Upload
ofiiiii
View
107
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
Tackla klimatförändringen:
Använd trä
Tack
laklim
atfö
rändrin
gen:
Använd
trä
www.cei-bois.org
Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.
FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna
Manu DefaysBelgian Woodforum
Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung
John Fletcherwood. for good.
Eric de MunckCentrum Hout
Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois
First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007
Omslag fram vänster
Fotografi © Åke E:son Lindman
Tackla klimatförändringen:
Använd trä
Tack
laklim
atfö
rändrin
gen:
Använd
trä
www.cei-bois.org
Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.
FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna
Manu DefaysBelgian Woodforum
Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung
John Fletcherwood. for good.
Eric de MunckCentrum Hout
Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois
First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007
Omslag fram vänster
Fotografi © Åke E:son Lindman
”I mars 2000 tillkännagav EU:s ministerråd en tioårsstrategi för hur EU skulle
bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. En viktig faktor
för att omsätta strategin i praktiken är begreppet hållbar utveckling. Hållbar
utveckling kräver att initiativ för att främja tillväxt och arbetstillfällen kombineras
med hänsyn till sociala aspekter och en bättre miljö. Att komma till rätta med
klimatförändringarna är en av de frågor som är avgörande för en hållbar
utveckling.
EU arbetar aktivt för att medlemsländerna ska samarbeta i klimatfrågan. För närvarande diskuteras
stora frågor som exempelvis hållbar hantering av naturresurser och hur utarmande av den biologiska
mångfalden i Europa kan förhindras. 2006 är ett viktigt år när det gäller att skapa en global syn på
klimatförändringen, då beslutas nämligen om åtgärder för perioden efter 2012 enligt Kyotoprotokollet.
De europeiska träförädlande industrierna är villiga att arbeta för en hållbar utveckling, inte minst
eftersom deras råmaterial kommer från skogar som sköts på ett uthålligt sätt. Europakommissionen
gjorde nyligen följande uttalade: ’Skogsprodukter spelar definitivt en viktig roll för att motverka
klimatförändringarna genom att minska mängden koldioxid i atmosfären. Produkternas specifika
egenskaper, som deras förmåga att lagra kol, höga återvinningsbarhet, råmaterialets förnybarhet och
det faktum att de är mindre fossilbränsleintensiva än andra material vid tillverkningen, gör att dessa
produkter är att föredra i lagstiftning som syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att minska
utsläppen och mängden växthusgaser i atmosfären’ (DG Enterprise, Report regarding the role of
Forest Products for Climate Change Mitigation, 2004).
Med denna publikation vill vi bidra till en bättre förståelse för de miljömässiga fördelarna med ökad
användning av trä och träbaserade produkter. Utöver de naturliga positiva egenskaperna hos
träbaserade produkter vill vi även visa på de avsevärda tillskott som träförädlingsindustrin kan bidra
med i fråga om arbetstillfällen och välfärd i Europa, i synnerhet i glesbygdsområden.”
Förord
Design och produktion: Ideas
www.ideaslondon.com
Catherine GUY-QUINTMedlem i EuropaparlamentetBryssel den 18 januari 2006
Tackla klimatförändringen:Använd trä
2
Trä är ett mycket speciellt material. Det är naturligt förnybart
och mängden skog ökar stadigt i Europa.
Trä är vackert, lätt och starkt att bygga med och varmt och
skönt att leva med.
Klimatförändringen beror främst på utsläpp av koldioxid.
Användningen av trä kan minska koldioxidutsläppen genom:
• effekten av skogen som kolsänka
• träprodukternas förmåga att lagra kol
• substitution av fossilbränsleintensiva material
Syftet med den här publikationen är att påvisa de
miljömässiga fördelarna med att använda trä som ett sätt att
motverka klimatförändringen, samt att beskriva branschens
ekonomiska betydelse.
”Enligt beräkningar skulle en årlig ökning av
träkonsumtionen i Europa med 4 % fram till år 2010
bidra till att binda ytterligare 150 miljoner ton
koldioxid per år. Marknadsvärdet på denna miljöfördel
skulle uppgå till cirka 1,8 miljarder euro per år.”CEI-Bois, Roadmap 2010, Executive Summary, 2004
Den europeiska träindustrin är medveten om vikten av de tre
pelarna för en hållbar utveckling där långsiktiga ekonomiska
aspekter måste balanseras mot nödvändigheten att
respektera miljön och sociala aspekter. Men branschens
mångskiftande och fragmenterade karaktär i Europa gör det
svårt att enas om några gemensamma mål.
De viktigaste frågorna har emellertid formulerats och förts
upp på dagordningen redan i dag. Dessa, gemensamma för
de flesta industrisektorer, gäller arbetarnas hälsa,
säkerheten på arbetsplatserna, minskning av sjukfrånvaron,
flexibel arbetstid, utbildning, jämlikhet mellan könen,
företagens sociala ansvar, konsekvenser för lokalsamhället
samt ekologiska och miljömässiga konsekvenser.
Inledning
arbetstillfällenvälfärds-skapande
naturlig miljöförnybara resurser
samhällsengagemang
Ekonomi Miljö
Samhälle
hållbarutveckling
hållbarekonomi
närmiljösocialrättvisa
Nedan
Industrin är medveten om de trepelarna för hållbar utveckling
3
1 KlimatförändringenKoldioxidutsläpp är huvudorsaken 6
Minska koldioxidutsläppen 10
Trä och minskning av koldioxid 12
2 Europas skogar: en förnybar resursEuropas skogar växer 20
Europas skogar är uthålliga 24
Certifiering 28
3 Så bidrar träprodukter till att reduceraglobal uppvärmningBedömning av olika materials effekt på utsläpp
av koldioxid 32
Hur mycket kan koldioxidutsläppen minska
genom att använda trä? 38
Möjligheter att använda träprodukter som
ersättningsmaterial 40
Europeisk lagstiftning 44
4 Kretsloppet för trä och träbaseradeprodukterKolcykeln för träbaserade produkter 48
Återanvändning av trä 50
Återvinning av trä 52
Trä och energiåtervinning 54
5 Fördelarna med träBygga med trä 60
Leva med trä 64
6 Industrin: Fakta och statistikIndustrins betydelse 70
Industrins värde 72
Industrisektorer 74
Träprodukter 76
Marknadsförings- och forskningsinitiativ 80
Referenser 82
Definitioner 83
Litteraturtips 84
Innehållsförteckning
Klimatförändringen
Effekterna är redan synliga
Koldioxidutsläppen är huvudorsaken
Trä kan minska koldioxidutsläppen
Trä kan öka kolsänkorna
VäxthuseffektenMed begreppet ”växthuseffekt” menas att infraröd strålning
från jorden stannar kvar och värmer upp atmosfären.
Solstrålningen når jorden via atmosfären och värmer upp
planetens yta. Den lagrade energin skickas tillbaka ut i
rymden i form av infraröd strålning. Eftersom den infraröda
strålningen är svagare än den inkommande strålningen,
förmår den inte tränga igenom de gaser i atmosfären som
går under namnet växthusgaser.
Den viktigaste växthusgasen i det här sammanhanget är
koldioxid (CO2) men det finns även andra, som vattenånga
(H2O), metan (CH4), dikväveoxid (lustgas, N2O), klor-fluor-
kol-föreningar (freoner, CFC) och svavelhexafluorid (SF6).
Det är viktigt att inte förväxla den naturliga växthuseffekten,
utan vilken jordens medeltemperatur skulle sjunka från cirka
15°C till –18°C, med den intensifierade effekten som vi
människor åstadkommmer, främst genom snabbt ökande
koldioxidutsläpp.
Global uppvärmningSedan den industriella revolutionens födelse har det skett en
drastisk ökning av mängden utsläpp av växthusgaser i
atmosfären, framför allt genom koldioxid från fossila
bränslen, men även genom skövling av de tropiska
regnskogarna.
Till följd av detta förväntas medeltemperaturen öka med 0,1-
0,4°C per decennium under den första hälften av det här
århundradet1.
Merparten (55-70 %) av den ökande växthuseffekten
orsakas av koldioxid. Halten koldioxid i atmosfären ökar med
0,5 % per år och kommer enligt de mest optimistiska
beräkningarna enbart att ha fördubblats fram till år 21002.
6
Koldioxidutsläppen ärhuvudorsaken
Nedan
Utsläppen av koldioxid ärframför allt en följd avförbränning av fossila bränslen
Motsatt sida ovan
Koncentrationen av koldioxid iatmosfären har ökat med 30 %sedan mitten av 1800-taletSkogsindustrierna, Forests and the Climate, 2003
7
2000190018001700
360
350
340
330
320
310
300
290
280
270
ppm
Ökande koncentration av koldioxid i atmosfären
+ 30% CO2
8
De första effekternaDet råder inte längre något tvivel om att klimatet håller på
att förändras eller att förändringarna påskyndas av mänsklig
aktivitet. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel
IPCC var 1900-talet det varmaste århundradet, 1990-talet
det varmaste decenniet och 1998 det varmaste året sedan
mätningarna började.
De första effekterna finns redan tydligt dokumenterade och
pekar på väsentligt större och mer destruktiva förändringar i
framtiden:
• Isen vid Nordpolen smälter. Mellan åren 1950 och 2000
har ytan minskat med 20 %3.
• Vattennivån i världens hav har stigit med cirka 15 cm bara
under 1900-talet1.
• Snötäcket drar sig tillbaka och glaciärer smälter över hela
jorden.
• Antalet och omfattningen av naturkatastrofer som orkaner,
torka, jordbävningar och översvämningar har ökat
dramatiskt, ett faktum som tragiskt besannades i och med
händelserna i början av 2000-talet.
Förutsedda effekterEffekterna av klimatförändringen är svåra att förutse på
grund av det komplexa samspelet mellan de olika delarna i
jordens ekosystem. Flera signifikanta trender kan dock
konstateras i de studier som hittills gjorts:
• Vattennivån i haven kommer att fortsätta stiga, med
katastrofala följder för bosättningar vid kuster och
floddeltan och i låglänta områden.
• Förändringarna i de naturliga habitaten kommer att
medföra en minskning av antalet växt- och djurarter.
• Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan en
temperaturhöjning på bara 1 eller 2°C medföra att
myggarter som bär på tropiska sjukdomar, till exempel
malaria och denguefeber, sprids till nya områden norr om
nuvarande utbredningsområden.
9
Motsatt sida
Det inträffar allt flernaturkatastrofer till följd avextrem väderlek
Ovan vänster
Orkanvindar blir allt kraftigareoch vanligare
Ovan höger
Snötäcket drar sig tillbaka ochglaciärer smälter
Minst 60 % av klimatförändringarna kan hänföras till utsläpp
av koldioxid som är en följd av mänskliga aktiviteter, i första
hand förbränning av fossila bränslen som bidrar med utsläpp
av 6 miljarder ton koldioxid per år2.
Bara för att begränsa koncentrationen av koldioxid i
atmosfären till nuvarande nivå skulle det krävas en
minskning av de globala utsläppen med mer än 40 %.
Eftersom 85 % av den energi som krävs i våra samhällen
kommer från fossila bränslen, skulle en minskning av
utsläppen i den här storleksordningen kräva politiskt
oacceptabla sänkningar av vår energiförbrukning.
Kort sagt, åtgärderna som krävs för att stabilisera
koncentrationen av växthusgaser är inte i linje med den
rådande åsikten att samhällets utveckling ska bygga på en
jämn ökning av den globala konsumtionen.
KyotoprotokolletKyotoprotokollet som undertecknades 1997 var ett
betydelsefullt steg för att komma tillrätta med
klimatförändringen. Där formulerades för första gången i
historien gemensamma och juridiskt bindande mål.
I ett första steg skulle industriländerna sänka sina utsläpp av
växthusgaser till i genomsnitt 5,2 % under rådande nivåer
för år 1990.
För att protokollet skulle kunna genomföras i praktiken
måste det emellertid ratificeras av så många industriländer
att det motsvarade minst 55 % av de globala
koldioxidutsläppen 1990. USA, som själv står för 36,1 %,
vägrade skriva under avtalet och drog sig senare ur
samarbetet helt. Först när Ryssland, som står för 17,4 % av
utsläppen, blev den 141:e parten som undertecknade
protokollet, kunde avtalet träda i kraft den 16 februari 2005.
10
Minska koldioxidutsläppen
Motsatt sida
Fossila bränslen bidrar medutsläpp av 6 miljarder tonkoldioxid per år
11
Det finns två sätt att minska koldioxidnivån i atmosfären;
genom att minska mängden utsläpp och genom att eliminera
och lagra koldioxid - det vill säga genom att minska antalet
”kolkällor” och öka antalet ”kolsänkor”.
Trä har den unika förmågan att åstadkomma båda två.
Minska antalet kolkällorPrimärenergi
Energin som förbrukas vid tillverkning av byggmaterialen till
ett hus uppgår normalt till 22 % av den sammanlagda energi
som förbrukas under husets hela livslängd4. Det finns därför
anledning att lägga vikt vid såväl materialval som
byggnadens energieffektivitet.
Inga andra traditionella byggmaterial kräver så lite energi vid
framställningen som trä. Tack vare fotosyntesen kan träd
absorbera koldioxid i luften och tillsammans med vatten från
jorden bygga upp det organiska materialet trä.
Under fotosyntesen bildas även syre. Allt syre som vi andas
och som är en förutsättning för allt djurliv kommer från
fotosyntesen i växter och träd.
Från varje koldioxidmolekyl skapar fotosyntesen två
nödvändiga beståndsdelar för liv: en kolatom, som utgör
grunden för all levande materia, och en syremolekyl, som är
en förutsättning för alla levande djur.
Ersätter andra material
Framställning och bearbetning av trä sker synnerligen
energieffektivt och träprodukter resulterar i en mycket låg
andel koldioxid i atmosfären. Trä kan dessutom ofta ersätta
andra material, som stål, aluminium, betong och plast, vilka
kräver stora mängder energi vid tillverkningen.
I de flesta fall krävs det mindre energi för att bearbeta och
transportera trä än vad som lagras genom fotosyntes i träet.
Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial
minskar koldioxidutsläppen i atmosfären med i genomsnitt
1,1 ton. Lägg därtill de 0,9 ton koldioxid som lagras i träet,
så sparar varje kubikmeter trä sammanlagt 2 ton koldioxid.
Baserat på dessa siffror skulle en tioprocentig ökning av
antalet trähus i Europa bidra med så stora
koldioxidminskningar att de skulle utgöra cirka 25 % av de
rekommenderade värdena i Kyotoprotokollet5.
12
Trä och minskning avkoldioxiden
Motsatt sida, ovan
Växande träd absorberarkoldioxid och producerar syre.Genom fotosyntes absorberarett normalt träd i genomsnittmotsvarande 1 ton koldioxid perkubikmeters tillväxt, samtidigtsom det producerarmotsvarande 0,7 ton syre.Edinburgh Centre for Carbon Management
Motsatt sida, nedan
Träets värmebevarandeegenskaper medför att trähusbåde sparar energi och sänkermängden koldioxid.
13
CO2
1t
CO2
1t
0,7t
O2
1m3 tillväxt
Fotosyntesens effekter påträdens tillväxt
Värmeisolering
Det används olika typer av isolering för att spara energi vid
uppvärmning av våra hus. Materialen i väggen påverkar
energianvändningen. Trämaterialets cellstruktur ger en bra
isoleringsförmåga jämfört med andra material.
Värmeisoleringen hos 100 mm homogent trä motsvarar en
tjocklek av cirka 1300 mm betong eller cirka 25 mm
mineralull. En 28 mm tjock bräda motsvarar exempelvis en
tegelvägg på 120 mm6.
Detta har fått till följd att trä blivit ett allt mer
konkurrenskraftigt alternativ när kraven på värmeisolering i
europeiska byggregler har skärpts.
Ersättning av energi från fossila bränslen
När träet inte kan återanvändas eller materialåtervinnas kan
det fortfarande producera energi genom förbränning.
Energin som produceras är i själva verket lagrad solenergi.
Eftersom utsläppet av koldioxid vid förbränning inte är större
än den tidigare lagrade mängden, är kolbalansen neutral.
Detta är ett välkänt faktum inom träindustrin, som tillvaratar
upp till 75 % av den energi som förbrukas vid
träbearbetningen från träets biprodukter.
Öka kolsänkornaKolcykeln
Kol finns i vår miljö i en rad olika kolreservoarer: upplöst i
våra hav, i biomassan hos levande och döda växter och djur, i
atmosfären (mestadels i form av koldioxid), i sten (bland
annat kalksten och stenkol) med mera.
Kolet utväxlas kontinuerligt mellan de olika kolkällorna och
kolsänkorna i en process som kallas ”kolcykeln”. Eftersom de
flesta av dessa utväxlingar inbegriper koldioxid, är det som
vanligen går under namnet kolsänkor i själva verket
koldioxidsänkor - komponenter i cykeln som kan lagra
koldioxid och minska dess koncentration i atmosfären.
Varje år släpper vi människor ut 7 900 miljoner ton kol i
atmosfären. Av denna mängd absorberar kolsänkorna 4 600
miljoner ton, vilket ger en årlig nettoökning på 3 300
miljoner ton2.
Obalansen är så akut att det
inte räcker att minska antalet
kolkällor, vilket är ett av kraven i
Kyotoprotokollet. Antalet
kolsänkor måste dessutom
ökas och ett av de enklaste
sätten är att öka användningen
av trä.
Skogar som kolsänkor
Tack vare fotosyntesen kan träden i en skog absorbera stora
mängder koldioxid och lagra den i träet. I varje kubikmeter
trä lagras cirka 0,9 ton koldioxid.
Den sammanlagda mängden kol som lagras i Europas
skogar, undantaget Ryssland, beräknas till 9 552 miljoner
ton och ökar med 115,83 miljoner ton per år. Ytterligare
37 000 miljoner ton med en årlig ökning på 440 miljoner
ton lagras i de vidsträckta skogsområdena i Ryssland7.
Brukade skogar är mer effektiva som kolsänkor än naturliga
skogar. Yngre träd som växer fort absorberar mer koldioxid
än mogna träd, som med tiden dör och ruttnar vilket återför
den lagrade koldioxiden till atmosfären. Större delen av
koldioxiden i träd som fälls i en brukad skog förblir lagrade i
träprodukten under hela dess livslängd.
Träprodukter som kollager
Träprodukter är snarare kollager än kolsänkor, eftersom de
inte själva absorberar koldioxid från atmosfären. Produkterna
spelar emellertid en viktig roll när det gäller att öka
skogssänkornas effektivitet, både genom att koldioxiden
behålls längre i skogarna och därmed inte återförs till
atmosfären och genom att de bidrar till en ökad skogstillväxt.
14
Utsläpp Miljarder ton kol per år
Förbränning av fossila bränslen 6,3
Skövling av tropiska regnskogar 1,6
Summa 7,9
Absorption
Hav och sjöar 2,3
Skogsplantering och ökad mängd biomassa 2,3
Till atmosfären 3,3
Summa 7,9
Nedan
Varje år ökar mängden kol iatmosfären med 3,3 miljardertonFN:s klimatpanel, maj 2000
Motsatt sida vänster
Den sammanlagda mängdenkol som lagras i Europasskogar uppskattas till 9 552miljoner ton
Motsatt sida höger
Den sammanlagda mängdenkol som lagras i Europasträprodukter uppskattas till 60miljoner ton
Kolbalansen i världen
Med uppskattningsvis 60 miljoner ton kol lagrat i Europas
träprodukter spelar dessa produkter en viktig roll i
reduceringen av mängden växthusgaser5.
De 0,9 ton koldioxid som lagras i en kubikmeter trä hindras
från att komma ut i atmosfären under träproduktens hela
livslängd och efteråt, genom återanvändning och återvinning
(exempelvis som skivmaterial eller andra träfiberprodukter),
för att slutligen återföras till atmosfären genom förbränning
eller förruttnelse.
Enligt nyligen gjorda beräkningar varierar den genomsnittliga
livslängden för träprodukter mellan 2 månader för
dagstidningar till 75 år för byggmaterial. Ju längre livslängd,
desto bättre för miljön, eftersom skogsresurserna utnyttjas
bättre och det krävs mindre energi för att ersätta de aktuella
produkterna.
Oavsett hur länge koldioxiden stannar kvar i träet, medför
alla ökningar av den globala volymen av träprodukter, och
därmed lagrad koldioxid, att mängden koldioxid i atmosfären
minskar. Att öka användningen av trä är därför ett enkelt sätt
att reducera klimatförändringarna.
15
16
Träprodukternas roll för att bevara skogarnaTvärtemot den allmänt rådande åsikten att det finns en
direkt koppling mellan träanvändning och skogsskövling,
bidrar en ökad användning av trä till att bevara och utöka
skogsbeståndet.
Det är givetvis skillnad på situationen i tropiska eller
subtropiska skogar och skogar i tempererade klimat. I det
första fallet minskar skogarnas utbredning av flera skäl, som
har att göra med befolkningstillväxt, fattigdom och bristfällig
myndighetsutövning. Ökad träanvändning är dock inte en
bidragande faktor. Tvärtom ger den skogarna ett
marknadsvärde, något som är ett effektivt incitament för att
bevara och uthålligt sköta dem.
När det gäller skogar i tempererade klimat, i synnerhet i
Europa, är situationen helt annorlunda. Europas
skogsbestånd ökar med 510 000 hektar om året och bara
64 % av den årliga tillväxten avverkas8. Tillgången på virke i
Europa ökar ständigt, till följd av underutnyttjande å ena
sidan och skogsområdenas utbredning å den andra.
I Europa (Ryssland undantaget) ökar den stående volymen
skog med 346 miljoner kubikmeter per år9, vilket nästan
motsvarar virkesmängden i ett enfamiljsträhus per sekund.
Detta innebär att en mycket liten mängd trä behöver
importeras till Europa, med dess bestånd av mer än 97 %
barrträd, och att mer än 90 % av allt trä som används i
Europa kommer från europeiska skogar.
Den europeiska skogsindustrin är väl medveten om att dess
framtid hänger nära samman med skogarnas framtid. Detta
faktum, i kombination med lagar som kräver återplantering
efter avverkning och införandet av certifieringsprogram, ger
den stabilitet som är nödvändig för att skogarna ska
fortsätta leva.
Att säga att lönsamma skogar måste bevaras må vara en
förenkling, men det illustrerar en självklar sanning: Skogens
överlevnad är i princip beroende av dess betydelse för det
lokala samhället.
Som bland annat konstaterades vid FN:s konferens om miljö
och utveckling (Earth Summit) i Rio 1992, betraktas
bevarandet av de tropiska skogarna ofta som ett hinder för
ländernas utveckling, snarare än som en ekologisk
nödvändighet. När det handlar om att utvinna energi, röja
odlingsbar mark eller betesmark eller helt enkelt få mer
utrymme, ses skogsskövling ofta som en lösning snarare än
som ett problem.
Med en ökad marknad för trä får markägare och regeringar
ett nytt perspektiv på skogarna och insikt om dess bidrag till
lokal och nationell ekonomi. Så snart en tydlig koppling
mellan välfärden i ett lokalt samhälle och befintlig skog görs,
börjar också principerna för hållbar utveckling att
respekteras.
17
Motsatt sida
Europas skogar har en tillväxtmotsvarande cirka ett trähus isekunden
Ovan vänster
Användningen av trä bidrar tillatt bevara och utökaskogsområdena
Ovan höger
Mer än 90 % av allt trä somanvänds i Europa kommer fråneuropeiska skogar
18
Europas skogar:En förnybar resurs
Skogarna växer
EU täcks snart till 50% av skog
Möjligheter till ökad avverkning
Uthålligt skogsbruk
Föregångare inom certifieringsarbetet
Framgångsberättelse från Europa
20
T
Europas skogarväxer
Globalt perspektivUr ett globalt perspektiv är skogarna en ofantlig resurs som
utgör 29,6 % av jordens sammanlagda markyta8.
Även om de europeiska skogarna (Ryssland undantaget)
bara utgör 5 % av denna yta, är de världens mest effektivt
brukade och står för 12 % av världens samlade avverkning
av rundvirke och 23 % av avverkningen av industriellt
rundvirke10.
Den europeiska skogsindustrins produktion utgör cirka 25 %
av världens hela industriproduktion av skogsprodukter, varav
cirka 30 % utgörs av träbaserade skivor, papper och
kartong11. Trots en allt större efterfrågan inom Europa på
skogsresurser har EU kommit att bli en nettoexportör av
skogsprodukter, samtidigt som Europas skogar breder ut sig.
Europas skogsarealI Europa finns mer än 1 000 miljoner hektar skogar
utspridda över 44 länder12, vilket motsvarar 1,42 hektar (mer
än två fotbollsplaner) per person.
Även om Ryssland står för mer än 80 % av denna
skogsareal, uppgår andelen skogsområden i EU till 47 % per
land12, medan de 25 EU-länderna har en genomsnittlig
skogsareal på 36 % (motsvarande 149,5 miljoner hektar
skog).
Europas skogar växerEuropas skogar breder ut sig med 510 000 hektar netto per
år. Den sammanlagda stående volymen är 20 000 miljoner
kubikmeter13, vilket ger uppskattningsvis 346 miljoner
kubikmeter14 industriellt rundvirke per år.
Den årliga nettotillväxten av skogar i de 25 EU-länderna
uppskattas till 645 miljoner kubikmeter9. I praktiken avverkas
bara 64 % av den årliga nettotillväxten. Eftersom tillväxten
överstiger avverkningen med så stora marginaler, måste
uttaget av timmer öka. I annat fall kan skogarna i regionen
bli mindre livskraftiga och mindre motståndskraftiga mot
insekter, sjukdomar, stormar och skogsbränder14.
21
27,1
21,9
15,3
14,4
10,7
10
0,7
0,6
0,4
0,4
0
0 5 10 15 20 25 30
Malta
Nederländerna
Danmark
Irland
Belgien/Luxemburg
Italien
Tyskland
Spanien
Frankrike
Finland
Sverige
Skogsareal i miljoner hektar
Asien548 M ha
Afrika650 M ha
Nordamerika471 M ha
Syd- och Centralamerika
965 M ha
Övriga Europa36 M ha
EU (25)150 M ha
Ryssland851 M ha
Oceanien198 M ha
Summa Europa1 037 M ha
Motsatt sida ovan
Europas skogsarealVTT, Statens tekniska forskningscentral Finland
Ovan vänster
De mest och minst skogstäcktaav de 25 EU-ländernaFAO 2003
Ovan höger
Skogsareal per kontinent(sammanlagt 3 869 miljonerhektar)
Nedan höger
Europas skogar växer med510 000 hektar per år
Europas skogsareal Global skogsareal
Skogstyper70 % av Europas skogar är ”halvnaturliga” (naturliga men
med vissa mänskliga skötselinsatser) medan bara 8 % är
planterad skog14, i huvudsak i länder som Danmark, Irland,
Nederländerna, Portugal och Storbritannien. Dessutom finns
det mer än 8 miljoner hektar urskog, Ryssland undantaget,
vilken återfinns i Sverige, Finland, Norge och Slovakien12.
ArterBortsett från klimatskillnaderna är skogarna mångskiftande i
de olika länderna, som en följd av sociala behov och
traditioner. Österrike, Tyskland och Polen har en relativt hög
andel barrskog medan blandskog överväger i bland annat
Tjeckien.
Ett ansenligt område i Europa domineras av lövskog. Alla
lövträarter härstammar inte från (sub)tropiska skogar.
Skogarna i Norden utgörs på grund av klimatet mestadels av
barrskog.
ÄgandeCirka 63 % av skogen i de 25 EU-länderna brukas av 9,2
miljoner privata ägare med en genomsnittlig skogsfastighet
på 13 hektar, och 37 % av 5,5 miljoner olika offentliga
ägare12.
De flesta av de offentligt ägda skogarna i Europa, och flera
av de privatägda, är öppna för allmänheten. Där kan
människor njuta av naturen och dess gåvor i form av svamp,
bär, honung och medicinalväxter.
FunktionerSkogarna i Europa fyller flera funktioner, från att förbättra
landskapet och bidra till den lokala ekonomin till att bevara
naturen, biologisk mångfald, friluftsliv, lagring av koldioxid
och kommersiell träproduktion.
22
Lövskog18%
Blandskog40%
Barrskog42%
Privat ägande 63%
Offentligt ägande 37%
Ovan vänster
Sammansättningen av skogar iEU25MCPFE 2003
Ovan höger
Skogsägandet i EU25MCPFE 2003
Nedan vänster
Planterad barrskog
Nedan höger
Lövskog
23
Ovan vänster
Allmänheten har tillgång till 94 %av Europas skogsareal
Ovan höger
42 % av Europas skogsarealutgörs av barrskog
Nedan
Statistik över skogarna i EU perlandFAO, State of the World’s Forests, Rom, 2003
Markareal
(x 1000 ha)
Skogsareal
(x 1000 ha)
Skogstäcktmark
%
Befolkning(1999)
(x 1000)
Skogsarealper person
(ha)
Volym
(x M m3)
Tillväxt
(m3 per ha)
Industriellproduktionav rundvirke
(x 1 000 m3)
Avverkatrundvirke
(Genomsnittm3//ha)
Kol lagrad iträ-
biomassa
(TgC)
Österrike 8 273 3 886 46,97 8 177 0,48 1 110 286 10 416 2,7 580,36
Belgien/Luxemburg 3 282 728 22,18 10 579 0,07 159 218 4 202 5,8 47,80
Tjeckien 7 728 2 632 34,06 10 262 0,26 684 260 13 501 5,1 209,11
Danmark 4 243 455 10,72 5 282 0,09 56 123 2 768 6,1 26,80
Estland 4 227 2 060 48,73 1 412 1,46 321 156 7 270 3,5 101,25
Finland 30 459 21 935 72,01 5 165 4,25 1 945 89 50 147 2,3 662,59
Frankrike 55 010 15 341 27,89 58 886 0,26 2 927 191 43 440 2,8 838,55
Tyskland 34 927 10 740 30,75 82 178 0,13 2 880 268 51 088 4,8 920,00
Grekland 12 890 3 599 27,92 10 626 0,34 163 45 796 0,2 52,04
Ungern 9 234 1 840 19,93 10 076 0,18 320 174 3 305 1,8 132,13
Irland 6 889 659 9,57 3 705 0,18 49 74 2 600 3,9 11,74
Italen 29 406 10 003 34,02 57 343 0,17 1 450 145 3 649 0,4 409,28
Lettland 6 205 2 923 47,11 2 389 1,22 509 174 12 624 4,3 177,60
Litauen 6 258 1 994 31,86 3 682 0,54 366 184 4 050 2,0 0,51
Malta 32 0,32 1,00 386 0,00 0 0 0 0,0 0,06
Nederländerna 3 392 375 11,06 15 735 0,02 60 160 879 2,3 29,29
Norge 30 683 8 868 28,90 4 442 2,00 785 89 7 478 0,8 265,61
Polen 30 442 9 047 29,72 38 740 0,23 1 930 213 24 489 2,7 550,03
Portugal 9 150 3 666 40,07 9 873 0,37 299 82 10 231 2,8 79,21
Slovakien 4 808 2 177 45,28 5 382 0,40 552 254 5 046 2,3 181,16
Slovenien 2 112 1 107 52,41 1 989 0,56 313 283 1 721 1,6 117,46
Spanien 49 945 14 370 28,77 39 634 0,36 632 44 13 160 0,9 186,69
Sverige 41 162 27 134 65,92 8 892 3,05 2 914 107 58 920 2,2 1 077,00
Schweiz 3 955 1 199 30,32 7 344 0,16 404 337 7 612 6,3 140,14
Storbritannien 24 160 2 794 11,56 58 974 0,05 359 128 7 051 2,5 148,00
Summa 418 872 149 532 35,70 461 153 0,32 21 187 142 346 443 2,3 6 944,00Genomsnitt
24
Europas skogar är uthålligt skötta
Bara 64 % av den årligatillväxten av Europas skogaravverkas
Brukade skogarOm en skog lämnas helt åt naturens gång, når den med
tiden ett optimalt tillstånd med just så stor mängd biomassa
som bördigheten i jorden och nederbörds- och
temperaturförhållandena tillåter. I detta tillstånd växer
skogen bara i den utsträckning som träden faller till följd av
hög ålder, vind, jordras, sjukdom eller skogsbrand.
En naturlig föryngring äger visserligen rum, men döda och
döende träd ruttnar eller brinner och avger koldioxid från
kolet som lagrats i träden. Tillväxten kombineras med
nedbrytning, och utan skogsbruk sker ingen nettoökning av
mängden lagrat kol.
Om träden avverkas i takt med att de blir avverkningsmogna,
kan en stor andel av kolet lagras i de tillverkade
träprodukterna under hela deras livslängd, samtidigt som
industrin stimuleras att plantera nya träd som ersätter de
gamla.
Sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 har
skogssektorn börjat få erkännande för att den tar hänsyn till
den här miljömässigt viktiga egenskapen hos skogen.
Införandet av och handeln med utsläppsrätter medför
dessutom att skogsindustrins betydelse ökar i den globala
ekonomin.
Stigande oljepriser får till följd att skogssektorn inte bara
tillhandahåller alternativa material utan också en hållbar
(bio)energikälla. Eftersom dagens avverkningsnivåer i EU
ligger långt under gränsen för vad som är hållbart, utgör
energin från biomassan i trä en stor potential för framtidens
globala ekonomi.
Återplantering av skogDen europeiska skogsindustrin är medveten om att dess
framtid är ofrånkomligt kopplad till att skogarna bevaras och
utökas. Detta faktum, i kombination med verksam och
effektiv lagstiftning, säkerställer att det planteras fler träd än
vad som fälls.
Alla europeiska länder har infört lagar och regler för
återplantering av skog. Antalet planterade träd per hektar
varierar beroende på art, växtplats och skogsbruksmetod,
men är alltid högre än antalet avverkade träd för att
kompensera för naturligt svinn och bevara beståndet. Det
borde därför inte föreligga någon risk att förväxla
skogsskövling i tropiska områden, exempelvis på grund av
fattigdom eller omvandling av skogsmark till jordbruksmark,
med effektivt skogsbruk i Europa.
Som tidigare nämnts fälls bara 64 % av den årliga tillväxten
av europeiska skogar och skogsarealerna växer ständigt.
25
002100010080060040020
Tg C
SverigeTysklandFrankrike
Finland Österrike
PolenItalienNorge
TjeckienSpanien
SlovakienLettland
StorbritannienSchweizUngern
SlovenienEstland
Portugal Grekland
Belgien/LuxemburgNederländerna
DanmarkIrland
LitauenMalta
Kollager i träbiomassa i EU-ländernas skogar
Skogarnas livskraftLuftföroreningar, torka, försurning, skogsbränder, skador av
insekter och djur och allvarliga väderfenomen som
exempelvis stormar är faktorer som påverkar livskraften hos
Europas skogar. 1999 rapporterades närmare 10,8 miljoner
hektar skog och annan trädbevuxen mark vara skadad12.
Totalt sett orsakar stormar och insekter störst skada. I
medelhavsländerna ger skogsbränder de största skadorna.
Ett uthålligt skogsbruk i kombination med lämplig
(inter)nationell lagstiftning och instrument för dess
upprätthållande är det enda sättet att förbättra och bevara en
sund och livskraftig skog.
26
Procentandel skyddad skog
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000
IrlandSchweiz
SlovenienNederländerna
DanmarkBelgien/Luxemburg
EstlandLitauenUngern
LettlandPortugalTjeckien
ÖsterrikeSlovakien
StorbritannienGrekland
PolenItalienNorge
Finland FrankrikeSpanien
TysklandMalta
Sverige
Skyddad areal (x 1 000 hektar)
0 10 20 30 40 50 60 70 80
skyddad arealprocentandel skyddad areal
Motsatt sida
66 % av Europas skogarföryngras genom naturligåterväxt
Skyddad skogsareal i de 25 EU-länderna
Uthålligt skogsbrukPå grund av de mångskiftande historiska, demografiska,
ekonomiska, klimatmässiga och ekologiska förhållandena i
Europa, används olika metoder för skogsbruk och
återplantering i olika länder – från storskalig avverkning för
återplantering i homogena monokulturer med barrskog till
gallring av grupper eller enskilda träd i bland- eller lövskog.
Det europeiska skogsbruket övergår gradvis till metoder
som förstärker de naturliga förloppen och som resulterar i
autentiska skogsbestånd som är miljömässigt lämpliga,
socialt fördelaktiga och ekonomiskt livskraftiga.
Skyddade skogarI Europa är många skogar skyddade och närmare 12 % av
skogsarealen har avsatts för att bevara ekologisk och
naturlig mångfald12.
Mer än 1,6 miljoner hektar utgörs uteslutande av
skogsreservat15. I Nord- och Östeuropa finns stora områden
med skyddade skogar där skogsbruk medvetet bedrivs för att
främja den biologiska mångfalden.
85-90 % av de europeiska skogarna täcker flera behov och
bidrar dessutom till att bevara funktionerna hos mark, vatten
och andra ekosystem, till exempel biologisk mångfald,
luftkvalitet, klimatförändring och markstabilitet.
Naturlig föryngringDet finns många sätt att föryngra skogen och metoderna
varierar i olika länder, men 66 % av skogarna i Europa
förnyas på naturlig väg.
Detta är viktigt, eftersom det bidrar till mångfalden och en
sund artrikedom (genotyprik), struktur och ekologisk
dynamik. Eftersom naturlig föryngring inte alltid är möjlig
eller lämplig ur ett ekonomiskt eller ekologiskt perspektiv,
kompletteras eller ersätts den ofta med plantering.
30 % av skogsföryngringen i Europa sker genom
återplantering eller återsådd och drygt 1 % sker genom
självföryngring12.
Inhemska trädarterMånga europeiska skogar har planterats med icke inhemska
arter. I exempelvis Nederländerna producerar de
snabbväxande arterna lärk, douglasgran och amerikansk ek
stora volymer kvalitetsvirke.
I och med att det blivit allt vanligare med integrerat
skogsbruk som tar hänsyn till naturliga ekosystem, är dessa
ibland snabbväxande arter på väg att fasas ut och ersättas
av inhemska arter, till priset av en något mindre volym
kvalitetsvirke.
Europeiska riktlinjerEfter klimatkonferensen i Rio de Janeiro 1992 har
internationella och regionala sammanslutningar definierat
interna riktlinjer för hållbart skogsbruk. Det officiella organ
som hanterar frågor om hållbarhet och skydd av de
europeiska skogarna är Europeiska
skogsministerkonferensen (MCPFE).
Europa en föregångareSedan början av 1990-talet har skogscertifieringen ökat
snabbt. I mitten av 2005 utgjorde de certifierade skogarna
mer än 246 miljoner hektar i hela världen (motsvarande 36
% av världens 700 miljoner hektar skog som brukas aktivt
för trä och pappersprodukter).
Från början var certifieringen ett sätt att förhindra skövling
av de tropiska regnskogarna. Metoden har vuxit snabbast i
Europa, på grund av stränga normer och krav på skogsbruk
med hög kvalitet.
35 % av världens certifierade skogar (närmare 87 miljoner
hektar) finns i Europa. Av Europas certifierade skogar finns
92 % i de 25 EU-länderna, vilket motsvarar 80 miljoner
hektar – mer än hälften av alla skogar i EU 25.
Eftersom endast en liten del av allt rundvirke köps och säljs
på den internationella marknaden (15–20 % av den
sammanlagda avverkningsvolymen, resten förädlas inom det
egna landet), räcker det inte enbart med certifiering och
märkning för att skapa ett uthålligt skogsbruk. Effektiva
styrmedel från regeringarna och politiska beslut om hur
skogen ska utnyttjas är fortfarande avgörande för att bevara
resurserna16.
Mer än 80 % av Europas skogar omfattas redan av skriftliga
skogsbruksplaner eller riktlinjer för uthålligt skogsbruk12.
Debatten om användningen av certifierat trä och certifierade
träprodukter i Europa har kommit att fokusera på två
program, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest
Certification Schemes), vars ursprungliga syfte var att möta
de europeiska skogsägarnas behov, och FSC (Forest
Stewardship Council), som är ett samarbete med
Världsnaturfonden (WWF).
Det förtjänar att understrykas att mer än 90 % av Europas
träkonsumtion härrör från europeiska skogar som
karakteriseras som ”generellt stabila, välskötta och med
överskottsproduktion”. Konsumenten kan med andra ord vara
säker på att produkten är miljövänlig13.
28
Certifiering
Motsatt sida ovan
Certifierad skog september2005
Motsatt sida nedan
Mer än 80 % av Europas virkeförädlas inom det egna landet
0 5 10 15 20 25 30
Malta Nederländerna
DanmarkIrland
Belgien/LuxemburgSlovenien
SchweizUngernLitauenEstland
SlovakienTjeckien
StorbritannienLettland
GreklandPortugal
ÖsterrikeNorgePolenItalien
TysklandSpanien
FrankrikeFinland Sverige
Areal (x M ha)
PEFC-certifierat områdeFSC-certifierat områdeSammanlagd skogsareal
FLEGT (Forest Law and Enforcement,Governance and Trade)Problemet med olaglig avverkning och handel med olagligt
avverkat virke har hamnat i blickpunkten på både europeisk
och internationell nivå. EG:s åtgärdsplan FLEGT är en viktig
faktor i sammanhanget.
De europeiska skogs- och träindustrierna motsätter sig
kraftfullt olaglig avverkning och handel med olagligt avverkat
virke. Trots att majoriteten av all industriell avverkning och
handel med virke och träprodukter inom de 25 EU-länderna
är helt laglig, uppmuntrar industrin alla effektiva och frivilliga
åtgärder som förhindrar lagbrott.
Certifierad skogsareal
Verktyg för att mäta effekterna av koldioxid
Trä och träprodukter minskar mängden koldioxid
Trähus förbrukar mindre mängd koldioxid
Regeringar minskar koldioxidutsläpp med lagstiftning
Trä kommer att bli allt viktigare
Så bidrar träproduktertill att minska global
uppvärmning
”Trä spelar en viktig roll i kampen mot
klimatförändringarna… Träd reducerar mängden
koldioxid i atmosfären, eftersom en kubikmeter trä
absorberar ett ton koldioxid… Ökad användning av
träprodukter stimulerar utbredningen av Europas
skogar och minskar utsläppen av växthusgaser
genom att de ersätter fossilbränsleintensiva
produkter. Kommissionen utreder hur en sådan
utveckling kan uppmuntras.”Europakommissionen DG Enterprise, 2003
Skogsbruk och träprodukter kan bidra till att EU-länderna
når målen i Kyotoprotokollet genom en ökning av kolsänkor i
form av träbaserade produkter och växande skogar och att
koldioxidutsläppen minskas genom att energiintensiva
produkter och fossila bränslen ersätts med träbaserade
produkter.
Tre generella aspekter bör tas i beaktande vid en bedömning
av koldioxidens relativa effekter på olika byggmaterial:
energiförbrukningen vid framställningen av materialet eller
produkten, produktens förmåga att spara energi under
byggnadens livslängd, samt återvinningen och slutödet för
materialet eller produkten.
Detta är en komplex process som förts upp på
dagordningen av regeringarna i hela Europa. Det finns i dag
speciella bedömningsverktyg som hjälper arkitekter, kunder,
uppdragsgivare och konstruktörer att formulera strategier för
hur bostadshus och kommersiella byggnader ska byggas på
ett miljömässigt hållbart sätt.
Med sådana verktyg kan arkitekten bedöma en byggnads
ursprungliga ”CO2 footprint” liksom dess påverkan på miljön
under dess livslängd och efterföljande slutöde, och
balansera dessa faktorer mot bygg- och driftkostnaderna.
Byggmaterialens kolinnehållNordic Timber Council och dess samarbetspartners arbetar
för närvarande med att ta fram ett verktyg som beräknar
koldioxidförbrukningen hos byggelementen i en byggnad
eller en konstruktion. Ett sådant verktyg kommer att bli
ovärderligt när det gäller att välja den bästa kombinationen
av material och produkter.
32
Bedömning av koldioxidenseffekter på olika material
Motsatt sida ovan
De miljömässiga effekterna frånträkonstruktionen i METLA-byggnaden i Finland är betydligtmindre än effekterna från enmotsvarande konstruktion ibetong och minskar CO2
utsläppen med 620 ton.Tarja Häkkinen och Leif Wirtanen, VTT, Statenstekniska forskningscentral i Finland, 2005METLA Skogsforskningsinstitutet
Motsatt sida nedan
Träkonstruktionen GallionsEcopark i Storbritannien har fåttutlåtandet ”Excellent” avorganisationen EcoHomes
Livscykelanalys, LCALCA (life cycle assessment) är en metod för att värdera
miljöpåverkan från ett byggmaterial genom hela dess
livscykel. Metoden har blivit allt viktigare i takt med att fler
byggföretag måste beakta miljöpåverkan i sina produkt- och
materialval och ta hänsyn till varifrån materialet kommer, hur
det används eller omvandlas till en produkt och hur det
används i byggnader, för att slutligen deponeras eller
återanvändas/återvinnas17.
Livscykelanalysen omfattar miljöpåverkan från ett material
eller en produkt under tre specifika faser:
Metoden kan emellertid inte alltid användas för att jämföra
material eller produkter från olika länder, med olika klimat,
energikällor, designtraditioner, byggregler, infrastruktur,
politisk inblandning och byggmetoder, vilka kan få
konsekvenser för LCA och informationen om
livscykelkostnaden.
33
Produktions-fasen
UtvinningProduktionTransport till
byggarbetsplats
Användnings-fasen
EnergiförbrukningVärmeisolerandeegenskaperUnderhåll
Slutfasen
Materialåtervinning
Energiåtervinning
Kvittblivning
Produktionsfas - energiförbrukning vid utvinning,
tillverkning och transport till byggarbetsplats
Energin som förbrukas vid utvinning och tillverkning av ett
material eller en produkt kallas ”embodied energy” eller
primärenergi. I allmänhet gäller att ju högre mängd
primärenergi, desto högre blir mängden koldioxidutsläpp.
Jämfört med de höga utsläppen och primärenergin i material
som stål, betong, aluminium och plast, har trä låg
primärenergi och – tack vare kolsänkeeffekten i skogen –
negativa koldioxidutsläpp18.
Också vid återvinningen av material som stål och aluminium
krävs enorma mängder energi. Som jämförelse kan nämnas,
att även om träindustrin förbrukar energi och är en av de
största användarna av bioenergi (kraftgenerering från
biomassa) är den ofta nettobidragsgivare till nationella elnät.
Påverkan under materialtransporter är inräknad i LCA-
beräkningen.
34
Ovan
Jämförelse av koldioxidutsläppfrån olika material (nettoutsläppav koldioxid inklusivekolsänkeeffekt)RTS, Environmental Reporting for BuildingMaterials, 1998-2001
Höger
LVL-balkar och lamelltak,Hounslow East Station,Storbritannien
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000
Styv PVC
Stål
Återvunnet stål
Aluminium
Tegel
Lättbetongblock
Sågat virke
kg koldioxidekvivalenter /m3
-5000
Nettoutsläpp av koldioxid inklusive kolsänkeeffekt
Användningsfas
De europeiska regeringarna använder sig i allt högre grad av
lagstiftning för förbättrad värmeisolering och sänkt
energiförbrukning i nya hus. Detta påverkar i första hand
husets generella egenskaper och gäller oavsett vilka
material som används19.
Träets naturliga isolerande egenskaper innebär dock att det
kan bli mer kostnadseffektivt att bygga trähus än att
använda betongblock, tegel och andra material.
Treglasfönster är dessutom enklare att sätta in i trä än i
andra material och trägolv ger bättre isolering än betonggolv.
Trähus rekommenderas särskilt i kalla klimat, där en väl
genomtänkt arkitektur och medveten användning av
isolerande material kan ge låg energiförbrukning som sänker
uppvärmningskostnaderna. Det ger dessutom trivsammare
boendeförhållanden i klimat där utomhustemperaturen ofta
sjunker under nollstrecket.
I en svensk studie från 2001 jämfördes primärenergin och
koldioxidutsläppen för två likartade huskonstruktioner, en av
trä och en av stål och betong. Skillnaden i energianvändning
på 2 300 MJ/m2 från material och konstruktion räcker till att
värma upp ett av husen under 6 år, medan skillnaden i
koldioxidutsläpp, 370 kg/m2, motsvarar utsläppen från 27
års uppvärmning eller 13 000 mils körning med en Volvo
S80.
35
Ovan
Skillnaden i koldioxidutsläppfrån material och konstruktionav två hus är 370 kg/m2
Tratek/SCA, Materials Production and Construction
Nedan
Energiförbrukning under helalivscykeln för ett husPohlmann, 2002
Drift/användningsfas 72%
Kvittblivning/Deponering1%
Transporter1%
Materialtillverkning22% Underhåll
4%
0 100 200 300 400
Trä
Betong och stål
kg koldioxid/m2
”Två tredjedelar av energin som förbrukas i
byggnader i Europa härrör från hushållen. Hushållens
förbrukning ökar varje år eftersom den förbättrade
levnadsstandarden återspeglas i ökad användning av
luftkonditionerings- och värmesystem.”EU-kommissionen: Better Buildings: New European Legislation to Save Energy, 2003
Koldioxidutsläpp från olika huskonstruktioner
Energiförbrukning under hela livscykeln för ett hus
36
Slutöde
Trä och träbaserade produkter har unika egenskaper i slutet
av sin livslängd. Biprodukter som sågspån, flis och spillvirke
återvinns i form av spånskivor och en rad andra
skivprodukter tillverkas av återvunnet trä. Utöver detta
används trä också allt oftare för att ersätta fossila bränslen.
Trä är en förnybar energikälla som helt enkelt återför samma
mängd koldioxid till atmosfären som det hämtat därifrån. Ett
nollsummespel.
Skola i Storbritannien, fallstudie
Kingsmead Primary School i Cheshire, England, har blivit ett
mönsterprojekt och har nominerats till premiärministerns pris
för bättre offentliga byggnader.
Naturlig ventilation och naturligt dagsljus, en träkonstruktion
med hög isolering, användning av solceller och
biobränsleeldad anläggning för kombinerad värme- och
elproduktion bidrar till sänkta energi- och driftkostnader.
Pengarna som sparas in på driftkostnaderna räcker till att
avlöna en extra lärare.
LivslängdskostnaderByggprojekt måste i allt högre grad säkerställa en balans
mellan miljöpåverkan och långsiktigt ekonomiskt värde.
Whole Life Costing, WLC, är en vanligt förekommande
metod som används vid jämförande kostnadsberäkningar av
en produkt eller ett projekt under en given tidsperiod.
Metoden tar hänsyn till relevanta ekonomiska faktorer
såsom initiala kapitalkostnader och framtida driftkostnader,
sammanlagda kostnader för en byggnad eller dess
komponenter under hela dess livslängd, inklusive kostnader
för projektering, design, anskaffning, drift, underhåll och
slutöde/kvittblivning och exklusive eventuellt restvärde. I
kombination med LCA kan metoden ge en detaljerad
ekonomisk och miljömässig bedömning som sedan kan ligga
till grund för beslutsfattande och en effektiv
upphandlingsstrategi.
Något som i början kan te sig som ett billigt alternativ kan
senare visa sig bli mycket dyrare under bruksskede eller i
slutödet. 2003 utförde en konsultfirma på uppdrag av
stadsdelen Camden i London en forskningsstudie av
kostnaderna för fönster, som visade att dyrare
kvalitetsfönster av trä kostade 14 % mindre under hela sin
livslängd än PVC-fönster, med i övrigt identiska
specifikationer20.
37
Tid
Anskaffning Slutöde
DriftKostnad
Motsatt sida vänster
Kingsmead Primary School,Cheshire, Storbritannien.Arkitekter: White Design
Motsatt sida höger
Återvunnet trä kan användas iflera skivprodukter
Ovan
Driftkostnaderna är betydligthögre än kostnaderna föranskaffning och kvittblivning islutfasen
Höger
Laminerade träpersiennerminskar uppvärmning avsolinstrålning och kostnadernaför luftkonditionering
Energin som förbrukas i en konstruktion under byggandet,
inklusive tillverkning, transport och uppförandet, är betydligt
lägre med träbaserade produkter och system än med andra
byggmaterial.
”Krav på träanvändning i specifikationerna för offentlig
upphandling kan bidra till att nationella och lokala
åtaganden rörande klimatförändringarna fullföljs.
Användning av träprodukter kan vara ett ’grönare’
alternativ till fossilbränsleintensiva material. Att ersätta
en kubikmeter av ett material med med en
kubikmeter trä ger avsevärda besparingar – för
byggmaterial som betong, lättbetong eller tegel i
genomsnitt 0,75-1 ton koldioxid.”International Institute for Environment and Development, Using Wood Products to Mitigate Climate Change,2004
”Den kombinerade effekten av kollagring och
substitution innebär att en kubikmeter trä lagrar 0,9
ton koldioxid och ersätter 1,1 ton koldioxid - det vill
säga sammanlagt 2,0 ton koldioxid.”Dr A Frühwald
38
Hur mycket kankoldioxidutsläppen minskagenom att använda trä?
Sågat virke
Plywood av barrträ
Björkplywood
LVL
Spånskiva
Hård träfiberskiva
Porös Träfiberskiva
Gipsplatta
Kalkstenstegel
Rött tegel
Standardbetong
Specialbetong
Betonghålsten
Stålplåt
I-balkar av stål
Rörbalkar av stål
Fasadelement av aluminium
-2 -1 0 1 2 3 4 5 6
t CO2 per m3 of product
-2 -1 0 1 2 3 4 5 6
Ton koldioxid per m3 av produkten
metal
minerals
wood
Vänster
Nettoutsläpp av koldioxid avutvalda byggmaterial under helalivscykelnBuilding Information Foundation, RTS
Motsatt sida
Träkonstruktionen i FairmuleHouse, London, sparadenärmare 1 000 ton koldioxid
Nettoutsläpp av koldioxid under hela livscykeln
39
”Beslutet att inkludera skogarnas kolsänkor i 2001
års partskonferens i FN:s klimatkonvention jämnar
vägen för att även inkludera träprodukter under 2013-
2017 (Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod).
Eftersom träprodukter lagrar samma mängd kol som
ursprungligen lagras i träden, binds kolet från
atmosfären så länge träprodukterna används och
därefter, när produkten återanvänds eller återvinns
som material eller energi. Ju fler träprodukter som
ersätter andra material, desto mer bidrar den så
kallade ”substitutionseffekten” till en ytterligare
reducering av mängden koldioxid i atmosfären.
Minskningar av koldioxidhalten som uppnås genom
träprodukter omfattas av paragraf 3.4 i
Kyotoprotokollet. Träförädlingsindustrin kan ges
kolkrediter inom ramarna för handeln med
utsläppsrätter, på EU-nivå och internationell nivå, om
och när beslut och åtaganden finns på plats.”DG Enterprise – avsnitt 4, COMPREHENSIVE REPORT 2002–2003 regarding the role of Forest Productsfor Climate Change Mitigation8
Fallstudie
Fairmule House i London är Storbritanniens största
massivträkonstruktion. Huset är fem våningar högt och
prefabricerat, med upp till 12,5 m långa, 2,9 m breda och
170 mm tjocka massivträelement tillverkade av blandat
virkessortiment från sågverk.
Andelen lim i elementen är 2 % och huset består av 360 m3
virke, vilket i sin tur binder 300 ton koldioxid från
atmosfären.
Om betong eller stål hade använts i stället för trä, hade
koldioxidutsläppen uppgått till cirka 720 ton.
De bästa sätten dra fördel av dessa koldioxidbesparingar är
att använda fler träprodukter, att använda träprodukter med
längre livslängd och att ersätta energiintensiva material med
trä och träbaserade produkter.
Ett exempel på den potentiella omfattningen av sådana
besparingar ges i en forskningsstudie av dr A Frühwald på
Hamburgs universitet, som ger vid handen att
uppskattningsvis 12-30 ton kol kan lagras i konstruktionen
och inredningen i ett genomsnittligt trähus.
40
Möjligheter för trä somersättningsmaterial
Vänster
Lagring av kol i en bostadFrühwald, 2002
Nedan
12-30 ton kan lagras ikonstruktionen och inredningeni ett genomsnittligt trähus
Motsatt sida ovan
Balkar av trä minskar mängdenkoldioxid
Motsatt sida mitten
Miljöpåverkan från fönster ochgolv (höger) i olika material(Global Warming Potential, Acidification Potential,Eutrophication Potential, Photochemical OzoneProduction Potential) FAO, 2003
Motsatt sida nedan höger
Jämförelse av koldioxidutsläppfrån balkar av olika materialIndufor, CEI-Bois Roadmap 2010, 2004
Enhet Kolinnehåll
Hus 10-25 ton/hus
Träfönster 25 kg/fönster
Trägolv 5 kg/m2
Möbler 1 ton/hushåll
Hus och inredning 12-30 ton
Lagring av kol i en bostad
TräfönsterI produktionsfasen har träfönster lägre miljöpåverkan än
PVC-U och aluminium. De kräver mindre energi att tillverka
och förbrukar dessutom mindre energi under hela sin
livslängd, tack vare träets utmärkta isolerande egenskaper
och minimering av köldbryggor.
41
GWP
AP
EP
POCP
0 1 10 100 1000 1000
Utsläpp kg/m2
TräPVCAluminium
GWP
AP
EP
POCP
G
0 1 10 100 1000 1000
Utsläpp kg/m2
TräVinylLinoleum
T
-100 0 100 200 300 400
Aluminium
Betong
Stål
Trä
Koldioxidutsläpp kg
-200
TräbalkarEn fransk studie som jämförde träbalkar med balkar av
betong, stål och aluminium för samma funktion visar tydligt
skillnaden mellan koldioxidneutralt (absorberande) trä och
alternativa material som ger koldioxidutsläpp.
Fönsterkarm och -båge: Miljöpåverkan
Golv: Miljöpåverkan
Balkar: Koldioxidutsläpp
TrägolvTrägolv ger låg energiförbrukning, är värmeeffektivt, sunt,
hållbart och har liten miljöpåverkan.
0 1 2 3 4 5
Tegel och massiva betongblock
Tegel och trästomme
Putsade massiva betongblock och trästomme
Tegel och lättbetongblock
Putsade lättbetongblock och trästomme
Ytterpanel av barrträ och trästomme
Antal ton koldioxid/50 m2 vägg
Koldioxidutsläpp med olika väggkonstruktioner
TrästommarDet går att göra betydande
koldioxidbesparingar genom
att använda trä i
konstruktionen av
bostadshus och andra
byggnader, både när det
gäller primärenergi och energiförbrukningen under
driftfasen. En rad olika system med trästommar och
massivträkonstruktioner används över hela Europa. I
allmänhet gäller, att ju högre andel trä i konstruktionen,
desto lägre blir primärenergin.
I Storbritannien ger exempelvis ett hus med trästommar och
tegelfasad en besparing av 1,55 ton koldioxid per 50 m2
vägg i jämförelse med en konstruktion av tegel och
betongblock, och trästommar med ytterpanel av barrträ ger
besparingar på upp till 3,45 ton koldioxid21.
Det innebär att för ett vanligt brittiskt hus med trästommar
kan en besparing med närmare 5 ton koldioxid göras
(ungefär motsvarande den mängd som förbrukas vid körning
2 300 mil i en bil med 1,4 l motor), också innan
driftkostnaderna tas med i beräkningen.
Träets goda isolerande egenskaper gör det till det perfekta
materialvalet i kalla klimat. Byggnader med trästommar är
emellertid lika effektiva i varma klimat, eftersom de utnyttjar
träets naturliga förmåga att på natten avge värmen som
byggts upp under dagen. Ofta kombineras värmeeffektiva
och lätta trästommar med en fasad i betong eller tegel för
att uppnå en så effektiv isolering som möjligt med minimal
temperaturskillnad mellan dagen och natten.
42
0 2 4 6 8 10 12
Trästommar
Mursten
Träinnehåll m3
Väggar TakGolv Snickerier
Nordamerika 90%
Skottland 70%
Skandinavien 45%
Japan 45%
Europa 8-10%
Andel trä i trähus jämfört med murat hus
Andel trästommar
Ovan vänster
Trästommar är den vanligastekonstruktionsmetoden vidhusbyggen i denindustrialiserade världenFrühwald, 2002
Ovan
Jämförelse av andelen trä i ett100 m2 fristående tvåvåningshusmed bärande trästomme(regeldimension 140 mm) ochmotsvarande stenhus.TRADA and Lloyd’s Timber Frame, Storbritannien
Nedan
Jämförelse avkoldioxidutsläppen underlivscykeln hos olikaväggkonstruktioner baserat på60 års livslängdBRE Environmental Profiles-databasen
TakEtt traditionellt tyskt tak innehåller mellan 4,6 och 10,5 m3
torkat virke, vilket binder mellan 3,7 och 8,4 ton koldioxid
från atmosfären22.
43
Primärenergi
(GJ)
Global Warming Potential (GWP)
CO2 ekvivalenter (kg)
Utsläpp till luft
(index)
Utsläpp till vatten
(index)
Fast avfall
(kg)
P
TräStål
T
0 2 4 6 81 3 5 7 9 10
Primärenergi
(GJ)
Global Warming Potential (GWP)
CO2 ekvivalenter (kg)
Utsläpp till luft
(index)
Utsläpp till vatten
(index)
Fast avfall
(kg)
0 0,2 0,4 0,6 0,8 0,1 0,3 0,5 0,7 0,9 1
T
TräBetong
Fallstudie
LCA-metoder användes för att undersöka effekterna av olika
byggmaterial i hela byggnader. Olika material testades i olika
klimatförhållanden i liknande enfamiljshus i USA - trä
jämfört med stål i Minnesota och trä jämfört med betong i
Atlanta. Resultaten visade på avsevärda besparingar med
träkonstruktioner jämfört med stål eller betong i fråga om
primärenergi, GWP, koldioxidutsläpp och andra miljömässiga
effekter.
Höger
Traditionellt husbygge medträstommar i Storbritannien
Mitten
Preliminära miljöresultat förtraditionellt bostadsområde i träoch stålAthena Institute, Forintek, Kanada
Nedan
Preliminära miljöresultat förtraditionellt bostadsområde i träoch betongAthena Institute, Forintek, Kanada
Miljöpåverkan från en stålbyggnad jämförtmed ett trähusPåverkan från trähuset har givits index 1,0
Miljöpåverkan från ett betonghus jämförtmed ett trähusResultaten från betong och trähuset är relaterade til trähuset i Minnesota, index 1,0
44
Europeisk lagstiftning
Många länder i Europa har formulerat mål som syftar till att
minska mängden koldioxidutsläpp inom ramarna för
Kyotoprotokollet. Med stöd av EU-regler användes lagstiftning
för att säkerställa att byggnader och material uppfyller de
enskilda ländernas mål.
I många fall har lagstiftningen lett till en ökad användning av
trä, eller åtminstone till att det åtminstone betraktas som ett
alternativ till traditionella byggmaterial som stål och betong. I
exempelvis Frankrike förbereds en särskild förordning som
ska ”definiera villkoren för att använda en minimiandel
trämaterial i offentliga byggnader”, inom ramarna för landets
lagar kring luftkvalitet och rationell energiförbrukning.
Byggregler
Ändrade nationella byggregler uppmuntrar byggande av
flervåningshus i trä. Danmark och Finland tillåter i dag hus
med högst fyra våningar och Schweiz sex våningar. Sverige
har ingen begränsning av antalet våningar och trähus med
sex våningar är vanliga. Den största byggnaden med
trästommar i Storbritannien är sju våningar hög.
I Storbritannien, för att ta ett exempel, där 50 % av landets
koldioxidutsläpp härrör från energin som förbrukas av och i
byggnader, infördes nya byggregler 2001 enligt vilka alla
nya byggnader måste uppnå vissa U-värden för att reducera
mängden värmeenergi som går förlorad genom byggnadens
konstruktion och komponenter som fönster, dörrar och tak.
Målsättningen är en skärpning med ytterligare 20 % i de
omarbetade regler som införs 200623.
not. Nya svenska byggregler från och med juli 2006 ställer
krav på högsta tillåtna energianvändning snarare än på
U-värden.
UtmaningenBevisen talar för sig själva, men dagens politiska beslut har
ännu inte till fullo erkänt de klimatmässiga fördelarna med
en ökad användning av trä.
”Trots överväldigande bevis för motsatsen, ökar både
användningen av ersättningsmaterial för trä och åsikten att
sådana ersättningsmaterial är bättre för miljön än trä.
De utsläpp av växthusgaser som överenskommits i FN:s
klimatkonvention missgynnar trä i förhållande till andra
material genom att produkter från avverkad skog
kategoriseras som utsläpp så fort virket lämnar växtplatsen.
Bygg- och förpackningsnormer utgör andra hinder för hur
träet kan användas, trots tekniska framsteg som kan
överbrygga strukturella eller hygieniska brister.
Åtgärdsprogram för återvinning och återanvändning av trä
avfärdas ofta till förmån för förbränning och deponering, till
följd av rådande åsikter och brist på politisk vilja. De
politiska besluten får den negativa effekten att de främjar
andra mer fossilbränsleintensiva material i stället för trä. Ett
lätthanterligt system för märkning av kolintensitet, bygg- och
förpackningsstandarder som främjar trä och skärpta
återvinningsprogram skulle bidra till att maximera de
klimatmässiga fördelarna med ökad träanvändning.”
IIED, Could wood combat climate change? 2004
45
Motsatt sida
EU:s energidirektiv EPBD från2002 omfattar majoriteten avalla byggnader, såvälbostadshus som andra typer avbyggnader och såväl nybyggdasom befintliga. Eurocodesspelar en viktig roll när detgäller att skapa en gemensammarknad för träbyggande. Dettautgör basen för kontrakt förkonstruktionsarbete ochnärbesläktade ingenjörstjänsteroch riktlinjer för harmoniseradetekniska specifikationer avbyggprodukter.
”Vissa skogsbruksmetoder kan ge avsevärda vinster
och minska utsläppen av växthusgaser genom en
ökning av mängden kol som tas upp från atmosfären i
det nationella skogsbeståndet, genom förbränning av
trä för energiutvinning och genom användning av trä i
stället för energiintensiva material som stål och
betong.”Securing the Future – delivering UK sustainable development strategy
Trä är förnybart
Trä och träbaserade produkter kanha lång livslängd
De kan ofta återanvändas
De kan materialåtervinnas
De kan återvinnas som energi ochersätta fossila bränslen
Kretsloppet för trä ochträbaserade produkter
48
Kolcykeln för träbaseradeprodukter
CEI-Bois/EPF
koldioxid koldioxid
återvinning av rentträavfall
sågverk
energiåtervinning(trärester olämpligaför annan återvinning)
skivtillverkning
Trä är ett förnybart och mångsidigt råmaterial. Det kan
användas till byggnader, inredningar, möbler,
livsmedelshantering, förpackningar, lastpallar och vid
transporter. När det ursprungliga användningsområdet är till
ända kan trä och träbaserade produkter:
• Återanvändas
• Återvinnas
• Användas som kolneutral energikälla
Hänsyn till kolcykeln kräver att träanvändningen sker i ovan
nämnd ordning för att man ska vinna största möjliga
miljöfördelar, dels från en längre tids lagring av kol, dels från
den energi och de ändliga resurser som sparas i ställer för
att producera andra fossilbaserade material.
Trä ger minimalt avfallDet genereras mycket lite eller inget avfall under
tillverkningen av virke och träbaserade produkter, eftersom de
flesta biprodukter används som råmaterial till andra produkter
eller som energikälla.
Under tillverkningen av sågat virke används spillbitar, träflis
och sågspån inom industrin för att utvinna värme och energi
till virkestorkar och annat, och externt för tillverkning av
spånskivor eller inom massa- och pappersindustrin. Det finns
även ett växande intresse för att använda denna energikälla
till att driva kraftverk med biomassa som bränsle.
Återvinning ökar i popularitetEuropas årliga träförbrukning beräknas till 160 miljoner ton
(Europa, Ryssland undantaget ). Av dessa återvinns 15
miljoner ton varje år, vilket förväntas öka avsevärt när
lagstiftningen inom kort kommer att förbjuda deponering av
träavfall.
Ytterligare stimulans till träåtervinning kommer från den
väntade EU-lagstiftningen kring uttjänta förpackningar, enligt
vilken 15 % av allt träemballage måste materialåtervinnas.
Detta innebär att ett nytt flöde av återvunnet trä blir
tillgängligt för materialåtervinning, också i de nordiska
länderna där det finns ett överskott av träråvara.
Under de senaste åren har flera Internet-baserade tjänster
lanserats i syfte att underlätta denna växande handel, inte
bara e-handelstjänster utan även kompletta logistiktjänster,
som transport från dörr till dörr, administration,
kategorisering, provtagning och analys.
Alla dessa utvecklingsvägar stimulerar en hållbar användning
av träresurserna och kommer att göra denna användning
ännu mera miljövänlig.
49
20 M ton/år kollagring i produkter
(10 M ton/år kol)
15 M ton/åråtervinning
15 M ton/årdeponering
30 M ton/årenergi
110 M ton/årprimära produkter
50 M ton/årenergi
80 M ton/årkonsumentprodukter
30 M ton/årenergi
~160 M ton/år
Motsatt sida
Kolcykeln för trä
och träbaserade produkterCEI-Bois, EPF
Ovan
Träanvändningen i EuropaDr A Frühwald, 2004
Träflöden i Europa
Återvunnet trä är högt värderatDen genomsnittliga livslängden för trä i byggnader beror på
regionala användningssätt och lokala förhållanden, bland
annat klimatet. Träbalkar, flera decennier eller till och med
århundraden gamla, kan återanvändas i nya byggnader
antingen som de är eller uppsågade, i stället för nytt trä eller
mindre miljövänliga material.
Detsamma gäller träpanel, golvmaterial och
möbelkomponenter, som efterfrågas i många länder tack
vare sin karaktär och sin patina. Vissa expertföretag samlar
till och med in begagnat trä för att tillverka instrument som
exempelvis violiner, pianon och flöjter, så att de får samma
ljudkvalitet som äldre tiders instrument.
Städer tar initiativetEn förebild i sammanhanget är staden Wien. Där har gjorts
en inventering av stadens träresurser och industrier.
Arkitekter och byggmästare har aktivt engagerats för att
formulera en strategi för hur livscykeln kan optimeras för
träbyggnadsmaterial och återanvändningen och
återvinningen ökas, för att minska utsläppen av
växthusgaser.
En färsk studie har visat att av 44 000 ton konstruktions-
och rivningsvirke kunde mer än hälften återanvändas, 6 700
ton som sågat virke och 16 000 ton återvunnet i form av
träbaserade skivor24.
50
Återanvändning av trä
Nedan
Kappellbrücke i Lucerne,Schweiz, har funnits sedan1300-taletFotografi Will Pryce från boken ”Architecture inWood” © Thames and Hudson Ltd, London
Motsatt sida vänster
Primär användning av lövträ:pålar i marin miljöEDM
Motsatt sida höger
Sekundär användning: takspåntill fasad eller takEDM
Motsatt sida nedan
Lastpallar av trä kan reparerasoch återanvändas
Återanvändning av produkter med långlivslängdLövträ och träskyddsbehandlat virke från rivningsplatser är
särskilt eftertraktat tack vare sin väderbeständighet.
Materialet kan omvandlas till takbeläggning, trädgårdsskjul,
utomhusterrasser och staket. Möjligheten att återanvända
träskyddsbehandlat trä styrs av typen av behandling och på
lokal lagstiftning.
Återanvändning av lastpallar ochförpackningarTrälådor och lastpallar kan återanvändas med eller utan
reparation, som sker genom att delar från andra skadade
pallar återanvänds eller med att delar ersätts med nytt virke,
lamellträ eller pressad träspån. Ibland används
träskyddsmedel eller, vilket blir allt vanligare,
värmebehandling för att förlänga livslängden hos pallarna
och uppfylla kraven i gällande lagar.
Återanvända lastpallar och förpackningar har börjat
användas vid tillverkning av trädgårdsskjul och för andra
trädgårdsändamål, och även allt fler möbeltillverkare tar
hänsyn till eventuell återvinning redan på designstadiet.
51
Övrigt6%
Kontorsmöbler4%
Möbelindustri42%
Kök och badrum8% Byggindustri
23%
DIY-marknad6%
Golvmaterial5%
Export utanför EU6%
Träbaserade skivorDe skogsbaserade industrierna betraktar materialåtervinning
som en naturlig del av tillverkningen av hållbara produkter
och söker ständigt efter nya sätt att öka andelen återvunnet
material i produkterna som tillverkas. Andelen biprodukter
från sågverk som används vid tillverkning av spånskivor har
exempelvis ökat från 1/3 1970 till över 3/4 i dag25.
Hur stor andel råmaterial som används beror i hög grad på
den lokala tillgången på träråvara. Numera återvinns allt mer
trä från konsumentprodukter till exempelvis träbaserade
skivor. Vissa företag i Sydeuropa använder till och med upp
till 100 % av biprodukter från sågverk och återvunnet trä, till
följd av bristen på timmer.
Produktionen av träbaserade skivor, inklusive spånskivor,
förväntas växa under kommande decennier, liksom
användningen av återvunnet trä. Stapeldiagrammen visar
ökningen av återvunnet trä i ett enda land, Spanien, samt
prognoser för hela Europa.
Kvalitetsnormer som begränsar andelen föroreningar i
materialet har formulerats av European Panel Federation
(EPF) för att garantera att träbaserade skivor är säkra och
miljövänliga oavsett om de tillverkats av återvunnet
trämaterial eller nytt rundvirke. ”EPF:s branschnormer”
bygger på den europeiska säkerhetsnormen som gäller
leksaker som kan stoppas i munnen av barn26.
52
Återvinning av trä
Avverkning
WWI Träbearbetande industri
Återvunnet
0 20 40 60 10 30 50 70 80
20002010
Miljoner m3/år
Branscher som utnyttjar spånskivor i Europa, 2004
0 200 400 600 800 1000 1200
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
x 1 000 ton torrvikt
412
443
511
612
782
930
1068
Förväntade flöden av träavfall inom EU 15
Ökning av marknaden för återvunnet trä i Spanien
Nya utvecklingsmöjligheterDet pågår för närvarande stora ansträngningar i hela Europa
för att utveckla nya marknader och produkter för återvunnet
trä, bland annat som:
• Kompositmaterial av trä och plast
• Djurströ ( i t ex burar för husdjur, häststallar, ridspår)
• Täckmaterial till rabatter, stigar, lekplatser och liknande
• Fyllnadsmaterial till kompost
• Tillverkning av grillkol
I dessa tillämpningar tillåts endast återvunnet trä med hög
kvalitet, för att garantera konsumenternas hälsa och
säkerhet.
53
Flis53%
Återvunnet och annat trä15%
Sågspån7%
Rundvirke25%
Motsatt sida ovan
Branscher som använderspånskivor i Europa, 2004EPF:s årsrapport 2004/5
Motsatt sida mitten
Användningen av återvunnet träförväntas öka mycket snabbareän den sammanlagdaanvändningen av trä inomträförädlingsindustrierna, ochsnabbare än den ökadeavverkningenIndufor/UNECE-FAO
Motsatt sida nedan
Spanien använder ständigt meråtervunnet träANFTA (Spanien)
Ovan vänster
Den relativa betydelsen avbeståndsdelarna i denkombination av träråvara somanvänds vid tillverkning avspånskivor. % torrviktston iutvalda länderEPF:s årsrapport 2004/5
Ovan höger
Spånskiva
Mitten höger
Virke från självföryngrandeskog eller återvunnet trä kananvändas vid tillverkning avgrillkol© Roy KeelerBottom
Nedan
Återvunnet trä kan användas tillmarktäckning
Kombination av träråvara i spånskiva, 2004
Träenergi är koldioxidneutralDen sista länken i kretsloppet är att använda biprodukter från
tillverkningsindustrin och uttjänta träprodukter som
energikälla. I stället för att energin går förlorad genom
deponering utgör den ett kolneutralt substitut för fossila
bränslen. Eftersom samma mängd koldioxid återförs till
atmosfären som upptogs av de växande träden, bidrar inte
förbränningen av trä till växthuseffekten och den globala
uppvärmningen.
Träenergi är renEftersom träenergi innehåller låga halter av svavel och
kväve, som bidrar till surt nedfall, och dessutom producerar
små mängder aska, är denna typ av energi ren. Deponi av
avfall kostar pengar och dessutom blir deponi av biologiskt
avfall allt mera reglerat. Därför är energiåtervinning att
föredra när det gäller träavfall. Eventuella föroreningar från
förbränningsgaserna kan elimineras innan de frigörs genom
de effektiva gasreningssystem som blir allt vanligare på de
stora kraftverken.
Många källor till träenergiTräenergi kan utvinnas ur en mängd olika källor: från träflis,
bark, sågspån och hyvelspån till biprodukter från
möbeltillverkning och återvunnet trä från uttjänta
konsumentprodukter. Rester från skogsprodukter i samband
med avverkning eller gallring används i allt större
utsträckning som energikälla i form av biomassa, inte bara
till hushållsuppvärmning, vilket var vanligt tidigare, utan även
för utvinning av värme och el till industrin.
På ett modernt kombinerat el- och värmekraftverk –
kraftvärmeverk - kan träbiprodukter från tillverkningen av
1 m3 sågat virke omvandlas till 250-290 kWh elektricitet och
2 800-3 200 MJ värmeenergi. Detta är mer energi än vad
som behövs vid tillverkningen av 1 m3 sågat och torkat
virke27.
Som nämnts tidigare är träindustrierna själva stora användare
av bioenergi från trä, vilken för närvarande utgör upp till 75 %
av energin som krävs för att torka virke och tillverka
träskkivor. Tidigare genererades energin från trämaterial som
inte var lämpligt för tillverkning av slutprodukter. De statliga
ekonomiska bidragen till kraftverk som förbränner bioenergi
kan emellertid medföra orättvis konkurrens mellan
träbiomassa som används som råmaterial för tillverkning av
olika träprodukter och som energikälla.
54
Trä och energiåtervinning
Motsatt sida
Gallringsvirke kan användassom bioenergi. Exemplet ärhämtat från Surrey iStorbritannien.
55
Balans mellan användningen av trä tillprodukter eller till energi2003 tog de europeiska träbearbetande industrierna,
massa- och pappersindustrierna och Europakommissionen
gemensamt initiativ till en arbetsgrupp med uppgiften att
formulera rekommendationer för en balanserad användning
av trä för energi- och produktändamål. Arbetet resulterade i
följande rekommendationer:
I syfte att säkerställa en hållbar utveckling av träindustrin
och relaterade industrier, bevara konkurrenskraften hos
Europas träbaserade industrisektor, värna arbetstillfällena
och främja våra klimatpolitiska åtaganden, manar de
träbaserade industrierna alla beslutsfattare inom Europeiska
unionen och dess medlemsländer att:
• Erkänna de europeiska träbaserade industriernas roll som
nyckelpartners för ett urhålligt skogsbruk, maximerat
mervärde och flest möjliga arbetstillfällen från
skogsresurser
• Undvika ekonomiska bidragssystem för ”grön” elektricitet
som ger olämpliga incitament till en obalanserad
användning av biomassa uteslutande till elproduktion
• Stödja en bättre mobilisering av trä och annan biomassa, i
synnerhet genom att stödja skogsägarnas initiativ att öka
tillgängligheten på olika marknader via föreningar,
kooperativ, volymer osv, vilket leder till ökad motivation för
skogsbruk
• Formulera enhetliga strategier för att säkerställa och öka
tillgången på trä både som råmaterial och som energikälla,
med hänsyn taget till behovet av rättvisa regler för alla
aktörer enligt principerna för den fria marknaden
• Införa åtgärdsprogram som utnyttjar den stora potentialen
med hittills oanvänd biomassa på ett ekonomiskt och
hållbart sätt
56
• Gynna aktiviteter kring effektiv återvinning av restprodukter
från skogen och utvecklandet av biomassa särskilt odlad
för energiproduktion
• Främja återvinning av biprodukter och restprodukter av trä
genom att ta fram nya tekniker för effektivare insamling,
sortering och rengöring, samt genom att påverka
lagstiftningen kring avfall (”träavfall” som uppfyller vissa
kvalitetsnormer är inte avfall)
• Formulera en heltäckande definition av träbiomassa och
annan biomassa, inklusive ”sekundära” träprodukter och
bränslen
• Främja etablering av effektiva logistiksystem för transport
och distribution av biomassa
• Stödja projekt som främjar logistik och transporter från
biomassans och biprodukternas ursprung till
användningsplatsen, vilket leder till lägre ekonomisk och
miljömässig belastning
• Uppmuntra effektiv utvinning och användning av förnybara
energier genom införande av regler och administrativa
rutiner som garanterar att kraftverk med biomassa baseras
på kombinerad kraft- och värmeproduktion med hög
verkningsgrad
• Stärka FoU inom energiteknik för att utnyttja biomassa,
exempelvis för att ytterligare förbättra energieffektiviteten
och produktionen i installationer av kombinerade
kraftvärmeanläggningar (CHP), transportlogistik,
lagringsförhållanden, system för lagerplacering och nya
tekniker för dataöverföring
• Etablera informationsutbyte med FoU-resultat och stärka
nätverk där man diskuterar framgångsrika lösningar, främst
kring optimering och integrering av trä som råmaterial och
energikälla inom hela värdekedjan
• Betrakta träbaserade produkter som kolsänkor enligt
Kyotoprotokollet och därigenom erkänna kolcykeln och de
träbaserade produkternas bidrag till en mildring av
klimatförändringarna. Därtill erkänna deras överlägsna
ekologiska effektivitet jämfört med andra material och
deras överlägsna egenskaper för återvinning med minimal
energiförbrukning.
57
Motsatt sida
Lokalt småskaligtkraftvärmeverk som drivs medträavfall från bostadsområdetsbeskurna träd© BioRegional
Ovan
Träavfall lämpligt för produktionav träskivor eller bioenergi
Fördelarna med trä
Taktila egenskaper
Naturligt vackert
Lättbearbetat
Isolerande
Sunt
Säkert, lätt, starkt och hållbart
Stort antal tekniska lösningar
När dagens arkitekter och ingenjörer ritar byggnadsverk
med hög profil, som broar och offentliga byggnader, skolor
och fabriker, väljer de trä för dess moderna skönhetsuttryck
som samtidigt har sin grund i naturen och en respekt för
miljön.
Trä används allt oftare som material i bostadshus, daghem
och skolor, religiösa och administrativa byggnader, kultur-
och utställningslokaler, aulor och fabriker, liksom i
transportrelaterade konstruktioner som broar, ljudbarriärer,
konstruktioner i vatten och för skydd mot laviner.
Flexibiliteten med lättviktsmoduler i trä gör träkonstruktioner
särskilt lämpliga för hallar med flera funktioner, tack vare att
de är enkla att anpassa.
Trä är ett avancerat material med hög prestanda. Det har
hög bärförmåga i förhållande till sin vikt och goda termiska
egenskaper. Den stora tillgången på virke av olika slag och
med olika karaktär gör träet lämpligt också för de mest
varierade användningsområden.
Träkonstruktioner brukar karakteriseras av en kombination
av olika material i flera lager som tillsammans ger bästa
möjliga stabilitet, värme-, ljud- och fuktisolering,
brandsäkerhet och hållbarhet i konstruktionen.
”Träbyggande är en del av framtidens energisnåla
byggande. Trä är hållbart, koldioxidneutralt och har
mycket effektiva isolerande egenskaper, vilket skapar
utmärkta boendeförhållanden. En särskild fördel är
träets förmåga att sänka energiförbrukningen.
Träkonstruktioner ger högre värmeisolering än
traditionella byggmetoder, även med tunnare väggar.
En yttervägg i trä kan vara hälften så tjock som en
tegel- eller betongvägg men ge dubbelt så hög
värmeisolering, samtidigt som problemet med
köldbryggor minimeras; ett problem vanligt med andra
byggmetoder. Med tanke på att det blir allt viktigare
med energisnåla byggmetoder, kommer träet som
byggmaterial att spela en allt större roll i framtiden.”Dipl.-Ing. Markus Julian Mayer (Architect BDA) och Dipl.-Ing. Cathrin PetersRentschler, München, Tyskland
FlexibilitetFlexibiliteten i träbyggnadsmetoder gör det enklare att
variera byggnadens läge på platsen, dess planlösning, antal
rum, inredning och övergripande utseende. Värmeisoleringen
innebär att väggarna kan göras tunnare, vilket frigör upp till
10 % mer utrymme än med andra byggmetoder.
Ytbeklädnaden är en fråga om personlig smak. Väggar kan
täckas med träpanel, plattor, tegel eller puts. Tak kan täckas
med tegel, skiffer, betong eller metall.
60
Bygga med trä
Föregående sida
Trappa till läktaren i Petajavesi-kyrkan, FinlandFotografi Will Pryce från boken”Architecture in Wood”© Thames and Hudson Ltd, London
Motsatt sida vänster och höger
Träbyggande är en del avframtidens energisnålabyggande
BrandskyddTill skillnad från många andra material har trä ett
förutsägbart beteende när det brinner. Det bildas en
förkolnad yta som skyddar den inre kärnan. Byggelementen
kan därför dimensioneras så att de klarar erforderlig
belastning också vid brand.
De brandstoppande detaljerna i moderna träbyggnader
förhindrar brandspridning till hålrum och spridning av
förbränningsgaser.
”Vi tror på trä som byggmaterial. Det är ett sunt val,
under förutsättning att kraven på brandskydd och
andra byggregler följs. Träkonstruktioner underlättar
vårt arbete eftersom de förblir stabila längre och
brinner långsamt, jämnt och förutsägbart. Träets
beteende kan beräknas så att vi kan bedöma bärande
väggar och kritiska punkter i byggnaden. Detta gör
att vi blir säkra och kan ta oss in i byggnaden för att
släcka elden. Kollaps i en träkonstruktion till följd av
brand är förutsägbar. I en stålkonstruktion, däremot,
försvinner stabiliteten plötsligt och utan förvarning.
Därför tycker vi att moderna trähus är bra.”Wilfried Haffa, befälhavare i tyska Rietheim-Weilheims frivilliga brandkår, varsbrandstation är byggd i trä.
61
LjudisoleringModerna trähus uppfyller normerna för ljudisolering eftersom
de är byggda med olika material i flera lager. Med olika
konstruktionslösningar är det möjligt att uppfylla även
strängare krav.
BeständighetMed rätt konstruktion och noggrant detaljarbete kräver
byggvirke ingen kemisk behandling för att hålla länge. Trä är
motståndskraftigt mot värme, frost, korrosion och
föroreningar. Den enda faktor som måste tas i beaktande är
fukt.
Konstruktionsvirke torkas i virkestorkar till fastställda
fuktkvotsnivåer, vilket eliminerar behovet av kemisk
behandling vid användning inomhus.
Utvändiga arkitekturdetaljer såsom tillräckligt taksprång och
avstånd mellan trä och mark är viktiga faktorer. Träfasader
belastas inte och kräver därför ingen behandling.
Hållbarheten kan dock förlängas med värmebehandlat trä,
specialvirke och olika former av ytbehandling.
TräfasadArkitekter väljer allt oftare träfasader, både i samband med
renoveringar och vid nybyggnation, för ett modernt och
naturligt utseende med tidlös elegans och enkelhet.
Om man bortser från träfasadens estetiska fördelar har den
dessutom låg vikt, vilket underlättar hantering och transport. I
kombination med isoleringsmaterial sänker den
uppvärmningskostnaderna och ger en bekvämare
inomhusmiljö.
Träfasaden kan monteras på alla sorters ytterväggar och
passar lika bra på större industribyggnader och offentliga
byggnader med hög profil som på bostadshus.
TräfönsterNumera kan träfönster vara tekniskt mycket avancerade och
konstrueras med höga krav på värmeisolering och säkerhet.
Därtill kommer lågt underhållsbehov och lång hållbarhet.
Träfönster har flera uppenbara fördelar. De är estetiskt
tilltalande, de kan levereras i en mängd olika kulörer och
former, de är värmeisolerande, reducerar köldbryggor, kan
repareras vid skada och tillverkas av hållbara material.
62
Ovan vänster
Träfasader har blivit allt merpopulärt på bostadshus ochkommersiella byggnader. Dethär huset är klätt medvärmebehandladThermowood®.
Ovan höger
Träfönster kan uppfylla högakrav på värmeisolering ochsäkerhetKindrochet Lodge, Perthshire © Wood Awards2005
Motsatt sida ovan vänster
Trähus kan tillverkas med densenaste energibesparandetekniken
Motsatt sida nedan höger
Trä är motståndskraftigt motkemikalierSaltvattenbadhuset Solemar i Bad Dürrheim,Tyskland
Teknik i husenTrähus är inte bara det mest ekonomiska och miljövänliga
valet. De är dessutom den bästa plattformen för modern
teknik som styrd ventilation och luftutsug, värmeåtervinning
och solpaneler, vilka i många fall installeras som standard
redan i dag.
Trä vid renovering av gamla byggnaderTrä och träbaserade material har flera fördelar i samband
med renovering av gamla byggnader, också bortsett från
deras rent estetiska värde. Den viktigaste fördelen är att
materialet är flexibelt och mycket lättarbetat. Träkomponenter
kräver vanligtvis ingen utrustning för tunga lyft och de är
enkla att sätta på plats och att arbeta med. Träets
värmeisolerande och fuktreglerande egenskaper gör det
bekvämt att leva med, samtidigt som dess relativt låga
kostnad och långa hållbarhet gör det mycket
kostnadseffektivt.
63
Bra investering
Trähus är billiga att bygga, och bygga till, och ger låga drift-
och underhållskostnader under lång tid. Vid en studie av
totala livslängdskostnader som utfördes 2002 av
institutionen för stål- och träbyggande på universitetet i
Leipzig, Tyskland, konstaterades att professionellt ritade och
konstruerade trähus är en minst lika bra långsiktig
investering som byggnader i alla andra material.
I dag ligger den genomsnittliga livslängden för ett trähus på
mellan 80 och 100 år. Vissa byggföretag garanterar en
livslängd på 125 år. Trähus kan i själva verket hålla flera
hundra år, vilket de många exemplen från medeltiden är ett
tydligt bevis på.
Underhållskostnaderna för trähus är inte högre än för andra
byggmaterial. Träfasader med eller utan ytbehandling kräver
endast normalt underhåll.
64
Leva med trä
Anpassning till föränderliga behovEtt hus måste kunna anpassas till de boendes förändrade
levnadsförhållanden och till nya boendesätt på ett mer
generellt plan.
Tack vare trähusens lätta vikt och modulbaserade enheter är
det både enkelt och praktiskt att bygga vindsvåningar, lägga
till en extra våning eller utbyggnad, riva en vägg eller helt
enkelt modernisera.
I många fall är träkonstruktionen den enda lösningen när
man bygger vindsvåningar, eftersom den låga nettovikten
och överlägsna styrkan hos träelementen ger dem den
bärande funktion som är nödvändig, också vid stora
spännvidder.
Träkonstruktionen förkortar byggtiden vid utbyggnader och
byggelementens lätta vikt innebär att de kan levereras också
till platser med mycket begränsad framkomlighet.
Med lämplig planering kan inte bara fönster och dörrar, utan
även många el- och VVS-installationer förberedas redan på
fabriken.
Högre komfort, lägre kostnaderTrähus är överlägsna när det gäller värmeisolering, eftersom
cellstrukturen i träet ger det naturliga värmeisolerande
egenskaper som överträffar alla andra byggmaterial. Träet
håller kylan borta på vintern och värmen borta på sommaren.
Trähus som byggs med traditionella byggmetoder uppfyller
med lätthet reglerna för värmeisolering. Med extra isolering
är det relativt enkelt att bygga trähus med ultralåg eller till
och med ingen energiförbrukning. Mindre värmesystem
innebär betydligt lägre driftkostnader.
65
Ovan
Trä är ett perfekt material förpåbyggnader av vindsvåningar
Nedan
Termografiskt mätresultat vidanslutning mellan yttervägg ochbjälklagINFORMATIONSDIENST HOLZ hh 3 2 2 Holzbauund die Energieeinsparverordnung; Univ.-Prof. Dr.-Ing. Gerd Hauser et al
Motsatt sida
De här fiskarstugorna i Bergen,Norge, byggdes på 1800-taletFotografi Will Pryce från boken ”Architecture inWood” © Thames and Hudson Ltd, London
Träet är ett naturligt val i bostaden, både ur praktisk och
estetisk synvinkel. Inget annat material har samma tidlösa
skönhet eller ger en sådan känsla av välbefinnande.
TräpanelerTräpaneler skänker karaktär åt ett rum vare sig de är
moderna eller traditionella, målade, laserade eller helt
obehandlade. De döljer defekter, förbättrar isoleringen,
balanserar fukt och ger en tålig och underhållsfri yta. Ju
äldre panelen är, desto vackrare och mer karaktärsfull blir
den.
InnertakTräpaneler är särskilt populära till innertak. De döljer
ojämnheter, minimerar underhållsbehovet och underlättar
monteringen av belysnings- och ventilationssystem.
GolvTrägolv är vackra, praktiska, sunda, hållbara och ekonomiska.
De är tåliga men känns samtidigt varma och är följsamma
och sköna att gå på. De skyddar mot statisk elektricitet, är
därför mer lättstädat samt ger naturlig fuktreglering.
MöblerTrämöbler kombinerar tidlös skönhet med hållbarhet, både
som moderna stilmarkörer och rustika klassiker, som
handgjorda föremål av exotiskt lövträ och massproducerade
komponenter av odlat barrträ, ett material som blir allt
vanligare till ytterst hållbara komponenter i
tillverkningsindustrin.
Träets styrka, lätta vikt och stabilitet innebär att trämöbler är
oerhört hållbara och åldras vackert.
Sunt boendeTrä ger naturligt sunda boendeförhållanden. Det är enkelt att
hålla rent, bidrar till gott inneklimat, påskyndar
uppvärmningen och minimerar förekomsten av kondens.
Trä i trädgårdenTraditionen att bygga trästaket runt trädgårdar och
utomhusplatser är flera hundra år gammal. Än i dag är trä
det populäraste materialet i moderna trädgårdar.
Trä är billigt, enkelt att transportera och hantera och smälter
in naturligt i parker och trädgårdar. Möjligheterna är oändliga,
från staket till terrasser, från pergolor till lusthus, från
planteringslådor till växthus.
66
Ovan
Trä smälter in naturligt i parkeroch trädgårdar
Motsatt sida ovan
Med trä blir detta vindssovrumvarmt och stilrentFotografi © Åke E:son Lindman
Motsatt sida vänster
Eldstäderna har anpassats tillmodern teknik
67
Uppvärmning med träDe senaste decennierna har skogens tillväxt i Europa varit
betydligt större än avverkningen. Det finns dels miljömässigt
övertygande skäl att använda mer av denna rikliga förnybara
tillgång, dels allt mer lockande ekonomiska skäl, tack vare
träets relativt stabila pris. Moderna värmeverk som drivs med
träbränsle och eldstäderna i moderna bostadshus uppfyller
de flesta krav på energi- och uppvärmningsteknik.
Trä och kemikalierMetoderna för att bearbeta och ytbehandla trä kräver ofta
kemikalier i form av lim, färg och ytbeläggningar, samt
produkter som förbättrar träets biologiska hållbarhet och
fuktbeständighet.
Träskyddsmedel tillsätts under noga kontrollerade former i
slutna system och följer relevanta europeiska och nationella
lagar. Vakuumimpregnerat virke till byggande, jordbruk,
landskapsarkitektur, trädgårdsprodukter, marina miljöer,
järnvägsmiljöer och andra användningsområden håller extra
länge och är ett bra och miljövänligt alternativ till material
som inte är förnybara.
Formaldehyd är en enkel men viktig organisk kemikalie som
återfinns i de flesta livsformer, också i oss människor. Den
finns naturligt i spårbara mängder och används också i
formaldehydbaserade limmer vid tillverkning av vanliga
träprodukter. Världshälsoorganisationen WHO har fastställt
en rekommenderad gräns för koncentrationen av
formaldehyd i inomhusluft på högst 0,1 mg/m3. Omfattande
studier av inomhusluft har visat att formaldehydnivån i
europeiska bostäder bara uppgår till en tredjedel av detta
riktvärde. Gränsvärdet för den strängaste
formaldehydklassen (E1) i europeiska normer för
träbaserade produkter är direkt kopplad till WHO:s riktlinjer.
Trots att de träbaserade produkterna avger vissa mängder
formaldehyd, ligger nivån betydligt under WHO:s
rekommendationer. Användningen av formaldehyd gör det
möjligt att framställa träprodukter med hög kvalitet till rimliga
kostnader.
Industrin:fakta och statistik
Den europeiska industrin ger över 3 miljoner arbetstillfällen
Omsätter 226 000 miljoner euro per år
Byggsektorn uppvisar stark tillväxt
Nya medlemsländer ger nya möjligheter
Europa är världens största möbelproducent
Industrin samarbetar för att främja användningen av trä
Viktigaste aspekternaDrivkraft i den globala ekonomin
Den träbearbetande industrin är en stor arbetsgivare i flera
av EU:s medlemsländer och en av de tre största industrierna
i Österrike, Finland, Portugal och Sverige.
Välfärdsskapare i Europa
Den träbearbetande industrin ger arbetstillfällen till mer än 3
miljoner människor i de 25 EU-länderna. Tillsammans med
övriga traditionella industrier spelar den en viktig roll när det
gäller att nå Lissabonmålet att bli världens mest
konkurrenskraftiga region.
Bidragande faktor till utveckling av hela landet
I många europeiska länder är företagen ofta belägna i
avsides, mindre industrialiserade eller utvecklade områden
och utgör en regionalpolitiskt viktig industri.
Diversifierad industri
Industrin omfattar en rad olika typer av verksamheter, från
sågning, hyvling och impregnering till tillverkning av
träbaserade skivor och faner, från byggprodukter till
snickerier och från lastpallar och förpackningar till möbler.
Industri med små och medelstora företag
Företagen inom den träbearbetande industrin är mestadels
små och medelstora. Det finns bara ett fåtal stora koncerner,
vanligtvis inom sektorerna sågverk samt skiv - och
golvtillverkning, och verksamheten bedrivs inom Europa eller
internationellt. Det sammanlagda antalet företag inom den
träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna beräknas till
186 000 och 139 000 företag inom möbelindustrin.
Representeras av CEI-Bois
Industrin representeras på europeisk och internationell nivå
av CEI-Bois, European Confederation of Woodworking
Industries. CEI-Bois består av nationella medlemmar och
europeiska branschorganisationer som representerar de
olika sektorerna inom den träbearbetande industrin. CEI-
Bois har bland sina medlemmar 8 europeiska
sektorsorganisationer och 25 nationella organisationer från
21 europeiska länder.
70
Industrins betydelse
Nedan
De olika sektorernas betydelseinom den träbearbetandeindustrin i de 25 EU-länderna,sorterade efterproduktionsvärde – sammanlagtvärde 226 000 miljoner eurooch en årlig tillväxt medigenomsnitt 1,7 %.
Motsatt sida ovan vänster
Sysselsättning perindustrisektor i EU 15 och EU25, 2004Beräkningar av EUROSTAT och CEI-Bois
Motsatt sida ovan höger
Automatisering i industrin
Motsatt sida nedan
Tillverkning av böjd limträbalk
Sågning,hyvling,träskydd12%
Träbaserade skivor9%
Möbler51%
Byggkomponenter19%
Förpackningar4%
Övrigt 5%
Sektorerna inom den träbearbetande industrin i de25 EU-länderna
71
EU-sysselsättning per sektor
0 300 600 900 1200 1500
trämanufaktur
möbler
trämanufaktur
möbler
Sysselsättning i EU 25 (x 1 000)
Sysselsättning i EU 15 (x 1 000)
0 300 600 900 1200 1500
Omsättningen inom den träbearbetande industrin i de 25
EU-länderna uppgick till 226 000 miljoner euro.
Hälften av värdet utgjordes av möbelsektorn och den andra
hälften av övrig träbearbetande industrin, vilket motsvarar
rekordhöga 111 600 miljoner euro.
Tillverkningen i EU domineras av Italien och Tyskland, där
Italien gick om Tyskland 2002. Frankrike kommer en bit
efter på tredje plats, tätt följt av Storbritannien och Spanien.
I de nya medlemsländerna ser situationen något annorlunda
ut. Där har trä- och sågverksindustrin dominerat i många år,
men sedan 2004 har den hunnits ikapp av en starkt
växande möbelindustri som nu upptar nära 48 % av det
totala värdet.
Tillsammans representerar de sektorerna 9 %, eller 20 800
miljoner euro, av det sammanlagda produktionsvärdet i de
25 EU-länderna.
Mer än 46 % av värdet kommer från Polen, följt av Tjeckien
med 19 % och Slovenien och Ungern med strax över 6 %
vardera.
72
Nedan
Produktionsvärde perEU-medlemsland
Motsatt sida ovan höger
Omsättningen i denträbearbetande industrin i de25 EU-länderna uppgick till226 000 miljoner euro
Motsatt sida ovan vänster
Sektorernas relativa betydelse inya medlemsländer
Motsatt sida nedan
Avancerade former kan skapasmed EWP
Industrinsproduktionsvärde
Produktionsvärde per EU-medlemsland
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Italien
Tyskland
Storbritannien
Spanien
Frankrike
Sverige
Polen
Finland
Österrike
Danmark
Portugal
Tjeckien
Belgien/Luxemburg
Nederländerna
Slovenien
Ungern
Lettland
Slovakien
Estland
Litauen
Irland
Grekland
miljoner EUR
2002 2003
De baltiska länderna rapporterade en tillväxt på mellan 42
och 101 % under perioden 2000-–2004 och höga
tillväxtsiffror förväntas även för de kommande åren.
Träförädlingsindustrin växte dessutom med över 50 % under
samma period i Slovakien, Slovenien och Tjeckien, främst
tack vare en blomstrande möbelsektor.
73
Lettland
Estland
Ungern
Tjeckien
Slovakien
Slovenien
0 20 40 60 80 100
88%
71%
70%
61%
63%
59%
0 20 40 60 80 100
Procentandel träindustri
Procentandel möbeltillverkning
Träbearbetande industri i nya medlemsländer
ByggsektornFramgångarna inom träförädlingsindustrin, möbelsektorn
inräknad, är i hög grad beroende av framgångarna inom
byggindustrin, eftersom det stora flertalet av alla produkter
som tillverkas inom den europeiska träförädlingsindustrin
letar sig fram till byggsektorn, både till ren konstruktion och
till andra användningsområden, samt till dekorativa
tillämpningar som exempelvis möbler. Industrin är därmed ett
viktigt bidrag till ett byggsegment som motsvarar i
genomsnitt 12–14 % av EU-medlemsländernas BNP.
På kort sikt förväntas ingen större tillväxt av nybyggandet i
Västeuropa. Den största delen av tillväxten kommer från
Östeuropa i form av reparation, underhåll och renovering,
vilka för närvarande står för i grova drag 50 % av de
sammanlagda byggmarknaderna för bostadsändamål och
40 % av marknaderna för övriga ändamål i Västeuropa.
Motsvarande siffror i Östeuropa är 35 respektive 25 %.
Andelen bostadshus med trästommar ökar, i synnerhet i
centrala Västeuropa och Storbritannien. I Västeuropa, där
marknadsandelen är cirka 7 %, beräknas antalet hus med
trästommar öka med 30 000-60 000 fram till år 2010.
Motsvarande ökning i Östeuropa, där marknadsandelen är
närmare 3 %, beräknas till 3 000-6 000.
Skillnaden i tillväxt mellan Väst- och Östeuropa beräknas
öka. Västeuropa förväntas bara växa med 5 % fram till 2007,
jämfört med 22 % i Östeuropa. Östeuropa kommer också
fortsättningsvis att vara attraktivt för utländska investerare,
eftersom EU-medlemskapet innebär mindre byråkrati och
positiva handelsvillkor med andra medlemsländer.
74
Industrisektorer
MöbelsektornDenna sektor är värd ca 275 miljarder euro per år. Av de
åtta största internationella möbeltillverkande länderna (USA,
Kina, Italien, Tyskland, Japan, Kanada, Storbritannien och
Frankrike) är fyra europeiska och utgör sammanlagt cirka 27
% av den totala produktionen i världen och nästan hälften av
den totala exporten.
Europa är fortfarande världens största möbeltillverkare, men
importen till EU har ökat med mer än 27 % sedan 2000, till
mer än 46 000 miljoner euro 2005. De senaste tre åren har
möbelimporten stigit kraftigt med en tvåsiffrig tillväxttakt.
Kina ökar sina marknadsandelar i snabb takt medan särskilt
USA:s möbelexport till EU har minskat.
Sektorn är en stor konsument av träbaserade skivor, men
även av sågat virke, i synnerhet lövträ. Av den anledningen
är utvecklingen inom Europas träförädlingssektor nära
kopplad till möbelsektorn.
I länder som Frankrike, Italien och Spanien består
möbelsektorn i princip av mindre företag, medan tyska
tillverkare tenderar att vara större och mer industrialiserade.
Hälften av den tyska marknaden utgörs av företag med fler
än 300 anställda. I de nya EU-medlemsländerna får
möbelindustrin snabbt större betydelse.
Ny teknikTräbearbetningsindustrierna i Västeuropa har upplevt några
av världens högsta kostnader för råmaterial och arbetskraft,
vilket har tvingat dem att införa avancerad ny teknik för att
förbli konkurrenskraftiga och lönsamma. De tekniska
framstegen är dock inte begränsade till träbearbetning.
Funktioner som logistik, transport, upphandling och annat
har alla gynnats av den tekniska utvecklingen, som har
stärkt industrins konkurrenskraft både när det gäller
kvantitet och kvalitet.
Den tekniska utvecklingen har drivits på av de största
exportländerna, som Finland och Sverige, och är i dag
utbredd inom sågverksindustrin där den påskyndar
kostnadseffektiviteten och utvecklingen av produkter och
tjänster med mervärde. Sammanslagningen av industrier
leder till större produktion från färre enheter, liksom högre
specialisering och ökad kundnytta.
Inom industrierna för tillverkning av MDF, OSB och
spånskivor har den viktigaste tekniska utvecklingen under de
senaste decennierna varit tekniken med kontinuerlig
pressning, som avsevärt har sänkt produktionskostnaderna
genom stordriftsfördelar och förbättrad processtyrning.
Eftersom arbetskraften är en betydande kostnadsfaktor
inom snickeri- och möbelföretagen har europeiska företag
infört datorstödda tekniker och arbetsrutiner, där
tyngdpunkten har flyttats från enbart sågning till
vidareförädling, ytbehandling och montering av produkter.
75
Ovan vänster
Möbelsektorn inom EU är värd115 000 miljoner euro med enårlig genomsnittlig tillväxt på1,8 %.
Ovan höger
Sågverksindustrin investerar iny teknik
Motsatt sida
Fram till 2010 förväntas33 000–66 000 nya hus medträstommar byggas i Europa
Sågade trävarorDelsektorn för sågade trävaror utgör 12 % av den totala
träbearbetande industrin i de 25 EU-länderna och
producerar årligen cirka 91 miljoner m3 (27 600 miljoner
euro) från 9 000 företag med sammanlagt 268 000 anställda.
Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och
byggande, exempelvis i byggkomponenter (trästommar, golv,
utomhusterrasser, snickerier osv), och till paneler, platsbyggd
inredning, möbler och andra detaljer i bostadshus.
Sågade barrträvarorDenna sektor är på väg att konsolideras. De tio största
producenterna, vanligtvis storskaliga multinationella
tillverkare av skogsprodukter, har ökat sina marknadsandelar
från 15 % 1995 till 25 % 2004.
Sågade lövträvarorProduktionen inom de 25 EU-länderna ökade med hela 6,7
% under de senaste åren, med Frankrike i täten, medan
efterfrågan ökade med 5,2 % tack vare ökat
bostadsbyggande med ökad efterfrågan på möbler och
inredningar.
Den här delen av industrin är relativt fragmenterad och
består av flera mindre företag. Produktionen sker på lokal,
regional eller nationell nivå, inom nischer som skapats
genom lokala skogsresurser eller marknader, men med
ökande internationell försäljning. Konsolideringen inom
industrin är låg, men integreringen framåt i förädlingskedjan
är betydande och uppfyller specifika produkt- eller
marknadsbehov.
76
Träprodukter
Listverk9%
Förpackningar19%
Limfogsskivor2%
Trädgårds- och staketmaterial
5%
Övrigt8%
Byggnadskonstruktioner47%
Snickerier4%
Limträ2%
Möbler3%
Vänster
Beräknad förbrukning avsågade barrträvaror i de främstaimportländerna i Europa.Siffrorna gäller Storbritannien,Frankrike, Spanien, Italien,Tyskland och Nederländerna,men förbrukningen fördelas pålikartat sätt i flera andra länder.Jaakko Pöyry Consulting
Motsatt sida ovan vänster
Sågade trävaror utgör 12 % avträförädlingsindustrin i EU 25
Motsatt sida mitten
Tillverkningen av parkett harökat stadigt de senaste 15 åren
Motsatt sida nedan
Snickerisektorn har en årligomsättning på 12 000 miljonereuro i EU 15
Förbrukning av barrträvirke
77
ParkettMedlemsländerna i FEP (European Federation of the
Parquet Industry) producerar närmare 100 miljoner m2
parkett (massiv och flerskikt). Produktionen har ökat stadigt i
mer än 15 år och de europeiska producenterna är
föregångare för hela världen när det gäller produktutveckling
och nyskapande.
Västeuropa står för mer än 90 % av den sammanlagda
parkettkonsumtionen i Europa, med Tyskland, Spanien och
Italien som de största marknaderna. I Östeuropa utgör
Slovakien och Ungern de största marknaderna, gynnade av
den ökande tillgången på parkett från lokala industrier.
Dessutom förväntas den sammanlagda konsumtionen i
Östeuropa öka fram till 2010 och överta en större andel av
den europeiska konsumtionen, till följd av snabb ökning
inom renovering och nybyggande.
Även om parkettindustrin driver på konsolideringen av
tillverkare av sekundära träprodukter, ligger
marknadsandelen för de fem största företagen fortfarande
på cirka 35 %.
SnickerierSnickerier inbegriper allt snickeriarbete i samband med
byggande, till exempel dörrar, fönster och takstolar. Sektorn
omfattar cirka 24 000 företag i EU 15, med 250 000
anställda och en årlig omsättning på 12 000 miljoner euro.
Majoriteten av företagen är små eller medelstora, men
trenden går mot sammanslagning till större enheter.
Träbaserade skivorDetta är en viktig delsektor som utgör 9 %, motsvarande 13
miljarder euro, av den sammanlagda industriproduktionen
med cirka 80 000 anställda i EU-länderna.
Träbaserade skivor används som halvfabrikat vid en rad olika
tillämpningar i möbelindustrin, byggindustrin (inklusive
tillverkning av golvmaterial), förpackningsindustrin och inom
DIY (GDS-gör det själv) segmentet.
De viktigaste slutanvändarna av plywood och OSB är
byggmarknaden och förpackningsindustrin. Plywood säljs
även på särskilda nischmarknader inom transportsektorn, för
båtbygge och tillverkning av musikinstrument.
Möbelindustrin är den största konsumenten av spånskivor
(41 % 2004), medan laminatgolv är en blomstrande
marknad för MDF som i dag utgör mer än 40 % av
användningsområdena. Laminatgolv är i själva verket den
snabbast växande produkten inom träförädlingsindustrin just
nu.
Till följd av den höga tillväxten och sammanslagningen av
västeuropeiska tillverkare av skivor baserade på återvunnet
trä (spånskivor, MDF och OSB) har tillverkningen
koncentrerats till ett fåtal dominerande multinationella
företag. Dessa företag flyttar i allt högre utsträckning sin
produktion och utökar sina marknader till Östeuropa, där de
kan dra fördel av lågkostnadsproduktion och växande
marknader. Tillväxten kan till en del hänföras till flytten av
vidareförädlande företag från Västeuropa till Östeuropa.
Konsolidering sker när det gäller tillverkarna av plywood och
hårda fiberskivor.
78
Ovan
Delsektorerna inom sektorn förskivindustrin
Nedan
Spånskivor, MDF, lamineradeskivor, OSB
Motsatt sida ovan vänster
Mer än 350 miljoner lastpallarproduceras i Europa varje år
Motsatt sida ovan höger
LVL-pelare och balkar
Motsatt sida nedan
Limträbalkar på den nyainstitutionen för pedagogik vidCambridge University,StorbritannienFotografi med tillstånd från Wood Awards 2005
Fiberskivor(MDF, hårda fiberskivor, porösa fiberskivor osv)
24%
Spånskivor(OSB osv)
70%
Faner,plywood
och lamellträ6%
Delsektorerna inom sektorn för träbaserade skivor
79
EWP-produkterEWP-produkter (Engineered Wood Products), exempelvis
limträ, I-balkar och LVL, är en viktig konkurrent till betong-
och stålbjälkar och används allt oftare av arkitekter i
byggsammanhang, i synnerhet i samband med storskaliga
konstruktioner som broar, idrottsanläggningar och
universitetsbyggnader, medan avancerade defektfria
produkter som fingerskarvat och konditionerat virke är
populära inom snickeriindustrin. Den årliga produktionen
ligger på cirka 2,5 miljoner m3, där limträ står för 2,3 miljoner
m3.
Stora multinationella företag på den internationella
marknaden dominerar allt mer inom den här delsektorn, i
synnerhet inom tillverkning av LVL och I-balkar. Mer
småskaliga företag med nationell verksamhet står emellertid
för en stor andel av tillverkningen av limträbalkar.
Lastpallar och förpackningarCirka 20 % av all virkeskonsumtion i Europa används till
lastpallar och förpackningar. Varje år tillverkas fler än 350
miljoner träpallar i Europa. Sektorns utgör 4 % av den
träförädlande industrins värde i EU, med 3 000 företag och
cirka 50 000 anställda.
Produktionen i Europa är fortfarande fragmenterad, med ett
stort antal små och medelstora aktörer med nationell
verksamhet. Till följd av standardiseringarna och handeln
inom euroområdet har ett fåtal större koncerner börjat
bedriva verksamhet internationellt.
FTP och andra forskningsinitiativCEI-Bois (European Confederation of Woodworking
Industries), CEPF (Confederation of European Forest
Owners) och CEPI (Confederation of European Paper
Industries) har lanserat ett projekt för att etablera en
teknologiplattform för den skogsbaserade sektorn. Forest
Technology Platform, FTP, är ett branschorganiserat projekt
som syftar till att införa och verkställa sektorns FoU-plan
inför framtiden. Projektet backas upp av ett stort antal
intressenter.
För att uppnå den skogsbaserade sektorns ”Vision 2030”
kommer sju forskningsområden inom FTP:s strategiska
forskningsagenda (SRA) att prioriteras. SRA är det första
forskningsprogram som omfattar alla relevanta europeiska
nätverk och branschinitiativ, med garanterad geografisk
balans.
Arbetet inom FTP är obligatoriskt enligt EU-kommissionens
sjunde ramprogrammet (Framework Programme 7, FP7),
som kommer att löpa från 2007 till 2013.
Teknologiplattformarna är de huvudsakliga ”kanalerna” för att
ge konkreta förslag till arbetsprogrammen och för
samarbetet med EU-kommissionen inom det aktuella
området.
EFORWOODEFORWOOD är ett nyligen startat europeiskt
forskningsprojekt om hållbarhet i den skogsbaserade
sektorn. Projektets syfte är att ta fram bedömningskriterier
och dataprogram som kan användas för att utvärdera och
vidareutveckla träets bidrag till en hållbar utveckling.
Projektet kommer att omfatta hela den europeiska kedjan,
från skogsbruk till industriell tillverkning, konsumtion och
återvinning av material och produkter.
EFORWOOD har en budget på 20 miljoner euro, projektet
ska löpa i 4 år och involvera 38 organisationer från 21
länder. Det är det största projektet i hela den europeiska
skogsbaserade sektorn som finansieras av EU-
kommissionen, vilken bidrar med 13 miljoner euro av den
totala budgeten.
European Wood InitiativeNär europeiska producenter exporterar till marknader som
exempelvis Asien, konkurrerar de med starka aktörer från de
nordamerikanska träindustrierna som kan göra stora
investeringar i standardiseringsarbete och marknadsföring
tack vare stora ekonomiska bidrag.
European Wood Initiative har tillkommit som ett sätt att
hjälpa företag att konkurrera i Kina och Japan.
80
Marknadsförings- ochforskningsinitiativ
Motsatt sida ovan
Tidskriften Building Europe
Motsatt sida nedan
European Wood Initiative hartillkommit som ett sätt att hjälpaföretag att konkurrera i Kinaoch Japan
Aktiviteter inom europeiska institutioner1995 beslutade man inom DG Enterprise
(industridirektoratet) att upprätta en enhet för
skogsbaserade industrier. Enheten är nödvändig för att man
ska kunna bevaka all relevant utveckling inom sektorn och
säkerställa att aktörerna inom sektorn kan göra sig hörda i
EU-kommissionens funktioner.
COSTCOST:s (European Cooperation in the field of Scientific and
Technical Research) initiativ finansieras till stor del av EU
och inbegrep ursprungligen akademiska forskare, men
engarerar idag även partners inom industrin. Technical
Committee on Forests and Forestry Products utgör ett
effektivt forum där branschen får möjlighet att möta
akademiska forskare.
Kommunikation och initiativ för attmarknadsföra träFlera EU-länder har lanserat nationella strategier för att
främja användningen av trä. Strategierna har förstärkts med
flera pan-europeiska marknadsföringsprojekt i Europa, men
också på marknader i tredje världen, till exempel Asien.
Roadmap 2010Med CEI-Bois som paraplyorganisation är detta branschens
första strategiska projekt som syftar till att göra trä och
träbaserade produkter till det främsta materialet vid
byggande och inredning före 2010. Planen inbegriper
lobbyverksamhet, marknadsföring, forskning och utveckling
och utbildning.
81
Källa: www.europeanwood.org
82
Referenser
1 Rakonczay, Jr., Z., 2003, ”Managing forests for adaptation toclimate change”. ECE/FAO-seminarium: ”Strategies for the SoundUse of Wood”, Poiana Brasov, Rumänien. 24-27 mars 2003.
2 IPCC (UN Intergovernmental Panel on Climate Change), 2000,IPCC Assessment Report.
3 Arctic Climate Impact Assessment, 2005, ”Impacts of warmingArctic”.
4 EU-kommissionen, 2003, ”Better Buildings - New European legislationto save energy”http://europa.eu.int/comm/energy/demand/legislation/doc/leaflet_better_buildings_en.pdf.
5 Frühwald, Welling, Scharai-Rad, 2003, ”Comparison of woodproducts and major substitutes with respect to environmental andenergy balances”. ECE/FAO-seminarium: Strategies for the sounduse of wood, Poiana Brasov, Rumänien. 24-27 mars 2003.
6 TRADA (Timber Research and Development Association UK),www.trada.co.uk.
7 Skogsindustrierna, 2003, ”Forests and Climate”.
8 Nabuurs et al., 2003, ”Future wood supply from European forests– implications for the pulp and paper industry”, Alterra-rapport927, Alterra/EFI/SBH for CEPI, Wageningen, Nederländerna.
9 2003, ”State of the World’s Forests”, FAO Rom.
10 FAO, 2002, ”Forest Products 1996 – 2000”, FAO Forestry Series35, Rom.
11 Mery, G. Laaksonen-Craig, S. och Uuisvuori, J., 1999, ”Forests,societies and environments in North America and Europe”. In Palo,M. and Uusivuori, J., (red.) World Forests, Society andEnvironment, volym 1. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.
12 MCPFE, 2003, ”State of Europe’s Forests 2003 – The MCPFEreport on sustainable forest management in Europe”, Horn, Wien.
13 EFI-presentation, 2004, ”Impact of accession countries on theforest/wood industry”, www.innovawood.com.
14 Parviainen, J., 1999, ”Strict forest reserves in Europe – Efforts toenhance biodiversity and strengthen research related to naturalforests in Europe”, COST Action E4, Forest Reserves ResearchNetwork.
15 Parviainen, J. och Frank, G., 2002, ”Comparisons of protectedforest areas in Europe to be improved”, COST Action E4, EFI,Metla, EFI-News.
16 Indufor, 2004, ”CEI-Bois Roadmap 2010 - Summary of WorkingPackages”, 1.1, 1.2 och 5.1.
17 BRE (Building Research Establishment), 2004, ”BuildingSustainably with Timber”,www.woodforgood.com/bwwpdf/bswt.pdf.
18 RTS Building Information Foundation, 2001, ”EnvironmentalReporting for Building Materials” – 1998–2001 ochMiljøministeriet, Danmark, 2001, ”The Environmental Impact ofPackaging Materials”.
19 Tratek/SCA, September 2003, ”Materials Production andConstruction”.
20 Christian Thompson, WWF-UK, mars 2005, ”Window ofOpportunity – the environmental and economic benefits ofspecifying timber window frames”,www.woodforgood.com/lwwpdf/window_of_opportunity.pdf.
21 BRE (Building Research Establishment), 2004, ”EnvironmentalProfiles”.
22 Informationsdienst Holz, DGfH, www.informationsdienst-holz.de.
23 Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, 2006, ”UKBuilding Regulations, Approved Document L”, ODPM/EU-direktiv2002/91/EC, OJ L1 den 4.1.2003.
24 Adolf Merl, 25 april 2005, ”Recovered wood from residential andoffice building – assessment of GHG emissions for reuse,recycling, and energy generation”, workshop COST Action E31,Dublin, www.joanneum.ac.at/iea-bioenergy-task38/workshops/dublin05.
25 EPF (European Panel Federation), 2005, ”Annual Report 2004-2005”.
26 European Panel Federations branschregler för användning avåtervunnet trä i träbaserade skivor, 2000. European PanelFederations regler för leveransvillkor för återvunnet trä, 2002. DINEN 71-3 + A1, 2000, ”Safety of toys - Part 3: Migration of certainelements”.
27 Wegener G., Zimmer, B., Frühwald, A., Scharai-Rad, M., 1997,”Ökobilanzen Holz. Fakten lesen, verstehen und Handeln”,Informationsdienst Holz, Deutsche Gesellschaft für Holzforschung(Herausgeber), München.
83
Definition av begrepp
Sågade trävaror
Sågade trävaror används i huvudsak inom industri och byggande,exempelvis i byggkomponenter (trästommar, golv, utomhusterrasser,snickerier osv), och till inomhuspaneler, platsbyggd inredning, möbleroch ytskikt i bostadshus.
Limträ
Träprodukt som tillverkas genom sammanlimning av virke underkontrollerade former. Limträ är snyggt och starkt nog för att varabärande över spännvidder, och blir allt vanligare som arkitektonisktoch strukturellt byggmaterial i pelare och balkar, samt ofta även ikomponenter som belastas med både böjning och tryckpåkänning.
I-balk
Ser ut som ett versalt "I" och tillverkas av två flänsar i homogentvirke eller LVL-material och med ett vertikalt liv av exempelvisplywood eller OSB.
LVL (laminated veneer lumber)
Tillverkas genom sammanlimning av flera fanerskikt av barrträ såatt de bildar en sammanhängande skiva. Fibrerna löper ilängdriktning i alla skikt. Beroende på användningsområdet sågasLVL till paneler, balkar eller stolpar.
MDF (medium density fibreboard)
Träbaserad skiva som tillverkas av träfibrer under värme och tryck,med tillsats av bindemedel.
OSB (oriented strand board)
Skiva där långa träspån sammanlimmas i en viss riktning, medtillsats av bindemedel.
Spånskiva
Träbaserad skiva som tillverkas under tryck och värme av träfibrer(flis, hyvelspån, sågspån och liknande) med tillsats av bindemedel.
Plywood
Träbaserat skivmaterial som kombinerar hög mekanisk styrka medlätt vikt. Den består av flera ark träfaner som limmas samman ikorslimmade skikt. Fibrerna i de olika skikten löper vinkelrätt motvarandra. I ytterskikten löper fibrerna vanligtvis parallellt med skivanslångsida. Konstruktionen medför att materialet blir starkt och stabiltoch mycket tåligt mot stötar och vibrationer, liksom mot slitage,splittring och buktning (fuktstabila).
Kompositmaterial trä-plast
Tillverkas av fina träfibrer som blandas med olika typer avplastmaterial (PP, PE, PVC). Materialet till en degliknandekonsistens och formas på önskat sätt. Tillsatser såsom färgämnen,bindemedel, konsistensgivare, fyllningsmedel, förstärkningsmedel,skummedel och smörjmedel bidrar till att anpassa slutprodukten tilldet aktuella användningsområdet. Med ett cellulosainnehåll på upptill 70 % beter sig kompositmaterialen som trä och kan formas medvanliga träbearbetningsverktyg. Deras extrema fuktbeständighet gör
dem väl lämpade till terrasser, fasadbeklädnad, parkbänkar ochliknande. Det finns även en växande marknad för användninginomhus, exempelvis i dörrkarmar, listverk och möbler. Materialet kanformas till både massiva och ihåliga profiler. Sektorn förkompositmaterial med en kombination av trä och plast är en av demest dynamiska av alla nya kompositsektorer.
Program för skogscertifiering
ATFS (American Tree Farm System), CSA (Canadian StandardsAssociation), FSC (Forest Stewardship Council), MTCC (MalaysianTimber Certification Council), PEFC (Programme for theEndorsement of Forest Certification Schemes), SFI (SustainableForestry Initiative).
Självföryngrande skog (skottskjutning)
Skog bestående av skott på stubbar efter avverkning, som växer tillnya träd.
Europa
Albanien, Andorra, Belgien/Luxemburg, Bosnien/Herzegovina,Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island,Italien, Jugoslavien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,Makedonien, Malta, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen,Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz, Slovakien,Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland,Ukraina, Ungern, Vitryssland och Österrike. (EU 25-länderna angesmed kursiv stil.)
Avverkning
Genomsnittlig (årlig) stående volym av levande eller döda träd, medbark, som avverkas under en given referensperiod, inklusive trädeller delar av träd som inte bortforslas från skogen, annanträdbevuxen mark eller avverkningsplats.
Skog
Mark med en krontäckning (eller motsvarande mätmetod) på mer än10 % och en yta på mer än 0,5 hektar. Träden ska kunna nå enminimihöjd på minst 5 m vid mognad på plats.
Naturlig återväxt
Återetablering av ett skogsbestånd på naturlig väg, det vill sägagenom naturlig sådd eller självföryngring. Kan påskyndas medmänsklig inblandning, till exempel genom utgallring eller inhägningför att skydda mot skador från vilt eller betande tamdjur.
Halvnaturlig skog
Träd som kan förekomma naturligt på en viss plats och somuppvisar likheter med urskog. Kan betraktas som återplantering avdet naturliga skogsbeståndet med hjälp av olika skogsbruksmetoder.Inkluderar plantering och sådd av inhemska arter.
84
Litteraturtips
CEI-Bois, ”Memorandum of the Woodworking Industries to theEuropean Institutions”, Brussels, november 2004
EU, ”Communication from the Commission to the Council and theEuropean Parliament. Reporting on the Implementation of the EUForestry Strategy”, COM (2005) 84 slutversion, Bryssel, mars 2005
Euroconstruct, 2005 (http://www.euroconstruct.org)
Euroconstruct, ”Eastern Europe leads recovery in Europeanconstruction”, juni 2005(http://www.euroconstruct.org/pressinfo/pressinfo.php)
European Panel Federation , ”Annual Report 2004-2005”, juni 2005
European Organisation of the Sawmill Industry, ”Annual Report2004”, maj 2005
European Wood, 2005 (http://www.europeanwood.org)
Eurostat, EU:s statistikkontor, 2005.
Jaakko Pöyry Consulting, ”Roadmap 2010, key findings andconclusions: Market, Industry & Forest Resource Analysis”, februari2004
UNECE, ”Forest Products Annual Market Review 2004-2005”,Timber Bulletin, Genève, 2005
UNECE, ”Forest Products Annual Market Review 2003-2004”,Timber Bulletin, Genève, 2004
Tack
German Timber Promotion Fund
Thames and Hudson Ltd, London för fotografier från boken”Architecture in Wood” av Will Pryce
”I mars 2000 tillkännagav EU:s ministerråd en tioårsstrategi för hur EU skulle
bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi. En viktig faktor
för att omsätta strategin i praktiken är begreppet hållbar utveckling. Hållbar
utveckling kräver att initiativ för att främja tillväxt och arbetstillfällen kombineras
med hänsyn till sociala aspekter och en bättre miljö. Att komma till rätta med
klimatförändringarna är en av de frågor som är avgörande för en hållbar
utveckling.
EU arbetar aktivt för att medlemsländerna ska samarbeta i klimatfrågan. För närvarande diskuteras
stora frågor som exempelvis hållbar hantering av naturresurser och hur utarmande av den biologiska
mångfalden i Europa kan förhindras. 2006 är ett viktigt år när det gäller att skapa en global syn på
klimatförändringen, då beslutas nämligen om åtgärder för perioden efter 2012 enligt Kyotoprotokollet.
De europeiska träförädlande industrierna är villiga att arbeta för en hållbar utveckling, inte minst
eftersom deras råmaterial kommer från skogar som sköts på ett uthålligt sätt. Europakommissionen
gjorde nyligen följande uttalade: ’Skogsprodukter spelar definitivt en viktig roll för att motverka
klimatförändringarna genom att minska mängden koldioxid i atmosfären. Produkternas specifika
egenskaper, som deras förmåga att lagra kol, höga återvinningsbarhet, råmaterialets förnybarhet och
det faktum att de är mindre fossilbränsleintensiva än andra material vid tillverkningen, gör att dessa
produkter är att föredra i lagstiftning som syftar till att bekämpa klimatförändringar genom att minska
utsläppen och mängden växthusgaser i atmosfären’ (DG Enterprise, Report regarding the role of
Forest Products for Climate Change Mitigation, 2004).
Med denna publikation vill vi bidra till en bättre förståelse för de miljömässiga fördelarna med ökad
användning av trä och träbaserade produkter. Utöver de naturliga positiva egenskaperna hos
träbaserade produkter vill vi även visa på de avsevärda tillskott som träförädlingsindustrin kan bidra
med i fråga om arbetstillfällen och välfärd i Europa, i synnerhet i glesbygdsområden.”
Förord
Design och produktion: Ideas
www.ideaslondon.com
Catherine GUY-QUINTMedlem i EuropaparlamentetBryssel den 18 januari 2006
Tackla klimatförändringen:
Använd trä
Tack
laklim
atfö
rändrin
gen:
Använd
trä
www.cei-bois.org
Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.
FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna
Manu DefaysBelgian Woodforum
Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung
John Fletcherwood. for good.
Eric de MunckCentrum Hout
Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois
First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007
Omslag fram vänster
Fotografi © Åke E:son Lindman
Tackla klimatförändringen:
Använd trä
Tack
laklim
atfö
rändrin
gen:
Använd
trä
www.cei-bois.org
Friskrivning: Åtgärder har vidtagits för attinnehållet i denna publikation skall varakorrekt, men författare och förlag åtar siginget ansvar för eventuella fakta- ellertolkningsfel som kan förekomma i de användakällorna.
FörfattareGunilla BeyerNordic Timber Council,Skogsindustrierna
Manu DefaysBelgian Woodforum
Martin FischerDeutsche Gesellschaft für Holzforschung
John Fletcherwood. for good.
Eric de MunckCentrum Hout
Filip de JaegerChris Van RietKaren VandewegheKris WijnendaeleCEI-Bois
First edited in February 2006Second edition June 2006Third edition November 2006Swedish translation January 2007
Omslag fram vänster
Fotografi © Åke E:son Lindman