en andlig utveckling.

Det är ett historiskt faktum att det var sociala faktorer inom det Indiska samhället som

styrde att religionen var mansdominerande. När Buddha började sin vandring mot

upplysningen ansåg han att detta var ett tecken på ohälsosamt tänkande i samhället5 och

därför tog Buddha avstånd från de mansdominerande idéer som fanns i Indien. Han

verkade mycket för att både kvinnor och män skulle ta aktiv del i religiösa aktiviteter.

Framförallt reagerade han på den fientliga attityden mot kvinnor som fanns i samhället.

Hans kritik var hård och han utmanade detta tänkesätt mer än en gång.

I textsamlingen Kosala Samyutta6 säger Buddha att glädjen är lika stor om det föds en

dotter som en son. Buddha påpekade ofta att en kvinna har en värdig och viktig roll att

spela i samhället, hon är en del av helhetens harmoni i samhällets sociala mönster. Detta

var vad han ville att den buddhistiska doktrinen skulle innebära. Den buddhistiska läran

skall tillämpas lika för båda könen och ingen diskriminering tillåts när det gäller det

fundamentala konceptet, de fyra ädla sanningarna dvs. utövandet och deltagandet i

Nirvana.

Buddhas kvinnosyn i Indien under den här tiden var inte unik. En annan religion,

Jainismen7 hade samma tänkesätt. Svårigheten låg mera i att dessa grupper var små och

4 Women Under Primitive Buddhism, I.B. Horner Delhi 1999, s.1. 5 internet: Women in Buddhism, Buddhist Nuns, Ayya Khema, Dhammasara Nuns Monastery.mht 6 Kosala Samyutta är en del av Tripitaka, Buddhas åsikt om kvinnor ligger under avdelningen Samyutta Nikaya, Sagathavagga. 7 Se ordlista s. 26.

omfattade inte hela Indiens befolkning. Detta är troligen anledningen till att vi kan se

samma kvinnofientliga tendenser fortfarande florera fram till dags datum i Indien. Inom

den breda hinduiska befolkningen var denna jämlikhet otänkbar, tanken var och är helt

främmande att den underordnade kvinnan skulle vara lika mycket värd som en man.

Detta gäller också traditionen och behovet av att bygga upp ett klosterväsende. Ingen

annanstans inom den Indiska religiösa traditionen finner vi detta.

2.2 Kvinnors rätt till full ordination inom religionen.

I mer än tusen år har buddhistiska nunnor varit en del av den sociala verksamheten inom

buddhismen i Tibet. Man har hjälpt till att bygga upp speciella moraliska och andliga

värden i landet8. Samtidigt som man påtagit sig en roll i tystnad och ofta i en

underordnad ställning under klostermunkarna. Man har inte haft samma tillgång till

mental träning, studier och andra göranden som ansetts självklara för munkarna. Men

enligt den buddhistiska tron har det inte varit något problem, inte förrän intresset

vaknade för buddhismen hos västerländska kvinnor att anamma den tibetanska

buddhistiska linjen. Dock är detta enbart en av de orsaker varför frågan om full

ordination blev aktuell.

Andra orsaker är den framåtskridande sociala och politiska utvecklingen under 1900-

talet. Den har varit en stor utmaning för många buddhistiska länder. Detta på grund av

att dessa länder i mångt och mycket har levt för att bevara gamla traditioner både när

det gäller det dagliga livet som religiösa och andliga utövandet9. Tibet har varit mera

utsatt än många andra länder, där en dramatisk förändring har skett under de sista 40

åren.

Kvinnors rätt till religion är något som har diskuterats i de flesta religioner genom

tiderna. På så vis är inte den tibetanska kvinnas situation annorlunda än andra kvinnors

situation. Den kvinna som beslutar sig för att ingå i en klosterorden har dock bara en

möjlighet och det är att bli novis. Det finns i dag inga andra möjligheter till avancemang

inom den tibetanska buddhistiska nunneorden.

8 Sisters in Solitude, Karma Lekshe Tsomo, Delhi 1997, s.1 9 Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination, Department of religion and Culture, Dharamsala 2002 preface.

Med 1900-talets nya ordning och dess lätthet i kommunikation och resmöjligheter

möttes olika kulturer och utövare av buddhismen. Man upptäckte att andra buddhistiska

linjer inte enbart var uppbyggda på novisskap utan t.ex. i Kina hade man under hela

tiden haft möjligheten till att bli Bhikshunis10.

3. Specifik historik. 3.1 Tibetansk historik om Bhikshunis

Vissa buddhistiska länders noviser kan studera till Bhikshunis andra länders noviser kan

det inte. Detta beror på olika förutsättningar när de olika länderna introducerade

buddhismen. Buddha själv gav kvinnorna rätten till full ordination och instiftade

Bhikshuni sangha under sin tid i Indien. När det sedan spred sig över den asiatiska

kontinenten hade inte alla samma förutsättningar att ta emot den nya läran. I Tibet valde

många kvinnor att leva som nunnor. De rakade sitt huvud och bar den religiösa dräkten

samtidigt som de samlades och levde i kloster. Den ordination de kunde få var endast

den för noviser på grund av att i Tibet har det aldrig funnits någon tradition av

Bhikshunis.

3.2 Tidig Tibetansk religionshistorik.

Tibetansk religionshistoria börjar inte med introduktionen av Buddhismen. Innan den

kom till Tibet var Bon religionen utbredd över hela bergsplatån. Den präglads av starka

schamanistiska och magiska inslag, med dyrkan av de tibetanska kungarna11. Före

buddhismens införande var den förknippad med begravningsceremonierna med syfte att

säkra den dödes väg till landet på den andra sidan; det djur som behövdes för färden

offrades.

När buddhismen infördes på 700-talet e.Kr. försvann Bon. På 1000-talet dök en ny form

upp, denna gång buddhistisk men med vissa säregna läror. Anhängarna demonstrerar sin

särart genom att snurra bönekvarnen motsols och genom att använda egna mantras, egna

10 Se ordlista s. 26. 11 2004-01-05 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=327369

gudanamn och egen ikonografi12. De lever i strikt avhållsamhet, eftersträvar som alla

buddhister upplysning och betraktar sig som "sanna" buddhister. Bon har eget

klosterväsen som inte blandar sig med de andra buddhistiska klostren.

Redan på Bon traditionens tid verkar tibetanerna för att bevara sin egen särart, detta är

något som utmärker Tibets religiösa traditioner genom alla tider och även fram till dags

datum. Man lever för att bevara tusentals års äldre traditioner utan att införa något av

moderna idéer eller omvandla dem till nutid. Här är en av grundorsakerna till att full

ordination har varit svårt att införa i dagens kvinnliga klosterväsende. Tibetanerna följer

Buddhas råd och vägledning som det blivit nedskrivet genom åren.

Textsamlingarna som studeras i dag är samma textsamlingar som tillkom under

introduktionen av Buddhismen i landet. Trots att Buddha föreskrev att kvinnor kan få

full ordination var det inte en tradition som efterlevdes i Tibet. Här var förutsättningarna

annorlunda än på andra ställen tex. Sri Lanka, Taiwan och Kina.

3.3 Buddhismens införande.

Buddhismen kom till Tibet under 600-talet. Inga texter finns i dag bevarade som

beskriver det allra tidigaste införandet av religionen. Däremot finns det en legend som

berättar hur buddhismen kom till landet på världens tak13:

”På en alldeles speciell dag någon gång under 600-talet låg Lhathothori Nyantzan

förfadern till kungariket Tubo och vilade på toppen av Yungbolhakang berget.

Plötsligt började det falla ned buddhistiska skatter från himlen. Kungen av Tubo

hade inte en aning om vad det var eller vad de användes till. En mystisk röst talar då

till honom från himlen och informerar honom om att den 6:e kungen av Tubo riket

skulle veta vad det var och vad de användes till”.

12 2004-01-05 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=132865 13 Intervju med Tashi Tsering, band 1 sid. A.

Enligt historiska dokument skulle dessa skatter ha kommit till Tibet via kringvandrande

indiska munkar. När tibetanerna inte förstod vikten av dessa skatter gömde de indiska

munkarna undan dem och återvände till Indien. Men ett faktum kvarstår och det var att

den 6:e kungen av Tubo, Songtsan Gambo var den som lät buddhismen sprida sig i

Tibet. Han var en stor förespråkare för en religionsförskjutning från Bon religionen över

till buddhismen.

På tusentalet fick buddhismen sitt egentliga fäste i Tibet. Den dåvarande kungen sökte

med ljus och lykta efter duktiga lärare från Indien14. De lärare som kom över bergen

tillhörde alla Servastivada skolan och deras texter var Vinaya. Denna skola var den som

man ansåg vara mest passande för Tibet. En av de största var lärarna var Adisha som

omstrukturerade hela buddhismen så den passade in i Tibets tänkande. Tack vare honom

blev buddhismen nu ledande religion i Tibet.

Sammanlagt var det 11 skolor15 utav Servastivada skolan som etablerade sig, men

endast den under Mulasarvastivada traditionen överlevde. Många var de lärare som kom

med förkunnelsen över bergen till Tibet. De var så många att Indien var tvungen att

förbjuda fler att åka till Tibet, om de skulle ha några buddhistiska lärde kvar i landet.

Det är nu som grunden till dagens diskussion om full ordination uppstår. Det var under

fruktansvärda förhållande dessa munkar transporterade sig över Himalayas höga berg.

Inte blev det bättre när de väl kom fram till Tibet.

De faciliteter som fanns var ringa eller inga alls. Därför blev det aldrig av att några

kvinnliga nunnor inbjöds. På så vis kunde inte Bhikshunitraditionen få ett fäste inom

den tibetanska buddhistiska linjen Mulasarvastivada traditionen. Samtidigt som detta

händer, ser det annorlunda ut i andra länder där buddhismen spred sina läror. Här var

möjligheter för kvinnor större.

Här kunde man fortsätta en obruten linje tack vare de resande Bhikshunis. På så vis blev

Tibet med sin Mulasarvastivada traditionen den enda traditionen inom buddhismen som

saknade möjligheter för nunnor att få en högre utbildning för att sedan i sin tur kunna

utbilda nya Bhikshunis.

14 Föreläsning 30/9-02 av Pema Dorjees 15 Intervju med Tashi Tsering, band 1 sid. B.

4. Bhikshunis/Full ordination. 4.1 Vägen till en full ordination.

För att göra bilden klarare hur man blir en Bhikshunis kommer här en utförligare

förklaring till de olika nivåer av ordination som finns att tillgå för Buddhistiska

Sangha16 medlemmar. När man som kvinna antas till ett kloster går man in som en

novis (sramanerika). Detta betyder att man måste avge tio klosterlöften:

1. Att inte döda

2. Att inte stjäla

3. Avhållsamhet

4. Att inte ljuga

5. Att inte använda droger

6. Att avstå från dans, sång och nöjen

8. Att avstå från att använda höga eller lyxiösa sängar.

9. Avhålla sig från att befatta sig med silver eller guld.

10. Avhålla sig från att äta på olämpliga tider.

Nästa steg mot full ordination skiljer sig märkbart från vad munkarna måste göra. En

nunna får nu en tillsvidare ordination (siksamana). Detta steget är ett minimum på två

år. Buddha instiftade detta enbart för kvinnor så att det inte skulle finnas en chans att

någon novis skull vara gravid när de gick upp till full ordination. Det var inte någon

diskriminering av kvinnor som var tanken bakom utan den buddhistiska läran om

renhet, vilket inte stämde överens med en graviditet. Instiftandet gäller enbart i syfte att

stävja ev. missförstånd om en kvinnas renhet.

Perioden används också som en tränings och studietid för att kvinnan skulle vara bättre

förberedda för full ordination. På den här tiden hade alltid kvinnliga nunnor sämre

förutsättningar rent praktiskt med överlevnad än vad munkarna hade. Traditionen att ge

munkar mat, kläder och annat de behövde var långt mer utbrett, ja det var en gammal

tradition att man gav munkarna gåvor för att stärka sin kharma. Det var inte lika

självklart att även nunnorna kunde stärka ens kharma.

16 Se ordlista, s. 26.

Den här perioden kan se olika ut beroende på vilken Vinaya skola man tillhörde.

Munkarna har inte den här tvååriga perioden alls, de går direkt upp för en full ordination

efter sitt novisskap.

Klosterlöftena som tas i samband med full ordination är heller inte de lika till antal när

det gäller den kvinnliga och den manliga ordinationen. Inom den tibetanska

Mulasirvastvada traditionen ger munkarna 262 löften medan nunnorna måste avge 371

löften17. Skillnaden mellan dessa två är att Buddha förutsåg flera problem för kvinnor

än för män. De flesta av de extra löftena gäller för att stärka kvinnans säkerhet som

exempel kan nämnas att ett av löftena säger att man inte skall gå ut ensam när det är

mörkt, man måste vara minst två kvinnor i sällskap.

Det är också skillnad i hur en full ordination skall utföras. För en Bhikshuni måste det

vara ett dubbelt ordinationstillfälle. Vilket inte behövs för en Bhiksus. Orsaken till detta

är oklart men i Vinaya texter indikerar man att det så skall vara. Där står att en full

ordination måste göras av tio stycken Bhiksus och av tolv Bhikshunis18. Antalet är klart

utskrivet i textsamlingen Bhikshunis Karman.

Detta är den enda vägen enligt texten att accepteras med full ordination i

klostergemenskapen. Detta visar på problematiken med att i dag ge full ordination till

kvinnor inom den Tibetanska Mulasirvastvada traditionen. Eftersom det inte funnits

någon tradition av Bhikshunis i denna tradition finns inga möjligheter att använda sig av

tolv redan ordinerade Bhikshunis. Med andra ord så är det tibetanernas

traditionsbundenhet till sina texter som omöjliggör en full ordination till dagens

tibetanska nunnor.

4.2 H. H. Dalai Lamas engagemang.

Kvinnor har levt som en tyst bakgrund inom den tibetanska buddhismen ända fram tills

att Dalai Lama och många med honom fick fly undan det Kinesiska förtrycket 195919.

17 Daughters of the Buddha, Karma Lekshe Tsomo, New York 1988, s.257. 18 Antalet gäller endast inom tibetanska Mulasirvastvada traditionen. 19 Tibet, våltaget land på världens tak, David Stål, Södertälje 1992, s.49.

Därefter skedde en stor förändring som även innefattade de tibetanska nunnornas

ordination. Aldrig har vikten varit större av att man enades än nu när man var tvingad

att leva utan sitt land. Samtidigt som man satte ned sina bopelare i Dharamsala, Indien

började intresset väckas för den här formen av religion även hos icketibetaner. Tibet

hade under långa tider varit ett mycket stängt land med en inställning att man klarade

sig bra utan inblandning utifrån. Att leva ett liv i exil gjorde att man blev mera

exponerad för resten av världen. Intresset växte hos västerlänningar att få delta i den

tibetanska buddhismens budskap.

Det är nu som frågan om full ordination aktualiseras. Många västerlänningar har svårt

att förstå det tibetanska synsättet och framförallt att man på inget vis kan tänka sig att

modernisera sin religion. Dalai Lama blev för första gången ställd in för problematiken

när han blev inbjuden som hedersgäst på den första konferensen för buddhistiska

nunnor 198720. En av de stora diskussionsfrågorna var just den om hur man löser

problemet med full ordination för de som vill hålla sig inom den tibetanska traditionen.

I sitt tal under kongressen visade han på problematiken med hur de gamla texterna

tolkas. Dalai Lama menade att bara för att man för många hundra år sedan bestämt sig

för att tolka budskapen på ett vis behöver inte det betyda att de måste tolkas lika i dag.

Som exempel tar han upp hur man kan tolka textens budskap om ett ”Central land”.

Man kan tolka detta på två vis, det ena är geografiskt och det andra är från en religiös

vinkling.

Dalai Lama menar att det samma gäller hur man skall tolka Bhikshuni frågan. Därför

anser han att det är viktigt att regeringen tillsätter en kommitté som får till uppgift att

forska i alla texter som tillhör Mulasarvastivada traditionen. Man bör även titta på om

någon annan linje inom Vinaya disciplinen har en sk. obruten och ren Bhikshuni linje

som man kan falla tillbaka på.

Den som fick denna uppgift att gå igenom texterna var Dr. Tashi Tsering, det tog

honom nio år att fullborda sin uppgift så att han kunde lägga fram resultat och

rekommendationer till regeringsrådet21.

20 Daughters of the Buddha, Karma Lekshe Tsomo, New York 1988, s.40. 21 Intervju med Tashi Tsering, band 1 sid. A.

Texterna som behandlades är alla de texter som man fick med sig i exil. Man räknar

med att ca. 70% av alla texter finns bevarade. I sin utvärdering gör han dock klart att

han inte har kunnat av praktiska skäl tagit del av det textmaterial som finns kvar i Tibet.

Detta beroende på att han som så många andra lever i exil och inte är välkommen att

resa tillbaka till Tibet.

Dalai lama har under den här tiden varit starkt engagerad i frågan. Han har därför byggt

upp ”The Institute of Buddhist Dialectics and The Institute of Higher Tibetan studies”.

Den ena i Dharamsala och den andra i Sarnath22. Han menar att man inte kan införa

Bhikshunis utan att de har en högre utbildning. Därför anser han att det bästa man kan

göra under tiden man väntar på slutresultatet av forskningen är att se till att de nunnor

som vill tillgodogöra sig en full ordination har utbildning till det när det blir aktuellt.

Dalai Lama har också startat andra projekt som leder till utbildning av nunnor. Hans

stora passion är att alla behöver utbildning. Varje gång han håller tal tar han med att

världen och mänskligheten aldrig kan få för mycket utbildning. Efter att ha arbetat hårt

för nunnors rätt till utbildning har Dalai Lama lyckats med konststycket att få till ett

godkännande att en nunna kan även i novisställning, om hon har rätt utbildning, bli

lärare för andra nunnor med andra ord hon behöver inte vara en Bhikshuni för att ha den

ställningen.

Fler konferenser har sedan följt bl.a. 1993 i Dharamsala när världens alla buddhistiska

nunnor samlades. Den här gången var Dalai Lama mera förberedd när han av den

tidigare engelska nunnan Tenzin Palmo23 fick den personliga frågan om det inte var

dags med full ordination. Här förklarade Dalai Lama klart och tydligt att vissa delar av

skrifterna är diskriminerande och därför inte borde tillämpas. Det var första gången

någon så direkt vågat ställa honom inför fullbordat fakta om att vissa texter är klart

diskriminerande mot kvinnor. Dalai Lama förklarar här också att arbete pågår med att

sammanställa ett seminarie för utvärdering av forskningen angående full ordination.

Denna gick av stapel i Dharamsala 199824. Här samlades många olika forskare och

regeringen för att ta del av olika åsikter om full ordination för Tibets nunnor.

22 Daughters of the Buddha, Karma Lekshe Tsomo, New York 1988, s.51. 23 Cave in the snow, Vicki Mackenzie, London 1998, s. 155. 24 Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination, Department of religion and Culture, Dharamsala 2002

Dalai Lamas uppgift är inte rådande, han skall vägleda och hjälpa sitt folk. Detta

betyder i klartext att han som person inte kan bestämma om Tibetanska nunnor skall ha

rätt till full ordination. Enligt gammal tradition är det hela Sangha samfundet och

Vinaya mästarna som måste vara överens. Om man inte hittar en slutlig lösning som alla

kan godkänna faller konceptet på att vissa aldrig kommer att acceptera en full ordination

för kvinnor inom Mulasarvastivada traditionen.

Dalai Lama menar att den enklaste vägen vore att forskarna hittar någonting någonstans

i Vinayas texter att full ordination är en möjlighet. Men innan man har gjort det finns

det ingen enkel väg att få ett resultat. Det kommer att ta tid att få alla till att godkänna

en annan linjär ordination.

Dalai Lama säger:

”inget är omöjligt med god inställning och hårt arbete”25.

5. Slutsatser och diskussion.

Inför min undersökning var mina intentioner att få mera kunskap om vad det innebar att

få full ordination och bli en Bhikshuni. Därför har jag försökt att lägga upp arbetet på ett

sådant vis att mina frågeställningar skall uppfattas som klara, tydliga och någorlunda

uttömmande. I min undersökning anser jag ha fått svar på de frågeställningar jag hade.

Angående vilka grundorsakerna var till att tibetanska kvinnor inom Mulasarvastivada

traditionen inte kunde få en full ordination och bli Bhikshunis.

Problemen som uppstod kan anses ligga inom ramen för källkritik eftersom all original

litteratur endast finns på tibetanska, ett språk jag inte behärskar. Därför har jag varit

tvungen att använda mig av tolk vilket innebär svårigheter med att texterna redan kan ha

fått en tolkning innan jag kan tillgodogöra mig dem. Jag har försökt i bästa möjliga mån

att eliminera detta genom motfrågor. Jag är ändå väl medveten om att det kan vara ett

problem. Det vore dock önskvärt att fler av deras skrifter översattes till engelska så att

en större publik kan ta del av dem.

25 Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination, Department of religion and Culture, Dharamsala 2002. s.11.

Fick jag då tillfredställande svar på min undersökning? Här kan jag bara svara både och.

Förståelsen för traditionerna ökade även om jag som västerlänning har svårt att förstå att

man inte kan modernisera vissa bitar av sin religion. Buddha gav ut sitt budskap baserat

på sin tid och dennes sociala värld. Var det hans mening att man inte skulle följa med

sin tid? Själv tror jag inte så var fallet eftersom han under sin livstid anpassade sig flera

gånger till olika händelser. Man ser det i bl.a. när de första kvinnorna ville bli

Bhikshunis och han sa nej. Efter en tids eftertanke ändrade han sig dock. Buddha sa vid

ett tillfälle:

”Tro inte blint på vad jag säger utan utforska och testa vad jag säger innan du

bestämmer att det är Buddhas budskap”.26

Bevisar inte detta att grundkoncept går att följa även om tiden och situationerna ändrar

sig.

Både socialt och politiskt ser jag här ett av de stora problem Tibet som land har haft.

Man kan spekulera i om Tibet inte följt den slutna vägen om deras situation inte hade

sett annorlunda ut i dag. Naturligtvis finns inget svar på en sådan fråga. Det var

intressant dock att höra att även Pema Dorjees hade samma tankegång under sin

föreläsning. Däremot är det intressant att se att Dalai Lama har förstått vikten av en full

ordination för nunnor.

Ju längre tiden går ju svårare blir det för honom att hålla ihop en gemenskap i ett land

som har en delad befolkning och där hälften av innevånarna inte har samma rätt till

religionen. Det förklarar varför man givit efter för att även kvinnor kan lära ut

budskapen utan att vara Bhikshunis. En bra eftergift men tyvärr så räcker det inte hela

vägen. En tibetansk nunna som söker full ordination på annat håll är i dag förlorad för

Mulasarvastivada traditionen. Om de blir många kan fortlevnaden av denna tradition

vara hotad.

Därför var det intressant att diskutera problematiken med Dr. Tashi Tsering han som

varit den drivande kraften i att införa en ny form av full ordination. Under mina samtal

26 Föreläsning 30/9-02 av Pema Dorjees.

med honom berättade han om sin personliga inställning. Han anser att efter år av studier

så skulle man kunna gå på den Kinesiska Dharmagupta linjen27 som i mångt och mycket

har samma ursprung som den Tibetanska Mulasarvastivada traditionen. Där finns vad

man letar efter en ren och obruten linje av Bhikshunis ända tillbaka till Buddhas tid.

Han är dock mycket noga med att tala om att detta enbart är hans personliga

ställningstagande, och jag fick lova att inte ta med hans åsikter som fakta i min uppsats.

Däremot gav han mig tillstånd att nämna det i min egen diskussionsdel. Vilket jag nu

har gjort. Dr. Tashi Tsering tycker att det är viktigare att man försöker få till ett

samarbete över de linjära gränserna än att någon av traditionerna skall försvagas eller

försvinna. Visst kan man hålla med honom i hans åsikter, det är bara synd att inte flera

är lika vidsynta som han.

Man vet sedan tidiga källor att Buddhas originalbudskap splittrades upp i arton olika

skolor som sedan antingen har försvunnit eller fortfarande verkar. Det betyder att stora

förändringar har skett inom varje tradition. Frågan jag osökt ställer mig då, är varför en

sådan sak som full ordination blir så omöjlig? Det är lätt som västerlänning att tänka i

diskrimineringsform, (som Tibetanerna med bestämdhet förnekar) hade situationen varit

den samma om detta gällt munkarna? Dessa frågor har inga svar men måste ändå ställas.

Det enda man kan hoppas på är att en lösning kommer till stånd och det inom

överskådlig tid annars är risken stor för att det kan vara försent om det går några

generationer till.

När det gäller min läromedelsanalys fick jag mina värsta farhågor besannade. Det var

inte mycket nyttig information som böckerna påvisade. Här behövs en rejäl

kraftansträngning i framtida läromedel. Tibetfrågan är tydligen ingenting som är värt att

anstränga sig för längre. Man får känslan av att läromedelsförfattarna redan har avslutat

kapitlet om Tibet. Det skulle dock ha varit intressant att göra en undersökning om hur

den enskilde läraren i klassrummet hanterar frågan. Men varken tid eller storleken på

det här arbetet tillåter sådana utsvävningar, frågeställningen är dock intressant.

27 Intervju med Tashi Tsering, band 1 sid. B

6. Vidare forskning.

Ett intressant område att forska vidare på är om likheterna mellan Mulasarvastivada

traditionen och den Kinesiska Dharmagupta linjen är så snarlika att man kan anamma

deras form av full ordination. Ett annat område som har mycket stor potential och som

är helt outforskat är den original litteratur som kan finnas kvar i Tibet. Eftersom

Tibetanerna själva anser att de endast fick med sig 70% av all litteratur när de gick i exil

borde det finnas goda förutsättningar för vidare forskning. Den forskning som hittills

har gjorts är enbart på material som idag finns i Indien. Sedan vore det önskvärt att mer

av original materialet studerades och undersöktes av fler forskare, på så vis får

forskningen ett bredare perspektiv. Detta förutsätter dock att fler skrifter översätts till

gångbart språk.

7. Läromedelsanalys.

När jag har analyserat de buddhistiska texterna i varje lärobok har jag följt samma

princip en trestegs modell. Först utgå från texten som en helhet, vidare till att se texten

och dess sammanhang för att till slut kunna förstå texten och kunna göra en tolkning av

den. Efter analysen har jag sammanställt resultatet i diagramform för att på så vis kunna

presentera min frågeställning och visa på vilka tendenser resultatet medför utifrån mina

slutsatser. Avsikten är inte, vid den jämförande analysen att se till vad som är ”rätt”

eller ”fel”. Utan endast att påvisa vad läromedelsförfattare anser är det viktigaste för

dagens ungdomar att lära. Här vill jag också påvisa i vilken mån Tibetfrågan fortfarande

är intressant eller inte intressant i svenska skolor av i dag.

7.1 Analysens frågeformulering.

Den frågeformulering som använts är baserad på intresset att se hur dagens läromedel

tar upp frågan om den tibetanska buddhismen. Analysen har också inriktat sig på att ta

reda på vad läroböckerna anser vara viktigt. Frågeställningen är:

Vad står i böckerna om:

• Tibetanska

buddhismen

• Theravada • 4 ädla sanningarna

• Dalai Lama

• Mahayana • Buddha

• Lamaismen

• Mystik/meditation • Nunnor

• Vajrayana

• Kinesiska

ockupationen

• Buddhismen

• Världsreligionerna

Vad gäller de två sista i frågeformuleringen, buddhismen och världsreligionerna så ser

jag till hur förhållandet utgår från resterande material i böckerna. Som exempel kan

nämnas buddhismen. Hur ser förhållandet ut mängdmässigt vad som skrivs om

buddhismen? Jämförelsen görs med kristendomen, judendomen, hinduismen och islam.

Detta i sin tur jämförs också mot vad mer som böckerna tar upp t.ex. inom

livsåskådning och andra religioner. Hur stor del av bokens innehåll behandlar

buddhismen? Analyssvaren kommer att på så vis tydligt och klart visa i vilka riktningar

och av vilken betydelse man ser på den tibetanska buddhismen och budskapen i

religionen.

7.2 Bokval.

Böckerna som använts är böcker som jag personligen har sett användas ute på skolorna i

dag. På så vis vet jag att de inte är sk. hyllböcker, böcker som kommit in och sedan inte

anses vara bra nog att använda.

1. Religion, Religion, Religion Av B.Thulin, S. Elm

5. Religionskunskap för gymnasiet, b-kurs Av L-G Alm

2. Hela livet Av C.E. Oliverstam, H.Thorsén,

6. Relief, b-kurs Av H.Arlebrand, H. Axelsson, M.Hermansson,

A. Westermark

N-Å Tidman

3. Tro i tid och rum Av A, Löwgren, B. Ahlberg,

Lars Rydberg

7. Livets kurs

Av O. Björlin

4. Liv och mening Av G. Rundblom, L. Berg, E. Nemert

8. Söka svar Av L. Eriksson, M. Mattson, U. Hedeengren

En utförligare beskrivning finnes i litteraturlistan i slutet av denna uppsats om dessa

böcker. Som bilaga följer även den statistiska tabellfunktionen.

7.3 Statistik.

7.3.1 Tibetansk Buddhism

Fig:1

Källa: Tabell i bilaga 1.

Förklaring till figur 1:

Tre av böckerna har inte med den tibetanska buddhismen alls. Om man ser till de andra

kan de delas i två grupper Religion, Livets kurs och Söka svar tar upp den tibetanska

buddhismen om än i liten mängd. Böckerna Livets kurs och Söka svar har lagt tonvikten

vid Dalai Lamas person istället för religionen som sådan. Boken Religion har en bra

balans mellan Dalai Lama och religionen. Hela Livet och Tro i tid och rum står i en

särställning, dessa böcker ägnar ca 60 % mer utrymme för den tibetansk buddhismen än

de andra tidigare nämnda böckerna.

Skillnaden är dock stor i vad dessa böcker vill framhäva. Tro i tid och rum har gjort ett

stort nummer av lamaismen medan Hela Livet fokuserar på buddhismen i Tibet och

Dalai Lama som person. Dessa böcker ger även utrymme för den kinesiska

ockupationen av Tibet, medan Religion, Livets kurs och Söka svar bara nämner det i

förbigående. Generellt kan man säga att Dalai Lama som person fokuseras till större del

än vad religionens budskap gör.

7.3.2 Buddhism

Fig.2

Källa: Tabell i bilaga 1. Förklaring till figur 2:

Boken Relief B tar inte upp någon av de 6 frågeställningarna jag har använt som

referens till buddhismen. Tro i tid och rum, Liv och mening, Religionskunskap och

Livets Kurs är de böcker som nämner nunnor och deras religiösa tillvaro. I de andra

böckerna är de inte med alls. Men alla böckerna förutom Relief B beskriver munkar som

en självklarhet. Många är de stycken där man visar på munkens buddhistiska tro och

omedvetet ger ett sken av att detta inte gäller nunnor. Fokuseringen kring Buddha som

person är stor här används mycket utrymme för att beskriva hans liv och leverne.

Det finns dock en bok som utmärker sig och det är boken Religionskunskap som mer är

inriktad på en tematisk beskrivning av centrala delar av religions ämnet som t.ex.

gudabilder, människobilder och det heliga. Man kan se en tendens till att näst efter

Buddha är det de fyra ädla sanningarna som anses viktiga. Utav de buddhistiska

riktningarna ser man en klar övervikt mot att beskriva Theravada linjen.

7.3.3 Fördelning Buddhismen/världsreligioner.

Fig:3

Källa: Tabell i bilaga 1.

Förklaring till figur 3:

Hur fördelas de olika religionerna i mängd i de olika böckerna? Här kan man klart dela

in böckerna i två grupper. Grupp ett (Relief B, Religionskunskap, Liv och mening och

Hela livet) där världsreligionerna har mindre betydelse. Dessa böcker koncentrerar sig

mest på livsåskådningsfrågor. Grupp två består av (Religion, Tro i tid och rum, Livets

Kurs och Söka svar) där världsreligionerna är hälften av innehållet i böckerna. Vad man

generellet kan konstatera är att buddhismen utgör som mest 10% av böckernas innehåll.

Detta visar klart på att buddhismen inte har någon framträdande roll i dessa läromedel.

7.3.4 Fördelning mellan världsreligionerna

Fig:4

Källa: Tabell i bilaga 1. Förklaring till figur 4: Man ser klart och tydligt att böckerna är till för en skola baserad på kristna grunder och

värderingar. Kristendomen har på så vis fått ett större utrymme som världsreligion än de

andra. Vad man kan se utav fördelningen är att 6 av de 8 böckerna (Religion, Hela

Livet, Tro i tid och rum, Liv och mening, Livets Kurs och Söka svar) har en likartad

jämn fördelning av hur de behandlar världsreligionerna. Dock kan utrymmet i varje bok

variera kraftigt. Variationen är mellan 10% till drygt 50%. Böckerna Relief B och

Religionskunskap sticker än en gång ut i statistiken. Detta kan bero på att de inte berör

ämnet på samma sätt som de andra böckerna. Detta kan tyda på att de använder ett mera

otraditionellt eller ett modernare angreppssätt.

8. Sammanfattning.

Stora förändringar har skett i världen under det senaste århundradet. Stort socialt och

politiskt nytänkande har satt religioner som buddhismen i bryderi. Traditioner som

fortlevt genom generationer och årtusenden ställs på ände och kraven på

omstrukturering enligt nya tidens normer har vuxit sig allt starkare. Världen vill se en

förändring till modernare strukturer.

Det är just en sådan situation som tibetanerna har hamnat i när det gäller full ordination

för kvinnor inom klosterväsendet. Frågan de ställs inför är om tibetanerna skall försvara

sin särart och om det går, eller måste de anpassa även sin religion till den nya tiden. Å

andra sidan kanske de har fördel av en ändring mot nya tider.

Med dagens kommunikationer kan religionen i sin helhet stärkas genom att man träffas

och lär av varandra. Detta gäller inte minst mot de länder som redan har full ordination.

Här kan kvinnorna gå samman för att utveckla ny kunskap och förståelse. Kanske är det

på den vägen det måste ske innan problemet med Bhikshunis vara eller inte vara inom

Mulasarvastvada traditionen kan lösas.

Som religionens största ledare har Dalai Lama gjort ett ofantligt arbete med att dra

frågan upp till ytan. Han har med sin energi startat långtgående projekt för att även

kvinnor skall ha rätt till högre religiösa studier. Resultaten har inte låtit vänta på sig.

Många kvinnor har idag tagit steget fullt ut för att vara väl redo den dag frågan får sin

lösning. Dalai Lama propagerar hårt för en lösning av problemet som förklaring till

varför det tar så lång tid säger han:

”Om vi kunde restaurera linjen för Bhikshuni löften i Tibet, skulle det inte bara ge

oss möjlighet att göra Tibet till landet som har den fyrfaldiga sammanslutningen av

Buddhas anhängare, utan också göra landet till ett centralland för Dharma.

Emellertid. Ett sådant viktigt beslut relaterat till Vinaya skall diskuteras och beslutas

kollektivt av Sangha medlemmarna och inte av en individuell högrankad Lama eller

ledare. Vad som behövs är att Tibetanska Sangha medlemmar, forskare och Vinaya

mästare sätter sig ner och diskuterar fram en gemensam lösning”28.

Under tiden fortgår utbildningen av de nunnor som kan tänkas axla den mantel som förr

eller senare ett beslut innebär. Väl förberedda och klara med sina textstudier kan de då

starta upp kloster som inriktar sig på Dharma föreläsningar och utbildning av fler

nunnor med full ordination. Men som det ser ut i dag kommer detta tyvärr inte att ske

inom en snar framtid. En annan orsak till fördröjningen är också att allt arbete måste ske

från deras exil. För varje år som går blir det svårare och svårare att föra ett enat

tibetanskt folks talan, speciellt när majoriteten av tibetaner fortfarande är i Tibet och

besluten tas utanför Tibets gränser. Man kan säga att i dag tar exilregeringen som är en

minoritet av befolkningen beslut som kommer att beröra en majoritet som inte har en

röst att lägga till besluten. Detta är en situation som inte är hållbar i längden.

Arbetet innehåller också en del där jag har undersök några av dagens

läromedelslitteratur och vad som tas upp i dem av frågor rörande buddhismen och Tibet.

Resultatet är inte speciellt slående då det visar sig att frågan är kraftigt eftersatt. Genom

statistiska exempel vill jag visa att böckerna saknade mycket av det man skulle ha

önskat att de hade innehållit. Att vara lärare och enbart gå efter vad som står i

läromedlen anses av mig som omöjligt. Här måste det till mycket av bredvidmaterial

som belyser hela Tibet frågan.

28 Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination, Department of religion and Culture, Dharamsala 2002. s.2.

Ordlista.

Jainism:

Är en indisk religion grundad av Mahavira som levde omkrin år 599 f.Kr-år 527 f.Kr.

Jainisterna tror på reinkarnation och karma och går längre än buddhisterna i sin icke-

våldstanke. De är också vegetarianer och försöker att undvika att skada eller döda

levande varelser. Detta tar sig till uttryck i att de silar vattnet innan det dricks (för att

små insekter inte ska följa med) och att de har mask för ansiktet för att inte andas in

något.

Bikshunis:

Buddhistisk nunna med full ordination som tränats i över 300 klosterlöften inklusive

den om att leva i celibat.

Sangha:

Sammansättning av rättroende människor som har uppnått vägen till insikt och däröver;

den klosterorden av Bhiksus och Bhikshunis som instiftades av Buddha.

Referenser. Källor:

Otryckta källor

Bandupptagning av intervju med Dr. Tashi Tserings, Dharamsala 2003.

Föreläsning 30 september 2003 med Pema Dorjees

Litteratur:

Bok med en författare

Dalai Lama, Etik för ett nytt millenium, Avesta 2003.

Horner I.B. Women Under Primitive Buddhism, Delhi 1999.

Mackenzie Vicki, Cave in the snow, London 1998.

Stål David, Tibet, våltaget land på världens tak, Södertälje 1992.

Tsomo Karma Lekshe, Daughters of The Buddha, New York 1988.

Tsomo Karma Lekshe, Sisters in Solitude, Delhi 1997.

Bok med flera författare:

Department of religion and Culture, Concerning the Lineage of Bhikshuni ordination,

Dharamsala 2002.

Chö Yang, The voice of Tibetan religion and Culture nr.6

Internet:

Women in Buddhism, Buddhist Nuns, Ayya Khema, Dhammasara Nuns Monastery.mht,

22 nov.2003.

Nationalencyklopedin= http://www.ne.se, 30040104.

http://www.buddhanet.net/e-learning/history/position.htm, 20031125

Läromedelslitteratur:

Olivestam, Thorsén, Westermark, Hela livet, Stockholm 1994.

Eriksson, Mattsson, Hedengren, Söka svar, Örebro 2000.

Björlin Ola, Livets kurs, Stockholm 1996.

Thulin, Elm, Religion, Religion, Religion, Malmö 1995.

Rundblom, Berg, Nemert, Liv och mening, Uppsala 1995.

Alm Lars-Göran, Religionskunskap för gymnasiet, Arlöv 1998.

Arlebrand, Axelsson, Hermansson, Tideman, Relief B, Örebro 1999.

Lövgren, Ahlberg, Rydberg, Tro I tid och rum, Arlöv 1997.

Referenslista för bilder.

Fig. framsida. Student

Källa: Tibetan nuns projekt calender 2004, bilden tagen av Jeff Davids of Lumen

productions company. Bilddesign av Diane Nelson.

Fig.1:Stapeldiagram över Tibetansk Buddhism.

Källa: Se bilaga.

Fig.2:Stapeldiagram över Buddhism.

Källa: Se bilaga.

Fig.3:Stapeldiagram över fördelningen Buddhism/världsreligionerna.

Källa: Se bilaga.

Fig.4:Stapeldiagram över Världsreligionerna.

Källa: Se bilaga.

Bilaga:

Antal rader/Bok Religion Hela livet

Tro i tid och rum

Liv och mening Religionskunskap Relief

B Livets kurs

Söka svar

Buddhism i Tibet 1 38 10 0 0 0 0 1 Dalai Lama 9 32 14 0 0 0 14 16 Lamaismen 14 2 44 0 0 0 5 0 Vojrayana 0 3 0 0 0 0 3 0 Kinas ockupation 3 6 7 0 0 0 1 1

Antal rader/Bok Religion Hela livet

Tro i tid och rum

Liv och mening Religionskunskap Relief

B Livets kurs

Söka svar

Theravada 18 48 11 0 60 0 11 7 Mahayana 17 20 5 0 16 0 8 8 Mystik/Medit.ation 0 2 0 4 5 0 0 19 4 ädla sanningar 16 16 35 37 0 0 44 54 Buddha person 19 18 63 51 12 0 46 48 Nunnor 0 0 1 4 2 0 2 0

Antal sidor/Bok Religion Hela livet

Tro i tid och rum

Liv och mening Religionskunskap Relief

B Livets kurs

Söka svar

Antal sidor/Övrigt 66 218 113 149 120 261 108 177 Antal sidor/Buddhism 9 22 21 4 0 8 11 32

Antal sidor/Världsreligion 60 122 136 20 35 0 102 138

Total antal sidor 135 362 270 173 155 269 221 347

Antal sidor/Bok Religion Hela livet

Tro i tid och rum

Liv och mening Religionskunskap Relief

B Livets kurs

Söka svar

Kristendom 13 31 57 4 0 0 34 37 Judendom 8 15 29 4 0 0 16 20

Hinduism 10 15 21 4 0 0 9 20 Islam 12 23 16 4 0 0 17 28 Buddhism 9 22 21 4 0 8 11 32